Ekonomistyrningsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd

Transkript

1 1/40 Datum ESV dnr /2016 Handläggare Bo Henriksson Ekonomistyrningsverkets förslag på nya föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverket (ESV) har tagit fram förslag till ändrade föreskrifter och allmänna råd till: Förordning (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring Förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskat Anslagsförordning (2011:223) Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Statliga inrapporteringskoder (S-koder) I enlighet med 4 förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet innan den beslutar föreskrifter och allmänna råd konsekvensutreda dessa. I konsekvensutredningen ska de som berörs kostnadsmässigt eller på annat sätt ges tillfälle att yttra sig i frågan och om konsekvensutredningen. Ni får härmed tillfälle att komma med synpunkter och yttranden på förslagen till nya föreskrifter och allmänna råd samt på konsekvensutredningen. Ert skriftliga svar ska vara ESV tillhanda senast kl fredagen den 7 oktober Skicka era svar via e-post till registrator@esv.se och bo.henriksson@esv.se Ange gärna vilket avsnitt i remissen ni lämnar synpunkter på.

2 2/40 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, med undantag för: Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd gällande förtydligande av kravet på inrapportering av hyresavtal m.m. som föreslås träda i kraft vid beslutet. Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om brytdagen och rapportering till statsredovisningen som föreslås träda i kraft 1 december Förslag till ändring om hur finansiella garantiavtal ska värderas som föreslås träda i kraft vid beslutet. Förslag till ändring av ESV:s föreskrifter om statliga inrapporteringskoder (Skoder) som föreslås träda i kraft 1 december Mats Wikström Generaldirektör Bo Henriksson Utredare

3 3/40 Innehåll Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd gällande förtydligande av kravet på inrapportering av hyresavtal m.m... 7 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning... 8 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om brytdagen och rapportering till statsredovisningen Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring Förslag till tydliggöranden i momsförordningen av verksamhetens omfattning samt om rättelser av rekvisition Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt Förslag till ändringar av föreskrifter om anslagsfinansierade transfereringar. 18 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd anslagsförordning (2011:223) Förslag till komplettering av reglerna för redovisning av räntor mot inkomsttitel Förslag till ändring av allmänna råd till anslagsförordningen (2011:223) Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om årsredovisningen i pappersform Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändring om hur finansiella garantiavtal ska värderas Förslag till ändring av föreskrifter till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av investeringar i budgetunderlaget/verksamhetsplanen Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Förslag till ändring av ESV:s föreskrifter om statliga inrapporteringskoder (Skoder) S1 Tillgångar S3 Verksamhetens intäkter S4 Kostnader för personal S7 Transfereringar... 39

4 4/40 Kontaktpersoner Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd gällande förtydligande av inrapportering av hyresavtal/upplåtelseavtal Stefan Gehlin Björn Andersson Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om brytdagen och rapportering till statsredovisningen 10 Carina Franzen Kikki Johansson Förslag till tydliggöranden i momsförordningen av verksamhetens omfattning samt om rättelser av rekvisition Anne-Marie Ögren Anne-Marie.Ogren@esv.se Anna Kindberg Anna.Kindberg@esv.se Förslag till ändringar av föreskrifter om anslagsfinansierade transfereringar Anna Kindberg Anna.Kindberg@esv.se

5 5/40 Förslag till komplettering av reglerna för redovisning av räntor mot inkomsttitel Ingemar Härneskog Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om årsredovisningen i pappersform Sara Lundmark Edelstam Sara.Lundmark-Edelstam@esv.se Förslag till ändring om hur finansiella garantiavtal ska värderas Curt Johansson Curt.Johansson@esv.se Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av investeringar i budgetunderlaget/verksamhetsplanen Carina Franzen Carina.Franzen@esv.se Förslag till ändring av ESV:s föreskrifter om statliga inrapporteringskoder (Skoder) Kikki Johansson Kikki.Johansson@esv.se Ingemar Härneskog Ingemar.Harneskog@esv.se

6 6/40 Remissinstanser Affärsverket svenska kraftnät Arbetsförmedlingen Arbetsmiljöverket Exportkreditnämnden Försvarets materielverk Försvarsmakten Försäkringskassan Havs- och Vattenmyndigheten Inspektionen för socialförsäkringen Kammarkollegiet Karlstads universitet Livsmedelsverket Luftfartsverket Länsstyrelsen i Södermanlands län Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Regeringskansliets förvaltningsavdelning Riksrevisionsverket Skatteverket Sjöfartsverket Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens Centrum för Arkitektur och Design Statens Medieråd Statens musikverk Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) Säkerhetspolisen Trafikverket Uppsala universitet Vetenskapsrådet

7 7/40 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd gällande förtydligande av kravet på inrapportering av hyresavtal m.m. Bakgrund Syftet med föreskriften och allmänna råd till 7 i förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning är att ESV ska få komplett underlag vad avser myndigheternas lokaler. I föreskriften till förordningen sägs att myndigheterna ska skicka in hyresavtal avseende lokaler som tecknas med samtliga hyresvärdar. Vissa myndigheter tecknar upplåtelseavtal med statliga fastighetsförvaltare och har upplevt det som oklart om även dessa handlingar ska redovisas till ESV, dels då avtalen benämns upplåtelseavtal i stället för hyresavtal och dels då avtalen tecknas med statlig fastighetsförvaltare. Vidare sägs i allmänna råd att handlingarna bör skickas till hyresavtal@esv.se. Idag skickas uppgifterna huvudsakligen i elektronisk form till adressen hyresavtal@esv.se. Vissa uppgifter skickas dock till registratorn eller i något fall direkt till handläggaren. Vidare kommer fortfarande en del handlingar i pappersformat. Ikraftträdande Direkt efter beslut. Förslagens innebörd Förslaget är ett förtydligande av vad som ska redovisas till ESV och hur handlingarna ska skickas in. För att öka andelen handlingar som skickas till rätt adress ökas kravet nu så att handlingarna i elektronisk form ska skickas till hyresavtal@esv.se. Texten är idag placerad under Allmänna råd då den endast anger till vem uppgifterna bör lämnas. Då kravet ändras från bör till ska så flyttas texten till Föreskrifter. Konsekvensutredning Vilka hyresavtal avses och vad ska lämnas Ändringarna är ett förtydligande att även avtal för lokaler som benämns upplåtelseavtal istället för hyresavtal samt att även avtal med andra statliga myndigheter ska skickas in till ESV. Ändringen påverkar i första hand Försvarsmakten och Försvarets materielverk då de till stor del tecknar avtal med Fortifikationsverket som benämns upplåtelseavtal istället för hyresavtal. Oavsett benämning av avtalen för lokaler så ska de redovisas till ESV. Om även dessa avtal redovisas får ESV en mer komplett bild av den statliga lokalförsörjningen och ett bättre underlag för olika utredningar. Ändringen innebär sannolikt ett visst merarbete för berörda myndigheter samt för ESV.

