Tentamensregler kunskapsprov BMA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamensregler kunskapsprov BMA"

Transkript

1 Tentamensregler kunskapsprov BMA Information till deltagare gällande regler för digital tentamen i skrivsal Det är ditt ansvar att ta del av, förstå och följa dessa regler. Läs igenom och signera genom att markera i rutan längst ned. Placering Deltagare ska sitta på anvisad plats. Fri placering är inte tillåten. Tillåten utrustning vid skrivplatsen Dokument med inloggningsuppgifter samt giltig legitimation ska placeras väl synligt vid skrivplatsen. Förutom ovanstående får endast pennor, radergummi, pennvässare, förtäring och dryck, samt eventuella tillåtna hjälpmedel och böcker (enligt instruktion från examinator) finnas vid skrivplatsen. Ej tillåten utrustning vid skrivplatsen Pennskrin, glasögonfodral, omslag till förtäring får inte finnas på skrivplatsen. Ytterkläder och väskor ska lämnas på anvisad plats. Mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning ska vara avstängda och lämnas på anvisad plats. Armbandsur och övriga klockor ska lämnas på anvisad plats. Deltagare får inte låna utrustning och hjälpmedel av andra studenter under tentamen. Endast papper utdelad av tentamensvakten får användas. Tider För att undvika störningar och se till att alla får rätt information gäller följande: Samtal Deltagare som är försenade får vänta utanför skrivsalen och släpps in senast 30 minuter efter att skrivtiden har gått. Innan deltagare släpps in ska denne fått instruktioner (utanför skrivsalen). Deltagare som är försenade mer än 30 minuter får inte tillträde till skrivsalen. Deltagare får lämna salen tidigast 30 minuter efter tentamens början. Samtal eller annan kommunikation mellan deltagare får inte ske under tentamen. Toalettbesök Samtal får inte förekomma vid toalettbesök. Vid toalettbesök skriver deltagaren namn och platskod på toalettbesökslista och anger också tidpunkt för när hen går in och kommer ut från toaletten. Identitetskontroll Deltagaren ska identifiera sig med giltig legitimation, giltig legitimation ska vara placerad väl synligt vid skrivplatsen. Tentamensvakten kontrollerar legitimationen mot placeringslistan, platskod och tentamenskod. Vid skrivplatsen ska även dokumentet med deltagarens inloggningsuppgifter vara placerat väl synligt vid skrivplatsen. Inlämning av tentamen 1/48

2 Även om deltagaren inte skrivit något ska tentamen lämnas in. Detta då även blank skrivning räknas som provtillfälle. Kladdpapper lämnas på skrivplatsen och får inte tas ut ur salen. Om deltagaren utnyttjar hela tentamenstiden kommer deltagaren när tentamenstiden är slut att automatiskt navigeras till inlämningssidan. Deltagaren måste dock själv aktivt lämna in tentamen genom att trycka på ikonen lämna in.. Deltagaren behöver sedan själv logga ut från systemet och datorn. Deltagaren sitter kvar på sin plats till dess att tentamensvakten ger klartecken att deltagaren kan lämna salen. Misstänkt fusk Vid fall av misstänkt för fusk får deltagaren slutföra tentamen. Tentamensvakten rapporterar det misstänkta fusket till examinator eller person utsedd av examinatorn. Tentamen bedöms inte förrän efter att beslut har fattats i disciplinärendet. Störande beteende Om en deltagare uppenbart stör eller hindrar tentamen, eller inte följer anvisningarna kan tentamensvakten be personen lämna salen. Störande beteende rapporteras på motsvarande sätt som misstänkt fusk. Vid eventuell utrymning av skrivsalen Om skrivsalen utryms ska alla examinationsunderlag lämnas i skrivsalen. När tillstånd att återvända till lokalen har meddelats ska examinationsunderlag lämnas in och kladdpapper samlas in av tentamensvakt. Har examinationen avbrutits och deltagaren lämnat lokalen får examinationen inte återupptas, om inte examinator bedömer att eventuella försök till fusk har kunnat förhindrats. Vid eventuellt avbrytande av examinationen Om examinationen har avbrutits och deltagaren har lämnat lokalen får examinationen inte återupptas. När du har läst igenom regler för digital tentamen i skrivsal, signera genom att markera i nedanstående ruta Jag har tagit del av, förstår och kommer att följa KI:s regler för tentamen i skrivsal. Jag har kontrollerat att jag inte har följande med mig vid skrivplatsen: Mobiltelefon och annan otillåten elektronisk utrustning Armbandsur och övriga klockor 2/48

