Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv. Grisproduktionen i Danmark, Sverige, Tyskland och Polen

Transkript

1 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Grisproduktionen i Danmark, Sverige, Tyskland och Polen 2008

2 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Intresset bland konsumenterna för livsmedelsproduktionens alla led har ökat kraftigt under senare år. Vi vill genom denna skrift ge möjlighet för svenska konsumenter att få en bättre förståelse för hur grisproduktionen går till, och skiljer sig åt, i några närliggande europeiska länder. Danmark och Sverige tillämpar liknande metoder vid grisuppfödning och slakt. I ett europeiskt perspektiv håller samtliga nordiska länder en god standard i sin grisproduktion. Danmark utmärker sig särskilt genom en hög standard och låg dödlighet under transporter mellan uppfödning och slakteri. 2

3 Sammanfattning De danska och svenska systemen består endast av inhemska djur. Det innebär att hela produktionskedjan, från avel till slakt sker i ett och samma land. Detta gör att bestånden har ett mycket högt smittskydd och att systemen hålls intakta. I Tyskland slaktar man de djur som uppfyller den satta produktionsstandarden, men det finns inget krav på var uppfödningen ska ske. Polska slakterier tar emot både inhemska och utländska grisar. Tyskland och Danmark tillämpar så kallad oberoende tredjepartskontroll. I Polen ligger kontrollen på en statlig myndighet. I Sverige har man valt andrapartskontroll. Dödlighetsgraden i produktionen är i stort sett densamma i Tyskland, Sverige och Danmark. För Polen saknas officiella uppgifter. Bestämmelser och rutiner när det gäller veterinärbesök varierar stort. I Polen finns inga krav angivna. I Tyskland ska en veterinär göra besök åtminstone två gånger per år. Svenska grisar kontrolleras av veterinär ungefär varannan månad. Ungefär 90 procent av den danska svinproduktionen omfattas av ett avtal som föreskriver att besättningen ska besökas av veterinär varje månad. Utöver det finns lagkrav om ett besök per år. Tyskland och Polen har valt liknande system när det gäller distribution och registrering av medicin och antibiotika. Medicin får bara användas efter en veterinärs ordination. Veterinären är också den som står för försäljning och leverans av medicinen, som då sker i samband med besök på besättningen. I Danmark och Sverige krävs också en diagnos för att kunna ordinera medicin. Veterinären har rätt att skriva recept, men utlämning och försäljning måste ske på apotek. Norge, Sverige och Danmark har lägst förbrukning av antibiotika bland de länder som för statistik. Sojabönor är den stora proteinkällan vid grisuppfödning. Samtliga fyra länder har slutat att använda tillväxthormoner. Sverige var tidigt ute, med ett förbud redan 1986 och Danmark tog samma steg Först 2006 blev det ett 3

4 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv EU-krav. I Tyskland används inte animaliska fetter. Danska och svenska uppfödare får använda animaliska fetter, men i väldigt begränsad utsträckning. Storköksavfall är förbjudet i Tyskland. Danmark och Sverige tillåter storköksavfall så länge det inte innehåller animaliskt protein. I enlighet med EU-krav kommer alla länder att ha lösgående dräktiga suggor från och med januari I Danmark är 80 procent av de dräktiga suggorna lösgående idag. Sverige har gått före när det gäller lösgående, diande suggor. Danmark och Sverige har krav om bevattning i stallen, men medan det i Danmark gäller för alla grisar över 20 kilo, finns det i Sverige krav på bevattning endast hos slaktsvin. Enligt EU:s regler skall det i stallen finnas tillgång till sjukstior. Danmark är det enda land som har specifika krav på hur sjukstian ska vara inrättad. I både Danmark och Sverige finns stränga lagstadgade krav på djurtransporter. Syftet är att i samband med transport skydda levande djur mot skador och insjuknande samt onödigt lidande. Danmark utmärker sig med den lägsta dödligheten i världen under transporterna. I Danmark har man valt att behandla grisarna i mindre grupper genom hela processen, från transport till uppställning och bedövning. Det innebär att grisarna i första hand är tillsammans med grisar de känner från sina stior, de fraktas med dessa grisar och vid uppställningen på slakteriet är de oftast i samma grupp. Gruppvis behandling av grisar innebär en bättre djuromsorg. Små grupper reducerar antalet slagsmål till ett minimum (också i de fall det sker en mindre sammanblandning av grisarna) och grisarna faller fortare till ro. I Tyskland, Sverige och Polen sker uppställningen inte gruppvis, det vill säga att grisarna inte nödvändigtvis ställs upp tillsammans med grisar från den egna stian och de blandas i större grupper. I Tyskland och Sverige sker bedövningen ibland 4

5 gruppvis, medan grisarna i Polen drivs in enskilt. Danmark och Sverige har, till skillnad från andra länder, en omfattande salmonellakontroll. Resultaten av det är goda. Förekomsten av salmonella i färskt kött är därför mycket låg. Under 2006 var 1 procent av danskt kött drabbat. I Sverige var förekomsten ännu lägre. I förhållande till de flesta andra europeiska länder är dessa resultat mycket goda. Tyskland har betydligt högre förekomster. Det finns ännu inget polskt program för salmonellaövervakning och de datamängder som sänds till European Food Safety Authority (EFSA) är än så länge små. 5

6 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Kvalitet och kontroll De danska och svenska systemen består endast av inhemska djur. Det innebär att hela produktionskedjan från avel till slakt sker i ett och samma land. Varken suggor eller smågrisar importeras. Bestånden har därför ett mycket högt smittskydd och systemen hålls intakta. I Tyskland slaktar man de djur som uppfyller den satta produktionsstandarden, men det finns inget krav på var uppfödningen ska ske. Polska slakterier tar emot både inhemska och utländska grisar. När det gäller Tabell 1 Kvalitet och kontroll Kvalitetssystem Identifikation och spårbarhet Kontroll/revision Danmark DANISH Produktstandard (QSG) (95 procent av produktionen). CHR-nummer (besättningsnummer). Öronmärkning. Leverantörsnummer. Slaktar enbart dansk gris. Oberoende tredjepartskontroll vart tredje år av foder, djurhållningsetik, veterinärmedicin samt miljö. Dessutom kontrolleras alla besättningar av myndigheterna (5 procent av besättningarna per år). Sverige Bygger på nationell och EU-lagstiftning. Best in Sweden (BIS Scans egen standard som omfattar cirka 60 procent av den totala svenska produktionen). SE-nummer (produktionsplatsnummer). Öronmärkning. Leverantörsnummer. Slaktar enbart svensk gris. Andrapartskontroll (ej oberoende) varje år. Dessutom besöks besättningar av myndigheter vart tredje år, beroende på särskilda riskfaktorer. 6

7 kontroll finns det också vissa skillnader. Tyskland och Danmark tillämpar så kallad oberoende tredjepartskontroll. Den skall ske vart tredje år. I Polen ligger kontrollen på en statlig myndighet, som varje år besöker 10 procent av besättningarna. I Sverige har man valt andrapartskontroll, vilket innebär att producenten eller en veterinär med anknytning till en besättning själv står för kontrollen. Till det kommer en myndighetskontroll av ad hoc-karaktär. Tyskland Polen QS. (85-90 procent av produktionen). Inget enhetligt system utan bygger på nationell och EU-lagstiftning. QS-ID. Öronmärkning. Leverantörsnummer. Slaktar enbart QS-gris, dock inte bara tysk gris. Oberoende tredjepartskontroll görs varje, varannan eller vart tredje år, beroende på resultatet av kontrollen. System av CHR-typ. Öronmärkning. Slaktar både polsk och utländsk gris. Myndighetskontroll av 10 procent av besättningarna per år. 7

8 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Hälsa och sjukdom Dödlighetsgraden i produktionen ligger i stort sett på samma låga nivåer i Tyskland, Sverige och Danmark. För Polen saknas motsvarande uppgifter. Bestämmelser och rutiner när det gäller veterinärbesök varierar stort. I Polen finns inga krav angivna. I Tyskland ska en veterinär göra besök åtminstone två gånger per år. Svenska grisar kontrolleras av veterinär ungefär varannan månad. Danmark har ett lagligt krav på ett besök per år, men 90 procent av den danska grisproduktionen ingår i så Tabell 2 Hälsa Kontroll av veterinär PMWS (virussjukdom) PRRS (virussjukdom) Hälsostatus Danmark För 90 procent av besättningarna sker regelbunden hälsorådgivning av veterinär, vilket innebär månatliga besök samt påföljande rapporter. Övriga besättningar besöks minst en gång per år. Finns i samtliga fyra länder som alla deltar i ett gemensamt EU-projekt för att komma till rätta med sjukdomen. PRRS existerar, men grisköttsproducenterna har blivit betydligt bättre på att hantera sjukdomen och hålla sjuktalen nere. SPF-systemet (system för produktion och hälsa) gör att hälsonivån upprätthålls och är hög. Samtliga besättningars hälsostatus finns i en offentlig databas. Sverige Veterinärbesök var 6-8 vecka. 1-2 besök per år av Svenska Djurhälsovården (ett bolag bestående av veterinärer som arbetar med bland annat hälsovård och hälsokontroller av svin, slaktkött och får). Sverige hade sommaren 2007 ett utbrott av PRRS i sju besättningar. Sjukdomen är nu utrotad. I Sverige motsvaras det danska systemet av ett system med så kallade serogrisar (grisar som är fria från vissa definierade smittämnen). 8

9 kallade hälsorådgivningsavtal som innebär att veterinärer kommer på besök en gång i månaden. Virussjukdomarna PMWS och PRRS har tidigare förekommit i alla fyra länder. Sverige fick sommaren 2007 ett utbrott av PRRS i sju besättningar men dessa är nu sanerade och friska och enligt uppgift är sjukdomen utrotad i Sverige. Tyskland Regelbunden hälsorådgivning av QS-godkänd veterinär minst två gånger årligen. Polen Ej reglerat. Existerar, men utbredningen är okänd. Existerar, men utbredningen är okänd. Inget system som motsvarar SPF. Inget system som motsvarar SPF. 9

10 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Medicin och antibiotika Tyskland och Polen har valt liknande system när det gäller distribution och registrering av medicin och antibiotika. Medicin får endast användas efter att en veterinär har ordinerat det. Veterinären är också den som står för försäljning och leverans av medicinen, som sker i samband med besök på besättningen. Varje producent är skyldig att registera användningen av medicin. Det sker dock ingen insamling av dessa uppgifter till ett centralt register. Om Tyskland och Polen visar på stora likheter, kan man säga samma sak om det förhållningssätt Danmark och Sverige har till medicin och antibiotika vid grisuppfödning. För att kunna ordinera medicin finns det krav på en diagnos. Veterinären har endast rätt att skriva ut recept. Utlämning och försäljning sker sedan på apotek. Förutom att varje producent ska registera medicinanvändning i en loggbok, sker det en central registering. I Danmark sker en långtgående analys av de uppgifter Tabell 3 Medicin Distribution Central registrering Övervakning av medicinering Danmark Medicin och antibiotika kan bara ordineras efter en diagnos. Veterinären kan endast skriva recept, och all medicin och antibiotika hämtas ut på apotek, på recept. Producenten skall registrera medicinförbrukning i en loggbok. All medicinförbrukning per besättning registreras centralt i databasen VETSTAT. Informationen i VETSTAT används av Dansk Zoonose Center till att analysera medicinförbrukningen fördelat på djurarter och till forskning på sambandet mellan förbrukning och bakterieresistens. Resultaten publiceras varje år i rapporten DANMAP. Sverige Medicin och antibiotika kan bara ordineras efter en diagnos. Veterinären kan endast skriva recept, och all medicin och antibiotika hämtas ut på apotek, på recept. Producenten skall registrera medicinförbrukning i en loggbok. All medicinförbrukning per besättning registreras centralt hos Jordbruksverket. Alla veterinärpreparat som förskrivs registreras av Apoteket som redovisar statistiken årligen. 10

11 som samlats i den centrala databasen. Bland annat används de för forskning på sambandet mellan förbrukning av antibiotika och bakterieresistens. De enskilda veterinärernas frekvens när det gäller att skriva ut recept följs också upp. Ett fåtal länder för statistik över hur mycket antibiotika som används under uppfödningen. Bland dessa har Danmark, Norge och Sverige lägst förbrukning. Det finns anledning att tro att länder där veterinären inte kan sälja medicin har en lägre användning än andra länder, om förhållandena i övrigt är jämförliga. Det skulle alltså tyda på att grisar i Danmark och Sverige äter mindre antibiotika än djur som föds upp i Tyskland och Polen. Tyskland Medicin och antibiotika kan bara ordineras efter en diagnos. I allmänhet är det veterinären som står för försäljning och leverans av medicin/antibiotika. Producenten skall registrera förbrukning av receptbelagd medicin. Ingen central registrering av medicinförbrukning. Ingen övervakning. Polen Det är endast tillåtet att använda medicin ordinerad av veterinär. Normalt är antibiotika inte receptbelagd. I allmänhet är det veterinären som står för försäljning och leverans av medicin/ antibiotika. Producenten skall registrera förbrukning av receptbelagd medicin. Ingen central registrering av medicinförbrukning. Ingen övervakning. 11

12 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Foder I samtliga fyra länder är sojabönor den viktigaste proteinkällan vid grisuppfödning. Samtliga fyra länder har upphört att använda tillväxtantibiotika. Sverige var tidigt ute, med ett förbud redan Danmark slutade Först 2006 blev det ett EU-krav att sluta använda tillväxtantibiotika. Vad gäller inslaget av animaliska fetter spretar det mellan länderna. Polen har valt att inte reglera användningen. I Tyskland används inte animaliska fetter. Danska och svenska uppfödare får använda animaliska fetter, men i väldigt begränsad utsträckning. Storköksavfall är förbjudet i Tyskland. Tabell 4 Foder Produktion Danmark Offentlig kontroll. Resultaten av övervakningen offentliggörs, inklusive salmonellaövervakningen. Sverige Offentlig kontroll. Animaliska fetter Tillväxtantibiotika Proteinkällor/ fodersammansättning Det är tillåtet av använda animaliska fetter i fodret. Fett utgör generellt 1-3 procent av foderblandningen och man använder både vegetabiliska och animaliska fetter. Förbjudet sedan Primärt sojabönor. Tillåtet i begränsad omfattning. Förbjudet sedan Primärt sojabönor. 12

13 Danmark och Sverige tillåter storköksavfall så länge det inte inkluderar protein från landdjur. Tyskland Offentlig kontroll av foderleverantörer och svinproducenter. Foder får endast köpas av QS-godkända foderleverantörer. Inte tillåtet. Polen Offentlig kontroll av foderleverantörer och svinproducenter. Inga särskilda regler. Förbjudet sedan Primärt sojabönor. Förbjudet sedan Primärt sojabönor. 13

14 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Djurhållning Samtliga länder har idag ett förbud mot att binda fast suggan. Sverige har gått före när det gäller lösgående dräktiga och diande suggor. I enlighet med EU-krav kommer alla länder att ha lösgående dräktiga suggor från och med januari I Danmark är 80 procent av de dräktiga suggorna lösgående. Kraven på lösgående suggor infördes långt senare i Tyskland och Polen, det är därför oklart hur hög genomförandegraden är. De svenska reglerna om lösgående, diande suggor har lett till att dödligheten bland smågrisar är något större än i Danmark och Tyskland. Kraven vad Tabell 5 Djurhållning Danmark Dräktiga suggor Det är förbjudet att binda fast suggan. Krav på lösgående suggor i alla nya stall och i alla stall senast 1 januari Diande suggor EU-regler i kombination med att suggan inte får vara fastbunden. Under dräktighetsperioden skall suggan ha tillgång till strö i en mängd som gör det möjligt att bygga ett rede. Digrisdödlighet: 14 procent. Avvänjning av smågrisar Efter dagar, under 2006 var den genomsnittliga tidpunkten 32 dagar. Strö, halm, manipulerbart material Bevattning Sjukstior Kastrering Svansklippning Tandslipning I alla stall skall det finnas permanent tillgång till halm eller annat manipulerbart material. Alla grisar över 20 kg, inklusive suggor. Krav på sjukstior samt ytterligare krav på hur den ska vara inredd. Mellan 2 och 7 levnadsdygnet (EU-regler). Mellan 2 och 7 levnadsdygnet, maximalt halva svansen. Får inte utföras rutinmässigt och inte senare än 4 levnadsdygnet (EU-regler). Sverige Det är förbjudet att binda fast suggan. Sverige har lösgående suggor i alla stall. Suggan är lösgående i födslostian. Samma krav om tillgång till strö som i Danmark. Digrisdödlighet: 16 procent. Efter dagar. I alla stall skall det finnas permanent tillgång till halm eller annat manipulerbart material. För slaktsvin. Krav på att sjukstian skall vara temperaturreglerad. Mellan 2 och 7 levnadsdygnet (EU-regler). Svansklippning är förbjudet. Får inte utföras rutinmässigt och inte senare än 7 levnadsdygnet (EU-regler). 14

15 gäller kastrering är i princip helt identiska mellan länderna, medan Danmark har stramare krav vad gäller tandslipning. Sverige har som enda land infört ett förbud mot svansklippning. Danmark och Sverige har krav på bevattning i stallen. I Danmark gäller detta för alla grisar som väger över 20 kilo. I Sverige är det krav på bevattning endast för slaktsvin. Det finns i alla fyra länder ett krav om sjukstior, dock ställs det i Danmark mer specifika krav på inredningen av stiorna. Tyskland Det är förbjudet att binda fast suggan. Krav på lösgående suggor i alla nya stall och i alla stall senast 1 januari EU-regler i kombination med att suggan inte får vara fastbunden. Samma krav om tillgång till strö som i Danmark Digrisdödlighet: 15 procent. Polen Det är förbjudet att binda fast suggan. Krav på lösgående suggor i alla stall senast 1 januari EU-regler i kombination med att suggan inte får vara fastbunden. Samma krav om tillgång till strö som i Danmark Digrisdödlighet: Oklart. Efter 28 dagar (EU-regler). Efter 28 dagar (EU-regler). Permanent tillgång till halm eller annat manipulerbart material i stallet från och med 2013 (EU-regler). Inga regler. Krav på sjukstian skall ha blött underlag. Permanent tillgång till halm eller annat manipulerbart material i stallet från och med 2013 (EU-regler). Inga regler. Krav på sjukstia men inga specifika regler. Mellan 2 och 7 levnadsdygnet (EU-regler). Mellan 2 och 7 levnadsdygnet (EU-regler). Inget krav om tidpunkt. Mellan 2 och 7 levnadsdygnet (EU-regler). Får inte utföras rutinmässigt och inte senare än 7 levnadsdygnet (EU-regler). Får inte utföras rutinmässigt och inte senare än 7 levnadsdygnet (EU-regler). 15

16 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Miljö Danmark har mer långtgående miljökrav på sina grisproducenter än många andra länder. Det gäller exempelvis tillförseln av nitrat samt magasinering och spridning av gödsel. Bland annat ställs krav på att nitratet i gödseln ska tas tillvara. Det innebär att gödseln endast får spridas under växtsäsong. Tyskland har mer generösa regler. Från och med 2007 ska alla stora grisuppfödare i Danmark som vill expandera sin produktion eller genomföra ändringar i stallsystemet ansöka om miljötillstånd hos kommunen. Tillståndet ställer höga krav på ammoniak, lukt, nitrat och fosfor. En majoritet Tabell 6 Miljö Danmark Tillförsel av nitrat Maximalt 140 kg per hektar. Magasinering av gödsel Minimum 9 månader. Gödselspridning Krav på att ta tillvara 75 procent av kvävet i gödseln, dvs. gödseln får endast spridas under växtsäsong (mars-juli). Det är inte tillåtet att sprida gödsel närmare än 300 meter från sårbara områden. Sverige Maximalt 100 kg per hektar. Minimum 6-10 månader. Gödsel får spridas hela året förutom mellan 1 januari till 15 februari. Från den 1 augusti till den 30 november får gödsel endast spridas på gröna marker eller i syfte att så. 16

17 av danska grisproducenter berörs av de skärpta reglerna. Danska lantbrukare ska årligen upprätta en plan för odling av grödor och hantering av gödsel samt varje år förse myndigheterna med en särskild miljöredovisning med all relevant information. På så sätt kontrolleras att de danska miljökraven efterlevs. Tyskland Maximalt 170 kg per hektar (EU-regler). Minimum 2 månader. Inga krav på att ta tillvara gödseln. Polen Maximalt 170 kg per hektar (EU-regler). Minimum 4 månader. Inga krav på att ta tillvara gödseln. Gödsel får spridas från mars till november. 17

18 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Transport I både Danmark och Sverige finns stränga lagstadgade krav på djurtransporter. Syftet är att i samband med transport skydda levande djur mot skador och onödigt lidande. Danmark utmärker sig med den lägsta dödligheten i världen under transporterna. Unikt för Danmark är den korta transportsträckan och det mekaniska ventilationssystem som finns i de transportmedel som används. Hela 90 procent av transporterna till slakteriet tar under två timmar. Ventilationssystemet är av avgörande betydelse för grisarnas välbefinnande under transporterna och är troligtvis den mest sannolika förklaringen till varför dödligheten är något högre under transporter i Sverige än i Danmark. Tabell 7 Transport Krav på djurtransport Krav på utrustning av lastbilen Gruppering Utbildning av transportör Dödlighet under transport Danmark Sverige Endast djur i gott skick får transporteras. Liknande krav som i Danmark. Transportörer och lantbrukare riskerar sanktioner vid missbruk. Branschen har specificerat kraven på inredningen av lastbilar. Exempelvis finns krav på gummimattor och automatisk ventilation. Lastbilen ska utrustas med duschanläggning och dricksvatten faciliteter. Kraven på inredning kontrolleras av veterinär på slakteriet. Grisarna transporteras i mindre grupper (15-20 grisar) och i största möjliga utsträckning tillsammans med de grisar de känner från stiorna. Sedan 15 år tillbaka utbildas transportörerna under 5 dagar. Den lägsta i världen: 0,011 procent. Samma krav som i Danmark förutom att det inte ställs krav på duschanläggning, automatisk ventilation eller gummimatta. Grisarna blandas. Smågrisar ska transporteras i sammanhållna kullar. Krav på utbildning under 1-2 dagar sedan Dödligheten är cirka tre gånger högre än den danska nivån. 18

19 Därutöver har Danmark i 15 år genomfört kurser för chaufförer och åkare i god djurvälfärd. Förutom gemensamma lagstadgade krav i EU som att transportmedlet ska vara tillräckligt rymligt och säkert för djuret finns i Danmark ett branschkrav om särskilda gummimattor i alla nya lastbilar, vilket minskar sannolikheten för att grisen ska halka. Dessutom ska nya lastbilar ha automatisk ventilation samt vara utrustade med duschanläggning och dricksvattenfaciliteter. Idag är 50 procent av lastbilarna inrättade i enlighet med de nya kraven. Tyskland Inga krav på lämplighet för transport. Polen Inga krav på lämplighet för transport. Inga krav på gummimatta eller mekanisk ventilation. Inga krav på duschanläggning eller tillgång till vatten. Inga krav på gummimatta eller mekanisk ventilation. Inga krav på duschanläggning eller tillgång till vatten. Grisarna blandas. Grisarna blandas. Från den 1 januari 2008 krav på utbildning under 1-2 dagar (EU-regler). Statistik saknas men dödligheten uppskattas vara minst fem gånger högre än den danska. Från den 1 januari 2008 krav på utbildning under 1-2 dagar (EU-regler). Statistik saknas men dödligheten uppskattas vara minst fem gånger högre än den danska. 19

20 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Slakt Förhållandena kring slakten är viktiga både för att säkerställa en god djurhantering och en hög köttkvalitet. Allting tyder på att en så kallad gruppvis behandling är att föredra. Grisarna känner sig tryggare och stressas inte lika mycket. Vid enskild behandling drivs grisarna framåt en och en, vilket kan vara mycket stressande eftersom grisarna är flockdjur. Ofta används då någon form av elstöt för att driva grisarna framåt. I Danmark har man valt att behandla grisarna i mindre grupper genom hela processen, från transport till uppställning och bedövning. Det innebär att grisarna under hela denna tid i största möjliga utsträckning är tillsammans med grisar de känner från sina stior: de fraktas med dessa grisar och vid uppställningen på slakteriet ingår de i samma grupp. Behandlingen av grisar i små grupper reducerar antalet slagsmål till ett minimum, också i de fall det sker en mindre Tabell 8 Slakt Uppställning Bedövningsmetod Etisk bokföring Utbildning av stallpersonalen vid uppställningsområdet Danmark Gruppvis behandling i grupper om grisar. Om det är möjligt blandas inte grisar från olika miljöer. Gruppvis bedövning med koldioxid omfattar 90 procent av danska slaktsvin. Grisarna drivs in i grupper om 5 till 8 med hjälp av automatiska dörrar, dvs. ingen användning av eldrivare, vilket leder till mindre stress, högre välfärd och köttkvalitet. Genomförs regelbundet. Krav på godkänd utbildning av stallpersonal i djurvälfärd. Sverige Grisarna blandas i grupper om grisar. Scan har som enda producent installerat gruppvis bedövning, vilket därför berör ca 60 procent av de svenska slaktsvinen. Genomförs regelbundet. Krav på utbildning av stallpersonal i djurvälfärd. 20

21 sammanblandning av grisarna. I små grupper faller grisarna fortare till ro och kombinationen med korta transportavstånd och korta uppställningstider ger det bättre djuromsorg. I Tyskland, Sverige och Polen hanteras uppställningen inte gruppvis, vilket innebär att de inte ställs upp tillsammans med grisar från samma stia. Gruppvis bedövning av grisarna sker ibland i Tyskland och Sverige, medan de i Polen drivs in enskilt. Etisk bokföring innebär att man gör en genomgång av alla de områden på ett slakteri där man har med levande djur att göra. Det handlar om att granska både hur lokalerna är planerade och hur djuren hanteras. Denna metod används endast i de nordiska länderna. I Danmark och Sverige utbildas all stallpersonal i djurvälfärd. Tyskland Ingen gruppvis behandling. Grisarna blandas. Polen Ingen gruppvis behandling. Grisarna blandas. På alla stora slakterier (berör ca 50 procent) sker bedövningen gruppvis, dock inte tillsammans med den ursprungliga gruppen. Koldioxid används, men det sker ingen gruppvis bedövning. Grisarna drivs framåt en och en. Förekommer endast på ett mindre slakteri. Ingen utbildning. Förekommer inte. Ingen utbildning. 21

22 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Livsmedelssäkerhet Danmark och Sverige har, till skillnad från andra länder, en omfattande kontroll för salmonella. Resultaten av kontrollen är goda. Förekomsten av salmonella i färskt kött är därför mycket låg. Under 2006 var 1 procent av danskt kött drabbat. I Sverige var förekomsten ännu lägre. Detta är mycket låga förekomster i förhållande till de flesta andra europeiska länder. Tyskland har betydligt högre förekomster. Olika mätningar har kommit fram till olika resultat, men allting tyder på att förekomsterna ligger betydligt över 2 procent. EFSA-mätningar pekar på att även Polen har mycket goda resultat, kanske i paritet med Sverige och Danmark. Det finns dock anledning att vara försiktig vad gäller omdömet om salmonella i polska grisar. Det finns ännu inget polskt program Tabell 9 Livsmedelssäkerhet Salmonella Förekomst av Salmonella (färskt griskött) Danmark Obligatorisk handlingsplan för salmonella. Kontrollen omfattar bland annat foder, avels-, sugg- och slaktsvinsbesättningar, samt särslaktning och färskköttsövervakning. Enligt EFSA (2005) är förekomsten mellan 1-2 procent. Under 2006 var förekomsten 1 procent. Sverige Obligatorisk salmonellaövervakning. Övervakningen omfattar foder, avels-, sugg- och slaktsvinsbesättningar, samt särslaktning och färskköttsövervakning. Enligt EFSA (2005) är förekomsten under 1 procent. Övervakning av restämnen Förekomst av restämnen Nationellt övervakningsprogram med ungefär tester per år. (Enligt EU-regler skall man testa 0,02 procent per år, motsvarande tester). Hormoner: inga förekomster. Förbjuden antibiotika: inga förekomster. Antibiotika: 3 förekomster. Maskmedel: inga förekomster. Tungmetaller: inga förekomster. Nationellt övervakningsprogram i enlighet med EU-regler. Hormoner: inga förekomster. Förbjuden antibiotika: inga förekomster. Antibiotika: 1 förekomst. Maskmedel: inga förekomster. Tungmetaller: inga förekomster. 22

23 för salmonellaövervakning och de datamängder som sänds till EFSA är än så länge små. EU genomför nu så kallade baselinestudier i alla medlemsländer som, när de väl är avslutade, kommer att ge bättre underlag för en bedömning av livsmedelssäkerheten i de olika ländernas besättningar. I enlighet med ett EU-direktiv skall det finnas en övervakning av restämnen. På detta område ligger Danmark och Sverige steget före Polen och Tyskland. Man har exempelvis inte funnit några förekomster av hormoner, förbjuden antibiotika, maskmedel eller tungmetaller i varken Sverige eller Danmark. Tyskland Övervakning inom QS-systemet, med inriktning på slaktsvinsbesättningar. Polen Inget nationellt övervakningsprogram. EU-godkända slakterier har övervakning av färskt kött. Enligt EFSA (2005) är förekomsten mellan 2-10 procent. Enligt EFSA (2005) är förekomsten under 1 procent. Pga. brist på data kommer EU att genomföra fler studier. Nationellt övervakningsprogram i enlighet med EU-regler. Nationellt övervakningsprogram i enlighet med EU-regler. Hormoner: Förbjuden antibiotika: Antibiotika: Maskmedel: Tungmetaller: 1 förekomst. 2 förekomster. 243 förekomster. 1 förekomst. 2 förekomster (kadmium). Hormoner: 3 förekomster. Förbjuden antibiotika: 1 förekomst. Antibiotika: 7 förekomster. Maskmedel: inga förekomster. Tungmetaller: 12 förekomster (6 kadmium, 6 bly). 23

24 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Köttkvalitet Köttkvalitet är ett mycket komplicerat begrepp. I allmänhet kan man säga att det finns ett starkt samband mellan vilka raser man avlar och köttets kvalitet. Vissa raser är exempelvis mer tåliga mot stress. Den stress som förekommer i samband med transporter, uppställning och bedövning kan framkalla PSE- eller DFD-kött. Förekommer DFD eller PSE kan köttet inte förädlas vidare. Halothangenen, som gör grisen mer känslig för stress, har idag avlägsnats från det danska avelssystemet och risken att danska grisar utvecklar PSE är därför lägre. Dessutom är det viktigt att inrätta transport, uppställning och bedövning så att grisarna inte stressas. Raser som Pietrain kan ge problem med PSE. Hampshire förorsaker ett större dropptapp. I Danmark används framföralllt Dansk Lantras, Yorkshire och Duroc. I Sverige är sammansättningen något annorlunda. Till 65 procent av produktionen används Quality Genetics, som är en kombination av Lantras, Yorkshire och Hampshire. Andra grupper använder avelsdjur från Norge Norsvin, som är en kombination av Lantras, Yorkshire och Tabell 10 Köttkvalitet Köttprocent Danmark 60 procent i genomsnitt. Sverige 58 procent i genomsnitt. PSE/DFD Förekomsten av PSE är mindre än 2 procent i karrén, 3-5 procent i skickan. DFD-kött förekommer normalt inte. Generellt kan man anta att Sverige ligger på ungefär samma nivå som i Danmark. 24

25 Duroc som påminner starkt om danska djur. På grund av användning av Hampshire kan det i kött av typen Quality Genetics eller Piggham uppstå problem med förhöjt dropptapp, som leder till en sämre köttkvalitet. I Tyskland är Pietrain mycket vanligt. Större polska producenter har i hög grad gått över till danska avelsdjur. Köttprocent är ett vanligt, men något problematiskt sätt, att mäta köttkvalitet. Mätmetoderna varierar, och de procent som redovisas blir därför inte helt jämförliga. Man kan dock anta att danska, tyska och svenska köttproducenter ligger på ungefär samma nivå. Det polska köttet är ofta något fetare. Det ska dock betonas att högre köttprocent inte alltid är synonymt med god kvalitet, även om det alltid innebär att köttet är magrare. Den höga köttprocenten gör att köttet passar väl till förädling och för magra produkter. Tyskland 57 procent i genomsnitt. (Begränsad jämförbarhet, använder en annan metod). Tyskland använder i hög grad Pietrain som avelsdjur. Det är en ras som typiskt har problem med PSE. PSE-nivån är troligen högre i Tyskland än i Danmark. Polen 55 procent i genomsnitt. PSE-nivån är oklar, men allt fler av de stora producenterna använder danska djur till avel. 25

26 Nordiskt griskött i ett europeiskt perspektiv Appendix Förekomst av salmonella i EU och Norge enligt EFSA 2005 [1] och data från den danska importkontrollen Förekomst av salmonella i förhållande till Danmark Lägre Som i Danmark Griskött <1 % 1-2 % Estland Finland Norge Polen Sverige Danmark Letland [1] EFSA (2005). The Community Summary Report on Trends and Sources of Zoonoses, Zoonotic Agents and Antimicrobial Resistance in the European Union in ( ): De två datakällorna har helt olika uppgifter om förekomsten av salmonella och förekommer därför i två olika kolumner. Förekomst av salmonella i EU enligt EFSA [1] [2] Förekomst av salmonella i förhållande till Danmark Lägre Som i Danmark Griskött <3 % 3-4 % Sverige Slovenien Polen Österrike Litauen Danmark Tjeckien Lettland Cypern [1] EFSA (2008). Report of the Task Force on Zoonoses Data Collection on the analysis of the baseline survey on the prevalence of Salmonella in slaughter pigs, in the EU, [2] Uppgifterna är baserade på surface swabbing på varm slaktkropp, dvs före kylning. I Danmark tas salmonellaprover efter kylning, vilket ger en bättre bild av den reella förekomsten av Salmonella i det färska kött som kommer från verksamheten. I 2007 var nivån 1,4% i Danmark. 26

27 Något mer 2-10 % Frankrike Holland Irland Italien Litauen (Tyskland) (Ungern) Österrike Långt mer >10 % Belgien Portugal Spanien (Tyskland) (Ungern) Inga uppgifter Cypern Grekland Luxemburg Malta Slovakien Slovenien Storbritannien Tjeckien Något mer 4-10 % Långt mer >10 % Belgien Frankrike Irland Storbritannien Inga uppgifter Tyskland Holland 27

28 tegneboxen.dk Danish Meat Association Danske Slagterier Axelborg Axeltorv 3 DK-1609 Köpenhamn V Tel.: Fax: danish@danishmeat.com