SGLT2-hämmare eller metformin som standardbehandling vid tidig typ 2-diabetes (SMARTEST-studien)

Transkript

1 Studie Version 4.0, daterad Deltagar-nr: Information till forskningspersoner SGLT2-hämmare eller metformin som standardbehandling vid tidig typ 2-diabetes (-studien) Du tillfrågas om att delta i en studie där man vill jämföra effekten av två olika läkemedel för behandling av typ 2-diabetes. Effekten av ett nyare läkemedel, dapagliflozin, skall jämföras med läkemedlet metformin som är den behandling som i första hand rekommenderas idag. Studien är rikstäckande och samordnas av Uppsala Universitet och detta sker i samarbete med Nationella Diabetesregistret (NDR). Regional huvudman är den region (fd. landsting) där du har kontakt med ett lokalt studiecenter (vanligen en vårdcentral eller sjukhusmottagning). Läs noggrant igenom denna information och ställ de frågor du har innan du bestämmer dig för ett eventuellt deltagande. Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta? Typ 2-diabetes är en mycket vanlig sjukdom. 4-5% av den vuxna befolkningen i Sverige har sjukdomen, vilket motsvarar c:a 350,000 personer. De höga blodsockervärdena, och ofta även övervikt, högt blodtryck och förändrade blodfetter, som ofta ses vid diabetes har ogynnsamma effekter på både stora och små blodkärl i kroppen. Påverkan på de stora kärlen och själva hjärtat ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Påverkan på de små kärlen ökar risken för skador på ögon, njurar och nerver och kan också bidra till svårläkta fotsår. Förstahandsbehandling av typ 2-diabetes i Sverige och de flesta andra länder är läkemedlet metformin, som ges tillsammans med viktiga åtgärder i livsföringen, såsom att äta hälsosamt och ha kontroll på vikten, motionera regelbundet och att inte stressa eller röka. De studier som undersökt metformins skyddande effekter är ganska små, och metformin har inte jämförts direkt mot moderna behandlingsalternativ i stora kliniska studier. På de senaste åren har det hänt mycket inom behandlingen av typ 2-diabetes. Bland annat har den nya läkemedelsgruppen SGLT2- hämmare tillkommit. Denna typ av läkemedel ökar sockerutsöndringen i urinen och sänker på så sätt blodsockret, men ger också en viss viktnedgång och sänkning av blodtrycket. I stora studier där dessa läkemedel givits som tilläggsbehandling hos patienter med typ 2-diabetes och samtidig hjärt-kärlsjukdom har de kraftigt kunnat minska risken för ytterligare episoder med akuta hjärtkärlsjukdomar och även för njurskador. I Sverige är SGLT2-hämmare hittills rekommenderade som tilläggsbehandling hos patienter med typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom eller som enda behandling när metformin är olämpligt av något skäl. Vi tror att SGLT2-hämmares skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar och även andra diabeteskomplikationer, särskilt i njurarna, kan gälla även för patienter i tidigt skede av diabetes och som ej har utvecklat hjärt-kärlsjukdom. Syftet med denna studie är därför att jämföra effekter av SGLT2-hämmaren dapagliflozin med metformin som förstahandsbehandling i tidigt skede av diabetes, avseende uppkomsten av komplikationer som betingas av skador i stora och små blodkärl. I studien kommer 4300 patienter med typ 2-diabetes i tidigt skede att lottas till behandling med 1/5

