Information för Finansutskottet den 29 augusti 2013 om förhandlingarna om nya EU-direktiv på upphandlingsområdet

Transkript

1 Promemoria Dnr S2012/430/RU Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt Information för Finansutskottet den 29 augusti 2013 om förhandlingarna om nya EU-direktiv på upphandlingsområdet I denna promemoria redogörs för de nyligen avslutade förhandlingarna om nya EU-direktiv på upphandlingsområdet. En kort sammanfattning görs av processen, utgångspunkterna för arbetet med förhandlingarna och resultatet. Avslutningsvis nämns något om det påbörjade genomförandearbetet. Inledning Europeiska kommissionen presenterade förslag till nya upphandlingsdirektiv i december 2011 och förhandlingarna inleddes i januari Statsrådet Stefan Attefall har tidigare varit i Finansutskottet den 24 januari 2012 för samråd och den 17 april och 15 november 2012 för att informera om förhandlingarna. Förhandlingarna har rört tre direktiv. Två av dessa kommer att ersätta de nuvarande s.k. klassiska direktivet (som lagen om offentlig upphandling, LOU, bygger på) och försörjningsdirektivet (som lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, bygger på). Därutöver har ett nytt direktiv om tilldelningen av koncessioner tillkommit. Förslagen till nytt klassiskt direktiv och försörjningsdirektiv bygger i stort på nuvarande regler men tar steg framåt på ett antal olika områden. Förslagen, som ingått i den första inremarknadsakten, är en del av EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020) där offentlig upphandling spelar en nyckelroll 1. 1 Inremarknadsakten Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för den inre marknaden (KOM (2011) 206 slutlig) Meddelande från Kommissionen Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (KOM(2010) 2020 slutlig)

2 2 Förslagen hade två kompletterande mål: Öka effektiviteten i de offentliga utgifterna för att säkra bästa möjliga upphandlingsresultat när det gäller valuta för pengarna. Enklare och flexiblare regler. Ge upphandlare bättre möjligheter att använda offentlig upphandling till stöd för gemensamma samhälleliga mål, såsom skydd för miljön, högre resurs- och energieffektivitet, främjande av innovation, sysselsättning och social integration samt säkerställande av bästa tänkbara villkor för tillhandahållande av sociala tjänster av hög kvalitet. Processen Förslagen har behandlats i s.k. fast track, vilket inneburit att förhandlingarna bedrivits i ett mycket högt tempo. Förslagen behandlades under sammanlagt 39 mötesdagar i en rådsarbetsgrupp och vid ett tjugotal tillfällen i de ständiga representanternas kommitté (Coreper I) samt vid tre ministermöten i konkurrenskraftsrådet. Intensiva trepartssamtal och en mängd tekniska möten under första halvåret 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen ledde i mitten av juli fram till en samlad överenskommelse om direktivförslagen. Europaparlamentet förväntas rösta om ett antagande av förslagen i december 2013 och därefter antas dessa av rådet. Det är i dagsläget inte klart när ett ikraftträdande kommer att ske, men det kan antas bli i början av Kort om utgångspunkter m.m. för förhandlingsarbetet från svensk sida Utgångspunkter: Ståndpunkter enligt faktapromemorian 2011/12:FPM90 som legat till grund för samråd med Finansutskottet. Riksdagens tillkännagivanden om ratifikation av ILO-konvention 94 och om att LOU bör ändras så att arbetsmiljöhänsyn kan tas och så att krav på villkor i enlighet med svenska kollektivavtal kan ställas vid all offentlig upphandling. Riksdagens motiverade yttrande i frågan om styrning (tillsyn och vägledning). Underlag och synpunkter i olika frågor genom: Remissförfarandet och svaret på kommissionens grönbok. Remiss av förslaget till koncessionsdirektiv. Referensgrupp med företrädare för aktörerna. Bilaterala kontakter, bistånd och analysuppdrag (bl.a. Konkurrensverket i styrningsfrågor m.m., Kammarkollegiet samt nationell expert i frågor om e-upphandling). Dialog och nära samarbete med Upphandlingsutredningen. Skrivelser och uppvaktningar från intressenter.

3 3 Resultatet av förhandlingarna klassiska direktivet och försörjningsdirektivet Fem huvudområden kan sammanfatta förslagen och de satsningar som de avser: 1. Förenkling och flexiblare förfaranden 2. Strategisk användning av offentlig upphandling som svar på nya utmaningar 3. Bättre tillgång till marknaden för små och medelstora samt nystartade företag 4. Sunda förfaranden (regler om jäv etc.) 5. Styrning (tillsyn och vägledning) Förenkling och ökad flexibilitet när det gäller upphandlingsförfarandena Ökade möjligheter till förhandling om anbuden Förenkling är ett av huvudsyftena med förslagen. Genom det nya direktivet om offentlig upphandling kommer möjligheterna att förhandla om anbuden öka i den klassiska sektorn. Detta är en stor och viktig förenklingsåtgärd, som även ökar flexibiliteten och förutsättningarna för att upphandla innovativa lösningar. Redan kommissionens förslag tillät förhandlingar i större utsträckning än enligt dagens direktiv. Både rådet och Europaparlamentet ville dock gå längre. Slutresultatet innebär att förhandlingar tillåts ske i princip för att anskaffa allt utom redan tillgängliga varor, tjänster och byggentreprenader, dvs. standardiserade produkter som inte kräver anpassning för myndighetens behov. Innovationspartnerskap Ett nytt upphandlingsförfarande introduceras, s.k. innovationspartnerskap, som ska kunna användas när en upphandlande myndighet har behov av att anskaffa en innovativ produkt eller tjänst som ännu inte finns på marknaden. Förfarandet är främst tänkt för stora projekt för vilka det annars kan vara svårt att lösa finansieringen. Syftet är att möjliggöra ett strukturerat långsiktigt partnerskap både för utveckling och om möjligt efterföljande köp. Innovationspartnerskapet innebär att förfarandet delas upp i successiva etapper som följer stegen i forsknings- och innovationsprocessen och där en eller flera partner deltar. Innovationspartnerskapet ska ha mellanliggande mål som partnerna ska uppfylla och föreskriva utbetalning av ersättning genom delbetalningar. Baserat på dessa mål kan den upphandlande myndigheten efter varje avslutad etapp besluta att avsluta innovationspartnerskapet eller, om partnerskapet omfattar flera partner, minska antalet partner genom att avsluta enskilda kontrakt.

4 4 Ökad flexibilitet för upphandlande lokala och regionala myndigheter Genom det nya direktivet ges lokala och regionala myndigheter (dvs. i huvudsak kommuner och landsting) möjlighet att i större utsträckning använda sig av ett s.k. förhandsmeddelande om anbudsinfordran för de upphandlingar de avser att göra under det kommande året. Detta innebär att myndigheten inte behöver publicera en särskild annons när den sedan inleder själva upphandlingsförfarandet. Obligatorisk övergång till e-upphandling Genom direktivet införs obligatoriska bestämmelser om e-upphandling, som innebär att: Upphandlingar ska annonseras elektroniskt. Upphandlingsdokumenten ska finnas tillgängliga elektroniskt. All kommunikation med upphandlande myndigheter som huvudregel ska ske elektroniskt. Övergången till e-upphandling ska ha skett senast 54 månader från direktivets ikraftträdande, men tidigare när det gäller t.ex. dynamiska inköpssystem och inköpscentraler. Obligatorisk e-upphandling är något som kan gynna både de som upphandlar och företagen, inte minst små och medelstora företag och kanske särskilt i gränsöverskridande situationer. Det kan också ge betydande besparingar och förbättrade upphandlingsresultat samtidigt som slöseri och fel minskas. Strategisk användning av offentlig upphandling som svar på nya utmaningar m.m. Upphandling som ett verktyg att uppnå miljömål och för att ta sociala hänsyn lyftes fram redan genom kommissionens förslag och har betonats ytterligare genom tillägg som gjordes under förhandlingarna till följd av Europaparlamentets förslag bl.a. om skrivningar med avseende på miljö-, sociala och arbetsrättsliga hänsyn. Direktiven grundas på en möjliggörande metod som ska ge upphandlande myndigheter de instrument som behövs för att främja strategiska mål och uppmuntra till kvalitet. Med strategisk användning avses i det här sammanhanget att använda upphandlingen för att nå gemensamma samhälleliga mål. Allmän regel om leverantörers efterlevnad av skyldigheter på miljö-, sociala och arbetsrättsliga områdena En nyhet i samtliga tre direktiv är en allmän regel om att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att garantera att leverantörer följer tillämpliga krav på miljö-, sociala och arbetsrättsliga området och som fastställts i EU-rätten, nationell rätt, kollektivavtal eller vissa internationella konventioner. Regeln introducerades av Europaparlamentet. Många medlemsstater var emot förslaget. Sverige stödde dock förslaget sedan några oklarheter

5 klarlagts. Regeringen beaktade i detta sammanhang de tillkännagivanden som riksdagen gjort i anknutna frågor. I slutskedet av förhandlingarna kunde en kompromiss uppnås. Till den allmänna regeln har det sedan kopplats bestämmelser om möjlighet att förkasta anbud eller att utesluta anbudsgivare som inte uppfyller de tillämpliga skyldigheterna. Handlar det om ett onormalt lågt anbud ska det vara obligatoriskt att förkasta anbudet. Utöver detta har det i direktiven tillkommit skäl som särskilt tar sikte på miljö-, sociala och arbetsrättsliga hänsyn. Här verkade Sverige särskilt för förtydligande skrivningar när det gäller möjligheterna att ställa krav på villkor i enlighet med kollektivavtal. Det är dock fortfarande så att sådana krav måste vara förenliga med de grundläggande principerna och EU-rätten i övrigt. Det kan också nämnas att regeringen, mot bakgrund av riksdagens tillkännagivanden om ratifikation av ILO-konvention nr 94, bl.a. stödde förslag i rådet om skrivningar i skälen med hänvisning till konventionen. Det visade sig dock komplicerat att inom ramen för dessa förhandlingar få andra skrivningar om ILO 94 än sådana som skulle riskera att befästa de rättsliga svårigheterna mellan EU-rätten och konventionen. Inte heller Europaparlamentet föreslog någon hänvisning till konventionen. I stället kom förhandlingarna att handla om den allmänna princip om efterlevnaden av miljö, sociala och arbetsrättsliga krav som föreslogs av Europaparlamentet. Livscykelkostnader regleras En nyhet är regler om livscykelkostnader. Regleringen anger förutsättningarna för att bygga tilldelningsbeslutet på livscykelkostnaden för det som ska upphandlas. Livscykelkostnaden täcker in alla stadier från råvaru- och resursanskaffning till bortskaffande, röjning och avslutande. Även t.ex. kostnader för energiförbrukning och underhållskostnader kan ingå. I livscykelkostnader får också externa kostnader för miljön beaktas, t.ex. för utsläpp av klimatgaser, om de kan beräknas och verifieras. Tilldelningskriterier Fokus skiftar från pris till kvalitet. Det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet sätts i första rummet men det kommer fortsatt vara möjligt att upphandla till lägsta pris. Till dessa två tilldelningskriterier kommer lägsta kostnad som hör samman med att ett livscykelperspektiv anläggs på det som upphandlas. Det har funnits oro för att lägsta pris skulle försvinna som tilldelningskriterium. I sak har det aldrig varit aktuellt. 5

6 6 En annan nyhet i detta sammanhang är att det tydliggörs att faktorer som är direkt förknippade med produktionsprocessen kan beaktas både i tekniska specifikationer och som tilldelningskriterier. Enklare regler för sociala och andra specifika tjänster Uppdelningen i s.k. A- och B-tjänster, där A-tjänsterna omfattas av direktivets fullständiga regelverk medan endast ett fåtal regler gäller för B-tjänsterna, avskaffas. I stället införs en ordning med enklare regler för upphandling av sociala och andra s.k. specifika tjänster, t.ex. hälsovårdstjänster och utbildningstjänster, över ett tröskelvärde om euro. Reglerna innebär att annonsering ska ske före och efter kontraktstilldelning. I övrigt ankommer det på medlemsstaterna att införa nationella regler för tilldelning av sådana kontrakt, som garanterar respekt av de allmänna principerna om öppenhet och likabehandling. Flera medlemsstater var under förhandlingarna emot att uppdelningen i A- och B-tjänster skulle avskaffas. Detta ledde under förhandlingarna i rådet till att ytterligare ett antal tjänster fördes över till kategorin sociala och andra specifika tjänster. I praktiken innebär dock de nya direktiven att några ytterligare typer av tjänster kommer att behöva upphandlas enligt direktivets fullständiga regelverk. Som exempel kan nämnas vissa järnvägstransporter. Vissa övriga frågor Regler om underentreprenad införs Regler om underentreprenad var en av de viktigaste politiska frågorna för Europaparlamentet. Sverige och rådet tillmötesgick parlamentet. Flera av reglerna är dock frivilliga för medlemsstaterna att genomföra. Reglerna handlar bl.a. om transparens i fråga om hur stor del som läggs ut på underentreprenad, vilka underleverantörer som anlitas och att underleverantörerna ska visa att det inte föreligger skäl att utesluta dem. Vidare kan medlemsstaten bl.a. införa regler om direktbetalning till underleverantör. Reserverade kontrakt Det finns redan i dagens direktiv möjlighet att införa regler om att reservera deltagandet i upphandlingsförfarandet till s.k. skyddade verkstäder. Denna möjlighet har hittills inte utnyttjats av Sverige. I de nya direktiven kommer denna möjlighet att finnas kvar och att utvidgas, bl.a. till leverantörer vars huvudsakliga syfte är att integrera funktionshindrade och missgynnade arbetstagare. Utöver detta införs en möjlighet att reservera deltagandet i upphandlingsförfarandet för vissa sociala tjänster och hälsovårdstjänster samt kulturella tjänster till organisationer som uppfyller särskilda villkor. Organisationen ska bl.a. ha som mål att utföra ett allmännyttigt uppdrag kopplat till dessa tjänster. Den ska vidare återinvestera vinster i syfte att

7 uppnå organisationens mål och strukturen för förvaltningen eller ägandet ska baseras på anställdas ägande eller deltagande. Ytterligare en förutsättning är att organisationen inte har tilldelats kontrakt för den aktuella tjänsten under de närmaste föregående tre åren. Avtal som ingås med organisationen får inte ha en längre varaktighet än tre år. Märken Det finns regler om miljömärken i dag. Det har dock hittills inte varit möjligt att hänvisa till ett märke i sig som bevis på att anbudet uppfyller de krav som ställs på det som upphandlas. Det ändras och reglerna utsträcks till att också kunna användas för andra sorters märkning än miljö, såsom t.ex. "fair trade". Regler om upphandling med tredje land Regler som möjliggör uteslutande av anbud från tredje land som ett påtryckningsmedel i den internationella handeln finns redan i försörjningsdirektivet. I kommissionens förslag var reglerna om miljökrav och sociala hänsyn utformade på sådant sätt att de kunde innebära diskriminering av tredje land. Sverige bidrog aktivt till att förslagen ändrades för att EU inte ska bygga murar kring den inre marknaden. Förslag fanns dessutom från Europaparlamentet att reglerna i försörjningsdirektivet skulle tas in även i de andra direktiven. Kompromissen som nåddes innebär att reglerna som gäller i dag behålls utan någon utsträckning till andra direktiv. 7 Bättre tillgång till marknaden för små, medelstora och nystartade företag Uppdelning av kontrakt I syfte att möjliggöra för små och medelstora företag att i högre grad kunna lämna anbud på offentliga upphandlingar ville kommissionen främja att upphandlande myndigheter delar upp kontrakten i mindre delar. De nya reglerna innebär att myndigheten, i de fall den inte delar upp ett kontrakt, måste förklara varför den inte gjort det. Reglerna är resultatet av en kompromiss mellan de som anser att en uppdelning ska vara obligatorisk och de, däribland Sverige, som anser att något krav på uppdelning inte ska finnas utan att det ska vara frivilligt för myndigheterna att dela upp kontrakt. Tak på omsättningskrav För att motverka oproportionerliga eller alltför höga krav på leverantörernas ekonomiska kapacitet, som att de ska ha en årsomsättning som många gånger om täcker kontraktsvärdet, har ett tak för vilken omsättning som kan krävas som huvudregel satts till två gånger kontraktsvärdet.

8 8 Direktbetalning till underleverantörer De kommande direktiven kommer att möjliggöra för medlemsstaterna att införa regler om att upphandlande myndigheter kan föra över betalning direkt till underleverantörer. Syftet är att underleverantörer inte ska drabbas av att inte få betalt pga. brister hos huvudleverantören. Sunda förfaranden För att motverka osunda affärsbeteenden som favorisering och korruption finns bestämmelser om bl.a. jäv obligatorisk uteslutning på grund av bl.a. obetalda skatter och sociala avgifter hur upphandlande myndigheter ska agera när leverantörer har deltagit vid marknadsanalyser inför upphandlingen Utöver detta kan nämnas att de nya direktiven också kommer att innehålla regler om ändring av och avslutande av kontrakt, som i huvudsak bygger på rättspraxis från EU-domstolen. Bestämmelserna reglerar bl.a. under vilka förutsättningar ett kontrakt kan ändras utan att en ny upphandling behöver göras. Styrning (tillsyn, vägledning, statistik och rapportering) Att det finns fungerande och välavvägda regler om tillsyn och vägledning är viktigt både för de som upphandlar och för företagen men även för den inre marknadens funktion. Kommissionens förslag till regler om tillsyn och vägledning var dock väldigt långtgående och detaljerade, bl.a. när det gällde hur verksamheten skulle organiseras i medlemsstaterna. Riksdagen avgav ett motiverat yttrande i saken i likhet med flera andra medlemsstaters parlament. Det starka motstånd som kommissionens förslag mötte ledde under förhandlingarnas gång till att reglerna skrevs om och begränsades. Reglerna är nu i huvudsak inriktade på vilka uppgifter medlemsstaterna ska uppfylla på området och inte vilka strukturer som måste finnas. Kompromissförslaget har också lett till att kommissionen getts en större roll när det gäller statistisk och information. Här verkade Sverige tillsammans med andra medlemsstater för att den rapporteringsskyldighet som åläggs medlemsstaterna inte ska bli för betungande genom att peka på att den europeiska annonsdatabasen Tenders Electronic Daily (TED) måste kunna fylla en bättre funktion än i dag. Särskilt om försörjningsdirektivet Försörjningsdirektivet bygger i grunden på det klassiska direktivet. I stort sett alla nya inslag i det klassiska direktivet har getts samma utformning i försörjningsdirektivet. När det gäller möjligheterna att förhandla om anbuden finns sedan tidigare i försörjningsdirektivet större möjligheter till det. Även i andra avseenden är försörjningsdirektivet

9 något flexiblare än det klassiska. Genom förslagen ville kommissionen dock även föra in de mer detaljerade reglerna om ramavtal som finns i det klassiska direktivet. Detta avstyrdes och reglerna om ramavtal kommer fortsatt att vara mer flexibla i försörjningsdirektivet. Ramavtal kommer som huvudregel att löpa i högst åtta år. Tillämpningsområdet för försörjningsdirektivet är i stort sett detsamma som för det nuvarande. Utvinning av olja och gas har dock undantagits. Därutöver kan främst nämnas att vissa posttjänster också har lyfts ut ur direktivet. 9 Direktivet om tilldelning av koncessioner Förslaget till direktiv om tilldelning av koncessioner är, som framgått, ett nytt direktiv. Byggkoncessioner reglerades tidigare i ett fåtal artiklar i det klassiska direktivet, medan tjänstekoncessioner undantogs från direktivets tillämpningsområde. 2 Direktivets syfte är att skapa rättslig klarhet och förbättra tillgången till marknaden för koncessioner genom att de ska annonseras. Regleringen är mer flexibel och inte lika detaljerad som upphandlingsreglerna i övrigt. Många medlemsstater ansåg att direktivförslaget inte hade den enkla och flexibla ansats som varit avsikten och att reglerna följaktligen var för detaljerade och omfattande. Förhandlingarna ledde därför till ett kompromissförslag med enklare och mer flexibla regler. Flera regler i det klassiska direktivet har emellertid sin motsvarighet i koncessionsdirektivet, t.ex. om offentligt offentligt samarbete och om ändring och avslutande av kontrakt. På Europaparlamentets initiativ tillkom även regler om styrning (tillsyn, vägledning och rapportering) i koncessionsdirektivet. Reglerna är dock något mer begränsade än i de båda övriga direktiven. En prioritet för svensk del i förhandlingarna om koncessionsdirektivet var att värna våra valfrihetssystem enligt bl.a. lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Ett intensivt förhandlingsarbete ledde till att en skrivning togs in i skälen i koncessionsdirektivet som anger särskilda kännetecken för våra valfrihetssystem och att sådana arrangemang inte bör betraktas som koncessioner. Även i skälen till det klassiska direktivet har det tagits in en skrivning om kundvalssystem och liknande, som anger att sådana arrangemang inte bör ses som upphandling utan enbart som tillståndsgivning. Undantag för vattenverksamhet var en stor fråga i förhandlingarna om koncessionsdirektivet. Förslaget kom in genom Europaparlamentet, som 2 Med tjänstekoncession avses ett kontrakt av samma slag som ett tjänstekontrakt men där ersättningen för tjänsterna helt eller delvis utgörs av rätt att utnyttja tjänsten.

10 10 fått starka synpunkter från intressenter i frågan som befarade att koncessionsdirektivet skulle ha negativ inverkan på sådan verksamhet. Frågan gav också upphov till en het politisk debatt bl.a. i Tyskland och Österrike och över en miljon namnunderskrifter samlades in. Kommissionen var angelägen om att lösa frågan. Förhandlingarna resulterade i ett särskilt undantag i koncessionsdirektivet för vattensektorn bl.a. när det gäller koncessioner för att tillhandahålla eller driva nätverk för dricksvatten. Några särskilda frågor i förhandlingarna Offentligt offentligt samarbete En nyhet i alla tre direktiv är bestämmelser om s.k. offentligt offentligt samarbete som reglerar förutsättningarna för att inom offentlig sektor ingå avtal utan att tillämpa upphandlingsreglerna. Dessa innebär i huvudsak en kodifiering av EU-domstolens rättspraxis på området. Bestämmelserna kommer att reglera både vertikalt samarbete (s.k. inhouse undantag), och horisontellt samarbete (samarbete mellan myndigheter). Redan i dag finns bestämmelser om vertikalt samarbete i LOU. Utöver sådant samarbete som bestämmelserna i LOU tar sikte på kommer även andra in-housesituationer att regleras i direktiven, bl.a. köp mellan systerbolag. Reglerna har varit föremål för relativt ingående förhandlingar både inom rådet och med Europaparlamentet. Även om ett klarläggande sker genom reglerna kan det antas att principerna för offentligt offentligt samarbete kommer att fortsätta att utvecklas närmare i rättspraxis. Europeiska upphandlingspasset ersattes med standardiserat elektroniskt dokument för självdeklarationer Kommissionen föreslog att ett särskilt europeiskt upphandlingspass skulle införas. Sverige var, tillsammans med många andra medlemsstater, kritiskt mot detta förslag, bl.a. eftersom det ansågs leda till onödiga administrativa bördor. Europaparlamentet var dock väldigt angeläget om passet och ansåg att det skulle vara till fördel särskilt för små och medelstora företag. Förhandlingarna resulterade i att passet ersattes med regler om ett standardformulär för självdeklarationer, som på sikt ska tillhandahållas i elektronisk form. Gemensamma upphandlingar av upphandlande myndigheter och enheter från olika medlemsstater Sverige hade i grönbokssvaret efterlyst lagvalsregler för de fall flera upphandlare går samman över landsgränserna för att upphandla tillsammans. Reglerna som tagits in i det klassiska och försörjningsdirektivet underlättar förhoppningsvis sådana

11 11 upphandlingar. Sverige var där aktivt för att reglerna inte skulle kunna missbrukas. Sammanfattning av förhandlingsresultatet ur svenskt perspektiv Några uppnådda resultat Ökade möjligheter att förhandla inom den klassiska sektorn Tydliggörande av utrymmet att ställa miljökrav och sociala krav Värnat den svenska modellen Texter som avser att garantera att LOV inte påverkas Regler om styrning (tillsyn och vägledning m.m.) med fokus på uppgifter och inte myndighetsstrukturer Värnat den svenska offentlighetsprincipen Nya regler som kunde innebära diskriminering av tredjelandsleverantörer har hindrats Utrymmet för flexibilitet inom ramavtal för den enskildes val eller behov har klargjorts. Uppdelning av kontrakt görs frivillig Längre genomförandetid Några frågor där Sverige inte fick gehör Valfrihetssystem som ett särskilt förfarande infördes inte Behov av klargörande skrivningar om längre gående miljökrav fick inte gehör Tak för krav på årlig omsättning infördes Genomförandet Förhandlingarna resulterade i en genomförandetid på 24 månader från ikraftträdandet. Detta är en mycket kort tid för ett så omfattande lagstiftningspaket. Arbetet med genomförandet påbörjades därför redan under hösten 2012 med tillsättandet av en utredning som framför allt ska lämna förslag på genomförandet av de artiklar som är nyheter i direktiven. 3 Utredaren ska också lämna förslag när det gäller upphandlingar som inte eller endast delvis omfattas av direktiven, dvs. som omfattas av nuvarande 15 kap. i LOU och LUF. Utredningen, som påbörjade sitt arbete i oktober förra året, leds av justitierådet Eskil Nord. När det gäller delar som har sin motsvarighet i nu gällande direktiv har departementet inlett arbetet med att ta fram förslag på hur dessa ska genomföras. För att inhämta synpunkter såväl till utredningens arbete som till arbetet med departementspromemorian har en referensgrupp bildats, bestående av representanter för myndigheter, organisationer och leverantörer. 3 Dir. 2012:96 och tilläggsdir. 2013:21