Danskt griskött i ett europeiskt perspektiv

Transkript

1 Kvalitet Tillväxt Balans Danskt griskött i ett europeiskt perspektiv Grisproduktionen i,, och

2 Danskt griskött i ett europeiskt perspektiv Under de senaste åren har vi sett att intresset för de olika leden i livsmedelsproduktionen ökat från aktörer och konsumenter inom ett brett spektrum. Vår önskan är att denna rapport ska ge alla med intresse för danskt griskött en möjlighet till bättre förståelse för den danska grisproduktionen genom att jämföra ett antal EUländer. Grunden för jämförelsen är olika parametrar såsom djuromsorg, livsmedelssäkerhet, hälsa, miljö och kontroller, som alla är centrala för diskussionen om hållbar produktion. I rapporten jämförs grisproduktionen i,, och. Urvalet av länder baseras på att de antingen har en jämförbar produktionsstorlek med eller är viktiga aktörer på den europeiska marknaden. Rapporten är baserad på data som samlats in från relevanta organisationer i urvalsländerna som sedan sammanställts av Landbrug & Fødevarer. På de områden där fakta saknats har EU-lagstiftning använts som grund för jämförelsen. Nedan är en kort sammanfattning av de viktigaste resultaten. Kvalitet och kontroll, och har infört särskilda kvalitetssystem för produktion av gris. Alla omfattas av oberoende tredjepartskontroll. De svenska och danska systemen består endast av inhemska djur, dvs. hela produktionskedjan från uppfödning till slakt sker i samma land. Hälsa och läkemedelsanvändning Krav om frekvens på veterinärbesök varierar stort mellan länderna och det är endast som inte har utvecklat några särskilda regler kring veterinärbesök. I och kan veterinärer endast skriva ut antibiotika men inte sälja direkt till grisproducenten. Både och har ett centralt register över läkemedelsanvändning. särskiljer sig genom att föra detaljerad statistik över läkemedelsanvändningsnivån per djurgrupp och besättningsägare samt över utskrivna läkemedel per veterinär. Ett nytt danskt initiativ ger de danska myndigheterna möjlighet att utfärda gult kort till de besättningar som använder eller de veterinärer som skriver ut antibiotika i förhållandemässigt stora mängder. och har den lägsta antibiotikaanvändningen per kg producerat griskött. Foder Användning av GMO-foder är tillåtet i samtliga länder. Användning av animaliskt fett och blodprodukter är tillåtet i samtliga länder.

3 Utrymme och djuromsorg Från och med 2013 ska alla dräktiga suggor inom EU ha hållits lösgående från fyra veckor efter löptiden och fram till en vecka före beräknad grisning. är det enda land vars lagstiftning om perioden för lösgående suggor är mer långtgående än EU:s. I hålls alla suggor redan lösgående. I ligger omställning till lösgående suggor på 68 % och det värderas att omställningen i ligger på 30 %. Uppgifter om saknas. Den danska grisnäringen har som målsättning att 10 % av digivande suggor ska vara lösgående i anläggningarna I och är det krav på användning av smärtlindring vid kastrering. I är svanskupering förbjudet. Enbart spaltgolvanvändning är förbjudet i. I kommer helt spaltgolv att vara utfasat tom år Miljö och har strängare krav på spridning av nitrat i förhållande till övriga länder. I finns krav på andelen kväve i gödsel. Transport har implementerat en särskild transportstandard som kontrolleras av en oberoende tredje part. är det enda landet som har krav på automatisk ventilation i alla nya lastbilar. har den lägsta transportdödligheten (från producent till slakteri). Slakteriförhållanden I är grupphantering av grisar från födsel till slakt mycket utbredd. Gruppavlivning håller på att växa fram, men är mest utbrett i och (80 % respektive 95 %). I och har det länge varit tradition att utbilda slakteripersonal i djuromsorg och ansvarsfull djurhantering. Livsmedelssäkerhet och är de enda länderna som har en salmonellakontroll som omfattar hela kedjan från jord till bord. Förekomsten av salmonella i färskt griskött i och är mycket låg. Enligt EU-rapporter är förekomsten av salmonella också mycket låg i polskt griskött. Landbrug & Fødevarer 3

4 Kvalitet och kontroll Länder i Europa har länge varit de som drivit utvecklingen av certifiering av olika led i livsmedelskedjan genom oberoende tredjepartskontroller framåt. Den oberoende kontrollen ska säkerställa att nationell- och EU-lagstiftningen efterlevs och i vissa fall att kundernas krav uppfylls. Därför har, och antagit kvalitetsstandarder för produktion av grisar. Alla kvalitetssystem har oberoende tredjepartskontroller. Gemensamt för de danska och svenska systemet är att det endast baseras på danska respektive svenska djur. Kvalitetssystem QSG (sedan 1995) DANISH produktstandard (sedan 2007) Grundcertifiering Gris (sedan 2010) QS (sedan 2001) Inget nationellt kvalitetssystem. Omfång 80 % av produktionen Cirka 70 % av produktionen Cirka 95 % av produktionen Identifikation och spårbarhet CHR-nummer (besättningsnummer) Öronbrickor Leverantörsnummer Öronbrickor Leverantörsnummer QS-ID Öronbrickor Leverantörsnummer System av CHR-typ Öronbrickor I slaktas endast dansk gris. I slaktas endast svensk gris. I slaktas primärt QS-gris (t.ex. tysk, dansk och holländsk). I slaktas både polsk och utländsk gris. Kontroll Oberoende tredjepartskontroll varje eller vart tredje år beroende på granskningsresultatet. Oberoende tredjepartskontroll minst vartannat år. Oberoende tredjepartskontroll varje, vartannat eller vart tredje år beroende på granskningsresultatet. Myndighetstillsyn i 5 % av besättningarna per år. Riskbaserad myndighetstillsyn (oanmäld). Stickprovskontroller i 10 % av besättningarna.

5 Hälsa och läkemedelsanvändning Krav om frekvens på veterinärbesök varierar stort mellan länderna. Det är endast som inte har utvecklat några särskilda regler om veterinärbesök, då det via EU inte finns någon lagstiftning kring detta. Gemensamt för alla länder är dock att utskrivning av receptbelagda läkemedel ska baseras på diagnos som ställs av en veterinär. I har 90 % av grisproducenterna ingått i hälsorådgivningsavtal med veterinärer. Antalet veterinärbesök är riskbaserat och beroende av läkemedelsanvändning och dödlighet i besättningen. Det finns därmed incitament för grisproducenterna att agera enligt praxis. De besättningar som inte har ingått i hälsorådgivningsavtal besöks minst en gång per år av en veterinär. I alla länderna måste producenten registrera läkemedel- och antibiotikaanvändning i besättningen. I och kan veterinärer endast skriva ut läkemedel men inte sälja det direkt till grisproducenten, dvs. alla läkemedel måste inhandlas på apotek. På det sättet är hälsorådgivning och försäljning av antibiotika isolerade från varandra. Det finns därmed inga ekonomiska incitament för veterinärer att skriva ut antibiotika. I praktiken har detta lett till lägre användning av läkemedel och antibiotika i de danska och svenska besättningarna. och har ett centralt register över läkemedelsanvändning. särskiljer sig dock genom att registrera och föra statistik över läkemedelsanvändningsnivån per djurgrupp och besättningsägare samt över utskrivna läkemedel per veterinär. Ett nytt danskt initiativ baserat på registrering i VETSTAT (Veterinary Medicine Statistic) ger de danska myndigheterna möjlighet att utfärda gult kort till de besättningar som använder eller de veterinärer som skriver ut för mycket läkemedel. Hälsorådgivning Hälsorådgivningsavtal är obligatoriska för besättningar av en viss storlek. Omkring 90 % av grisköttsproducenterna har hälsorådgivningsavtal med en veterinär. Hälsorådgivningsbesök görs 9-12 gånger per år i suggobesättningar och 4-6 gånger per år i slaktgrisbesättningar. Antalet besök baseras på läkemedelsanvändningen och dödlighet. Krav på minst ett veterinärbesök per år och framtagning av handlingsplan om antibiotikaanvändningen eller annat läkemedel är onormalt hög. Krav på minst två veterinärbesök per år eller ett besök per gödningsperiod. Inga regler. Besättningar utan ett hälsorådgivningsavtal ska genomföra minst ett veterinärbesök per år. Gällande för alla besättningar är att om antibiotikaanvändningen överskrider föreskrivna nivåer utfärdar myndigheterna ett gult kort, vilket leder till ökad övervakning och kräver framtagning av handlingsplaner. Landbrug & Fødevarer 5

6 Hälsa och läkemedelsanvändning fortsättning Hälsotillstånd Alla besättningar utreds i förhållande till utvalda sjukdomar och salmonella. Besättningarnas hälsotillstånd registreras i en databas och är tillgängliga för allmänheten på Fritt från PRRS. Ingen central hälsotillsyn. Ingen central hälsotillsyn. Utskrivning av läkemedel Registrering av Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i läkemedelsanvändning besättningen. Tillsyn av läkemedelsanvändning Totalanvändning av antibiotika alla köttsorter (2007) har trikinfri status. Veterinär får inte sälja läkemedel. Läkemedel köps via apoteket. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos. Läkemedelsanvändning registreras i VET- STAT per djurgrupp och besättningsägare samt över utskrivna läkemedel per veterinär. Resultaten publiceras varje år i DANMAPrapporten. 0,06 g/kg kött (0,05 g/kg fläskkött, 2009) Veterinär får inte sälja läkemedel. Läkemedel köps via apoteket. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos. Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen. Central tillsyn, men inte per djurgrupp, besättningsägare eller veterinär. Apoteken registrerar läkemedel som skrivs ut och publicerar statistiken varje år. 0,03 g/kg kött Veterinär har rätt till att sälja läkemedel. Veterinärer kan endast skriva ut antibiotika för högst sju dagar. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos. Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen. Ingen tillsyn. 0,10 g/kg kött Veterinär har rätt till att sälja läkemedel. Utskrivning av läkemedel görs endast efter att legitimerad veterinär har ställt diagnos. Grisproducenten ska registrera läkemedelsanvändning i besättningen. Ingen tillsyn. Ingen data.

7 Foder Regler kring djurfoder är relativt likartade inom EU. Sedan 2000 har EU förbjudit kött- och benmjöl (MBM) i grisfoder. Därutöver är det inte tillåtet att använda foder som innehåller animaliskt protein från landdjur. Sedan 2006 har användningen av tillväxtbefrämjande antibiotika fasats ut i EU, där både, och tidigt var ute med förbud. Alla länder tillåter användning av GMO-foder. Gällande landspecifika regler så får inte fiskmjöl ges till slaktgrisar som väger mer än 40 kg i. Likaså finns det ett gränsvärde i för utblandningen av fiskmjöl i grisfoder. I har man via QS-systemet implementerat en foderstandard som kontrolleras av en oberoende tredje part. har en omfattande myndighetstillsyn för foder som tillämpar regler om oberoende tredjepartskontroll. Produktion/ framställning Myndighetskontroll. Foder måste köpas från danskgodkända eller QS-godkända foderföretag. Myndighetskontroll av svenska foderföretag. Foder får endast köpas från QS-godkända foderföretag. Myndighetskontroll Myndighetstillsyn omfattar en kontroll per år och 4-6 inspektioner per år. Kött-och benmjöl (MBM) Förbjudet Förbjudet Förbjudet Förbjudet Blodprodukter Animaliskt fett. Foderblandningen innehåller generellt 1-3 % fett. Både vegetabiliskt och animaliskt fett används. Tillväxtbefrämjande antibiotika Förbjudet sedan Förbjudet sedan Förbjudet sedan Förbjudet sedan Catering biprodukter, matavfall etc. Matavfall är tillåten så länge det inte innehåller protein från landdjur. Matavfall är tillåten så länge det inte innehåller protein från landdjur. Matavfall är tillåten så länge det inte innehåller protein från landdjur. Matavfall är tillåten så länge det inte innehåller protein från landdjur. Proteinkällor/sammansättning av foder Fiskmjöl får inte ges till slaktgrisar som väger mer än 40 kg. med fiskmjöl, dock tillämpas ett gränsvärde för utblandningen av fiskmjöl i slaktgrisfoder. Inga regler för användning av fiskmjöl. Inga regler för användning av fiskmjöl. GMO Landbrug & Fødevarer 7

8 Utrymme och djuromsorg Enligt EU-lagstiftningen ska alla dräktiga suggor från och med 2013 ha hållits lösgående från fyra veckor efter löptiden och fram till en vecka före beräknad grisning. är det enda land vars lagstiftning om lösgående suggor och alla besättningar är mer långtgående än EU:s. har därmed redan övergått till lösgående besättningar och perioden för lösgående suggor är längre än vad EU föreskriver. Suggorna måste hållas i grupper från och med sju dagar före förväntad grisning fram till avvänjning av smågrisar. I är 68 % av de dräktiga suggorna lösgående i dagsläget. Vid slutet av 2012 kommer 100 % av besättningarna vara lösgående enligt EU-lagstifning. Det uppskattas att omställning till lösgående besättningar har genomförts till 30 % i. Det finns för närvarande ingen information om. Unikt för är att alla digivande suggor också är lösgående i anläggningarna. Den danska grisnäringen har som målsättning att 10 % av digivande suggor ska vara lösgående i anläggningarna Efter 2020 skall alla nybyggda grisningsboxar anrättas för lösdrift. Alla länderna har krav på ständig tillgång till material som grisarna kan undersöka och sysselsätta sig med. Dock är det skillnad på vilket material som uppfyller dessa krav i de olika länderna. Därutöver har alla länder krav om sjukboxar, där både, och ställer mer långtgående krav om material än EU-lagstiftning. s krav är dessutom mer långtgående vad gäller antalet sjukboxar. Endast och har krav på bevattningssystem för grisar. I gäller det grisar som väger över 20 kg, medan i gäller det endast slaktgrisar. och är de enda länderna som ställer krav om smärtlindring vid kastrering. I är svanskupering förbjudet. I och ska svanskupering genomföras max fyra dagarna efter födseln. För är kraven högre då max halva delen av svansen får kuperas. Enbart spaltgolv är inte tillåtet i. I har nybyggandet av helt spaltgolv i anläggningar varit förbjudet sedan 2000 och från 2015 kommer spaltgolv att vara förbjudet i samtliga smågris- och slaktgrisanläggningar. Dräktiga suggor Från och med 2013 ska suggor vara lösgående från 4 veckor efter löptiden och fram till 7 dagar före beräknad grisning. Suggor ska vara lösgående från 4 veckor efter löptiden och fram till 7 dagar före beräknad grisning. Från och med 2013 ska suggor vara lösgående från 4 veckor efter löptiden och fram till 7 dagar före beräknad grisning. Från och med 2013 ska suggor vara lösgående från 4 veckor efter löptiden och fram till 7 dagar före beräknad grisning. Boxen får minst vara 3 meter bred. Boxen får minsta var 2,8 meter bred. Boxen får minsta var 2,8 meter bred. Boxen får minsta var 2,8 meter bred. Det ska finnas strömaterial på helt och dränerande golv.

9 Digivande suggor/ grisning Enligt EU-lagstiftningen tillåts fixering av suggor under grisning, men de får inte bindas fast. Suggor ska vara lösgående under grisning. Enligt EU-lagstiftningen tillåts fixering av suggor under grisning, men de får inte bindas fast. Enligt EU-lagstiftningen tillåts fixering av suggor under grisning, men de får inte bindas fast. Krav på lämpligt sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd, såvida detta inte är tekniskt genomförbart med det system för flytgödsel som används på anläggningen. Krav om passande sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd. Krav på lämpligt sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd, såvida detta inte är tekniskt genomförbart med det system för flytgödsel som används på anläggningen. Krav på lämpligt sysselsättningsmaterial i tillräcklig mängd, såvida detta inte är tekniskt genomförbart med det system för flytgödsel som används på anläggningen. Kultingar måste ha ett utrymme som är avskilt från suggan. Det bör också vid behov ha en värmekälla. Den danska grisbranschen har åtagit sig att 10 % av suggor ska vara lösgående under grisningsperioden Efter 2020 ska alla nybyggda grisningsboxar anrättas för lösdrift. Efter dagar Genomsnittet 2009 var 30,8 dagar Avvänjning av smågrisar Sysselsättnings- och bökmaterial Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd halm eller annat sysselsättnings- och bökmaterial. Sysselsättningsoch bökmaterial ska vara naturmaterial och i kontakt med golvet. Efter 28 dagar Alla grisar ska ha daglig tillgång till halm och strömaterial. Efter 28 dagar Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd halm eller annat sysselsättnings- och bökmaterial. Materialet måste vara ofarligt och finnas i tillräcklig mängd. Efter 28 dagar Alla grisar måste ha ständig tillgång till en tillräcklig mängd halm eller annat sysselsättnings- och bökmaterial. Materialet måste vara ofarligt och finnas i tillräcklig mängd. Andel helt spaltgolv till smågrisar och slaktsvin Inplastade kedjor är tillåtna i boxen. Sedan 2000 har det varit förbjudet att bygga nya anläggningar med enbart spaltgolv. I alla nya anläggningar är det krav på att minst halva golvet för smågrisar och minst 1/3 av golvet för slaktgrisarna ska vara helt eller dränerande. Gäller alla anläggningar från och med Enbart spaltgolv är förbjudet. Inplastade kedjor är tillåtna i boxen. Enbart spaltgolv är tillåtet. Enbart spaltgolv är tillåtet. Landbrug & Fødevarer 9

10 Utrymme och djuromsorg fortsättning Bevattning/sprinkler Sjukboxar Alla grisar över 20 kg, inklusive suggor, ska Krav om bevattning på anläggningar. ha bevattning eller annan anordning som kan kyla dem. Krav på sjukboxar. Det måste finnas ett Krav på sjukboxar. Sjukboxar måste vara tillräckligt antal sjukboxar, dvs. att det alltid temperaturregalerade. finns minst en sjukbox tillgänglig att använda för grisar som är sjuka eller skadade. Inget krav. Krav på sjukboxar. Sjuka eller skadade grisar måste isoleras i en box med torrt eller bekvämt strömaterial. Inget krav. Krav på sjukboxar, men inga specifika regler. Det totala antalet sjukboxar måste vara minst 2,5 % av det totala antalet inomhusboxar för lösgående dräktiga suggor. Minst 2/3 av den totala minimumytan ska bestå av mjukt underlag. Det måste finnas en värmekälla i form av värmelampa, strömaterial eller golvvärme, dessutom måste kylning var möjligt. Kastrering Svanskupering Kastrering ska göras mellan dag 2-7 efter födelse. Det är krav på användning av smärtstillande vid kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska kastrering utföras under narkos. mellan 2-4 dager efter födsel och maximalt halva delen av svansen får kuperas. Kastrering ska göras mellan dag 2-7 efter födelse. Senare kastrering utförs under narkos. Förbjudet Kastrering ska göras mellan dag 2-7 efter födelse Det är krav på användning av smärtstillande vid kastrering. Efter grisens sjunde levnadsdygn ska kastrering utföras under narkos. de första 4 dagarna efter födseln. Kastrering ska göras mellan dag 2-7 efter födelse. Senare kastrering. Senare kastration utföras under narkos. de första 7 dagarna efter födseln.

11 Miljö och klimat och har strängare krav för spridning av nitrat i förhållande till EU-lagstiftning (170 kg N/ha). Det finns inga särskilda krav genom EU-lagstiftning för lagring av gödsel och kraven varierar stort mellan länder. Dock ställer och krav på att gödseltankar måste täckas. Att täcka gödseltankar hindrar avdunstning av gaser och bidrar till en minskad miljöpåverkan. I har det under många år funnits krav på andelen kväve (N) i gödsel. Minimikravet är att växterna måste kunna ta upp 75 % av det kväve som finns i svingödsel. I gäller liknande regler och krav för användning är %. De danska jordbrukarna ska också årligen utveckla en handlingsplan för odling av grödor och hantering av gödsel samt varje år genomföra en miljörapport med relevant information som skickas till ansvarig myndighet. På detta sätt kontrolleras det att de danska miljökraven uppfylls. När det gäller klimat och växthusgaser spelar konsumtion av foder en viktig roll. Enligt livscykelanalyser av griskött (LCA) bidrar odling av spannmål mest till växthusgasutsläpp. En effektiv foderanvändning är därför viktigt för att minska klimatpåverkan. Ju bättre foderkonvertering (FCR) en gris har desto lägre blir klimatpåverkan, eftersom grisen då behöver mindre foder för att växa sig stor. Danska och tyska svin har i allmänhet en mycket bra foderkonvertering jämfört med och därmed en lägre klimatpåverkan. Användning av nitrat (N) 140 kg N/ha 100 kg N/ha 170 kg N/ha 170 kg N/ha Lagring av flytgödsel Lagringskapacitet måste motsvara minst 9 månaders produktion. Gödseltankar måste täckas eller ha ett täckande skorpa/ytskikt av t.ex. halm. Lagringskapacitet måste motsvara 6-10 månaders produktion. Gödseltankar måste täckas. Lagringskapacitet måste motsvara 6-9 månaders produktion per region. Lagringskapacitet måste motsvara minst 4 månaders produktion. Flytgödselspridning/ utnyttjande av näringsämnen Spridning av flytgödsel från 1 februari fram till skörd och från 1 oktober fram till skörd för vintergrödor. Spridning av flytgödsel över hela året förutom mellan 1 januari och 15 februari. Inga krav på spridning av flytgödsel. Spridning av flytgödsel/husdjursgödsel mellan mars till november. Minimikravet för upptagningen av kväve flytgödsel är 75 %. Inga krav på användning av kvävegödsel. Krav för maximal kväveandel i gödsel 60 %. Inga krav på användning av kvävegödsel. Det är inte tillåtet att sprida stallgödsel närmare än 300 meter från utsatta områden. Foderkonvertering slaktsvin (2009) (kg foder/kg daglig tillväxt) 2,88 3,00 2,89 Landbrug & Fødevarer 11

12 Transport Generellt så följer alla länderna EU-lagstiftning om transport av levande djur (1/2005). Därutöver har implementerat en särskild transportstandard som kontrolleras av en oberoende tredje part som säkerställer att nationell- och EU-lagstiftning efterlevs. I har branschen och slakterierna själva tagit initiativ för att förbättra djuromsorg och kontroll under transport. Således transporteras alla grisar i små grupper och så långt som möjligt boxvis, eftersom det innebär mindre stress och mer lugna djur. Utöver det ställer de danska slakterierna krav på automatisk ventilation i alla nya lastbilar, vilket anses vara avgörande för grisarnas välbefinnande under transport och en av anledningarna till den låga transportdödligheten. Unikt för är den låga transportdödligheten låg den på 0,007 % (från producent till slakteriet). Kontroll Myndighetstillsyn och kontroll via slakteriernas egenkontroll Global Red Meat Standard (GRMS). Myndighetstillsyn Krav för maximal kväveandel i gödsel 60 %. Åkerierna ska följa lagstadgade krav och branschkrav som återfinns i Håndbog for svinetransport. Åkerierna måste vara certifierade enligt QS- transportstandard. Krav gällande fordon och lastutrymme Slakterier har specificerat och ökat kraven på lastutrymmen. Alla lastbilar är till exempel utrustade med automatisk ventilation, GPS, dricksvattenanläggningar och automatiska vattentillförselanläggningar. Automatisk temperaturstyrning vid höga utomhustemperaturer. Inga krav utöver EU-lagstiftning. Inga krav utöver EU-lagstiftning. Kraven kontrolleras vid ankomsten till slakteriet. Grupphantering av grisar under transport Grisarna transporteras i mindre grupper (15-20 st) och i så stor utsträcknig som möjligt boxvis. Utbildning av åkerier/ Krav på utbildning sedan början av förare (kompetensbevis) 1990-talet. Transportdödlighet Förmodligen den lägsta i världen: 0,007 % Grisarna tranporteras inte boxvis. Krav på utbildning sedan Statistik saknas, men dödligheten beräknas vara högre än den danska. Smågrisar transporteras i olika gruppantal beroende på vikt. Grisar på 10 kg transporteras om 120 st. och grisar på 30 kg transporteras om 50 st. Grisarna tranporteras inte boxvis. Krav på utbildning sedan 2008 via EU-lagstiftning. Statistik saknas, men dödligheten beräknas vara högre än den danska. Grisarna tranporteras inte boxvis. Krav på utbildning sedan 2008 via EU-lagstiftning. Statistik saknas, men dödligheten beräknas vara högre än den danska.

13 Slakteriförhållanden Bra förhållanden på slakterier är viktigt för att både säkerställa en god hantering av djur och en bra köttkvalitet. Forskning har visat att hanteringen av grisar i små grupper och så långt som möjligt i stabila grupper (dvs. de grisar som växer upp tillsammans också transporteras tillsammans) ger lugnare och mindre stressade grisar. Grisar i små grupper blir fortare lugna och antalet våldsamheter minskar, även i situationer där det i normalfall skulle ske en sammandrabbning mellan grisarna. Därför innebär god djuromsorg att grisarna hålls i små och stabila grupper och även avlivas i dessa grupper. I är grupphantering av grisar från födsel till slakt mycket utbredd, och trenden ser ut att sprida sig till andra länder. Således installeras det på fler och fler slakterier avlivningssystem för grupper. Idag avlivas 95 % av dansk gris i grupp. I och har det också länge varit tradition att utbilda slakteripersonal i djuromsorg och ansvarsfull hantering av djur. Hantering Grupphantering, vilket betyder att i så stor utsträckning som hanteras grisarna boxvis. Grisarna delas in i mindre grupper om 5-10 djur. Ingen gruppbehandling. Hantering tar inte hänsyn till boxgrupper. Ingen gruppbehandling. Hantering tar inte hänsyn till boxgrupper. Ingen gruppbehandling. Hantering tar inte hänsyn till boxgrupper. Avlivningsmetod Gruppavlivning med CO 2. Grisarna drivs i grupper om 5-8 med hjälp av automatiserade portar, dvs. elchocker används inte, vilket innebär mindre stress, ökat välstånd och bättre köttkvalitet Det uppskattas att cirka 80 % gruppavlivas med CO 2. Det uppskattas att cirka 50 % gruppavlivas med CO 2. Det uppskattas att cirka 10 % gruppavlivas med CO 2. Cirka 95 % av grisarna avlivas med denna metod. De återstående 5 % av grisarna avlivas med CO 2, men inte i grupp. Utbildning av slakteripersonal Krav om utbildning av slakteripersonal i djuromsorg/djurhantering. Krav om utbildning av slakteripersonal i djuromsorg/djurhantering. Krav på utbildning av slakteripersonal från och med (kompetenstest). Krav på utbildning av slakteripersonal i djuromsorg genom EU-lagstiftning från och med Landbrug & Fødevarer 13

14 Livsmedelssäkerhet och är de enda länderna som har en salmonellakontroll som omfattar hela kedjan från jord till bord. Förekomsten av salmonella i färskt kött är mycket låg var förekomsten av salmonella i danskt griskött 1,2 %, motsvarande siffra låg på 0 % i. Enligt EU-rapporter är salmonellaförekomsten mycket låg också i trots att det ännu inte finns ett nationellt tillsynsprogram. Den låga nivån beror förmodligen på storleken av de polska besättningarna. Generellt värderas förekomsten av salmonella vara mycket låg i, och jämfört med de flesta andra europeiska länder. Enligt EU-lagstiftning ska alla länder ha ett program för nationell kontroll av restsubstanser, dessa resultat redovisas nedan. Generellt är förekomsten av restsubstanser mycket låg i både svenskt och danskt griskött. Alla tester gällande hormoner, tungmetaller och bekämpningsmedel i danskt griskött har varit negativa sedan började med mätningarna Salmonellakontroll Förekomst av salmonella (färskt griskött) Restsubstanser Förekomst av restsubstanser antal positiva tester Obligatorisk nationell handlingsplan sedan Kontrollen inkluderar bl.a. utfodring, avel, suggo- och slaktsgrisbesättningar. Därutöver särskild transport och slakt av nivå-3 grisar med salmonella och färskköttskotroll. 1,2 % salmonellaförekomst ,3 % salmonellaförekomst 2008 (EFSA). I tas salmonellatester efter kylning, vilket ger en mer rättvis bild av den förekomsten av salmonella i färskt kött. Nationellt kontrollprogram med cirka tester per år. (Enligt EU-lagstiftning måste 0,05 % av alla slaktdjur testas per år, vilket motsvarar 9500 tester i 2009). Tillväxthormoner: 0 Tungmetaller: 0 Antibiotika: 7 (2 slaktgrisar, 5 suggor), 1 (2010) Förbjudna ämnen: 0 Övriga: 0 Obligatorisk nationell handlingsplan. Kontrollen inkluderar bl.a. utfodring, avel, suggo- och slaktsgrisbesättningar. har nolltolerans gällande salmonella. Nolltolerans, därmed ingen förekomst av salmonella i färsk kött. 0 % salmonellaförekomst 2008 (EFSA) Nationellt kontrollprogram enligt EU-lagstiftning. Tillväxthormoner: 0 Tungmetaller: 0 Antibiotika: 0 Förbjudna ämnen: 0 Kontroll via QS-systemet, omfattar foder, slaktgrisbesättningar och färskt kött. Resultat saknas deltog inte i EFSA:s baselineundersökning Nationellt kontrollprogram enligt EU-lagstiftning. Tillväxthormoner: 7 Tungmetaller: 39 Antibiotika: 327 Förbjudna ämnen: 1 Ingen nationell handlingsplan. EU-godkända slakterier har salmonellakontroller för färskt kött. Resultat saknas 1,3 % salmonellaförekomst 2008 (EFSA), före kylning. Nationellt kontrollprogram enligt EU-lagstiftning. Tillväxthormoner: 1 Tungmetaller: 7 Antibiotika: 11 Förbjudna ämnen: 0 Källa: EC Report for 2008 on the results of residue monitoring in food of animal origin in the Member States

15 Appendix Foderkonvertering, slaktgris Standardiserad foderkonvertering FCR (Feed Conversion Ratios) ( kg). Kg foder/kg daglig tillväxt förutsatt att slaktgrisar har identiskt energinivå. Land/år Nederländerna 2,76 2,75 2,75 2,75 2,80 2,80 2,87 2,79 2,98 2,98 2,96 2,92 2,89 2,90 2,84 2,88 2,78 2,93 2,94 2,93 2,93 2,89 2,92 2,89 Storbritannien 3,06 2,97 3,00 2,88 3,01 2,85 3,04 2,95-2,93 2,97 2,98 2,98 2,94 2,98 3,00 Spanien ,18 3,31 3,17 3,05 Belgien 2,94 2,97 2,92 2,93 2,79 2,87 2,93 3,11 Källa: Videnscenter for Svineproduktion, Landbrug & Fødevarer, 2011 Förekomst av salmonella i EU25 samt Norge, sammanställd data från EFSA-rapporter 2004 och den danske importkontrollen 2004 Köttyp Förekomst av salmonella i förhållande till Lägre Som Något mer Griskött <1 % 1-2 % 2-10 % Långt mer >10 % Ingen uppgifter Estland Finland Norge Lettland Frankrike Nederländerna Irland Italien Litauen () (Ungern) Österrike Belgien Portugal Spanien () (Ungern) Cypern Grekland Luxemburg Malta Slovakien Slovenien Storbritannien Tjeckien ( ): de två datakällorna gav mycket olika uppgifter om förekomsten av salmonella Källa: The Community Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Antimicrobial Resistance in the European Union in 2004, EFSA, 2005 Landbrug & Fødevarer 15

16 Förekomst av salmonella i EU enligt EFSA ) Förekomst av salmonella i färskt kött i förhållande till Griskött Lägre 0 % Som 1-2 % Något mer 3-4 % Långt mer 4-10 % Ingen uppgifter Slovenien Österrike Litauen Tjeckien Lettland Cypern 1) Uppgifterna är baserade på surface swabbing på varm slaktkropp, dvs före kylning. I tas salmonellaprover efter kylning, vilket ger en bättre bild av den reella förekomsten av Salmonella i det färska kött som kommer från verksamheten. I 2008 var nivån 1,5 % i. Nederländerna Källa: Report of the Task Force on Zoonoses Data Collection on the analysis of the baseline survey on the prevalence of Salmonella in slaughter pigs, in the EU, , EFSA, 2008 Internationell sammanställning av antibiotikaanvändningen per kg kött (2007) 1) 0,35 0,30 Gram antibiotika per kg kött 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0 Norge Finland Storbritannien Tjekien Schweiz Frankrige Nederländerna USA 1) Siffrorna är baserade på data från EFSA (kg antibiotitka) och FAO (antal kg kött producerat). Källa: Joint Opinion on antimicrobial resistance (AMR) focused on zoonotic infections: Scientific Opinion of the European Centre for Disease Prevention and Control; Scientific Opinion of the Panel on Biological Hazards; Opinion of the Committee for Medicinal Products for Veterinary Use; Scientific Opinion of the Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks, EFSA, 2007

17 Landbrug & Fødevarer 17

18

19 Landbrug & Fødevarer 19

20 Landbrug & Fødevarer Axelborg, Axeltorv 3 DK-1609 Köpenhamn V T F E agricultureandfood@lf.dk W