YDRE ENERGIPLAN

Transkript

1 a YDRE ENERGIPLAN Foto Karin Westerberg Kickan Grimstedt 2011 januari

2 YDRE ENERGIPLAN SAMMANFATTNING Ydres nuvarande energiplan är gammal och det är dags för en uppdatering. Framtagande av denna plan i gjorts med ledning av Östsam och LiU projekt Energiplanering i Östergötland mellan där Ydre ingått. Ydre har totalt sett ökat sin energitillförselnivå under lång tid. Det är framför allt industrin och transporterna ökat sin energianvändning samtidigt som hushållen minskat sin. Av detta står förnybar energi i form av biobränsle, vatten, sol, biogas står för ca 70 % medan de fossila bränslena uppgår till ca 24 %. Det är framför allt de fossila bränslena bensin/diesel/eldningsolja som genererar koldioxidutsläpp (CO2) stod Ydre för ett utsläpp på ton CO2 av vilka privatbilismen stod för 42% och transporter totalt för ca 70 %. Av de MWh energi som används inom Ydre kommun så är industrin (44 %), den största energianvändaren följd av hushållen (26 %) och transporterna (18 %). Jordbruk mm för 6% övriga tjänster samt offentlig verksamhet 3 % vardera. Ydres mål Ydre kommun ska arbeta med energifrågor utifrån följande övergripande mål. Energianvändningen ska styras över mot ett uthålligt samhälle Användningen av fossila bränslen ska minska Andelen biobränslen ska öka Elanvändningen ska effektiviseras Kommunen ska också verka för att hjälpa till att bidra till att energi kan tillhandahållas med hög säkerhet I den här energiplanen presenteras de mål och åtgärder som kommunen strävar efter i sitt energiarbete. Dessa presenteras utifrån tre övergripande mål för perioden Andelen förnyelsebar energi ska öka till 80 % Koldioxid utsläppen ska minska med 17 % Energianvändningen minskas med 20% 2

3 VISION VI INTEGRERAR ENERGIARBETET I ALLT KOMMUNALT ARBETE! -Kommunens personal och förtroendevalda engageras i ett aktivt energi- och klimatarbete! -Alla drar sitt strå till stacken utifrån sina förutsättningar! -Klimat- och energifrågorna blir en naturlig del av policys och planer! -Klimat- och energifrågorna blir en naturlig del av våra ledningssystem! -Att arbeta med energifrågorna blir en återkommande och kreativ process i kommunen! VI TAR FRAM EN POLICY FÖR ALLA VÅRA RESOR! -Vi har en god koll på hur vi reser och med vad! -Vi har en policy för resande som gynnar klimatet! -Vi skapar goda förutsättningar för oss som verkar i kommunen att resa klimatsmart både till och från jobbet och i tjänsten! VI ÖKAR SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR! -Vi har goda och breda kontakter med universitet och högskolor kring energi- och klimatfrågor! -Vi tar hjälp av forskar och studenter för att utreda och implementera viktiga klimat- och energiåtgärder! -Vi erbjuder forskare och studenter att komma till oss för att studera kommunen, dess klimatpåverkan och våra energi- och klimatinsatser! VI ÖKAR SAMVERKAN KRING KLIMAT- OCH ENERGIFRÅGOR MED NÄRINGSLIVET! -Klimat- och energifrågorna blir en naturlig del av vår näringslivspolicy och vårt näringslivsarbete! -Vi lär oss mer om näringslivets energi- och klimatarbete och arbetar för att stödja det! -Vi skapar tätare kontakter med näringslivet i arbetet med energi- och klimatfrågorna! -Vi genomför gemensamma energi- och klimatprojekt med näringslivet! VI DELTAR I OCH STÖDER EN UTVECKLING AV EN GRÖNARE, SKÖNARE TURISM! - Vi lär oss mer om besöksnäringens energi- och klimatarbete och arbetar för att stödja det! - - Vi skapar tätare kontakter med besöksnäringen i frågor som berör grön turism! - Vi genomför gemensamma projekt med besöksnäringen för att öka den gröna turismen i Ydre! VI ARBETAR FÖR EN ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNING NÄR DET GÄLLER MAT OCH BRÄNSLE! -Ydre har redan nu en stor produktion av livsmedel vi utvecklar detta och ser till att dra nytta av det lokalt! -Ydre producerar redan nu många råvaror som skulle kunna användas för klimatsmart energiproduktion vi utvecklar detta och ser till att dra nytta av det lokalt! -Vi skapar tätare kontakter och samarbeten med jord- och skogsbruket samt lokala förädlare! 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vision... 3 Introduktion... 5 Bakgrund graders målet- vårt gemensamma globala mål... 6 EU:s mål... 6 Nationella energi- och klimatmål... 7 Regionala energi- och miljömål... 7 Ydres utmaningar... 8 Hur mäter vi våra insatser Nulägesbeskrivning Näringsverksamhet Kommunikationer Tillförd och använd energi i kommunen Energianvändning fördelat på energislag Energianvändning fördelat på sektorer Dagens energiproduktion och potential för förnyelsebar energi i kommunen Värmepumpar Energianvändning i den kommunala organisationen Kommunens miljö- och energiarbete Energisystemets miljöpåverkan Mål och handlingsplan Handlingsplanens mål Övergripande mål för energiplanen Effektmål Uppföljning Metodbeskrivning Faktadelen Energiplan Östergötland Aktiviteter Ordlista Referenser

5 INTRODUKTION Sverige är idag ett av de länder som använder mest energi per person i världen. All energi vi använder härstammar från våra gemensamma naturresurser och ger negativ miljöpåverkan på olika sätt. Att energipriserna kommer att öka framöver gör det oerhört viktigt för kommunen, företag och hushåll att göra vad de kan för att använda mindre energi, byta till alternativa energikällor eller ny teknik. Ett väl fungerande energisystem kommer med andra ord att påverka vår vardagsekonomi och vår konkurrenskraft. Kommunal energiplanering Sedan 1977 (SFS 1977:439) har Sverige haft en lag om kommunal energiplanering. Den ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi. När lagen skrevs handlade det mycket om att klara av att minska Sveriges oljeberoende. Idag har man också insett att kommunen är en viktig aktör när det gäller att minska klimatpåverkan. En kommun har stor rådighet över byggnadsplanering, infrastruktur, avfallshantering, frågor som är av stor vikt när det gäller klimatpåverkan. Som en hjälp i detta arbete är energiplanen tänkt att fungera som ett styrdokument kring kommunens egen energianvändning, men också för hur kommunen kan arbeta i samverkan med företag och medborgare för att uppnå våra gemensamma energi- och klimatmål. Energiplanens syfte och avgränsningar Energiplanen ska ses som ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till att vi kan vara med och uppfylla de regionala och nationella klimat- och energipolitiska målen som finns fram till Energiplanen avser och omfattar Ydre som geografisk yta. Fokus ligger på energianvändningen och dess konsekvenser. När det gäller miljö- och klimatpåverkan har vi valt att redovisa koldioxid, svalveldioxider, kväveoxider och partiklar i miljöbedömningen. Detta gör att det inte finns åtgärdsförslag som tar hänsyn till jordbrukets utsläpp av klimatgaser (metan, lustgas). Dessa står visserligen för lika stor del om våra koldioxidutsläpp, men jordbruket står också för en stor potential när det gäller förnybar energi. Här kan därför åtgärder som handlar om att tillvarata denna potential bidra till en minskning av jordbrukets negativa klimatpåverkan. 5

6 BAKGRUND Hur stort ansvar har människan för de förändringar som vi ser i klimatet? Detta har många forskare världen runt funderat på och samlats kring det gemensamma målet att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till Detta bygger på ett antal scenarion som IPCC (FN:s klimatpanel) skapat utifrån den senaste klimatforskningen Svenska Nationella, regional och lokala mål Globala mål Kyoto-protokoll 2 gradersmål EU mål GRADERS MÅLET- VÅRT GEMENSAMMA GLOBALA MÅL Att koncentrationen av växthusgaser drivit upp jordens medeltemperatur och detta medfört oönskad klimatpåverkan är de flesta forskare överens om. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 enades värdens länder därför om att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till 2100 jämfört med förindustriell tid. För att nå det målet får växthusgaserna inte överstiga en koncentration av 450 ppm i atmosfären, räknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) 1. EU:S MÅL EU-kommissionen tog 2008 ett beslut för en sammanhållen europeisk energi- och klimat politik. I EU:s gemensamma energi- och klimatprogram formulerades de så kallade målen Länderna inom EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om en ny internationell överenskommelse kommer till stånd) Länderna inom EU ska öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energianvändningen. Länderna inom EU ska öka energieffektiviteten med minst 20 % Länderna inom EU ska öka andelen förnybara bränslen till transportsektorn till 10 % 1 Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exemepl 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid. 6

7 NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATMÅL Regeringen lade 2009 fram två propositioner till riksdagen med strategier och mål gör en anpassning av EU.s mål till våra svenska förhållanden.. Sverige ska minska de klimatpåverkande utsläppen med 40 % för alla sektorer utom den handlande sektorn. Vissa stora industrier samt storskalig energiproduktion får gemensamma mål inom EU. Sverige ska andelen förnybara energikällor så de står för 50 % av energianvändningen. Sverige ska effektivisera energianvändningen med 20 %. REGIONALA ENERGI- OCH MILJÖMÅL De regionala målen som Östergötland satt upp är mer strategiska och pekar på Östergötlands möjligheter att aktivt främja energihushållning, minska klimatpåverkan samt öka andelen förnybar energi. (Ett vinnande klimat), 2 Sammanfattningsvis finns mål för hur vi kommer tillrätta med klimatpåverkan på såväl globalnivå som EU nivå och nationell nivå. Det är 10 år kvar till 2020, vad händer om vi ingenting gör? Detta tål att funderas kring

8 YDRES UTMANINGAR Hur ligger Ydre till i relation till de internationella och nationella klimat- och energimålen? Vad händer om vi inget gör och var finns våra stora utmaningar? Nollalternativet 3 beskriver en uppskattning av kommunens energianvändning och dess miljöpåverkan fram till år 2020 om ingen energiplan med tillhörande åtgärder antas. Nollalternativet bygger på energimyndighetens långtidsprognos från Detta innebär att förändringarna av utsläppens storlek samt storleken på användningen av olika energikällor bygger på ett förutspått nationellt genomsnitt. Bensinanvändningen antas minska medan användningen av biobränsle och fjärrvärme antas öka. För att ta reda på vilka utmaningar vi står inför jämförs i figuren nedan Ydres nollalternativ med de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Nationella mål Mål 1: Minskade växthusgasutsläpp med 17 % * Vad säger nollalternativet % Ingen minskning av växthusgasutsläpp Når vi målen för 2020? Målet uppnås ej Mål 2: 50 % av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Förnyelsebara energikällor står för 71% Målet uppnås Mål 3: Energianvändningen ska effektiviseras med 20 % (MWh/SEK BNP) Energieffektivisering med 16% Målet uppnås ej Bildtext: Ydres nollvision för de tre nationella klimatmålen. Källa LiU projekts miljöbedömningsverktyg. *Notera: -17% avser det nationella åtagandet exklusive handel med utsläppsrätter och använder år 2005 som basår. Som vi ser uppnås endast mål 2. Det om att 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor. Detta kommer sig av att vi redan idag använder fjärrvärme och både hushållen och industrin använder mycket träbränsle. Mål 3 om att effektivisera energianvändningen ligger inom räckhåll, vi når 16 % men ska över 20 % för att nå målet. För att klara att minska vår energianvändning kan vi optimera dagens lösningar, våga välja smartare lösningar, ta tillvara på spillvärme samt åka mindre bil och mer kollektivt. 3 Nollalternativet är beräknat med hjälp av Energimyndigheten långtidsprognos från Nollalternativet jämförs också mot de nationella energi- och klimatpolitiska målen. 8

9 Mål 1 om minskade koldioxidutsläpp med 17 % ligger vi långt ifrån, här ligger den stora utmaningen. Koldioxiden uppstår vid förbränning av bla fossila bränslen och träbränslen. Eftersom levande träd tar upp koldioxid brukar man dock räkna träbränslen som koldioxidneutrala. De fossila bränslena kommer däremot från naturresurser som bildats över mycket lång tid och när vi använder dem i vårta energisystem släpper vi ut CO2 som inte lika lätt kan bindas igen i växande grödor. De sker däremot ett tillskott av koldioxid i atmosfären som orsakar klimat- och miljöpåverkan. Eftersom olja för uppvärmning, bensin och diesel för transporter står för mer än 24 % av energianvändningen, samtidigt som de genererar koldioxidutsläpp finns två vägar att gå för att komma åt problemet. Vi kan minska den andel av fossila bränslen vi använder och vi kan byta ut fossila bränslen mot förnybara energikällor. Tabellen nedan visar på några möjliga sätt att göra detta på: Resor Transporter Uppvärmning Färre bilresor Kortare transporter Byt oljeeldning till fjärrvärme, värmepump, biobränsle Alternativa bränslen Mer kollektivt resande Alternativa bränslen Alternativa transportmedel 9

10 HUR MÄTER VI VÅRA INSATSER För att veta om målsättningar infrias behöver vi ha indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Tillsammans med övriga kommuner i Östergötland som var med i projektet Energiplanering Östergötland kom vi fram till 6 indikatorer som vi ville följa upp. Koldioxidutsläppen är de målet vi kommer att behöva jobba hårdast med och det är också där de flesta indikatorerna finns. Mängden fossila bränslen är stark kopplat till CO2 utsläppen. Vi vet att transporter och då främst vårt bilåkande är en starkt bidragande orsak till våra CO2 utsläpp så att följa utvecklingen i fordonsparken samt körsträcka per person kan vara mycket intressant. Energi per person är mer intressant på ett nationellt plan. På lokal nivå påverkas statistiken av att Ydre har en energikrävande industri. CO2e 4 per person är en annan viktig nationell indikator. Här ligger Ydre mycket över riksgenomsnittet vilket kan förklaras med att Ydre är en glest befolkad med begränsad kollektivtrafik. Bilen blir ett viktig transportmede. I kommunen finns en stor andel jordbruk med djurhållning vilka också påverkar växthusgasutsläppen. Vi tittar också på hur elenergin fördelas i kommunen och i hushållen. I tabellen nedan jämför vi Ydres indikatorer 2008 med de nationella samma år samt målsättning för Ydre Indikatorer Ydre 2008 Sverige 2008 Ydre 2020 Andel fossila bränsle av total energianvändning 24 % 29 % 15 % Energi/per person 46,7 MWh 43 MWh Körsträcka per person 911 mil/person 694mi/person 700 mil/person Andel bilar med förnybart bränsle El-användning av total energianvändning 2% 3,8 % 10% 27% 31 % CO2 transporter Ca ton/år Östergötland Ca ton/år Hushållens energianvändning el och olja* El 41% Olja 1 % El 44 % Olja 1,5 % CO2 ekv /person 11,7 ton/person 6,9 ton/år 6 indikatorer för 2008 och 2020 för Ydre *andel av hushållens totala energianvändning 4 CO2e koldioxid ekvivalenter är ett sätt att jämföra olika växthusgaser. Av de 6 gaser som räknas som växthusgaser är CO2 koldioxid vanligast, 1 kg CO2 = 1 CO2e. 1 kg metan som kommer från jordbrukets djurhållning motsvarar 21 CO2e. 1 kg av den värsta växthusgasen motsvarar kg CO2. 10

11 NULÄGESBESKRIVNING Med utgångsåret 2008 tittar vi på Ydre som geografisk yta. Vilka naturresurser finns här, hur värmer man sina hus, vad jobbar man med, hur tar man sig till jobbet? Nulägesbeskrivningen har energifrågorna i fokus. Hur mycket energi, av vilket energislag och till vad används den är frågor nulägesanalysen ger svar på. Ydre kommun är beläget i södra Östergötland, på sydsvenska höglandet. Kommunen har en areal på 782,7 km² varav 678,4 land och 104,3 vatten. Till stor del är marken skogsbevuxen men delar av marken används för åker och bete. Kommunen har avrinning mot tre större vattenområden, Svartån, Stångån och Silverån. Ydres lägsta del är sjön Sommen (146) och högsta punkt är Stenabohöjden (328). I Ydre bor 3726 personer De flesta bor i de fyra orterna Österbymo (877 st), Hestra (485st), Rydsnäs (294) och Asby (182 st). De ca 1800 permanenta hushållen ökar sommartid med ca 1200 extra hushåll. Ydre är en kommun med mycket glesbygd vilket medför att man åker mer bil än genomsnittet för Östergötland. Kommunens främsta naturresurser är skog och vatten. NÄRINGSVERKSAMHET Det privata näringslivet i Ydre kommun består i huvudsak av små och medelstora företag. Därtill finns några företag som är ledande inom sina nischer, t.ex. inom träförädling, pelletsproduktion och verkstadsindustri. Offentlig verksamhet sysselsätter 27% av befolkningen, tillverkningsindustrin 23%, handel och kommunikation 13 %, jord- och skogsbruk 9 % samt övrigt näringsgrenar 18 %. KOMMUNIKATIONER Arbetspendling till kommunen ligger på 281 personer samt 786 personen ut ur kommunen. Det är 90 km från Österbymo till Linköping, 33 km till Tranås och 33 km till Eksjö. Östgötatrafiken har två linjer i Ydre 630 mellan Östebymo via Hestra till Tranås med 43 turer per vecka och linjen 631 mellan Östebymo via Rydsnäs till Eksjö med 11 turer per vecka. TILLFÖRD OCH ANVÄND ENERGI I KOMMUNEN För att göra en energiplan är det viktigt att veta hur energianvändningen i kommunen ser ut. Vilka energislag vi använder samt hur fördelningen mellan olika sektorer. 5 TILLFÖRD ENERGI Bruttotillförseln av energi till Ydre 2008 uppgick till MWh (fig 1). Med bruttotillförsel menas den energi som tillförts kommunen. Vissa energislag medför förluster vilket gör att 5 På hittar man statistik om vilka energislag som används, hur mycket och till vilken typ av verksamhet energin används. 11

12 all energi inte används till arbete. Elanvändningen medför ca 7 % förluster och fjärrvärme har ca 10 %ledningsförluster. I figuren nedan ser vi fördelningen mellan de olika energislagen. Bruttotillförsel MWh El-energi 28% Fjärrvärme 3% Bensin 11% Diesel 10% Eldning solja 1 2% Träbränsle 46% FIGUR 1 BRUTTOENERGITILLFÖRSEL 2008, KÄLLA ANVÄND ENERGI Ydres energianvändning kan alltså skilja sig något från den tillförda energin på grund av tex överföringsförluster. Fossila bränslen (olja, bensin, diesel) har totalt sätt minskat med en tredjedel sedan 1990 i Ydre. Under samma period har elanvändningen ökat med en femtedel och biobränslen ökat med nära två Använd energi 2008, ca MWh El-energi 27% Fjärrvärme 3% Bensin 11% Diesel 11% Eldnings olja 1 1% tredjedelar. Träbränsle 47% FIGUR 2 ANVÄND ENERGI 2008, KÄLLA 12

13 ENERGIANVÄNDNING FÖRDELAT PÅ ENERGISLAG Glädjande är att eldningsoljan nästa helt är borta i Ydre, den står för ca 1 % av det total energianvändningen. Biobränslen av träråvara används av industrin och hushållen för uppvärmning. Här tittar vi närmare på hur träbränsle som är det största energislaget, och används till nära 70 % av industrin och övriga 30 % till hushållen. Träbränsle, MWh Hushåll 31% Industri, byggverks. 69% FIGUR 3 TRÄBRÄNSLEANVÄNDNINGEN 2008, KÄLLA Här tittar vi närmare på hur el-energin som är det näst största energislaget används och det är hushållen som använde nära hälften av alla tillförd el i Ydre. El-användningen 2008, MWh Hushåll 40% Jordbruk, skogsbruk, fiske 12% Övriga tjänster 8% Offentlig verksamhet 13% Industri, byggverks. 27% FIGUR 4 EL-ANVÄNDNINGEN 2008, KÄLLA Hushållen står för 40% av den totala elanvändningen (fig 4), tätt följd av industrin som använder knappt 30%. Offentlig sektor använder 13%, jordbruk 12% och övriga tjänster 8 %. Användningen av olja i Ydre har minskat (fig 4) till att endast motsvara ca 250 m3. Av detta använder hushållen en femtedel av oljan vilket motsvara knappt 25 villors oljeanvändning ( kwh uppvärmning). 13

14 Hushåll 20% Oljeanvändning 2008, 2619 MWh Jordbruk,skogsbruk, fiske 1% Övriga tjänster 14% Offentlig verksamhet 7% Industri, byggverks. 58% FIGUR 5 OLJEANVÄNDNINGEN 2008, KÄLLA ENERGIANVÄNDNING FÖRDELAT PÅ SEKTORER Energianvändning i Ydre 2008 var ca MWh. Industrin är den största energianvändaren med ca MWh tätt följd av hushållens energianvändning på ca MWh. Alla typer av transporter både privata och kollektiva använder MWh. Jord- och skogsbruk använder ca MWh medan offentlig verksamhet använder 6300 MWh. Under rubriken övriga tjänster döljer sig tjänstesektorn och handeln med en förbrukning av 4600 MWh. Energianvändning MWh, per sektor Hushåll 26% Jordbruk,skogsbruk, fiske 6% Övriga tjänster 3% Tran sporter 18% Offentlig verksamhet 3% Industri, byggverks. 44% FIGUR 6 ENERGIANVÄNDNING PER SEKTOR, Som vi kan se så har industrin växt sig stor i Ydre och är den största energianvändaren i kommunen. Antalet hushållen har minskat sedan början på 1990-talet men är fortfarande den näst största energianvändaren i kommunen. Närvärmeverket levererar fjärrvärme till Ydrekommun, Ydrebostäder samt 6 villor. Industrin har ökat sin energianvändning under 2000-talet. Transporter, som är den tredje största sek- 14

15 torn, har även den ökat sin energianvändning. Den offentliga verksamhetens energianvändning har minskat något. Den största sammanlagda användningen av energi sker i, industrin (44 %) och därefter i hushållen (26 %), Transporterna är tredje största energianvändare med 18 %, medan övriga tillsammans står för 12% av energianvändningen. INDUSTRIN ENERGIANVÄNDNING, EN FÖRDJUPNING Industrin har växt kraftig under 2000-talet i Ydre. Industrin har minskat sin andel fossila bränslen och idag står de för 4 % av industrins energianvändning. Industrins energianvändning 2008,ca MWh El-energi 17% Diesel 2% Eldnings olja 1 2% Träbränsle 79% FIGUR 7 INDUSTRIN ENERGIANVÄNDNING, KÄLLA Som vi kan se är träbränsle den vanligaste energibäraren inom industri och byggverksamhet. Elanvändningen står för knappt en femtedel av energianvändningen. Eftersom industrin är den största energianvändaren är det viktigt att ha en bra dialog med företag kring energifrågorna. Det finns flera möjliga vägar till mer formell samverkan mellan kommunen och företagen, tex genom energirådgivning och genom den energitillsyn som miljökontorets kan stå för. ENERGIANVÄNDNING FÖR HUSHÅLL- FÖRDJUPNING Som vi sett är hushållen den näst största energianvändaren i Ydre ca 26 % ( MWh) av den tillförda energin används där. Av de energislag som hushållen använder utgörs dock bara 1 % av fossila bränslen. Oljan i småhus motsvara ca 50 m3 eller uppvärmning för ca 25 villor. Närvärme finns i Österbymo och betjänar Ydrebostäder och Ydre kommun samt ett fåtal villor i centralorten. Biobränsle (ved och pellets) är vanligt men värmepumpar (främst bergvärmepumpar) har ökat i Ydre har idag över 200 installerade pumpar. El står för 40 % av hushållen energianvändning Idag kan det vara svårt att ur statistiken veta vilka hushåll som har direktverkande el och vilka som har el till sin värmepump. Använder man värmepump så har hushållet minskat sin energianvändning och använder gratis energi ur luft, mark och vatten. Hushållen med direktverkande el har fortfarande en potential att göra energieffektiviseringar. 15

16 Hushållens energianvändning ca MWh Eldnings olja 1 1% El-energi 40% Träbränsle 55% Fjärrvärme 4% FIGUR 8 HUSHÅLLENS ENERGIANVÄNDNING PER ENERGISLAG, KÄLLA En stor del av hushållens energianvändning går till uppvärmning av hus och lägenheter. I småhus är eluppvärmning nästan lika vanlig som ved- och pelletseldning. Flerfamiljshus i tätorten Österbymo är i ofta anslutna till närvärmenätet. Ydrebostäder är det kommunala bostadsbolaget i Ydre. Företaget äger och förvaltar 312 lägenheter och ett antal lokaler. Under 2009 använde Ydre bostäder 4,2 GWh fördelat på 75% närvärme, 2% olja, 23% el. ENERGIANVÄNDNING FÖR TRANSPORTER Som tidigare nämnts är transportsektorn vår tredje största energianvändare. Transporterna är också till stora delar beroende av fossila bränslen, vilket gör dem till den sektor som orsakar de största koldioxidutsläppen. Detta gör förändringen i våra transportmönster till en av våra största utmaningar! Ydrebon kör ca 900 mil/per person (fig 9) och år vilket är drygt 250 mil mer per person och år än övriga Östergötland, och 200 mil mer än övriga svenskar. Mil/invånare och år Ydre Sverige Östergötland FIGUR 9 MIL/INVÅNARE I YDRE, KÄLLA 16

17 Hur räknar man! Koldioxid (kg/mil) Exempel Bensindrivna personbilar 1,8 Dieseldrivna personbilar 1,7 Etanolhybrid/E85-drivna bilar 0,5 Om man kör 1500 mil/år med en bensinbil så släpper man ut 2775 kg CO2 per år. Om man istället kör en biogasbil 1500 mil släpper man ut 40,5 kg CO2/år. Biogasdrivna bilar 0,026 Källa LiU miljbedömningsverktyg Utsläppen av koldioxid från transporterna beror till stor del på vilket bränsle fordonet använder. Ydres bilpark domineras helt av bensindrivna bilar. Dieseln är på frammarsch medan bilar med förnybara bränslen står för knappt 2 %. Antal miljöbilar, som innebär att de släpper ut max 120 g CO2 per km kan inte läsas ut ur statistiken på kommunnivå. 2% av bilparken är fossilfri FIGUR 10 YDERS BILPARK EFTER DRIVMEDEL 2008, KÄLLA Bilparken i Ydre består till 2% av bilar som drivs av förnybara bränslen resten av bilparken kör på fossila bränslen vilket ger en hög grad av koldioxidutsläpp. Privatbilismen i Ydre släpper ut ca 7574 ton CO2 /år. Transportsektorn totalt släpper ut ca ton CO2 per år. Att Ydrebon kör mer bil än både östgötar och svenskar i kombination med låg andel miljöklassade fordon gör att transportsektorn blir Ydres största utmaning i klimatarbetet. 17

18 DAGENS ENERGIPRODUKTION OCH POTENTIAL FÖR FÖRNYELSEBAR ENERGI I KOMMUNEN Ydre har en stor potential för framtida uttag från förnybar energi då vi idag endast har egenproducerad el via vattenkraft. Vindkraftsplanen som kommer tas fram under 2011 får visa på lämpliga områden för vindkraftsetablering. Enligt den förstudie som gjorts på kommunal nivå ser det särskilt lovande ut för biogasproduktion från gödsel, halm, sly runt åker och beteskanter samt energigrödor. Solenergi för uppvärmning av vatten särskilt i samband med ved- och pellets eldning har en mycket stor potential. Avfall och avloppsslam är råvaror för energianvändning oavsett om man använder den i kommunen eller säljer den. FJÄRRVÄRME Fjärrvärme är en central pannanläggning som producerar hetvatten som sedan pumpas ut i ett fjärrvärmerör (kulvert) i marken till de anslutna fastigheterna. Vattentemperaturen kan vara upp till 120 grader när det är riktigt kallt ute. Ydre kommun äger närvärmeverket i Österbymo, det producerar ca 5275 MWh närvärme till kommunens egna lokaler, Ydre bostäder samt 6 villor. I dagsläget finns ingen efterfrågan på en utbyggnad av nätet. Ydre Kategori Normalårsförbrukning MWh Antal Leveranspunkter Industri förutom "Tillverkningsindustri" 0 0 Offentliga lokaler Övriga lokaler Småhus Flerfamiljshus Summa 5275 MWh 27 Källa Ydre kommun Bränslemixen i närvärmeverket i Ydre var 2009 var 1329 ton pellets ( 37 MWh) och 11m3 (11 MWh) olja. Under året har en reparation i biobränsepanna gjort att man använt mer olja än under ett normalt år. 18

19 VÄRMEPUMPAR Ydre har över 200 installerade bergvärmepumpar. Det finns inte så mycket olja kvar men dessa fastigheter med vattenburna värmesystem är lämpliga att konvertera till antingen fjärrvärme, värmepumpar eller elda med biobränsle. Småhus med direktverkande el är svårare att motivera då installationskostnader för att installera ett vattenburet system är relativt högt. För denna grupp hushåll kan luft-luft pump sänka deras elanvändning. Värmepumpar tar energi från luft, mark, vatten och efter en förångning och avkylningsprocess utvinns värme som överförs till luft eller vatten beroende på vilket system man har. COPvärdet (coefficent of performance)= värmefaktor är förhållandet mellan den tillförda elenergin och den utvunna värmeenergin. En värmepump omvandlar energi från luft, mark, vatten ( gratis energi ) till värme med endast lite tillförsel av elenergi till kompressorn. Ett COP på 3,0 säger att för varje kwh el du använder bidrar luften, marken eller vattnet med 3 kwh. I figuren nedan ser vi hur antalet värmepumpsärenden hos kommunen legat ganska jämt sedan Värmepumpar Ydre Installerade pumpar Antal ärenden FIGUR 11 VÄRMEPUMPSÄRENDEN YDRE, KÄLLA KOMMUNEN VINDKRAFTSPRODUKTION OCH FRAMTIDA POTENTIAL Det finns ingen vindkraftsproduktion i Ydre. Vindkraftsplan kommer att tas fram under 2011 och får visa på lämpliga områden för vindkraft i Ydre kommun. PRODUKTION OCH POTENTIAL FÖR BIOBRÄNSLE Länsstyrelsen i Östergötland 6 har gjort en inventering på länsnivå som visar att de gröna 6 Källa länstyrelsen Östergötland Förstudie förnyelsebar energi 19

20 näringarna i Östergötland har stora möjligheter att producera förnybar energi. I skogs- och jordbruk finns resurser som avverkningsrester, grödor, halm och gödsel. Produktionen av biobränslen från befintliga resurser som avverkningsrester, halm, gödsel och avfall skulle kunna ökas kraftigt. Den maximala energipotentialen från dessa källor har beräknats till 2,2 TWh/år, varav större delen härrör från skogen. Endast 0,5 TWh av detta tillvaratas för energiändamål idag. Vidare finns en potential för utbyggnad av solenergi, vindkraft och vattenkraft samt ökad odling av energigrödor. Salix på 10 % av åkermarken kunna ge 1 TWh flis per år, vilket är lika mycket som används exempelvis i Händelöverket i Norrköping. Sockerbetor på 15 % av åkermarken skulle kunna ge 1 TWh biogas per år vilket motsvarar 30 % av dagens förbrukning av bensin och diesel i länet. Alla potentialer ovan är dock inte ekonomiskt intressanta att tillvarata i dagsläget. De områden som verkar särskilt lovande för landsbygdsföretagare att vidareutveckla är biogasproduktion från är gödsel, halm, sly runt åker- och beteskanter, energigrödor till biogasproduktion eller värmeverk. I tillväxtplanen ges förslag på projekt, fördjupade studier och utbildningssatsningar för att gynna de gröna näringarnas företagande inom småskalig förnybar energiproduktion. Biogaspotential för Ydre är ca 11 GWh. Tabell Biogaspotential från gödsel i länet 2007 enligt regional studie Ydre Biogas potential Summa Höns Svin Nöt GWh/år 0,6 0,4 9,5 11 Källa Länsstyrelsen Förstudie Förnybara energikällor i Östergötland Detta stämmer väl med den lokala rapport som gjordes i samband med biogasstudien 2009 i Ydre. Här ser man att enbart energiinnehållet i gödsel från de ca 6500 nötkreatur är 10,5 GWh. SOLENERGI En normal solvärmeanläggning ersätter ca 2000kWh/hushåll. Vedeldare har störst nytta av solfångare, man slipper arbetet att elda med ved 4-5månader om året. Potentialen är därmed enorm att använda solen som värmekälla under sommarhalvåret. Alla nya hus borde ha solfångare som standard för varmvattenproduktion under sommarhalvåret. Potentialen för att utnyttja sol är därmed enorm och kan med hjälp av fortsatt bidrag börja växa till en stor märkbar värmekälla för varmvattenproduktion. SPILLVÄRME Det finns idag ingen stor producent med överskott på värme som levererar den. 20

21 VATTENKRAFT Vattenkraftverken i kommunen ägs av Tranås Energi och Fortum. Årsproduktionen under normala vattenår ligger runt 4,5 GWh. Det finns ett antal mindre outbyggda vattenfall, som kunde utnyttjas i framtiden. Det är elprisutvecklingen som styr utbyggnaden av dessa. Verk Enligt Wiren GWh Enligt SERO GWh Ydre Olstorp 0,6 1 Visskvarn 2,3 3,2 Forsnäs 1,4 1,8 ETANOL Etanolanvändningen är mycket liten i Ydre. Etanol finns att tanka på en station i kommunen. BIOGAS Det finns varken biogasproduktion eller något tankställe för biogas i kommunen. En förstudie om möjligheten för biogasproduktion i Ydre genomfördes under Den visad på att det finns goda förutsättningar för en anläggning, potentialen i Ydre är ca 10,5 GW för gödsel från nötkreatur i kommunen. Intresset har lett vidare till ett projekt som löper under två år från januari 2011, som syftar till att realisera planerna på en biogasanläggning. 7 AVFALL OCH AVLOPPSSLAM Avfall och avfalloppsslam kan ses som en resurs att använda i kommunen eller att sälja. Ydre levererar sitt avfall till Eksjö för förbränning. 7 Projektet finansierat via Länsstyrelsen, regionförbundet Östsam och Ydre kommun 21

22 ENERGIANVÄNDNING I DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN Kommunen som organisation är en stor energianvändare, med många verksamheter och många anställda. För att driva kommunal verksamhet krävs specialanpassade lokaler för tex skolor, äldreomsorg och bibliotek. Gatubelysning, vatten och avlopp samt renhållning är andra energikrävande verksamheter. Många av kommunens verksamheter medför också transporter av olika slag. Bilar behövs för att hemtjänsten ska fungera på landsbygden, räddningstjänsten och gatukontoret behöver fordon i sina verksamheter mfl. Dessutom använder personal bilar i tjänsten. TRANSPORTER - TJÄNSTEBILAR Tjänsteresor med egen bil Ydre har ingen utarbetad resepolicy men en trafiksäkerhetspolicy. Skattefri ersättning på 18,50 kr per mil använda av alla som inte har bilavtal med arbetsgivaren utbetalades kr i reseersättning vilket motsvarar ca 8300 mil. CO2 utsläppet från dessa tjänsteresor med egen bil uppgår till ca 15 ton. Kommunens fordonspark Under 2009 hade kommunen 26 fordon. Kommunens har köpt drivmedel till sina bilar till en pris av kr Det blir ett CO2 utsläpp på ca 105 ton CO2. 8 Kommunens fordonspark består till största delen av bensindrivna personbilar och dieseldrivna räddningsfordon. Tabellen visar antal fordon i olika förvaltningar. Kommunkontoret VA Räddningstjänsten Hemtjänsten Socialförvaltning Ydrebostäder Ydres fordons park 2009 TRANSPORTER Kommunens har 26 bilar och lätta lastbilar samt brandbilar i sin förvaltning. Här finns dessutom motordrivna redskap och åkgräsklippare. SKOLSKJUTSAR OCH FÄRDTJÄNSTRESOR Färdtjänst och skolresor hör till de stora posterna när det gäller kommunbetalda samhällsresor. Färdtjänst används av 199 personer per år. Här har man ingen redovisning i antal km utan fakturering baseras på startavgift, zontaxa och km kördes mil skolskjuts. Detta är svårt att beräkna CO2 på då detta är en blandning av kollektivtrafik och upphandlade mindre bussar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunorganisationens tjänsteresor med både egna och kommunala fordon samt skol- och färdtjänstresor i stor utsträckning bidrar till CO2 utsläppen i Ydre. GATU- OCH VÄGBELYSNING Ydre kommun har i dagsläget ca 860 armaturer för gatubelysningen. Årsförbrukningen av el för gatubelysning uppgår till ca 0,6 GWh. 8 12,06 kr /litern var det genomsnittliga priset för bensin 2009 enligt 0,8 liter/mil gör att Ydres bilpark har kört ca mil

23 ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNENS LOKALER Kommunen har egna lokaler till en yta av ca m2. Detta är till största delen skolor, äldreboende, kommunhus och idrotts-anläggningar. Skolor och förskolor står för mer än en tredjedel av ytan. Arbetet med energideklarering av kommunens fastigheter har inte slutförts. Uppvärmningen av kommunens fastigheter i centralorten Österbymo sker till stor del med närvärme, i flera skolor har man planer på att övergå från olja till bergvärmepumpar men även direkteluppvärmning förekommer på vissa platser. Det finns ett antal oljepannor kvar i kommunens fastigheter med en total oljeförbrukning på 518 MWh, ca 50 m3. 9 Närvärmeanvändningen 2009 var ca 3159 MWh. Elanvändningen till lokaler ca 2900 MWh. Energianvändning 2009 i kommunens fastigheter uppgick till 6,6 GWh. Oljeanvändningen har minskat och kommunen har tydliga mål för att avveckla den. Energifördelningen i kommunala fastigheter ,6 GWh Olja 8% När-värme 48% El 44% FIGUR 12 ENERGIFÖRDELNINGEN I KOMMUNALA FASTIGHETER 2009 YDREBOSTÄDER Ydrebostäder är det kommunala bostadsbolaget i Ydre. Företaget äger och förvaltar 312 lägenheter och ett antal lokaler. Utbudet av bostäder är varierat, från marklägenheter till flerbostadshus. I tabellen nedan ser man att närvärme är det dominerande uppvärmningssättet med ca 1900 MWh men att Ydrebostäder har ca 30 m3 olja kvar

24 Olja 7% Energifördelningen Ydrebostäder ,9 GWh När-värme 44% El 49% FIGUR 13 ENERGIFÖRDELNINGEN YDREBOSTÄDER 2009 Skolorna är den största el-användare i de kommunala fastigheterna. Det beror på att de har stora lokaler med äldre belysning och ventilation. Vatten och avlopp är en energikrävande verksamhet med många pumpar. Det ställs också högre krav idag på vattenkvalitet som gör att det kräver fler processer. Gatubelysning är en annan post som använder mycket el. Här har mycket gjorts för att använda nyare energieffektivare armaturer och ljuskällor. Elförbrukning i kommunen 2009, ca 4800 MWh Fastigheter 62% Gatljus 16% Fritids anlägg ningar 1% VA-verk 21% FIGUR 14 KOMMUNENS EL-ANVÄNDNING 2009 I KWH FÖR OLIKA VERKSAMHETER, KÄLLA EON 24

25 KOMMUNENS MILJÖ- OCH ENERGIARBETE Klimat- och energirådgivning Ydre har sedan 2000 haft en halvtids klimat- och energirådgivare anställd vars huvudsakliga uppgift är att ge energiråd till hushåll och företag via telefonsamtal, besök samt informations insatser och medverkan på mässor osv. Biogasprojekt En förstudie om lantbrukens förutsättningar att producera biogas har bedrivits under Ydre med sina många gårdar med stora djurbesättningar har goda förutsättningar för att producera biogas 10 Ett nytt 2-årigt projekt startar januari 2011 med syfte att få till stånd ett biogassamarbete mellan olika aktörer i kommunen. Vindkraftplan Kommunen har fått medel från Boverket att genomföra en vindkraft plan under EES Energieffektiviseringsstrategin Kommunen har sökt och blivit beviljad medel från Energimyndigheten för att under arbeta med kommun organisationens egen energieffektiviseringsstrategi. Där finns mål för de egna fastigheterna samt transporterna till 2014 och Under december 2010 åkte politiker och tjänstemän från Åtvidaberg, Kinda och Ydre på en studieresa till den danska kommunen Thisted för att se hur det är möjligt att ställa om en kommun till en hållbar kommun som tex är självförsörjande på energi

26 ENERGISYSTEMETS MILJÖPÅVERKAN All energianvändning ger påverkan på klimatet och miljön. I energi planen har vi valt att peka på koldioxid, den växthusgas som främst bildas vid förbränning av fossila bränslen som bensin/diesel/eldningsolja/gasol/naturgas (träbränslen räknas som CO2 neutrala eftersom det är förnybart och man tänker sig att de levande träden tar upp CO2). Kväveoxider (NOx) och svaveldioxider (SOx) påverkar försurning och övergödning av mark och vatten samt partiklar (PM2,5 och PM10) i luften påverkar luftkvaliteten negativt. Det kan vara viktigt att tänka på att även om energiplanen fokuserar på koldioxidutsläpp som är den vanligaste växthusgasen så inkluderas alla växthusgaser i de nationella målen 11. Så även åtgärder inom jordbruket, djurhållning, biogasproduktion kan påverka kommunens möjligheter att nå målet om 40 % lägre utsläpp av växthusgaser. Diagrammet visar det totala utsläppen 2008 i Ydre av CO2 som är den vanligaste växthusgasen, samt SOx, NOx och partiklar som alla på olika sätt påverkar miljön. Miljöpåverkande utsläpp i Ydre 2008, ton CO Sox 3,2 Nox 72,8 PM2,5 18 PM10 29,1 FIGUR 15 KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP TILL LUFTEN,KÄLLA RUS.LST.SE Diagrammet nedan visar att CO2 utsläpp förekommer från nästan alla olika områden. Transporterna står för den i särklass största sektorn och då är det de fossila bränslena som är orsaken. Även när det gäller energianvändning och arbetsmaskiner är det de fossila bränslena som är orsaken. Övriga klimatgaser återfinns endast i jordbrukssektorn men sett till mängden växthusgaser är de större än CO2 utsläppet från transporterna usgaser+fr%c3%a5n+jordbruket_1.pdf 26

27 ton/år CO2+ övriga klimatgaser=co2 ekvivalenter Energif örsörjn ing Industr iproce sser Transp orter Arb.m askine r Lösnin gsmed el Jordbr uk Avfall &avlop p CO2e CO , FIGUR 16 KLIMATPÅVERKANDE GASER 2008, KÄLLA RUS.LST.SE KOLDIOXID Att människan genom sina utsläpp av koldioxid (CO2) påverkar den globala uppvärmningen har diskuterats flitigt. Växthuseffekten som är ett naturligt fenomen förstärks av att växthusgaserna i atmosfären absorberar en del av den värmestrålningen som jorden avger och i sin tur strålar tillbaka den till jorden. Detta bidrar till att jorden på sikt får en förhöjd temperatur med klimatpåverkan som följd. Nettotillskottet av CO2 uppkommer vid förbränning av fossila bränslen. Nedan ser vi Ydres totala koldioxidutsläpp 2008 som var ca ton. Som tidigare har nämnt är transportsektorn med sina nära 70% av de totala CO2 utsläppen den helt dominerande orsaken till dessa. CO ca ton/år Arb.maskiner 15% Tran sporter 68% Lösnings medel 1% Energi försörjning 16% Industri processer 0% FIGUR 17 CO2 UTSLÄPP I YDRE 2008,KÄLLA RUS.LST.SE 27

28 ton/år KVÄVEOXID Även kväveoxid kallad NOx blidas vid förbränning. Här är biltrafiken den enskilt största faktorn. Bilar med bättre avgasrening hjälper till att minska utsläppen av kväveoxider men motverkas av det ökande antalet bilar och att vi använder bilen mera. Kväveoxid skapar problem för personer med astma och lungsjukdom. Problemen är störst i tätorter eller vid trafikerade vägar. Kväveoxid spelar en stor roll för bildandet av marknära ozon. Andra problem är när kväveoxiden med regnet hamnar i naturen och bidrar till försurning och övergödning. Arb. maskiner 28% NOx 2008, 73 ton/år Energi försörjning 16% Industri processer 0% Transporter 56% FIGUR 18 NOX, KVÄVEOXIDER I YDRE 2008, KÄLLA PARTIKLAR Partikelutsläpp till luften kommer av såväl förbränning av fossila bränslen som olika industriprocesser. Beroende av partikelstorleken delas de in i PM10 som är grovkorniga partiklar (mindre än 10µm i diameter) och PM2,5 som är mindre, endast 2,5 µm. De vanligaste problemen med partiklarna är hälsoproblem i luftvägar och slemhinnor Partikelutsläpp 2008, 47 ton/år Energif örsörjn ing Industr iproces ser Transp orter Arb.ma skiner Lösnin gsmed el Jordbr uk Avfall& avlopp PM2,5 9,33 0,04 3,8 1,47 0,37 2,33 0,57 PM10 9,9 0,43 6,3 1,56 0,37 9,95 0,57 FIGUR 19 PARTIKELUTSLÄPP 2008, KÄLLA RUS.LST.SE 28

29 Miljökontoret i Ydre ställer sig tveksam till jordbrukets utsläpp av PM 10 då det mest odlas 3-5 års vall vilket gör att man inte harvar varje år. SVAVELDIOXID Den lukt- och färglösa gasen svaveldioxid finns endast i små koncentrationer på jorden. Men förbränning av fossila bränslen bidrar till att öka utsläppen, men även avfallsförbränning kan vara en källa. När svaveldioxiden kommer i kontakt med vatten i atmosfären bildas svavelsyrlighet som faller ner som surt regn. SOx 2008, 3,5 ton Industri processer 0% Transporter 10% Arb. maskiner 0% Energiförsörjning 90% FIGUR 20 SVAVEL DIOXIDUTSLÄPP 2008, KÄLLA RUS.LST.SE 29