3 1 Apparatteknik centrifugering Vilket av följande påstående kring centrifugeringsteknik är korrekt? Vid centrifugering rör sig partiklarna närmare rotationsaxeln. Vid ett högre RPM/RCF roterar centrifugen snabbare. Vid samma antal varv per minut ger mindre rotationsradie en större centrifugalkraft. Vid differentialcentrifugering har partiklars densitet störst betydelse för separation. 2 Apparatteknik mätområde Vad menas med mätområde? Det intervall som värden för ett fysiologiskt mätvärde hos sjuka personer normalt ligger inom och som förutsäger prognos. Det intervall mellan den lägsta och den högsta koncentrationen där en tillförlitlig mätning kan utföras. Det intervall som används för en bedömning av intern kontroll. Det intervall som värden för ett fysiologiskt mätvärde hos friska personer normalt ligger inom. 3/48

4 3 Apparatteknik nefelometri Med nefelometri mäts: intensiteten hos det spridda ljuset i räta vinklar mot den infallande ljusstrålen. mängden ljus som absorberats av provet. mängden ljus som emitteras av provet. intensiteten hos ljus som passerat genom mediet utan spridning. 4 Beräkningar NADH Du bereda 1,5 ml 75 mm (mmol/l) NADH lösning. Hur mycket NADH ska du väga upp om molmassan för NADH är 700 g/mol? 7,88 mg 0,788 g 0,0078 g 78,8 mg 4/48

5 5 Beräkningar NaCl Tris Du vill bereda en lösning som ska innehålla 5 mm NaCl och 0,05 M Tris-Cl. Du utgår ifrån två olika stamlösningar, en NaCl-lösning med koncentrationen 0,25 M och en Tris-Cl-lösning med koncentrationen 0,2 M. Hur mycket av stamlösningarna ska du ta för att bereda 0,25 L av lösningen? 0,3125 ml NaCl-lösning och 25 ml Tris-Cl lösning 5 ml NaCl-lösning och 6,25 ml Tris-Cl lösning 1,25 ml NaCl-lösning och 62,5 ml Tris-Cl lösning 5 ml NaCl-lösning och 62,5 ml Tris-Cl lösning 6 Beräkningar μg mg Hur många μg motsvarar 0,0034 mg? 34 μg 340 μg 3,4 μg 0,34 μg 5/48

6 7 Beräkningar potens -2 Vilket tal motsvarar 3,6*10? 360 0, , Beräkningar SDS % Du ska bereda en lösning med sodium dodecyl sulfate (SDS). Lösningens koncentration ska vara 10%. Hur mycket SDS ska du väga upp för att bereda 50 ml lösning? Molmassan för SDS är 288,372 g/mol. 5 g 0,5 g 14,4 g 1,44 g 6/48

7 9 Beräkningar spädning Om du blandar 0,03 ml serum, 7 ml reagens och 7,97 ml H2O. Vilken spädning av serum har du i den slutliga lösningen? 1/400 1/5000 1/267 1/ Beräkningar citrat Du vill bereda en citrat-lösning med slutkoncentrationen 3,5 mg/ml. Du utgår ifrån en stamlösning av citrat med koncentrationen 13 g/l. Hur mycket av stamlösningen ska du ta för att bereda 6 ml lösning? Molmassan för citrat är 192,124 g/mol. 1,15 μl 1,62 ml 1,15 ml 1,62 μl 7/48

8 11 Beräkningar glukos Koncentrationen av glukos i blodet kan vara 4,0 mm. Hur många gram glukos har vi då i 500 ml blod? Molmassan för kolesterol är 180,156 g/mol. 360 mg 1,44 g 721 mg 11,1 mg 12 Beräkningar NaCl 3 Du löser 0,54 g natriumklorid i 600 ml vatten (ρ=1,0 g/cm ). Beräkna lösningens koncentration uttryckt i massprocent (w/w). Molmassan för NaCl är 58,44 g/mol. 0,047 % 0,09 % 0,81 % 0,13 % 8/48

9 13 Beräkningar seriespädning Du har en stamlösning X med koncentrationen 4 g/l i rör A. Du tar 50 μl av stamlösningen till rör B som innehåller 950 μl H2O. Från rör B tar du 10 μl till rör C som innehåller 990 μl H2O. Från rör C tar du 100 μl till rör D som innehåller 900 μl H2O. Vilken koncentration av X har du i rör D? 20,0 μg/ml 0,2 μg/ml 0,2 mg/ml 2,0 μg/ml 14 Beräkningar spädning brukslösning Du ska göra 125 ml brukslösning. Den stamlösning som du har skall spädas 1: i H2O. Hur mycket stamlösning respektive vatten tar du? 500 μl stamlösning samt 125 ml H O 2 0,5 μl stamlösning samt 125 ml H O 2 5 μl stamlösning samt 125 ml H O 2 50 μl stamlösning samt 125 ml H O 2 9/48

