FN och FN-förbundet... 5 Förenta Nationerna idag... 5 UNgt engagemang... 6 FN som aktör i världspolitiken... 6 FN: en plats för unga att göra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FN och FN-förbundet... 5 Förenta Nationerna idag... 5 UNgt engagemang... 6 FN som aktör i världspolitiken... 6 FN: en plats för unga att göra"

Transkript

1

2 FN-skolor kan som ett av sina tillval välja att få en föreläsning på skolan. Ni får då besök av antingen en representant från Svenska FN-förbundet, eller en extern föreläsare med gott renommé och expertkunskap, som håller en föreläsning i något internationellt relaterat ämne. I denna föreläsningsmeny finner ni ett urval av de föreläsningar som vi på FN-förbundet kan erbjuda er. Föreläsningarna utgår huvudsakligen ifrån FN:s tre pelare: fred, säkerhet och nedrustning; hållbar utveckling, samt mänskliga rättigheter och demokrati. Vid bokning av en föreläsning, vänligen hör av er till er kontaktperson på FN-förbundet. För bokning av en ambassadör, vänligen boka via denna länk: Observera att en föreläsning/workshop av en ambassadör från FNförbundet är kostnadsfritt för er som FN-skolor och ni använder därmed inte ett av era tillval.

3 FN och FN-förbundet... 5 Förenta Nationerna idag... 5 UNgt engagemang... 6 FN som aktör i världspolitiken... 6 FN: en plats för unga att göra skillnad... 7 Med världen som arbetsplats... 8 Fred, säkerhet och nedrustning... 9 FN, säkerhet och nedrustning... 9 FN och kärnvapenfrågan FN:s arbete för trygga samhällen- kriget är inte över så länge minor dödar FN:s fredsinsatser Lärdomar och utmaningar från Syriens krig och flyktingkris Kvinnors situation i krig och flyktingkriser Den auktoritära högerpopulismen ett hot mot Europas stabilitet? Konflikten i Syrien FN och MINUSMA Sverige som fredsmäklare och vapenhandlare Mänskliga rättigheter FN:s syn på Sveriges arbete mot rasism och etnisk diskriminering FN:s arbete för att stoppa barnäktenskap och kvinnlig könsstympning Arica - samtal om filmen Föreläsningar om rasism med Salem Yohannes...22 Från nidpoträtt till rösträtt: En inspirerande utbildning om kvinnors rättigheter utifrån Kvinnokonventionen Workshop om likabehandling och lika rättigheter i skolmiljön Från nazist till antirasist Rasism och främlingsfientlighet var kommer det ifrån och hur kan vi bemöta det? 27

4 Migrationens olika ansikten vilka är människorna bakom statistiken och vilka rättigheter har de? Prostitutionsindustrin i Thailand och de svenska sexköparna Kvinnors och barns ökade våldsutsatthet under pandemin.30 Människor på flykt..31 Hållbar utveckling FN:s utvecklingsarbete en introduktion De globala målen för hållbar utveckling Klimatet och miljön 50 år senare Globala målen för hållbar utveckling - vad krävs för att de ska nås? Föreläsningar med Parul Sharma..35 Kan bistånd göra skillnad? FN:s globala mål - hur berör de mig? Göra skillnad och växa som person- här och nu Utveckla ett mindset som hjälper dig ut i världen Nå era mål och samarbeta bättre! Teamcoaching för elever och lärargrupper Agenda 2030 och Globala målen för hållbar utveckling Tillståndet i världen Kan vi bekämpa hungern i världen?...43 Ambassadörer... 44

5 UN Photo/John Isaac Svenska FN-förbundet är en ideell organisation och en svensk folkrörelse som arbetar för att sammanföra individer och organisationer i ett arbete för en bättre och starkare Förenta Nationerna, och därmed en bättre värld. FN-förbundet arbetar både lokalt och globalt för att göra skillnad. Arbetets fokus utgår ifrån FN:s tre pelare: Fred, säkerhet och nedrustning, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och demokrati, där FN-förbundet tillsammans arbetar för att vara en bidragande faktor till påverkan. Många är väl bekanta med hur och varför Förenta Nationerna blev till. Samtidigt frågar sig lika många vilken roll som organisationen spelar idag, 70 år efter bildandet, och om FN faktiskt kan leda världens länder mot de höga mål som organisationen, tillsammans med medlemsländerna, har satt. Världen har förändrats på ett genomgripande sätt sedan 1940-talet och FN har upprepade gånger blivit ifrågasatt. Så vilken roll spelar FN under António Guterres, och vad är det som avgör denna roll? Vad är på gång i FN just nu? Utefter önskemål kan föreläsningen avslutas eller inledas med en introduktion till Svenska FN-förbundet och dess ungdomsverksamhet. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: min 5

6 Det är roligt och givande att engagera sig lokalt i globala frågor, men varför är det viktigt och hur gör man? Genom föreläsningen fokuserar vi på vad ungdomar själva kan göra på sin skola eller i sin FN-elevförening. Föreläsningen kan kombineras med en workshop i något ämne, t. ex. mänskliga rättigheter eller de globala målen för hållbar utveckling. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: min Målgrupp: Elever FN är, efter ett par decennier i skuggan, åter en ledande aktör i världspolitiken. Klimatfrågorna, matkrisen och de militära konflikterna i Afrika och Mellanöstern är bara några av de frågor som ligger på världsorganisationens bord. Det krävs ett starkt, transparent och effektivt FN för att klara av alla dagens utmaningar. Men är det ens möjligt för en sådan stor organisation som FN? Hur skulle det i så fall gå till? Vilken är FN:s roll i världspolitiken i dag och vilka förutsättningar har FN att på längre sikt vara den centrala arenan för de globala frågorna? Träffa FN-förbundets ordförande Annelie Börjesson för en interaktiv och informativ diskussion om FN:s roll i världen idag. Föreläsare: Annelie Börjesson, ordförande för Svenska FN-förbundet Tid: min Språk: Svenska 6

7 Frida Lind har under de senaste åren arbetat, bott och studerat på flera olika kontinenter, bland annat har hon utfört fältstudier i Tanzania, arbetat med urfolk i Ecuador och praktiserat på Sveriges FN-representation i New York. Hon började engagera sig i Malmö FN-förening 2014 och har tidigare varit millenniemålsambassadör och praktikant på programenheten hållbar utveckling på FN-förbundet. Frida Lind har praktiserat på FN:s högkvarter i New York. Hon har också länge varit engagerad i FN-rörelsen i Sverige och berättar gärna mer om sina erfarenheter från FN. I denna föreläsning fokuserar Frida på hur det är att vara ung i FN-systemet och berör frågor som: Hur är det att praktisera vid FN:s högkvarter? Hur kan unga människor engagera sig för en bättre värld? Är FN en plats där unga kan göra skillnad och få sin röst hörd? Vad innebär de globala målen? Vad kan du som ung göra för att engagera dig för en bättre värld? Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever och lärare har möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. Föreläsare: Frida Lind Tid: min Målgrupp: Elever 7

8 Från Costa Ricas regnskog till FN i New York. De senaste åren har Frida bott, arbetat och studerat på fem av världens kontinenter. I denna föreläsning utgår hon ifrån sina egna erfarenheter från världens hörn och inspirerar och tipsar unga om vad de har för möjligheter att själva studera, volontärarbeta eller arbeta utomlands, och vad man bör tänka på innan man ger sig ut. Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever ges möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. Föreläsare: Frida Lind Tid: min Målgrupp: Elever 8

9 UN Photo/John Isaac Svenska FN-förbundet är en ideell organisation och en svensk folkrörelse som arbetar för att sammanföra individer och organisationer i ett arbete för en bättre och starkare Förenta Nationerna, och därmed en bättre värld. FN-förbundet arbetar både lokalt och globalt för att göra skillnad. Arbetets fokus utgår ifrån FN:s tre pelare: Fred, säkerhet och nedrustning, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och demokrati, där FN-förbundet tillsammans arbetar för att vara en bidragande faktor till påverkan. Vad är nedrustning? Hur fungerar FN som forum för nedrustning? Hur ser den globala nedrustningen ut? Vi går igenom FN:s vapenkonventioner samt FN:s arbete mot kärnvapen, för nedrustning och icke-spridningsavtalet. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: min Språk: Svenska 9