2 metformin eller dapagliflozin och därefter följas under upp till ca 4 år framförallt med avseende på utveckling av komplikationerna från olika organ. Om behandling med SGLT2-hämmare visar sig fördelaktig jämfört med metformin, så skulle detta i framtiden kunna medföra längre liv och bättre livskvalitet hos patienter med typ 2-diabetes i Sverige och världen. Å andra sidan, om inga fördelar kan påvisas, så ger detta ett välbehövligt vetenskapligt stöd för att fortsätta med metformin som första alternativ vid behandling av typ 2-diabetes. Hur går studien till? Det första besöket i studien äger rum på ett särskilt studiecenter eller via videomöte och beräknas ta totalt 1 timme. Efter att du tagit del av denna skriftliga och även muntlig information, så får du ta ställning till om du önskar delta. Du kan också välja att fundera ytterligare och återkomma vid ett senare tillfälle. Om du väljer att delta, så samlas information in om din sjukhistoria, en hälsoundersökning görs, och din vikt, längd och blodtryck mäts. Prover tas från blod och urin som bland annat innefattar blodvärde, njurfunktion och saltbalansprov, blodfetter, HbA1c (långtidssocker), och äggviteämne i urin. Alla dessa undersökningar och prover ingår i rutinen vid både nydebuterad typ 2-diabetes och vid årlig uppföljning av sjukdomen. Om ditt första besök sker via video kan du eventuellt behöva göra en enkel hälsoundersökning på din vårdcentral. Provtagning och undersökningar som gjorts inom senaste 12 veckorna behöver dock vanligen inte upprepas. Ansvarig studieläkare bedömer om du kan delta i studien och om bägge studieläkemedlen kan ges utan risk för dig. I så fall lottas du till att under studietiden antingen få metformin eller dapagliflozin, oavsett om du redan använder något diabetesläkemedel, vilket i så fall ersätts med studieläkemedlet. Beroende på lokala förutsättningar kan lottningen till studieläkemedel ske vid ett senare tillfälle och innebära att du antingen får besked om detta per telefon eller vid ett andra studiebesök inom högst 3 veckor. Vilket läkemedel du får kommer inte att vara hemligt för dig eller din behandlande läkare. Du kommer att få recept på studieläkemedlet som vanligt och kan hämta ut det på apotek. Recepten på studieläkemedlet förnyas under hela ditt studiedeltagande. Då förskrivningen av studieläkemedlet kommer att ske från studiecentret kommer du att bli kontaktad en gång per år av personal därifrån. Du följs sedan upp på din ordinarie läkarmottagning på exakt samma sätt som hade gjorts om du inte hade deltagit i studien. Du kommer även att få all annan behandling som Du annars skulle fått. Om du av något skäl behöver byta eller lägga till behandling jämfört med den du lottades till, exempelvis pga biverkningar eller otillräcklig effekt, så kommer detta att hanteras av din behandlande läkare. Sådana ändringar görs så att du får den behandling som bedöms mest lämpad för dig, men den typ av studieläkemedel som du inte tar undviks såvida du inte bedöms behöva just det. Deltagande i studien kommer efter det första besöket inte att innebära några extrabesök eller någon extra provtagning. Vi vill dock att du vid studiestart fyller i en enkät som handlar om hur du uppfattar din livskvalitet. Vid vissa studiecentra kan du tillfrågas att fylla i ytterligare en enkät som handlar om hur du uppfattar din behandling. Dessa enkäter vill vi även att du fyller i vid uppföljning efter 1 och 2 år. Tidsåtgången är c:a 30 minuter vid varje tillfälle. Uppföljningen görs i nationella dataregister, framförallt Befolkningsregistret, Patientregistret, Läkemedelsregistret, Dödsorsaksregistret och Nationella Diabetesregistret (NDR) men även andra hälso- och sjukvårdsregister och din medicinska journal kan komma att användas. Ur dessa register kommer uppgifter att hämtas om deltagarna under studietiden och vid studiens slut efter maximalt ca 4 år. Dessutom planeras en långtidsuppföljning efter studiens slut för att undersöka sena effekter av behandlingarna. Möjliga följder och risker med att delta i studien Risker med att medverka i studien är de eventuella biverkningar som kan uppstå i samband med att du tar studieläkemedlet. Om du tar dapagliflozin: Det är ovanligt med för låga blodsockervärden om dapagliflozin ges ensamt, men kan förekomma när det tagits tillsammans med andra läkemedel som innehåller sulfonureider eller insulin. Dessa läkemedel ingår inte i studiens grundbehandling, men kan bli aktuella under studiens gång om det behövs för att uppnå ett bra sockerläge. För lågt blodsocker 2/5

3 kan ge symtom som t ex skakningar, svettningar, hungerkänsla, huvudvärk och humörförändring. Andra vanliga biverkningar är infektion i underlivet, urinvägsinfektion, ryggsmärta, större urinmängd samt yrsel. Dessa medför vanligen inga allvarliga risker och infektionerna är oftast lätta att behandla. En sällsynt komplikation är så kallad ketoacidos där blodet surgörs av ökad produktion av så kallade ketonkroppar. Det kan ge symtom som ökad törst, kraftigt illamående, kräkningar och kraftigt nedsatt allmäntillstånd som skall föranleda snabb kontakt med vården. Tillståndet kräver oftast inneliggande vård men kan oftast behandlas framgångsrikt. Om du tar metformin: Vanliga biverkningar är diarré, nedsatt aptit, sjukdomskänsla, magbesvär eller magsmärta särskilt under den första behandlingstiden, samt smakförändringar. En sällsynt komplikation är laktatacidos som beror på ansamling av mjölksyra i blodet, ofta vid uttorkning eller tillfälligt försämrad njurfunktion av annan orsak. Det yttrar sig ofta som kräkningar, buksmärtor eller diarréer och olika grader av mental påverkan, och skall föranleda snabb kontakt med vården. Alltsomoftast krävs inneliggande vård och tillståndet kan då vanligen behandlas framgångsrikt. Metformin har använts sedan över 60 år och dapagliflozin sedan 2013 för behandling av diabetes och de är godkända i de flesta länder. Det finns en god erfarenhet hos läkare som behandlar diabetespatienter att starta behandling dessa läkemedel och följa upp eventuella biverkningar. Skulle du uppleva biverkningar ber vi Dig därför i första hand att kontakta den mottagning du följs på. Det är dock nödvändigt att du (eller anhörig eller vårdpersonal) kontaktar ditt studiecenter ifall du skulle råka ut för en allvarlig biverkan som exempelvis leder till inläggning på sjukhus. Du kommer att få ett informationsblad som du visar upp för din behandlande läkare på din vårdcentral och vid övriga kontakter med sjukvården. Det beskriver kortfattat studien, din behandling och innehåller kontaktuppgifter till ansvarig läkare och sjuksköterska vid studiecentret. I vissa fall kan behandlingen behöva avbrytas och ersättas av ett annat läkemedel och det görs då av din behandlande läkare i första hand. Säkerheten i studien kommer hela tiden att övervakas av en särskild expertgrupp. Om något mot förmodan skulle tyda på att de försökspersoner som får dapagliflozin tar skada kommer den behandlingen att avbrytas. Ditt studiecenter kommer att få information om allvarliga biverkningar hos sina studiedeltagare från register med tre månaders mellanrum och för alla deltagare i landet och kommer att kunna agera på detta och ta kontakt med dig om nödvändigt. Vad händer med mina uppgifter? Alla uppgifter som samlas in i denna studie angående dig och din hälsa kommer att hanteras strikt konfidentiellt och i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Uppgifterna kommer att registreras på studiecentrat i ett web-baserat elektroniskt formulär (CRF) och lagras i centrala studiedatabaser. Utöver ett anonymt studiedeltagarnummer kommer även ditt personnummer att lagras i en databas som endast ansvariga personer inom sjukvårdens kvalitetsregister (Registercentrum Västra Götalandsregionen) har tillgång till. Detta behövs för att kunna samköra informationen med de data som samlas in i kvalitetsregistren. I en studiedatabas där dessa data lagras samt vid bearbetning av resultaten kommer ditt studiedeltagarnummer att användas och inte ditt personnummer eller namn, så enskilda personer inte kan identifieras. Åtkomsten till studiedatabasena kommer att vara begränsad till ett fåtal personer som ansvarar för studien. Dina uppgifter kommer att lagras i minst 15 år efter studiens slutrapport. Ansvarig för dina personuppgifter är ditt landsting/region. Enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR) har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter som kan kopplas till din identitet raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta ansvarig läkare vid ditt studiecenter alternativt din ordinarie läkare. Dataskyddsombud nås genom: Var god se kontaktuppgifter längre ner. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att lämna in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet. Vad händer med mina prover? De prover du tar under studien kommer att bestå av samma provtagning som sker inom ordinarie 3/5

4 vård och enbart resultatet av prov-analyserna kommer att lagras i den beskrivna databasen. Lagring av provtagningsmaterial i biobank kommer inte att ske. Hur får jag information om resultatet av studien? Du kan få ta del av dina individuella data och resultat av studien genom att kontakta ansvarig läkare vid ditt studiecenter. Eftersom studien samlar in data från dina kontakter med vården kan du också komma åt denna data genom åtkomst till din egen journal. Rutinerna för hur detta sker skiljer sig åt i olika landsting. Vid osäkerhet om hur detta går till i just ditt landsting ber vi dig kontakta din ordinarie vårdgivare. Oförutsedda fynd som uppkommer vid exempelvis provtagning kommer att hanteras av din behandlande läkare eller motsvarande på samma sätt som om du inte hade varit med i studien. Försäkring och ersättning Du omfattas av Patientförsäkringen (ersätter skada i vården) och Läkemedelsförsäkringen (ersätter skada orsakad av studieläkemedlen). Studien finansieras huvudsakligen av statliga forskningsanslag, men läkemedelsföretaget AstraZeneca bidrar med studieläkemedel. Du kommer inte att få någon ekonomisk ersättning för att delta i studien. Studieläkemedlen är dock kostnadsfria för dig och för din vårdgivare. Planerade besök vid ett studiecenter (vanligen på vårdcentral/sjukhus, eller via video) som sker inom studien är också kostnadsfria och du kan få reseersättning. Deltagandet är frivilligt Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om Du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför, och det kommer inte heller att påverka din fortsatta vård eller behandling. Om Du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta ditt studiecenter. Ansvariga för studien, kontaktuppgifter Nationellt ansvarig läkare: Jan Eriksson, professor, Klinisk diabetologi och metabolism Uppsala universitet Nationellt ansvarig sjuksköterska: Carola Almström, leg. sjuksköterska, Klinisk diabetologi och metabolism, Uppsala universitet , smartest@medsci.uu.se Samtycke till att delta i studien Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag behåller ett exemplar av den skriftliga informationen. Jag samtycker till att delta i studien: SGLT2-hämmare eller metformin som standardbehandling vid tidig typ 2-diabetes (-studien). Jag samtycker till att uppgifter om mig insamlas, t ex via nationella register och medicinska journaler, och behandlas på det sätt som beskrivs i informationen. Jag samtycker till att en person utsedd av studieledningen eller en person från tillsynsmyndighet kan få jämföra insamlade studiedata med information i min medicinska journal. Detta får ske under iakttagande av sekretess. Jag känner till att mitt deltagande är helt frivilligt. Jag är medveten om att jag när som helst och 4/5

5 utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande utan att detta påverkar mitt framtida omhändertagande. Datum (ifylls av forskningspersonen) Forskningspersonens underskrift Studieläkare Jag har informerat patienten om studien och forskningspersonen har fått tillfälle att ställa frågor. Forskningspersonen har lämnat sitt samtycke till att deltaga. Forskningspersonens namn Forskningspersons-id Datum Studieläkarens underskrift Studieläkarens namnförtydligande 5/5