10 15 Kvalitetssäkring pre-analytiskt fel Ett exempel på ett pre-analytiskt fel är Ett provsvar som rapporteras som mg/l när g/l efterfrågas. Ett analyssvar som är 157 mm när mätområde för analysen anges som mm. En analys med kontrollresultat som är 8,5 g/l när kontrollresultat ska vara <7,5 g/l. Ett Na-citrat rör används när ett EDTA-rör efterfrågas vid provtagning. 16 Kvalitetssäkring kontrollprover Vilket påstående är korrekt för kontrollprover? Kontrollprover används för att bedöma interferens. Kontrollprover med känt innehåll analyseras vid misstanke om systematiska fel. Kontrollprover godkänns endast om de utfaller inom bestämda gränser. Kontrollprover kan ersättas av en kalibreringskurva. 10/48

11 17 Kvalitetssäkring post-analytiskt fel Ett exempel på ett post-analytiskt fel är: Ett felaktigt kalibrerat analysinstrument. Ett felaktigt analyssvar. Ett felaktigt rapporterat provsvar. Ett felaktigt märkt patientprov. 18 Kvalitetssäkring riktighet Vid analyser eftersträvas en hög riktighet. Vad menas med detta? Att medelvärdet avviker mycket från det sanna värdet. Att mätvärdenas genomsnitt överensstämmer med det sanna värdet. Att det är en liten variation mellan mätningarna. Att spridningen av resultaten kring medelvärdet är stor. 11/48

12 19 Kvalitetssäkring medelvärde Vid räkning av celler i 6 A-rutor i en Bürkerkammare har följande resultat erhållits; 32, 39, 61, 44, 37, 69. Vilket blir medelvärdet? Kvalitetssäkring variationskoefficient Vilket påstående är korrekt för variationskoefficient? Variationskoefficienten är det värde med högst frekvens. Variationskoefficienten uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficienten är ett statistiskt mått på hur mycket de olika värdena för en population avviker från medelvärdet. Variationskoefficienten är ett värde som är mittemellan det högsta och lägsta värdet. 12/48

13 21 Kvalitetssäkring standardavvikelse Vilket påstående är korrekt för standardavvikelse? Standardavvikelsen kan ses som medelvärdet av hur mycket observationsvärdena skiljer sig från undersökningens medelvärde. Standardavvikelsen definieras som skillnaden mellan det största och det minsta observationsvärdet i serien. Standardavvikelse är samma sak som varians. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg. 22 Säkerhet LAF-bänk När måste man arbeta i LAF-bänk (BSL2 säkerhetsbänk)? När man arbetar med humant material som t.ex. urin. När man arbetar med frätande kemikalier. När man arbetar med brandfarliga kemikalier. När man arbetar med humant material som t.ex. sputumprov. 13/48

14 23 Säkerhet faro-symbol Vilken av följande faro-symboler visar att en substans är oxiderande? H G B A E D C F I 14/48

15 24 Säkerhet skyddsutrustning Vilken skyddsutrustning krävs vid arbete med substanser märkta med följande farosymbol? Ögonskydd, skyddskläder och handskar Skyddsskor, skyddskläder och handskar Ögonskydd och skyddskläder Skyddskläder och handskar 15/48

16 25 Säkerhet basala hygienrutiner Vilket av följande ingår i basala hygienrutiner? Tvätt med tvål och vatten. Tvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning med pappershandduk. Tvätt med tvål och vatten samt handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel. Handdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel. 26 Säkerhet coronavirus Coronavirus kan spridas via: Vertikal smitta Blodsmitta Vektorburen smitta Droppsmitta 16/48

17 27 Anatomi och fysiologi Sympatiska nervsystemet Vilket alternativ är korrekt gällande det sympatiska nervsystemet? Det sympatiska nervsystemet är ett sensoriskt system. När kroppen är i vila aktiveras det sympatiska nervsystemet. Det sympatiska nervsystemet är viljestyrt. Aktivering av det sympatiska nervsystemet höjer hjärtats slagfrekvens och blodtrycket. 28 Anatomi och fysiologi digestion I vilken ordning sker digestion? pharynx, cavum oris, ventriculus esophagus, duodenum, ileum och jejunum, rectum, colon cavum oris, pharynx, esophagus, ventriculus, duodenum, ileum och jejunum, colon, rectum cavum oris, ventriculus, pharynx, esophagus,, duodenum, colon, ileum och jejunum, rectum pharynx, esophagus, cavum oris ventriculus, ileum och jejunum, duodenum, colon, rectum 17/48

