Kartläggning och analys av östgötarnas vårdkontakter Del 2: Fakta och fördjupning

Transkript

1 Nära och likvärdig vård? Kartläggning och analys av östgötarnas vårdkontakter Del 2: Fakta och fördjupning

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 Två rapporter... 4 Uppläggning av rapporterna... 4 Uppdraget... 4 Inriktning... 5 Avgränsningar... 5 Metod... 6 Metodreflektioner... 7 SNABBFAKTA ÅR ÖSTGÖTARNAS VÅRDKONTAKTER ÅR LÄKARBESÖK I ÖPPEN VÅRD INNELIGGANDE VÅRD PÅ SJUKHUS Vårdtillfällen på sjukhus Jämförelse mellan åren 2005 och Inneliggande vård av äldre Vård på de fyra sjukhusen Jämförelse mellan åren 2005 och Antalet patienter som reser mer än tre mil Vilken vård får Norrköpingsborna vid US? Högspecialiserad vård SNABB VÅRDKONTAKT Sjukvårdsrådgivning Läkarbesök på jourcentral Ambulanssjukvård Läkarbesök på akutmottagningen Besök på de tre akutmottagningarna ÖVRIGA MOTTAGNINGSFORMER Sjukgymnastik Avancerad hemsjukvård samt öppenvårdsmottagningar LAH/PAH Ungdomshälsor/Ungdomsmottagningar Barnmorskemottagningar Barnavårdscentraler

3 Familjecentraler Barnhälsor Psykiatrisk öppenvård Habilitering YDREINVÅNARNAS VÅRDKONTAKTER ERSÄTTNINGSSYSTEM Ersättningsbelopp år Nuvarande ersättningssystem Primärvård/vårdval Närsjukvård Pågående förändring av ersättningssystemen Ersättningssystem som ersätter efter processer inom vården Ersättningsmodell för vårdcentraler Nationellt projekt för vidareutveckling av rörliga ersättningar Dokumentation och utvärdering av rörliga ersättningar i överenskommelserna STRATEGIER OCH SYSTEM SOM STÖD Verksamhetsplan Uppdrag Behovsanalyser Vårdval Kommunsamverkan Nära och likvärdig vård Kartläggning och analys av östgötarnas vårdkontakter. Del 2: Fakta och fördjupning. Landstingets ledningsstab 8 januari Diarienummer: LiÖ Ansvariga för rapporten är Bengt Göran Emtinger och AnnaCarin Forsmark. Kontaktperson för rapporten: bengt.goran.emtinger@lio.se 3

4 Inledning Två rapporter Rapporten Nära och likvärdig vård? kartläggning och analys av östgötarnas vårdkontakter är gjord i två delar. Del 1 benämns Överblick och iakttagelser och hämtar det huvudsakliga underlaget från denna del 2 Fakta och fördjupning. Rapporterna hänger således ihop men är utformade så att de kan läsas fristående. Uppläggning av rapporterna Överblick och iakttagelser inleds med tolv frågor och svar som bygger på resultatet i Fakta och fördjupning. En illustration görs sedan av utbudet och den geografiska närheten. En sammanfattande bild med jämförelse mellan Östergötlands tretton kommuner utgör därpå själva kärnan: Bakgrundsfaktorer, vårdkontakter samt tillgänglighet och patienterfarenheter inom primärvård. Rapporten avslutas med ett resonemang om vad man kan mena med och förhålla sig till nära sjukvård och hur landstinget som organisation stödjer en sådan utveckling. Fakta och fördjupning beskriver i inledningen uppdraget från hälso- och sjukvårdsnämnden och den inriktning och huvudfokus som valts i rapporten. Därefter anges avgränsningar, metoder samt hur uppställningarna utformas. Efter inledningen följer kapitlen Snabbfakta år 2011, Östgötarnas vårdkontakter år 2011, Läkarbesök i öppen vård, Inneliggande vård på sjukhus, Snabb vårdkontakt, Övriga mottagningsformer, Ydreinvånarnas vårdkontakter, Ersättningssystem samt Strategier och system som stöd. Uppdraget Rapporten är resultatet av uppdraget i Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2012: Information och förankring vad gäller inriktning och uppläggning av denna rapport har skett vid ett antal tillfällen vid hälso- och sjukvårdsnämnden och dess beredning. Vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 31 oktober 2012 redovisades resultat från rapporten och en 4

5 diskussion skedde kring ett antal frågeställningar. Vid nämndens sammanträde i januari presenteras den slutliga rapporten och beslut tas om den fortsatta hanteringen. Inriktning Rapporten har ett tydligt befolkningsperspektiv. Ansatsen är att belysa hur invånarna får en nära vård på lika villkor utifrån var man bor i länet. Boendekommun är vald som jämförelse men med medvetenhet om att det finns skillnader inom kommunerna av olika slag. Det kan t.ex. vara åldersfördelning och socioekonomisk tyngd. Studier med sådan inriktning sker i andra sammanhang och dessa analyser finns inte i denna rapport. I rapporten görs emellertid jämförelser mellan olika år och mellan åldersgrupper för att allmänt ge ökad faktakunskap men också för att bidra till analysen av kommunresultatet. Huvudfokus har lagts vid invånarnas vårdkontakter under år 2011, som läkarbesök, inneliggande vård och snabb vårdkontakt. För att få en mer heltäckande bild och spegla kvaliteten i östgötarnas vårdkontakter redovisas också resultat för tillgänglighet och patienterfarenheter. Dessutom finns vissa bakgrundsfaktorer med i överblicksillustrationen som ålder, hälsa och socioekonomi. I nämndens uppdrag anges också att analysera det kommande vårdbehovet i befolkningen och att värdera eventuellt behov att förändra närsjukvårdens ersättningssystem. Dessa två delar finns inte med i rapporten. En analys av det kommande vårdbehovet planeras ske i det pågående arbetet om den framtida hälso- och sjukvården i Östergötland i delrapporten Vad ligger framför oss? Utvecklingsarbetet med ersättningssystem sker i särskilda processer. I ett särskilt kapitel görs en redovisning av nuvarande ersättningssystem och pågående förändringar. Avgränsningar Ydre kommun. Invånarna i Ydre kommun får en stor del av sin sjukhusvård i Jönköpings läns landsting, framför allt vid Eksjö lasarett. I en del tabeller redovisas vårdkontakter för Ydre med men i övrigt redovisas ydreinvånarnas vårdkontakter i ett separat kapitel. Kostnader. Samtliga kostnader för den landstingsdrivna vården kan redovisas via KPP (Kostnad Per Patient). De privata utförarna registreras inte i KPP och en redovisning av kostnader skulle ge en missvisande bild eftersom privata vårdgivare är olika spridda i länet. Medicinsk kvalitet samt tillgänglighet och patientuppfattning i sjukhusvård. Resultat kan endast visas på landstings- och sjukhusnivå. Eftersom patienterna till olika delar får sin sjukhusvård på olika sjukhus är det inte tillförlitligt att likställa sjukhusresultat med kommunnivå. Övriga avgränsningar. Ansatsen är att göra resultatet överblickbart och vi har därför valt att inte ta med ytterligare perspektiv som skulle kunna spegla vårdkontakterna. Det gäller t.ex: o Tandvård, screening samt mätetal för äldrevård som utskivningsklara patienter och undvikbar slutenvård o Fördjupad beskrivning av levnadsvanor och sjuklighet i befolkningen o Samverkansarbetet för olika patientgrupper mellan landstinget och kommunerna 5

6 Metod Faktaunderlag. Det huvudsakliga faktaunderlaget till tabeller och diagram kommer från landstingets vårddatalager och någon källhänvisning sker inte i dessa fall. Vårddatalagret innehåller samtliga kontakter som östgötarna gör i ett personligt fysiskt möte i vården. Övriga underlag är hämtade från den prehospitala vården, sjukvårdsrådsgivningen samt mätningar av tillgänglighet och patienterfarenheter (Väntetider i vården samt patientenkät primärvård). För bakgrundsfaktorer gäller följande källor: o Andel invånare 65 år och äldre (SCB) o Ohälsotal (Landstingsfakta 2011) o Egenbedömd hälsa (Primärvårdsenkät hösten 2010) o Socioekonomisk ersättning i primärvård (Landstingets ledningsstab) o Högst gymnasieutbildning (Östsam, regionbeskrivning 2011) o Arbetslöshet (Östsam, regionbeskrivning 2011) Diagram och tabeller. Ansatsen är att diagrammen och tabellerna ska vara utformade någorlunda konsekventa genom de olika kapitlen. Av praktiska och tekniska skäl kan de ändå ha lite olika uppställningsformer. Det kan gälla vilka år som jämförs över tid, i vilken ordning kommunerna redovisas samt lay-out på rubriker i själva tabellerna. Ett exempel som begränsar en längre tidsjämförelse är privata vårdgivare enligt nationell taxa där en fullständig registrering i landstingets vårddatalager startade för några år sedan. Jämförelser. Tillsammans svarar Linköping och Norrköping för 65 procent av Östergötlands invånare. Det innebär att det totala östgötavärdet till stor del bygger på resultaten i dessa två kommuner. Det innebär också att det blir svårare för dessa kommuner att avvika från östgötavärdet till nivån mer eller mindre i jämförelse mellan kommunerna. Åldersstandardisering. Vårdbehovet ökar generellt med högre ålder. Ibland gör man åldersstandardisering av befolkningen för att underlätta jämförelser. Det finns för- och nackdelar med en sådan metod. Här har vi valt att inte göra några sådana beräkningar enlig devisen man har den befolkning som man har. Det finns emellertid under bakgrundsfaktorer en redovisning av antalet äldre per kommun och ett särskilt avsnitt om den inneliggande vården för äldre. Begrepp och förkortningar. Begreppen kan variera fast de står för samma sak. Exempel är Kinda och Kisa. Förkortningar: US (Universitetssjukhuset i Linköping), VIN (Vrinnevisjukhuset i Norrköping), LIM (Lasarettet i Motala) och NIF (Närsjukvården i Finspång). Privat vård innebär privata vårdgivare som är verksamma inom nationella taxan. Invånare och kommun. De flesta jämförelserna görs i förhållande till antalet invånare i kommunen, t.ex. antal vårdtillfällen per 100 invånare. I texten uttrycks det på lite olika sätt och ibland kan förenklingar i texten ge intryck av att det är kommunen i sig som har gjort vårdkontakterna. Så är det förstås inte utan det är även i dessa fall invånarna som menas. 6

7 Metodreflektioner Bakgrundsfakta inte alltid konsistent med vårdkontakter. De valda bakgrundsfaktorerna ger för vissa kommuner möjliga förklaringar på mängden av vårdkontakterna. Fler faktorer av annorlunda karaktär skulle sannolikt öka förklaringsgraden. Det kan handla om mer detaljerade fakta om levnadsvanor, hälsa, sjuklighet och socioekonomi. Det är dock inte säkert att en sådan utökad analys skulle ge så mycket mervärde på denna aggregerade kommunnivå. En ökad mängd data skulle däremot försvåra överblickbarheten. Vårddatalagret visar samtliga vårdkontakter. Landstinget i Östergötland är ett av de få landsting som sedan länge har en databas, så kallat vårddatalager, på samtliga fysiska vårdkontakter som östgötarna gör hos samtliga vårdgivare. Sedan några år ingår i datalagret även kontakter med privata vårdgivare, som erhåller ekonomisk ersättning från landstinget. Vårdkontakterna registreras så att man kan få fram bland annat åldersgrupper, kön och kommuntillhörighet. Viktiga pusselbitar saknas. Befolkningsperspektivet är den unika arenan för politiken men analyserna försvåras av att det saknas vissa pusselbitar i uppföljningen där redovisning inte kan ske på kommunnivå. Det gäller: Tillgänglighet sjukhusvård Patienterfarenheter sjukhusvård Tillgänglighet och patienterfarenheter primärvård där det krävs manuell bearbetning för de stora kommunerna med fler vårdcentraler Vårdbarometern, befolkningens uppfattning Medicinsk kvalitet Behovsanalyser 7

8 Snabbfakta år procent av östgötarna hade kontakt med sjukvården i ett personligt fysiskt möte under år procent av invånarna var inlagda på sjukhus I genomsnitt reste varje dag 60 patienter mer än tre mil för att läggas in på sjukhus och 400 patienter för att besöka läkare på sjukhus 88 procent av östgötarna har en körtid till närmaste sjukhus inom 30 minuter Östgötarna gjorde en miljon läkarbesök sammanlagt inom primärvård, på sjukhus och hos privatläkare Invånarna i Boxholm, Kinda och Finspång gjorde flest besök i primärvård per invånare Patienterna från Mjölby gjorde 53 procent av sina sjukhusbesök på Universitetssjukhuset i Linköping 84 procent av de inneliggande patienterna från Norrköping fick sin vård på Vrinnevisjukhuset 51 procent av de inneliggande patienterna från Ödeshög fick sin vård på Universitetssjukhuset i Linköping Flest vårdtillfällen i högspecialiserad vård gjorde patienter från Åvidaberg, Kinda och Valdemarsvik Läkarbesök av akut karaktär utgjorde 29 procent av samtliga läkarbesök Åldersgruppen 0-19 år svarade för 46 procent av alla läkarbesök på jourcentral Ambulanssjukvården gjorde 9 uppdrag per 100 invånare, flest i Valdemarsvik och Mjölby Antal besök på akutmottagningarna har ökat med 15 procent mellan år 2006 och 2011 Åldersgruppen 75 år och äldre gjorde flest antal besök per invånare på akutmottagning och stod för 23 procent av samtliga besök på akutmottagningarna 8

9 Östgötarnas vårdkontakter år 2011 I detta kapitel görs i olika tabeller sammanfattande redovisningar av östgötarnas vårdkontakter. Åtta av tio invånare hade under år 2011 kontakt med sjukvården i ett personligt fysiskt möte. Den vanligaste kontakten var med läkare. I den äldsta åldersgruppen har nästan alla kontakt med sjukvården och också ofta i kombinationer med olika vårdformer: läkarbesök, sjukvårdande behandlingar och inneliggande vård på sjukhus. I tabell 1 visas antal kontakter räknat på hur många individer som minst en gång kontaktade vården i ett personligt fysiskt möte. Tabellen visar olika kombinationer. Exempelvis hade 39,9 procent av östgötarna kontakt både med läkare för läkarbesök och annan personal som utförde en sjukvårdande behandling. Läkare i det här fallet är sammantaget läkarkontakter i primärvård, sjukhusvård och privatläkare. Personal som utförde sjukvårdande behandling är vanligtvis sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Vårdkontakter totalt Tabell 1: Vårdkontakter totalt invånare i Östergötland år 2011 Vårdkontakt Antal Andel av befolkningen Enbart läkarkontakt ,0% Läkare och sjukvårdande behandling ,9% Läkare och vårdtillfälle ,7% Enbart sjukvårdande behandling ,7% Enbart vårdtillfälle 327 0,1% Sjukvårdande behandling och vårdtillfälle ,3% Läkare, sjukvårdande behandling och vårdtillfälle ,8% Totalt ,5% 78 procent av invånarna i Östergötland hade under år 2011 kontakt med sjukvården. I nedanstående tabell redovisas samma kombinationer som i tabell 1 men uppdelat per åldersgrupp. I antalet personer ingår även de som avlidit under året. (Divisionen med antalet invånare vid årets slut gör att det för den äldsta åldersgruppen blir en andel över 100 procent.) 9

10 Vårdkontakter totalt per åldersgrupp Tabell 2: Vårdkontakter per åldersgrupp Östergötland år 2011 Vårdkontakt 0-19 år år år år 75 år- Totalt Enbart läkarkontakt 18,9 19,8 18,7 9,4 6,2 17,0 Läkare och sjukvårdande behandling 38,1 31,4 39,1 55,0 60,6 39,9 Läkare och vårdtillfälle 0,5 0,7 0,8 0,6 1,2 0,7 Enbart sjukvårdande behandling 12,6 11,1 9,0 10,5 9,3 10,7 Enbart vårdtillfälle 0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 Sjukvårdande behandling och vårdtillfälle 0,8 0,3 0,0 0,1 0,1 0,3 Läkare, sjukvårdande behandling och vårdtillfälle 6,2 6,2 6,5 13,8 25,2 8,8 Total 77,3 69,5 74,1 89,3 102,7 77,5 Ju äldre man är desto mer har man kontakt med sjukvården. Bland yngre pensionärer är det nio av tio personer som hade vårdkontakt under år Nedanstående tabell redovisar hur stor andel av invånarna som hade kontakt med olika vårdformer. (De sammanlagda andelarna blir större än 100 procent eftersom ett antal individer haft kontakt med olika vårdformer). Vårdkontakter inom vårdformer Tabell 3: Vårdkontakter totalt Östergötland inom respektive vårdformer år 2011 Vårdkontakt för respektive vårdfom Andel av befolkningen Läkarbesök 66,4% Sjukvård behandl 59,7% Vårdtillfälle sjukhus 9,9% Nedanstående tabell 4 visar antal vårdkontakter samt antal vårdkontakter per 100 invånare för Östergötland totalt. Därefter görs en jämförelse mellan lägst och högst värde för kommunerna. Raden Totalt besök under rubriken Läkarbesök ska läsas på följande sätt. Östgötarna gjorde läkarbesök sammanlagt inom primärvård, på sjukhus och hos privatläkare. Dividerat med de invånarna blir det 234 besök per 100 invånare. Invånarna i den kommun som hade lägst antal besök gjorde 217 besök per 100 invånare och i den kommun som hade högst antal gjordes 242 besök per 100 invånare. Skillnaden mellan högst och lägst blir tolv procent. 10

11 Antal vårdkontakter och andel per invånare Tabell 4: Antal vårdkontakter och andel per 100 invånare Östergötland totalt år 2011 Jämförelse mellan kommuner Antal per 100 invån Skillnad Vårdkontakt Antal Östergötland Lägst Högst högst:lägst Totalt ,5 76,2 82,9 9% Läkarbesök Totalt individer ,4 64,5 69,1 7% Totalt besök ,0 217,0 242,0 12% Primärvård besök ,0 103,0 122,0 18% Sjukhus besök ,0 93,0 120,0 29% Privat besök ,0 10,0 35,0 250% Inneliggande Individer ,9 8,8 10,4 18% Äldre individer ,8 22,6 28,5 26% Äldre vårdtillfällen ,5 39,5 52,8 34% Äldre vårddagar ,0 235,0 307,0 31% Högspecvård* ,0 12,0 21,0 75% Snabb kontakt Sjukvårdsrådgivn ,0 27,0 58,0 115% Jourcentr läkbes ,6 2,3 15,4 570% Ambulans ,0 7,0 13,0 86% Akutmott ,6 15,7 28,6 82% Sjukgymn besök ,0 46,0 89,0 93% *Högspec vård = antal vårdtillfällen per 1000 invånare sammanlagt år 2010 och 2011 Uppställningen i ovanstående tabell återfinns i en samlad matris i rapportens första del där också kommunerna jämförs med ett antal bakgrundsfaktorer. I de kommande kapitlen Läkarbesök i öppen vård, Inneliggande vård på sjukhus, Snabb vårdkontakt och Övriga mottagningsformer är faktamaterialet mer detaljerat. I diagrammen framgår värdet för varje kommun och man kan också se om skillnaderna består av en jämn utförsbacke i diagrammet eller om det är några kommuner som sticker ut med höga och låga värden och som förklarar en stor skillnad. Vårdkontakter Linköping och Norrköping Linköping och Norrköping har respektive invånare och här bor 65 procent av länets befolkning. I nedanstående tabell 5 jämförs de båda kommunerna med måttet antal vårdkontakter per invånare och samma typ av kontakter som i föregående tabell. I högerkolumnen anges skillnaden mellan Norrköping och Linköping i procent. De två kolumner med plustecken anger om skillnaden mellan kommunerna är större än en procent. 11

12 Tabell 5: Antal vårdkontakter av invånarna i Linköping och Norrköping år 2011 Jämförelse Linköping och Norrköping Antal per 100 invån Vårdkontakt Östergötl Linköping Norrköping Skillnad Totalt 77,5 76,6 77,1 0,7% Läkarbesök Totalt individer 66,4 65,9 66,7 + 1,2% Totalt besök 234,0 237,0 236,0-0,4% Primärvård besök 109,0 108,0 107,0-0,9% Sjukhus besök 106,0 93,0 102,0 + 9,7% Privat besök 21,0 23,0 27,0 + 17,4% Inneliggande Individer 9,9 9,8 10,1 + 3,1% Äldre individer 26,8 27,5 28,2 + 2,5% Äldre vårdtillfällen 47,5 47,0 50,3 + 7,0% Äldre vårddagar 276,0 283, ,9-1,2% Högspecvård* 14,0 14,0 + 13,0-7,1% Snabb kontakt Sjukvårdsrådgivn 49,0 48,0 58,0 + 20,8% Jourcentr läkbes 6,6 5,6 6,8 + 21,4% Ambulans 9,0 8,0 8,0 0,0% Akutmott 22,6 22,0 24,1 + 9,5% Sjukgymn besök 69,0 64,0 76,0 + 18,8% *Högspec vård = antal vårdtillfällen per 1000 invånare sammanlagt år 2010 och 2011 Ett exempel på hur man ska läsa tabell 5: Läkarbesök, rad Totalt individer: I genomsnitt för Östergötland besökte 66,4 östgötar av 100 individer läkare minst en gång under år För Linköping var motsvarande värde 65,9 och för Norrköping 66,7. Plustecknet efter 66,7 betyder att det var mer än en procents skillnad mellan Linköping och Norrköping. I sista kolumnen anges skillnaden i procent mellan Linköping och Norrköping; 66,7:65,9 räknat på två decimaler. 12

13 Läkarbesök i öppen vård Med läkarbesök i öppen vård menas besök hos läkare på vårdcentral, på sjukhus och hos privatläkare. Av 100 östgötar besökte 66 individer läkare. I genomsnitt gjordes 234 läkarbesök per 100 invånare. Något fler besök gjordes i primärvård än inom sjukhusvård. I jämförelsen mellan kommunerna hade invånarna i Vadstena högst andel kontakt med läkare. Tabell 6: Antal läkarbesök i olika mottagningsformer år 2011 Primärvård Sjukhus Privat Total Under primärvård redovisas även privata vårdcentraler. Läkarbesök hos privata vårdgivare på Lasarettet i Motala (Aleris) redovisas under läkarbesök på sjukhus/lasarettet i Motala. Under privata vårdgivare redovisas läkare som verkar enligt den nationella taxan. Av sammanlagt antal läkarbesök gjorde östgötarna 47 procent av besöken i primärvård, 44 procent inom sjukhusvård och 9 procent hos privata vårdgivare som verkar enligt den nationella taxan ,6 21,5 20 Individer per 100 invån ,9 5 3,8 2,9 2,4 1,3 0 Enbart Primärvård Primärv+sjukhus Sjukhus Primärv+sjukhus+privat Primärv+privat Privat Sjukhus+privat Diagram 1: Antal individer per 100 invånare som besökte läkare minst en gång under år 2011, fördelning på kombinationer År 2011 hade 66 av 100 östgötar kontakter med läkare och 34 hade inga läkarkontakter alls. I jämförelsen mellan olika kombinationer är det vanligast med kontakt enbart med läkare i primärvård (24 procent), därnäst kontakt med läkare både i primärvård och på sjukhus (22 procent). 13

14 ,1 68, ,9 Individer per 100 invånare ,1 67,1 66,9 66,7 66,4 66,0 65,9 65,9 65,0 64, Vadstena Boxholm Motala Valdemarsvik Finspång Kinda Norrköping Totalt Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Diagram 2: Antal individer per 100 invånare som besökte läkare minst en gång under år 2011, totalt samtliga mottagningsformer. Jämfört mellan kommunerna hade invånarna i Vadstena högst andel kontakt med läkare. Tabell 7: Läkarbesök i primärvård, på sjukhus och hos privatläkare år Per kommun, antal besök samt besök per 100 invånare Läkarbesök i primärvård, på sjukhus och hos privatläkare år 2011 Per kommun, antal samt läkarbesök per 100 invånare Invånare Primärv Per inv Sjukhus Per inv Privat Per inv Totalt Per inv Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Totalt Flest läkarbesök i primärvård gjorde invånarna i Boxholm, Finspång och Kinda. Invånarna i dessa kommuner gjorde också lägst antal läkarbesök inom privatvård och också lägre än östgö- 14

15 tasnittet inom sjukhusvård. De största skillnaderna finns inom privatvård. Ödeshög och Boxholm hade lägst andel besök (10) och Valdemarsvik högst (35). Tabell 8: Läkarbesök på sjukhus år Per kommun, antal besök samt besök per 100 invånare för respektive sjukhus Läkarbesök på sjukhus år 2011 Per kommun och sjukhus. Antal samt läkerbesök per 100 invånare Invånare US Per inv VIN Per inv LIM Per inv NIF Per inv Totalt Per inv Linköping Åtvidaberg Kinda Ydre Norrköping Finspång Söderköping Valdemarsvik Motala Mjölby Vadstena Ödeshög Boxholm Totalt Tabell 8 visar invånarnas andel av läkarbesöken på de fyra sjukhusen. Ett exempel: Invånarna i Linköping gjorde 2085 läkarbesök vid LiM. Andelen läkarbesök vid LiM av de totala besöken från invånarna i Linköping blir en procent. Tabell 9: Läkarbesök på sjukhus år Per kommun, procentuell fördelning av antal besök mellan sjukhusen Läkarbesök på sjukhus år 2011 Per kommun, procentuell fördelning av antal läkarbesök mellan sjukhusen Kommun NIF LiM US ViN Linköping 0% 1% 97% 2% Åtvidaberg 0% 2% 95% 3% Kinda 0% 2% 96% 2% Ydre 0% 1% 96% 3% Norrköping 1% 0% 18% 81% Finspång 6% 1% 22% 71% Söderköping 1% 0% 23% 76% Valdemarsvik 1% 0% 22% 76% Motala 0% 57% 41% 1% Mjölby 0% 45% 53% 2% Vadstena 0% 53% 46% 2% Ödeshög 0% 46% 52% 1% Boxholm 0% 47% 51% 2% Östergötland 1% 12% 56% 32% 15

16 Invånarna i centrala länsdelen gjorde nästan samtliga sina läkarbesök på US. Invånarna i östra länsdelen gjorde en klar majoritet av sina besök på ViN. Invånarna i västra länsdelen gjorde sina ungefär lika många besök på LiM och på US. Av de patienter som besöker läkare gjorde de flesta sina besök hos endast en vårdkontakt. Besök inom enbart primärvård sker dubbelt så ofta (24%) som enbart på sjukhus (11%). Läkarbesök är den vårdkontakt där det skiljer minst (7%) mellan kommunerna. Det är stor spridning mellan kommunerna inom vilka vårdgivare, primärvård/sjukhus/privat, man söker vård men på totalen går det ihop. Ett exempel är två kommuner som har högst andel läkarbesök i primärvård och lägst på sjukhus och i privatvård. De stora skillnaderna inom privatvård beror sannolikt på hur nära utbudet finns. 16

17 Inneliggande vård på sjukhus Inneliggande eller sluten vård mäts i huvudsak med tre mått: Individer, vårdtillfällen och vårdtid (vårddagar). Med individer menas enskilda personer (patienter) som minst en gång under året varit inlagd på sjukhus. Med vårdtillfällen menas en inläggning i sluten vård på sjukhus som medför minst en vårddag. En av tio östgötar var under år 2011 inlagd minst en gång på sjukhus och lite mer än hälften av samtliga inläggningar gjordes på US. 84 procent av patienterna från Norrköping som behövde läggas in fick sin vård på ViN. Varje dag reste i genomsnitt 60 patienter mer än tre mil för att läggas in på sjukhus. De flesta av dessa patienter var från Mjölby. Vårdtillfällen på sjukhus Under år 2011 var i genomsnitt 9,9 östgötar per 100 invånare inlagda minst en gång på sjukhus. Sammanlagt gjorde östgötarna vårdtillfällen på de fyra sjukhusen i länet. Tabell 10: Inneliggande vård av östgötar på sjukhus år 2005 och 2011 Individer Vårdtillf Vårdtid År År Skillnad antal Skillnad procent 104% 107% 96% Ökningen mellan år 2005 och 2011 av antal individer som läggs in på sjukhus (3,9%) ligger något högre än ökningen av antalet invånare (3,5%) medan antal vårdtillfällen ökade klart mer än antal invånare. Vårdtiden minskade och innebär att medelvårdtiden (vårdtid per vårdtillfälle) också har minskat. Tabell 11: Åldersfördelning av totalt antal vårdtillfällen jämfört med åldersfördelning av befolkningen år Vårdtillfällen 14% 21% 20% 18% 27% Invånare 23% 33% 25% 11% 9% Av tabell 11 kan man t.ex. se att åldersgruppen 75 år och äldre stod för 9 procent av antal invånare och 27 procent av antal vårdtillfällen. I nedanstående figur visas antal individer per 100 invånare med minst ett vårdtillfälle på sjukhus i Östergötland år 2011 (Dagsjukvård definieras och redovisas som sjukvårdande behandling). 17

18 11 Individer per 100 invånare ,4 10,4 10,3 10,2 10,1 10,0 9,9 9,8 9,8 9,6 9,5 9,4 8,8 9 8 Kinda Valdemarsvik Åtvidaberg Finspång Norrköping Motala Totalt Söderköping Linköping Mjölby Boxholm Vadstena Ödeshög Diagram 3: Antal individer per 100 invånare per kommun med minst ett vårdtillfälle på sjukhus i Östergötland år 2011 Totalt var en av tio östgötar ( st) inlagda på sjukhus under år Skillnaden mellan kommunerna var från 8,8 till 10,4 personer (skillnad med 18 procent) per 100 invånare. Fyra av fem kommuner i västra länsdelen hade en lägre inläggningsgrad än genomsnittet för Östergötland. Jämförelse mellan åren 2005 och 2011 Tabell 12: Antal individer per 100 invånare per kommun och Östergötland med minst ett vårdtillfälle på sjukhus i Östergötland år 2011 och Östergötland Linköp Norrk Motala Mjölby Finsp Söderk Åtvid Kisa Valdem Vadst Ödesh Boxh ,9 9,8 10,1 10 9,6 10,2 9,8 10,3 10,4 10,4 9,4 8,8 9, ,5 9,5 9,7 9,4 9,3 9,2 9,1 9,7 10,6 10,6 9,7 9,6 9,3 Skillnad 0,4 0,3 0,4 0,6 0,3 1 0,7 0,6-0,2-0,2-0,3-0,8 0,2 Totalt för Östergötland ökade antalet inlagda på sjukhus med 0,4 individer per 100 invånare mellan år 2005 och Den största ökningen har skett för invånarna i Finspång och Söderköping. Den största minskningen har skett för invånarna i Ödeshög. För de små kommunerna med ett lägre invånarantal kan skillnaderna mellan åren i större utsträckning bero på slumpmässiga faktorer eftersom patientunderlaget är mindre. 18

19 Inneliggande vård av äldre År 2011 fanns i Östergötland invånare som var 75 år och äldre, nio procent av samtliga invånare i länet. En fördjupad analys görs här av den inneliggande vården på sjukhus för denna åldersgrupp. Gruppen svarar för en stor andel av den inneliggande vården (t.ex. 36 procent av samtliga vårddagar) och prognoser visar att åldersgruppen blir allt större de närmaste åren. Tabell 13: Sjukhuskontakter inneliggande vård för 75 år och äldre år 2011, antal samt andel av samtliga inneliggande patienter Antal Andel Individer % Vårdtillfällen % Vårddagar % Nedanstående diagram och tabell anger med tre mått inläggning på sjukhus i åldersgruppen 75 år och äldre år Diagrammet och tabellen neutraliserar för ålderssammansättningen i kommunerna eftersom analysen sker per invånare i den äldre åldersgruppen. Det är antal individer som varit inlagd minst en gång (sortering fallande i diagrammet), antal vårdtillfällen och antal vårddagar. Samtliga mått är per 100 invånare och index 100 står för östgötavärdet (den vågräta linjen i diagrammet). Index 100 innebär för individer 27 per 100 invånare, för vårdtillfällen 48 per 100 invånare och för vårddagar 276 per 100 invånare. 120,0 100,0 Individer Vårdtillf Vårddag 80,0 Index ,0 40,0 20,0 0,0 Kinda Norrköping Linköping Motala Söderköping Åtvidaberg Mjölby Finspång Valdemarsvik Boxholm Ödeshög Vadstena Diagram 4: Inneliggande vård av äldre, index 100 år

20 Tabell 14: Inneliggande vård av äldre, index 100 år Sortering fallande från högst index individer (Index 100 = genomsnittet för Östergötland) Individer Vårdtillf Vårddag Kinda 106,1 99,1 98,1 Norrköping 105,2 106,0 101,3 Linköping 102,4 99,1 102,6 Motala 98,6 95,3 94,8 Söderköpin 94,7 97,8 89,3 Åtvidaberg 94,6 95,5 98,0 Mjölby 93,1 93,1 100,7 Finspång 90,8 111,3 99,4 Valdemarsv 90,3 91,7 85,3 Boxholm 89,8 83,2 98,1 Ödeshög 88,5 91,1 89,6 Vadstena 84,4 85,0 111,0 När det gäller individer som är inlagda på sjukhus är det en skillnad på 26 procent mellan kommunerna med lägst och högst index. Norrköping och Linköping har höga index för såväl individer som vårdtillfällen och vårddagar. Vadstena har lägst index för individer och högst för vårddagar. Vård på de fyra sjukhusen Nedanstående diagram visar på vilket sjukhus invånarna i Östergötland fick sin inneliggande sjukhusvård år % 90% 80% 70% 60% 50% VIN US LIM NSF 40% 30% 20% 10% 0% Linköping Åtvidaberg Kinda Norrköping Finspång Söderköping Valdemarsvik Motala Mjölby Vadstena Ödeshög Boxholm Östergötland Diagram 5: Andel av samtliga vårdtillfällen ( st) på de fyra sjukhusen av invånare i Östergötland och per kommun år

21 Tabell 15: Andel av samtliga vårdtillfällen på de fyra sjukhusen av invånare i Östergötland och per kommun år 2005 och Vårdtillfällen på sjukhus per invånare år 2011 Per kommun, procentuell fördelning mellan sjukhusen Kommun NiF LIM US VIN Linköping 0% 2% 95% 3% Åtvidaberg 0% 4% 93% 3% Kinda 0% 4% 94% 2% Norrköping 0% 1% 15% 84% Finspång 15% 2% 16% 66% Söderköping 0% 1% 18% 81% Valdemarsvik 0% 1% 22% 77% Motala 0% 48% 49% 3% Mjölby 0% 41% 56% 3% Vadstena 0% 49% 48% 3% Ödeshög 0% 47% 51% 2% Boxholm 0% 44% 52% 4% Vårdtillfällen på sjukhus per invånare år 2005 Per kommun, procentuell fördelning mellan sjukhusen NIF LIM US VIN Linköping 0% 2% 95% 4% Åtvidaberg 0% 2% 94% 4% Kinda 0% 2% 96% 2% Norrköping 0% 1% 13% 85% Finspång 17% 2% 14% 67% Söderköping 0% 2% 17% 82% Valdemarsvik 0% 2% 18% 80% Motala 0% 46% 51% 3% Mjölby 0% 36% 61% 4% Vadstena 0% 47% 50% 3% Ödeshög 0% 39% 57% 4% Boxholm 0% 38% 60% 2% Östergötland 0,9% 10,2% 52,8% 36,1% Östergötland 0,9% 9,5% 53,2% 36,3% År 2011 gjorde östgötarna 53 procent av sina vårdtillfällen vid US, 36 procent vid ViN, 10 procent vid LiM och 1 procent vid NiF. 95 procent av patienterna från Linköping fick sin vård på US och 84 procent av patienterna från Norrköping fick sin vård vid ViN. Patienterna från kommunerna i västra länsdelen fick något mer vård vid US än vid LiM. Jämförelse mellan åren 2005 och 2011 I ovanstående tabell 15 kan man läsa av hur stor andel som den inneliggande vården gjordes vid olika sjukhus år 2005 och De flesta förändringarna mellan år 2005 och 2011 var på nivån mellan en och två procentenheter. De största förändringarna (mellan fyra och åtta procentenheter) fanns i Ödeshög, Boxholm, Mjölby och Valdemarsvik. Det är en liten skillnad mellan år 2005 och 2011 på totalnivå. Andelen patienter som vårdas på LiM har ökat med 0,7 procentenheter och med motsvarande minskning på US och ViN. I nedanstående tabell visas skillnaden i absoluta tal mellan antal vårdtillfällen år 2005 och 2011 för de fyra sjukhusen. 21

22 Tabell 16: Antalet vårdtillfällen 2011 och skillnader i antalet mellan år 2005 och Antal vårdtillfällen på sjukhus per invånare år 2011 Per kommun, antal på sjukhusen Kommun NIF LIM US VIN Total Linköping Åtvidaberg Kinda Norrköping Finspång Söderköping Valdemarsvik Motala Mjölby Vadstena Ödeshög Boxholm Skillnad i antal vårdtillfällen på sjukhus mellan år 2005 och 2011 Per kommun, år 2011 minus år 2005 Kommun NIF LIM US VIN Total Linköping Åtvidaberg Kinda Norrköping Finspång Söderköping Valdemarsvik Motala Mjölby Vadstena Ödeshög Boxholm Östergötland Östergötland vårdtillfällen år 2005 och vårdtillfällen år 2011 Mellan år 2005 och 2011 har antalet vårdtillfällen ökat från invånarna i samtliga kommuner förutom Boxholm och Vadstena. Antalet vårdtillfällen för invånarna i Norrköping har ökat mer än för Linköping. Antalet har också ökat vid samtliga sjukhus. Som framgår av tabell y har ökningen varit relativt större vid LiM. Antalet patienter som reser mer än tre mil Hur många patienter har en längre restid till närmaste sjukhus? I tabell 17 redovisas antalet vårdtillfällen år 2011 där patienterna har ett reseavstånd på tre mil eller mer. Tabell 17: Antalet vårdtillfällen för patienter med ett reseavstånd på tre mil eller mer år 2011 Sjukhus Per dag Antal Per Kommun NIF LIM US VIN Total (/365) Invånare Invånare Mjölby ,9 Motala ,2 Norrköping ,7 Finspång ,1 Åtvidaberg ,4 Kinda ,4 Valdemarsvik ,6 Linköping ,2 Ödeshög ,8 Boxholm ,8 Vadstena ,1 Söderköping ,8 Total ,4 22

23 Under år 2011 reste patienter (av totalt ) mer än tre mil (mätt från kommuncentrum) för att läggas in på sjukhus. Om man delar antalet med 365 kan man säga att varje dag reste 60 patienter mer än tre mil för att läggas in på sjukhus. För läkarbesök på sjukhus var motsvarande siffra 400 patienter. Patienter från Mjölby reser mest antalsmässigt. Lägst per invånare reser patienter från Linköping, Norrköping och Söderköping. Vilken vård får Norrköpingsborna vid US? Vilken tillgång till vård på Universitetssjukhuset i Linköping får invånarna i Norrköping? Exemplet Norrköping är valt som stor kommun med sjukhus där de flesta specialiteter finns representerade. Tabell 18 visar antalet vårdtillfällen på samtliga kliniker på US för patienter boende i Norrköping. Tabell 18: Antalet vårdtillfällen på klinikerna på US av patienter fån Norrköping år 2005 och 2011 Klinik År 2011 År 2005 Kardiologiska kliniken US Thorax Kärlkliniken US Neurokirurgiska kliniken US Onkologiska kliniken Summa Öron näsa o halskliniken US Kirurgiska kliniken US Kvinnokliniken i Östergötland US Hand o plastikkir kliniken US Ögonkliniken US Urologiska kliniken i Östg Neurologiska kliniken US Ryggklinik US Lungmedicinska kliniken Ortopedklinik US Barn och ungdomssjukhuset Hematologiska kliniken Reumatologiska kliniken i Österg Rehab medicinska kliniken US Njurmedicinska kliniken US Barn o ungdomspsyk klin US Beroendekliniken US Infektionskliniken i Östergötland Akutkliniken US EM kliniken US 9 9 Psykiatriska kliniken US 4 8 Geriatriska kliniken US 3 3 LAH Linköping 0 1 Summa Totalt

24 Sammanlagt vårdades patienter från Norrköping på US vid 2544 vårdtillfällen år 2005 och 3127 år Ökningen mellan åren var 23 procent. Ökningen av totalt antal vårdtillfällen för patienterna från Norrköping (ViN+US+LiM) var mellan dessa år 8 procent. Fyra kliniker (av totalt 27) svarade för knappt hälften av vårdtillfällena från patienterna från Norrköping. Bland övriga kliniker har det ibland skett en ökning mellan åren av antalet vårdtillfällen (12 stycken kliniker) och ibland en minskning (7 stycken). Högspecialiserad vård I diagram 6 redovisas antal vårdtillfällen inom högspecialiserad vård på US per 1000 invånare, sammanlagt under åren 2010 och De valda klinikerna är Neurokirurgiska kliniken, Onkologiska kliniken och Thorax-Kärlkliniken Antal vtf/1000 invån Åtvidaberg Kinda Valdemarsvik Söderköping Motala Totalt Finspång Linköping Mjölby Norrköping Ödeshög Boxholm Vadstena Diagram 6: Antal vårdtillfällen per 100 invånare per kommun med minst ett vårdtillfälle inom högspecialiserad vård sammanlagt för åren 2010 och 2011 Östgötarna totalt gjorde 14 vårdtillfällen per 1000 (tusen) invånare under två år inom högspecialiserad vård definierat med vård på nämnda kliniker. Det innebär cirka sju procent av samtliga vårdtillfällen per år. Flest vårdtillfällen gjorde patienter från Åtvidaberg, Kinda och Valdemarsvik. I diagram 7 redovisas vårdtillfällena per klinik och de fem största kommunerna. 24

25 ,7 Vtf/1000 invån Linköping Norrköping Motala Mjölby Finspång Totalt 14,0 12,9 13,1 14,3 14, ,5 3,8 3,7 3,7 3,9 3,5 5,4 5,4 5,2 5,1 4,2 4,0 5,8 5,3 5,4 5,2 5,3 4,8 2 0 Neurokirurgiska kliniken US Onkologiska kliniken Thorax-Kärlkliniken US Total Diagram 7: Högspecialiserad vård vid tre kliniker och totalt sammanlagt för åren 2010 och Antalet vårdtillfällen per 100 invånare för fem kommuner och totalt Östergötland I diagrammet jämförs den högspecialiserade vården mellan de fem största kommunerna specificerat på de tre klinikerna. Även i detta mindre underlag är det små skillnader mellan kommunerna. Inläggning på sjukhus avståndet verkar inte avgöra Äldre viktigt med samverkan med kommunerna Det egna sjukhuset troget och stabilt En tredjedel reser 60 per dag Norrköpingsborna får tillgång till specialiserad vård vi Universitetssjukhuset Högspecialiserad vård vanligast för invånarna i mindre kommuner Inläggning på sjukhus avståndet verkar inte avgöra Det är inte så stora skillnader mellan kommunerna hur stor andel av invånarna som är inlagda på sjukhus. Om man blir sjuk och har behov av att bli inlagd på sjukhus så verkar man få vård oavsett var man bor och vilket avstånd man har till sjukhus. Invånare som inte har sjukhus inom den egna kommunen har både högst och lägst inläggning på sjukhus. 25

26 Äldre viktigt med samverkan med kommunerna Analysen av inneliggande vård för äldre visar att det i huvudsak sker färre inläggningar i de mindre kommunerna jämfört med Linköping och Norrköping. Orsaken kan vara att det ser olika ut runtomkring de äldre vad gäller nätverk och samverkan mellan landsting och kommun. Det egna sjukhuset troget och stabilt När man studerar på vilket sjukhus östgötarna får sin inneliggande vård kan man konstatera att mönstret är stabilt över tid när man jämför åren 2005 och Patienterna har ju åtminstone till vissa delar valfrihet mellan sjukhusen men man är trogen det sjukhus men är van att ha kontakt med. Invånarna i Linköping, Åtvidaberg och Kisa får nästan all vård vid Universitetssjukhuset. Det är ju inget som överraskar eftersom även den högspecialiserade vården sker här. Invånarna i Norrköping, Söderköping och Valdermarsvik får nästan all länssjukvård på Vrinnevisjukhuset. Vid Närsjukvården i Finspång vårdas enbart patienter från Finspång men sju av tio patienter från Finspång får sin inneliggande vård på Vrinnevisjukhuset. För kommunerna i västra länsdelen kan man generellt säga att hälften av den inneliggande vården sker vid Lasarettet i Motala och hälften vid Universitetssjukhuset. När man jämför mellan åren 2005 och 2011 ser man att antalet och andelen vårdtillfällen ökat vid Lasarettet i Motala. En tredjedel reser 60 per dag En tredjedel av de patienter som ska läggas in på sjukhus har ett reseavstånd på mer än tre mil vilket lite schablonmässigt blir 60 per dag östgötar bor i en kommun utan eget sjukhus och har minst tre mil till närmaste sjukhus. För dessa invånare blir det alltid en resa på minst tre mil när man ska läggas in eller göra besök hos läkare på sjukhus. Även för invånarna i övriga kommuner blir resor ibland nödvändiga för behandlingar som är koncentrerade till annat sjukhus än det närmaste. Om man lägger ihop resepatienterna som läggs in och besöker läkare (60+400) blir det i genomsnitt 460 per dag. Även om det är självklart kan det ändå vara på sin plats att betona att det inte är samma individer som reser varje dag. För många kan det vara en gång i livet eller någon gång per år. För några få är det resor som man måste göra ofta. Siffran 460 kan jämföras med antalet resor över kommungränserna för att arbeta. Vid senaste mätningen för några år sedan gjorde östgötar sådana resor till arbetet. Det är ju inte varje dag man reser för att arbeta men om man lägger till de som åker för att studera över kommungränserna blir resultatet att en procent av alla resor görs för sjukvård för att läggas in eller för läkarbesök. Norrköpingsborna får tillgång till specialiserad vård vid Universitetssjukhuset Invånarna i Norrköping får 84 procent av sin inneliggande vård vid Vrinnevisjukhuset och i stort sett sin resterande vård vid Universitetssjukhuset. Denna fördelning var ungefär densamma år En fråga är om det är en optimal fördelning och om invånarna i Norrköping får tillgång till den specialiserade vård som är koncentrerad till ett universitetssjukhus. För viss verksamhet är det en ingen tveksamhet om att vården ska utföras på ett universitetssjukhus, till exempel thoraxoch neurokirurgi. För andra verksamheter är det mer en gråzon vilka behandlingar som utförs på ett utbyggt länssjukhus och universitetssjukhus. Det kan gälla onkologi och hand- och plastikkirurgi. Skälen till förändringar över tid kan vara flera: kapacitet, kompetensförsörjning, tydlighet i uppdelning av arbetsfördelning mellan klinikerna och effekter av det fria vårdvalet. Man kan konstatera att det är överraskande få patienter från Norrköping på vissa kliniker på US. Samman- 26

27 lagt på till exempel Infektionskliniken och Akutkliniken hade patienterna från Norrköping 31 vårdtillfällen under år 2011, d.v.s. i genomsnitt knappt tre vårdtillfällen per månad. Resultatet visar att invånarna i Norrköping får tillgång till den högspecialiserade vården vid Universitetssjukhuset på samma nivå som genomsnittet för östgötarna. Den övriga specialiserade inneliggande vården för invånarna i Norrköping på Universitetssjukhuset, Lasarettet i Motala och Närsjukvården i Finspång utgör nio procent av samtliga vårdtillfällen som invånarna i Norrköping gör på sjukhusen i Östergötland. Invånarna i Linköping gör fem procent av sina vårdtillfällen på Vrinnevisjukhuset och Lasarettet i Motala. Högspecialiserad vård vanligast för invånarna i mindre kommuner När man jämför vård inom den högspecialiserade vården mellan kommunerna får man vara lite extra försiktig med slutsatser eftersom det inte är så många patienter det handlar om. För att vara lite mer säker bygger därför redovisningen på två år. Analysen visar att de mindre kommunerna ligger både i toppen och i botten på diagrammet och det är således inte sjukhusorterna som utmärker sig åt något håll. När man studerar de enskilda klinikerna finns förstås en spridning mellan de kommuner som jämförs men det är inget som särskilt sticker ut. Spridningen verkar följa hälsoläget i kommunerna och i övrigt är det sannolikt mer slumpmässiga faktorer som förklarar skillnaderna. 27

28 Snabb vårdkontakt Med snabb vårdkontakt tänker man oftast i första hand på besök på akutmottagningen. Men det finns även andra vägar för att nå snabb kontakt: På telefon till vårdcentral och sjukvårdsrådgivning, besök på vårdcentral samma dag man ringer, besök på jourcentral och alarm till ambulans. Läkarbesök med behov av snabb eller akut läkarkontakt utgör nästan en tredjedel av samtliga läkarbesök. Antal läkarbesök på akutmottagningen har de senaste åren ökat mer än övriga läkarbesök Det skiljer sig mellan kommunerna på vilka vägar man söker den snabba kontakten. Tabell 19: Antal läkarbesök och telefonkontakter för snabb kontakt med sjukvården, totalt Östergötland år 2011 Vårdgivare Läkarbesök Telefonsamtal Sjukvårdsrådgivning Vårdcentral Jourcentral Akutmottagning Summa Under år 2011 gjorde östgötarna läkarbesök för snabb kontakt med vården. Det gällde besök på vårdcentral samma dag som man ringde samt besök på jourcentral och akutmottagning. Dessa besök med behov av snabb kontakt utgjorde 29 procent av östgötarnas samtliga läkarbesök. För vårdcentralerna beräknas 52 procent ( ) av samtliga läkarbesök vara nybesök (övriga återbesök). Av nybesöken får cirka 70 procent av patienterna besöket samma dag man kontaktar vårdcentralen. I det följande redovisas kommuninvånarnas kontakter med sjukvårdsrådgivning, jourcentral, ambulanssjukvård och akutmottagning. Sjukvårdsrådgivning Sjukvårdsrådgivningen är öppen dygnet runt. Speciellt utbildade sjuksköterskor ger medicinska råd eller vägledning om man behöver söka upp vårdcentral, jourcentral eller sjukhus. Under år 2011 hade östgötarna i genomsnitt 49 telefonkontakter per 100 invånare. 28

29 Tabell 20: Östgötarnas telefonkontakter med sjukvårdsrådgivningen år 2011 utefter patienternas ålder. Källa: Statistikrapport Sjukvårdsrådgivningen Antal per Ålder Telkontakt 100 invån Andel 0-1 år % 2-14 år % år % år % år % 70- år % Under år 2011 besvarade sjukvårdsrådgivningen samtal från östgötarna. I förhållande till folkmängden dominerade de yngre patienterna. I åldersgruppen år är det fler som kontaktar sjukvårdsrådgivningen än i de äldsta åldersgrupperna. Av diagram 8 framgår telefonkontakter per invånare för kommunerna Telekontakt per 100 invånare Norrköping Motala Mjölby Östergötland Söderköping Linköping Vadstena Boxholm Åtvidaberg Kinda Ödeshög Valdemarsvik Finspång Diagram 8: Antal besvarade samtal i sjukvårdsrådgivningen per 100 invånare och kommun år 2011 Totalt för Östergötland besvarades 49 samtal per 100 invånare. Mest samtal per invånare hade Norrköping och minst Finspång. Invånarna i de större kommunerna använder sjukvårdsrådgivningen i större utsträckning än de mindre kommunerna. 29

30 Läkarbesök på jourcentral I Östergötland finns fyra jourcentraler som har öppet när vårdcentralerna har stängt. Öppettiderna är lite varierande men generellt vardagar och 8-22 lördagar, söndagar och helgdagar. Under år 2011 gjorde östgötarna i genomsnitt 6,6 läkarbesök per 100 invånare. Totalt gjordes besök år 2011, ungefär samma antal som de senaste åren. Tabell 21: Läkarbesök på jourcentralerna samt åldersfördelning år 2011 Andel av Andel av Ålder Besök Per invån besök invånare % 23% % 33% % 25% % 10% % 9% Besök på Jourcentralen Finspång är ej medräknade eftersom åldersfördelning inte kunnat redovisas Den yngre åldersgruppen svarar för nästan hälften av alla besök. Äldre personer gjorde färre besök per invånare jämfört med alla andra åldersgrupper. Av diagram 9 och tabell 22 framgår läkarbesöken på jourcentral fördelat per kommun. 18,0 16,0 15,4 14,0 Besök JC per 100 invånare 12,0 10,0 8,0 6,0 10,0 6,8 6,6 6,6 5,7 5,6 4,0 4,6 3,9 3,7 3,4 2,0 2,3 2,3 0,0 Finspång Motala Norrköping Vadstena Östergötland Mjölby Linköping Söderköping Boxholm Åtvidaberg Ödeshög Kinda Valdemarsvik Diagram 9: Antal besök per 100 invånare på jourcentral per kommun år 2011 Antal jourcentralsbesök per invånare varierar mellan kommunerna. Klart flest besök gjorde invånarna i Finspång och Motala och minst invånarna i Kinda och Valdemarsvik. 30