10 Föreläsningen tar avstamp i atombombningen av Hiroshima och Nagasaki 1945 och följer sedan nedrustningsfrågan fram till den dagsaktuella frågan om inrättandet av FN:s konvention mot kärnvapen. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: C:a 60 min, kan anpassas efter behov Språk: Svenska, men talspråket kan anpassas till engelska Kriget tar inte slut när vapnen tystnar. Minor kan ligga kvar i decennier efter att kriget har tagit slut, och drabbar oftast civila och barn hårdast. Minor och andra explosiva lämningar hindrar barn från att gå till skolan, bönder från att bruka sin mark och flyktingar från att återvända hem. Många tvingas leva i rädsla och otrygghet, vilket kan påverka möjligheten för föräldrar att servera mat på bordet och möjligheten att få igång samhällets ekonomi. Minor är ett hinder för att vi ska nå de globala målen för hållbar utveckling till år Arbetet mot minor har gått framåt de senaste decennierna men det är en lång väg kvar innan vi når en värld där alla kan leva i trygghet. Med ett nytt säkerhetsklimat där vi idag ser flera stora terrorist- och rebellgrupper använda improviserade minor och bomber har FN stora utmaningar framför sig. I denna föreläsning pratar vi om vad minor är och hur de kan fungera, hur FN:s minröjningsorganisation UNMAS på olika sätt arbetar för att både förebygga, röja och skapa opinion mot minor i olika länder, samt hur arbetet mot minor hänger ihop med de globala målen och en hållbar utveckling för alla. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: 60 min 10

11 Under de senaste decennierna har de väpnade konflikterna i världen ändrat karaktär - de har gått i riktning mot alltmer komplexa inbördeskrig, med hög utsatthet för civilbefolkningen. FN är fortsatt en central aktör för fredsfrämjande. Men vad är Sveriges roll i det internationella fredsarbetet? Få känner till att Sverige nästan helt valt bort att delta i FN-ledda insatser och i stället prioriterar EU- eller NATO-ledda insatser. Vilka konsekvenser får detta? Vilka länder bidrar till FN:s fredsarbete? Och hur hänger utveckling och säkerhet samman? Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: min Språk: Svenska 11

12 Joakim Medin är journalist, författare, föreläsare och fotograf. Han arbetar ofta utrikes och skriver om demokratifrågor, mänskliga rättigheter, konflikter, fattigdoms- och flyktingfrågor släpptes hans debutbok Kobane som baseras på ett flertal reportageresor till kriget i Syrien. Han har länge följt hoten mot den liberala demokratin i Europa och 2018 kom reportageboken Orbánistan om den auktoritära, högerpopulistiska regeringen i Ungern, som blivit ett föredöme för liknande krafter, inklusive Sverigedemokraterna kom den uppmärksammade reportageboken Thailandssvenskarna där Medin skriver om prostitutionsindustrin i Thailand och möter svenska manliga sexturister där, som berättar om sina värderingar och sin kvinnosyn. Medins fjärde bok, Samhällsbärarna, kom 2021 och handlar om den svenska jourrörelsens dokumentation av hur kvinnor och barn utsatts för ökat våld i hemmet under coronapandemin. Joakim Medin är utbildad gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Mer information finns på 12

13 De folkliga protesterna mot Assadregimen i Syrien 2011 utvecklades till ett blodigt internationellt krig med katastrofala konsekvenser döda, ödeläggelse av hela städer och vår tids största flyktingkatastrof, som även nådde Europa och Sverige. Under några år orsakade den mest extrema krigförande parten Islamiska Staten ständiga nyhetsrubriker. Men nu har det blivit tystare igen. Vad händer när kriget tar slut? Många flyktingar gav sig av till Europa på grund av omvärldens otillräckliga humanitära hjälp på plats har hjälpen förbättrats idag? Många syrier varken kan eller vill återvända till hemlandet om det ligger i ruiner. Vilken roll kan västvärlden spela i en återuppbyggnad av Syrien? Och hur mycket har vanliga svenskar egentligen lärt sig om Syrien och alla de syrier som kommit hit? Föreläsare: Joakim Medin Tid: min, med bildvisning Kvinnor brukar höra till de allra mest utsatta i väpnade konflikter över hela världen. Det är kvinnor som ofta måste ta ett ännu större ansvar ifall familjen blivit flyktingar, särskilt ifall männen omkommit eller åkt iväg för att förbereda resor till säkrare områden. Kvinnor har också i långa tider utsatts för sexuellt våld som ett vapen i kriget det idag kanske mest kända exemplet är Islamiska Statens masskidnappning av yezidiska kvinnor i Irak, som gjordes till sexslavar erkände FN:s människorättsråd detta sexslaveri som ett folkmord. Men i samma område, i Irak och Syrien, har kvinnor även varit aktiva motståndare till kvinnoförtrycket. Kurdiska kvinnliga soldater har varit västvärldens mest framträdande allierade. Hur ser de olika utmaningar ut som särskilt kvinnor upplever i konflikter? Kan dagens utveckling leda till en förändring, eller åtminstone till att kvinnor ses som något annat än bara offer? Föreläsare: Joakim Medin, Tid: min, med bildvisning 13

14 Under de senaste åren har nationalistiska, auktoritära och högerpopulistiska krafter expanderat i Europa. Typiskt för rörelsen är att man demoniserar meningsmotståndare, sprider fake news och blåser upp hat och oro kring muslimer, flyktingar och invandrare. I flera europeiska länder har dessa krafter även fått regeringsmakten. Ungerns och Polens folkvalda regeringar underminerar den liberala demokratin, försvagar civilsamhället, åsidosätter mänskliga rättigheter och överger internationella konventioner och avtal. Med en EU-fientlig retorik har man blivit de nya föredömena för en lång rad högerpopulistiska partier, däribland för Sverigedemokraterna. Vad betyder den här utvecklingen för EU:s sammanhållning? För den växande polariseringen och intoleransen i både Sverige och Europa? Och för demokratin kan man verkligen ta den för given? Föreläsare: Joakim Medin, Tid: min, med bildvisning 14

15 Aron Lund är författare och skribent specialiserad på Syrien och Mellanöstern, knuten till Utrikespolitiska institutet och den amerikanska tankesmedjan Century Foundation. Han har utgivit två svenskspråkiga böcker om syrisk politik och historia, Drömmen om Damaskus (2010) och Syrien brinner (2014), och flera andra skrifter på engelska och svenska. Han har en magisterexamen i arabiska från Uppsala universitet och har studerat i Damaskus, Alger, Amman och Kairo. Han citeras ofta i svensk och utländsk press om Syrien och andra Mellanösternfrågor. Kriget i Syrien har pågått sedan 2011 och beskrivs ofta som en av vår tids värsta konflikter. Hundratusentals människor har dödats och kriget har satt hela Mellanöstern i gungning, genom den så kallade Islamiska statens framväxt och en flyktingkris som fått återverkningar ända borta i Sverige. Men konflikten är också oerhört komplicerad, med många stridande grupper, religiösa inslag och omfattande utländsk inblandning. I den här föreläsningen bjuder Aron Lund på en genomgång av Syriens historia och politik, som utrustar lyssnarna med de förkunskaper som krävs för att följa med i nyhetsrapporteringen och få en bakgrund till några av samtidens stora politiska frågor: krigen i Mellanöstern, flyktingkrisen, terrorismen och stormaktsspelet. Föreläsare: Aron Lund Tid: 1 timme (c:a 45 min + frågor/diskussion, kan anpassas) 15

