Natur-PM inför planerat vindkraftverk vid Sätra Bruk, Karlsborgs kommun 2013

Transkript

1 Natur-PM inför planerat vindkraftverk vid Sätra Bruk, Karlsborgs kommun 2013 Fågelinventering

2 Inledning! 3 Bakgrund och syfte! 3 Allmän beskrivning av området! 3 Fåglar och vindkraft! 3 Metod! 4 Resultat! 5 Inventeringstillfälle 1 (2-4 juli)! 5 Inventeringstillfälle 2 (9-11 juli)! 6 Tidigare observationer! 6 Sammanfattning och slutsatser! 7 Referenser! 9 Bilaga 1. Översiktskarta! 10 Bilaga 2. Fågelobservationer! 11 Rapporten bör citeras som: Sörensen, J. och Lundberg, J Natur-PM inför planerat vindkraftverk vid Sätra Bruk, Karlsborgs kommun Fågelinventering. Calluna AB Projektets organisation: Jakob Sörensen (Fältarbete och rapport samt GIS och kartor), John Rolander (Fältarbete), Johanna Lundberg (rapport) Mova Herbert (projektledare & kvalitetsgranskning). Kontaktperson för denna rapport: Jakob Sörensen, jakob.sorensen@calluna.se eller Adress: Arvid Hedvalls Backe, Göteborg Intern projektbeteckning Calluna: MHT0059 Sätra bruk NVI, fågel och fladdermöss Omslagsbild tagen av Jakob Sörensen. Beställare: Rikard Almgren, Sweco Managment AB 2

3 Inledning Bakgrund och syfte Calluna AB fick under våren 2013 i uppdrag av Sweco Managment AB att genomföra en fågelinventering vid ett planerat vindkraftverk vid Sätra bruk i Karlsborg kommun. Utredningen utgör en del i tillståndsansökan för vindkraftverket. Denna utredning behandlar främst fiskgjuse och brun kärrhök men även fåglar av annat skyddsvärde. Allmän beskrivning av området Närområdet runt Sätra bruk har tidigare varit betydligt öppnare men har mer övergått till skogsbruk. Det förekommer dock öppnare mark nära själva bruket. Mellan väg 202 och bruket finns gamla och grova lövträd samt en ädellövskog i en brant. Norr om bruket dominera tallskogarna med inslag av grova tallar. Väster om bruket förekommer yngre produktionsskog och öster om finns ett tidigare reglerat vattendrag som förbinder sjöarna Unden och Viken samt främst barrskog. Fåglar och vindkraft Vindkraft kan påverka fåglar negativt på främst tre olika sätt: (1) skapa olika störningseffekter, (2) ge ökad dödlighet genom kollision med vindkraftverk och (3) skapa barriäreffekter. Förutom dessa potentiella effekterna påverkas också fåglarna av habitatförlust. För de olika potentiella effekterna redogörs nedan. Uppgifter om risker för fåglar, störningsavstånd och annat är hämtat från Naturvårdsverkets syntesrapport Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (Rydell et al, 2011). Störningseffekter Störningar på fågellivet kan vara av tillfällig karaktär, t.ex. i anläggningsfasen att fåglar undviker området, men kan också vara långvarig och bestå även under driftfasen. Vid anläggning av ett vindkraftverk sker en direkt habitatförlust, dels kring själva kraftverket, men också i området kring kraftverket ex. vid anläggning av vägar till kraftverket. Den mark som exploateras blir mer eller mindre otillgänglig för häckande fåglar och fåglar som födosöker. Vid anläggning av vindkraftverk kan fåglar störas och hålla sig bort från området, vilket har visats både för landbaserade och havsbaserade vindkraftparker. I flera olika studier har negativ påverkan på häckande fåglar observerats för alla studerade artgrupper, men med vadare som den mest känsliga gruppen. Även om vadare och änder är de känsliga grupperna är det tättingar som påverkas i störst antal. Det finns över 100 studier på hur olika tättingarter påverkas av störningseffekter från vindkraftverk. Studierna visar på störningsavstånd upp till 190 meter under häckningstid för olika arter av tättingar. För vadare och änder är störningsavstånden större. 3

4 Kollisioner Vindkraftverk kan utgöra en fara för fåglar eftersom det finns risk att fåglar flyger in i kraftverken och därmed skadas eller dör. Kollisioner uppstår främst när vindkraftverk placeras i närheten av ett revir eller i viktiga flyg- eller flyttleder där fåglar frekvent rör sig. Risken för kollisioner varierar mellan olika fågelarter. Detta beror på olika manövreringsförmåga och flygbeteenden. Röd glada, havsörn, kungsörn och fiskgjuse hör till de fågelarter som uppvisat störst dödlighet i studier vid svenska vindkraftverk (Rydell, 2011). Rovfåglar och andra fåglar som nyttjar uppvindar vid förflyttning är risken för kollision hög när vindkraftverk placeras vid t.ex. tydligt markerade skogsbryn, nära kraftiga höjdskillnader och markerade dalgångar. I absoluta tal är det dock flest tättingar som förolyckas och detta beror på att de förekommer i överlägset flest antal. Kollision med master och stillastående verk är också en risk, och sker främst vid väderomslag med dålig sikt för fåglarna. Barriäreffekter Kollisionsrisken för fåglar är alltså generellt låg för majoriteten av fågelarter, vilket antyder att många arter aktivt undviker vindkraftverk och vindkraftparker. Detta är givetvis positivt, men vindkraftverk och framför allt parker kan fungera som barriärer i ett större perspektiv om de placeras i viktiga flyttstråk. Att fåglarna väjer för vindkraftverken innebär att fåglarna får flyga en längre sträcka, vilket alltså innebär att barriäreffekter kan öka fåglarnas energiförbrukning under flytt och transport mellan olika platser. Väjningsbeteende hos fåglar bedöms vara ganska vanliga för landbaserade anläggningar, men är dåligt undersökta. Metod Metoden för fågelinventeringen har utgått främst från en punkttaxering där lämpliga platser i fält har rekognoscerats och används för spaning efter fågel. Vidare har kortare promenader gjorts utifrån punkterna främst runt planerad verksplacering. Punkterna för fågelinventering är noggrant utvalda både i förarbete och i fält. Detta för att hitta optimala spaningspunkter utefter landskapets förutsättningar. Punkterna är likaledes försökts hållas inom en radie på 1 km runt planerade verksplacering (se figur 1). Vid observation eller identifiering av läte av fågel noteras arten i protokoll tillsammans med antal. Har arten även ett ökat fokus samt skyddsvärde har eventuella flygvägar och boplatser noterats. Detta gäller främst fiskgjuse och brun kärrhök i denna utredning. Område besöktes vid två tillfällen i början på juli månad Vid båda tillfällen inventerades det i två morgnar och två eftermiddagar. I skrivbordsstudie inför inventeringen har fågelobservationer hos artdatabanken och artportalen studerats och är en del av resultatet nedan. 4

5 Resultat I bilaga 1 översiktskarta förekommer en karta som, tillsammans med bilaga 2 fågelobservationer sammanfattar resultatet nedan. Inventeringstillfälle 1 (2-4 juli) Brun kärrhök Vid detta tillfället observeras, utöver mer vanliga fågelarter, både fiskgjuse och brun kärrhök. Detta främst från observationspunkterna 5 och 6. Vid varje besök i området observerades en brun kärrhökshane patrullerande vid vassbältet i norrändan av Viken. Vid flera tillfällen flög den in i skogen vid utloppet vid Lilla Björstorp där den plockade bomaterial som lämnades på en och samma plats i vassbälten nära sjöns utlopp. I och med detta bedöms boplatsen att ha identifierats. Vidare gjordes bedömningen att honan vid detta inventeringstillfälle låg på ägg. Hanen patrullerade längs vassbältet och vid ett tillfälle flög hanen över väg 202 och in över åkern för sen att gå ner i tätare skog cirka 250 norröst om Sörkvarn. Hannen var som närmast cirka 1 km från planerade verskplacering. Boplatsen ligger ungefär 1,5 km från samma verksplacering. Figur 1: Här syns de sju observationspunkterna samt en buffertzom på 1 km runt planerad verksplacering 5