18 29 Anatomi och fysiologi muskelfibrer Muskelfibrer är uppbyggda av fibriller. Vilka proteiner bygger upp dessa fibriller? Aktin och fibroin Fibroin och myoglobulin Aktin och myosin Elastin och myosin 30 Anatomi och fysiologi vt22 Vilket av följande påståenden är korrekt? Ca 40% av kroppsvikten är vatten. Det mest förekommande proteinet i blod är albumin. Den totala blodvolymen är ungefär 20% av kroppsvikten. Normalt ph på hud är 7,0-7,5. 18/48

19 31 Anatomi och fysiologi senor Vilket av följande påstående är korrekt för senor.: Senor består av muskelvävnad som fäster vid skelettet. Senor kopplar ihop ben till andra ben. Senor förbinder skelettmuskler med skelettets ben. Senor är alltid långa och elastiska. 32 Anatomi och fysiologi aldosteron Vilket påstående är korrekt för hormonet aldosteron? Det reglerar blodets glukosnivå. Det reglerar blodtrycket. Det bildas i njurarna. Det bildas i levern. 19/48

20 33 Biokemi natrium-kalium pump Vilket av följande påstående är korrekt för natrium-kalium pumpen (Na /K -ATPase)? Natrium-kalium pumpen ger en positiv laddning på insidan av cellen. Natrium-kalium pumpen ger upphov till membranpotential. Natrium-kalium pumpen är lokaliserad i cytosolen. Natrium-kalium pumpen är exempel på passiv transport. 34 Biokemi glykogen Vilket av följande påståenden för glykogen är korrekt? Det är ett hormon som reglerar blod-glukos koncentrationen. Den bildas i binjurebarken. Den finns huvudsakligen i skelettmuskel och fettvävnad. Det är en lagringsform för glukos. 20/48

21 35 Biokemi enzymer Vilket påstående om enzymer är korrekt? De bidrar till att produkten är mer stabil än substratet. De sänker aktiveringsenergin för en reaktion. De säkerställer att allt substrat omvandlas till produkt. De katalyserar alltid irreversibla reaktioner. 21/48

22 36 Biokemi biomolekyl Vilken typ av biomolekyl visas i bilden? En kolhydrat En keto-alkohol En fettsyra En sphingolipid 22/48

23 37 Biokemi CAC Vilket av följande påståenden är korrekt för citronsyracykeln (TCA cycle)? Den deltar i både anabola och katabola reaktionssekvenser. Den regleras hormonellt. Den sker både aerobt och anaerobt. Den sker i cytosolen. 38 Biokemi hemoglobin Hemoglobin är ett protein med flera viktiga funktioner. Vilket av följande exempel är en av hemoglobins funktioner? Att katalysera omvandling av koldioxid till HCO 3 -. Att reglera koagulationskaskaden. Att som buffert reglera ph i blod. Att stabilisera cellmembranet hos erytrocyter. 23/48

24 39 Cellbiologi organeller Vilken typ av organeller kan finnas i prokaryota celler? Endoplasmatiskt retikulum Golgi-apparat Cellkärna Fimbrier 40 Cellbiologi Golgi Vilken huvudsaklig funktion har golgi-apparaten? Produktion och transport av fettsyror. Transkription av DNA. Nedbrytning av toxiska substanser. Glykosylering av proteiner. 24/48

25 41 Cellbiologi centrosom Centrosomens funktion är att: Reglera osmos. Reglera celldelning. Reglera sekretion. Reglera proteinsyntes. 42 Cellbiologi meios Vilken av följande beskriver bäst meios? Fyra haploida dotterceller bildas. Fyra diploida dotterceller bildas. Två diploida dotterceller bildas. Två haploida dotterceller bildas. 25/48

26 43 Cellbiologi cellmembranet Vad består cellmebranet av: Fosfolipider och kolhydrater. Kolhydrater, proteiner och kolesterol. Proteiner, fosfolipider och kolesterol. Proteiner och kolesterol. 44 Cellbiologi signaltransduktion Vilket av följande påståenden är korrekt för cellulär signaltransduktion? Det är signalering från en intracellulär till en extracellulär respons. Det kan ske med hjälp av proteaser. Det involverar ofta kinaser och fosforylering. Det möjliggör direkt transfer av joner mellan celler. 26/48

27 45 Molekylärbiologi DNA molekyl Den del av en DNA-molekyl som kodar för protein kallas: Intron Promotor Kodon Exon 46 Molekylärbiologi translation Translation kallas processen där genetisk information förs över från DNA till mrna srna till protein mrna till protein mrna till trna 27/48

28 47 Molekylärbiologi metod modifiera DNA Med vilken molekylärbiologisk metod kan man modifiera DNA? Southern blot PCR CRISPR/Cas9 MALDI-ToF 48 Molekylärbiologi Trisomi Vad är trisomi: Att två kromosomer har brutits av och bytt plats med varandra. Att en del av en kromosom är duplicerad. Att delar av en kromosom saknas. Att man har en extra kromosom. 28/48

29 49 Molekylärbiologi replikation Vid replikation sker DNA-syntesen: Konservativt och unidirektionellt Semikonservativt och bidirektionellt Konservativt och bidirektionellt Semikonservativt och unidirektionellt 50 Molekylärbiologi poly A Vilken funktion har polyadenylering av mrna: Det förlänger livslängden för mrna. Det fungerar som en second messenger. Det underlättar extracellulär transport. Det möjliggör igenkänning av ribosomen. 29/48

30 51 Farmakologi CYP enzymer Cytokrom P450 (CYP) enzymer är viktiga i läkemedelsmetabolism vilket av följande påståenden stämmer för CYP enzymer? Finns till stor del i cytosolen i hepatocyter. CYP deltar i omvandlingen av vattenlösliga läkemedel till mer fettlösliga metaboliter. Genetiska variationer i CYP-gener kan göra att man olika effektiv på att metabolisera vissa läkemedel CYP enzymer inaktiverar samtliga läkemedel. 52 Klinisk kemi PKU Vilken sjukdom orsakas av mutationer i genen som kodar för enzymet fenylalaninhydroxylas? Propionsyrauri Maple syrup urine disease Fenylketonuri Medium chain acyl-coa dehydrogenasbrist 30/48

31 53 Klinisk kemi hjärtinfarkt Vilket är de vanligaste analyserna för att diagnosticera hjärtinfarkt? CK-MB och Myoglobin Troponin-T och Troponin-I NT-proBNP och Kalium Cytostatin och Kreatinin 54 Klinisk kemi acidos Vad kännetecknar en respiratorisk acidos? ph i blod >7,35 och sänkt pco 2 ph i blod <7,25 och förhöjt pco 2 ph i blod <7,25 och förhöjt po 2 ph i blod >7,35 och förhöjt pco 2 31/48

32 55 Klinisk kemi glukos kontroll Vilken analys kan användas för att uppskatta en persons långsiktiga blodsockerkontroll? B-HbA1c fp-glukos U-glukos fs-c-peptid 56 Klinisk kemi EDTA EDTA är en antikoagulantia. Den hindrar koagulation genom att: Binda kalciumjoner som är nödvändigt som cofaktor till flera koagulationsfaktorer. Binda K + joner som behövs för syntes av flera koagulationsfaktorer i lever. Binda direkt till fibrinogen och hämma den. Binda till antitrombin vilket i sin tur inhiberar trombin och fibrinbildning. 32/48

33 57 Klinisk mikrobiologi - Gramfärgning Vid en gramfärgning kan en bakterie färgas rosa-röd. Varför är det så? Eftersom bakterien har ett tjockt peptidoglukanlager där ett färgkomplex med kristallviolett och jod kan komplexbinda. Eftersom bakterier har ett obetydligt innehåll av lipider i sin cellvägg så kan de kontrastfärgas med saffranin. Eftersom cellväggen har en hög halt av lipider, vilket gör att den lätt avfärgas och sedan kontrastfärgas med saffranin. Eftersom bakterier har ett tunt lager med peptidoglukan så kan kristallviolett och jod komplexbinda. 58 Klinisk mikrobiologi - svampar och bakterier Vilket av följande är korrekt för både svampar och bakterier? Samtliga bakterier och svampar har cytoplasmamembran. De har båda cellorganeller som mitokondrier, ribosomer och golgi. De är båda prokaryota och saknar kärna samt kärnmembran. Samtliga bakterier och svampar har en cellvägg. 33/48

34 59 Klinisk mikrobiologi - MPR Ett attenuerat vaccin som finns i det svenska barn vaccinationsprogrammet är det så kallade MPR vaccinet. Vilka mikroorganismer skyddar detta vaccin emot? Mässling, Påssjuka och Röda Hund Mässling, Vattkoppor och Röda Hund Vattkoppor, Påssjuka och Röda Hund Mässling, Påssjuka och Vattkoppor 60 Klinisk mikrobiologi - virulens Vilket påstående är korrekt avseende begreppet virulens? En högvirulent mikroorganism har en hög infektionsdos. En högvirulent mikroorganism har en låg infektionsdos. Virulens är ett annat ord för patogenicitet. Virulens är ett annat ord för smittsamhet. 34/48

35 61 Klinisk mikrobiologi - urinvägspatogener Urinvägspatogener indelas i tre olika grupper primär, sekundär och tveksamma patogener. Sekundära urinvägspatogener är de arter som orsakar komplicerad UVI då de är samtliga resistenta mot flertalet antibiotika. Tveksamma patogener är patogener som normalt sett tillhör den periuretrala mikrobiota, men som sällan orsakar UVI. Primära urinvägspatogener, är arter som orsakar UVI hos patienter med normala urinvägar. Samtliga urinvägspatogener kan ge upphov till infektioner hos de med normala urinvägar. 62 Klinisk mirobiologi - HBV Hepatit B virus (HBV) isolerades på 60-talet och det är ett virus som är speciellt i många avseenden. Vilket av följande påståenden är korrekt avseende HBV? HBV är ett DNA virus med mycket litet genom. HBV kan orsaka en akut infektion som i cirka 70-80% av fallen utvecklas till en kronisk infektion. HBV är ett RNA virus med en komplex livscykel och använder sig likt retrovirus av omvänt transkriptas i sin replikationscykel. HBV är ett RNA virus med hög genetisk variabilitet, eftersom det använder sig av ett polymeras som saknar korrekturläsningsförmåga. 35/48

36 63 Klinisk immunologi - flockimmunitet Ett begrepp som ofta diskuteras när man talar om vaccinationer är flockimmunitet (Herd immunity). Vilket av nedanstående påståenden är korrekt avseende flockimmunitet? Beskrivning av infektionskedjan vid smittsamma sjukdomar som överförs från individ till individ. Den immunitet som uppstår när vaccinationen av en betydande del av en population ger ett visst skydd för personer som inte har utvecklat immunitet. Ju större andel av individer som är resistenta, desto större är sannolikheten för att en känslig individ kommer att komma i kontakt med en infektiös individ. För att en flockimmunitet ska bildas, krävs en vaccinationstäckning på allt mellan 40-50%, lite olika beroende på mikroorganism. 64 Klinisk immunologi - ELISpot Vilken metod kan användas för att mäta mängden cytokinproduktion per cell? ELISpot ELISA LC-MS FACS 36/48

37 65 Klinisk immunologi - antikroppar luftvägsinfektion Vilken isotyp av antikroppar är viktig vid luftvägsinfektioner? IgM IgG IgE IgA 66 Klinisk immunologi - antigen Vad är ett antigen? Det är en substans som kan generera ett immunsvar. Det är en gen som inte är aktiv. Det är ett annat namn för en antikropp. Det är en immunoglobulin. 37/48

38 67 Transfusionsmedicin - Plasmagivare B- Om man har blodgrupp B och är Rh negativ; till vem kan man då donera plasma? Patient med blodgrupp A som är Rh positiv Patient med blodgrupp 0 som är Rh positiv Patient med blodgrupp AB som är Rh negativ Patient med blodgrupp A som är Rh negativ 68 Transfusionsmedicin - blodgivning AB- Om man har blodgrupp AB och är Rh negativ; till vem kan man då donera erytrocyter? Patient med blodgrupp A som är Rh negativ Patient med blodgrupp AB som är Rh positiv Patient med blodgrupp 0 som är Rh positiv Patient med blodgrupp B som är Rh negativ 38/48

39 69 Transfusionsmedicin - impedans Impedans kan användas för att till exempel räkna celler i ett cellräkningsinstrument. Vilken är principen? En elektrisk ström bryts när cellen passerar. En ljusstråle bryts när cellen passerar. Ljus absorberas när cellen passerar. Det bildas en elektrisk signal när cellen passerar. 39/48

40 70 Hematologi - blodutstryk hypersegmenterad neutrofil Bilden visar ett blodutsryk. Vad ser du på bilden? Välj ett alternativ Segmentkärning granulocyt Hypogranulerad neutrofil Hypersegmenterad neutrofil Eosinfil granulocyt 40/48

41 71 Hematologi - MCV MCV (mean cell volume) används ofta inom anemidiagnostik. Ett högt MCV indikerar? Megaloblastanemi Järnbristanemi Sekundäranemi Hemolytisk anemi 72 Hematologi - neutrofiler Vilken funktion har neutrofiler? De orsakar histamin-frisättning vid allergiska reaktioner. De är viktiga för att presentera antigen vid virusinfektioner. De är involverade i kroppens försvar mot parasitinfektioner. De är centrala i kroppens försvar mot bakterier. 41/48

42 73 Hematologi - lymfopoes Vilket av följande beskriver i kronologisk ordning lymfopoesen? lymfoblast -> prolymfocyt -> plasmacell -> lymfocyt prolymfocyt -> lymfocyt -> lymfoblast -> plasmacell prolymfocyt -> lymfoblast -> plasmacell -> lymfocyt lymfoblast -> prolymfocyt -> lymfocyt -> plasmacell 74 Hematologi - myeloid cell Vilken av följande celler är myeloid? T-lymfocyter Trombocyter B-lymfocyter Basofila granulocyter 42/48

43 75 Patologi - tvärsnitt hud Bilden visar ett tvärsnitt av hud. Vad visar pilen? Välj ett alternativ Subcutis Dermis Epidermis Hypodermis 43/48

44 76 Patologi - programmerad celldöd Vad är programmerad celldöd? nekros apoptos ortos atrofi 77 Patologi - mikroskop Ett mikroskop har flera olika delar, vilken funktion har kondensorn? Ökar mängden ljus. Sprider ut ljuset. Fokuserar ljuset. Minskar mängden ljus. 44/48

45 78 Patologi - ökning av antal celler Vad kallas en ökning av antalet celler i en vävnad eller ett organ utan tumörbildning? Hyperplasi Aplasi Neoplasi Hypoplasi 79 Patologi - epitelceller Vilket av följande är korrekt för epitelceller? Epitelceller finns endast i vissa organ. Epitelceller är alltid terminalt differentierade. Epitel är en mycket homogen vävnadstyp. Epitelceller har en mycket stor regenerativ förmåga. 45/48

46 80 Patologi - histokemi Vilken av följande färgningstekniker färgar cellkärnor blå Sirius Van Gieson Hematoxylin/eosin Alcian Blue 46/48

47 *COPY_OF* Information lämna in tentamen Kunskapsprov BMA Tentamen är nu klar. Du lämnar in tentamen på nästföljande sida. När du är redo att lämna in din tentamen går du till sidan med en bock (nästa sida) För att lämna in tentamen så markerar du ikonen Lämna in nu markerat med en röd ring på bilden ovan. Om du inte har lämnat in tentamen när tentamen stängs, navigeras du automatiskt till inlämningssidan. Du måste då själv lämna in tentamen, du kan dock inte skriva något mer i tentamen. När du lämnat in tentamen kommer får du upp följande vy. 47/48

48 Markera över kugghjulet i det övre högra hörnet. Pop up fönstret som du ser till höger visar sig. Tryck på logga ut. Tänk på att behålla dina inloggningsuppgifter! Det är med dessa inloggningsuppgifter du hämtar ut din bedömda tentamen. 48/48

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller

Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller Avdelningen för kemi och Biomedicinsk vetenskap Karlstads universitet Hematologi Räkning av blodceller i kroppsvätskor Vid räkning av blodceller används en kammare som innehåller en viss volym. Kammaren

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Regler och riktlinjer för salstentamen

Regler och riktlinjer för salstentamen Regler och riktlinjer för salstentamen Fastställd av rektor 2014-11-11 Dnr: FS 1.1.2-784-14 Denna regel ersätter tidigare fastställda beslut av rektor: Regler för tentamensskrivningar (salsskrivningar)

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:

TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00. Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 5 OKTOBER 2011 kl. 8:30-12:00 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Du fyller endast i namn här. På alla

Läs mer

Skriftliga salstentamina vid Örebro universitet. Ordningsregler för studenter

Skriftliga salstentamina vid Örebro universitet. Ordningsregler för studenter Skriftliga salstentamina vid Örebro universitet Ordningsregler för studenter Inledning Föreliggande regler är utformade med tanke på salstentamen (i fortsättningen benämnt tentamen) i centralt schemalagda

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi

Tentamen i Molekylär Cellbiologi Tentamen i Molekylär Cellbiologi 1 juni 2007 MCB 13p Biomedicinarprogrammet Märk alla papper med din tentamenskod. Extrablad ska dessutom märkas med MCB och frågans nummer. Frågorna skall besvaras på frågebladet.

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

EQUALIS kvalitetsmål

EQUALIS kvalitetsmål EQUALIS kvalitetsmål Att delta i program för kvalitetssäkring bör i första hand vara utbildande och inte kontrollerande. Deltagarna kan använda programmen för att få en uppfattning om kvaliteten i sin

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Mikrobiologidelen av CMB 7 p för biogeolinjen Datum: 2006-06-22 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur (tentamensvakt)

Läs mer

Vägledning vid venprovtagning

Vägledning vid venprovtagning Beskrivning 1(6) Fastställandedatum: 2018-04-03 Upprättare: Jessika M Ljusner Fastställare: Lars Hansson Vägledning vid venprovtagning Laboratoriemedicins hemsida: http://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/halsa-vardoch-tandvard/diagnostik/laboratoriemedicin/

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.

Tentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson. Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3

Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Institutionen för laboratoriemedicin Bilaga 2 Biomedicinska analytikerprogrammet Analytisk Kemi och Biokemisk metodik Ht 2010, Termin 3 Laborationsdatum: 17 22 november 2010 Grupp: 2 Projekt: Rening och

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

SKRIFTLIGA SALSTENTAMINA VID ÖREBRO UNIVERSITET ORDNINGSREGLER FÖR STUDENTER

SKRIFTLIGA SALSTENTAMINA VID ÖREBRO UNIVERSITET ORDNINGSREGLER FÖR STUDENTER SKRIFTLIGA SALSTENTAMINA VID ÖREBRO UNIVERSITET ORDNINGSREGLER FÖR STUDENTER Inledning Föreliggande regler är utformade med tanke på salstentamen (i fortsättningen benämnt tentamen) i centralt schemalagda

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 2.1-2.5 Antikroppar = Immunoglobuliner (Ig): Ig presenteras på B-cellsytan samt finns i löslig form i blodet och lymf.

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Ackrediteringens omfattning

Ackrediteringens omfattning Akutgruppering och BAS-test ABO-bestämning RhD-bestämning BAS-test Albumin i urin, låg nivå U Albumin U Albumin/Kreatinin kvot Alkoholer P Aceton P Etanol P Isopropanol P Metanol Allmän klinisk kemi P

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring

Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret Lymfoida organ och immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-18 Annelie Augustinsson Innehåll Ospecifika immunförsvaret Barriärer Kemiskt försvar Cellulärt försvar Specifika immunförsvaret

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Mikrobiologidelen av CMB 7 p för biogeolinjen Datum: 2004-03-16 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur (tentamensvakt)

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi

Tentamen i Cellbiologi med Biokemi Del 1, Del 2, Totalt Tentamen i Cellbiologi med Biokemi 31 maj 2012 CMB 22,5 hsp Biomedicinarprogrammet U / G / VG Instruktioner: Märk alla papper med din tentamenskod. Ev extrablad dessutom med datum,

Läs mer

Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00

Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00 Kod:... Tentamen i Klinisk kemisk diagnostik 13 maj 2016 Skrivtid: 8:00-12:00 Personlig identifierare: Läs detta först: 1. Skriv din kod på varje blad! 2. Mobiltelefoner (tysta!), väskor och ytterkläder

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11 Immunsystemet Människan: biologi och hälsa SJSF11 2016-04-29 Annelie Augustinsson Kursmål Kunna identifiera grundläggande anatomiska strukturer samt redogöra för fysiologiska processer i kroppens organsystem

Läs mer

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KMMUNIKATIN CELLENS KMMUNIKATIN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara följande begrepp: replikation, translation, transkription,

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring

Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Sida1 av 7 Kvalitetsmål för extern kvalitetssäkring Deltagare i program för extern kvalitetssäkring kan använda programmen för att få en uppfattning om sin egen kvalitet, och om resultaten uppfyller verksamhetens

Läs mer

Regler för studenter som skriver tentamen (tentander)

Regler för studenter som skriver tentamen (tentander) Sveriges lantbruksuniversitet Styrande dokument Dokumentnamn Tentamensregler vid SLU Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2010-06-28 Rektor SLU ua Fe.2010.3.0-2052 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6 Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein

Läs mer

Handläggningsordning för skriftlig salstentamen och tentamen on line vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning för skriftlig salstentamen och tentamen on line vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning för skriftlig salstentamen och tentamen on line vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2014-06-16 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1040/10 Ersätter: Handläggningsordning för skriftlig salstentamen,

Läs mer

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod

Transfusionsmedicin Anna willman. En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Transfusionsmedicin 2010-12-16 Anna willman En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkoppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocytet)

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin. Datum 131123 Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Tentamen Kursens namn: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik Kurskod: BL 1015 (BL1001) Kursansvarig: Siw Lunander

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

Rörtyp/användningsområde. Blododlingsflaska till BacT/Alert, aerob, grön hätta (KMB) Blododlingsflaska till BacT/Alert, anaerob, orange hätta (KMB)

Rörtyp/användningsområde. Blododlingsflaska till BacT/Alert, aerob, grön hätta (KMB) Blododlingsflaska till BacT/Alert, anaerob, orange hätta (KMB) sida 1 (5) Venprovtagningsrör Blododling 72089 Biomeriux 410851 Blododlingsflaska till BacT/Alert, aerob, grön hätta (KMB) 72088 Biomeriux 410852 Blododlingsflaska till BacT/Alert, anaerob, orange hätta

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer