THROUGH Välkomna till Ovesholm. Förvaltningsberättelsen. Årets stipendiatberättelser. Våra donatorer. Cora, Kristian och Astrid

Transkript

1 THROUGH 2010 Välkomna till Ovesholm Förvaltningsberättelsen Årets stipendiatberättelser Cora, Kristian och Astrid Våra donatorer

2 Redaktör n har ordet Det drar ihop sig till stort släktmöte igen, denna gång i Skåne, som brukligt i Kristi Himmelsfärdshelgen. Förutom formalia och mötesförhandlingar blir det som vanligt fin middag och förhoppningsvis polonäs, det får man aldrig dansa annars! Som vanligt hoppas jag att vi får se en massa nya släktingar, små och stora. En ny matrikel har utlovats, mycket bra att ha; jag får ibland de mest underliga telefonsamtal av folk som har träffat någon Hamilton och vill veta var vederbörande finns. Det imponerar svårt när jag kan slå upp dem och rapportera. Jag försöker hålla reda på så många som möjligt, nu även genom sociala medier i datasvängen. En egen hamilton-sida på Facebook, kan det vara aktuellt? Vi ses på Ovesholm! Louise B M Hamilton Cup i golf I samband med släktresan till Irland våren 2009 instiftades en ny golftävling för släkten: Hamilton Cup. Regerande mästare är Bertrand Schmiterlöw, som därför fått ansvaret att arrangera 2010 års tävling. Denna äger rum i samband med släktmötet, på Araslövs golfbana (se släktmötesprogrammet). Tanken är sedan att tävlingen skall återkomma varje år, med regerande titelinnehavare som arrangör. Årets arrangör låter hälsa att om någon hugad släktmedlem känner för att donera några priser till golftävlingen så tas detta erbjudande tacksamt emot. INNEHÅLL Välkomna till Ovesholm! 3 Förvaltningsberättelse 4-8 Revisionsberättelse 8 Föreningens räkenskaper 9-11 Styrelserapport 12 Våra donatorer Blivande textilkonstnär Tio saker du inte visste om tyskar Från Sydafrika till Nordafrika Kocklandslaget nästa 22 Eldpallens glöd 22 Familjenytt 23 THROUGH 2010 Ansvarig utgivare Christoffer Hamilton Skeppargatan 54, Stockholm Tel christoffer.hamilton@hamilton.se Redaktör Louise Hamilton Styrfarten 17, Göteborg Tel louise@louisehamilton.se Hamiltonska släktföreningen Sveavägen 94, Stockholm sekreterare@hamiltonska.org Produktion Typoprint AB Ruskvädersgatan 4, Göteborg 2

3 Välkomna till Ovesholm! Årets släktmöte äger ju rum på Ovesholm, med Raoul Hamilton som värd. Förra gången vi var där var 1945, då Raouls gammelfaster Adine residerade på slottet. Låt oss kasta en blick bakåt, på Ovesholms historia. Slottet har anor från 1300-talet, och var (förstås) länge danskt, men så småningom kom godsägaren att heta Wrangel i några generationer. När en överstekammarjunkare Wrangel avled barnlös 1833 så ärvdes Ovesholm av hans kusin, Axel Hugo Raoul Hamilton (som levt under sju konungars tid, född som han var 1778 och död 1875). Axel Raoul gifte sig 66 år gammal med 23- åriga Ann Mary Russel-Cruise från Irland och det är från detta rara par som vår släktgren i Kristianstadtrakten härstammar. Inom parentes kan vi (för den som sparat sina nummer av Through) hänvisa till en artikel i Through 1995, där det står berättat att Axel Raoul 1861 köpte det praktfulla Bååtska palatset på Blasieholmen i Stockholm, som nu är frimurareordens högborg. Paret bodde visserligen på Ovesholm, men kanske behövde de en lya i Stockholm också, där Ann kom att spela en viktig roll, politiskt och sällskapsmässigt. Axel Raouls son hette Raoul (född 1855), och Raouls son hette Raoul (född 1880), och denne Raouls son hette också Raoul (född 1905) och det är hans son Raoul som hälsar oss välkomna på Ovesholm i maj. Ovesholm gick alltså från den förste Raoul direkt till hans dotter Adine, som redan 1947 gav slottet till sin äldre brors sonson, Raoul den femte, som föddes samma år. Raoul den tredje (född 1880) hade tre syskon: Christina, Ebbe och Reinhold. Ebbe var pappa till Axel (som så småningom flyttade till Irland) och till Janeta, Anna och Claude. Och Raoul den fjärde (född 1905) hade bröderna Christian och Harry och systern Leonie. Generationerna därunder blir för många att räkna upp, men förhoppningsvis träffar vi många av dem på släktmötet. För den som vill läsa mer rekommenderas De Svenska Ätterna Hamilton, Hamiltonska slott och gårdar i Sverige och Christoffer 3

4 Förvaltningsberättelse Hamiltonska Släktföreningens styrelse får härmed avge berättelse för åren över sin verksamhet och förvaltning av de Hamiltonska stiftelserna. Styrelsen bildade 2005 enligt släktmötets beslut Stiftelsen Hamiltonska Släktfonden II med medel som tidigare kallats Hamiltonska Släktfonden II men som konstaterats inte varit korrekt avskiljda från släktföreningens ekonomi. Den nya stiftelsen har en egen styrelse och har inte till släktföreningen anknuten förvaltning. Den ingår dock i den följande redovisningen. 1. Styrelse och andra funktionärer Det 25:e allmänna släktmötet på Örebro slott utsåg följande styrelseledamöter och suppleanter: Ordinarie ledamöter J Gustaf L Hamilton U Patric Hamilton Christoffer Hamilton I Wathier J Hamilton Carl-Hugo J Hamilton af Hageby Suppleanter A G E Charlotte Hamilton af Hageby f Carleson A B Suzanne Grufman, f Hamilton Agneta M Schmiterlöw f Hamilton Louise Hamilton af Hageby, f Odelstierna Fredrik J E Hamilton Vid ett konstituerande möte valdes J Gustaf L Hamilton till ordförande och U Patric Hamilton till vice ordförande. C-J Kim Hamilton har varit sekreterare och kassör. Revisorer har varit: Revisorssuppleanter: Auktoriserade revisorn Anne Lengholt H Didrik G C Hamilton Auktoriserade revisorn Peter Reiner Sofie E M Hamilton Stiftelsen Hamiltonska Släktfonden II:s styrelse har bestått av J Gustaf L Hamilton, Christoffer Hamilton, I Wathier J Hamilton, Carl-Hugo J Hamilton af Hageby och C-J Kim Hamilton. Släktföreningens styrelse har under mandatperioden haft tjugo protokollförda styrelsemöten, varav ett internatmöte och två telefonmöten. Styrelsen har haft särskilda arbetsgrupper eller ansvariga för vissa frågor: Stipendie- och bidragsfrågor: Finansfrågor: Matrikel, genealogi Arkivarie A G E Charlotte Hamilton af Hageby, f Carleson Christoffer Hamilton Louise Hamilton af Hageby, f Odelstierna U Patric Hamilton A B Suzanne Grufman, f Hamilton I Wathier J Hamilton C-J Kim Hamilton Ian H B Hamilton Adam H F Hamilton Vakant 4

5 Uppvaktningar Understödsfrågor Tidningen THROUGH The Hamilton Brand Committee Sociala aktiviteter Gerd H L Hamilton, f Hammarskjöld Henning P Hamilton A B Suzanne Grufman, f Hamilton Agneta M Schmiterlöw, f Hamilton Louise B M Hamilton (redaktör) Christoffer Hamilton (ansvarig utgivare) J Gustaf L Hamilton Fredrik J E Hamilton J Gustaf L Hamilton Fredrik J E Hamilton Agneta M Schmiterlöw, f Hamilton A G E Charlotte Hamilton af Hageby, f Carleson Louise Hamilton af Hageby, f Odelstierna 2. Släktverksamhet, information m m 141 släktmedlemmar deltog i det allmänna släktmötet på Örebro Slott den 5 maj 2005 av tradition på Kristi Himmelfärds Dag - där släktmötesförhandlingarna leddes av Björn A Å M och där Eva G A C höll högtidstalet vid middagen. Dagen därpå gjordes en utflykt till Boo. Vid sitt tillträde 2005 formulerade styrelsen ett antal verksamhetsmål med utgångspunkt från ändamålen i stadgarna, dvs: - att verka för sammanhållning inom grevliga och friherrliga ätterna Hamilton, och - att förvalta Stiftelsen Hamiltonska Släktfonden jämte de övriga stiftelser som är eller framledes kan bli föreningen anförtrodda. Verksamhetsmålen är 1. att ha kontroll på släktföreningens medlemmar (bl a genom matrikel) 2. att alla mellan 15 och 30 år skall känna till att släktföreningen finns och hur man når den 3. att förvalta arvet att hålla släktens historia levande (bl a genom kontroll på arkiv, tavlor, bokförråd, möbler, gravar) 4. att förvalta medel på ett sådant sätt att föreningen och stiftelserna långsiktigt kan behålla och utveckla åtaganden. 5. att uppleva släktföreningen som ett socialt skyddsnät 6. att bibehålla samhörighetskänslan för seniorer. THROUGH har under perioden utkommit med fem nummer med redovisning av styrelsens löpande arbete, ekonomiska sammanställningar, intressanta artiklar i skiftande släktnära ämnen, rapporter från några stipendiater varje år, allehanda tillkännagivanden och med familjenyheter. En medlemsmatrikel, Hamilton med fränder, distribuerades i anslutning till släktmötet En ny medlemsmatrikel beräknas utkomma till släktmötet En uppskattad ungdomsträff hölls i Stockholm i oktober 2006 med deltagande av ett femtontal ungdomar och med bl a besök på Riddarhuset och gemensam middag. En planerad ungdomshelg på Öster Malma fick ställas in på grund av för få anmälningar. Styrelsen organiserade under våren 2009 en gruppresa till Irland med bl a besök på Rock of Cashel, där anfadern Malcolm var ärkebiskop, golfmästerskap och mycket information om släktens tid i Irland. Ett tjugotal personer deltog. 5