6 Fiskgjuse Fiskgjuse sågs vid flera tillfällen på västra sidan av Viken mellan Vispås och Lilla ängen. Här sågs hanen försöka flyga utöver sjön men blev stoppad av fiskmåsar som försökte jaga bort den. Senare sågs både hane och hona cirkulera tätt över trädtopparna ungefär vid samma ställe. Vidare observerades en äldre hane cirkulera vid udden vid Bråttoms på Vikens östra sida. Denna gjorde ett nerslag i viken utan att för sen att följa strandlinjen och fortsätta söderut. Det kan med säkerhet sägas att det rör sig om tre individer av fiskgjuse. Ett bo har identifierats mellan Vispås och Lilla ängen. Detta bo ligger cirka 2,5 km från planerad verksplacering och identifierade flygande fiskgjusar var som närmast 1,8 km från samma verksplacering. Tidigare observationer påpekar att det har setts flygande fiskgjuse mellan sjöarna Unden och Viken samt Stora Valtjärn och Viken (Johansson 2013). Detta kunna denna utredningen inte konstatera. Övrigt Förutom brun kärrhök och fiskgjuse observerades andra skyddsvärda arter som gråtrut, tornseglare, törnskata, trana och spillkråka. Inventeringstillfälle 2 (9-11 juli) Brun kärrhök Vid detta tillfället observeras, utöver mer vanliga fågelarter, både fiskgjuse och brun kärrhök. Detta främst från observationspunkten 6. Vid detta tillfälle observerades även honan vilket tyder på att ungarna hade kläcks. Hanen observerades med byte och gick ner vid boplatsen. Vidare observerades honan v flygande över åkern norr om väg 202 för att sen gå ner vid boplatsen. Vid detta tillfälle var alltså båda individerna aktiva och födosökte. Då honan observerades var hon som närmast 1 km från planerad verksplacering men hur långt in över Sätra bruk honan var kan inte observationen säga. Fiskgjuse Fiskgjuse sågs vid ett par tillfällen främst på västra sidan av Viken mellan Vispås och Lilla ängen där bo sedan tidigare har observerats. Här cirkulerade både hane och hona vid ett par tillfällen. Övrigt Förutom brun kärrhök och fiskgjuse observerades andra skyddsvärda arter som gråtrut, tornseglare, tjäder, trana, törnskata och storlom. Tidigare observationer Brun kärrhök Både en hona och en hane har observerats vid Sätra och i norra delen av Viken ett flertal gånger under de senaste åren, enligt uppgifter från artportalen. Individerna har enligt uppgift varit födosökande och observationerna har främst skett vid häckningstid. Fiskgjuse Har observerats födosökande vid flera gånger under de senaste åren i området kring norra Viken, enligt rapporter till artportalen. Fiskgjusen beskrivs där 6

7 som stationär i området. Vidare har flygande fiskgjuse setts mellan sjöarna Unden och Viken samt Stora Valtjärn och Viken (Johansson 2013). Havsörn Har enligt uppgifter från artdatabanken och artportalen observerats vid flera tillfällen i området kring Viken, bl.a. lokalerna Sätra och Björstorp. Havsörn har setts främst under häckningstid på våren. Individerna har vid tillfällena varit födosökande och förbiflygande. Calluna bedömer att det finns förutsättningar för häckande havsörn i omgivningarna runt Viken, men inte i själva utredningsområdet. Lokala ornitologer poängterar att havsörn finns i Vikens närhet (Johansson 2013). Bivråk Har enligt artdatabanken observerats på flera ställen i området, födosökande, sågs 2012 i juni vid Sätra Herrgård. Finns också i rapporter från artportalen där den observerats födosökande i området. Storlom Har enligt artportalen observerats flera gånger i norra delen av Viken under de senaste åren. Storlom har även observerats i Edsån öster om den planerade platsen för vindkraftverket. Senast i juni i år sågs ett par som beskrivs som stationär. Röd glada En födosökande röd glada observerades i närheten av Sannum, som ligger i östra kanten på Viken, i juli i år. Cirka en mil från den planerade verkplaceringen. Kungsörn Observerades vid ett tillfälle i december 2004 flygandes över Undenäs. Det förekommer ofta både vår och höst sträckande kungsörn över Viken (Johansson 2013). Övrigt Förutom ovan nämnda arter har även andra skyddsvärda arter tidigare observerats i området enligt artdatabanken, som t.ex. smålom, rördrom, kornknarr, storspov, drillsnäppa och mindre hackspett. Utöver dessa har även andra arter rapporterats in till Svalan, bl.a. orre, tjäder och trana. Sammanfattning och slutsatser Samtliga arter som beskrivs nedan är listade på fågeldirektivets bilaga 1 och är särskilt skyddsvärda. Livsmiljöer för dessa arter ska bevaras för att bibehålla livskraftiga populationer. Vid denna utredning kan det konstateras att både brun kärrhök och fiskgjuse finns i norra ändan av Viken och dessutom har bon till båda arterna identifierats. Utifrån de flygvägar som identifierades under fältdagarna så tyder det på att båda arterna håller sig relativt nära sina bon men även flyger iväg för att jaga. Troligtvis använder fiskgjuseparet vid Vispås sig av Viken som födosöksplats med tanke på närheten från boet. Däremot tyder det på att bruna kärrhöksparet även använder de öppnare markerna runt bruket för födosök och därmed rör sig närmare planerad verksplacering. 7

8 Det har inte varit några indikationer på att fiskgjuse rör sig mellan Unden och Viken eller mellan Viken och stora mosskomplexet norrväst om Sätra bruk. Däremot har lokala ornitologer vid flera tillfällen sett flygande fiskgjuse mellan sjöarna Unden och Viken samt Stora Valtjärn och Viken (Johansson 2013). Med tanke på hur landskapet ser ut mellan Unden och Viken samt att flyttfåglar oftast rör sig utmed linjer i landskapet kan det förekomma fågelsträck vid Sätra bruk. Det har vid denna typ av sträck tidigare setts kungsörn nära Sätra Bruk (Johansson 2013). Grundläggande rekommendationer från bland annat Sveriges ornitologiska förening (SOF) är att ha en skyddszon till kända boplatser på minst 1 km. Vidare bör inte anläggningen av vindkraftverk ske under häckningstiden då fiskegjusen under häckningen är mer känsliga mot störningar. SOF har inga rekommendationer gällande skyddszon specifikt för brun kärrhök, men för stora och medelstora rovfåglar anger de att en lämplig buffertzon på 1 km från känd boplats. Detta bör alltså gälla för brun kärrhök. För blå kärrhök, som har liknande krav, finns rekommendationen att hålla livsmiljön intakt, vilket också kan gälla för brun kärrhök. Även för bivråk som tidigare har observerats i inventeringsområdet gäller en skyddszon på 1 km från känd boplats. Bivråk är rödlistad (VU). Havsörn noterades inte under inventeringen i denna studie, men har enligt uppgifter från artportalen observerats flera gånger i området runt norra Viken under de senaste åren och häckning av åtminstone ett havsörnspar är troligt. Flera observationer har gjorts från sjön Viken samt vid Ryholm (Johansson 2013). Den främsta påverkan vindkraft kan ha på havsörn är att det finns risk för kollisioner. Vid anläggning av vindkraftverk i närheten av en känd boplats för havsörn bör örnarnas rörelsemönster undersökas noggrant så en skyddszon kan utformas. Enligt rekommendationer från SOF bör en skyddszon om 3 km lämnas till känd boplats för havsörn. I vissa fall kan skyddszonen behöva utvidgas ytterligare. Havsörnen är rödlistad (NT) och med på Fågeldirektivets bilaga 1. Havsörn är en av de rovfågelarter som lyfts fram som mest riskutsatta och därmed särskilt hänsynskrävande (Naturvårdsverket, 2011). Storlom har vid inventeringen observerats vid Viken och längre norrut i området. Häckning är ej konstaterad i denna utredning. Det är känt att storlom är känslig för mänsklig störning i närheten av boet. SOF rekommenderar en skyddszon på minst 1 km kring sjöar där storlom häckar. 8

9 Referenser Länsstyrelserna (2011). Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. Publikationsnummer länsstyrelsen i Västra Götaland 2011:17, Värmland 2011:05. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J., Green, M., 2011, Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport, Vindval, Naturvårdsverket, Rapport: SoF, Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft (september 2009) Uttag från ArtDatabanken enligt avtal Artportalen: Sam Hjalmarsson, Mariestads fågelklubb, muntligt 2013 Torbjörn Johansson, Tibro Fågelklubb, muntligt

10 Bilaga 1. Översiktskarta 10

11 Bilaga 2. Fågelobservationer Artlista för de två besökstillfällen. Observation visar vid vilken punkt fågel har observerats (se figur 1), Besök ; vid vilket tillfälle observationen gjordes. Skydd ; Bilaga 1 (Art- och habitatdirektivet), R (rödlistad) och slutligen kommentar. Art Observation Besök Skydd Kommentar Gråtrut 6, 5 2 R Håller till vid Viken. Tornseglare 6, 2, 3, 5, 1 2, 1 R Högt antal individer. Sävsparv 6 2 Brun kärrhök 6 2, 1 Bilaga 1 Konstaterad häckning i området. Sädesärla 6 2, 1 Ladusvala 6, 5 2, 1 Lärkfalk 6 2 Observerades på andra sidan väg 202 från sjön. Fisktärna 6 2, 1 Bilaga 1 Storlom 6, 4 2 Bilaga 1 Observerades i sjön och längre norrut i området. Fiskmås 6, 4, 5 2, 1 Trädpiplärka 6 2 Skäggdopping 6 2, 1 Hussvala 6, 4, 5 2, 1 Gråhäger 6 2 Fiskgjuse 6 2, 1 Bilaga 1 Konstaterad häckning i området, ca 2,5 km från vindkraftverk. Känslig mot störning, särskilt under häckning. Ormvråk 6, 3, 7, 4, 6 2, 1 Flera individer sågs i området. Gulsparv 4, 2, 3, 7 2, 1 Svarthätta 4, 2,

12 Art Observation Besök Skydd Kommentar Grönfink 4, 2 2 Ringduva 4, 2, 3, 1, 5 2, 1 Grönsiska 4, 2, 3 2 Obestämd vråk 4, 6 2 Törnskata 2, 3, 7 2, 1 Bilaga 1 Lämplig häckningsmiljö på de öppnare platser med taggig buskage. Trana 2, 3, 4 2, 1 Bilaga 1 Sågs födosöka nära bruket. Koltrast 2 2 Talgoxe 2, 1 2, 1 Större hackspett 2, 3, 1, 7, 4, 5 2, 1 Rörsångare 6 2, 1 Lövsångare 3 2 Bofink 2, 1, 7, 5 2, 1 Tjäder 2 2 Bilaga 1 Sågs vid platsen för vindkraftverket vid ett tillfälle. Rödhake 3 2 Grönsångare 3 1 Spillkråka 6 1 Bilaga 1 Hördes vid ett tillfälle. Taltrast 3, 7, 2, 1 1 Kråka 3, 1, 2 1 Kungsfågel 1, 3 1 Skogsduva 7, 3 1 Buskskvätta 5 1 Gräsand 5 1 Tornfalk 4 1 Nötskrika

13 Art Observation Besök Skydd Kommentar Kaja 6 1 Storskarv

14 Calluna AB Linköpings Slott Linköping Telefon: Fax: