FÅGELBLADET. Nr December. Årgång 28 Nummer 116 INNEHÅLL

Transkript

1 FÅGELBLADET Nr December Årgång 28 Nummer 116 Upplaga 130 ex. Lösnummerpris 20 kr Bankgiro INNEHÅLL Ledare Redaktionsruta Exkursionsrapporter På resande fot Favoriter i repris Rapportinstruktioner Information Puff Tack Ur obsboken ÖSOFaktuellt Sponsor Aktuella observationer.. 25 Aktiviteter Sponsor Foto: Johnny Häggqvist Krickhona i Linnéasjön 4 november 2012

2 NYBRO-EMMABODA FÅGELKLUBB, Upplandsgatan 2, NYBRO STYRELSE Ordf. Torgny Berntsson Karsamåla LÅNGASJÖ V. ordf. Göran Cedertorn S:t Sigfridsv NYBRO Sekr. & Ulf Edberg Upplandsgatan NYBRO kassör ulf_edberg@yahoo.se V. sekr. Anders Brattström Gjutaregatan 3 C EMMABODA anders.brattstrom@spray.se Ledamot Fabian Idensjö Karsamåla LÅNGASJÖ f.idensjoe@gmail.com Ledamot Mikael Johansson Villagatan 22 B NYBRO kmj01@live.se Ledamot Knut Åberg Persmåla NYBRO k.i.aberg@telia.com REVISORER Ordinarie Roger Halling Nylandsvägen NYBRO Ordinarie Sverker Petersson Kulla NYBRO sm7ths@telia.com Suppleant Fredrik Bjerding Trädgårdsgatan FÄRJESTADEN fredrik.bjerding@edu.morbylanga.se Suppl. Alexander Giselsson Polhemsg. 23 D KARLSKRONA a_giselsson@hotmail.com VALBEREDNING Ordinarie Erland Lindblad Tjädervägen VIRSERUM erlandlindblad@hotmail.com Suppleant Dan Jonasson Turevägen VISSEFJÄRDA jonasson_dan@bredband.net Suppleant Tomas Dulin Stop 20 NO-1680 SKJÆRHALLEN NORGE tadulin@hotmail.com HEMSIDA PÅ INTERNET Webmaster Sverker Petersson Kulla NYBRO sm7ths@telia.com MEDLEMSAVGIFTEN Använd bankgiro Uppge namn (även på familjemedlemmar) och adress. En tidning per hushåll är standard, uppge om ni vill ha fler för spridning på arbetet e.d. Fullbetalande 80:- Ungdom (t.o.m. 18 år) 25:- Familjemedlemmar 10:- totalt, oavsett antal. FÅGELBLADET, Upplandsgatan 2, NYBRO Fågelbladet är klubbens informationsblad. Alla är välkomna att bidra med text och bilder. Presstopp är den förste i månad före utgivningsmånaderna (mars, juni, september och december). För insänt ej beställt material ansvarar redaktionen ej! REDAKTÖR Ulf Edberg Upplandsgatan NYBRO ulf_edberg@yahoo.se TRYCKNING Hans Lundgren Bökevara EMMABODA hans.lundgren@emmaboda.se

3 LEDARE EN HÄNDELSERIK HÖST Det har varit en spännande tid i våra fågelmarker och man undrar vad detta kan föra med sej när kalhyggena brer ut sej. Under lämmelåret 2011 fick en del gnagarspecialister fram stora kullar som tvingades flytta till nya områden där dom kunde livnära sej, det förklarar varför så många normalt norrländska arter hittats här nere i år. Här finns ju på vissa håll rekordmycket gnagare. Jag har aldrig sett så många tornfalkar i här omkring som i sommar. Och att lappugglor t.o.m. häckat här nere har väl aldrig hänt förut höll en lappuggla till här i Långasjö. Det var då ett mycket märkligt fynd. Förra gången arten hittades här i inlandet var år oktober då två individer upptäcktes i Tveta utanför Mörlunda (allt enl. fågelböckerna), då den ena sköts och finns konserverad på Riksmuséet. Det var dåtidens artbestämning, idag går det inte så brutalt till när det är kameran som gäller. Nu ser man bilder i tidningarna på arten som ibland är tagna av icke-skådare utan att veta vad det är för slags djur. Lyckas man hitta en sådan uppseendeväckande stor fågel dagtid så är det inte svårt att smyga på den då denna likt vissa andra nattugglor för det mesta är helt oskygg. Kraftiga fluktuationer i artbestånden som det heter inom naturvetenskapen. Svåra vintrar som 2009 och -10 ställde till det för vissa känsliga övervintrare, det kommer ta flera år för dessa att återetablera sej här. Men fröätarna kan vi fågelvänner hjälpa till att klara även svåra vintrar. Vinterfåglar inpå knuten visar hur det varierar från år till år, talgoxen brukar ligga i topp som besökare vid våra fågelbord och fröautomater, men vi får se vad resultatet visar. För att detta ska bli så rättvisande som möjligt vill det till att vi fågelvänner försöker räkna in hur många individer som hittas denna januarihelg vid våra fågelmatningar. Därför uppmanar jag Er att rapportera in detta på Svalan eller via post, sms, mail och muntligen. Blanketter finns på Gott Nytt Fågelår! Karsamåla 1 november 2012 Torgny Berntsson, ordförande REDAKTIONSRUTA GOTT OM MATERIAL JUST NU Det blev ett välmatat nummer den här gången och inte helt som jag hade planerat. Egentligen hade jag tänkt ha med ett par fågellokaler, men eftersom övriga avdelningar svällde ut (framför allt exkursionsrapporterna och På resande fot) så sparar jag fågellokalerna till nästa nummer. De är lite mer tidsoberoende och tål att lagras, medan resten är mera "färskvara". Det finns alltid rum för mer texter från alla våra medlemmar, men det kanske dröjer ett eller ett par nummer innan det kommer med om man har otur. Det är aldrig fel att ha lite material på lager om man får en lucka här eller där som behöver fyllas. Som alltid mottages bilder tacksamt. Tack till alla som hjälper till med bilder och texter, skulle bara jag skriva skulle det bli hemskt enformigt. Nybro 11 november 2012 Ulf Edberg, redaktör

4 EXKURSIONSRAPPORTER KALMARKUSTEN 11 AUGUSTI 2012 Vi var tre Nybroskådare som ställde kosan österut med Stig vid ratten denna morgon. Göran hade redan varit vid Madesjösjön och sett den kungsfiskare som Stig hade upptäckt kvällen innan. Vädret var klart, men mulnade på från väster. Vid kusten var det dock molnfritt. Första stoppet blev Hagbyhamn. Där gick det en massa kor, kalvar och hästar. Det lockade till sig sädesärlor och gulärlor. I luften hördes både ängs- och trädpiplärka flyga förbi. Vanligast i luften var annars små flockar med hämpling. Även några steglitser flög förbi. I strandkanten hittade vi stare, större strandpipare, kustpipare, tofsvipa, kärrsnäppa, enkelbeckasin, rödbena, grönbena och gluttsnäppa. En storspov flög förbi och lite senare kom en spov med kortare näbb, men det var nog en ung storspov. Vidare fanns knölsvan, grågås, kanadagås, gräsand, kricka, skedand, knipa, storskrake, skrattmås, fiskmås, gråtrut och havstrut. Det första som hördes var annars en ringduva som sjöng, en gråhäger som skrek till och en spillkråka som febrilt hackade i en asp. När jag tittade norrut med tuben fick jag in en gammal havsörn. Den drog in mot land och försvann. Vi gick en sväng norrut och hittade ärtsångare, nötväcka, kaja och grönfink. Vi for vidare via Robacken till Bottorp och hamnen där. Först satte vi oss att fika. På trådarna satt det ladusvalor även några unga, så häckningen hade lyckats. På halvön på andra sidan viken norr om parkeringen hittade vi en enkelbeckasin, en myrspov, flera ljungpipare och tre tamduvor. Ett bekant läte hördes och närmare 20 tranor flög förbi mot norr. Sen gick vi förbi stora vassområdet ner till pölen. I vassen fanns skäggmes, ärtsångare, lövsångare, blåmes och talgoxe. En större hackspett hördes. Någonting lite större plaskade till i vattnet och for in i vassen. Vi började gissa på allt från gädda till vattenrall, men Stig föreslog att det nog var Gollum. En rödhake varnade. Vi fortsatte ner till pölen. Där var det mest kärrsnäppor och krickor, men även brushane hittades. Längre bort mot väster satt en hona av törnskata som jag kikade på. Samtidigt såg Göran och Stig en bivråk som försvann in i skogen. Som avslutning gick vi ut till hamnen. Ute på skäret fanns storskarv och ute i sundet simmade storskrakar och fiskade. När vi var på väg till bilen hittade Göran en strandskata och en silvertärna. Vi for norrut och såg längs vägen bl.a. skata, kråka, stenskvätta, bofink och pilfink. Utanför Dunö låg en flock vigg, en skäggdopping och en sothöna som var nya till listan. Dit kunde även läggas drillsnäppa och skräntärna på varsin sten. På hemvägen såg vi ormvråk och korp. Listan slutade på ett 60-tal arter. Tyvärr hade jag inget X-kort med för de var på upphällningen och jag ville få dem att räcka till vecka 42. Åter vid Preem i Nybro kikade jag på hussvalorna som hela tiden flög in under taket över bensinpumparna. Jag gick för att inspektera och hittade ett bo med ungar på en taklampa. Trevligt att denna art som minskar i antal får lite framgång. Ulf Edberg