8 8/40 Till vem ska handlingar och uppgifter lämnas Ändringen bör inte innebära något merarbete för berörda myndigheter. För ESV innebär det en något minskad arbetsbörda, då handlingarna redan från början hamnar på rätt ställe. Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning 7 Föreskrifter Vilka hyresavtal avses Uppgiftsskyldigheten avser förhyrning av lokaler m.m. från samtliga hyresvärdar. För fastighetsförvaltande myndighet avses även intern förhyrning av lokaler m.m. för egen verksamhet. Vad ska lämnas De uppgifter som ska lämnas till Ekonomistyrningsverket är kopior av olika handlingar. De handlingar som avses är undertecknat hyresavtal eller motsvarande, tillägg till hyresavtal samt annullering av hyresavtal i samband med avflyttning samt andra liknande handlingar. --- Vilka hyresavtal avses Uppgiftsskyldigheten avser förhyrning av lokaler m.m. från samtliga hyresvärdar, även andra myndigheter. För fastighetsförvaltande myndighet avses även intern förhyrning av lokaler m.m. för egen verksamhet. Vad ska lämnas De uppgifter som ska lämnas till Ekonomistyrningsverket är kopior av olika handlingar. De handlingar som avses är undertecknat hyresavtal eller motsvarande, tillägg till hyresavtal samt annullering av hyresavtal i samband med avflyttning samt andra liknande handlingar. Med hyresavtal avses i detta sammanhang även upplåtelseavtal mellan myndigheter. --- Till vem ska handlingar och uppgifter lämnas Handlingar i elektronisk form ska skickas till hyresavtal@esv.se. Eventuella papperskopior ska skickas till Ekonomistyrningsverket i kuvert märkt Hyresavtal.

9 9/40 7 Allmänna råd --- Till vem ska handlingar och uppgifter lämnas --- Handlingar i elektronisk form bör skickas till hyresavtal@esv.se. Papperskopior bör skickas till Ekonomistyrningsverket i kuvert märkt Hyresavtal.

10 10/40 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om brytdagen och rapportering till statsredovisningen Bakgrund Brytdag Den 5 januari gäller som gemensam brytdag för myndigheternas räkenskaper. Det är den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör räkenskapsperioden avslutas. Brytdagen är främst till för att det ska vara möjligt att stämma av mellanhavanden mellan myndigheter så att mellanhavandena kan elimineras i årsredovisningen för staten. Brytdagen regleras i 10 i förordningen (2000:606) om myndigheteras bokföring (FBF). Myndigheten periodiserar kostnader för leveranser där faktura eller motsvarande inte erhållits senast brytdagen och som uppgår till väsentliga värden. Dessa kostnader bokför myndigheten som periodavgränsningspost. Motsvarande gäller för de upparbetade intäkter som myndigheten ännu inte har fakturerat. De allra flesta leverantörsfakturor som kommer till myndigheterna hanteras elektroniskt. De fakturor som inkommer efter brytdagen och som ska periodiseras hanterar myndigheterna däremot vanligtvis manuellt, vilket medför ökad administration. Det rör framförallt de myndigheter som gör många och stora inköp från utomstatliga leverantörer. För att begränsa omfattningen av periodiseringar rekommenderar ESV i de allmänna råden om brytdagen att myndigheter skickar rekvisitioner eller fakturor mellan varandra senast den 15 december. För att ytterligare minska antalet periodiseringar föreslår vi nu att reglerna ändras så att myndigheterna ges möjlighet att tillämpa en senare brytdag för utomstatliga transaktioner. Tillgängliga anslag och ingående balanser ESV har uppfattat att andra punkten i föreskrifterna till 21 Rapportering till statsredovisningen har varit otydlig och därmed svår att förstå. Förslaget innebär ett förtydligande av skrivningen. Rapportering för affärsverk I föreskrifterna till 21 Rapportering till statsredovisningen ingår punkt 4 Rapportering varje kvartal och punkt 5 Rapportering för första halvåret i föreskrifterna till 21 FBF utgör underlag för nationalräkenskaperna för staten. Rapporteringen omfattar även affärsverken, Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. Affärsverken ingår inte i staten enligt definitionen i regelverket för nationalräkenskaperna och de behöver därför inte omfattas av denna rapportering. Ikraftträdande De ändrade reglerna om brytdag föreslås träda i kraft den 1 december 2016 och tillämpas första gången i bokslutsarbetet som rör årsredovisningen för 2016.

11 11/40 Även de ändrade reglerna om tillgängliga anslag och ingående balanser samt ändringar för affärsverken föreslås träda i kraft den 1 december Förslagens innebörd Brytdag Förslagen innebär att de fakturor och motsvarande handlingar som myndigheterna får från andra än statliga myndigheter (utomstatliga motparter) kommer att kunna hanteras i det ordinarie flödet fram till som längst den 20 januari vid helårsskifte och den 10 juli vid halvårsskifte. Det medför att antalet periodiseringar minskar och sannolikt mindre administration för myndigheterna. Det är upp till myndigheten om man väljer att besluta om en senare brytdag. Myndigheten kan fortsätta ha kvar den 5 januari vid helårsskifte och den andra vardagen i juli vid halvårsskifte som brytdag för alla fakturor. Tillgängliga anslag och ingående balanser Punkten är omskriven för att tydliggöra innebörden. Rapportering för affärsverk Förslaget innebär att affärsverken undantas från det särskilda kravet på rapportering till statsredovisningen varje kvartal och rapportering för första halvåret. Kraven på rapportering varje månad i förekommande fall av utfall för anslag, inkomsttitlar samt betalningar till och från konton som är anslutna till toppkonton enligt förordningen (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsöverföring, kvarstår oförändrade. Konsekvensutredning Brytdag En ändrad brytdag påverkar både de fakturor som myndigheterna tar emot från utomstatliga motparter och de fakturor myndigheterna skickar till utomstatliga motparter. Enligt ESV:s bedömning rör sannolikt minskningen av antalet periodiseringar främst leverantörsfakturorna. Olika brytdatum för inom- respektive utomstatliga transaktioner medför att myndigheterna behöver ha kontroll över de fakturor som inkommer vid årsskiftet. Man behöver skilja på inom- och utomstatliga fakturor och även skilja på vad som avser innevarande räkenskapsår eller inte. Detta bör dock inte vara någon större skillnad jämfört med dagens situation med en och samma brytdag för alla transaktioner. Inom- och utomstatliga transaktioner rapporteras på olika S-koder och redan idag behöver myndigheterna hålla reda på vad som avser räkenskapsåret och vad som eventuellt behöver periodiseras. I och med att olika brytdagar är frivilligt att tillämpa kan de myndigheter som bedömer att det blir en merkostnad avstå. Regelförslaget medför troligen störst lättnad för de myndigheter som har många fakturor med höga belopp från utomstatliga leverantörer.

12 12/40 Tillgängliga anslag och ingående balanser Förslaget förväntas innebära en ökad förståelse för vad som avses. Vi ser inte att förslaget skulle innebära några ökade kostnader. Rapportering för affärsverk Förslaget innebär en lättnad i uppgiftslämnarbördan för affärsverken. Vi ser inte att förslaget skulle innebära några ökade kostnader. Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring 10 Föreskrifter ESV:s föreskrifter till 10 Brytdag Myndigheten ska tillämpa en s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen ska vara den 5 januari eller, om detta är en lördag eller söndag, närmast föregående vardag vid årsskifte och den andra vardagen i juli vid halvårsskifte. ESV:s föreskrifter till 10 Brytdag Myndigheten ska tillämpa en s.k. brytdag då den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen ska vara den 5 januari eller, om detta är en lördag eller söndag, närmast föregående vardag vid årsskifte och den andra vardagen i juli vid halvårsskifte. Myndigheten får besluta om en senare brytdag för transaktioner med andra än statliga myndigheter (utomstatliga motparter). Vid årsskifte får brytdagen senast vara den 20 januari och vid halvårsskifte senast den 10 juli. Bokföring av fakturor i samband med att den löpande bokföringen avslutas Myndigheter som inte lämnar delårsrapport Bokföring av fakturor i samband med att den löpande bokföringen avslutas Myndigheter som inte lämnar delårsrapport

13 13/40 10 Allmänna råd ESV:s allmänna råd till 10 Brytdag m.m. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. För att begränsa omfattningen av de periodavgränsningsposter som inte behöver stämmas av mellan myndigheter enligt ESV:s föreskrifter till 21 punkt 5, bör en myndighet som ska fakturera en annan myndighet för varor eller tjänster, eller som ska rekvirera bidrag från en annan myndighet, i samband med årsskifte, översända fakturan eller bidragsrekvisitionen före den 15 december. Detta gäller dock inte om den verksamhet som ersättningen avser utförs främst i december eller om det leder till att väsentliga belopp måste periodiseras utöver fakturerat eller rekvirerat belopp. En myndighet som i samband med utgången av ett år ska lämna bidrag till en annan myndighet för verksamhet som bedrivits under året, bör betala bidraget före årsskiftet, förutsatt att detta kan göras utan att kraven på god intern styrning och kontroll åsidosätts. Efter den 31 januari, då inrapportering av preliminärt utfall på anslag och inkomsttitlar görs enligt föreskrifterna till 21, bör främst rättelser och särskilda transaktioner som inte kunnat bokföras tidigare tillföras räkenskaperna. ESV:s allmänna råd till 10 Brytdag m.m. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner innefattande bl.a. periodavgränsningsposter. För att begränsa omfattningen av de periodavgränsningsposter som inte behöver stämmas av mellan myndigheter enligt ESV:s föreskrifter till 21 punkt 5, bör en myndighet som ska fakturera en annan myndighet för varor eller tjänster, eller som ska rekvirera bidrag från en annan myndighet, i samband med årsskifte, översända fakturan eller bidragsrekvisitionen före den 15 december. Detta gäller dock inte om den verksamhet som ersättningen avser utförs främst i december eller om det leder till att väsentliga belopp måste periodiseras utöver fakturerat eller rekvirerat belopp. En myndighet som i samband med utgången av ett år ska lämna bidrag till en annan myndighet för verksamhet som bedrivits under året, bör betala bidraget före årsskiftet, förutsatt att detta kan göras utan att kraven på god intern styrning och kontroll åsidosätts. Om en myndighet har beslutat om en senare brytdag för utomstatliga transaktioner bör samma datum tillämpas över tid om det inte finns särskilda skäl för ändring. En myndighet som tillämpar en senare brytdag eller som ändrar brytdag, bör upplysa om det i årsredovisningen. Efter den 31 januari, då inrapportering av preliminärt utfall på anslag och inkomsttitlar görs enligt föreskrifterna till 21, bör främst rättelser och särskilda transaktioner som inte kunnat bokföras tidigare tillföras räkenskaperna.

14 14/40 21 Föreskrifter ESV:s föreskrifter till Tillgängliga anslag och ingående balanser Så snart årsredovisningen lämnats dock senast den 17 april ska myndigheten kontrollera att uppgifter om ingående balanser i statsredovisningssystemet överensstämmer med utgående värden för det föregående räkenskapsåret och vid behov rätta uppgifterna. Myndigheten ska senast första arbetsdagen i maj månad, och därefter löpande, kontrollera att uppgifterna i statsredovisningssystemet om tilldelade medel och indragningar samt ingående överföringsbelopp för anslag är riktiga. En konstaterad felaktighet ska myndigheten snarast anmäla på det sätt ESV meddelar. 8. Särskilda bestämmelser för affärsverken Ett affärsverk ska tillämpa alla bestämmelser för inrapportering med undantag för kravet på realekonomisk fördelning av affärsverkets hela verksamhet och kravet på att lämna uppgifter om avstämning av betalningar. Rättelser med anledning av lämnad årsredovisning ska göras snarast men senast den 23 februari. Motsvarande gäller senast den 31 augusti med anledning av den delårsrapport som lämnats för det första halvåret. ESV:s föreskrifter till Tillgängliga anslag och ingående balanser Så snart årsredovisningen lämnats dock senast den 17 april ska myndigheten kontrollera att uppgifter om ingående balanser i statsredovisningssystemet överensstämmer med utgående värden för det föregående räkenskapsåret och vid behov rätta uppgifterna. Myndigheten ska senast första arbetsdagen i maj månad, och därefter löpande, kontrollera att uppgifterna i statsredovisningssystemet om tilldelade medel och indragningar överensstämmer med regeringsbeslut samt att ingående överföringsbelopp för anslag stämmer med föregående års utgående överföringsbelopp. Myndigheten ska snarast informera ansvarigt departement och ESV om en konstaterad felaktighet noteras. 8. Särskilda bestämmelser för affärsverken Ett affärsverk ska tillämpa alla bestämmelser för inrapportering med undantag för punkt 4. Rapportering varje kvartal, kravet på realekonomisk fördelning av affärsverkets hela verksamhet och kravet på att lämna uppgifter om avstämning av betalningar. I punkt 5. Rapportering för första halvåret omfattas ett affärsverk endast av kraven på rapportering i enlighet med delårsrapporten ifråga om utfall för anslag, inkomsttitel och betalningar i enlighet med inrapporteringskoderna. Rättelser med anledning av lämnad årsredovisning ska göras snarast men senast den 23 februari. Motsvarande gäller senast den 31 augusti med anledning av den delårsrapport som lämnats för det första halvåret.

15 15/40 Förslag till tydliggöranden i momsförordningen av verksamhetens omfattning samt om rättelser av rekvisition Bakgrund ESV fick i regleringsbrevet för 2015 ett regeringsuppdrag om att genomföra en probleminventering avseende tillämpningen av förordning (2002:831) om myndigheternas rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt (momsförordningen) i förhållande till mervärdesskattelagen (1994:200). Uppdraget avrapporterades av ESV i december 2015 (ESV 2016:60). Förslagen här är de förändringar i föreskrifter och allmänna råd som ESV presenterade i den aktuella rapporten. Ikraftträdande Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Förslagens innebörd Ändring i föreskrifter till 4 En förutsättning för kompensationsrätten för ingående moms är att inköpet ska ha gjorts till myndighetens verksamhet. ESV bedömer att den nuvarande skrivningen i föreskrifterna till 4 momsförordningen inte uppfattas som tillräckligt tydlig. Vi föreslår därför att ett tydliggörande i föreskrifterna införs. Här förtydligas att alla avsnitt i myndighetens resultaträkning ingår i myndighetens hela verksamhet. Förslaget innebär inte någon ändring i sak utan ett förtydligande av gällande regler. Nya allmänna råd till 7 samt ändring av allmänna råd till 11 Nya allmänna råd till 7 momsförordningen föreslås gällande hur en rättelse ska ske. Vi föreslår också att de nya allmänna råden förtydligar att eventuell rättelse av rekvirerade belopp bör avse det innevarande året. Idag finns den skrivningen endast i den momshandledning som ESV publicerar på sin hemsida. Nya allmänna råd föreslås också för det fall då en myndighet upptäcker ett fel i någon tidigare rekvisition under året och rättelsebeloppet är högre än nästkommande månads rekvisitionsbelopp, vilket betyder att en skuld uppstår. Myndigheten bör då vänta med att rekvirera ingående moms tills beloppet överstiger kronor eftersom beloppsgränsen för att rekvirera ingående moms är kronor enligt gällande föreskrifter. För att alla allmänna råd till momsförordningen som handlar om rättelser ska samlas på samma ställe flyttas de allmänna råd som handlar om återbetalning av ett för högt rekvirerat belopp från 11 till de nya allmänna råd som vi föreslår till 7. Konsekvensutredning Den föreslagna ändringen i föreskrifter till 4 innebär inte någon förändring i sak utan är enbart ett tydliggörande.

16 16/40 Konsekvensen av de föreslagna allmänna råden om rättelser gör att det blir tydligare för myndigheter att hitta vad som gäller i de fall rättelser behöver göras. Att reglerna blir lättare att hitta samt att de tydliggör när man kan vänta med en rättelse bör innebära minskad administration för myndigheterna. Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt 4 Föreskrifter ESV:s föreskrifter till 4 En myndighet som omfattas av förordningen har rätt till kompensation för belopp motsvarande ingående mervärdesskatt hänförlig till hela den verksamhet som myndigheten bedriver, oavsett hur verksamheten är finansierad eller redovisas. Detta gäller under förutsättning att regeringen inte har beslutat annat. Kompensationsrätt föreligger endast för belopp motsvarande ingående mervärdesskatt som har debiterats eller vid omvänd skatteskyldighet beräknats enligt den svenska mervärdesskattelagen. ESV:s föreskrifter till 4 En myndighet som omfattas av förordningen har rätt till kompensation för belopp motsvarande ingående mervärdesskatt hänförlig till hela den verksamhet som myndigheten bedriver, oavsett hur verksamheten är finansierad eller i vilket avsnitt den redovisas i resultaträkningen. Detta gäller under förutsättning att regeringen inte har beslutat annat. Kompensationsrätt föreligger endast för belopp motsvarande ingående mervärdesskatt som har debiterats eller vid omvänd skatteskyldighet beräknats enligt den svenska mervärdesskattelagen.

17 17/40 7 Allmänna råd ESV:s allmänna råd till 7 Rättelser Rättelse av ett felaktigt rekvirerat belopp bör göras vid nästa rekvisitionstillfälle och normalt bara ske för det innevarande årets rekvisitioner. Vid återbetalning av ett för högt rekvirerat belopp minskar myndigheten månadens rekvisition av belopp motsvarande ingående mervärdesskatt i rekvisitionsblanketten med återbetalningsbeloppet inklusive eventuell ränta. Nettobeloppet betalar Skatteverket ut till myndighetens gironummer. Om det belopp som myndigheten ska återbetala är högre än det belopp som ska rekvireras vid nästa rekvisitionstillfälle bör myndigheten vänta med att rekvirera tills beloppet för ingående mervärdesskatt överstiger kronor. 11 Allmänna råd ESV:s allmänna råd till 11 Vid återbetalning av ett för högt rekvirerat belopp enligt 4 minskar myndigheten månadens rekvisition av belopp motsvarande ingående mervärdesskatt i rekvisitionsblanketten med återbetalningsbeloppet inklusive eventuell ränta. Nettobeloppet betalar Skatteverket ut till myndighetens gironummer.

18 18/40 Förslag till ändringar av föreskrifter om anslagsfinansierade transfereringar Bakgrund I föreskrifterna till 11 anslagsförordningen finns regler om skyldigheter för en myndighet som betalar ut anslagfinansierade bidrag till en annan myndighet att upplysa bidragsmottagaren om villkoren för bidraget och att bestämma en utbetalningsplan för bidraget. Vi noterade vid framtagandet av frågor till EAvärderingen för 2015 att föreskrifterna inte reglerar att myndigheter ska upplysa om villkoren för ett bidrag samt bestämma en utbetalningsplan för anslagsfinansierade bidrag till utomstatliga mottagare. Föreskrifterna om att upplysa om villkor samt att bestämma utbetalningsplan bör inte vara begränsade till enbart inomstatliga bidrag. De allmänna råden till samma paragraf anger mer generellt hur utbetalningar bör ske och att avstämning mot plan bör göras med bidragsmottagaren löpande och utbetalningar anpassas, utan att begränsa detta till inomstatliga bidrag. För att regleringen i föreskrifter och allmänna råden ska vara konsekvent bör de aktuella föreskrifterna gälla oavsett bidragsmottagare. Ikraftträdande De ändrade föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari Förslagens innebörd Förslaget innebär att myndigheter som betalar ut bidrag finansierade med anslag ska upplysa mottagaren av bidraget om de villkor som gäller för bidraget och bestämma en lämplig utbetalningsplan för bidraget även när bidragsmottagaren är utomstatlig. Förslaget innebär inte någon skillnad för bidrag vars utbetalningstidpunkt framgår i lag, förordning eller annat beslut av regeringen. Konsekvensutredning För att kunna följa upp utbetalda bidrag i enlighet med gällande allmänna råd är det troligt att de flesta myndigheter som betalar ut bidrag till utomstatliga mottagare redan idag bestämmer en utbetalningsplan. De flesta upplyser sannolikt också om de villkor som gäller för bidraget, bland annat för att säkerställa att anslaget enbart används på ett sätt som är förenligt med dess ändamål. Konsekvenserna av den förslagna förändringen bedöms med anledning av detta inte bli särskilt betydande för myndigheterna.

19 19/40 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd anslagsförordning (2011:223) 11 Föreskrifter ESV:s föreskrifter till 11 En myndighet får betala ut bidrag från ett anslag endast om det är förenligt med anslagets ändamål och de villkor som gäller för anslaget enligt 10. Myndigheten ska säkerställa att den årliga belastningen på anslaget och därmed utfallet på statens budget inte är missvisande. ESV:s föreskrifter till 11 En myndighet får betala ut bidrag från ett anslag endast om det är förenligt med anslagets ändamål och de villkor som gäller för anslaget enligt 10. Myndigheten ska säkerställa att den årliga belastningen på anslaget och därmed utfallet på statens budget inte är missvisande. Myndigheten ska upplysa mottagaren om de villkor som gäller för bidraget och bestämma en lämplig utbetalningsplan. Inomstatliga bidrag Om en myndighet betalar ett bidrag från ett anslag till en annan myndighet ska den utbetalande myndigheten upplysa den mottagande myndigheten om de villkor som gäller för bidraget och bestämma en lämplig utbetalningsplan. Ett bidrag som betalas ut av en myndighet från ett icke räntebelagt betalningsflöde ska normalt tas in i ett icke räntebelagt betalningsflöde hos den mottagande myndigheten. Om bidraget även finansierar förvaltningsutgifter hos den mottagande myndigheten ska korrigering mellan betalningsflödena normalt göras i efterhand. Undantag får dock göras i följande fall. 1. Om det är känt på förhand hur bidraget ska användas får beloppet fördelas mellan betalningsflödena då bidraget erhålls. 2. Om hela beloppet ska användas i den egna verksamheten eller om endast en ringa del avser transferering får räntekontot användas. Inomstatliga bidrag Ett bidrag som betalas ut av en myndighet från ett icke räntebelagt betalningsflöde ska normalt tas in i ett icke räntebelagt betalningsflöde hos den mottagande myndigheten. Om bidraget även finansierar förvaltningsutgifter hos den mottagande myndigheten ska korrigering mellan betalningsflödena normalt göras i efterhand. Undantag får dock göras i följande fall. 1. Om det är känt på förhand hur bidraget ska användas får beloppet fördelas mellan betalningsflödena då bidraget erhålls. 2. Om hela beloppet ska användas i den egna verksamheten eller om endast en ringa del avser transferering får räntekontot användas.

20 20/40 Förslag till komplettering av reglerna för redovisning av räntor mot inkomsttitel Bakgrund Redovisning av räntor mot inkomsttitel I ESV:s föreskrifter till 13 anslagsförordningen anges att bland annat sådana finansiella ersättningar som till sin karaktär liknar avgifter ingår bland de andra liknande ersättningar som enligt förordningstexten redovisas mot inkomsttitel det budgetår som intäkterna hänför sig till. Det innebär att räntor i de flesta fall redovisas periodiserat mot inkomsttitel. Bland annat avser det räntor på utlåning som redovisas mot inkomsttitel. Finansiella ersättningar vid utlåning eller för kredit i affärsuppgörelser liknar avgifter till sin karaktär. Det förekommer dock att staten även tar ut ränta på uppbörd och transfereringar, såsom skattefordringar och återkrävda bidrag. Både skatter och transfereringar redovisas kassamässigt av den berörda myndigheten mot inkomsttitel och mot anslag på statens budget. I dessa fall kräver en periodiserad redovisning av räntan att myndigheten tillämpar skilda principer för kapitalbeloppet och räntan. Eftersom skattefordringar och återkrävda bidrag i verkligheten inte alltid betalas innebär det också att väsentliga räntebelopp som aldrig kommer att betalas in till staten, redovisas mot inkomsttitel och senare måste justeras. Ränta på skatter och bidragsmedel betalas i de flesta fall samtidigt med kapitalbeloppet. Räntan tas ut enligt särskilda regler är inte en annan liknande ersättning jämfört med avgifter. Mot denna bakgrund finns anledning att ha samma princip för redovisningen mot inkomsttitel för kapitalbeloppet och räntan. Reglerna bör därför kompletteras så att det framgår att även räntor som löper på sådana medel ska redovisas kassamässigt mot inkomsttitel. Ikraftträdande De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas i samband med bokslutet för Förslagens innebörd Föreskrifter till 13 anslagsförordningen om redovisning mot inkomsttitel I allmänna råd införs ett nytt stycke om att ränta som gäller fordringar för bidragsmedel, i första hand återkrävda och återbetalda bidrag, och ränta som rör skattefordringar, bör redovisas kassamässigt mot inkomsttitel. Förändringen ska inte avse ränta på avgifter, exempelvis vid försenad inbetalning, eftersom avgifter redovisas intäktsmässigt mot inkomsttitel och därför tillämpas där redan samma princip för kapitalbelopp och ränta. Konsekvensutredning Förslaget innebär att reglerna blir tydligare och enklare att tillämpa. Flera av de främst berörda myndigheterna tillämpar redan kassamässighet för denna typ av räntor. Skatteverket redovisar räntor på skattekontot kassamässigt mot inkomsttitel

21 21/40 och Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har efter kontakt med ESV anpassat sin redovisning av räntor i enlighet med förslaget. Därför bedöms förslaget inte få så stora konsekvenser, även om det kan finnas några myndigheter som får ändra sina rutiner. Förslag till ändring av allmänna råd till anslagsförordningen (2011:223) 13 Föreskrifter ESV:s föreskrifter till 13 Allmänt Första stycket Inkomster från avgifter och andra liknande ersättningar (punkt 2) Med andra liknande ersättningar avses försäljningsinkomster, kostnadsersättningar och finansiella ersättningar som till sin karaktär liknar avgifter. Kapitaltransaktioner och andra liknande transaktioner ska däremot inte redovisas på intäktsmässig grund, t.ex. inleverans av avkastningspliktigt kapital och pensionspremier. Om en fordran skrivs ned för befarade förluster ska redovisningen mot inkomsttitel reduceras med motsvarande belopp. Övriga inkomster (punkt 4) ESV:s föreskrifter till 13 Allmänt Första stycket Inkomster från avgifter och andra liknande ersättningar (punkt 2) Med andra liknande ersättningar avses försäljningsinkomster, kostnadsersättningar och finansiella ersättningar som till sin karaktär liknar avgifter. Kapitaltransaktioner och andra liknande transaktioner ska däremot inte redovisas på intäktsmässig grund, t.ex. inleverans av avkastningspliktigt kapital och pensionspremier. Inte heller räntor som löper på fordringar som rör bidragsmedel (transfereringar) och på skattefordringar ska redovisas intäktmässigt, utan ska i förekommande fall redovisas kassamässigt mot inkomsttitel enligt samma princip som kapitalbeloppet. Om en fordran skrivs ned för befarade förluster ska redovisningen mot inkomsttitel reduceras med motsvarande belopp. Övriga inkomster (punkt 4)

22 22/40 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om årsredovisningen i pappersform Bakgrund Förenkling av myndigheternas avlämnade av årsredovisningen Reglerna om hur myndigheten ska avlämna årsredovisningen finns i 1 kap. 3 och 2 kap. 1-2 i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Ekonomistyrningsverket (ESV) har föreskriftsrätt enligt 11 kap. 1 FÅB. Det finns idag 222 myndigheter i den statliga redovisningsorganisationen, enligt ESV:s förteckning. De flesta myndigheter kan idag omfattas av krav på att lämna årsredovisningen i två format till ansvarigt departement och ESV. Regler om att avlämna årsredovisningen genom både elektronisk överföring och pappersexemplar tillämpades första gången för räkenskapsåret 2002 (ESV:s cirk. 2002:3). Enligt gällande regler finns tre fall som innebär att myndigheten lämnar pappersexemplar av årsredovisningen: Myndigheter som ska lämna särskild dokumentation enligt 2 kap. 3 FÅB ska också lämna ett pappersexemplar till ansvarigt departement och ESV. De cirka 40 största myndigheterna berörs av regeln. En myndighet som tar fram en tryckt pappersversion av årsredovisningen för spridning utanför myndigheten bör också lämna den till ansvarigt departement och ESV. Om sekretesskäl hindrar avlämnande i elektronisk form, får myndigheten i stället lämna handlingen i pappersform. Ikraftträdande Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas redan i samband med årsredovisningen för Förslagens innebörd Reglerna om årsredovisningen i pappersform tas i vissa fall bort. Förslaget innebär att en myndighet bara behöver lämna årsredovisningen genom elektronisk överföring. Regeln om att myndigheten får lämna årsredovisningen i pappersform i de fall sekretesskäl hindrar avlämnande i elektronisk form ändras inte. Regeringen kan självfallet genom särskilda beslut föreskriva att en myndighet ska lämna årsredovisningen i pappersform utöver avlämnande i elektronisk form. Konsekvensutredning De önskade direkta effekterna av förslagen är att myndigheterna lämnar årsredovisningen endast genom elektronisk överföring till ansvarigt departement och ESV. Syftet är att minska pappershanteringen i staten. Enda undantagen är vid sekretesskäl då myndigheten får lämna årsredovisningen i pappersform, eller om

23 23/40 regeringen efterfrågar pappersversion genom särskilt beslut. Förslagen innebär i huvudsak en administrativ förenkling genom minskad distribution och hantering av pappersexemplar. Kostnaden vid varje myndighet för expedieringen av årsredovisningen i pappersformat bedöms stå för en liten andel av de totala kostnaderna för årsredovisningsarbetet. Departementen och ESV berörs av förändringen. Här bedöms de ekonomiska konsekvenserna främst bero på hur mottagarna använder årsredovisningarna. Arbetssätten har utvecklats över tid när den tekniska utvecklingen har gjort elektroniska dokument mer användbara. Möjligheten för läsarna att hitta relevant information i elektroniska dokument har förbättrats genom sökfunktioner. Kvaliteten vid utskrifter av elektroniska dokument, eller delar av dem, håller hög kvalitet. ESV antar att det redan nu främst är årsredovisningen i elektroniskt format som används och därför antas de ekonomiska konsekvenserna i det avseendet vara begränsade. Om årsredovisningarna skrivs ut i lika stor utsträckning som de tidigare trycktes uppstår inte någon kostnadsbesparing i det avseendet. Då är det främst hanteringen av årsredovisningen i pappersformat som minskar, vilket bedöms stå för en liten andel av de totala kostnaderna för att ta del av informationen i årsredovisingen. Förslagen är i linje med ESV:s uppdrag att stödja regeringens satsning på e- förvaltning. Förslagen ger en viktig styrsignal och kan ge ökade möjligheter för myndigheterna att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Om förändringen inte genomförs kommer berörda myndigheter även fortsättningsvis lämna årsredovisningarna i två format till ansvarigt departement och ESV. Man kan anta att genomförande av förändringar alltid medför vissa kostnader. Då detta är en mycket avgränsad förändring, som dessutom innebär en förenkling, antas kostnaderna för genomförandet vara mycket begränsade. Årsredovisningen lämnas endast en gång per år av myndigheterna och det bedöms inte relevant att vidare utreda kostnadsmässiga eller andra konsekvenser. Det finns inga alternativa förslag för att uppnå de önskade effekterna.

24 24/40 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 1 kap. 3 Föreskrifter Avlämnad handling Handlingarna ska lämnas genom elektronisk överföring. En myndighet som anges i Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 2 kap. 3 ska i fråga om årsredovisningen även lämna ett pappersexemplar till berört fackdepartement och till Ekonomistyrningsverket. Den elektroniska handlingen ska skickas med e-post som en pdf-fil eller annat vedertaget filformat med motsvarande säkerhet vilket inkluderar skrivskydd. Den elektroniska handlingen ska inte utgöras av en skannad pappersversion. Om sekretesskäl förhindrar avlämnande i elektronisk form, får myndigheten i stället lämna handlingar enligt första stycket i pappersform. Avlämnad handling Handlingarna ska lämnas genom elektronisk överföring. Den elektroniska handlingen ska skickas med e-post som en pdf-fil eller annat vedertaget filformat med motsvarande säkerhet vilket inkluderar skrivskydd. Den elektroniska handlingen ska inte utgöras av en skannad pappersversion. Om sekretesskäl förhindrar avlämnande i elektronisk form, får myndigheten i stället lämna handlingar i pappersform. Både den elektroniska handlingen och pappersexemplaret ska lämnas senast det datum som följer av övriga bestämmelser.

25 25/40 1 kap. 3 Allmänna råd Tryckt version En myndighet som framställer en tryckt pappersversion av årsredovisningen för spridning utanför myndigheten, bör lämna ett exemplar av denna version till berört fackdepartement och till Ekonomistyrningsverket oavsett om myndigheten omfattas av bestämmelserna om pappersversion i föreskrifterna. 2 kap. 1 Allmänna råd Om en myndighet efter den sista dagen för att lämna årsredovisning lämnar upplysning till regeringen om ett väsentligt fel eller en väsentlig brist i årsredovisningen (med samtidig kopia till Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och eventuellt annan berörd mottagare av årsredovisningen), är det inte att anse som en ändring eller komplettering av årsredovisningen utan som en separat handling. Om en myndighet efter den sista dagen för att lämna årsredovisning lämnar upplysning till regeringen om ett väsentligt fel eller en väsentlig brist i årsredovisningen (med samtidig kopia till Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket och eventuellt annan berörd mottagare av årsredovisningen), är det inte att anse som en ändring eller komplettering av årsredovisningen utan som en separat handling. En myndighet som lämnar en tryckt pappersversion av årsredovisningen till regeringen och Ekonomistyrningsverket utan att omfattas av föreskrifterna om pappersversion, bör göra detta så snart den tryckta versionen är färdig. 2 kap. 2 Allmänna råd Paragrafen reglerar årsredovisningens formella avlämnande till dels Riksrevisionen för granskning, dels till Ekonomistyrningsverket bl.a. för upprättande av underlag till årsredovisningen för staten. Paragrafen reglerar årsredovisningens formella avlämnande till dels Riksrevisionen för granskning, dels till Ekonomistyrningsverket bl.a. för upprättande av underlag till årsredovisningen för staten.

26 26/40 Bestämmelsen innebär således inte att några ytterligare exemplar utöver vad som sägs i föreskrifterna till 1 kap. 3 behöver lämnas. Bestämmelsen innebär således inte att något utöver vad som sägs i föreskrifterna till 1 kap. 3 behöver lämnas.

27 27/40 Förslag till ändring om hur finansiella garantiavtal ska värderas Bakgrund Finansiella garantiavtal I ESV:s föreskrifter till 5 kap. 14 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag regleras att finansiella garantiavtal ska värderas till det högsta av: avsättningen enligt föreskrifterna till 4 kap. 2, och den premie för förväntade förluster som ursprungligen erhölls för garantin efter avdrag för periodiseringar. Bestämmelsen har sin bakgrund i näringslivet. Den har tillkommit bland annat för att skydda borgenärer och för att begränsa att orealiserade vinster kan delas ut till aktieägare. Inom staten har garantimyndigheter tillämpat bestämmelsen på olika sätt då det finns en osäkerhet om ovanstående bestämmelser bör tillämpas för varje enskild garanti eller för en så kallad portfölj av garantier. Inom staten är det huvudsakligen Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Boverket som redovisar finansiella garantiavtal. ESV bedömer att bestämmelsen behöver anpassas till de förhållanden som finns inom staten. När ökade risker genast måste redovisas som kostnader medan minskade risker inte får realiseras (minska kostnaderna) kan redovisningen ge en skev bild i förhållande till riskerna i garantiverksamheten. Tillämpning av reglerna innebär alltså en alltför strikt försiktighetsprincip som enligt ESV:s bedömning inte är ändamålsenlig i staten. Ikraftträdande De ändrade reglerna föreslås träda i kraft vid beslutsdatum och ska därmed börja tillämpas i årsredovisningen Förslagens innebörd Föreskrifter i 5 kap. 14 Finansiella garantiavtal Kravet att en avsättning ska tas upp till det högsta av förväntade förluster och den premie som ursprungligen erhölls för garantin efter avdrag för periodisering av premien tas bort. Det innebär att garantier kommer att värderas på ett enhetligt sätt, vilket innebär att minskade risker i ett garantiavtal kommer direkt att påverka kapitalförändringen. Konsekvensutredning Syftet med regeländringen är att uppnå en mer enhetlig och rättvisande redovisning av garantiåtaganden, i förhållande till myndigheternas förändrade riskbedömningar. Endast ett fåtal myndigheter påverkas direkt av regeländringen. ESV bedömer att ändringen inte får några negativa konsekvenser.

28 28/40 Förslag till ändring av föreskrifter till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 5 kap 14 Föreskrifter ESV:s föreskrifter till 5 kap. 14 Finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde Finansiella garantiavtal Ett finansiellt garantiavtal är ett finansiellt instrument enligt vilket utställaren av garantin ska ersätta innehavaren av garantin för en förlust som denne ådrar sig på grund av att en viss gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren för en finansiell skuld. Det finansiella garantiavtalet tas i redovisningen initialt upp som en avsättning eller skuld. Finansiella garantiavtal ska värderas till det högsta av: - avsättningen enligt föreskrifterna till 4 kap. 2, och - den premie för förväntade förluster som ursprungligen erhölls för garantin efter avdrag för periodiseringar av premien. Redovisning av säkringsinstrument ESV:s föreskrifter till 5 kap. 14 Finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde Finansiella garantiavtal Ett finansiellt garantiavtal är ett finansiellt instrument enligt vilket utställaren av garantin ska ersätta innehavaren av garantin för en förlust som denne ådrar sig på grund av att en viss gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt de ursprungliga eller ändrade villkoren för en finansiell skuld. Det finansiella garantiavtalet tas i redovisningen upp som en avsättning. Avsättningen ska motsvara belopp som krävs för att myndigheten ska kunna uppfylla alla åtaganden som skäligen kan förväntas uppkomma med anledning av det ingångna garantiavtalet. Redovisning av säkringsinstrument

29 29/40 Förslag till ändringar av föreskrifter och allmänna råd om redovisning av investeringar i budgetunderlaget/verksamhetsplanen Bakgrund Regeringen beslutade under 2015 om ändringar i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Ändringarna rörde bland annat vilken information som myndigheter/affärsverk ska lämna om investeringar i budgetunderlaget/verksamhetsplanen. 1 ESV beslutade därefter om nya föreskrifter och allmänna råd som en följd av förordningsändringarna. I föreskrifterna finns tabeller som visar i vilken struktur myndigheterna ska lämna information om investeringar. Regeringskansliet använder informationen i sin styrning av enskilda myndigheter men också för att göra en samlad investeringsplan för staten. Den samlade investeringsplanen presenterar regeringen för riksdagen i budgetpropositionen. Regeringskansliet har haft vissa svårigheter att sammanställa materialet från myndigheterna och syftet med förslagen är att underlätta sammanställningen och öka kvaliteten i budgetunderlaget. Ikraftträdande Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas första gången när budgetunderlaget/verksamhetsplanen ska lämnas in till regeringen den 1 mars Förslagens innebörd Vi reglerar att utfallet för föregående år (kolumnen År -1 utfall) ska stämma överens med årets anskaffningar i den senast avlämnade årsredovisningen. Det gäller tabellen med förslag till investeringsplan som lämnas av affärsverk och myndigheter med samhällsinvesteringar. Det gäller även tabellen för verksamhetsinvesteringar. I tabellen med förslag till investeringsplan är det raderna Summa varav investeringar i anläggningstillgångar som ska stämma överens med årets anskaffningar av investeringar i myndighetens/affärsverkets årsredovisning. I tabellen för verksamhetsinvesteringar ska raden Summa verksamhetsinvesteringar stämma överens med årets anskaffningar av verksamhetsinvesteringar i myndighetens årsredovisning. Dessutom föreslår vi att tabellen med förslag till investeringsplan får fler summeringsrader. 1 Myndigheter lämnar budgetunderlag och affärsverk lämnar verksamhetsplaner.