16 År 2014 arbetade Oscar Karlflo som pressekreterare i Sveriges riksdag när hans förband från värnplikten ringde och frågade om han ville följa med till Mali. Ett år senare blev han en av de första svenskarna att tjänstgöra i det svenska bidraget till FNinsatsen MINUSMA i det västafrikanska landet Mali. Sverige har i drygt fem år haft soldater under FN-flagg i Mali. Trots att insatsen är den farligaste FN-insatsen hittills hör vi förvånansvärt lite från svenskarna i Saharaöknen. Oscar tar med er på en spännande och gripande resa till Sahelregionen i Afrika där svenska FN-soldater, tillsammans med soldater från några av världens fattigaste länder, försöker bringa fred i en av de mest otillgängliga regionerna i världen. Hur kommer det sig att den arabiska våren kom att få så långtgående följder för Mali som ligger på andra sidan Saharaöknen? Med fantastiska bilder och filmer får ni en inblick i hur en FN-insats fungerar i praktiken, vad en FN-soldat egentligen gör och hur man hanterar temperaturer på + 52 grader. Föreläsare: Oscar Karlflo Tid: min, med frågestund 16

17 Linda Åkerström är statsvetare och ansvarig för nedrustningsfrågor på Sveriges största fredsförening Svenska Freds. Under mer än tio års tid har hon arbetat med säkerhetspolitiska frågor inom den svenska fredsrörelsen och skrivit flera böcker om svensk säkerhetsoch demokratipolitik, senast boken "Den svenska vapenexporten" (2016 och 2018). Boken samlar för första gången kunskap om den svenska vapenexporten på ett lättillgängligt sätt: från den historiska bakgrunden till dagens debatter. I sin roll på Svenska Freds driver Linda Åkerström på för att förändra vapenexportpolitiken i Sverige, i EU och i FN. Hur gick det till när fredsnationen Sverige blev en av de största vapenexportörerna per capita? Den svenska vapenexporten är en ständigt aktuell fråga med långa historiska rötter. Denna föreläsning rör sig från världens stora vapenmässor till den svenska riksdagens debatter om feministisk utrikespolitik och vapenexport till diktaturer och knyter an till dagens aktuella händelser och affärer. Vem bestämmer och vad kan man själv göra om man vill vara med och påverka? Hur ser exporten ut idag och vilka är argumenten för och emot en handel sammankopplad med såväl negativ kritik som stolthet? Föreläsare: Linda Åkerström Tid: 60 min, med bildvisning 17

18 UN Photo/John Isaac Svenska FN-förbundet är en ideell organisation och en svensk folkrörelse som arbetar för att sammanföra individer och organisationer i ett arbete för en bättre och starkare Förenta Nationerna, och därmed en bättre värld. FN-förbundet arbetar både lokalt och globalt för att göra skillnad. Arbetets fokus utgår ifrån FN:s tre pelare: Fred, säkerhet och nedrustning, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och demokrati, där FN-förbundet tillsammans arbetar för att vara en bidragande faktor till påverkan. Föreläsningen ger en bild av FN:s arbete med mänskliga rättigheter och systemet med att utarbeta konventioner som staterna ges möjlighet att ansluta sig till. Till varje kärnkonvention finns en övervakningskommitté som regelbundet granskar staternas efterlevnad av de juridiskt bindande FN-texterna. I samband med att Sverige återkommande rapporterar till kommittén som är knuten till konventionen mot rasism och etnisk diskriminering, sammanställer Svenska FN-förbundet sedan några år alternativa rapporter för att ge en kompletterande bild av olika områden som bör uppmärksammas. De alternativa rapporterna behandlar både strukturella frågor som diskriminering på arbetsplatsen, och frågor om hatbrott, rasistiska organisationer och minoriteters rättigheter. Under föreläsningen diskuterar vi FN:s möjligheter att förmå medlemsstaterna att följa de konventioner de anslutit sig till och att garantera sina medborgares mänskliga rättigheter. Dessutom tittar vi närmare på sakfrågan som rör brister i det svenska samhället när det gäller etnisk diskriminering och statens ansvar för att motverka rasism och utanförskap kopplat till etnisk tillhörighet. 18

19 Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: C:a 60 min Språk: Svenska Världen över utsätta flickor och kvinnor dagligen för diskriminering i olika former. Varje dag beräknas över flickor under 18 år giftas bort, oftast mot sin vilja. Barnäktenskap kan få allvarliga konsekvenser och påverkar både flickans rätt till sin egna kropp, hennes valmöjligheter och utsätter henne för större risk för både våld i hemmet, smittas av sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet. Att bli gravid innan din kropp är redo kan vara förenat med livsfara, och idag är den vanligaste dödsorsaken bland tonårsflickor globalt kopplat till just graviditet och förlossning. I många kulturer ses kvinnlig könsstympning som en förutsättning för äktenskap. Det smärtsamma ingreppet utförs oftast utan bedövning med smutsiga redskap som glasbitar, rakblad eller rostiga knivar. Flickorna blir svårt traumatiserade och kan få fysiska och psykiska men för livet. Barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. I denna föreläsning pratar vi om varför barnäktenskap och kvinnlig könsstympning existerar, hur FN:s befolkningsfond UNFPA arbetar för att stärka flickors och kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, och hur flickors rättigheter hänger ihop med de globala målen och en hållbar utveckling. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: C:a 60 min 19

20 När Bolidenkoncernen skeppar tjugo tusen ton giftigt avfall till Chile tycks det vara helt inom lagens ram. När det sen visar sig att folk far illa i staden Arica i Chile kommer hela affären i ett nytt ljus. Vilka moraliska aspekter kan och bör vi lägga på hur rika bolag kan göra sig kvitt sina problem genom att lasta över dem på andra? Filmen Arica kastar ljus över relationen lag och moral på ett intressant och engagerande sätt. Som FN-skola har ni visningsrätt till filmen fram till juni 2022 och nu även möjlighet att boka ett digitalt eller fysiskt samtal med teamet bakom filmen. Ni hittar filmen och lärarhandledningen på portalen för FN-skola. Filmteamet består av Lars Edman. regi, William Johansson Kalén, regissör och producent samt Andreas Rocksén, som är producent och researcher. Under samtalet berättar de hur det varit att arbeta med filmen, vad som hänt efteråt, hur det ser ut i Arica idag, hur de ser på den rättsprocess de skildrat och hur de, utifrån vad de lärt sig genom filmprocessen, i stort ser på frågor om företags ansvar för miljö och människor. De tre advokater, Johan, Göran och Jonas, som representerat de drabbade deltar gärna i mån av tid och möjlighet. Föreläsare: Lars Edman, William Johansson Kalén och/eller Andreas Rocksén Språk: Svenska 20

21 Om föreläsaren Salem Yohannes är statsvetare, dansare och konsult. Hon arbetar inom fältet mänskliga rättigheter med speciell kompetens i jämlikhet kopplat till etnicitet och hudfärg. Salem har också producerat bidrag till böckerna Svart Kvinna av Fanna Ndow Norrby och Skönhetens Nyanser av Lovette Jallow. År 2019 belönades hon med priset Årets Folkbildare under Bergsjögalan. Vidare har Salem varit med och tagit fram Göteborgs Stads första plan för stärkta insatser mot rasism. Som en förlängning av detta arbete tar hon nu fram en skolhandbok om rasism för pedagoger att använda i klassrummet. Handboken lanseras under våren Idag är Salem en prisbelönad konsult med hela Sverige som arbetsplats. Mer information på Med fokus på etnicitet och hudfärg, jobbar Salem i stora drag med att utbilda elever och skolpersonal i att identifiera normer och system som inkluderar vissa och exkluderar andra. Genom att först synliggöra dem går det sedan att rustas för att agera mot dem. Under Salems föreläsningar får deltagarna också reflektera över hur individer och samhället i stort kan utmana begränsande normer och strukturer för att skapa lika rättigheter och möjligheter för alla, vare sig det är i skolan, på arbetsplatsen eller i samhället i stort. Salem föreläser inom följande områden: Makt och samspelande normer (intersektionalitet) Hudfärgers roll i samhället Rasism-er och dess vardagliga uttryck i samhället Diskriminering och hatbrott (etnicitet och hudfärg) Föreläsare: Salem Yohannes Tid: min, med bildvisning (+ interaktiva samtalsövningar) 21

22 Johanna Wester arbetar med informationsspridning inom mänskliga rättigheter med bakgrund som kursledare hos Amnesty, barnrättsinformatör för UNICEF, kommunikatör på ECPAT, omvärldsbevakare på Mind, medlem i Palmecentrets internationella expertgrupp och ansvarig för diskrimineringsfrågor hos regeringsinitiativet Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Hon har gett ut skönlitteratur riktad till unga vuxna (bl. a Nattsagor för sömnlösa, Natur & Kultur, 2013) och facklitteratur till samma målgrupp (bl. a Saker jag hade velat veta när jag var 15, Norstedts, 2017). Johanna är väldigt intresserad av frågor som rör rättigheter, jämlikhet och normer och skriver nu på sin nästa bok om ämnet (Kan flickor leka tre? Atlas förlag, 2020). I menyn har Johanna 3 pass, och de kan hållas separat eller i kombinationer. Varje föreläsning kan planeras med ett visst utvalt fokus, ex. tyngdpunkt på specifika grupper eller rättigheter. Antalet deltagare bestämmer skolan. Allt börjar med de unga. Via omsorg, utbildning, delaktighet, anpassad information, rätten till sin egen kropp och andra tillgodosedda rättigheter är unga den rakaste vägen till ett demokratiskt och välmående samhälle. Men det finns hinder längs vägen. Hur ser de ut och hur överbryggar vi dem? Syftet med föreläsningen är att eleverna ska känna 22

23 att de på samma gång är rättighetsbärare och samhällsförändrare. Att kunskap och engagemang förändrar både det egna livet, det lokala samhället och på sikt också världen. Fokus: Globalt och/eller svenskt, efter skolans önskemål Engagerande, kompetenta föreläsningar om rättigheter på ett förståeligt sätt. Föreläsaren lyckas verkligen förmedla att barns rätt är både kul och viktigt. Härryda Kommun Föreläsare: Johanna Wester Tid: min Varför har FN bedömt att specifika rättigheter för kvinnor behövs? Vad kan jämställdhet ge ett samhälle? Vad menar vi när vi alls pratar om någon som kvinna? Vi går igenom vad man som tjej har rätt till (så som jämställdhet och skolgång) och rätt att skyddas från (så som förtryck, skadliga traditioner och våld). Kan ha ett större eller mindre fokus på just flickor. Fokus: Globalt och/eller svenskt, efter skolans önskemål. Fantastisk föreläsning inspirerande, ödmjukt och roligt för alla! Landstinget Sörmland Föreläsare: Johanna Wester Tid: min Hur motarbetas fördomar bäst? Hur kan den enskilda eleven utvecklas till sin fulla potential? Hur ser man bortom sina antaganden och tillägnar sig ett normkritiskt förhållningssätt? Vi diskuterar oss fram till svaren i ett moralfilosofiskt samtal med 23

24 enkla övningar. I slutet av passet har gruppen samlat på sig verktyg, perspektiv, knep och tips. Workshopen för vårt likabehandlingsnätverk var oerhört uppskattad. Genom att varva teori med konkreta vardagsexempel lyckades Johanna att på ett enastående sätt skapa genuint engagemang. Peter Tai Christensen, jämställdhets- och mångfaldsexpert, Unionen Föreläsare: Johanna Wester Tid: min Målgrupp: Lärare/skolpersonal 24

25 Kimmie Åhlén drömde som ung om att skriva poesi, men jakten på identitet ledde istället till att han blev skinnskalle redan som 12-åring. Idag arbetar Kimmie Åhlén med ungdomsfrågor och driver eget företag som föreläsare. Han har bland annat föreläst för UNESCO, Erasmus, Kommunal, skolor i hela landet och jobbar tillsammans med Segerstedtinstitutet, Göteborgs Universitet kring frågorna om extremism och är flitigt bokad som föreläsare. Med skratt och tårar tar Kimmie Åhlén med er genom en berättelse om att växa upp som ung pojke i en bruksort med drömmar om att skriva poesi, genom skolår fyllda av mobbning och utanförskap, tills jakten efter identitet och samhörighet blir så stark att den blir outhärdlig. Kimmie blir skinnskalle som tolvåring och fostras av vuxna nationalsocialister, i en värld av alkohol. Som sjuttonåring är han ledare för det lokala 25

26 gänget i Sveriges största nazistiska organisation och som nittonåring har han tröttnat på hela livet. Exiten blir fruktansvärd med amfetamin, kriminalitet och våld och slutar till slut i fängelse. Men någonstans finns poeten kvar och efter hjälp från civilsamhället lyckas rasismen, ilskan och missbruket övervinnas genom ett par till synes oskyldiga boxningshandskar. En berättelse om livet, om perspektiv vi inte är vana vid, om drömmar som aldrig kan besannas i ett samhälle där machoattityden har greppet, om kärlek och om sorg. En berättelse om att det går att vända varje misstag till något positivt och en berättelse om framtiden. Föreläsare: Kimmie Åhlén Tid: 60 min med frågestund 26

27 Klara Ljungberg arbetar som frilansande journalist och föreläsare. Rädslan för den andre och det främmande tar sig många uttryck. Högerextrema partier växer sig idag starka över hela Europa med minskad eller stoppad invandring högst upp på dagordningen. Vissa går så långt som att föreslå dödsstraff för utlandsfödda brottslingar, eller tvinga människor från vissa folkgrupper bära en symbol på sina kläder för snabb igenkänning. Men vad kommer detta hat och denna rädsla ifrån? Och hur kan vi bemöta den? En viktig del i arbetet mot intolerans är att ta lärdom från historien, i föreläsningarna tar vi därför avstamp i Sveriges mörka historia vad gäller rasbiologisk forskning, tvångssterilisering och nazism. Sedan diskuteras rasismens olika skepnader idag och hur vi bäst kan bemöta och hantera den. Föreläsare: Klara Ljungberg Tid: 60 min 27

28 Flyktingkrisen är på allas läppar. På nyheterna diskuteras ID-krav, andrum och volymer, men bakom nyheterna gömmer sig personliga livsöden. Människor som är beredda att riskera livet för en tryggare tillvaro i Europa. Till följd av bristen på lagliga vägar in i Europa har tusentals människor dött i sina försök att korsa havet i överfulla båtar. Men vilka rättigheter har de egentligen att förflytta sig för att söka asyl eller arbeta? Och vem kan egentligen hållas ansvarig när rättigheterna inte efterlevs? Föreläsningen kretsar kring Ebrima, Souleymane och Mohammed. Tre unga män som med livet som insats söker en tryggare tillvaro i Europa, men som gång på gång stoppas, misshandlas och tvingas tillbaka. I anslutning till föreläsningen Migrationens olika ansikten erbjuds workshopen När krisen står för dörren. Syftet med workshopen är att eleverna själva ska få tillfälle att diskutera och fundera kring ämnet migration och de dilemman som tagits upp på föreläsningen. I workshopen ställs eleverna inför en dystopisk fiktiv situation. Landet de bor i har delats i två delar efter en långdragen väpnad konflikt. Eleverna hade oturen att bli fast i den delen av landet där en autoritär ledare tog makten. De demokratiska mekanismerna har avvecklats i snabb takt, fattigdom och rädsla för regimen håller invånarna fast i ett järngrepp. Efter att ha lyssnat till situationen som uppstått får eleverna diskutera i mindre grupper hur de själva skulle agera. I diskussionen ombeds de ta ställning till konkreta frågeställningar som kretsar kring beslut om att fly, olika tillvägagångssätt och eventuella konsekvenser av sina beslut. Förutsättningarna som eleverna ställs inför anpassas efter orten som eleverna bor på för att öka igenkänningsfaktorn. Föreläsare: Klara Ljungberg Tid: 60 min + c:a 90 min med workshop 28