5 SÖDRE SJÖ 26 AUGUSTI 2012 Exkursionen ställdes in eftersom vi inte var tillräckligt många anmälda samt att SMHI hade utlovat heldagsregn. Av det blev det 1,0 mm i en liten skur. På Svalan kan man se att det sågs 2 lärkfalkar där av en lokal skådare på plats. Ulf Edberg GETASJÖN OCH SKÄRSJÖN 9 SEPTEMBER 2012 Den här exkursionen har varit med i ganska många år nu och börjar bli lite av en klassiker. Det blir intressant med tiden när man kan jämföra olika år med varandra. Från Nybro fick jag med mig Knut och när vi kom till Getasjön var redan Torgny och Rodney på plats. Medan vi väntade på Jan Bertilsson så iakttog vi ett meståg som drog förbi. Det började egentligen med en större flock med stjärtmesar som brukar flyga för sig själva. Tydligen har de haft lyckade häckningar i år, för både i Nybro och i Emmaboda har det setts rekordstora flockar tidigare. Efter stjärtmesarna kom talltita, entita, blåmes, talgoxe, svartmes och nötväcka. Jag hade med mig förra årets kryssarkort och kunde se att vi hade haft samtliga dessa arter även året innan. Jag hörde även en grönfink drillande flyga över och skymtade den precis innan den försvann. När Jan kom så gick vi alla ut på reveln i sjön. Där spanade vi av vattnet, men såg bara en gräsand. Väldigt magert på sjöfåglar således. Desto mer rörde sig i luften och i buskarna. I luften flög det omkring ladusvalor. Ringduvor, en storskarv, 4 enkelbeckasiner och en spillkråka passerade liksom trädpiplärka som lät höra det arttypiska spiss om än på låg volym. Många arter hörde vi bara, som t.ex. gröngöling, större hackspett, nötskrika, skata, kråka och korp. I de närmsta buskarna rörde sig en hel del småfåglar. Det mesta var sävsparvar, men även en del mesar och sångare sågs, bl.a. en lövsångare och flera unga rörsångare. Lite längre bort i ett litet torrträd satt plötsligt en törnskata. Efter en stund verkade den ha krympt, men det var en stenskvätta som hade tagit dess plats. Banditmasken var dock densamma. Precis när vi skulle bryta upp och hade tänkt gå därifrån hördes ett mystiskt ljud inifrån en buske. Först tänkte jag på vattenrall, men det var ett väldigt tunt läte. Flera av våra experter menade att det kunde ha varit en sparvuggla med sitt höstläte, fast det var ett entonigt skrik. Vi lyckades aldrig artbestämma fågeln. Som avslutning på lokalen gick vi lite runt infiltrationsdammarna. På väg dit flög nästa obestämda art över helt tyst, men både Jan och jag ville ha det till en sånglärka. Den hade rätt storlek och form för det. Runt dammarna hördes både rödhake knattra och gärdsmyg zerra. Vi såg också sädesärlor, bofink och koltrast. Vi for till Lidahults naturreservat för att fika. Där hoppades vi på nötkråka, men det fanns knappt ens några hasselnötter. Däremot såg vi ekollon och nötskrikor. När vi skulle åka fick Rodney sån på en lång rad med sträckande storskarvar. På vägen till Skärsjön plussades dagslistan på med ormvråk, dubbeltrast och gulsparv. I Skärsjön låg det dubbelt så många sjöfågelarter som i Getasjön, d.v.s. 2 st. Det var ett par sångsvanar och minst 6 storlommar. När vi hade konstaterat det hände ingenting på väldigt lång tid. En liten flock med grönsiskor drog förbi, men

6 sen var det lugnt igen. Jag ställde in tubkikaren på skogen över västra stranden. Där flög en del ringduvor och sen kretsade 2 sparvhökar runt eller om det var duvhökar, avståndet var väldigt långt och förstoringen räckte inte till för att ge ett säkert svar. När jag summerade artlistan fick jag ihop 37 säkra arter, till det 3 obestämda hade vi 45 arter. Arter som bara sågs 2011 var skogsduva, m hackspett, hussvala, forsärla, järnsparv (jag tyckte nu i år vid ett tillfälle att jag hörde det tunna något ringande lock- och flyktlätet titititi, men det var för dålig obs och hördes inte igen, så den får på sin höjd bli ett frågetecken), ärtsångare, trädgårdssångare, svarthätta, kungsfågel, grå flugsnappare, svartvit flugsnappare, kaja, bändelkorsnäbb, m korsnäbb och st korsnäbb. Arter som vi hade 2012 men inte 2011 var sångsvan, ormvråk, enkelbeckasin, spillkråka, gärdsmyg, stenskvätta, dubbeltrast och rörsångare. Vi hade varken vattenrall, sparvuggla eller sånglärka Man ser där att det kan variera ganska mycket mellan två år. Ulf Edberg TORHAMN 23 SEPTEMBER 2012 Förväntansfullt hade vi sett fram emot denna höjdpunkt på årets alla exkursioner. På lördagen innan ösregnade det hela dagen och det verkade inte så lovande. Emellertid stannade regnet av framåt kvällen och när man steg upp kl 5 på söndagsmorgonen såg det ganska hyfsat ut. Från Nybro åkte vi fyra personer och i Vissefjärda anslöt ytterligare två. Med två bilar for vi sedan vidare till Karlskrona och Torhamn. Stannade gjorde vi i den ena bilen vid Ramdala där Göran fick se två turkduvor alldeles invid vägen. De blev tyvärr skrämda av att Göran gick ut för att hämta kameran som låg i kofferten. Den andra bilen for förbi, men såg ändå turkduvor på ett annat ställe. Framme vid udden förväntade vi oss att se många tornfalkar i skyn. Så värst många såg vi inte denna dag, men några obsar blev det i alla fall av arten. Det kom en vråk och flög förbi oss. Lång stjärt, som var konvex till formen samt ett litet huvud med en lite längre hals bivråk. Vi spanade sedan av viken V om udden där knölsvan, vigg, storskarv mm höll till. Gick därefter långsamt sydöst mot Fågelstationen. Då vädret nu var ganska hyggligt med enbart ett mycket lätt avtagande duggande och en måttlig nordvästlig bris, var det ganska idealiska förhållande för sydflyttande fåglar av allehanda slag. Luftutrymmet ovan Torhamns udde var fylld av fåglar som både syntes och hördes. Det var ladusvalor, busk- och stenskvätta, ärlor, piplärkor, finkar, gäss och en del rovfågel. En del flög högt upp och syntes dåligt, men en del flög lägre och blev därmed lättare att identifiera. En falk arbetade sig uppåt i skyn och när den nått en önskad höjd tog den fart och slog mot en småfågelflock. Vi bestämde den till en pilgrimsfalk och grundade artningen på färg, vingprofil och beteendet. Verksamheten på fågelstationen var igång och flera fångstnät var uppsatta. I näten satt det mest rödhakar och grönsiskor, men i ett av dem satt en sparvhök som kämpade för att komma loss. När vi efteråt frågade personalen på stationen om det var besvärlig att ta hand om höken, svarade dom att den själv hade slitit sig loss. Från stationens sydsida hade vi bra uppsikt söderut och vi såg mängder av sjöorrar, bläsänder, prutgäss, vitkindade gäss samt ejdrar som drog förbi. Nere vid strandkanten gick några vadare bl.a. gluttsnäppa och en myrspov. Efter fikat vid stationens bänkar gick vi bort till

7 fågeltornet där man hade än bättre uppsikt över stranden. Vi såg där snatterand, kricka, större strandpipare, kärrsnäppor och både ljung- och kustpipare. En järnsparv flög också snabbt förbi innan den landade i det täta buskaget. Lätet avslöjade arten. Lite längre västerut på en gräsplätt gick hämplingar och vinterhämplingar. De senare kunde identifieras pga. beteendet: En mycket väl sammanhållen tät flock som flög förbi nära tornet. Torgny fick se en tärna långt ut som vi inte blev riktigt kloka på. Den var liten och hade vit panna men svart näbb, betydligt mindre än skrattmåsarna jämte den. Högst troligt men ej säkert en småtärna. Vi fortsatte därefter åt sydväst till den yttersta udden där det finns en brygga. På vägen dit fick jag se en liten sångare som kilade nere i buskarna. Den tog sig sedan upp på en större sten där den ringmärkta fågeln lät sig beskådas och fotas på nära håll medan den kämpade med att få i sig en spindel. Den var gröngul och vi tog den först som en lövsångare, men sedan vi fick se att den hade svarta ben ett bra tecken på gransångare! Några av deltagarna hade inte möjlighet att stanna längre utan drog hemåt. De resterande fyra gick sedan ut till bryggan, där vi först tyckte vi såg en svagt gulfärgad ärla. När denna hade försvunnit i buskarna fick Göran se en annan ärla på andra sidan stigen. Här var det inga tvivel om arttillhörigheten gulärla. Förutom alla sjöfåglar, uppräknade och inte uppräknade, såg vi två skäggdoppingar långt ut, havsörn och på vägen därifrån hörde vi en storspov som lockade ljudligt (och ljuvligt!). En tranflock och en fjällvråk var det mest anmärkningsvärda när vi under många pauser vandrade bort mot bilarna. Pauserna uppstod för att det var så mycket som rörde på sig hela tiden som vi tvunget måste kolla. Väl framme på parkeringen kom det en jättestor fågel och flög förbi. En gam tyckte jag, men sååå roligt var det väl inte? Det räckte gott med havsörn. Under hemfärden tyckte Rodney att han såg en råka strax S om Jämjö, men när vi vände var den försvunnen - däremot kunde vi skåda en fin fasantupp på detta ställe. Sammanfattningsvis: En som vanligt intressant utflykt som man gärna inte vill gå miste om. Även om vi denna gång inte fick uppleva några rariteter, så fick vi i alla fall se en himla massa fåglar under de nära 7 timmarna vi var där. 74 arter blev resultatet. Stig Ljungdahl Gransångare som äter en spindel. Törnskatehona. Foton: Stig Ljungdahl

8 Sparvhökshona som fastnat i ringmärkarnas nät. Brun kärrhökshona. Foton: Stig Ljungdahl När Torgny och Ulf hade lämnat sågs denna fågel. Brun kärrhök eller brun glada var frågan. Efter noggrann granskning blev svaret brun kärrhök. Foton: Göran Cedertorn Här sitter, fr. v., Rodney, Göran och Stig och fikar. Bakom dem kikar Knut i sin tubkikare och Ulf kikar fram intill husväggen. Foto: Torgny Berntsson Här har Torgny bytt plats med Knut och då flög en spännande fågel förbi. Foto: Knut Åberg

9 WORLD BIRDWATCH 7 OKTOBER Nybroversionen Först en sak om namnet. Förr var det World Birdwatch Day (WBD) varannat år och European Birdwatch Day (EBD) varannat år. Det har man gått ifrån. En koll på BirdLife Internationals hemsida visade att WBD inte har funnits sedan Det korrekta namnet i år är EuroBirdwatch12. När jag satt och åt frukost tittade jag ut på en helt vindstilla morgon. Samtidigt läste jag på text-tv att väderprognosen för dagen var kraftig vind. Det var ju fel, tänkte jag och gick iväg hemifrån med tubkikaren på axeln. Vid rondellen på Villagatan flög en dubbeltrast över och i backen ner mot Madesjövägen sjöng en gärdsmyg. Dessa obsar fick jag inte räkna till exkursionen, för starten är vid Madesjö kyrka. När jag kom fram dit var redan Göran och Stig där. Vi väntade några minuter, men inga fler anslöt. Under tiden hörde vi en sjungande gärdsmyg från kyrkogården. Flockar av grönfink och grönsiska flög över. Precis när vi gick iväg började det blåsa i trädtopparna. Vi gick över Klockarängen och ut till kanten på flyna. Där stod vi en stund och spanade. Det enda riktiga sträcket på hela tiden var ca 60 storskarvar som drog mot SV. I träden rörde sig talgoxar och olika trastar samt nötskrikor. Det enda av intresse på en lång stund var en rödstjärt. Först skymtade Göran något rött och när jag tittade i tuben såg jag hur den dallrade med stjärten. Sen vände den på sig och då såg man bara att den var helt ljusbrun. En honfärgad fågel alltså. Efter ett tag avancerade vi fram till berghällen och fick sällskap av en flock ungdjur som var mest intresserade av oss. Mina förhoppningar om en fin rovfågelsdag med termik verkade grusas när det blåste upp allt mer. Det verkade helt tomt på fågel. Då beslöt vi oss för att gå runt flyna ett varv. När vi kom ut en bit skrämde vi upp en liten fågel vid ett dike. Efter flera försök att få in den i kikare och tub stod det klart att det var en sävsparv. Göran ropade plötsligt ut: Varfågel! Mycket riktigt satt det en i toppen av de höga asparna mitt på lokalen. Nu började det med en gång flyga förbi mycket fåglar i den sydvästliga motvinden. Förvånansvärt många sånglärkor, stora flockar med ringduvor (den största på 20 ex), finkflockar (mest bofink, men i någon flock hördes vid ett tillfälle även bergfink), samtliga trastarter utom ringtrast (d.v.s. kol-, tal-, rödvinge-, björk- och dubbeltrast hördes) och 2 ängspiplärkor drog förbi. Vi hörde en gröngöling och såg även kaja, skata, kråka och plötsligt en korp. Nu var vi mitt ute på flyna och det var tydligen där man skulle vara, för nu kunde vi kryssa 6 olika rovfågelsarter på kort tid. Först uppenbarade sig 2 fjällvråkar. Sen sågs även ormvråk. Plötsligt kom en brun kärrhökshona med hängande ben. Strax därefter dök en väldigt grann tornfalkshanne upp. Därnäst blev det fart på alla kråkfåglarna när en sparvhök uppenbarade sig. Knappt hade den försvunnit förrän en duvhök sågs. Alla rovfåglarna verkade förse sig med gnagare från de välfyllda flyna. Vi kunde se tornfalken slå en sork och genast bli jagad av sparvhöken. Det var en riktig höghastighetsjakt som falken vann. När vi kom bort till västra änden ville vi inte passera alla taggtrådar för att nå Hermanstorpsvägen. Det är inte så bra att gå på vägen heller med all trafik, så vi gick åter längs ett dike och kom så småningom till en järngrind vid församlingshemmet. Strax innan grinden hördes ett spiss-spiss, trädpiplärka. Var det inte för sent?

10 Vi fick här också se 4 steglitser födosöka i mittsträngen på traktorvägen. Åter vid bilarna såg vi blåmes, entita och nötväcka och hörde domherrar. Som traditionen bjuder åkte vi bort till skogskanten i väster vid Brokagärde. Efter lite fika gav vi oss in bland granarna och träffade på en stor flock med kungsfåglar. Det var väldigt svårt att räkna dem, men en ganska kvalificerad uppskattning ger minst 50 ex. Där hittade vi också 2 trädkrypare och en tofsmes. Avslutningsvis åkte vi till f.d. UNO-Xmacken vid Emmabodavägen/Jutarnas väg och gick ut på bron över Lindåsabäcken för att dels skåda över flyna från öster och dels skåda över järnvägen mot Hagnebo. Vid bron flög 10 stjärtmesar förbi och äntligen hördes en rödhake varna. Jag såg den också när den flög över bäckfåran. Även här fick vi se ett par fjällvråkar och en ormvråk, troligen samma som tidigare. Vi summerade dagens artlista och saknade bl.a. svanar, gäss och änder, röd glada, skogsduva, större hackspett och gulsparv. Jag promenerade hem och där satt en stenknäck och väntade, den kom inte heller med i exkursionslistan. Vår lista slutade på 41 arter som rapporterades in via Svalan till SOF. En titt på Svalan visade att Emmabodagänget hade fått ihop 47 arter. De hade 14 som vi saknade, vi hade 8 som de inte hade och vi hade 33 gemensamma. Vilka det var kan man läsa om i obsboken på Totalt blev det 55 arter för klubbens del. Ulf Edberg Varfågel i toppen på asp. Foto: Göran Cedertorn

11 WORLD BIRDWATCH 7 OKTOBER Emmabodaversionen Låga, glesa, snabba moln som rörde sig åt öster, med en sol som under de första två timmarna fick löven att lysa intensivt gula. Det fanns också ganska många mörka moln som gav ytterligare dramatiska kontraster till skådespelet. Så såg det ut för de sex gentlemän som hade samlats på Lindåsmaden öh, förlåt Skäveryd Storemad, för att bevaka denna del av klotet under Världsfågelskådardagen. Fåglarna lät inte vänta på sig. Rödvingetrastar, taltrastar, dubbeltrastar, björktrastar, bofinkar och bergfinkar syntes ständigt i luften. Men hur många var på sträck? Svårt att avgöra när man inte står på en udde vid havet som pekar ut en bestämd riktning. Trastarna kanske mest letade efter en bra plats att tillbringa dagen efter nattens flyttning medan finkarna verkade mer målmedvetet flyga åt sydväst. Det var tydligare att ringduvorna (sammanlagt ungefär 300), skogsduvorna (3), sparvhökarna (5) och grågässen (16) var på väg. När jag lämnade platsen så hade vi hittat 43 olika fåglar. Slutsumman klockan blev 47. Imponerande! Det var alltså en hel del olika fåglar i rörelse. Mesar och kungsfåglar tisslade och tasslade i buskarna och träden runt om oss medan andra som domherre, gulsparv, grönsiska, ängspiplärka och korp bara helt plötsligt fanns där. Vad blev då dagens fågel? En klurig fråga med flera värdiga kandidater. Det är inte så ofta man ser steglits i dessa trakter men några sådana passerade. En varfågel satt fantastiskt fint i toppen av en björk och lyste som en vit glödlampa bland allt det gula. Helt plötsligt lättade den och drog iväg rakt över våra huvuden. Hade den blivit uttittad? En fjällvråk visade upp sig förnämligt och då den hade ett par svarta band på stjärten och mer mörkt på främre delen av kroppen än på bakre, enades vi om att det var en äldre hanne. En tornfalkshanne fångade en gnagare på maden och satt sedan på en stolpe och kalasade på sitt byte. Nybro-gänget meddelade per SMS att 60 storskarvar hade passerat dem och nu var påväg till oss. Efter ett par timmar kom de faktiskt 60 skarvar! Var det samma gäng och tar det två timmar att flyga till Emmaboda från Madesjö mader? De kanske hade tagit en fikafisk längs vägen? Hur kunde riktningen vara så exakt att vi faktiskt fick se dem (om det nu var samma flock)? Men en havsörn är ändå en havsörn. Helt plötsligt var den bara där. Jag minns inte om det var en seglande ormvråk eller fjällvråken vi tittade på, men det var då fick vi se örnens magnifika vingflak i bakgrunden. En äldre fågel med en vit stjärt som lyste i höstsolen mot de mörka molnen (som antagligen hängde över Madesjö?). Det måste varit dagens fågel. Eller kanske ändå inte? Efter lunchen lämnade nämligen jag och familjen Emmaboda och körde till Håstad i Skåne där vi bor. Håstad ligger i Lunds kommun men på gränsen till Eslövs kommun och granne med Örtofta sockerbruk. Brukets dammar är ett populärt tillhåll för vadare och så även denna helg. En prärielöpare hade hittats dagen innan så jag passade på att gå dit innan det blev kväll. Jo, den stod där tillsammans med sex fågelskådare, ett tiotal kustpipare och brushanar, fyra kärrsnäppor och en småsnäppa. Mycket pedagogiskt. Den liknar mest en brushane men är faktiskt inte större än en kärrsnappa. Alltså som att jämföra en islandshäst med en shetlandsponny. Annars blåste det kraftigt i Skåne, så det var inte lika skönt som på Skäveryd Storemad. Vinden satte dock fart på fåglarna. En dansande havsörn skrämde först upp 300, sedan 3000, vitkindade gäss. En nästan ren flock med 3000 bergfinkar drog också fram över åkern som en svärm gräshoppor. Mitt i allt detta kom en ung stäpphök - lätt

12 dansande även den. Således ett svårt problem att plocka ut dagens fågel men det kanske inte är så viktigt? Det var kul på många sätt. Mats Hansson Jan Bertilsson tillägger att det var minst 500 bo-/bergfink, ringduva max 300, skogsduva 11, sparvhök 7 o. fjällvråk 4. En kvinna på besök gav antalet 7 pers. Red. 6 skådare vid Skäveryd Storemad. Foto: Torgny Berntsson (med mobiltelefonen) OTTENBY 21 OKTOBER 2012 Fredagen bjöd på klarblå himmel, soligt och varmt väder (nytt rekord för andra halvan av oktober sattes i Helsingborg med + 20,0 grader). På kvällen var Torgny och jag på Öland och mötte då dimman på bron. Den var sedan med oss hela vägen tillbaka till Nybro. På lördagen lättade inte dimman på hela dagen och farhågorna växte inför söndagen. Vi var hela 8 personer som samlades på Fågelvägen i Nybro på söndagsmorgonen. I 3 bilar for vi till Ottenby. Dimman var med oss hela vägen, men ibland var den väldigt tunn, fast å andra sidan desto tjockare bitvis. Den tunnaste dimman var vid Ölandsbron, för vattnet och luften hade samma temperatur där. Över det kalla landet blev varmluften till dimma. Det gjorde att förhoppningarna om klart väder i Ottenby ökade. Där nere är det väldigt lokala förhållanden. Jag har varit med om både dimma vid udden som slutat vid Ås och raka motsatsen. Det senare var fallet denna dag. Vid Kungsstenarna mellan S Lundparkeringen och S uddens parkering stod en grupp skådare i dimman och väntade på större piplärka. Arten hade setts där på lördagen vid 16-tiden. Vi körde förbi och stannade vid Hahns fiskebod. Där försvann dimman och man anade t.o.m. solen. På stranden fanns främst tofsvipor och prutgäss. En stor flock vitkindade gäss sträckte förbi mot söder. Ute i vattnet simmade knölsvanar, bläsänder och gräsänder. På Västrevet satt skarvar och vitfågel. Vi for vidare ner till S udden för att parkera ordentligt. Där blev vi stående

13 en lång stund och skådade västerut. En ung havsörn som vi hade sett på det stora sjömärket från vår förra position satt nu på revet. En pilgrimsfalk kom svepande och landade på en sten. Ibland var den ute och flög en sväng, men återvände oftast till samma sten. Rätt vad det var drog en duvhök förbi. När vi hade stått där en stund kom stationspersonalen ut med en sparvhök. Det var en hane och de är ju betydligt mindre än honorna, bara som en kaja. Kajor flög förresten över liksom kråka och korp. I ett buskage vid fågelmuséet satt steglitser, grönfink, bofink, pilfink och gulsparv. Även en björktrast flög in där, men huvudintresset riktades västerut. Nu minns jag inte i vilken ordning vi upptäckte allt, men där fanns ca 6 snatteränder, en stor flock krickor (som kom in från sundet), en skedandhona på närmsta stranden, viggar och knipor längre ut, en bergandhona ganska nära, ejdrar och en ensam sjöorre utanför revet, en ensam svärta i södra änden av området, alfåglar sträckande söderöver och både stor- och småskrake som hade fiskafänge. Även i luften över oss fanns det fåglar, en ängspiplärka lockade isst-isst och hämplingar flög över. Längre bortifrån hördes domherre och alldeles inpå oss födosökte kungsfåglar så nära att man inte kunde använda kikaren. Ringduva, skogsduva, nötskrika, sånglärka och stare var andra arter som passerade. Utanför revet drog en storlom och en obestämd alka mot söder. Den enda alkan som finns rapporterad på Artportalen är en tobisgrissla och den stämmer i tid med när vi var där. En smådopping dök flitigt ute mellan revet och revelns sydspets. På revets stenar satt en mängd storskarvar, skrattmåsar, fiskmåsar, gråtrutar och havstrutar. Efter långt om länge beslöt vi oss för att gå ner till sydspetsen. På vägen dit flög en ägretthäger förbi mot söder. Vi kom inte längre än till fyrträdgården förrän vi blev stående igen. Här kunde vi lägga större hackspett, rödhake, gransångare, blåmes, talgoxe och gråsparv till listan. På baksidan av restaurangen fanns en sen sädesärla. Nu kurrade magarna och vi for till Södra lundparkeringen för att fika. Bra, sa Göran, då får vi se fjällvråk. Hur kunde han veta det? Faktum är att medan vi satt och fikade flög en fjällvråk förbi söderut. Efter fikat var nästa mål Kärra norr om Eketorp där en taigasångare hade setts. På vägen dit såg vi sädgäss i Ås och trana, ormvråk, tamduva och skata längs vägen. I Kärra utgick vi från vattenverket och hittade en trädridå som bevakades av Jeff och Elaine Price. Jeff pekade ut taigasångaren åt oss. Den for verkligen runt som den tätting den var och satt still max en sekund i taget. Under tiden vi var där passerade ljungpipare och bläsgäss. Nästa stopp blev Sebybadet eller Seby läge som det står på vägskylten. Där fanns nästan bara två fåglar att titta på, båda nya arter till listan. Dels en större strandpipare och dels en ensam kärrsnäppa. Anledningen till att den var ensam var förmodligen dess handikapp, den var nämligen enbent. Norrut mot Segerstads fyr fanns fler fåglar, men de förblev oidentifierade. På parkeringen flög mängder med vitkindade gäss förbi (rena flockar utan rödhalsad gås) och plötsligt en storspov. I en buske sågs en gärdsmyg och den lät sedan lite längre bort. Nu var det eftermiddag och vi hade inte fått någon lunch, så vi for till Stenåsabadet för att inta vår medhavda. En ny art gav lokalen. På revet norr om fågeltornet fanns grågäss.

14 Här var 3 av oss tvungna att bryta, men de övriga fortsatte till Eckelsbadet i Västerstadsviken. Där kryssades dagens två sista arter silltrut och skäggmes. Artlistan stannade på 72 arter. Det får vi vara mycket nöjda med. Ulf Edberg Ovan en prutgås, uppe t.h. en taigasångare och t.h. en kungsfågel. Samtliga foton: Göran Cedertorn SMÅLANDSRACET 3-4 NOVEMBER Lokalversionen Den här tävlingen mellan alla Smålands fågelklubbar går alltid i Allhelgonahelgen. En hel del spännande hade setts tidigare i veckan, mycket tack vare den milda hösten, men även vinterarter som sidensvans och vinterhämpling. Dessutom en hökuggla i Hagnebo på tisdagen. Nu gällde det bara att hitta dem igen, inte det lättaste. Redan innan jag började skåda fick jag ett sms från Torgny Berntsson om sparvuggla i Karsamåla. Han bidrog även med dubbeltrast, talltita, svartmes och korp. Jag började som vanligt hemma vid fågelmatningen där jag kunde kryssa tamduva (bara en denna morgon), skata, talgoxe, blåmes och pilfink. Som alla tidigare år tog jag även i år cykeln på lördagen. Redan hemma på Upplandsgatan hördes gråsparv och på Hallandsgatan fylldes listan på med koltrast, kaja, kråka nötväcka och grönfink. I korsningen Madesjövägen/ Emmabodavägen flög en flock med sidensvansar förbi. Över Madesjöflyna flög en ormvråk. I Riddaretorp knattrade en rödhake. Inget nytt i Hagnebo. Vid Madesjö kyrka satt en gröngöling i toppen på ett torrträd på Klockareängen synlig från Jutarnas väg. Jag cyklade längs Hermanstorpsvägen till Brokagärde och kikade lite i skogen. Här hördes bara kungsfågel och nötskrika som var nya. På vägen tillbaka hördes större hackspett, entita och gärdsmyg. Vid Madesjövallen flög 4 gulsparvar över. I barrskogen norr om Norra vägen fanns en ny art; tofsmes. I Svartegöl låg krickhonan kvar, väl synlig mitt i gölen intill en gräsand (som det fanns ca 100 av) så artbestämningen var lätt. Stig Ljungdahl hörde av sig om hökuggla vid Derasjön. Nu diagonalade jag genom centrum längs Bolanders bäck via Linnéasjön utan att se något nytt.

15 I Svartbäcksmåla möttes jag av grönsiskor. 100 m nedströms cementrörsbron satt en strömstare och knixade på en sten. Därefter tog jag vägen via Skabro, Kortemåla, Simontorp, Börsryd, Spakstorp och Spaksmåla utan något nytt tillskott. I Persmåla däremot fanns det nya arter. Först en enorm flock med björktrastar, sen minst 30 gråsiskor och till sist 5 stjärtmesar. Åter i Nybro cyklade jag till Karlagatan för jag hade sett en stenknäck i närheten någon dag tidigare. Precis när jag kom dit flög den förbi ivrigt pixande. Så långt förmiddagen. På lunchen kollade jag ställningen och då hade vi 36 arter. Eftermiddagen började jag med att cykla till Högaberg. Där hade jag sett 4 rödvingetrastar en vecka tidigare, men inga där nu. Sen fortsatte jag till Svartbäcksmåla och slalombacken. I tallridån mellan nedfarterna var det dags för nästa kryss; trädkrypare. Inget nytt längs Dackeleden, i Högalid eller i Södra Bondetorp. Jag tog vägen mot Hagnebo och väl där, ut i björkhagen. Vädret som hade varit lite skuraktigt på eftermiddagen bättrade på sig och det klarnade upp, men solen var på väg ner. När solen stod i grantopparna vid den lilla gula stugan mellan Hagnebo och Riddaretorp sköt den en strimma likt en spotlight på min stig. Det var perfekt medljus och då höll jag på att trampa på en fågel som flög upp och iväg. Jag såg direkt att det var en morkulla, men blev väldigt konfunderad över det sena datumet. Den drog iväg norrut längs Lindåsabäcken och försvann. Väl hemma satte jag mig vid datorn och kollade Svalan, mailen och obsboken på nefk.nu. Då såg jag att Torgny hade haft domherre, Stig hade rapporterat knipa, Jan Bertilsson sångsvan, steglits och varfågel och Göran Cedertorn storskrake, spillkråka och bofink. Stefan Björn hade haft orre och tjäder. Torgny smsade om en kattuggla i Karsamåla och vi stannade på 49 arter efter första dagen. Även Anders Helseth, Hans Lundgren och Johnny Häggqvist rapporterade in vad de hade sett. Johnny hade oberoende av Stig sett hökugglan vid Derasjön. Söndagen var som vanligt bildag för min del. På förmiddagen körde jag en sjörunda i södra delen av Nybro kommun. Redan när jag skulle backa ut bilen ur garaget kom den första nya arten. Ett gäng kråkfåglar larmade ordentligt, så jag avbröt ilastningen av tubkikaren för att se vad som stod på. Det var en duvhök. De flesta sjöarna var tomma eller innehöll bara sådant som redan fanns på listan. Den enda sjön som bidrog med något nytt var Skärsjön. Där flög en gråhäger förbi badplatsen och norrut till udden vid Skäragärde. En annan satt kvar i en grantopp i SO. Torgny hörde av sig och lade havsörn och mindre hackspett till listan. Jag hann med ett nytt försök vid Högaberg före lunch, men ingen rödvinge. På eftermiddagen körde jag en runda runt Köl, Fjälebo, Uddabo och S:t Sigfrid. Det gav ingenting, bara en massa regn. På måndagen ringde Rodney Foucard. Han kunde lägga kanadagås och taltrast till listan. En titt på Svalan gav sparvhök, bergfink och sävsparv från Jan Bertilsson och vattenrall från Mattias Ljungdahl. Inga fler arter kom till min kännedom före 18.00, så vår officiella slutsiffra för helgen blev 59 arter. Vi kunde nog inte ha fått ihop så mycket mer, vigg, rödvingetrast, vinterhämpling och korsnäbbar verkade ha lämnat kommunen. Möjligen fanns en nötkråka eller järpe gömd någonstans. Totalversionen hann inte bli klar före denna tidning skulle tryckas och redovisas därför i nr 1-13 i mars. Resultatet kommer dessförinnan att läggas på klubbens hemsida Ulf Edberg

16 PÅ RESANDE FOT HEMLIGT RESMÅL Del 2 Fåglarna som ni såg i förra numret av Fågelbladet och vars arttillhörighet ni kunde gissa var fotograferade i Kina. Jag var där genom jobbet och passade på att tillbringa några extra dagar i landet för att kunna skåda fågel. Det är inget lätt land att ta sig runt i på egen hand. Extremt få kan prata engelska och då man inte kan läsa vad som står på trafikskyltarna så är man hjälplös. Därför kontaktade jag och en holländsk kollega, som också är fågelskådare, en professionell kinesisk fågelskådare, Zhang Lin ( som kunde ta oss till några bra lokaler. Han lever alltså på att guida fågelskådare! Tänk vilket drömjobb! Förutom att han kunde engelska var han grym på kinesiska fåglar vilket var till stor hjälp. Hans favoritfåglar är vadare och därför tog han oss till kusten vid Rudong, 30 mil norr om Shanghai. Där finns enormt stora områden som påverkas av tidvattnet likt kusterna längs Holland och England. I två dagar klafsade vi omkring i gyttjan med för små stövlar. Det var viktigt att de var för små för annars följde de inte med upp när man lyfte på foten. Stora flockar med rödhalsade snäppor och kärrsnäppor samlades nära land när tidvattnet steg två gånger per dygn. Bland dessa flockar fanns åtskilliga exemplar av mongolpipare, svartbent strandpipare, myrspov, tereksnäppa, storspov, kolymasnäppa, kustpipare, orientspov och en kustsnäppa. Genom morgondimman hörde vi flera dvärgspovar, men vi såg dem aldrig. Till slut hittade vi några exemplar av de karismatiska skedsnäpporna. Namnet beskriver dess näbb och med denna går de och sveper i vattensamlingarna likt skedstorkar men med ett mycket högre tempo. På fastare mark var många dammar, diken och fiskodlingar anlagda. Där fanns dammsnäppor, gluttsnäppor, drillsnäppor, skogsnäppor, tereksnäppor och spetsstjärtade snäppor. Ägretthägrar och silkeshägrar var vanliga och vi hade turen att få se en koreaskedstork som inte är vanlig någonstans. I intilliggande buskar, vass och gräsområden hittade vi dvärgsävsparv, amursävsparv, dvärgsparv, sädesärla (underart leucopsis), rubinnäktergal, härfågel, sibirisk piplärka, fasan, glasögonflugsnappare, bruntrast och talgoxe (de är vita i Kina och har brutits ut till en egen art i de senaste fälthandböckerna). Ja, listan kan göras lång med fågelnamn som man både känner igen hemifrån och sådana som man inte hade en aning om att de fanns. Personligen tycker jag det är extra kul att få se de där fåglarna som man har en relation till genom de svenska fågelböckerna, men som egentligen inte hör hemma hos oss. Ett exempel är blåstjärten som visserligen hittats allt oftare i norra Sverige under senare år, men som egentligen hör till östra Eurasien. Därför var praktobsen av en utfärgad blå hanne på rivningstomten bakom ett tempel roligare än den av en östlig kronsångare som satt i busken bredvid. Detsamma med den kinesiska vasspapegojnäbben. Jag hade ingen aning om att det finns en fågel med ett sådant namn. Den är dock släkt med skäggmes, vilken den liknar i fjäderdräkten.

17 Så vad var det då för fåglar som jag visade på fotografierna? 1. Mongolpipare 2. Mingmås (Larus saundersi) bild nedan 3. Skedsnäppa 4. Dvärgsävsparv (hanne) 5. Dvärgsävsparv (hona) 6. Mindre sånglärka 7. Koreaskedstork 8. Bruntrast 9. Östlig kronsångare (Phylloscopus coronatus) bild nedan t.h. 10. Kinesisk pungmes Jag är djupt imponerad av Mattias Ljungdahl som prickade in alla utom fågel 1 och 5. Övriga tre tävlingsdeltagare fick 4, 2 respektive 2,5 rätt vilket är mer mänskligt. Mats Hansson Jag får vara nöjd med mina 4 rätt på nr 4, 5, 6 och 9. Släktena känner man igen, men arterna har man ibland ingen aning om. Red. KUNGS- OCH PADJELANTALEDEN 2-24 JULI 2012 Del 2 av 2 Kungsleden söderut från Jäkkvik börjar i slutet av en grusväg förbi några lyxiga fritidshus. Husen är nog bara bebodda vintertid då det är skidsäsong. Så är det lite överallt i fjällvärlden att mycket är stängt sommartid. Direkt när man börjar vandra på leden så går det uppåt, först lite lätt, men strax blir det brantare. Hela tiden är det väldigt frodig fjällbjörkskog. Vid en bro satt en småpratig gulärla av nordliga rasen thunbergi. Två typiska drag för arten, dels det ständiga låtandet och dels att den uppehåller sig vid vatten. Man kan säga vad man vill om de övriga raserna, men för mig är thunbergi med sitt mörka huvud vackrast. Efter några hundra meters stigning upp från Hornavan i Skellefteälvens dalföre kommer man till trädgränsen. Där ligger en raststuga. På kalfjället ligger flera våtmarker med videbestånd. Här träffade jag på vandringens första sävsparv, lappsparv och ljungpipare. Efter en liten bit till kom man fram till krönet och gränsen för Pieljekaise nationalpark. På södra sidan av krönet mötte fjällbjörkskogen mycket längre upp. Den är anledningen till att nationalparken ligger här. När jag hade vandrat 8 km från starten var jag framme vid Pieljekaisestugan. Jag hade lånat nyckel i affären i Jäkkvik så jag kunde komma in i bäddavdelningen. Följande dag började med vandring genom nationalparkens frodiga fjällbjörkskog. Det var ganska myggigt och inte någon längre sikt. Ett par dalripor flög plötsligt upp vid ett ganska klippigt avsnitt. Vid en lite

18 större våtmark med spång stod det en småspov. Längst söderut i nationalparken når man sjön Lutaure. Vid dess utlopp går en bro över älven som är södra gränsen. Här fläktade det så man slapp myggen. Medan jag fikade sjöng en blåhake, fjällens näktergal, men med mycket vackrare sång. I sjön kacklade smålom. Efter en dagsetapp på ca 14 km var jag i Adolfström. Då hade jag stött upp ännu ett par dalripor strax norr om byn, där de första tallarna dök upp. I handelsboden lämnade jag in nyckeln till stugan och förhörde mig om båtskjuts. Jo, det skulle gå bra. Jag fick ett telefonnummer och ringde. En kvart senare var jag på väg med båt över Yraf-deltat. Då tjänade jag in ca en halvmils vandring. Här fanns smålom, trana, korp, taltrast, grönsiska och rödbena. En stund senare var jag på Bäverholmen med sitt värdshus i väglöst land. Jag fortsatte att vandra till bron över Laisälven, ett biflöde till Vindelälven. Här var det ett fruktansvärt tryck på vattnet. Forsen vid bron hördes ett par km. En liten bit uppströms Laisälven faller en mindre flod ut. Kungsleden följer denna någon km och genar sedan över fjället Svaipa för att möta floden igen på andra sidan. Jag hittade en fin tältplats ett par km från Laisälven. I floden fanns strömstare och grönbena. I tallskogen var det större hackspett och talltita eller om det nu var lappmes. Jag vaknade i tältet av dess läte, men när jag kom ut var den borta, så jag fick aldrig se fågeln. Leden gick som sagt upp på fjället Svaipa, myggfritt och mycket våtmarker med bl.a. enkelbeckasin. När man kom ner från fjället korsade man samma flod som jag hade tältat vid, men längre upp. Nu blev det glesare skog och strax kalfjäll i högfjällslandskap. Vid en liten göl intill leden skrämde jag upp 7 fåglar som lät underligt pipigt, men som var gäss, fjällgäss! De flög rakt över huvudet på mig och försvann. Lite längre fram låg ett par större sjöar på ömse sidor av leden och där var de igen, de 7 fjällgässen, kanske hela Sveriges population. Jag gick fram till f.d. stugplatsen Sjnjultje där stugan har brunnit ner. Här övernattade jag i en mycket vacker högfjällsmiljö i de sydligaste fjällen i Norrbottens län. Följande dag började med att jag tog mig 500 m från f.d. stugplatsen till leden. Där mötte mig 4 smalnäbbade simsnäppor i en liten göl. Fantastiskt näpna och färggranna. Leden går intill ett sjölandskap där små sjöar på olika höjd ligger lite sicksack i fallinjen. På andra sidan leden, den västra, reser sig det höga fjället Räker som man passerar alldeles intill. Efter Räker står man vid foten av Björkfjället, då bär det rakt upp i några km. Väl uppe på krönet har man nått länsgränsen mellan Norrbottens och Västerbottens län som går här mitt i Lappland. Här börjar också Vindelfjällens naturreservat, Europas största naturskyddade område. Kungsleden går här över en högplatå i flera km. Skön vandring efter stigningen. I en sjö låg 4 hannar av alfågel och längs stranden sprang en större strandpipare. Överallt var det mer snö och vatten än vanligt för snösmältningen var 3 veckor försenad p.g.a. den kalla våren. Efter ett litet vad intill en snötunga stod en enorm hjord med renar tvärs över leden. Dessa stirriga djur flyttade på sig när jag närmade mig. Några km längre fram passerade man 3 broar där leden hade dragits om. Hela dagen hade varit mulen och här uppe var man nära molnbasen. Plötsligt kom jag fram till andra kanten på Björkfjället och fick en magnifik utsikt över Vindelälvens dalföre. Det var som en flygvy. Då sprack molntäcket upp och solen skickade ner några strålar över Vindelälven. Storslaget! Medan jag stod där och njöt steg en enorm fågel upp ur dalen och tog rejäl höjd rakt över mitt huvud, en kungsörn. Uppstigningen på Björkfjället var ingenting mot nedstigningen från detsamma. Direkt där det bar nedåt började

19 fjällbjörkskogen med hala rötter och stenar och en tvärbrant som jag aldrig har sett maken till. Trots att det var serpentiner i början fick jag gå baklänges för att inte falla rakt ut i luften. Här var en enastående frodig flora ända ner till älven. Några km senare var jag framme vid Rävfallsstugan. Jag hade läst att det skulle finnas ringtrast här, men observerade aldrig någon. Däremot kunde jag lägga många småfåglar till listan, som grå flugsnappare, grönsångare, domherre och ett par svartvita flugsnappare som bodde i en holk utanför stugan. Precis utanför går leden på en bro över ett spektakulärt fall i Vindelälven. Jag bodde ett dygn i stugan och vandrade sedan ner till Ammarnäs under natten till 10/7. Vid 02:57 var jag framme vid starten mot Hemavan och hade fått Kungsleden komplett. 07:00 gick bussen till Sorsele, där jag anlände 07:45. I Sorsele handlade jag och väntade på tåget. Då hördes sidensvansar. Här såg jag också gulsparv och sädesärla. På eftermiddan reste jag till Gällivare. Längs spåret såg jag bl.a. en orrtupp och en forsärla nära Moskosel. Vid 22 var jag på Gällivare camping. Nästa dag gick bussen via Porjus till Ritsem. Där kom den första rejäla skuren just som jag äntrade båten m/s Storlule för att åka över Akkajaure till Änonjalmebryggan. Först går man 2 km då det bär uppåt från reglermagasinet. Sedan är man framme vid STF:s Akkastugan. Den ligger vackert i skuggan av Akkafjället. Tyvärr var det mycket molnigt runt Akka så man såg inte så mycket av fjället. Efter stugan är det ganska slätt 14 km till gränsen på nationalparkerna. Vid Kisuris möts Stora Sjöfallet, Sarek och Padjelanta nationalparker i en punkt. Söder om Kisuris tältade jag. Det regnade på natten, så jag stannade en dag till för att låta tältet torka. Nästa etapp gick ner till de 3 broarna vid utloppet ur Vastenjaure och Sallohaure. Leden gick mest på åsar, men lite upp och ner ibland, inga större höjdskillnader. Vid broarna beslöt jag att inte gå ner till Staloluokta och åter hit. Den biten får jag ta en annan gång. Det var lagom med 14 mil 2012 tyckte jag, så jag passerade broarna och vände norrut igen. På e.m. kom jag fram till STF:s Kutjaurestugan. Precis söder om stugan rinner en flod som utgör gränsen för Padjelanta nationalpark. Stugan ligger alltså precis norr om parken. Just som jag kom fram började det regna. Eftersom tältet var torrt så passade jag på att ta en stugnatt. Vid stugan såg jag 5 bläsänder. Nästa dag regnade det oavbrutet. Inte dåligt ändå med bara en regndag på hela vandringen och dessutom den sista. När man hade gått uppför genom en liten björkskog bakom stugan kom man ut på kalfjället. Flockar med grönsiskor passerade då och då, annars var det mest stenskvätta, ängspiplärka och ljungpipare liksom överallt i fjällen. Leden gick ständigt uppåt i varierande lutning. Efter 9 km, d.v.s. halvvägs till Akkajaure, står en liten raststuga vid sjön Kårsåjaure. Här smet jag in undan från regnet för att fika. Precis innan stugan hördes en piplärka sjunga med väldigt ljus röst och dessutom hördes ett varnande tjypp. Kan det ha varit en rödstrupig piplärka? Jag var osäker och såg aldrig fågeln. Sista biten var det passage av över 20 snöfält. Regnet fortsatte att falla och spolade isen i kanten på snöfälten. Fjället Allak i väster (känt från nyhetsrapporteringen om en 19-årig dansk) var helt vitt av snö och såg inte alls inbjudande ut. Till sist kom man fram till krönet samtidigt som man gick in i en genombrottsdal. Då fick man en fin vy över Akkajaure, men jag tänkte mest på den slippriga stigen ner som skulle ta mig ett par hundra meter ner på bara någon km. Det lyckades och jag kunde även kryssa en strömstare. Sen går leden utmed stranden mot NV till STF:s Vaisaluoktastugan.

20 Här fick jag skydd mot regnet medan jag väntade på båten. Några timmar senare åkte jag med m/s Storlule till Ritsem. På Akkajaure låg alfåglar och fiskmåsar i olika åldrar. Reglermagasinet som, efter passage av Suorva och Vietas, blir Stora Lulevatten innehöll också väldigt mycket drivved. Rätt vad det var sa det BONK! i aluminiumskrovet. Båten klarade dock smällen. Nästa dag hörde jag dock att det var problem med en motor och turerna var inställda. Då hade jag fått en natt på fjällstationen där jag kunde torka alla mina tillhörigheter. Bussen till Gällivare gick vid 09 och i Porjus kryssade jag gråsparv. Dagen därpå åkte jag Inlandsbanan till Vilhelmina. Vid Piteälven flög en lavskrika förbi. I Vilhelmina campade jag vid Baksjön i några dagar. Mina biljetter med SJ från Kristinehamn gällde inte förrän 24/7. Jag hade fått några dagar över för att jag inte vandrade till Staloluokta. I Vilhelmina fanns trädgårdssångare, skrattmås, smålom, sparvhök, talltita, grönfink m.m. På väg från Vilhelmina till Mora kunde jag Fjället Pieljekaise söder om Jäkkvik. bl.a. kryssa dubbeltrast, skogssnäppa, stare, kanadagås och gråtrut från tåget. I Mora hade jag nötväcka, tofsmes och kungsfågel vid tältet. Bussresan från Mora till Kristinehamn började med att en lärkfalk försökte slå en tornseglare. Längre fram tyckte jag mig se en fiskgjuse i Vansbro kommun, men det var en dålig observation. I Kristinehamn hade jag min sista övernattning på campingen. Sista dagen väcktes jag i tältet av kråkor och en gröngöling. Där fanns även lövsångare, blåmes och steglits. Jag tog mig till järnvägsstationen för att vänta på mitt SJtåg. Då fick jag än en gång se en lärkfalk bland en massa tornseglare. Tåget gick till Katrineholm där jag bytte till Göteborgståget. Längs vägen såg jag bl.a. tamduva, brun kärrhök och storskarv. I Göteborg flög det över korsnäbbar (!) och strandskata. Jag var hemma i Nybro 23:15 24/7 med en lista på 90 arter, bl.a. knipa, gluttsnäppa, gök, ladusvala, kaja, rödstjärt, björktrast, rödvingetrast, skata, talgoxe, pilfink och bofink. Ulf Edberg Norra nationalparksgränsen. Bron över Laisälven. Vy norrut från Björkfjället. Räker t.v. och dalen med sicksacksjöar mitt i bild.

21 FAVORITER I REPRIS EXKURSIONSRAPPORT Ur Fågelbladet 4-92 TORHAMNS UDDE 18 OKTOBER 1992 Hej på er alla fågelvänner! Söndagen den 18 oktober hade fågelklubben en utflykt till Torhamns udde. Klockan 7 på morgonen samlades 16 stycken vid Emmaboda järnvägsstation. Vädret var skapligt. Glada i hågen styrde vi bilarna mot Torhamns udde. Resan gick bra. När vi nästan var framme började det stänka på vindrutan. När vi klivit ur bilarna var det första vi såg två havsörnar som seglade i skyn. Det var en mycket fin början, tyckte jag som bara har sett denna majestätiska fågel en gång förut. Vi började gå mot udden. Vi såg några knölsvanar och alla barnen vi hade med oss blev glada när de fick se alla fåglarna som simmade i vattnet. Vi fick öppna en grind och där stod en stor tjur med sitt kvinnliga harem. Jag själv blev lite rädd för detta stora djur, men glömde snart bort den för de små söta kungsfåglarna som satt i ett träd längs vägen mot vattnet. Vi skrämde upp en stor flock med vinterhämplingar som letade frön i det torra gräset. När vi kom ner till havet regnade det ganska bra. Vi tittade på gräsänder, ålakråkor och stora sträck av vitkindad gås samt en flock sidensvansar. En av våra små fågelskådare fick plötsligt se något intressant i tubkikaren. Han ropade på Torgny som kom fram till att Johan hade fått se en salskrake, vilken inte är så vanlig. En annan av de vuxna hade sett ett par tornfalkar. Lite blöta och väldigt kaffesugna gick vi tillbaka till bilarna för att fika. Nu regnade det ganska bra, så vi fick stå under ett träd med vår fikakorg. Det smakade gudomligt med det varma kaffet. Till sist skulle vi gå till fågeltornet och titta. När vi kom upp i tornet spöregnade det. Vi fick i alla fall se ett stort sträck av ejder. Ett par hundra var det säkert. Vi avslutade dagen i fågeltornet. Genomblöta, frusna, men lyckliga efter en lyckad dag på Torhamns udde. Mona på Hjortholmen EXKURSIONSRAPPORT Ur Fågelbladet 2-02 UVSLÄPP 28 AUGUSTI st mötte upp vid samlingsplatsen i Nybro och då ingen från Emmaboda hade anmält sig så styrdes kosan direkt mot Ronneby. Väl framme i brunnsparken så besöktes Ronnebys fina Naturum där dom visar djurlivet och naturen i Blekinge. Då klockan närmade sig 19:00 samlades det en ansenlig mängd intresserade besökare utanför Naturum och Hans Edenwall hade en väldigt utförlig föreläsning om uvar i allmänhet och väldigt ingående om Projekt Berguv Blekinge. Efter en dryg timmes föreläsning så skulle för dagen en berguv ringmärkas innan släppet och då fick alla närvarande en chans att beskåda den unga uven på väldigt nära håll. Ringmärkningen gick väldigt odramatiskt till väga och den märkbart stressade uven visades upp till allmänhetens stora beundran. Då alla hade fått en bra "obs" traskade de upp på berget med uven inför själva släppet. Uven släpptes och den drog en runda ut och åt höger och försvann in i skogen. Efter en snabb fika på en mack i Ronneby återstod bara hemfärd i skymningen. Sverker Petersson

22 RAPPORTINSTRUKTIONER RAPPORTMALL 2012 ART KOD ART KOD Smålom A Brun kärrhök H Skäggdopping H Ormvråk V Övr doppingar A Fiskgjuse H Storskarv A Lärkfalk H Rördrom A Övriga rovfåglar Gråhäger V EJ hökar A Knölsvan A Fasan H Sångsvan H Järpe H Grågås H Orre SP Övriga gäss R+ Tjäder SP ST>100 Rapphöna A Simänder EJ kricka Vaktel A och gräsand A Vattenrall A Dykänder Småfl. sumph. A EJ knipa A Kornknarr A Salskrake A Rörhöna A Småskrake A Sothöna H Storskrake R>100 Tofsvipa H Bivråk H M strandpipare A Förklaringar: A = alla observationer rapporteras H = häckningsobservationer och observationer i häckningstid rapporteras R = rastande fåglar, talet anger minsta flockstorlek för rapport SP = spelande fåglar rapporteras ST = sträckande fåglar rapporteras V = vinterobservationer 1/12 28/2 rapporteras Rapportera även sällsynta arter, stora flockar och observationer vid annorlunda årstid än normalt. Ange i din rapport datum och plats så noga du kan. ART KOD ART KOD Dvärgbeckasin A Gulärla H+R>20 Storspov H Forsärla A Övr. vadare EJ skogs- Rödhake V snäppa., drillsnäppa, Näktergal A morkulla och Svart rödstjärt H enkelbeckasin A Gräshoppsång. A Skrattmås H Sävsångare A Gråtrut H Kärrsångare A Havstrut A Härmsångare A Fisktärna H Gransångare H Skogsduva H M flugsnappare A Ugglor H Varfågel A Nattskärra A Råka A Kungsfiskare A Gråsparv V>30 Mindre hacksp. H Steglits A Göktyta A Hämpling H Trädlärka H Rosenfink A Backsvala H Ortolansparv A Hussvala H>10 bo Sävsparv V Rapportmottagare för Nybro är Ulf Edberg och för Emmaboda Jan Bertilsson, adresser och e-post på sidan 2. Antingen kan man sända in sin rapport direkt till mottagaren eller kan man lägga in den på Svalan. Var flitig med att rapportera så kan vi lämna en årssammanställning där täckningen är god. SISTA datum för att lämna rapport är söndag 6 januari Det gäller både brev, e-post och via Svalan. Lämplig aktivitet i Trettonhelgen. Lokala rapportkommittén/ Jan Bertilsson och Ulf Edberg VÅRFÅGELKALENDERN 2013 Notera förstadatum för följande arter i Nybro och Emmaboda kommuner 2013; knipa, sånglärka, stare, tofsvipa, trana, kricka, skäggdopping, taltrast, sädesärla, storspov, skogssnäppa, trädpiplärka, ladusvala, lövsångare, sv.v. flugsnappare, gök, trädgårdssångare, näktergal, tornseglare, rörsångare, törnskata, kärrsångare, härmsångare och rosenfink. Sänd sedan in din lista till Torgny Berntsson före 22/ Vårfågelkalendern kommer i Fågelbladet 3-13 i september. Gökhane i Falsterbo Foto: Göran Cedertorn

23 INFORMATION FRÅN SENASTE STYRELSEMÖTET Den 10 september hade styrelsen ett möte i Johansfors skola. Ekonomin är god och medlemsantalet har ökat under året. Ulf Edberg tar över sekreterarposten i styrelsen efter Mikael Johansson. Mikael kvarstår dock som ledamot. Fågelklubben har svarat på översiktsplanerna för Emmaboda och Nybro. Situationen för våra fågeltorn gicks igenom, vi ska försöka få ett nytt till stånd vid Getasjön. Vi har med 3 punkter i Emmabodas miljökalender. Vinterresan i januari lockar dåligt, styrelsen beslöt att avvakta 1/11 och sedan ta ställning*. En lång rad med post och mail gicks igenom, bl.a. remisser om vindkraftsparker på olika håll. Årsmötet 2013 hålls måndagen 18 mars kl i Johansfors skola. Torgny föreslog en långresa 2013 (se Puff t.h.). [* = Nu har det beslutats att inte ha någon resa i januari Däremot blir det nog en resa i september till Falsterbo Bird Show och då kan man få gå ut på Måkläppen. Mer om detta framöver. /Red.] PUFF LÅNGRESA 2013 På förslag av klubbens ordförande Torgny Berntsson ska vi undersöka intresset för en långresa till Vadehavet i början av september Vadehavet ligger i sydvästra Danmark, nordvästra Tyskland och norra Nederländerna. Där rastar och övervintrar många olika vadararter. Kom gärna till årsmötet 2013 och se på Ola Bondessons bilder från Vadehavet. Är du intresserad av att veta mer? Anmäl ditt intresse till Torgny Berntsson före 1/4. Inget bindande än. Vi återkommer med mer info i följande nr av Fågelbladet. TACK SPONSRING Vi vill från styrelsen rikta ett varmt tack till Per Ahlgren och Nybro kommun för sponsringen och tryckningen av det här numret av Fågelbladet. Vi uppskattar verkligen samarbetet. T.v. en fjällvråk och ovan en ung sävsparv. Båda bilderna är fotograferade med mobiltelefon av Johnny Häggqvist.

24 UR OBSBOKEN HÖSTEN 2012 Obsboken finns på fågelklubbens hemsida på en flik i mitten. Gå gärna in och skriv om dina senaste obsar. Här följer ett litet urval ur den stora mängden. Namn: Lohla-Marie Datum: Söndag den 12 augusti Meddelande: Sett en häger upprepade gånger under den senaste veckan vid Yggersrydsjön. Idag satt den på en sten vid Lyckebyåns utlopp av sjön. Enligt en bybo en ungfågel. Den verkar ganska orädd och idag lyckades jag fotografera den. Namn: Jan Bertilsson Datum: Onsdag den 29 augusti Meddelande: Nu och ett par veckor framöver är en lämplig tid att leta efter rastande blåhakar. De gillar buskar och ogräsmarker gärna med kala markpartier insprängda. Industrinära tomter ser ibland ut så och jag besökte i morgondimman ett par sådana i Lindås. Först ett ställe vid Utvägen där blåhake, tror jag, noterats en gång tidigare. "Som från en flagglina i blåst" beskriver Rosenberg träffsäkert lätet. Jag ser här flera mesar, sångare o rödhake. Så plötsligt hörs det rätta lätet... kanske lite för taktfast och ofta upprepat. Men jag blir ändå övertygad, försöker lokalisera och spanar febrilt omkring. Då... på vägen kommer en kvinna med gåstavar, isättningen på asfalten ger exakt detta smackande och distinkta ljud ifrån sig, så - byt flagglinan mot gåstavar! Namn: Anders Helseth Datum: Tisdag den 11 september Meddelande: Jag är relativt ny i kommunen, så jag har egentligen bara förra hösten att jämföra med, men jag tycker att det är ovanligt mycket nötskrikor i farten nu. Håller ni med? Namn: Jan Bertilsson Datum: Onsdag den 12 september Meddelande: Jo, nötskrikorna har verkligen en bra säsong här och annorstädes! Ses över allt och flyger i alla riktningar om man vill uttrycka sig lite slarvigt. Så var det ju inte förra året, knappt att de kom med i vinterräkningarna då. Namn: Sverker Datum: Måndag den 24 september Meddelande: Hade tyvärr inte tid att följa med till Torhamn så det blev en kort runda till Madesjö istället. Regnade lite då jag kom men slutade snart och klarnade upp. Inte så mycket småfågelsträck men en del bo-/bergfinkar, sånglärka, ängspip och ladusvala dominerade. 4 stycken röda glador, 6 ormvråkar, en av vardera duvhök, sparvhök, tornfalk, fjällvråk och inte minst en pilgrimsfalk. Höll på att missa den då den flög med en flock kråkor. Men jag såg att det var en fågel i flocken som var lite uppvaktad och jämnstor med en kråka och typisk falkprofil gråaktig kropp med ljusare huvud. Fick ett telefonsamtal senare på kvällen där jag tydligen blivit observerad när jag traskade omkring och vederbörande misstänkte att jag jagade. Så inte fallet men var på er vakt om någon börjat tjuvjaga på flyerna. Namn: Detlef Singer Datum: Måndag den 29 oktober Meddelande: 2 sidensvansar på äppleträd hälsar från Flerohopp ÖSOFAKTUELLT HÖSTMÖTET SPONSOR GRÖNÅSENS ÄLGPARK, KOSTA Den 16 augusti hölls ett styrelsemöte då bl.a. 25-årsjubiléet 2013 diskuterades. Mer om detta i kommande nummer. Tyvärr var ingen från valberedningen eller rrk närvarande mer än redaktören Åke Nilsson. Som vanligt flera remisser om vindkraftsparker. God ekonomi. Ökning av medlemsantalet. Årsmötet 2013 hålls i Oskarshamn. Nästa möte hålls 15/11.

25 AKTUELLA OBSERVATIONER FÅGELNOTES FRÅN EMMABODA 9/8 9/ Vädret. Fortsatta lågtrycksvandringar. Efter en ostadig inledning tog sig snart ett högtryck in från Brittiska öarna med tillhörande varmluftsmassa. Den 19/8 blev faktiskt årets varmaste dag med snudd på 30 grader här. Sent med dylika toppnoteringar efter mitten av augusti! Därefter lågtryck på vandring igen och så fortsatte det nästan hela perioden dock med inklämda högtrycksryggar och ibland varmluft från syd och sydväst nämligen 10-11/9, 1-3/10 och 18-19/10. Men så mycket regn föll inte här nere i sydosthörnet som man fick i övriga landet. Det var ganska torrt i markerna och låga vattenstånd. Första frostnätterna dröjde till 10-12/10. Riktig kalla nätter fick vi i slutet av oktober med nyis på sjöarna här och var. Luft från ishavet täckte då hela landet. November började med milda sydvindar och många regniga dagar. Fåglarna. Ugglor och rovfåglar som drog. Tornseglarna funderade jag på i förra rapporten och att de tydligen haft en bra säsong och kommit igång tidigt med häckningen har andra skådare också tyckt. Sista datum blev 12/8 då minst 15 ex passerade här mot SV på hög höjd. Rastande gulärlor sågs fler än vanligt, upp till 30 ex bland hårdbetande kor invid vår trädgård från 11/8 och ända till 20/9. Några fler sista datum för långflyttare: hussvala 4/9, törnskata 11/9, trädpiplärka 19/9, ladusvala 28/9 och lövsångare också 28/9. Tornfalkar sågs denna höst i vårt område som nog aldrig tidigare. Hela arton obstillfällen från den 9/8 till 8/10. Upp till 5 ex samtidigt som ryttlade över den nyslagna Storemaden i Skäveryd, det var 10-11/9. Men även på andra ställen sågs falkar som i Bockabo och Bläsemåla, vid Hörnsjön, Hällasjömåla och Medlen i Vissefjärda, ofta på hyggen och liknande. Mer än god tillgång på smågnagare är väl en högst trolig orsak till detta. Har kanske något eller några par häckat i omgivningarna men undgått upptäckt? Tornfalkar var ju i farten redan under högsommaren. Så till periodens första sällsynthet. En lappuggla sågs i Klippingsbo den 3/9. Den återfanns i området även dagen därpå men ej senare. Denna stora uggla har ju börjat dra sig söderut på senare år med två häckningar i Småland 2012, den närmaste enligt uppgift mindre än två mil fågelvägen från vår fyndplats. Första gången i Emmaboda var på senvintern 2009 vid två tillfällen, i Brunamåla och Trollamåla. Blå kärrhök sågs vid tre tillfällen 28/8-24/10 vilket är fler än på senare år. Två ex jagade på Storemaden vid Skäveryd sista obsdagen. Endast en brun kärrhök passerade här, den 20/9. Även fjällvråkarna hade en bra höstsäsong med nio obstillfällen 30/9-8/11. Vissefjärda och Skäveryd där 3 ex sträckte den 3/10 och 4 ex 7/10 var ställena. Åtta rapporter av havsörn och det rör sig mest om gamla vitstjärtade exemplar. De sågs från 11/9-9/11 i Skäveryd, vid Hörnsjön och Bockabo, Flaken och Lida i Långasjö. Gott om rovfåglar således och periodens andra raritet blev en rovis. På förmiddagen den 10/9 kretsade en ormörn över den nyslagna marken vid Skäveryd. Snart drog den bort mot nordväst eller nord. Helt oväntat och första gången i vår kommun. En eller två fåglar fanns vid denna tid i

26 Kalmartrakten och på Öland, det kan ju ha varit en av dessa. Eljest är ormörnen en typisk Falsterbofågel, sällsynt även där men nog årsviss. En storspov sträckte mot sydväst här över Brinkabo den 9/9 för att sedan passera Karsamåla, knappt en halvtimma tog den resan. Sista datum för stenskvätta blev den 30/9 och för sädesärla 19/10, det var en sen eftersläntrare. Första datum för Norrlandsfåglarna bergfink 20/9 och varfågel i Skäveryd den 30/9 troligen stationär på den lokalen till 3/11, dessutom sedd på hyggen i Duvemåla och Parismåla vid Törn. En sjungande svart rödstjärt hördes vid ristippen i Emmaboda den 4/10. Första datum för steglits var den 7/9, oftast sågs eller hördes enstaka fåglar, dock 10 ex vid Skäveryd den 7/10. Rapporterad vid minst nio tillfällen fram till 3/11. En god sträckdag för tranor var den 8/10 då 300 ex eller flera passerade bygden vid middagstid med sydvästlig kurs. Andra storfåglar på hög höjd var vitkindade gäss med 180 och 125 ex den 24/9 resp. 22/10 över Medlen och Vissefjärda sent på efter- middagen. Bläsgäss, 30 ex Karsamåla den 3/10 och prutgäss, 10 ex Bökevara 23/10. Höstens första sidensvansar sågs i Emmaboda den 22/10. Därefter perioden ut men endast småflockar, som mest ett 50-tal ex också i Emmaboda tätort. Tredje sällsyntheten i denna rapport blir hökugglan i Bockabo som upptäcktes på eftermiddagen den 4/11. Satt i en torraka på hygge vid vägen mot Parismåla. Men inte alls oväntad då invasion norrifrån pågått en tid och många rapporter funnits ganska länge på Svalan. Vid periodens slut sågs några flockar av storskrake, i Flaken och Mjusjön, Lindås och Faleboviken i Skärsjön. Inga större, bara ex, men det kanske kommer mera vilket vore trevligt och efterlängtat. Rapportörer: Birgitta Albertsson, Kurt Agerskov, Torgny Berntsson, Ulf Edberg, Rodney Foucard, Mats Hansson, Fabian Idensjö, Rolf Jansson, Ingemar Karlsson, Hans Lundgren, Benno & Monika Olsson, Knut Åberg Jan Bertilsson Tornfalkar Foton: Torgny Berntsson Pilfink, bergfink och bofink. Foton: Ulf Edberg NOTERINGAR FRÅN NYBRO 1/8 31/ I förra numrets noteringar skrev jag om talltita. Då nämnde jag 2 bra lokaler, nämligen Svartbäcksmåla nat.res. (ofta i Högalid) och parkeringen vid Eskilsryds badplats. Ytterligare ett par bra ställen är norr om Norra vägen (rv 31) mellan Algatan och Flyebovägen samt i det planerade nat.res. i Åkrahäll. Hoppas Åkrahällsskogen kan skyddas snarast. Här finns faktiskt gammal granskog med riktigt grova träd, något mycket sällsynt numera. Avdelningen fenologiska observationer börjar jag med några sena fynd. Först 3 ladusvalor över Netto i Hanemåla 1/10. Sen tre obsar från EuroBirdwatch12 på Madesjöflyna 7/10; 1 honfärgad rödstjärt,