6 Styrelsen har lämnat bidrag till The Hamilton Surname DNA Project för att bekosta DNA-prov från några frivilliga släktmedlemmar. Dessa visade bl a att de svenska grevarna och friherrarna har i det närmaste identiskt DNA, vilket tyder på att vi i allmänhet har det Y-DNA som John Hamilton, far till Hugo och Malcolm hade i sina celler på 1600-talet. Det verkar dock som att detta DNA inte kommer från Walter fitzgilbert de Hameldune, död senast Proverna verkar nämligen inte stämma med nu levande brittiska hamiltonar på Abercorn-och Haddington-linjerna, som kommer från två olika söner till Walter. Resultaten bygger dock på ett fåtal mätningar. C H M John har lagt ned ett omfattande arbete på att uppdatera Nils Segerstråles bok från 1975 Hamiltonska Slott och Gårdar i Sverige. En väsentligt omarbetad utgåva har tryckts upp och kommer att distribueras inom släkten i anslutning till släktmötet. C H M John har också uppdaterat sin egen De svenska ätterna Hamilton från 1995 i en version som överlämnats till släktföreningen på datamedium. Styrelsen har ännu inte fattat något beslut om hur det ska förfaras med denna. 3. Stipendier och understöd Huvuddelen av släktföreningens stipendier har gått till postgymnasiala studier varvid kraven på studieresultat varit samma som för statliga studiemedel. Stipendiernas storlek har mellan åren anpassats till den tillgängliga avkastningen och har kunnat höjas från kr till kr per termin för normalt stipendium och från kr till kr per termin för intressemedlemmar. Understöd till behövande har under perioden utbetalts med belopp från kronor till kronor. Släktföreningen har fördelat medel dels ur de egna stiftelsernas avkastning, dels från de av Riddarhuset förvaltade hamiltonska stiftelserna enligt följande sammanställning: Stipendier Understöd Totalt varav från varav från Riddarhuset Riddarhuset Föregående femårsperiod fördelades 4,8 miljoner kronor i stipendier och 0,4 milj i understöd. Den nya portföljen har en relativt sett lägre aktieandel, vilket ger en lägre direktavkastning (och därmed lägre utdelningsutrymme) men en jämnare förmögenhetstillväxt. 4. Förvaltning av stiftelsernas tillgångar Fonderna fördelas på femton olika stiftelser, varav fjorton har till släktföreningen anknuten förvaltningar och en Stiftelsen Hamiltonska Släktfonden II formellt är fristående. Därutöver fördelar släktföreningens styrelse avkastningen från de medel som t o m 2003 redovisades bland stiftelserna men som nu förvaltas av Riddarhuset. Stiftelsernas medel utgörs av banktillgodohavanden, en depå hos Svenska Handelsbanken och ett lån till The Hamilton Trust mot säkerhet i en värdepappersdepå hos SEB Private Bank i Luxemburg. 6

7 Marknadsvärdet av de totala finansiella tillgångarna (inklusive övervärde utöver lånebeloppet till trusten) uppgick vid utgången av femårsperioden till 46,4 miljoner kronor att jämföra med 33,0 miljoner kronor vid dess inledning. Sedan 2006 är inriktningen att dessa tillgångar skall fördelas enligt följande: Cirka 40 % i svenska realränteobligationer, som ger en fast avkastning utöver inflationen och därmed en stabil, inflationssäkrad avkastning över åren. Cirka 40 % i aktiefonder, som bedömts vara den placeringsform som långsiktigt ger högst avkastning men med betydande variationer mellan åren Cirka 20 % i hedgefonder, vars mål är att nå en tillfredsställande absolut avkastning oberoende av svängningar i aktiekurser och räntor. Utbetalningar från stiftelserna (exklusive det som utbetalts av riddarhusmedlen) har skett med sammantaget 2,9 miljoner kronor i form av beviljade stipendier och understödsbidrag medan kapitalförvaltnings- och andra administrationskostnader uppgått till 1,1 miljoner och övriga kostnader för släktföreningens verksamhet till 0,3 miljoner kronor. Totalt för alla stiftelserna har redovisats: 1000-tal kronor Summa Avkastning Förvaltnings/admin kostnader Nettoavkastning Bidrag till släktföreningen Beviljade anslag 1) Resultat efter anslag Rearesultat Omvärdering av tillgångar Beräknad skatt Årsresultat efter anslag ) I denna siffra ingår inte det som Släktföreningen fördelar av riddarhusmedlen Utvecklingen för de olika stiftelsernas kapital under de sex senaste verksamhetsperioderna framgår av nedanstående sammanställning (bokfört värde i 1000-tal kronor). Övervärdet i Trustens tillgångar ingår inte och inte heller ingår Riddarhusdepositionen för de två sista perioderna: Stiftelse 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec 31 dec Hamiltonska Släktfonden Hamiltonska Släktfonden II Adolf och Elsa Hamiltons Fond Henning Wathier Hamiltons Donationsfond Greve John H R Hamiltons Fond Grevinnan Hedvig Hamiltons Fond

8 Fröken Charlotte Hamiltons Fond Grevarna John R och J W Hugo Hamiltons Minnesfond Greve William Hamiltons Fond Aloysia och Gotthard Hamiltons Fond Hedvig Eleonora Hamiltons Fond Rudolf Hamiltons Donationsfond Greve James Hamiltons Släktfond Lulla Hamiltons Fond Ian D Hamiltons Donationsfond Stockholm den 16 februari 2010 Gustaf Hamilton Patric Hamilton Carl-Hugo Hamilton af Hageby Wathier Hamilton Christoffer Hamilton Kim Hamilton Sekreterare Revisionsberättelse 8

9 9

10 10

11 11

12 Styrelserapport Så har det gått nästan ett år igen och det är dags för en liten styrelserapport. Den blir kort eftersom detta nummer också innehåller verksamhetsberättelsen för hela femårsperioden sedan förra släktmötet. Vi har som vanligt haft ett sammanträde i början av varje termin för att bland annat besluta om stipendier och däremellan har vi haft ett möte i november. Vid septembermötet fick vi en ekonomisk genomgång av släktföreningens sekreterare Kim och så beslutade vi enligt stipendiegruppens förslag om stipendier till tjugofyra studenter. Vi beslutade också om allmänt försörjningsstöd till två släktmedlemmar och om bidrag till tandläkar- och sjukvårdskostnader till en medlem. Vid detta möte var också Adam närvarande, som ny huvudansvarig för medlemsregistret och den kommande matrikeln. Han hälsades hjärtligt välkommen. Ian HB kommer även fortsatt att hjälpa till, men vi är mycket glada att Adam ställer upp (trots sitt gissningsvis krävande arbete som försäljningschef vid Saab Automobile). Ordförande Gustaf kunde också meddela att CHM John Hamiltons manus till en rejält omarbetad och uppdaterad upplaga av Hamiltonska slott och gårdar i Sverige på cirka 300 sidor med bilder nu förelåg klart med god kvalitet. Styrelsen uppdrog åt Gustaf att slutföra beställning av sättning och tryckning av 500 klotbundna exemplar. Trusten har åter ett övervärde Vid novembermötet kunde Kim berätta att marknadsvärdet på stiftelsens tillgångar uppgick till 44,7 miljoner kronor inklusive det övervärde som nu åter finns i de medel som har placerats i form av lån till Hamilton Trust. En tredje fråga, som vi diskuterat mycket är hur släktföreningens arkivalier skall hanteras i framtiden. De finns nu framför allt på Barsebäck och i ett inhyrt förråd i Stockholm, men det finns exempelvis också Hamiltoniana på Uppsalas universitetsbibliotek. Adelsmöte och släktmöte Och så var det dags för februarimötet. Flera nya stipendiater och många återkommande studenter även denna gång, liksom beslut om understöd till två äldre släktingar. Denna gång var våra revisorer Anne Lengholt och Didrik Hamilton närvarande och vi gick igenom och fastställde årsredovisningar för släktföreningen och för de olika stiftelserna. I år är det adelsmöte igen och vi diskuterade vem som skall ta ut de s.k. polletterna för våra två släkter. Även i år kommer undertecknad Christoffer och friherrarnas Johan sitta i det s.k. riddarhusutskottet, som granskar riddarhusdirektionen och lämnar yttrande över alla motioner. För tre år sedan var frågan om kvinnornas ställning inom adeln en brännande fråga vid adelsmötet och det kan väl inte uteslutas att den kommer tillbaka även detta år. Vi talade förstås mycket om det kommande släktmötet, men detta redovisas separat i den inbjudan som ligger med detta nummer av Through. Vid pennan Christoffer Medlemsavgift! Medlemsavgifterna är viktiga för släktföreningen. Det är de som gör skillnaden om vi kan ordna exempelvis ungdomssläktmöten och andra aktiviteter, trycka Through, stödja forskning om släkten mm. Visserligen har vi mycket pengar i våra stiftelser, men de är till för stipendier och understöd och kan bara ge begränsade bidrag till övrig släktverksamhet. Medlemsavgiften är frivillig (förutom för intressemedlemmar). Men ack så viktig! Rekommenderad avgift är minst 150 kr för enskild och minst 250 kr för par. Pg

13 Våra donatorer För några år sedan skrev vi i några nummer av Through om våra generösa donatorer. Låt oss här presentera ytter ligare några generösa släktingar, som gör livet lättare för våra stipendiater. Rudolf som vi skrev om i Through 1998 är ursprunget till vår största stiftelse, Rudolf Hamiltons Donationsfond, som har ett kapital om över 11 miljoner kronor. Några år senare skrev vi om järnvägsentusiasten James som 1917 skänkte så mycket obligationer till släktföreningen att hans fond nu är värd över 9 miljoner, och om Aloysia och Gotthards fond som instiftades av deras döttrar till föräldrarnas ära. har nu vuxit till över 9 miljoner kronor och den heter John R och JW Hugos stiftelse. Men vi har flera donatorer kvar. Många av dem vet vi inte så mycket om, men lite grann finns ändå att berätta. John R. Hugo Jacob pappa till John R. Nästa år var det dags för berättelsen om Tante Ulla som på sin mans 100-årsdag skänkte 1000 kronor till föreningen till sin man Johns ära och vars son J W Hugo senare testamenterade hela sin förmögenhet om dollar och 21 cent till föreningen. Även denna fond Löjtant John H R John Hugo Robert, som är upphovet till Stiftelsen Greve John HR Hamiltons fond, omkom i en olyckshändelse bara 30 år gammal, och han hade testamenterat sin förmögenhet till släktföreningen, kronor. John var löjtnant vid Livregementets Husarer. Så mycket mer framgår det inte av handlingarna, förutom att hans efterlevande fästmö Dagmar Kallenberg skulle få avkastningen så länge hon levde ogift. Det framgår av släktmötesberättelsen från det nionde släktmötet som hölls på Barsebäck i augusti Johns pappa hette Hugo Jacob och hade varit regementschef för Livregementet i Örebro. Hugo Jacob var först gift med Lotten, som var dotter till en hovmarskalk vid namn Oxenstierna och vars fullständiga namn var stiliga Lovisa Adolfina Wendela Lovisa Oxenstierna 13

14 af Eka och Lindö. Tack vare Lotten disponerade Hugo Jacob Ekebyholms slott i Roslagen, dit han flyttade efter sin pension, med ny fru och ett antal barn. När Lotten dog var Hugo Jacob 50 år gammal och åtta år senare gifte han om sig med den 23-åriga dottern till en överstelöjtnant vid regementet, den sköna Marianne Hegardt och de flyttade alltså efter några år till Ekebyholm. senare och lämnade Marianne med barn i åldrarna 7 år, 6 år, 3 år, 2 år och 1 år. Minstingen hette Edvard, och det var han som många år senare köpte Hjelmsäter. Edvards son Hugo Jacob har i ett brev till redaktionen berättat följande om John HR: John tog 1918 avsked från livhusarerna, kriget var ju ändat. Så gjorde också Edvard. Båda började utbildning till jordbrukare och gick på lantbruksskola utanför Kalmar. Dom var inneboende hos en veterinär. En kväll på hösten 1920 fick veterinären ett bud om en sjuk ko som måste behandlas. Veterinärens bil startade inte och då erbjöd John skjuts på sin motorcykel. Vägen var hålig och krokig omgiven av stengärdesgårdar. Lampan på motorcykeln slocknade och John körde in i stenmuren. Johan omkom och veterinären fick båda benen amputerade. Marianne, mamma till John R. Vid sin död fick Marianne bland annat följande minnesord av släktföreningens ordförande: På grund av sin ställning och skönhet eftersträvad av mången husarlöjtnant, skänkte hon sitt hjärta åt regementschefen Hugo Jacob. Redan efter åtta år blev hon lämnad ensam med fem barn. I denna situation utvecklades hon till en fast karaktär, som med stadig hand uppfostrade sin ungdomsskara och, under växlande förhållanden, höll ihop sitt hem, där icke endast hennes barn utan även släkt och vänner blevo gästfritt mottagna och omhuldade. Ett olycksaligt veterinärbud Pappa Hugo Jacob var som framgått inte helt purung när han gifte om sig och han dog åtta år Lulla, eller Julie, f Simmons som hon hette egentligen. Detta var en mycket tragiskt upplevelse för alla. John var känd som en mycket glad och trevlig människa och var mycket omtyckt. Hans fästmö Dagmar Kallenberg gifte sig senare med en officerskamrat till John och Edvard, Henrik von Essen. John ligger begravd 14

15 på Skärvs kyrkogård. Mamma Marianne bodde då i trakten. Och så testamenterade John alltså pengar till släktföreningen och våra stipendiater kan skänka en tacksamhetens tanke åt honom. John HR Hamiltons fond är nu en av våra större stiftelser, med ett kapital på över 1,6 miljoner. Lulla och nationalekonomen Malkolm En avsevärt mindre fond kommer från Julie, eller Lulla som hon kallades. Lulla, som hette Simmons som flicka, gifte sig 1907, när hon var 30 år, med juristen Malkolm Hamilton som var kontorschef vid en bank i Göteborg. Lullas Juristen Malkolm Hamilton, gift med Lulla. pappa, Georg-James Simmons, var kamrerare, men om det var på samma bank förtäljer inte historien. Några år senare flyttade Malkolm och Lulla till Gävle, när Malkolm blev sekreterare vid handelskammaren där. Vid sidan om sitt arbete var Malkolm framstående nationalekonom. Detta ansågs tydligen udda, för när han dog 46 år gammal så skrev Eli Heckscher så här i Stockholms Dagblad: Hans borgerliga ställning ålade honom icke någon förpliktelse i dylik riktning, men han behärskades av en oemotståndlig dragning till den nationalekonomiska vetenskapens problem. Lulla vet jag inte mycket om, annat än att hon så småningom började arbeta som trädgårdsarkitekt. Lulla överlevde Malkolm med 40 år och när hon dog 1958 testamenterade hon kronor till släktföreningen, vilket blev grunden för Lulla Hamiltons fond. Konstnären Hedvig En annan mindre fond bär namnet efter Lullas svägerska, konstnären Hedvig Eleonora. När Hedvig dog testamenterade hon all sin kvarlåtenskap och sex av de bästa av mina målningar till Hamiltonska Släktfonden. Två av tavlorna hänger på Barsebäck, medan de övriga fyra såldes på auktion. Genom bland annat det utmärkta konstnärslexikonet Amanda som finns på nätet får man veta detta om Hedvig Eleonora: Bildkonstnär, född 1870 i Lund, död Studerade i Köpenhamn, samt privat i Stockholm för Richard Bergh, vidare i Paris (vid Academie Julien) och München. Hon har i olja och akvarell målat porträtt, även självporträtt, samt landskap med stockholmsmotiv. Privat minne Avsevärt mer privat karaktär har de två blyertsteckningarna som faster Hedvig (hon var syster till min farfar) i slutet av 40-talet ritade av mina två då mycket minderåriga storasyskon när hon satt barnvakt, och som satt bredvid soffan hemma. Ja, det var nästan alla donatorerna det. I nästa nummer berättar vi om de tre sista: änkefru Hedvig på Barsebäck, hennes son Wathier, som ville att släktföreningen skulle kunna köpa en gemensam fastighet, och hans son Ian D som har instiftat en fond för underhåll av gravarna på Barsebäck. Christoffer 15

16 Tack vare donatorerna och släktföreningens arbete kan vi varje år ge våra ungdomar generösa stipendier för studier. Through har följt stipendiaterna i många år, i detta nummer möter vi Cora, Kristian och Astrid. Blivande textilkonstnär Mitt namn är Cora Hamilton, jag är 24 år och bor i Stockholm. Jag studerar min andra termin på Konstfacks Textillinje. Det har alltid varit mitt mål med mina tidigare utbildningar att nå dit. Och nu när jag avslutat första terminen måste jag säga att jag stortrivs! Konstfack som skola erbjuder mycket. Dels att arbeta i deras fina lokaler med fantastisk utrustning men även att gå en skola som innefattar så många olika linjer där samarbete är en möjlighet. Oerhört spännande! Konstnärsfamilj Jag kommer från en familj fylld av konstnärer av alla de slag. Detta fick mig att som mycket liten vilja gå helt andra vägar trots att jag älskade att teckna och sy, men när jag ställdes inför valet av gymnasium gick jag även den konstnärliga vägen själv. Efter gymnasiet gav jag mig iväg till Danmark för att gå en förberedande konstskola vid namn Holbaek Kunsthojskole. Tiden i Danmark var väldigt speciell. Skolan är belägen i en vacker gammal gård med nära till naturen i utkanten av Holbaek. Man bodde på skolan tillsammans med ca 50 andra studenter. Ateljéerna var öppna dygnet runt och man uppmanades att jobba sena timmar. Detta var väldigt intensivt men roligt. Dock skönt att Köpenhamn låg nära som tillflyktsort när man behövde se lite nya an sikten och ta sig en paus. Det var på Holbaek som jag hittade tillbaka till textil som uttryckssätt. När jag var liten satt jag jämt och sydde men tappade bort mig någonstans på vägen. Min första kurs på Holbaek var just textiltryck. Under alla andra kurser längtade jag tillbaka till den. Stockholm Efter tiden på Holbaek var jag väldigt sugen på att plugga vidare. Jag längtade in till staden och tillbaka till Stockholm. Jag sökte till basåret på Tillskärarakademin, där jag sen studerade under ett års tid. Efter det året gavs möjlighet att läsa vidare, men jag kände att jag var mer nyfiken på att lära mig om textila material. När man väl har gett sig in på området textil så inser man hur brett det är, och jag ville prova på allt! Jag sökte därför till Handarbetets Vänner som är en gammal traditionell skola där man lär sig textila hantverksyrken som vävning, konstsömnad och färgning av garn. Sommaren mellan de två utbildningarna fick jag chansen att åka till New York på en tre veckors draperingskurs. Tiden i New York var enormt lärorik och jag förälskade mig i staden och alla möjligheter som fanns där. Jag bodde mitt i ett textilt mecka, nära till fantastiska tygaffärer och skolan. En dröm är att en dag återvända för att bo och jobba där. Design Tiden på Handarbetets Vänner var väldigt lärorik men jag kände att utbildningen i form och design var bristande. Efter två år på HV sökte jag därför till Konstfack där jag nu studerar. Min tid på alla de tidigare utbildningarna har varit av största betydelse för mig i mitt utvecklande av yrkesval. Jag anser att det är viktigt att kunna sitt hantverk innan man ger sig på designen. Blandningen av mitt hantverkskunnande och utmaningarna som ges på Konstfack känns otroligt bra. 16