29 Joakim Medin är journalist, författare, föreläsare och fotograf. Han arbetar ofta utrikes och skriver om demokratifrågor, mänskliga rättigheter, konflikter, fattigdoms- och flyktingfrågor släpptes hans debutbok Kobane som baseras på ett flertal reportageresor till kriget i Syrien. Han har länge följt hoten mot den liberala demokratin i Europa och 2018 kom reportageboken Orbánistan om den auktoritära, högerpopulistiska regeringen i Ungern, som blivit ett föredöme för liknande krafter, inklusive Sverigedemokraterna kom den uppmärksammade reportageboken Thailandssvenskarna där Medin skriver om prostitutionsindustrin i Thailand och möter svenska manliga sexturister där, som berättar om sina värderingar och sin kvinnosyn. Medins fjärde bok, Samhällsbärarna, kom 2021 och handlar om den svenska jourrörelsens dokumentation av hur kvinnor och barn utsatts för ökat våld i hemmet under coronapandemin. Joakim Medin är utbildad gymnasielärare i historia och samhällskunskap. Mer information finns på Konventionsstaterna skall vidta åtgärder, inklusive lagstiftning, för att bekämpa alla former av handel med kvinnor och utnyttjande av kvinnoprostitution. Så säger FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. Sexköpslagen infördes i Sverige 1999 men lagen gäller inte utomlands. Varje år reser tusentals svenska män för att köpa sex i Thailand, av kvinnor eller till och med barn som säljer sina kroppar på grund av fattigdom. Thailand besöks årligen av hundratusentals 29

30 svenskar, är en av världens främsta turistdestinationer och har samtidigt en av världens mest kända prostitutionsindustrier. Vad gör resebolag, barnrättsorganisationer, regeringar och det internationella samfundet för att åtgärda denna problembild? Vad säger kvinnorna och de svenska männen själva? Och hur reagerar alla vanliga svenska turister på männens kvinnosyn, beteende och sexuella utnyttjanden? Föreläsare: Joakim Medin Tid: min, med bildvisning I slutet av 2020 rapporterades det att en tredjedel av alla svenska kommuner hade sett en ökning av våld i hemmet under det gångna året. En sådan utveckling ingår i ett större, globalt mönster under pandemin. Coronavirusets spridning har lett till en kraftigt ökad ekonomisk och social press på invånarna i de flesta länder, hand i hand med restriktioner, utegångsförbud och betydligt mer tid i hemmet. Samtidigt har det skett en enorm ökning av mäns våld mot kvinnor och barn i samma hushåll. FN:s generalsekreterare António Guterres skickade redan i april 2020 en uppmaning till världens alla regeringar om att bekämpa våldet i nära relationer. I somliga länder hade redan då dubbelt så många utsatta kvinnor sökt hjälp. Vad för konsekvenser riskerar detta ökade våld att få för jämställdheten, kvinnors och barns rättigheter och handlingsutrymme i världen? Och hur har FN, respektive nationella makthavare och kvinnoorganisationer i både Sverige och andra länder bekämpat våldet? Föreläsare: Joakim Medin Tid: minuter, med bildvisning 30

31 UNHCR är FN:s flyktingorgan och står för det engelska namnet United Nations High Commissioner for Refugees. UNHCR har FN:s mandat att skydda flyktingar oavsett var i världen, så länge de är på flykt. Vi arbetar i 135 länder i världen och är på plats med tält, mat och filtar i alla världens svåra konflikter. UNHCR ger livräddande nödhjälp som tak över huvudet, mat och vatten, skyddar grundläggande mänskliga rättigheter och tar fram lösningar som ger människor på flykt en säker plats där de kan skapa en trygg framtid. Utöver akut nödhjälp och tak över huvudet förser UNHCR barn på flykt med bland annat utbildning och skolmaterial, ger hälso- och sjukvård till flyktingar i och utanför flyktingläger och stödjer flyktingar i asylprocesser. Mer info om oss finns här: Terror, rädsla, konflikter och förföljelse har tvingat miljontals människor på flykt runt om i världen. De är vanliga människor - som du och jag - som står inför en osäker framtid. Det krävs en enastående styrka för att överleva och bygga upp sina sönderslagna liv på nytt. De är överlevare, var och en med sin historia om en stor förlust. Trots att de har förlorat allt, och lever ett liv i osäkerhet ger flyktingar aldrig upp sin dröm om ett hem där de kan känna sig trygga. Deras uthållighet inspirerar oss att göra allt vi kan för att hitta lösningar så att de kan gå vidare med sina liv. UNHCR stöder dessa människor i deras kamp för att bygga upp sina liv på en plats där de kan känna sig hemma. UNHCR gör det genom att söka varaktiga lösningar. Hur ser vårt arbete ut? Hur är det att vara flykting? Hur många människor är på flykt i världen och var befinner de sig? Föreläsare: Sverige för UNHCR Tid: minuter 31

32 UN Photo/John Isaac Svenska FN-förbundet är en ideell organisation och en svensk folkrörelse som arbetar för att sammanföra individer och organisationer i ett arbete för en bättre och starkare Förenta Nationerna, och därmed en bättre värld. FN-förbundet arbetar både lokalt och globalt för att göra skillnad. Arbetets fokus utgår ifrån FN:s tre pelare: Fred, säkerhet och nedrustning, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter och demokrati, där FN-förbundet tillsammans arbetar för att vara en bidragande faktor till påverkan. Att FN skulle arbeta med utveckling var inte givet när organisationen bildades i skuggan av andra världskriget Fred och säkerhet stod högst på den politiska agendan. FN:s utvecklingsarbete har gått från nödhjälp efter kriget till ett världsomfattande utvecklingssamarbete. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: C:a 60 min Språk: Svenska 32

33 FN och dess medlemsstater har beslutat att vi till år 2030 ska ha nått en hållbar utveckling, som inkluderar de ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiven. Genom Agenda 2030 och de 17 globala målen ska fattigdomen utrotas, klimatförändringarna stoppas och vi ska ha skapat fredliga och trygga samhällen. Det är den mest ambitiösa planen för hållbar utveckling som världen någonsin antagit, och det är allas vårt ansvar att se till att vi når målen. I den här föreläsningen får ni veta mer om vad de globala målen innebär, vad hållbar utveckling är och hur läget i världen och Sverige ser ut fem år efter Agenda 2030 och en pandemi. Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: C:a min Språk: Svenska När Stockholmskonferensen hölls 1972 var det starten för FN:s miljöarbete är det femtio år sedan och mycket har hänt sedan dess. Sverige kommer återigen att stå värd för en FN-konferens i juni Under föredraget får du veta mer om hur FN har arbetat med klimat och miljöfrågor under de senaste 50 åren och vilka miljö och klimatfrågor som ska diskuteras och eventuellt beslutas under några viktiga FN möten som kommer att genomföras under hösten 2021 och Föreläsare: Representant från FN-förbundet Tid: C:a 60 min 33

34 David Collste doktorerar i hållbar utveckling och utvecklingsekonomi vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet. David kommer från Linköping, har arbetat för Naturskyddsföreningen och var 2013 Sveriges ungdomsdelegat till FN:s kommission för hållbar utveckling. David arbetade även för EU:s delegation vid FN i New York när Agenda 2030 förhandlades. David arbetar med systemtänk och deltagandedialoger om de globala målen antogs FN-resolutionen innehållande en ny agenda för alla världens länder en hållbarhetsagenda. Samtidigt går fler än 800 miljoner av Jordens invånare hungriga och en ekologisk kollaps riskerar att bli verklighet om inte världen ställer om till hållbarhet. Förändring är möjlig, men kräver en total omvandling av vårt samhälle. Varför krävs en sådan omvandling och hur skulle den kunna se ut? Föreläsningen utgår från de globala målen för hållbar utveckling. I presentationen ingår perspektiv från Sverige, Europa samt från dialoger om de globala målen som föreläsaren arbetat med i Rwanda. Föreläsare: David Collste Tid: min 34

