Västra stambanan genom Västra Götaland

Transkript

1 ÅTGÄRDSVALSSTUDIE Västra stambanan genom Västra Götaland Sammanställning av inkomna yttranden

2 Dokumenttitel: Sammanställning av inkomna yttranden Uppdrag: Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Datum: Version: 1.0 Utgivare: Trafikverket Trafikverkets kontaktperson: Alexander Hellervik Konsult: Ramböll Sverige AB Konsultens uppdragsnummer: Konsultens kontaktperson: Bo Asplind Foto på framsidan: Ramböll Sverige AB 2

3 Innehåll Bilaga Sammanfattning Syfte med åtgärdsvalsstudien Arbetsprocess och organisation Sammanfattning av remissvar Övergripande frågor Hållbar utveckling Miljö och landskap Trafikering på kort och medellång sikt Godstrafik Tågplaneprocessen Underhåll Förbigångsspår och vändspår Nya spår Sävenäs bangård Sävenäs hållplats Anslutande banor Fortsatta utredningar Inkomna Yttranden Länsstyrelse och landsting Landstinget i Jönköpings län Länsstyrelsen Västra Götaland Region- och kommunalförbund Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Regionförbundet Örebro Skaraborgs kommunalförbund Västra Götalandsregionen Kommuner Göteborgs Stad Hallsbergs kommun Herrljunga m.fl. kommuner Lerums kommun Laxå kommun Partille kommun

4 2.3.7 Skövde kommun Tibro kommun Töreboda kommun Regionala och kommunala organisationer Göteborgs Hamn AB Västra Stambanegruppen Västtrafik Övriga organisationer Branschföreningen tågoperatörerna Järnvägsföreningen Lerum MTR Naturskyddsföreningen Privatpersoner Person Person Bilaga Inkomna yttranden (separat dokument) 4

5 1 Sammanfattning 1.1 Syfte med åtgärdsvalsstudien Åtgärdsvalsstudien syftar till att öka kunskapen om vilka åtgärder som bäst bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål för person- och godstransporter på Västra stambanan genom Västra Götaland. Målet med studien är att i samförstånd med berörda aktörer: Rekommendera åtgärder inom ramen för nationell plan Ta fram underlag för nästa revidering av nationell plan. Föreslå inriktning för fortsatt planering av kapacitetshöjande åtgärder på lång sikt Arbetsprocess och organisation Trafikverket har i samråd med berörda kommuner, Västra Götalandsregionen, Västtrafik och Västra stambanegruppen genomfört en åtgärdsvalsstudie för Västra stambanan genom Västra Götaland. Arbetet med åtgärdsvalsstudien har drivits av Trafikverket i samverkan med styrgrupp, arbetsgrupp, och referensgrupp. Styrgruppen har bestått av representanter för Västra Götalandsregionen, Skaraborgs kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Hamn. Styrgruppen har träffats sex gånger, fyra gånger under 2013 och två gånger under Arbetsgruppen har haft till uppgift att i samverkan identifiera mål, funktioner och åtgärder i stråket. I arbetsgruppen ingår representanter för Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Västra Stambanegruppen, Alingsås kommun, Lerums kommun, Partille kommun samt Trafikverket. Arbetsgruppen påbörjade sitt arbete i september 2012 och har därefter träffats cirka en gång per månad fram till april En referensgrupp, bestående av berörda myndigheter och organisationer, har följt arbetet. Till referensgruppen har Trafikverket bjudit in Västra Götalandsregionen, Regionförbundet Örebro, Skaraborgs kommunalförbund, Sjuhärads kommunalförbund, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västsvenska Handelskammaren, Branschföreningen tågoperatörerna, Göteborgs Hamn samt kommunerna Hallsberg, Laxå, Gullspång, Töreboda, Tibro, Skövde, Falköping, Herrljunga, Vårgårda, Alingsås, Lerum, Partille och Göteborg. Referensgruppen har haft två möten. 5

6 1.2 Sammanfattning av remissvar En remiss av åtgärdsvalsstudien genomfördes under perioden 30 april till 15 november Yttranden har inkommit från: Landstinget i Jönköpings län Länsstyrelsen Västra Götaland Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund Regionförbundet Örebro Skaraborgs kommunalförbund Västra Götalandsregionen Göteborgs Stad Hallsbergs kommun Herrljunga m.fl. kommuner Lerums kommun Laxå kommun Partille kommun Skövde kommun Tibro kommun Töreboda kommun Branschföreningen tågoperatörerna Göteborgs Hamn AB Järnvägsföreningen Lerum MTR Naturskyddsföreningen Västra Stambanegruppen Västtrafik Privatpersoner (2 st) De synpunkter som framförts kan delas in i följande områden: Övergripande frågor Flertalet yttranden framhåller vikten av kapacitetsförbättringar på Västra stambanan med hänsyn till nuvarande situation och framtida behov av person- och godstransporter samt att Västra stambanan kommer att ha en viktig funktion för både person- och godstrafik även när Götalandsbanan är utbyggd. Västra Götalandsregionen med flera påpekar att åtgärdsvalsstudien har anpassats till de investeringsmedel som finns tillgängliga i den nationella investeringsplanen och att åtgärderna därför inte svarar upp mot framtida behov enligt Målbild Tåg 2035 och Göteborgs hamns prognoser om ökade godstransporter. Landstinget i Jönköping framhåller att Götalandsbanan är den viktigaste infrastrukturåtgärden för att stärka relationen Jönköping-Göteborg och anser att åtgärderna som föreslås i studien för Västra stambanan inte får 6

7 påverka byggnationsbeslutet gällande Götalandsbanan. I avvaktan på Götalandsbanan är dock kapacitetsförbättringar på Västra stambanan positivt för resenärer mellan Jönköping och Göteborg. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) framhåller att Västra Stambanan har avgörande betydelse för den svenska järnvägstrafiken och att framtida utbyggnader av järnvägsnätet inte får påverka den närliggande upprustningen av banan negativt. Investeringar på Västra stambanan måste därför prioriteras och utformas så att nyttan blir så stor som möjligt både före och efter färdigställandet av Götalandsbanan. Naturskyddsföreningen Väst anser att utredningen alltför hårt styrts av på förhand satta krav avseende exempelvis trafikering och menar att detta medfört att alternativ med större anpassningar till miljöpåverkan saknas. Man saknar såväl ett kortsiktigt som långsiktigt perspektiv utgående från resurs- och klimatpåverkan och anser att åtgärdsvalsstudien borde fokusera hårdare på snabba insatser på kort sikt fram till år Trafikverkets kommentar: Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar och kommer att vara det även när Götalandsbanan har byggts ut. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan på både person- och godstransporter förväntas fortsätta öka. Om det ska vara möjligt att nå nationella och internationella mål om begränsad klimatpåverkan ställs dessutom krav på järnvägssystemet att ta emot resor och transporter som annars skulle göras på väg. Den nationella investeringsplanen beslutas av regeringen. Trafikverkets uppgift är att genomföra den beslutade planen. I nationell plan har avsatts 1,67 miljarder kronor för punktinsatser på sträckan Göteborg-Skövde. Det är insatser som kommer att ge högre kapacitet och effektivitet samt bättre driftsäkerhet. Sammanlagt rör det sig om ett tiotal åtgärder som antingen riktar in sig på godstrafik eller på persontrafik. Dessutom planeras stora underhållsinsatser, bland annat banupprustning och kontaktledningsbyte Laxå-Alingsås. De planerade åtgärderna räcker dock inte för att uppnå en långsiktigt hållbar lösning för Västra stambanan. Åtgärdsvalsstudien syftar till att öka kunskapen om vilka åtgärder som bäst bidrar till att uppfylla nationella och regionala mål för person- och godstransporter på Västra stambanan genom Västra Götaland. Målet med studien har varit att i samförstånd med berörda aktörer: - Rekommendera åtgärder inom ramen för nationell plan Ta fram underlag för nästa revidering av nationell plan. - Föreslå inriktning för fortsatt planering av kapacitetshöjande åtgärder på lång sikt. 7

8 1.2.2 Hållbar utveckling GR framhåller att utveckling av stationssamhällen skapar förutsättningar för en transportsnål samhällsplanering, hållbar ekonomisk utveckling och en attraktiv region. Göteborgs stad vill utveckla de centrala delarna till en sammanhängande blandstad som knyter ihop staden och som ger förutsättningar för ökat hållbart resande. Staden vill därför försäkra sig om att ingen åtgärdskombination resulterar i krav på utökad spårkapacitet i form av nya uppställningsspår i Gullbergsvass. Naturskyddsföreningen Väst framför att transportbehoven som helhet bör värderas långsiktigt i perspektiv av klimat och resurser. Fortsatt obegränsad tillväxt är inte möjlig. Detta förhållande kommer inom en relativt snar framtid att begränsa ökningen av transportbehovet, om ett långsiktigt hållbart samhälle ska kunna uppnås. Därmed bör på lång sikt ifrågasättas mera långtgående utbyggnader av nya system (i första hand höghastighetsjärnväg) och mera omfattande utökningar av antal spår. Istället bör ökade resurser tillföras för att på kort och medellång sikt öka kapaciteten i det befintliga systemet. Trafikverkets kommentar: Bebyggelseutvecklingen i stråket bör inriktas på de orter i som bedöms ha en konkurrenskraftig tågtrafik jämfört med personbil. Så länge sträckan Göteborg Alingsås är dubbelspårig gäller inte detta för alla stationsorter. I takt med att infrastrukturen utvecklas kommer fler stationsorter att kunna få en så tät tågtrafik att bebyggelseutveckling möjliggörs. Ansvaret för att säkerställa en hållbar bebyggelseutveckling vilar främst på kommunerna. Frågan om uppställningsspår ska ses i ett systemperspektiv och kommer att utredas separat. Det finns ingen särskild koppling mellan Västra stambanan och uppställningsspår i Gullbergsvass. Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet. Detta innebär att transportsystemet ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet inom ramen för hänsynsmålen för säkerhet, miljö och hälsa Miljö och landskap Länsstyrelsen framhåller ett antal viktiga planeringsförutsättningar för utbyggnad av nya spår i befintlig eller ny sträckning såsom klimatanpassning, miljökvalitetsmål, grundvatten, strandskydd och riksintressen. Man påpekar att det finns flera sammanhängande områden som kan vara svåra att passera utan större skada och att 8

9 kunskapsunderlaget avseende natur- och kulturmiljöer behöver förbättras. Göteborgs stad vill att landskapskaraktärsanalysen kompletteras med en karaktärsanalys av stadslandskapet och att man belyser järnvägens effekter på sociala samband. Partille kommun framhåller att varje åtgärd som medför ökade störningar måste ses som oacceptabel. Naturskyddsföreningen Väst framför ett flertal negativa miljöeffekter av nya spår, bland annat påverkan på landskapet och värdefulla naturområden, barriäreffekter, buller och påverkan på grundvatten. Trafikverkets kommentar: Vid en eventuell planläggning av nya spår kommer samtliga förutsättningar att kartläggas noggrant och konsekvenserna av föreslagna åtgärder beskrivas och värderas i samråd med bland annat länsstyrelsen och berörda kommuner Trafikering på kort och medellång sikt Åtgärdskombination A (hög turtäthet) förordas av GR, Västra Götalandsregionen, Boråsregionen, Regionförbundet Örebro, Herrljunga kommun, Västra stambanegruppen och Västtrafik. Åtgärdskombination B (kort restid) förordas av Skaraborgs kommunalförbund och Töreboda kommun. Åtgärdskombination C (persontrafik) förordas av Västtrafik och avstyrks av Regionförbundet Örebro, Göteborgs stad, Hallsbergs kommun Göteborgs stad poängterar att trafikeringsupplägget ska vara så robust som möjligt för att undvika störningar och menar att pålitlighet är en av de viktigaste faktorerna för att välja kollektivtrafik som transportmedel. GR anser att åtgärdsvalsstudien inte ska ge förslag på uppehållsmönster eller sammanslagning av stationer utan att det är kommunernas samhällsplanering som ska ge förutsättningar för vilka stationer som är lämpliga att utveckla inom de givna trafikeringsramarna. Skaraborgs kommunalförbund anser att åtgärdsvalsstudiens bedömning att förutsättningarna för regional utveckling är större i åtgärdskombination A än i åtgärdskombination B är felaktig. Hallsbergs kommun påpekar att den omfattande persontågstrafiken medför begränsningar av godstrafiken och anser att detta inte är acceptabelt. Vidare anser man att steg 1- och 2-åtgärder som främjar välfyllda tåg bör vidtas. 9

10 Herrljunga kommun anser att det är mycket viktigt att genomgående trafik på Älvsborgsbanan i Herrljunga behålls och att ett nytt trafikupplägg måste skapa fler uppehåll och bytesmöjligheter i Herrljunga. Man framhåller också att Älvsborgsbanan kan avlasta Västra stambanan och Göteborgs central. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) framhåller att kortast möjliga restider är av avgörande betydelse för de kommersiella aktörernas konkurrenskraft såväl inom järnvägssektorn som gentemot övriga trafikslag och man är därför mycket tveksamma till utjämnade hastigheter för trafik som drivs på kommersiella villkor. Man framhåller också att styva tidtabeller medför att infrastrukturen inte utnyttjas optimalt och att de trångsektorplaner som Trafikverket utarbetar måste spegla alla järnvägens transportbehov på ett rimligt och rättvist sätt utifrån den efterfrågade kapaciteten. BTO framför vidare att en kraftig ökning av godstrafiken kräver en väl fungerande logistik med jämna flöden över dygnet. Det är därför viktigt att godstrafiken tilldelas minst två kanaler i vardera riktningen även under högtrafik. Västtrafik anser att det är en brist att Målbild Tåg 2035 inte kan realiseras till fullo på grund av de kraftigt begränsade ekonomiska resurserna fram till år Man anser dock att målbildens ambitionsnivå bäst motsvaras av åtgärdskombination A och C, vilkas respektive ambitionsnivåer när det gäller pendel-, region- och regionexpresståg måste utgöra målsättningen för trafikplaneringen på medellång sikt. Trafikverkets kommentar: Trafikverket delar uppfattningen att ingen av de studerade åtgärdskombinationerna uppfyller behoven för samtliga tågkategorier. Sträckan Göteborg Alingsås är dubbelspårig. Därför bör den fortsatta planeringen utgå från en begränsad utveckling av trafiken på Västra stambanan in och ut från Göteborg under högtrafik. Trafikverket rekommenderar följande maximala trafik per timme och riktning, vilken innebär inskränkningar för samtliga tågkategorier: - 2 pendeltåg som vänder i Lerum/Floda - 2 pendeltåg som vänder i Alingsås - 1 regiontåg Göteborg och Herrljunga med 5 uppehåll däremellan - 1 regiontåg Göteborg - Skövde med 9 uppehåll däremellan - 2 snabbtåg Göteborg - Stockholm med få eller inga uppehåll Göteborg Skövde medelsnabba tåg (regionexpress eller interregionala tåg), med 2 uppehåll mellan Skövde och Göteborg godståg Göteborg - Hallsberg 10

11 Dessutom bör uppehållsbilden för pendeltåg på sträckan Floda Göteborg anpassas för att minimera konflikter med andra tåg Godstrafik GR framhåller vikten av att Göteborgs hamns behov av spårtillgång för sina godstransporter tillgodoses. Hamnen i Göteborg är av nationell och internationell betydelse och har en central roll för regionens näringslivsutveckling och sysselsättning. Göteborgs stad framhåller att en så stor andel av godset som möjligt behöver transporteras på järnväg och att det därför är viktigt att godstrafik kan beredas plats på Västra stambanan även i högtrafik. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) påpekar att godstrafik på järnväg i nuläget tappar marknadsandelar till landsvägstrafiken. Transporttider (och kostnader) på järnväg ökar och godset kan inte köras när kunderna har behov. Göteborg, med Sveriges viktigaste export- och importhamn, är ett av de svåraste områdena att försörja med godstransporter på järnväg. EU:S och Sveriges ambitiösa mål att kraftigt öka järnvägens del av det totala transportarbetet ställer höga krav på planering och kapacitetsförstärkning på Västra Stambanan och i Göteborgsområdet. BTO framför vidare att en kraftig ökning av godstrafik kräver en väl fungerande logistik med jämna flöden över dygnet. Det är därför viktigt att godstrafiken tilldelas minst två kanaler i vardera riktningen även under högtrafik. Förutom fler förbigångsspår behöver Västra Stambanan även ATC-åtgärder för att möjliggöra högre hastigheter för godståg. Göteborgs Hamn AB (GHAB) påtalar flera faktorer som kommer att medföra ökade godsvolymer framöver. År 2035 bedömer man att godsvolymerna har fördubblats jämfört med idag. Över 70 procent av tågen till och från hamnen går via Västra stambanan. Det är därför viktigt att det finns tillräcklig kapacitet för godstransporter på Västra stambanan, både på kort och lång sikt, och att godstrafiken inte marginaliseras i förhållande till persontrafiken. GHAB framför också att en utbyggnad av Västra stambanan kan vara avgörande för att merparten av den förväntade ökade godsvolymen till hamnen ska kunna transporteras på järnväg istället för väg. Naturskyddsföreningen Väst framhåller att möjligheterna till sjötransporter bör beaktas. 11

12 Trafikverkets kommentar: För att tillgodose behovet av godstransporter till bland annat Göteborgs hamn rekommenderas att 1-2 godstågskanaler per timme och riktning upprätthålls på sträckan Alingsås-Göteborg under högtrafik. För att godstrafiken ska kunna begränsas till 1 tåg per timme och riktning under 2-3 timmar per dygn krävs lämpliga platser där godståg kan magasineras i väntan på avgång både i Göteborg och på sträckan Hallsberg - Falköping. Utanför högtrafiktimmarna måste godstrafiken ges hög prioritet för att skapa minst 2-3 konkurrenskraftiga kanaler per timme och riktning för att möjliggöra totalt 40 godståg per dygn och riktning. Omledning av godståg väster om Vänern bedöms kunna ge en betydande avlastning av Västra stambanan. Det är därför av särskild vikt att planerade investeringar genomförs så snart som möjligt för att möjliggöra en sådan omledning. En åtgärdsvalsstudie behöver dessutom genomföras för att bedöma om det finns behov ytterligare kapacitetshöjande åtgärder i stråket. Åtgärdsvalsstudien för Västra stambanan har fokuserats på åtgärder i stråket, där valet av trafikslag främst står mellan väg och järnväg. Konkurrenssituationen mellan järnväg och sjöfart är främst en nationell fråga Tågplaneprocessen Västra Götalandsregionen anser det vara angeläget att Trafikverket utvecklar former för mer robusta trafikupplägg i framtiden genom t.ex. ramavtal och översyn av värderingsmallen. Västtrafik anser att Trafikverkets planeringsmetoder behöver utvecklas för att skapa bättre förutsägbarhet i planeringen och en översyn av prioriteringskriterierna för pendel- och regiontågen liksom ett förnyat arbete med ramavtal är önskvärt. Trafikverkets kommentar: Eftersom kapacitetssituationen på Västra stambanan under lång tid framöver kommer att vara mycket ansträngd behöver Trafikverket fortsätta att utveckla processer och arbetssätt som i möjligaste mån säkerställer flexibilitet och konkurrenskraft för kommersiell trafik och samtidigt skapar bättre förutsättningar för långsiktighet och stabilitet i planeringen av regional kollektivtrafik och markanvändningsplanering. I detta ingår även att utveckla formerna för hantering av intressekonflikter mellan olika intressenter och aktörer, t.ex. avseende prioriteringskriterier. Det behöver skapas bättre förutsättningar för Trafikverket och aktörer att besluta om och genomföra åtgärder som bidrar till bättre prestanda och kvalitet i tågtrafiken, avseende exempelvis järnvägsinfrastruktur och järnvägsfordon. 12

13 Utvecklingsarbete pågår för att förbättra kvalitetsavgifterna. Avsikten är att dessa insatser ska implementeras i kommande tågplaner (T16/T17). Frågan om ramavtal om infrastrukturkapacitet och hur det skulle kunna användas för att utveckla tågplaneprocessen har tidigare diskuterats. För närvarande pågår en process på EU-nivå om framtagande av kompletterande bestämmelser rörande ramavtal, vilka kommer att få status som svensk lag när de beslutats. Trafikverket avvaktar de slutliga bestämmelserna, vilka väntas beslutas under 2015, innan man kan ta ställning för hur denna möjlighet eventuellt kan tillämpas i Sverige Underhåll Regionförbundet Örebro anser att åtgärdsvalsstudien bör föreslå en plan för de störningar som kan uppstå vid framtida underhålls- och investeringsåtgärder. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) påpekar att åtgärdsvalsstudien inte tar hänsyn till att den föreslagna trafikeringen medför att behovet av underhållsåtgärder kommer att öka. Trafikverkets kommentar: Det ingår i Trafikverkets ordinarie arbete att på ett effektivt sätt avväga och genomföra underhållsåtgärder så att störningar i tågtrafiken minimeras Förbigångsspår och vändspår GR, Västra Götalandsregionen och Västra stambanegruppen anser att ett vändspår för pendeltåg bör anläggas i Floda. Västra Götalandsregionen kan dock acceptera att vändspåret placeras i Lerum på medellång sikt. Västtrafik anser att Floda bör vara huvudalternativ för vändspår eftersom det är den naturliga vändpunkten för kompletterande lokala tåg. Lerum kan vara ett alternativ om det innebär att antalet lokala tåg kan utökas. Vidare framhåller man att det måste finnas förbigångsmöjligheter för snabba tåg längs hela stråket, i synnerhet mellan Göteborg och Alingsås, och att en bra utformning av dessa stationer och de angränsande linjeavsnitten är viktiga för en flexibel planering och effektiv trafikering. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) förordar en kraftig ökning av antalet förbigångsspår framför trespårssträckor, då man anser att nyttan av trespår inte står i proportion till de höga anläggningskostnaderna. I väntan på en fyrspårsutbyggnad förordar BTO därför en konsekvent utbyggnad av förbigångsspår med jämna avstånd. BTO framhåller också ambitionen bör vara att bygga meter långa förbigångsspår med hänsyn till framtida kapacitetsbehov för godstrafiken. 13

14 Trafikverkets kommentar: Vändmöjlighet för pendeltågen medför lägre tågdriftskostnader samt lägre kapacitetsutnyttjande jämfört med att köra tågen längre sträcka. Alternativ Lerum skulle dessutom innebära stora operativa fördelar samt ge ökad tidtabellsflexibilitet för fjärrtåg och godståg. Alternativ Floda innebär istället förbättrad turtäthet för resenärer till och från Flodas upptagningsområde. Trafikverket kommer att göra en bedömning av kostnad och nyttor i samråd med VGR, Västtrafik och Lerums kommun. Maximala tåglängder och kraven på mötesspår är en nationell fråga. Trafikverket planerar i nuläget för 740 meter långa tåg i enlighet med gällande EU-direktiv Nya spår En utredning om nya spår på sträckan Alingsås-Göteborg förordas av GR, Västra Götalansregionen, Sjuhärads kommunalförbund, Regionförbundet Örebro, Skaraborgs kommunalförbund, Herrljunga kommun, Skövde kommun, Tibro kommun och Västra stambanegruppen. Västra Götalandsregionen, Skövde kommun, Tibro kommun, Töreboda kommun och Västra stambanegruppen prioriterar sträckan Alingsås- Floda. GR påpekar att det är viktigt att utredningen redovisar en tydlig kostnadsbild samt tydliga stråk att för att underlätta för kommunerna i deras planering och utveckling av stationssamhällena utmed sträckan. Lerums kommun anser att Västra stambanan måste byggas ut omgående och att sträckan Alingsås-Göteborg bör byggas i ett sammanhang. Vid en eventuell etapputbyggnad måste sträckan Floda-Göteborg byggas först eftersom resbehoven är störst här. Lerums kommun förordar bestämt en ny sträckning utanför tätorterna och norr om sjön Aspen. Hallsbergs kommun framhåller att det krävs kompletterande spårutbyggnader även på andra sträckor än Alingsås-Göteborg. Partille kommun framhåller att en fyrspårsutbyggnad inte får medföra negativa konsekvenser för befintlig bebyggelse eller möjligheterna att utveckla Partille till centrum till en blandstad. Västtrafik framhåller att det redan år 2025 finns en kapacitetsbrist som behöver mötas med kraftfulla investeringar för att en trafikering enligt Målbild Tåg 2035 ska bli möjlig. En utredning av nya spår Alingsås- Göteborg bör omfatta hela sträckan, men börja med sträckan från Alingsås och västerut, vilken bedöms ha störst möjlighet att genomföras. Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) framhåller att den otillräckliga infrastrukturen mellan Alingsås och Göteborg i kombination med pendeltåg med låg reshastighet (många uppehåll) innebär förlängda 14

15 restider för fjärr- och regionaltåg med försämrad konkurrenskraft och samhällsekonomiska kostnader som följd. BTO anser att sträckan Göteborg-Alingsås snarast bör byggas ut till fyra spår och att delen Göteborg-Floda i kombination med ny in- och utfart till Sävenäs ger överlägset bäst effekt för robusthet och framkomlighet och att den därför bör utföras som första etapp. För bästa flexibilitet och körtid bör de två nya spåren byggas som fyrspår till en punkt öster om Partille och sedan förläggas i ny sträckning med gynnsammare geometri till Floda. Järnvägsföreningen i Lerum anser att Västra stambanan måste byggas ut omgående och att utbyggnaden mellan Göteborg och Alingsås bör göras i ett sammanhang. Vid en eventuell etapputbyggnad bör delen Göteborg- Floda byggas först eftersom det bor flest människor, finns flest stationer och behoven är störst på denna sträcka. De nya spåren bör byggas i tunnel norr om sjön Aspen eftersom detta innebär kortare restider, lägre anläggningskostnader och mindre miljöpåverkan än en utbyggnad utmed befintlig bana. Man framför också att en utbyggnad i anslutning till befintlig bana innebär mycket stora geotekniska risker och problem. Naturskyddsföreningen Väst anser att utbyggnaden av nya spår bör begränsas till de sträckor där två nya spår kan byggas utmed nuvarande dubbelspår med rimliga ingrepp och miljöpåverkan. Sträckor som bör undantas är Aspen-Kåhög, men även längs Sävelången vid Nääs-Öijared. Trafikverkets kommentar: Punktåtgärder är inte tillräckliga för att tillgodose den samlade efterfrågan på järnvägstrafik på medellång sikt. I synnerhet högtrafikperioderna kommer att vara fortsatt överbelastade med risk för stora punktlighetsproblem. Planeringen behöver därför fortsätta för en omfattande kapacitetshöjning med nya spår mellan Göteborg och Alingsås. En sådan kapacitetsutbyggnad bör genomföras så snart finansiellt utrymme finns. Den kommer att ge stora positiva effekter både i väntan på att Götalandsbanan (Göteborg Stockholm) färdigställs, samt även på lång sikt tillsammans med Götalandsbanan. Detta eftersom den minskade efterfrågan på direktresor Göteborg Stockholm på Västra Stambanan på sikt förväntas uppvägas av kraftigt ökad gods- och regionaltågstrafik. Utbyggnad av nya spår mellan Alingsås och Göteborg bör göras så kostnadseffektivt som möjligt. Åtgärdsvalsstudien pekar på att Alingsås Floda är lämpligast ur detta perspektiv. Hänsyn till bebyggelse, landskap och miljö är viktiga förutsättningar för den fortsatta planeringen. En fortsatt dialog behöver föras mellan aktörerna i stråket för att forma en inriktning för i vilken form planeringen ska fortsätta utifrån behoven på hela sträckan Alingsås-Göteborg. 15

16 Sävenäs bangård GR ställer frågan om en flytt av kombiterminalen i Gullbergsvass till Sävenäs kan påverka möjligheten till utbyggnad av fler spår för Västra stambanan. Göteborgs stad anser att åtgärdsvalsstudien bör undersöka konsekvenserna av en flytt av nuvarande kombiterminal vid Gullbergsvass till Sävenäs i samband med föreslagna ombyggnadsåtgärder för infart till bangården. Hallsbergs kommun framhåller att anslutningen till Sävenäs och Hamnbanan bör förbättras. Trafikverkets kommentar: Det är av stor vikt att förbättra kapaciteten i anslutningen mellan Västra stambanan och Sävenäs bangård. Stora störningar uppstår i denna punkt redan med dagens trafikmängder och en ombyggnad är en förutsättning för att kunna vidareutveckla såväl persontrafiken som godstågstrafiken. Anslutningen kommer att användas betydligt oftare i framtiden, både på grund av en generell ökning av antalet godståg samt för att anslutningen sannolikt kommer att utnyttjas av genomgående godståg mot Hamnbanan. Trafikverket kommer att fortsätta utreda bangårdens funktion och anslutning. Utrymmesbehovet för Västra stambanan kommer att beaktas i dessa utredningar Sävenäs hållplats GR och Göteborgs stad anser att en flytt av Sävenäs station västerut skulle innebära en tydligare koppling till den omvandling som sker i Gamlestaden med utveckling av en knutpunkt där regionala kollektivtrafikresenärer når det lokala kollektivtrafiknätet för målpunkter i östra delarna av Göteborg. Göteborgs stad anser också att konsekvenserna och genomförbarhet (i förhållande till pågående arbeten vid Olskroken) behöver analyseras djupare i åtgärdsvalsstudien och man är oerhört angelägna om att denna åtgärd prövas för möjligheten att ingå i åtgärdskombinationerna som föreslås på medellång sikt. Västra Götalandsregionen anser att en omlokalisering av Sävenäs hållplats till ett läge närmare Gamlestaden bör utredas. Trafikverkets kommentar: En flytt av Sävenäs hållplats västerut till en fyrspårig sträcka vid Gustavsplatsen medför förbättrad kapacitet på Västra stambanan. Effekter för resenärer och stadsutveckling behöver utredas vidare av Västtrafik och Göteborgs stad. Planerad ombyggnad i Olskroken omöjliggör inte ett framtida stationsläge vid Gustavsplatsen. 16

17 Anslutande banor Boråsregionen, Herrljunga kommun och kommunerna utmed Älvsborgsbanan betonar Herrljunga stations betydelse för regionens person- och godstrafik samt framhåller att Älvsborgsbanan, Viskadalsbanan och Kust till kustbanan är viktiga matarlinjer till Västra stambanan. Herrljunga med flera kommuner utmed Älvsborgsbanan vill att studien kompletteras med en utredning om möjliga åtgärder på den korsande tågbanan Älvsborgsbanan då man anser att denna bana har stora funktionella möjligheter i sammanhanget. Trafikverkets kommentar: Trafikverket planerar att genomföra en åtgärdsvalsstudie för Älvsborgsbanan med syfte att klarlägga banans framtida funktion. Enligt Målbild Tåg 2035 planeras ingen genomgående trafik på Älvsborgsbanan i Herrljunga, vilket är en fördel med hänsyn till kapaciteten på Västra stambanan. Föreslagna åtgärder i Herrljunga omöjliggör dock inte genomgående trafik på Älvsborgsbanan. Elektrifiering Håkantorp-Lidköping rekommenderas för att minska kapacitetsutnyttjandet på Västra stambanan. I ett senare skede kan även ett triangelspår i Håkantorp medföra positiva effekter på Västra stambanan genom att Kinnekulletågen kan ledas annan väg Fortsatta utredningar Regionförbundet Örebro och Hallsbergs kommun anser att åtgärdsvalsstudien behöver kompletteras och samordnas med en studie för resterande del av Västra stambanan. Skaraborgs kommunalförbund och Västra stambanegruppen anser att Trafikverket behöver utreda vilka investeringar som behöver göras för att skapa nödvändig kapacitet på delen Hallsberg-Alingsås. Trafikverkets kommentar: Trafikverket planerar att genomföra en studie för hela sträckan Järna- Laxå. På lång sikt bedöms en etapp med nya spår på sträckan Alingsås- Göteborg kombinerat med planskild anslutning till Sävenäs bangård samt ytterligare förbigångsspår mellan Laxå och Alingsås tillsammans med Götalandsbanan ge tillräcklig kapacitet för hela sträckan Laxå- Göteborg. 17

18 2 Inkomna Yttranden Nedan redovisas en sammanfattning av samtliga inkomna yttranden: 2.1 Länsstyrelse och landsting Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Jönköpings län tydliggör att Götalandsbanan är den viktigaste infrastrukturåtgärden för att stärka relationen Jönköping- Göteborg och anser att åtgärderna som föreslås i studien för Västra stambanan inte får påverka byggnationsbeslutet gällande Götalandsbanan. Till detta tilläggs att man bör överväga om de planerade åtgärderna i studien är relevanta om beslut vad gäller byggande av Götalandsbanan tas. Landstinget påtalar även att alternativ 1-3, i Trafikverkets effektbedömningar och samhällsekonomiska kalkyler, är samhällsekonomiskt lönsamma i avsaknad av Götalandsbanan. Man vill dock framhålla att effekten av åtgärderna som föreslås i studien skulle leda till väsentliga kapacitetsförbättringar med förbättrade restider och minskad störningskänslighet, vilken man anser är positivt för resenärer mellan Göteborg och Jönköping Länsstyrelsen Västra Götaland Länsstyrelsen framhåller ett antal viktiga planeringsförutsättningar som man anser är viktiga att förhålla sig till i den fortsatta planeringen. En av dessa är klimatanpassning, då man i åtgärdsplaneringen behöver ta hänsyn till dagens och framtidens klimatförändringar samt hur dessa påverkar transport-systemet. Här framhåller man särskilt att de vattenrelaterade hoten bedöms vara störst. I den regionala handlingsplanen för klimatanpassning (färdigställd år 2014) ger länsstyrelsens vägledning och rekommendationer för klimatanpassningsarbetet i länet. Man påtalar att studien bör redogöra för de olika åtgärdsalternativens påverkan på miljökvalitetsmålen samt för transporter av farligt gods. Länsstyrelsen uppmärksammar även vikten av att beakta grundvattenfrågorna och vill se att det fortsatta planeringsarbetet förhåller sig tydligare till Ramdirektivet för vatten, de berörda vattenförekomsterna och deras status. Man ser därför att Trafikverket bör ta höjd för de nya statusklassningarna, som trots att de ej är beslutade är bättre underbyggda än de nu gällande. Därtill uppmärksammar länsstyrelsen att man har lämnat förslag på nya områden för riksintresse för friluftsliv, samt att man kommer att fatta beslut om utökat strandskydd i delar av länet under Med anledning av naturvärden i området påtalar länsstyrelsen att en utbyggnad mellan Göteborg och Floda troligen kommer att kräva en 18

19 prövning enligt 7 kap 28a miljöbalken, samt sannolikt även en regeringsprövning enligt 7 kap 29 miljöbalken. Man tydliggör också starkt vikten av att utveckla analysen av möjliga alternativ i fortsatta utredningar då detta kan krävas för att tillstånd enligt 7 kap 29, ska kunna ges. Länsstyrelsen framhåller också vikten av att bedöma förhållningssätt och risk för skada gällande riksintressena för naturvård, i kommande planering. Länsstyrelsen delar inte heller studiens slutsats om att enbart sträckan Aspen-Kåhög är särskilt känslig ur landskapssynpunkt. Istället ser man att det finns en överhängande risk för att flera av utbyggnadsalternativen kommer att påverka större sammanhängande områden med höga naturvärden och ger exempel på några särskilt viktiga områden som bedöms vara svåra att passera utan större skada. Generellt vad gäller kulturmiljö ser länsstyrelsen att studiens framställning av kulturhistoriska miljöer, fornlämningar och industrihistorien bör fördjupas och analyseras ur ett landskapsperspektiv. Här bör även indirekta effekter av arbetet med den nya järnvägen, utöver de fysiska intrången, framgå. Fortsättningsvis ska också en analys av eventuella barriäreffekter, tillsammans med järnvägens förväntade audiella och visuella påverkan på landskapet och kulturmiljön, analyseras. Länsstyrelsen vill också uppmärksamma att man måste beakta riksintressena för kulturmiljö samt kulturreservatet längs sträckan Laxå-Göteborg i den fortsatta planeringen. I detta gäller även att konsekvenserna för kulturlandskapet, fornlämningar och den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska beskrivas och värderas. För kulturmiljön längs sträckan Laxå-Alingsås uppmärksammar länsstyrelsen att utredningsområde 1 Nya E20 tillhör förvaltningsområdet för Örebro län och att eventuella hänsyns- eller konfliktfrågor måste lyftas med Länsstyrelsen i Örebro län. Vad gäller de föreslagna förbigångsspårens placeringar föreslår Länsstyrelsen att man redan nu flyttar utredningsområdet vid Odensberg något längre västerut längs banan för att undvika den direkta konflikten med kända fornlämningar. Länsstyrelsen påtalar även det eventuella behovet av utredningar för att identifiera kulturhistoriska värden, inom alla föreslagna områden. Även för kulturmiljön längs sträckan Alingsås-Göteborg påtalar länsstyrelsen det eventuella behovet av utredningar för att identifiera kulturhistoriska värden, inom alla föreslagna områden. För alternativet med nya spår parallellt med befintligt dubbelspår vill man även att de områden med värdefull bebyggelse och de fornlämningar som finns i anslutning till befintliga spår, beaktas. Man uppmärksammar också att detta alternativ berör ett flertal riksintressen för kulturmiljö. För alternativet med nya spår i ny sträckning vill man tydliggöra att kunskapsunderlaget gällande förekomsten av kulturmiljöer och fornlämningar är varierande och 19

20 tidvis bristfälligt. I detta alternativ berörs också fler riksintressen än i det tidigare alternativet. 2.2 Region- och kommunalförbund Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund Sjuhärads kommunalförbund betonar Västra stambanans och Herrljunga stations betydelse för Boråsregionens person- och godstrafik, samt för Sjuhärads koppling till Stockholm. Förbundet uttrycker att Västra stambanan fortsatt kommer att vara mycket viktig för järnvägsinfrastrukturen även efter att Götalandsbanan är färdigställd. För matarlinjerna (Älvsborgsbanan, Viskadalsbanan och Kust till kustbanan) är det ytterst viktigt att genomföra investeringar på stambanan för att höja standard och tillgänglighet för fortsatt positiv trafikutveckling. På medellång sikt: Sjuhärads kommunalförbund uppger att kombinationsalternativ A bäst svarar mot det framtida tågtrafikbehovet på medellång sikt. Västra stambanan framhålls också vara en mycket viktig struktur för att målet om ett tredubblat kollektivtrafikresande ska kunna nås, vilket är en förutsättning för att Målbild tåg 2035 ska kunna realiseras. På grund av rådande brister och att kapacitetstaket är nått vill Sjuhärads kommunalförbund tydligt understryka behovet av att Västra stambanan framöver får utökade finansiella resurser. Medel för kapacitetshöjande åtgärder framhålls vara en nödvändighet och vore därför väl investerade pengar. I ett långsiktigt perspektiv framhåller förbundet att sträckan Göteborg-Alingsås snarast bör utredas djupare och förordar att en sådan utredning fokuserar på långsiktigt hållbara lösningar, med i huvudsak åtgärder som åstadkommer så snabba kapacitetseffekter på Västra stambanan som möjligt. I ett långsiktigt perspektiv gällande framtida höghastighetstrafik är Boråsregionens utgångspunkt att Götalandsbanan (via Landvetter, Borås, Jönköping, Linköping, Norrköping) är i trafik senast 2031 och att viss kapacitet då kommer att frigöras från Västra stambanan. Boråsregionen är i dagsläget ansluten till Västra stambanan genom Göteborgs centralstation och Herrljunga tågstation och man framhåller att både Borås och Herrljunga är Boråsregionens viktiga noder i det befintliga och framtida stambanenätet. Ur ett regionalt perspektiv är matningen till noderna via Älvsborgsbanan, Viskadalsbanan och Kust till kustbanan en avgörande faktor för regionens struktur. En upprustning av matarbanorna krävs redan i dagsläget, för både Västra stambanan och Götalandsbanan. 20

21 2.2.2 Göteborgsregionens kommunalförbund Göteborgsregionens kommunalförbund ser positivt på att Trafikverket genomför en åtgärdsvalsstudie som föreslår kapacitetshöjande åtgärder för Västra stambanan. På medellång sikt: GR anser att föreslagna åtgärder är bra, men otillräckliga för att lösa de kapacitets- och sårbarhetsproblem som finns i transport-systemet. Man förordar åtgärdskombination A trots den utpekade risken för försämrad punktlighet och ökad störningskänslighet. Vidare anser GR inte att åtgärdsvalsstudien i detta skede ska ge förslag på skip-stop eller sammanslagning av stationer, utan att det är kommunernas samhällsplanering som ska ge förutsättningar för detta. Man påtalar också angelägenheten om att anlägga vändspår i Floda, för pendeltågstrafikens framtida utveckling. På lång sikt: GR påtalar vikten av att man på lång sikt bör göra en fördjupad utbyggnadsutredning för Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås. Primärt ser GR att hela sträckan Göteborg- Alingsås utreds och byggs ut och GR-kommunerna vill föra en dialog kring föreslagna etappindelningar. Man påtalar också att man ser utbyggnad i ny sträckning som ett alternativ där det inte finns plats för fler spår längs med befintlig bana. GR för även fram kommunernas önskemål om att en utredning av möjliga nya spår resulterar i tydliga stråk istället för utbyggnadskorridorer, samt att utredningen presenterar en tydlig kostnadskalkyl över eventuell spårutbyggnad Regionförbundet Örebro Regionförbundet i Örebro uttrycker en tveksamhet över om målen i åtgärdsvalsstudien är tillräckligt högt satta. Detta då studien inte utgått från kollektivtrafikmyndigheternas och andra aktörers (däribland Göteborgs hamn) prognoser och målbilder, utan snarare från de medel som ansågs tillgängliga under arbetet med den nationella investeringsplanen. Man saknar även att den bedömda kapaciteten för att uppnå EU:s mål om 80 godståg/dygn år 2030 ej ingår som en förutsättning. Förbundet anser även att de studerade åtgärdspaketen inte löser målen, utan bara delar av de funktioner som beskrivs i målbilden. Vidare anser man att studiens geografiska avgränsning till endast en del av Västra stambanan, är en brist. Det studerade området borde minst ha sträckt sig till Hallsberg. Då studiens fokus är funktioner kring Göteborg är det svårt att bedöma åtgärdspaketens positiva och negativa effekter för hela sträckan Göteborg-Hallsberg-Stockholm. Förbundet anser därför att studien behöver kompletteras med en studie för hela sträckan. Samtidigt förtydligar man att den bristande helhetsbilden inte får leda till att Trafikverket avvaktar med att 21

22 planera, finansiera och genomföra de åtgärder som krävs för att så långt möjligt uppnå målbilden. Regionförbundet anser vidare att åtgärdsvalsstudien bör föreslå en plan för de störningar som kommer att uppstå av framtida underhålls- och investeringsåtgärder. Man för också fram att en eventuell utredning om att skapa förutsättningar för tågbildning i Skaraborg, i syfte att effektivisera godstrafiken, också bör utreda förutsättningar för att skapa längre tåg i Hallsberg. På medellång sikt: Regionförbundet Örebro förordar åtgärdskombination A, då denna bedöms ge bäst förutsättningar för godstrafiken, regionförstoringen och fjärresor mellan Örebro och Göteborg. Då färdigställandet av Götalandsbanan kommer att dröja många år, anser man att det krävs parallella investeringar i Västra stambanan för att säkerställa dess funktioner som ett av Sveriges största godsstråk samt som länk för snabba förbindelser mellan Stockholm-Göteborg och för region- och pendeltågstrafiken. Åtgärdskombination C anses inte vara ett realistiskt alternativ. På lång sikt anser förbundet att åtgärdskombination D är alternativet med bäst förutsättningar att nå målbilden. Man tar dock inte ställning till huruvida kombination B eller C bäst fungerar som ett första steg mot alternativ D Skaraborgs kommunalförbund På medellång sikt: Skaraborgs kommunalförbund framför att kombinationsalternativ B är det alternativ som på medellång sikt bäst stärker ambitionen om en gemensam arbetsmarknadsregion i Västra Götaland och svarar mot VG 2020-strategins målsättning om detta. Alternativ B ökar nämligen stambanans kapacitet och är mindre störningskänsligt. Förbundet framhåller att man anser det viktigt att planera för en stabil tågtrafik på hela sträckan och att sträva efter att hitta en lösning som minskar restiden mellan Skövde och Göteborg. Lösningen med buss och extra insatståg mellan Floda och Göteborg anses inte vara ett alternativ för de längre sträckorna och om man inte lyckas hantera punktligheten för sträckan Skaraborg-Göteborg ser förbundet en risk för att fler väljer bort tåget till förmån för bilen. Detta skulle isåfall motverka flera delar av studiens målbild. Förbundet motsätter sig tydligt slutsatsen från den sammanfattande effektbedömningen att Regional utveckling får större effekt i åtgärdskombination A. Man anser det missvisande eller direkt felaktigt eftersom man då sannolikt endast avser Göteborgsregionen. På lång sikt: Skaraborgs kommunalförbund konstaterar att studien bekräftar de redan identifierade omfattande bristerna gällande bl.a. kapacitet på stråket och att studien har anpassats till den nationella 22

23 infrastrukturplanens resurser. Man tydliggör dock att studien saknar åtgärder som svarar upp mot förväntat trafikbehov för framtida persontrafik enligt Målbild Tåg 2035 och förväntad fjärrtrafik kopplat till avregleringen samt de godsprognoser som framtagits av Göteborgs hamn. Förbundet anser det därför angeläget att komplettera beskrivningen av framtidens investeringsbehov i Västra stambanan med dessa utgångspunkter. Med anledning av målbilden för tågtrafiken 2035 och förväntade ökningar av godstrafiken ser förbundet att det krävs en utbyggnad av nya spår mellan Göteborg och Alingsås och man förordar därför en fortsatt utredning om nya spår på hela sträckan Alingsås-Göteborg Västra Götalandsregionen VGR framhåller att utvecklingen av Västra stambanan måste möta det trafikeringsbehov som identifieras i Målbild Tåg Man anser att åtgärdsvalsstudiens kraftiga begränsning gällande finansiella resurser till år 2025, är en brist då det medför att målbilden inte kan realiseras. På medellång sikt: VGR förordar alternativ A i kombination med kompromissalternativet på medellång sikt. Alternativ A framhålls även svara mot Målbild Tåg 2035:s ambitioner. Vidare anser man att kompromissalternativet, som kan medföra en prioriteraringsordning av trafikerande tåg på stambanan, bör tillämpas under en övergångsperiod. Detta tills dess att utbyggnaden av kapaciteten för alla trafikeringsbehov har kunnat finansieras genom den nationella infrastrukturplanen. På lång sikt: VGR anser att det krävs en fördjupad utredning av hela sträckan Alingsås-Göteborg med anledning av att spårsystemet behöver kompletteras på sträckan; dels för att nå regionens målbild och dels för att säkerställa tillräcklig kapacitet enligt hamnens godstrafikprognoser. Man bedömer även att ett vändspår i Floda vore positivt redan för dagens trafikering och att de positiva effekterna av åtgärder på delsträckorna Göteborg-Floda och Floda-Alingsås är jämförbara. Genomförandet av sträckan Alingsås-Floda bedöms dock vara något enklare och mindre kostsam. VGR delar även Västra Stambanegruppens prioritering i utbyggnadsordningen, där Alingsås-Floda prioriteras högst, men vill understryka att behovet av att åtgärda hela sträckan kvarstår. VGR anser även att Trafikverket bör utreda förutsättningarna för en omlokalisering av Sävenäs station till ett läge närmare Gamlestaden, samt vilka effekter en sådan flytt skulle få. Vidare påtalar man att det är nödvändigt att vissa pendeltåg får möjlighet att vända i Lerum eller Floda, om resursutnyttjandet av Västra stambanan ska bli optimalt. I valet mellan dessa menar VGR att Floda är bäst ur ett resandeperspektiv och Lerum ur ett kapacitetsperspektiv. Lerum kan därför accepteras på medellång sikt. 23

24 Avslutningsvis uttrycker VGR en oro över att snabbtågen mellan Stockholm och Göteborg tränger undan region- och pendeltågstrafiken, samtidigt som man ändå ser positivt på att snabbtågsoperatörerna önskar utöka fjärrtrafiken på sträckan. Det är därför angeläget att Trafikverket utvecklar former för mer robusta trafikupplägg i framtiden, genom t.ex. ramavtal och en översyn av värderingsmallen. 2.3 Kommuner Göteborgs Stad Göteborgs Stad avstyrker åtgärdskombination C då man (delvis) för att klara sin målsättning om klimatsmart godshantering, anser att det är viktigt att godstrafik kan beredas plats på Västra stambanan även i högtrafik. Man betonar även vikten av pålitlighet och att maximera robustheten i trafikeringsupplägget för att störningar ska kunna undvikas. Detta för att bl.a. kunna utöka arbetsmarknadsregionen på ett hållbart och effektivt sätt. Kommunen vill även försäkra sig om att det inte kommer att föras fram krav på utökad spårkapacitet genom nya uppställningsspår i Gullbergsvass, då detta inte stödjer kommunens planer för stadsutvecklingen. Man ställer sig positiv till genomförandet av landskapskaraktärsanalysen i studien, men önskar att denna kompletteras med en karaktärsanalys för stadslandskap. Kommunen arbetar redan idag för att minska barriäreffekterna i staden och önskar därför att man även belyser stadslandskapet och järnvägens effekter på sociala samband. Vidare påtalar man att en eventuell flytt av Sävenäs hållplats västerut skulle resultera i en starkare koppling till utvecklingen av Gamlestadens knutpunkt. Konsekvenserna av en sådan åtgärd, dess genomförbarhet (i förhållande till pågående arbeten vid Olskroken), samt vilken nytta den medför på lokal och regional skala, önskar man att studien skulle analysera djupare. Göteborgs Stad är oerhört angelägna om att denna åtgärd prövas för möjligheten att ingå i åtgärdskombinationerna som föreslås på medellång sikt. Mot bakgrund av arbetet med stadsutvecklingen i Gullbergsvass har kommunen, tillsammans med ett flertal andra aktörer, börjat studera möjligheten att flytta spåranknutna verksamheter. Man anser därför att studien bör undersöka konsekvenserna av en flytt av Sävenäs kombiterminal i samband med åtgärdsbeskrivning för infart till Sävenäs rangerbangård, då förutsättningarna för en sådan flytt utreds i dagsläget. Göteborgs Stad anser även att utredningen av nya spår mellan Göteborg och Alingsås, i synnerhet vid Lerum, inte bör skjutas för 24