17 På Konstfack erbjuds man också att åka på utbytestermin. Över det går jag i funderingar just nu. Paris är väldigt lockande då det alltid har sida av släkten har jag även en koppling till Jobs, som inom textilindustrin är ett stort namn med dess vackra textiltryck och mönster. Arv hemifrån Min far, Mac Hamilton, son till Adolf och Vera Hamilton, arbetar som konstnär inom måleri och färgträsnitt. Min mor är sedeldesigner. Min morfar har under hela sitt liv jobbat som konstnär och som lärare/rektor på HDK i Göteborg. Min mormor är även hon textilkonstnär mest inriktad på batik och vävning. Listan är lång och det finns mycket inspiration att hämta från familjen. I framtiden är drömmen att kunna jobba med textil inom form och design. Jag hoppas kunna resa mycket och se mig runt om i världen för att alltid hitta nya inspirationskällor. Vem vet, kanske en master utomlands till att börja med.. varit en av de viktigaste modestäderna. Jag har varit där på korta resor och hört hur min farmor, Vera Hamilton pratat varmt om staden och om den tiden hon själv spenderade där innan krigsutbrottet. Även Indien känns spännande för dess textilier, färger och intensitet. Det var även där Vera föddes och jag har alltid velat besöka platsen hon växte upp på. Min farmor var en fantastisk person som inspirerade mycket. Från hennes Tack! Nu vill jag passa på att tacka Hamiltonska Släktföreningen för de stipendier jag har fått under min studietid. Stipendierna har gett mig stor trygghet i mina studier och har möjlighet till studieresor och dyra materialinköp. Det har varit till en stor hjälp i min väg mot att förverkliga en dröm. Stort tack! Cora Hamilton 17

18 Som student på civilekonomprogrammet på Stockholms universitet får man möjlighet att åka utomlands en termin, och i mitt fall gick resan till det helprivata universitetet Witten/Herdecke, mitt i den mörkaste delen av Ruhrområdet. Att studera här är en enorm kontrast till Stockholms Universitet, där storföreläsningar med 1000 personer inte är ovanliga. Här sitter istället max 10 studenter i ett seminarierum och man antas kunna underhålla professorns vetgiriga frågor utan problem, när föreläsning, inlärning och examination sker mer eller mindre samtidigt. Universitetet har en antroposofisk inriktning, vilket yttrar sig i att det (nästan) inte finns några räta vinklar i byggnaden, och att ständig reflexion och diskussion är en naturlig del i inlärningsprocessen. Tio saker du inte visste om tyskar (och aldrig vågat fråga om) Man skulle kunna tro att Tyskland och Sverige är rätt lika varandra. Vi har samma språkstam, har bara Danmark mellan oss, delar några historiesnuttar och våra respektive regeringschefer verkar tycka rätt bra om varandra. Men, låt dig inte luras av de uppenbara likheterna. Häremellan ligger en avgrundsdjup skillnad och ta lärdom av mina tio överlevnadstips för bästa möjliga kontakt med tyskarna. 1. Det går inte att handla med Visakort, knappt någonstans. I Tyskland är cash kung. Det betyder att du måste gå omkring med ett antal hundra euro i plånboken om du vill kunna överleva en shoppingrunda. De familjedramer som utspelade sig under 80- talet i kassan på IKEA och B&W, kan tänkas fortleva här. 2. I Tyskland är det dyrt att sms:a. Eller så är de helt enkelt för snåla för att svara. Ringer man, sms:ar eller skickar ett facebookmeddelande till en tysk tar det i genomsitt en arbetsdag för dem att svara. Och då svarar de muntligt nästa gång man ses, eller skickar ett mejl som svar till ett sms eller ett sms som svar till ett missat samtal. Mycket förvirrande. 3. Det är helt ok att snyta sig ljudligt under seminarier och sedan stoppa tillbaka näsduken i fickan och spara den till nästa gång. 90-talsfenomenet munsprej används också flitigt. Förklaring om varför detta är vidrigt är överflödig. 4. Tyskland är fortfarande ett manssamhälle. Företagsekonomi är här fortfarande ett ämne för män, och det avspeglar sig i att vi bara är ungefär tio procent tjejer på utbildningen. Professorerna tycker fortfarande att det är lite fräckt att tjejer pluggar ekonomi. Standardskämtet är den som inte blir doktor innan 25 får hitta en att gifta sig med. 5. Gud nåde den som duar en professor. Auktoriteter ska tilltalas med full titel, och alla professurer som finns tillhanda. Praktexemplet är Herrn Prof. Dr. Dr von und zu Lichtenstein. 6. Den tyska klädstilen. Den är grå, brun och jeansfärgad, illasittande och ger ett lite sunkigt intryck. Den matchas med fördel med ryggsäck, gympaskor, 1,5 l vattenflaska och luktar hemrullade cigaretter. (Det är billigare att rulla själv) 7. Tyskland är fortfarande i viss mån ett katolskt land. Därför är allt stängt på söndagar. Även McDonald s. Om lördagen var en helgdag, kan det hända att butikerna har öppet på söndagen. Då är det nästintill kravaller i butikerna på grund av uppdämt shoppingbehov. 8. Maten är billigare. Men man får vad man betalar för. Utbudet är enormt vad det gäller sockerstinna smörgåspålägg med chokladsmak. Äter man fullkorns- 18

19 10. I Tyskland är det coolt att skriva svårt. Att försöka komma igenom en akademisk text där hjälpverbet kommer först tio rader och tjugo bisatser senare är en utmaning för en självmordsbenägen. När jag i ett svagt ögonblick kritiserade den höga komplexitetsgraden och den ringa praktiska användbarheten i en text fick jag till svar: - Men Fru Grufman, skulle man bara lära sig saker man kan använda har man ju inte mycket till liv, eller? pasta blir man svartmålad som hälsofascist och anorektiker. Tyskarna tycker helt enkelt inte att det är lika gott med fullkorn. Uppenbarligen har inte GImetoden kommit hit, och det avspeglas i befolkningens midjemått, även många studenters. 9. De undrar förvånat varför jag inte är blond. En sådan kommentar är gullig att få från en Japan eller en indian från Amazonas mörkaste djungel. I Tyskland känns det efterblivet. Överkurs: 11. Det är ok att skämta om kriget. Efter några öl kommer ofta oskyldiga naziskämt fram, och en macarenadans kan lätt förvandlas till ett yvigt heilande. Eftersom det är så oerhört förbjudet att skämta om, blir effekten dubbelt rolig när en tysk våndas under samvetsplågorna och dans-heilar vidare. Men samtidigt som Tyskland är ganska mycket gammeleuropa med stor stolthet inom kolkraft och storskalig stålproduktion, är det ett oerhört trevligt land, men härliga artiga människor. Alla som varit i Stockholm är ofta lyriska, vilket gör att man känner sig väldigt välkommen som svensk. Jag gillar Tyskland och hoppas att Tyskland gillar mig tillbaka! Astrid Grufman 19

20 Med åtta akademiska terminer i bagaget fyllda med äventyr, mot- och medgångar, studier och framförallt mycket glädje är jag i skrivande stund i startgroparna av min nionde termin. Studieresan tog fart efter studenten, då färden bar av mot Sydafrika åtföljt av Lund och Kairo. Det var en resa som släktföreningen till stor del har bidragit till att möjliggöra. Mitt namn är Kristian Hamilton och jag kommer i denna artikel att guida er genom min resa. Från Sydafrika till Nordafrika med mellanlandning i Lund Första målet var Sydafrika dit jag åkte med två av mina vänner. Efter att ha tagit studenten 2005 spenderade jag sommarlovet i Sverige med alla de efterdyningar som följer en studentexamen. När hösten kom började äventyret. Det började med en månad i vildmarken där jag och mina vänner skulle gå en field-guide kurs, där man får lära sig allt vad en field-guide i Afrika bör kunna. Detta inkluderar djur, växter, väder, service, skytte och mycket mera. Vi bodde i ett läger i vildmarken utan elektricitet. Känslan av att befinna sig i Afrika förstärktes ytterligare när man på nätterna kunde vakna av hyenornas ylande eller lejonens rytande. Efter avslutad field-guidekurs började en resa från Pretoria till Kapstaden med många stopp på vägen, en tur som bjöd på många spännande upplevelser. Vi kom till slut till Kapstaden någon vecka innan julafton. Jul och nyår firades och när januari kom började mina första universitetsstudier på universitetet i Stellenbosch. Studierna var inriktade på statsvetenskap. Främst handlade det om olika konflikter och situationer i Sydafrika och Afrika. Mycket av Sydafrikas moderna historia gicks också igenom vilket var mycket intressant. Till Lund Efter Sydafrika åkte jag tillbaka till Sverige och bosatte mig i Lund hösten 2006 för att börja studera på Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi. Fyra och ett halvt års hårda studier låg nu framför mig. Som ny student i Lund finns det alltid någonting som lockar mer än att sitta och räkna matematik på biblioteket. Det var därför ibland svårt att hitta en balans mellan studier och andra roligheter. Men allteftersom tiden gick lärde man sig även detta. Industriell ekonomi-programmet består av ett grundblock samt en teknisk och en ekonomisk inriktning. Som teknisk inriktning valde jag miljö- och energisystem. Denna inriktning är mycket 20