35 Parul Sharma, hållbarhetsexpert och länge rankad som näringslivets mäktigaste kvinna av Veckans Affärer, biståndsdebattens mäktigaste av tidningen Omvärlden, och hållbarhetsmäktigaste av en rad olika tidningar. En engagerad människorättsjurist och författare. Parul har tidigare, under många år, arbetat med hållbarhetsfrågor inom näringslivet och är idag VD för Academy for Human Rights in Business. Hon är aktiv inom den ideella organisationen RealStars vars arbete är att få stopp på trafficking samt styrelseledamot för Wateraid Sverige. I hennes meritlista finns även nätverket CSR Sweden - som konsult inom hållbarhetsarbete, Sandvik, Stora Enso, Greenpeace och Amnesty International. I oktober 2020 blev Parul invald som Amnesty International Sveriges styrelseordförande. Under två års tid ledde hon den svenska regeringens Agenda delegation med tydliga globala mål för hållbar utveckling. Parul är en aktiv författare och just aktuell med tre böcker som kom ut mellan

36 1) Produktionskedjan, ditt ansvar för människan och miljön (Mål 12 Agenda 2030): 2) Din Agenda 2030, en handbok för precis alla, så kan du bidra till en hållbar planet (Agenda 2030): 3) Lärarnas Agenda 2030, en metodbok för lärare och utbildare i Agenda 2030: Parul Sharma skräddarsyr gärna föreläsningar efter era önskemål. Här är ämnen som hon är expert inom: - Hållbarhetsfrågor/CSR. - Produktionskedjan ansvar för människan och miljön - De globala hållbarhetsmålen Agenda Hur jobbar företag för att identifiera vilka av de globala hållbarhetsmålen som har störst relevans för affärsverksamheten? - Mänskliga rättigheter och barns rättigheter. - Antikorruption 36

37 Frida Lind har under de senaste åren arbetat, bott och studerat i flera olika kontinenter, bland annat har hon utfört fältstudier i Tanzania, arbetat med urfolk i Ecuador och praktiserat på Sveriges FNrepresentation i New York. Hon började engagera sig i Malmö FN-förening 2014 och har tidigare varit millenniemålsambassadör och praktikant på programenheten hållbar utveckling på FN-förbundet. Kan bistånd göra skillnad? Detta undersökte Frida Lind under sin tre månaders fältstudie i Tanzania. Studien omfattade två organisationer som fokuserade på metoden självhjälp och gav unga kvinnor verktygen att på egen hand ta sig ur fattigdom. Studien är ett exempel på hur man kan arbeta med de globala målen (framförallt mål 4 och 5). Frida berättar gärna mer om sin fältstudie i Tanzania, de globala målen, samt vad man ska tänka på som ung innan man åker iväg till ett annat land. Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever och lärare har möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. Föreläsare: Frida Lind Tid: min 37

38 2015 antog världens länder 17 globala mål som ska leda utvecklingen framåt till år Samtidigt överöses vi dagligen med nyheter om krig och konflikter, ojämlika samhällen, fattigdom och svält, men är detta verkligen en rättvis bild av världen? Frida har länge varit engagerad för de globala målen och har arbetat, bott och studerat på fem av världens kontinenter. I denna föreläsning fokuserar Frida på hur man som ung kan engegera sig för de globala målen och ger exempel på hur hon har arbetat med de globala målen, både lokalt och globalt. Föreläsningen berör frågor som: Vad är de globala målen? Hur kan man använda sig av de globala målen i vardagen eller på sin skola? Kan små handlingar verkligen göra skillnad? Vad kan du göra för en bättre värld? Detta är en föreläsning med bilder och en del interaktiva övningar, där elever och lärare har möjlighet att ställa frågor och själva delta aktivt. Föreläsare: Frida Lind Tid: min 38

39 Sofia Jagbrant är coach och social entreprenör som idag arbetar med praktisk mind coaching för att uppmuntra individer att skapa kraftfulla inre transformeringar. Sofia Jagbrant har tidigare arbetat som ungdomssekreterare hos FNförbundet, men också som biträdande bilateral expert för Sida, placerad i Tanzania. Mer information finns på: Många gånger tänker vi att vi endast kan göra skillnad där borta och kanske lägger vi också på ett sen ska jag göra det. Denna kombination av workshop och föreläsning handlar om att börja göra skillnad här och nu, och samtidigt använda sitt engagemang för att växa och må bra som människa. Deltagarna följer med Sofia Jagbrant på en inre resa om att hitta sin passion för att göra skillnad och om skapa mentala metoder för att växa som person. Deltagarna får också ta del av den senaste forskningen om vikten av inre ledarskap och att bygga mening i sitt liv. Denna interaktiva föreläsning innehåller även självcoachingselement där deltagarna själva får reflektera och ta steg framåt genom interaktiva övningar. Föreläsare: Sofia Jagbrant Tid: Efter önskemål Språk: Svenska 39

40 Vad har de stora världsförbättrarna gemensamt? Mycket visar på att de har ett mindset där de vet att de kan förbättra sina färdigheter och att misstag inte betyder misslyckande, utan är en gåva till lärande. I denna interaktiva föreläsning får eleverna fundera på vilket mindset de själva har i olika situationer och vilket mindset de vill bygga för att både komma ut i världen och klara av de utmanande situationer som de kan tänkas ställas inför. Passet inkluderar Carol Dwecks teori om Growth Mindset och Fixed Mindset och även Sofia Jagbrants personliga erfarenheter om att vara utlandsplacerad för Sida i Tanzania. Föreläsare: Sofia Jagbrant Tid: Efter önskemål Målgrupp: Elever Språk: Svenska Har ni en arbetsgrupp som kanske strävar efter att öka internationaliseringen av er skola eller har ett annat mål i er kikare? Känner ni att ni skulle vilja ha hjälp att nå dit och samtidigt skapa en ökad motivation, kreativitet och samarbete mellan er som är med i gruppen? Ett sätt att göra detta är genom teamcoaching vilket handlar om att utveckla grupper till drivna team som når fantastiska resultat och som samtidigt har välfungerande relationer till varandra. Teamcoaching är uppbyggt på liknande principer som individuell coaching, vilket innebär att coachen inte ger råd utan är där för att facilitera fram idéer, lärande och konkreta steg framåt som teamet vill ta. Föreläsare: Sofia Jagbrant Tid: Efter önskemål Språk: Svenska 40

41 Mikael Botnen Diamant har en bakgrund som generalsekreterare på Röda Korsets Ungdomsförbund, nationell verksamhetschef på Sidas program Zenit, samt kommunikatör, pedagog och informatör inom organisationsoch skolvärlden. Idag arbetar Mikael som frilansande föreläsare, utbildare, projektledare och processledare deltog han som sakkunnig delegat i förhandlingarna i FN:s generalförsamling som ledde fram till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Sedan dess har Mikael föreläst för organisationer, företag, myndigheter, kommuner och på universitet, gymnasium och på grundskolan om Agenda Läs mer på hans hemsida: mikaelbotnendiamant.com Med utgångspunkt i förhandlingarna som ledde fram till Agenda 2030 och de 17 Globala målen för hållbar utveckling försöker Mikael nyansera och förklara processen som ledde fram till agendan, varför målen är konstituerade som de är, hur arbetet fortskrider idag och hur framtidsutsikterna ser ut kopplat till agendan. Mikael anpassar gärna föreläsningarna efter behov och kan fokusera på allt från en grundläggande "grundutbildning" i Agenda 2030, till vad målen har med oss svenskar att göra och vad som sker just nu både i Sverige och internationellt. Upplägget kan både genomföras i föreläsnings- och workshopform. 41

