Kalium i ekologiskt lantbruk
|
|
- Mona Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekologisk växtodling Kalium i ekologiskt lantbruk Foto: G. Siman
2 Kalium i ekologiskt lantbruk Text: Anders Heimer, Hushållningssällskapet Värmland Kalium i växten Kalium har en viktig uppgift i växten som katalysator vid ämnesomsättningen. Kalium ingår inte som byggstenar i växtens organiska material utan finns löst i cellsaften. Där stimulerar ämnet bildning av socker och stärkelse. Högre koncentration av socker leder till förbättrad vinterhärdighet. Vid ökad tillgång på kalium får växterna starkare stödjevävnader, vilket i praktiken leder till bättre stråstyrka hos stråsäd och mindre risk för stötskador hos potatis. Kalium bidrar även till att cellerna i bladytan bildar tjockare cellväggar. Detta motverkar infektion av svampsjukdomar. Kalium i marken I jordskorpan är andelen kalium i medeltal 2,3 % 1. Huvuddelen är bundet i primära mineral, exempelvis fältspat eller ingår i sekundära lermineral som illit och glaukonit. I Sverige ingår kalium främst i mineralerna illit, biotit, muskovit och kaliumfältspat, se tabell 1. Lerjordar innehåller ofta över 4 % kalium. Illit utgör 6 7 % av leret i svenska odlade jordar och är den viktigaste naturliga kaliumkällan 2. Undantaget är de baltiska moränerna i Skåne som innehåller 5 6 % illit och förhållandevis mycket montmorillonit. I mo- och mjälajordar dominerar fältspat, biotit, kvarts och hornblände. och har därmed ett större kaliuminnehåll än äldre lerjordar. Lerjordar i norra Götalands och södra Svealands slättbygder är därför mer kaliumrika än motsvarande lerjordar i Skåne. Kalium i markens kemiska jämvikt Kalium som frigörs vid vittring kan tas upp direkt av växterna eller bindas i utbytbar form på jordpartiklarna. Utbytbart kalium kan tas upp av växterna med hjälp av jonbyte. Figur 1. Samband mellan förekomstformerna för kalium 2. Jonbyte Utbytbart kalium 1 % av totalhalten i jorden Kalium i markvätska 1 % av mängden utbytbart eller ca 5 kg/ha i matjorden Fixering Vittring Vittring Mineralkalium 99 % av totala K-förrådet 3 12 ton/ha i matjord I vissa glimmermineral kan kalium fixeras och därmed läggas fast hårdare. Fixerat kalium frigörs lättare under fuktiga förhållanden. På jordar med nämn- Tabell 1. Kaliuminnehåll i några primära och sekundära lermineral Mineral Kaliuminnehåll (%) Kaliumfältspat 3 12 Muskovit 6 9 Biotit 5 8 Illit 3 6 Vermikulit 1,6 Montmorillonit,4 Mulljordar har ofta lågt ler- och kaliuminnehåll. Den viktigaste kaliumkällan för växter som växer under naturliga och av människan opåverkade förhållanden är vittring av kaliumhaltiga mineral. Av de kaliumrika mineralen vittrar biotit och glaukonit lätt medan fältspat, muskovit och illit vittrar sakta 2. Vittringshastigheten ökar ju mer finkornig jorden är. Förråd i marken Den totala mängden kalium i marken ned till 5 cm djup är oftast mellan 1 och 2 ton per hektar 12. Av detta är endast några hundra kg utbytbart kalium som växterna direkt kan ta upp. Några få ton upp till ett tiotal ton per hektar finns i form av förrådskalium. Lerjordar av yngre ursprung är mindre vittrade Kraftig kaliumbrist i potatis. De nedre bladen vissnar med början från bladkanten. (Foto: Ghita Cordsen Nielsen) 2
3 kallt. Vittringstakten kan höjas med hjälp av hög biologisk aktivitet i marken, djupt utvecklade rotsystem och symbios mellan växt och mykorrhiza 2, 3, 4. Bra kalktillstånd och luftförhållanden i marken påverkar den biologiska aktiviteten positivt och kan troligen påskynda vittringen. Kaliumbrist i vitklöver. I vitklöver, lusern och ärt ser man talrika vita prickar i en zon längs bladkanten. I rödklöver och alsike - klöver ser man liknande symptom, men prickarna är bruna. (Foto: Ghita Cordsen Nielsen) da mineral sker fastläggning av kalium när jorden gödslas med kaliumsalter. Fixeringsförmågan ökar med stigande ph-värde. Fixerat kalium är inte direkt tillgängligt för växterna men kan långsamt övergå i utbytbart kalium. Gräs kan utnyttja detta kalium bättre än baljväxter, vilket förklarar varför gräs konkurrerar ut baljväxter vid situationer med kalium - brist. Vittring Vittring av markmineral kan ge ett betydande tillskott av kalium i ekologiskt lantbruk. Vittring är den process som frigör kalium från markens mineral och gör det tillgängligt för växterna. Mängden kalium som är bundet i mineral är mycket stor i de flesta jordar. Vittringshastigheten är därför betydelsefull för hur stor leveransen av växttillgängligt kalium blir. Markens förmåga att leverera kalium varierar kraftigt beroende på jordart och vilka markmineral som finns. Glimmermineral och fältspater är huvudkällor för markens vittring av kalium. Studier som har gjorts med utgångspunkt i långliggande fältförsök på olika platser i norra Europa 12 visar att bidraget från vittring varierar mycket mellan olika jordar och klimatområden. Vittringen har beräknats till mellan 5 och 15 kg kalium per hektar och år i markens översta 4 cm i sand- och mojordar medan det i kaliumrika lerjordar kan frigöras mellan 5 och 1 kg kalium per hektar. Det är främst på lätta jordar och mulljordar som kaliumbrist kan bli ett stort problem. Påverkan av klimat och markförhållanden Vittringsprocessen påverkas av fuktighet och temperatur 12. I ett varmt klimat med god tillgång på vatten går vittringen snabbare än om klimatet är torrt och Djupgående rötter tar upp kalium från alven En tanke som redovisats av Balfour 16 är att odla växter som har ett djupt rotsystem i växtföljden för att anrika kalium i matjorden. Markens totala förråd av växttillgängligt kalium skulle därmed kunna öka eller åtminstone kompensera det som förs bort med skörden. Enligt Witter och Johansson 11 krävs det att djuprotade grödor uppfyller följande krav för att de ska kunna ge ett nettobidrag av kalium till växtföljden: Att grödan har ett stort upptag av kalium. Att en stor andel av kaliumupptaget kommer från alven. Att rötterna når djupare ned i alven än vad andra växtslag gör. Att det är möjligt för rötterna att komma ned i alven utan stora problem med plogsula eller hög grundvattennivå. Att det finns växttillgängligt kalium i alven. I en ny undersökning visar Witter 11 att omkring hälften, %, av det totala upptaget av kalium kommer från alven. I ett försök söder om Uppsala 11 jämfördes upptagningen av kalium i olika grödor. För att få upp kalium från alven är grödor som blålusern, cikoria, rajgräs och rödklöver intressanta. Witters slutsats är att cikoria är den allra mest intressanta grödan eftersom den tar upp stora mängder kalium från alven. Cikoria är också en gröda med stort rotdjup som klarar sig relativt bra under torra perioder. Växtens upptag av kalium Kalium tas snabbt upp ur markvätskan av växtens rötter som positiv jon (K+). Upptagningen sker med hjälp av en aktiv mekanism 1. Kalium har därför konkurrensfördelar jämfört med kalcium, magnesium och natrium. Rötternas längd och mängden rothår på rötterna betyder mycket för olika arters förmåga att ta upp kalium. I lerjordar kan växten endast ta upp kalium som finns närmare rotytan än 1 2 mm. Vid låg lerhalt kan växten ta upp kalium inom en radie på 5 7 mm. Hög rottäthet ökar därmed möjligheterna för växten att ta upp det kalium som är tillgängligt. Balansen mellan mängden tillgängligt kalium och magnesium har betydelse för växternas förmåga att ta upp respektive näringsämne. Om kvoten K/Mg understiger 1 försvåras kaliumupptaget och tillförsel av kalium ger alltid en positiv effekt. Om kvoten överstiger 3 kan man räkna med en positiv effekt av magnesiumgödsling. 3
4 Kaliumflöde på gårdsnivå Olika grödor för med skörden bort olika mängd kalium från fältet. Vallgrödor för bort mer än 2 kg kalium per hektar enligt mätningar på bl.a. Öjebyns försöksgård i Norrbotten 13. Potatis för bort omkring 12 kg kalium per hektar medan spannmål i form av korn endast för bort 2 kg per hektar. Fältbalanser från försöket på Öjebyn visar på ett underskott på i medeltal 1 45 kg kalium per hektar och år i det ekologiska systemet. Den största delen av den mängd kalium som finns i fodergrödor förs tillbaka till marken via stallgödsel och urin. En mindre mängd lämnar gården i form av mjölk och kött. I försöket på Öjebyn fördes i genomsnitt 14 kg kalium per hektar bort från gården i form av animalieprodukter. Kaliumdynamik i vallodling Vallgrödor tar upp stora mängder kalium och kalium är betydelsefullt för grödans kvalitet. Riktvärdet för kaliumhalten är att den ska ligga mellan 2 och 3 % av torrsubstansen i vallgrödor. I fältförsök med ekologiska vallodlingssystem i Skåne 14 redovisades relativt låga halter i skördarna. Halterna var mellan 1,7 och 2,7 % i de flesta prov. Andra studier visar liknande resultat. Trots att kalium återcirkuleras i hög grad med stallgödsel och urin på gårdar med djurhållning och vallodling finns det stor risk för kaliumbrist hos både vallgrödor och grödor som odlas därefter i växtföljden. Det är relativt vanligt med negativa kaliumbalanser både i ekologiska och konventionella odlingssystem. Detta beror på vallgrödornas stora upptagningsförmåga och att tillförseln med gödsel och vittring inte motsvarar bortförseln via skördeprodukter. Förluster på lätta jordar Stora under- eller överskott på kalium uppstår vanligen på gårdar med vallodling. Det beror på svårigheterna att sprida stallgödsel och urin vid de tidpunkter i växtföljden då behovet av kalium är som störst. På lätta jordar, särskilt på sandjordar, är risken för utlakning stor. Förlusterna är oftast som störst efter vallbrott eller efter spridning av gödsel vid olämplig tidpunkt. Utlakningen varierar vanligen mellan och 3 kg kalium per hektar och år under svenska förhållanden. Praktiska råd Det är viktigt att anpassa gödsling eller tillförsel av jordförbättringsmedel till de förhållanden som råder på det aktuella fältet och de grödor som ska odlas. Markens innehåll av växttillgängligt kalium såväl som förmåga till vittring är av stor betydelse. Bristsymtom Kaliumbrist visas inte direkt med synliga symtom. Allra först sjunker tillväxthastigheten och därefter uppträder intorkade bladfläckar på bladkanter och 4 Kaliumbrist i råg. I råg ser man sällan så kraftiga symptom som på bilden på grund av rågens kraftiga rotsystem. (Foto: Ghita Cordsen Nielsen) bladspetsar. Vattenbalansen rubbas i växten, vilket innebär att plantor som lider av kaliumbrist lättare tappar bladspänsten vid torka. Plantorna får också ökad mottaglighet för svampangrepp och frostskador. Kaliumbrist är vanligast hos krävande grödor som vallväxter, sockerbetor och potatis. Vid odling av potatis bör strävan vara att uppnå en kaliumhalt i knölarna på minst 2, % för att minimera risken för mörkfärgning efter kokning. Fältförsök utförda i Värmland 1 visar tydligt att problem uppträder direkt om kaliumhalterna sjunker ned mot 1,5 %. Rekommendationer för gödsling Vid K-AL klass 3 rekommenderas att tillförseln av kalium ska motsvara bortförseln. Vid lägre kaliumklass bör tillförseln överstiga bortförseln. Vid högre kaliumklass kan man tillföra mindre mängd än den beräknade mängd som skörden innehåller. Hänsyn bör även tas till den mängd kalium som frigörs genom vittring. Det är mycket viktigt att ha en aktuell markkarta för att kunna bedöma vilken gödslingsnivå som är lämplig. En potatisgröda med förväntad skörd på 25 ton brutto kräver tillförsel med omkring 15 kg kalium per hektar. Om K-AL värdet är lägre än 8 mg/1 g jord, dvs. klass 1 eller 2, bör givan ökas till 2 kg kalium per hektar. För vallgrödor är behovet
5 Tabell 2. Rekommendationer för gödsling med kalium i konventionell odling 5 Gröda Skördenivå ton/ha Stråsäd (1) Oljeväxter Ärter, åkerbönor och lupin Potatis (2) Kaliumbehov, kg/ha Kaliumklass K-AL I II III IV V Färskpotatis Sockerbetor (3) Slåttervall I (ts) Slåttervall II och äldre (ts) Lusernvall Betesvall Ensilagemajs (1) Vid halmbortförsel används K-AL klassen under. Dvs. med 4 ton/ha skördenivå, halmbortförsel och jord i K-AL klass II bör man tillföra 6 kg/ha kalium. (2) Kaliumgivan räcker till en efterföljande stråsädsgröda (3) Vid bortförsel av betblast bör man öka givan med 7 kg/ha kalium normalt mellan 15 och 25 kg kalium per hektar och år. Behovet hos spannmålsgrödor är betydligt lägre, mellan 2 och 3 kg kalium per hektar och år. I tabell 2 anges de konventionella rekommendationerna av kaliumbehovet. De ska ses som riktvärde på vilka grödor som behöver mycket respektive lite kalium. I ekologiskt lantbruk bygger kaliumförsörjningen på små förluster till den yttre miljön och på ett litet nettouttag med produkter för avsalu. Detta är möjligt där man har balans mellan växtodling och djurhållning. På gårdar med kaliumfattiga jordar och litet djur - antal i förhållande till åkerarealen finns det däremot ett stort behov av kalium. Avsaluproduktion av kaliumkrävande grödor som vall, potatis och rotfrukter kan öka underskottet i växtnäringsbalansen. Kaliumbrist i korn. Bladspetsarna blir vita. Ofta bryts bladen så att bladspetsarna hänger slappt ned. (Foto: Ghita Cordsen Nielsen) 5
6 Tabell 3. Kaliuminnehåll i olika typer av stall - gödsel 6 Stallgödsel Kaliumhalt (%) Kycklinggödsel 15, Nötdjupströbädd 11,3 Hästgödsel 1,6 Hönskletgödsel 5, Svindjupströbädd 4,6 Nöturin 4,3 Nötflytgödsel 4,3 Nötfastgödsel 4,1 Svinfastgödsel 2,5 Svinflytgödsel 1,6 Svinurin 1,2 Kaliumbrist i sockerbetor. Betorna får gula, vissna bladkanter. Övriga delar av bladen har ofta en fint mörkgrön färg. (Foto: Ghite Cordsen Nielsen) Av de gödselmedel som är godkända för ekologisk odling är stallgödsel och urin de mest betydelsefulla resurserna (tabell 3). Utöver detta saluförs en rad godkända produkter baserade på rester från livsmedelsindustrin eller höns- och kycklinggödsel (tabell 4). Enligt KRAVs regler är det inte tillåtet att gödsla slåtter- och betesvall med gödselmedel baserade på köttmjöl. Priserna avser kr/kg produkt och är ca-priser från september år 24. För att räkna ut priset per kg kalium bör värdet av övriga växtnäringsämnen också värderas. Biokali är liksom vinass en biprodukt från jästindustrin, som har studerats i fältförsök. Enligt försöken 1 har medlet lika god effekt som kaliumsulfat ifråga om skörd och kvalitet i potatis. Försöks - materialet är ännu begränsat. Kalium i Biokali är lättillgängligt för växterna och består till största delen av kaliumsulfat. Vid användning av mineraliska jordförbättringsmedel som biotit fordras mer än dubbel giva av kalium för att få godtagbara effekter. Denna typ av jordförbättringsmedel lämpar sig bättre som kaliumkälla i en hel växtföljd där det får verka under flera år jämfört med gödselmedel som ges direkt till en potatisgröda. Tabell 4. Kaliuminnehåll i olika typer av specialgödselmedel samt pris per kg produkt 6 Produktnamn Kaliumhalt (%) Råvara Pris (kr/kg) produkt Biofer ,8 Kycklinggödsel + biprodukt från jästindustrin 3,16 Biofer , Köttmjöl + biprodukt från jästindustrin 3,1 Biofer Vall , Köttmjöl + biprodukt från jästindustrin 3,12 Biofer ,9 Köttmjöl + biprodukt från jästindustrin 2,79 Vinass D 3,5--9 8,7 Biprodukt från jästindustrin 1,3 Vinass ,5 12 Biprodukt från jästindustrin,4 Binadan ,8 Kycklinggödsel 2,25 Biofer ,4 Köttmjöl + biprodukt från jästindustrin 2,78 6
7 Litteraturförteckning 1. Mengel, K. & Kirkby, E.A Principles of plant nutrition. International Potash Institute, Bern. 2. Wiklander, L Marklära. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Markvetenskap, Uppsala. (Figur 1 på sidan 2 är skapad efter en förebild av denna referens.) 3. Vereijken, P Maintenance of soil fertility on the bio-dynamic farm in Nagele. Abstracts. Fifth IFOAM Int. scientific conference. University of Kassel. 4. Mojallali, H. & Weed, SB Weathering of micas by soybean plants. Soil Science Society of America Journal, 42, 2, Engström, M. & Rölin, Å. 22. Gödslings- och kalkningsråd för ekologisk odling Svealand och delar av Götaland 22. Värmlands läs Hushållningssällskap, 66 5 Vålberg. 6. Nilsson, H. 24. Din stallgödsel är värdefull Sprid den vid rätt tidpunkt och med god teknik. Greppa Näringen Heimer, A Kaliumhaltiga jordförbättringsmedel i ekologiskt lantbruk. Värmlands läns Hushållningssällskap, 66 5 Vålberg. 11. Witter, E. & Johansson, G. 21. Kalium från alven. Fakta Jordbruk Nr 18. Sveriges lantbruksuniversitet, Box 77, 75 7 Uppsala. 12. Öborn, I., Holmqvist, J. & Witter, E. 21. Vittring kan täcka kaliumbrist på vissa jordar. Fakta Jordbruk Nr 17. Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. 13. Bengtsson, H., Öborn, I.; Jonsson, S., Nilsson, S.I. & Andersson, A. 22. Field balances of some mineral nutrients and trace elements in organic and conventional dairy farming a case study at Öjebyn, Sweden. European Journal of Agronomy. 14. Andrist, Y. & Öborn, I. 23. Kaliumdynamiken i ekologisk vallodling. Sveriges lantbruksuniversitet, Box 77, 75 7 Uppsala. 15. Simonsson, M. et al. 23. Mineralvittringens bidrag till grödornas kaliumförsörjning, preliminär rapport. Sveriges lantbruksuniversitet, Box 77, 75 7 Uppsala. 16. Balfour, E.B The living soil and the Haughley experiment. New and revised edn. Faber, London. 7
8 Broschyren är en del i kurspärmen Ekologisk växtodling 24. Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se Webbplats: P8:7
Ekologisk blandvall på Ulfsgården i Lidköping
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se VALL OCH GROVFODER - och kaliumgödsling till ekologisk blandvall Våren 2015 utlades vallförsöken, - och kaliumgödsling till
Läs merSammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika jordar med låga P-AL-tal Prioritera vårkorn när det gäller PK-gödsling
NPKS till vårkorn på kalkrika jordar Försöks- och utvecklingsansvarig Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara E: post: anna-karin.krijger@hush.se Sammanfattning Använd NPKS till vårkorn på kalkrika
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga, Höganäs, Ängelholms och Bjuvs kommuner,
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merBaldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken
Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren
Läs merVad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter. Cecilia Linge, Jordbruksverket. Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09
Vad har vi åstadkommit hittills? -åtgärder och miljöeffekter Cecilia Linge, Jordbruksverket Introduktionskurs Mjölby 2012-11-09 Utvärdering Uppmätta förändringar i överskott i växtnäringsbalanser Beräknade
Läs merSkördesystem i vall. Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad
Skördesystem i vall Vallförsök på Rådde gård Länghem Ola Hallin, Rådgivarna i Sjuhärad Sammanfattning Att skörda en fröblandning med timotej, ängssvingel och rödklöver tre gånger per år ger en högre vallavkastning,
Läs merFoto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott
Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet
Läs merKvävegödsling till höstraps
Kvävegödsling till höstraps Lena Engström, Börje Lindén och Knud Nissen Institutionen för Mark och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara Finansierat av: Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning och Stiftelsen
Läs merKvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män
Pressmeddelande 7 september 2016 Kvinnor som driver företag pensionssparar mindre än män Kvinnor som driver företag pensionssparar inte i lika hög utsträckning som män som driver företag, 56 respektive
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs merEfterverkan av olika förfrukter
Efterverkan av olika förfrukter Inverkan på stråsädesgrödors avkastning och kvävetillgång Börje Lindén 17.01.2008 Kvävegödslingsmodell Optimal N-giva Behov av gödselkväve för uppnådd kärnskörd och proteinhalt
Läs merVi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Läs merGödslingsrekommendationer 2016
Februari 2016 Gödslingsrekommendationer 2016 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merErfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare
Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare I boken får vi följa hur barn tillsammans med sina lärare gör spännande matematikupptäckter - i rutinsituationer - i leken
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merOm erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.
Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Reflex Pensionsförsäkring Pensionsförsäkring Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya Trad
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merBiobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan
Biobränsle: målkonflikter och miljöpåverkan Naturskyddsföreningen är: En ideell folkrörelse Politiskt och religiöst obunden 192 000 medlemmar i landet 6 000 i Dalarna Våra tre ben: naturkänsla konsumentmakt
Läs merLandsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar. Kapitel 1. Osådda områden på åkermark
Landsbygdsprogrammet och ortolansparven möjligheter och begränsningar Kapitel 1. Osådda områden på åkermark Petter Haldén, Hushållningssällskapet petter.halden@hush.se 0703/38 55 58 BIDRAGSKALKYL FODERKORN
Läs merGOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD. 8 steg till riktigt bra mjölk
GOD KOHÄLSA GÖR SKILLNAD 8 steg till riktigt bra mjölk MÅR KORNA BRA BLIR MJÖLKEN BRA Mjölk är en fantastisk naturprodukt. Den innehåller 18 av de 22 näringsämnen som är livsviktiga för människan och förutom
Läs merEnergi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt
Energi & Miljötema Inrikting So - Kravmärkt 21/5 2010 Sofie Roxå 9b Handledare Torgny Roxå Mentor Fredrik Alven 1 Innehållsförteckning Inledning s. 3 Bakgrund s. 3 Syfte s. 3 Hypotes s. 3 Metod s. 4 Resultat
Läs merGranstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården. Nr 15:1 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på växtodlingsgården Nr 15:1 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än
Läs merPlacering av slammet vid mottagande Direkt i spridningsutrustningen Åker Tätt utrymme Ant:
ANMÄLAN SPRIDNING AV SLAM STADSBYGGNAD Administrativa uppgifter Namn (fastighetsägaren) Org.nr/Pers.nr Fastighet slammet ska spridas på Utdelningsadress Postadress Namn (ansvarig för slamspridningen) Kontaktperson
Läs merSVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298
SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall
Läs merLathund, procent med bråk, åk 8
Lathund, procent med bråk, åk 8 Procent betyder hundradel, men man kan också säga en av hundra. Ni ska kunna omvandla mellan bråkform, decimalform och procentform. Nedan kan ni se några omvandlingar. Bråkform
Läs merBefolkningsprognos för Lunds kommun 2011
Kommunkontoret 1 (1) Utvecklingsavdelningen 211-4-14 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 211 Sammanfattning 211 förväntas Lunds befolkning öka till 112 142 invånare
Läs merNormskördar för skördeområden, län och riket 2012. Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2012
JO 15 SM 1201, korrigerad version Normskördar för skördeområden, län och riket 2012 Standard yields for yield survey districts, counties and the whole country in 2012 I korta drag Korrigering 2013-03-12
Läs merx xx xx x (I) DAGSLJUS POTENTIAL VALLA PARK KLIMATSTUDIE 2016 04 25
(I) AGSLJUS POTENTIAL VS (%) 00 TEST : VS iagrammet visar den andel av himmelsljuset frän en IE Overcast Sky (mulen himmel) och som träffar respektive fasad. Ett löst antagande kan därefter göras att fönster
Läs merEn jämförelse länen emellan visar signifikanta skillnader för följande län och drömmar:
PRESSINFORMATION Bilaga 2 Visby, 23 november 2011 Drömbarometern 2011 Svenska folkets drömmar län för län Drömbarometern kartlägger inte bara svenska folkets livsdrömmar nationellt. Undersökningen bygger
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merBesiktning av skogsek vid Albyberget.
1 (5) Datum 2015-06-11 Att: Lotta Magnuson Botkyrka kommun lotta.magnuson@botkyrka.se Besiktning av skogsek vid Albyberget. 2 (5) Uppdrag: Jacksons Trädvård (Petter Krifors) har på uppdrag av Botkyrka
Läs merVägledning för ifyllande av kemikalieförteckning
Vägledning för ifyllande av kemikalieförteckning version 2011-11-23 Denna vägledning är tänkt som en hjälp för att kunna fylla i vårt förslag på kemikalieförteckning som finns att ladda ner som ett Excel-dokument
Läs merVäga paket och jämföra priser
strävorna 2AC 3AC Väga paket och jämföra priser begrepp rutinuppgifter tal geometri Avsikt och matematikinnehåll Den huvudsakliga avsikten med denna aktivitet är att ge elever möjlighet att utveckla grundläggande
Läs merHållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24
Hållbar intensifiering Anders Anderson Hook 2015-02-24 Mat till 9 miljarder människor 2050 2800 9,5 Världens befolkning 2600 8,5 Åkermark, m2 per person (på vänstra axeln) 7,5 Världens befolkning, miljarder
Läs merArbetsmarknadsläget i Hallands län i augusti månad 2016
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Hallands län augusti 2016: 9 511 (6,2%) 5 194 män (6,6%) 4 317 kvinnor (5,8%) 1 678 unga 18-24 år (9,3%)
Läs merSmå- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder. Stockholm, december 2014
Små- och medelstora företag ser potential med slopade handelshinder Stockholm, december 2014 Metodbeskrivning Bakgrund och syfte Ipsos har på uppdrag av Svenskt Näringsliv genomfört en undersökning bland
Läs merInformation om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011
INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Information om arbetsmarknadsläget för kvinnor år 2011 Stark återhämtning på arbetsmarknaden gynnade kvinnor Sysselsättningen ökade både för män och för kvinnor under
Läs merHur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?
Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna? Temadag ekologisk odling Linköping 1 februari 2007 Cecilia Lerenius Jordbruksverkets växtskyddscentral, Åkerbönor Grästorp 2006 20 juli 2006 Chokladfläcksjuka
Läs merEn stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-08-17 U2015/04091/GV Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) I promemorian presenterar
Läs merDOP-matematik Copyright Tord Persson. Bråktal -3-2 -1 0 1 2 3. Läs av vilka tal på tallinjen, som pilarna pekar på. Uppgift nr 10 -3-2 -1 0 1 2 3
Bråktal Uppgift nr En limpa delas i 4 lika stora delar. Hur stor del av limpan blir varje del? Uppgift nr 2 Hur många tiondelar behövs för att det skall räcka till en hel? Uppgift nr Hur läser man ut bråket
Läs merRepetitivt arbete ska minska
Repetitivt arbete ska minska Ett repetitivt arbete innebär att man upprepar en eller några få arbetsuppgifter med liknande arbetsrörelser om och om igen. Ofta med ett högt arbetstempo. Ett repetitivt arbete
Läs merRapport 2013. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 2013-02-06
Rapport 213 Undersökning -chefer för ambulansstationer Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 213-2-6 Bakgrund och syfte Hjärt- och Lungsjukas riksförbund vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården
Läs merOttsjö vattenskyddsområde
Ottsjö vattenskyddsområde Information och samråd om upprättande av vattenskyddsområde Sedan sommaren 2012 arbetar Åre kommun med att upprätta samt revidera vattenskyddsområden för de kommunala dricksvattentäkterna.
Läs merArbeta bäst där du är Dialect Unified Mi
Arbeta bäst där du är Dialect Unified Mi [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är
Läs merEkonomi odling i tunnel
Ekonomi odling i tunnel Ekologisk bärodling i tunnlar och växthus 27 mars 2012 Christina Winter, Jordbruksverket Bengt Håkansson, SLU Ekonomi i bärodling Kalkyler för jordgubbar och hallon Jordbruksinformation
Läs merReglerbar dränering. Ingrid Wesström. Swedish University of Agricultural Sciences www.slu.se
Reglerbar dränering Ingrid Wesström Månad (medel 1961-1990) 150 100 50 mm 0-50 -100-150 Jan Feb Mar Apr May Jun Jul Aug Sep Oct Nov Dec Månad Överskott Underskott ET P SMHI, Halmstad Reglerbar dränering
Läs merEffekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg
Effekt av balansering 2010 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar pensionärer med inkomstpension och tilläggspension. Balanseringen innebär
Läs merVad händer med växtodlingen?
Vad händer med växtodlingen? Växtodlingen och klimatet -sammanfattning Grödan Skadegörare och svampsjukdomar Koldioxid Temperatur Nederbörd Vattenåtgång/ tillväxtenhet. Kvaliteten på den angripna biomassan
Läs merGödslingsrekommendationer 2013
Kristianstad 2013-03-08 Gödslingsrekommendationer 2013 En välbalanserad och korrekt utförd gödsling till stärkelsepotatis är mycket viktigt för att nå en maximal stärkelseskörd. Många faktorer spelar in
Läs merStatsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
Läs merSkriva B gammalt nationellt prov
Skriva B gammalt nationellt prov Skriva B.wma Då fortsätter vi skrivträningen. Detta avsnitt handlar om att anpassa sin text till en särskild situation, en speciell texttyp och särskilda läsare. Nu ska
Läs merTill dig som vill bli medlem i SEKO
Till dig som vill bli medlem i SEKO Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Vi kämpar för dig Utan oss
Läs merEN BÄTTRE KREDITAFFÄR
3 tre SMARTA RÅD FÖR EN BÄTTRE KREDITAFFÄR UC Affärsoptimering Kreditscoringmodeller Tre metoder för att genomföra bra avslagsanalyser i kreditportföljen Det är idag vanligt att kreditgivare bygger kreditscoringmodeller
Läs mervägtrafiken? Hur mycket bullrar
Hur mycket bullrar vägtrafiken? Information från Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting om hur du enkelt och snabbt kan beräkna utbredningen av buller från vägtrafik Foto: Hans Ekestang Översiktlig
Läs merAntalet människor som lever i extrem
Fattigdomen minskar FATTIGDOM Läget () Trenden 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det motsvarar 10 procent av jordens befolkning. Minskar i alla delar av världen. Mellan 1990 och minskade
Läs merMot ett mer jämställt arbetsliv och privatliv?
Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Vad tror svenskarna kommer att definiera framtidens arbete och liv? Hur kommer arbetslivet och privatlivet förändras de kommande 15 åren?
Läs merKundservicerapport Luleå kommun 2015
LULEÅ KOMMUN SKRIVELSE Dnr 1 (5) 2016-01-21 Maria Norgren Kundservicerapport Luleå kommun 2015 Kommunstyrelsen har den 12 augusti 2013 fastställt riktlinjer för kundservice Luleå Direkt. Luleå kommun ska
Läs merPERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010
PERSPEKTIV PÅ STOCKHOLMSREGIONENS EKONOMISKA UTVECKLING 2008/2010 Stockholm den 28 oktober 2008 Johan Deremar, Maria Pleiborn, Ulf Strömquist Sida 1 Sammanfattning Finanskrisen och konjunkturnedgången
Läs merBemanningsindikatorn Q1 2015
1 Bemanningsindikatorn Q1 2015 Första kvartalet 2015 våt filt ger dödläge Under första kvartalet 2015 väntar sig 55 procent av bemanningsföretagen ökad efterfrågan. 43 procent förväntar sig oförändrad
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012
Kalmar, 14 februari 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Kalmar län i slutet av januari månad 2012 Ökning av antalet anmälda ferieplatser i januari månad I januari 2012 uppgick antalet nyanmälda
Läs merKohortfruktsamhetens utveckling Första barnet
14 Kohortfruktsamhetens utveckling Första barnet Det har skett stora förändringar, särskilt i 25-åringarnas förstabarnsfruktsamhet. För kvinnor och män födda från mitten av 19-talet till början av 19-talet
Läs merSvenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.
Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt om det du tycker är viktigt i texten.
Läs merFriskoleurval med segregation som resultat
Friskoleurval med segregation som resultat Rapport februari 2016 Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning har tagits fram som en del av projektet Ge alla elever samma chans som är ett samarbete
Läs merSkillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11
Utbildningsstatistik 2011-12-08 1 (20) Dnr Skillnaden mellan betygsresultat på nationella prov och ämnesbetyg i årskurs 9, läsåret 2010/11 Skolverket publicerar i SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat-
Läs merSnabbslumpade uppgifter från flera moment.
Snabbslumpade uppgifter från flera moment. Uppgift nr Ställ upp och dividera utan hjälp av miniräknare talet 48 med 2 Uppgift nr 2 Skriv talet 3 8 00 med hjälp av decimalkomma. Uppgift nr 3 Uppgift nr
Läs merFood and Agriculture Organization of the United Nations
Food and Agriculture Organization of the United Nations State of Food Insecurity in the World 2015 72 utvecklingsländer har nått millenniemålet att halvera hungern Hunger är fortfarande ett daglig utmaning
Läs merAtt odla hållbar produktionsbetesvall. Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.
Att odla hållbar produktionsbetesvall Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB 0706-15 67 70 linda.af.geijersstam@hush.se Innehåll Betesväxternas biologi Betesskötsel Arter och sorter
Läs merFREDA-farlighetsbedömning
FREDA-farlighetsbedömning Råd för användning FREDA-farlighetsbedömning görs i samtal med den våldsutsatta. Det är viktigt att förklara varför man gör FREDA-farlighetsbedömning. Det vanligaste skälet är
Läs merFöretagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning Kronobergs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Kronobergs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merFyra år med kapitalflytt
Fyra år med kapitalflytt En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar resultatet av fyra år med kapitalflytt till upphandlade försäkringsbolag inom tjänstepensionen ITP. Rapporten avser
Läs merSolida hantverkaren. Solid försäkringar. solidab.se 10% i medlems rabatt. Från. 75kr. i månaden. i samarbete med
Solida hantverkaren Solid försäkringar solidab.se 10% i medlems rabatt Från 75kr i månaden i samarbete med Försäkringen Solida Hantverkaren, en förmånlig företagsförsäkring! Solida Hantverkaren är vår
Läs merBefolkningsuppföljning
RAPPORT Stadskontoret Befolkningsuppföljning 30 juni 2014 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård Linda Herkel, Layout Fredrik Johansson, Fotograf 8 september 2014
Läs merDelrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen. Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle
Delrapport 18 Försök med olika utsädesmängd vid sådd av rörflen Genomförda i Röbäcksdalen och Djupliden, Skellefteå Delprojekt FoU: Produktion av åkerbränsle Rörflensskott med olika skottutveckling. Från
Läs merGissa det hemliga talet
Laborationsanvisning Gissa det hemliga talet Steg 1, laborationsuppgift 1 Författare: Mats Loock Kurs: ASP.NET MVC Kurskod:1DV409 Innehåll Problem 4 Modell 4 Den uppräkningsbara typen Outcome 5 Strukturen
Läs merVERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10
VU12-10 Protokoll Sida 1 (1) VERKSTÄLLANDE UTSKOTTET 12-10 Tid Torsdag 2012-11-11 kl. 21:00 Plats Teamspeak Närvarande, Diana Diez, Karl Larsson Berörda Förbundsstyrelsen 1 Mötets öppnande att 1 att 2
Läs merMångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer
Mångfald och utveckling av uthålliga innovationsmiljöer En uthållig innovationsmiljö: En region eller plats där företagen visar god konkurrenskraft och gör upprepade FoU-satsningar, vilket bidrar till
Läs merFår nyanlända samma chans i den svenska skolan?
Får nyanlända samma chans i den svenska skolan? Sammanställning oktober 2015 De nyanlända eleverna (varit här högst fyra år) klarar den svenska skolan sämre än andra elever. Ett tydligt tecken är att för
Läs merKVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev
Läs merSärskilt stöd i grundskolan
Enheten för utbildningsstatistik 15-1-8 1 (1) Särskilt stöd i grundskolan I den här promemorian beskrivs Skolverkets statistik om särskilt stöd i grundskolan läsåret 1/15. Sedan hösten 1 publicerar Skolverket
Läs merMÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg
MÖJLIGHETERNAS TÄBY Barnomsorg Socialdemokraterna i Täby HUR SER DET UT I TÄBY? Barnomsorgspeng är ett kommunalt bidrag till enskilda utförare av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som följer med barnet
Läs merInformation till personer med talassemi minor (anlagsbärare för talassemi) Denna information är utarbetad av Svensk Förening för Hematologi
Information till personer med talassemi minor (anlagsbärare för talassemi) Denna information är utarbetad av Svensk Förening för Hematologi Du får detta för att man konstaterat att du bär på ett anlag
Läs merEXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101113) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merMer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT
Mer än jord DEMETER NATURLIGTVIS BIODYNAMISKT En bra jordmån är en av dina viktigaste förutsättningar. Med Demeter vill vi hjälpa dig att skapa den bästa. Om Demeter Demeter innefattar ett internationellt
Läs merGRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP
Bli ditt bästa jag GRUNDERNA I SJÄLVLEDARSKAP ANDREAS ODHAGE Innehåll Bli ditt bästa jag 5 Reflektera mera 9 Varför ska jag reflektera? 10 Meditation gör dig fokuserad 14 Balans i livet 17 Vad gör du egentligen?
Läs merFörslag till föreskrifterna bifogas i bilaga.
KONSEKVENS- UTREDNING Datum 2015-11-04 Dnr 258-2395-2015 1(3) Britt Silfvergren Enheten för samordning och stöd 010-2239292 Åsa Tapani Nygårdsallén 1 622 61 Visby Trafikverket Region Stockholm Ärendemottagningen
Läs merCellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar:
Cellgifter/Cytostatika Myter & Sanningar: Illamående och kräkningar efter cellgiftsbehandling Frågor-&-Svar Broschyr Skriven av en patient Personlig information Namn: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Läs merFler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015
2015-10-14 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Fler feriejobb för ungdomar i kommuner och landsting sommaren 2015 Sommaren 2015 erbjöd landets kommuner och landsting/regioner 84 000 unga en
Läs merPM 2015-12-03 5.1.3 2015:348 1 (9)
PM 2015-12-03 1 (9) Gymnasial lärlingsutbildning leder till anställning Skolverkets Lärlingscentrum genomförde hösten 2015 en undersökning för att studera i vilken utsträckning elever som gått en gymnasial
Läs merPartnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Läs merKOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi
KOMMUNICERA och nå dina mål Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi The two words information and communication are often used interchangeably, but they signify quite different things. Information
Läs merLaxabon Frågor, svar och praktiska tips
Laxabon Frågor, svar och praktiska tips Laxabon frågor, svar och praktiska tips Svaren är baserade på bipacksedel för Laxabon pulver oral lösning daterad 2010-03-26. Observera att information kan komma
Läs merOm du behöver tandvård
Om du behöver tandvård Välkommen till Försäkringskassan Den här broschyren tar kortfattat upp vilka förmåner som finns från socialförsäkringen när det gäller tandvård. Bland annat kan du läsa om tandvårdsbidragen,
Läs merSektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling
Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling Karolinska Universitetssjukhuset Solna Smärtcentrum Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling tar emot patienter med långvarig och svårbehandlad smärta
Läs merI regionen ökade svinnet på grund av utgånget datum med 18% under perioden.
Detta dokument är uppbyggd på ett 26 veckor långt marknadstest av RotoShelf 1250/2 I två livsmedelsbutiker och på hyllorna som var monterade I kyldiskar stod primärt mjölk och yoghurt-produkter. Resultaten
Läs merFrågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta
1 (5) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 100421 Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta 1. Mot vilken sjukdom används läkemedlet Cymbalta? Läkemedelsverket har godkänt det
Läs mer