42 Mikael är medförfattare till boken Blir världen bättre som fokuserade på att försöka förklara vad som gått framåt och bakåt gällande global hållbar utveckling under de senaste åren och vad som sker just nu, hur långt vi kom med Millenniemålen och vad Globala målen för med sig för nya förhoppningar och förväntningar. Mikaels föreläsningar anpassas efter beställarens behov men kretsar alltid kring att försöka nyansera bilden av global utveckling med hjälp av det övergripande verktyg som Agenda 2030 utgör. Upplägget kan både genomföras i föreläsnings- och workshopform. Föreläsare: Mikael Botnen Diamant Tid: min 42

43 Dunia Daoud har alltid drömt om att bidra till en bättre värld och har haft ett särskilt brinnande intresse för frågor kopplade till kost och hälsa ur ett globalt perspektiv. Hon har en magisterexamen inom nutrition och har jobbat med matsäkerhet i c:a 10 år, för närvarande på Max Burgers. Under studietiden arbetade hon på UNICEF:s huvudkontor i Sverige med telemarketing/fundraising och glädjs än idag åt den viktiga insats hon gjorde för världens mest utsatta barn. Hon har dessutom jobbat med hållbarhetsfrågor kopplade till Agenda 2030 via sitt jobb under de senaste åren samt föreläst inom nutrition för sjuksköterskestudenter på Röda Korsets Högskola. Att ha tillgång till tillräckligt med mat är en grundläggande mänsklig rättighet enligt FN, men trots det lider c:a 800 miljoner människor av hunger idag. Hunger är den främsta dödsorsaken i världen och varje dag dör c:a människor av svält. Med den rådande coronapandemin befaras världshungern dessutom öka. Vad är hunger och vad beror världshungern på? Produceras det inte tillräckligt mycket mat för att mätta världens befolkning? Och framför allt, kommer vi att lyckas utrota denna humanitära katastrof innan 2030? Dunia kan även hålla inspirationsföreläsningar inom nedan områden efter önskemål: Myter och fakta om mat & hälsa Livsmedelshygien på hemkunskapen (alternativt för kökspersonal) Kostråd Föreläsare: Dunia Daoud Tid: min (kan anpassas efter önskemål) Målgrupp: Elever och/eller skolpersonal Språk: Svenska 43

44 FN-förbundet har i år 23 utvalda ambassadörer från hela Sverige som utbildats i frågor om de globala målen, men även i FN-förbundets projekt Flicka, Minor och Skolmat. Ambassadörerna arbetar över hela landet och utgör en länk mellan FN-förbundet och rörelsen. Ambassadörerna arbetar för att sprida kunskap om hållbar utveckling för att vi tillsammans ska nå de globala målen i tid, men även för att öka engagemanget hos unga. Våra engagerade ambassadörer besöker gärna kostnadsfritt FN-skolor för att hålla föreläsningar, workshops eller presentationer om de globala målen för hållbar utveckling och FN-förbundets projekt. Ni kan önska föreläsning eller workshop om de globala målen eller ett av våra projekt. Önskar ni en presentation med fokus på globala målen kommer ambassadören prata om hur utvecklingen ser ut i världen, bakgrunden till hur målen togs fram, vad som utmärker dem och hur FN arbetar i fält för att bidra till att de globala målen nås. Föreläsare: Ambassadör Tid: min, men kan anpassas efter behov Målgrupp: Elever Språk: Svenska 44

45 För bokning av en ambassadör, vänligen boka via denna länk: Observera att en föreläsning/workshop av en ambassadör från FN-förbundet är kostnadsfritt för er som FN-skolor och ni använder därmed inte ett av era tillval. 45

Föreläsningar för FN-skolor

Föreläsningar för FN-skolor Föreläsningar för FN-skolor 2019-2020 Förord FN-skolor kan som ett av sina tillval välja att få en föreläsning på skolan. Ni får då besök av antingen en representant från Svenska FN-förbundet, eller en

Läs mer

Föreläsare på FN-skolor

Föreläsare på FN-skolor Föreläsare på FN-skolor 2018-2019 Förord FN-skolor kan som ett av sina tillval välja att få en föreläsning på skolan. Ni får då besök av antingen en representant från Svenska FN-förbundet eller en extern

Läs mer

Föreläsare på FN-skolor

Föreläsare på FN-skolor Föreläsare på FN-skolor 2016-17 FN-skolor kan som ett av sina tillval välja att få en föreläsning på skolan. Ni får då besök av antingen en representant från Svenska FN-förbundet eller en extern föreläsare

Läs mer

Föreläsare på FN-skolor

Föreläsare på FN-skolor Föreläsare på FN-skolor 2016-17 FN-skolor kan som ett av sina tillval välja att få en föreläsning på skolan. Ni får då besök av antingen en representant från Svenska FN-förbundet eller en extern föreläsare

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA

Swisha valfritt belopp till och ange FLICKA Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange FLICKA FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Alla flickor har rätt att få gå i skolan, ha tillgång till

Läs mer

för jämställdhet elevmaterial

för jämställdhet elevmaterial för jämställdhet elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET... 5 FÖRDJUPA ER INOM PROJEKET FLICKA... 6 INFORMATION VID INSAMLING... 6 MATERIAL...

Läs mer

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER

DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar

Läs mer

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER

FLICKA EN UTSTÄLLNING OM FLICKORS RÄTTIGHETER Stöd Flickaprojektet! Sms:a Flicka till 72909 så bidrar du med 50 kr. Du kan också swisha valfri gåva till 1239000795 eller besöka fn.se. Foto: FN-förbundet/Carolina Given-Sjölander FLICKA UTSTÄLLNING

Läs mer

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...

VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING... INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FOR GLOBALA MÅLEN 4 10 FAKTA OM GLOBALA MÅLEN 5 FÖRDJUPA ER INOM GLOBALA MÅLEN 7 VAR MED I FN-FÖRBUNDETS TÄVLING...7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN

Läs mer

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet. 2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

HEJ! FÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG

HEJ! FÖRSLAG PÅ LEKTIONSUPPLÄGG HEJ! Att du läser detta innebär att du tycker att barns rättigheter är viktigt. Sverige har ratificerat FN:s barnkonvention och vi alla måste hjälpas åt för att sprida så mycket kunskap och engagemang

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning.

Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. 1 Jämställdhet är en mänsklig rättighet och att stärka kvinnor och flickor är oerhört viktigt när det kommer till utveckling och fattigdomsbekämpning. När man stärker kvinnor och flickors rättigheter förbättras

Läs mer

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med MyRight Att erövra världen, mars 2018 MyRight är en svensk organisation som arbetar i hela världen. Vi arbetar tillsammans med andra

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018

SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport flicka för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport flicka Tillsammans gör vi skillnad! F lickors drömmar och möjligheter hotas varje dag. I många

Läs mer

Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt

Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt http://www.gp.se/nyheter/g%c3%b6teborg/g%c3%b6teborgare-skaleda-svenska-fn-f%c3%b6rbundet-fram%c3%a5t-1.6623475 GP juni -18 Göteborgare ska leda Svenska FN-förbundet framåt Alexander HultmanTEBORG När

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

Handbok för FN-elevföreningar

Handbok för FN-elevföreningar Handbok för FN-elevföreningar INNEHÅLLSFÖRTECKNING VAD ÄR EN FN-ELEVFÖRENING?... 3 ATT STARTA OCH DRIVA EN FN-ELEVFÖRENING... 3 AKTION FN - AKTIVITETER FÖR EN BÄTTRE VÄRLD..4 UPPMÄRKSAMMA SVENSKA FN-FÖRBUNDETS

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

mot rasism lärarmaterial

mot rasism lärarmaterial mot rasism lärarmaterial INNEHÅLL AKTION FN mot rasism... 3 LEKTION: FN:s arbete med mänskliga rättigheter - kritik mot Sverige... 4 ÖVNING: Bör Sverige förbjuda rasistiska organisationer?... 5 MATERIAL...

Läs mer

MER FLYKTINGAR ÄN NÅGONSIN. Högstadiet / gymnasiet. Världens flyktingar. Mer information om uppgifterna för lärare. Bakgrundsinformation:

MER FLYKTINGAR ÄN NÅGONSIN. Högstadiet / gymnasiet. Världens flyktingar. Mer information om uppgifterna för lärare. Bakgrundsinformation: MER FLYKTINGAR ÄN NÅGONSIN Högstadiet / gymnasiet Världens flyktingar Ta reda på: Vad betyder begreppen flykting och asylsökande? Vilka är kvotflyktingar? Hur många kvotflyktingar tar Finland emot per

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet

Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet Talmanus och diskussionsfrågor Flickor i konflikt En presentation för lärare och elever på FN-skolor av Svenska FN-förbundet Flickor i Konflikt är en presentation som tagits fram av Svenska FN-förbundets

Läs mer

Feministisk utrikespolitik

Feministisk utrikespolitik Partimotion Motion till riksdagen 2016/17:1073 av Jan Björklund m.fl. (L) Feministisk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flickors

Läs mer

FN-FÖRBUNDETS AMBASSADÖRER FÖR AGENDA 2030, FLICKA OCH SKOLMAT SVENSKA FN-FÖRBUNDETS AMBASSADÖRER & ALUMNER

FN-FÖRBUNDETS AMBASSADÖRER FÖR AGENDA 2030, FLICKA OCH SKOLMAT SVENSKA FN-FÖRBUNDETS AMBASSADÖRER & ALUMNER SVENSKA FN-FÖRBUNDETS AMBASSADÖRER & ALUMNER Agenda 2030, Flicka och Skolmat hösten 2018 1 Svenska FN-förbundets ungdomsambassadörer läsåret 2017-2018. SVENSKA FN-FÖRBUNDETS AMBASSADÖRSPROGRAM Svenska

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

CSR Demokrati, jämställdhet och integration

CSR Demokrati, jämställdhet och integration CSR Demokrati, jämställdhet och integration Tillbakablick/inspiration om framtiden HERRFOTBOLL Så började ungdomsfotbollen och så utvecklades den 1948-1962 Utgångspunkt: samhället och ungdomsfrågorna.

Läs mer

Avmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar

Avmagring en allvarlig viktminskning och akut undernäring, ofta orsakad av svält och sjukdomar Välkomna Idag ska vi prata om en av de viktigaste investeringarna för att långsiktigt förbättra ett helt lands ekonomi, utveckling och sociala situation - utbildning! Jag/Vi kommer presentera grunderna

Läs mer

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY

INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY INGEN MÄNNISKA SKA BEHÖVA FLY Just nu kan ingen undgå att höra det rop som kommer från de många människor som tvingas fly i världen. Vi på Diakonia är övertygade om att människor kan tvingas lämna hem,

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305.

BILAGOR. EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER. den 15 och 16 juni 2001 BILAGOR. Bulletin SV - PE 305. 29 EUROPEISKA RÅDET i GÖTEBORG ORDFÖRANDESKAPETS SLUTSATSER den 15 och 16 juni 2001 31 Bilaga I Uttalande om förebyggande av spridning av ballistiska missiler... s. 33 Bilaga II Uttalande om f.d. jugoslaviska

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat Om svenska värderingar En användarguide i fickformat Detta kanske vi inte är överens om, men Finns det något som skulle kunna kallas för svenska värderingar? Normer som beskriver en slags grunduppfattning,

Läs mer

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.

UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Swisha valfritt belopp till och ange SKOLMAT

Swisha valfritt belopp till och ange SKOLMAT Foto: UNFPA/Linsey Addrio/VII Swisha valfritt belopp till 9005638 och ange SKOLMAT SKOLMAT EN UTSTÄLLNING OM HUR SKOLMAT FÅR BARN TILL SKOLAN Utbildning är en mänsklig rättighet. I dag börjar 9 av 10 barn

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED.. 4 10 FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar

Internationellt engagemang. Påverkansarbete för säkra vägar Internationellt engagemang Påverkansarbete för säkra vägar Påverkansarbete för säkra vägar Vill du engagera dig i Rädda Barnens internationella påverkansarbete? Nu lyfter vi frågan om barn på flykt från

Läs mer

START UP GROW UP SUSTAIN

START UP GROW UP SUSTAIN VÄLKOMMEN Inspireras och få konkreta verktyg att skapa välmående företag - ekonomiskt, socialt och hållbart! ETT SAMARBETE MELLAN VÅR VÄRLD VÅRA MÅL VÄLKOMMEN Program 09.00-11.00 världen behöver ditt ledarskap

Läs mer

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion LÄRARHANDLEDNING Hej Lärare! Detta är ett utbildningsmaterial som syftar till att förklara hur man på olika nivåer jobbar för att

Läs mer

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees

UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees UNHCR- United Nations High Commissioner for Refugees Innehållsförteckning Definition, antal och förekomsten av flyktingar i världen 1 Flyktingars rättsliga ställning och UNHCR:s arbete 2 Flera internationella

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

FRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR

FRED OCH SÄKERHET VÅRT GEMENSAMMA ANSVAR Foto: UN Photo/ Eskinder Debebe SÄKERHETSRÅDETS MEDLEMMAR Fem av medlemmarna sitter permanent i säkerhetsrådet och har dessutom vetorätt. Dessa är Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA. Om

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Policy för Hållbar utveckling

Policy för Hållbar utveckling Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna!

Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Europaportalens särtryck av Feministiskt initiativs EU-valplattform 2014 i sin helhet. Det är skarpt läge! Ut med rasisterna in med feministerna! Det är dags att skapa ett öppet EU där mänskliga rättigheter,

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Ensamkommande flickors situation

Ensamkommande flickors situation Ensamkommande flickors situation Marie-Anne Karlsson Tina Trygg Socialstyrelsen Kunskapscentrum för ensamkommande barn 2018-12-06 Upplägg Inledning - Flickors och kvinnors rättigheter Ensamkommande flickors

Läs mer

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 2018 2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Sydsudan 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018

Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda. 6 juli 2018 Barnkonsultationer barns rätt att göra sina röster hörda 6 juli 2018 För att ge barn möjlighet att göra sina röster hörda av beslutsfattare, civilsamhällesorganisationer och andra vuxna har Sverige samarbetat

Läs mer

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola

för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau temarapport skola för att du är tack så mycket p l a n fa d d e r Foto: Plan International / Vincent Tremeau 2016 temarapport skola Alla barn har rätt att gå i skolan. Det står inskrivet i barnkonventionen. För många barn

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Inledning. Hur materialet kan användas

Inledning. Hur materialet kan användas Inledning Våldtäkter förekommer mer eller mindre systematiskt i alla krig och väpnade konflikter. Tystnaden om det sexuella våldet har länge dolt lidandet och låtit förövarna gå fria. Margot Wallström

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

En liberal feministisk utrikespolitik RAPPORT FRÅN DEN UTRIKESPOLITISKA FÖRNYELSEGRUPPEN

En liberal feministisk utrikespolitik RAPPORT FRÅN DEN UTRIKESPOLITISKA FÖRNYELSEGRUPPEN En liberal feministisk utrikespolitik RAPPORT FRÅN DEN UTRIKESPOLITISKA FÖRNYELSEGRUPPEN En liberal feministisk utrikespolitik Liberalerna har en lång tradition av jämställdhetskamp, som också gäller

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor Innehållsförteckning Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor... 1 Inledning...

Läs mer

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N

U N I T E D N A T I O N S A S S O C I A T I O N O F S W E D E N EFFEKTRAPPORT 2014 Vi gör skillnad. Vi skapar en bättre värld genom att varje dag arbeta för fred, utveckling och mänskliga rättigheter. Som medlem och bidragsgivare skapar du hopp och räddar liv. Nu och

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn.

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn. Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn. Har du frågor, kontakta oss på Fairtrade info@fairtrade.se

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik SD Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2923 av Julia Kronlid m.fl. (SD) Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28

Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7. Lektionshandledning #28 i Lektionshandledning #28 Tema: Inledning till ämnet barnsexhandel Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 9, Gymn. Lektionslängd: 40 60 minuter Inledning till ämnet barnsexhandel 1/7 Material och förberedelser:

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer