Fåglar i Svaneholmsområdet 2006

Transkript

1 Fåglar i Svaneholmsområdet 2006 Göktyta 2006 Richard Bergendahl Miljökontoret Skurups kommun Skurup

2 Innehållsförteckning Inledning...3 Inventeringsområde...3 Genomförandet...4 Metodiken - hur utfördes inventeringen...4 Resultatredovisningen...4 Rödlistade arter...4 Markerna kring Svaneholmssjön...5 Häckfågelfaunan Känsliga arter Förändring i antal häckande...7 Förändring i antal häckande...8 Norreskog...9 Häckfågelfaunan Känsliga arter...9 Hästhagen...11 Häckfågelfaunan Känsliga arter...11 Rastande fåglar...14 Rastande vattenfåglar i hästhagen...16 Vinterfåglar under 2000-talet...16 Arter i Svaneholm...17 Minskande fågelarter i Sverige...17 Fågelarter vilka förekommer i Svaneholm...17 Tillfälliga fågelarter...18 Diskussion...20 Känsliga platser...20 Var finns de känsliga platserna...20 Nödvändig information...20 Behov av holkar...20 Vad för slags holkar är det behov av...20 Var bör dessa vara placerade...21 Sammanfattning av fågelbeståndet...21 Vilken tid är bäst att studera fågelarterna...21 När förekommer fågelarterna...21 Förekomst av fågelarter i Svaneholmsområdet...25 Slutsats

3 Inledning Fågelinventeringen av svaneholmsområdet, vilken är förmedlad som en rapport. Rapporten är skriven som en del av ett större NIP-projekt, den skall ge upplysningar om fågelfaunan, både häckande och rastande fåglar. Syftet med inventeringen är. - att få aktuell, detaljerad information om häckfågelfaunan. - att få en bild av rastande fåglar - att få en överblick av vinterfågelbeståndet Inventeringsområde Omfattar markerna runt Svanholmssjön, Norreskog och Hästhagen. Markerna kring Svaneholmssjön består av blandskog med inslag av sumpmark, en mindre igenvuxen sjö och en tätt skogsvegetationen vilket gynnar tättingar (småfågel). Själva Svanholmssjön är en öppen vattenyta vilket är bra för andfågel. Här häckar knölsvan, grågås, gräsand, sothöna, skäggdopping med flera. Den västra stigen vilken sträcker sig igenom den täta skogen är under våren en utmärkt plats för tättingar, det finns en hel del ihåliga träd i området vilket är gynnsamt för mesar, ugglor och andra holklevande fågelarter. Träskmarkerna väster om sjön längs stigen, här förekommer det en hel del småkryp som skallbaggar och insekter, som i sin tur är föda åt tättingar, Under sommaren går det att avlyssna och beskåda trädgårdssångare, svarthättor och lövsångare, vilka söker sin föda i den insektsrika vegetation, med lite tur kan man kanske få syn på några stjärtmesar. Utmed sjön finns partier med vass vilka gynnar både änder, sothöns och tättingar. Änder och sothöns använder ofta vassbältena till att skydda sina ungar mot predatorer (rovfåglar). Tättingar som rörsångare och sävsångare hörs ofta sjunga i och intill vassarna runt sjön. Norreskog är beläget norr om Svanholmssjön och består av en blandad biotop med en halvt igenvuxen damm och en vild struktur vilka ger goda förutsättning för fågellivet. Det förekommer även en del öppna vattenytor, träskområde och en del döda träd. Den täta skogsvegetationen är bra för tättingar (småfågel) de öppna vattenytorna är bra för andfåglar och gäss. Döda träd fungerar både som häckningsplats och födosöksplatser för hackspettar, mesar, ugglor och andra holklevande fågelarter. Hästhagens naturskyddade område består av flera höga träd, en del döda. Även detta område ger en god förutsättning för fågellivet. Hästhagen vilket är ett naturreservat bestående av ett mindre skogsområde, som till största delen består av höga bokar. Markerna runt skogen är till största del ängsmarker, men det finns även en del uppodlat. Skogsskötseln fungerar med så lite åverkan som möjligt, det här bidrar till att det finns flera gamla döda träd, både stående och välta som i sin tur ger möjligheter för holkbyggare att häcka. Det här gynnar allt från ugglor till hackspettar och de omkullvälta trädens rotsystem gynnar småfåglar som till exempel gärdsmyg. 3

4 Genomförandet Inventeringsarbetet utfördes av Richard Bergendahl på miljökontoret Skurups kommun under perioden april-oktober Metodiken - hur utfördes inventeringen För att få en klar bild av häckningen i svaneholmsområdet, utfördes en detaljerad inventering under våren och sommaren men inventeringen fortgick in i oktober Själva inventeringen utfördes under 58 tillfällen, där Svaneholm besöktes minst en dag i veckan under en tretimmarsinventering Antal månadstillfälle redovisas i tabell 1. Tabell 1: Visar månadsvis inventeringstillfällen. Månad Tillfällen April 10 Maj 15 Juni 15 Juli 5 Augusti 5 September 4 Oktober 4 Sammanlagt 58 Resultatredovisningen Inventeringsresultatet redovisas i tre olika delar, först markerna runt Svanholmssjön sedan Norreskog och till sist Hästhagen. Rödlistade arter visas sist i varje del. Varje del anger nuläget av häckfågelfaunan, känsliga arter och en redovisning av samtliga arter. Förändringarna och jämförelserna av de olika lokalerna redovisas endast på markerna kring Svaneholmssjön detta på grund av saknaden av inventering i Norreskog och Hästhagen under 1990-talet. Till sist beskrivs rastande och vinterfågelbeståndet i områdena. Rödlistade arter Rödlistade arter beskrivs nedan enligt identifiering och klassificering av Gärdefors (2000) Rödlistade arter i Sverige E RE CR EN VU NT DD Extinct (Utdöd) Regionally Extict (Försvunnen) Critically Endangered (Akut Hotad) Endangered (Starkt Hotad) Vulnerable (Sårbar) Near Threatened (Missgynnad) Data Deficiency (Kunskapsbrist) Alla arter som förekommer i någon av dessa ovanstående fack är rödlistade. De arter som tillhör kategorierna CR,EN eller VU definieras som hotade. Närmare beskrivning av arterna i Svaneholmsområdet delges i tabell 11. 4

5 Markerna kring Svaneholmssjön Häckfågelfaunan 2006 Under häckningstid observerades 181 fågelrevir som fördelades på 63 arter, de dominerande arterna var ringduva, bofink och lövsångare. Det syntes en tydlig dominans av sjungande revirhävdande lövsångare, vilket inte stämde överens med antal par. Av de 18en observerades 152 par, av dessa hade 101 par ungar. Det låga antalet par med ungar kan till stor del bero på den stora dödligheten bland unga tättingar. Känsliga arter 2006 I skogarna runt Svanholmssjön fanns sammanlagt tre missgynnade arter, skogsduva mindre hackspett och entita, skogsduva och mindre hackspett hyste endast ett revir, däremot entitan hyste 3. Förutom de här tre arterna som uppfyllde rödlistekriterierna, fanns även en annan art som uppfyllde kriteriet, sommargylling, som endast var på plats under maj månad, men har även förekommit under några andra tillfällen de senaste åren. Det fanns två andra arter, vilka har uppgett en tendens till att minska under de senaste 10 åren, svartvit flugsnappare och nötväcka, båda dessa är beroende av ihåliga träd eller holkar. Dessa förekommer med 4 respektive 6 revir. Även gröngölingen och spillkråka förekommer, där gröngölingen har visat tendens till minskning under senare år. Spillkråka häckar sparsamt i barr och lövskog över hela Sverige, förutom fjälltrakten. Häckningsplatsen består ofta av ett gammalt bo eller ett eget utmejslat bohål, vilket är belägget 5-10 meter från markhöjd Livnär sig till största del på myror men även vedlevande insekter och spindlar. Är stannfågel, vissa år gör ungfåglarna flyttningsförsök 5

6 Tabell 2: Häckningsresultat i och runt Svanholmssjön beskriver antal sjungande fåglar, bobyggande, par med 1k ( ungfåglar) och till sist revirhävdande. Fågel Sångaktivitet/spel Bo/bobygge Med ungfåglar Saml,häckning Knölsvan 0 1 par ruvande 1 par + 6 1k Grågås 0 3 par ruvande 0 Gravand 0 1 par 0 0 revir Gräsand 0 4 par 1 hona + 5 1k Brunand 0 1 par 0 0 revir Vigg 0 8 par 0 Knipa 0 1 par 0 Skäggdopping 3 par 3 par ruvande 3 par + 6 1k Gråhakedopping 0 1 par ruvande 0 Sothöna 0 4 par ruvande 4 par + 9 1k Ormvråk 0 1 par bobygge 1 par + 2 1k Skogsduva 1 1 par 0 Ringduva 7 8 par besöker bo 3 par + 5 1k 15 revir Gök Kattuggla Tornseglare 0 8 par besöker bo 8 par + 8 1k 8 revir Gröngöling Större hackspett 1 1 par besöker bo? Mindre hackspett 1 1 par besöker bo? Sånglärka 1 1 par 0 Trädpiplärka Sädesärla 2 2 par 2 par + 6 1k Gärdsmyg 3 1 par 0 Järnsparv par + 6 1k 7 revir Rödhake par k 1 Näktergal Rödstjärt 4 3 par 2 par + 8 1k Koltrast 5 6 par 3 par + 6 1k 7 revir Björktrast 0 4 par besöker bo 2 par + 5 1k Taltrast 9 6 par 4 par k 9 revir Dubbeltrast Sävsångare par k Kärrsångare par k Rörsångare par + 7 1k 15 revir Härmsångare Ärtsångare 1 1 par 1 par + 4 1k Törnsångare 7 2 par besöker bo 1 par + 3 1k 7 revir Trädgårdssångare 13 3 par 2 par + 8 1k 10 revir Svarthätta 15 5 par 4 par k 1 Grönsångare Gransångare par + 3 1k 6 revir Lövsångare 25 1 par besöker bo 2 par + 9 1k 1 Kungsfågel 4 2 par 0 5 revir Grå flugsnappare Svartvit flugsnappare 2 2 par besöker bo 1 par + 5 1k Stjärtmes 0 1 par 1 par + 6 1k Entita 3 3 par föda åt ungar 2 par k Blåmes 14 7 par föda åt ungar 3 par k 10 revir Talgoxe 10 5 par föda åt ungar 5 par k 10 revir Nötväcka 6 4 par föda åt ungar 2 par + 7 1k 6 revir Trädkrypare 4 2 par 1 par + 4 1k Sommargylling Kaja 0 5 par föda åt ungar 4 par 20 1k 5 revir Kråka 0 4 par 3 par + 6 1k Korp 0 1 par 1 par + 2 1k Stare 3 4 par föda åt ungar 4 par k Gråsparv 0 2 par 2 par + 7 1k Pilfink 0 4 par 2 par + 6 1k Bofink par besöker bo 4 par k 16 revir Grönfink 3 2 par 2 par + 9 1k Steglits 2 1 par 1 par + 4 1k Stenknäck 2 2 par 1 par + 3 1k Gulsparv 4 4 par 3 par + 8 1k Sävsparv 5 2 par besöker bo 1 par + 4 1k Sammanlagt par 101 par k 18 Den här tabellen baseras på uppgifter från 2006 års inventering. 6

7 Sothönan till vänster är en vanlig häckfågel i sjön, lever på små vattendjur och växtdelar. Grå flugsnappare finns endast ett par i området, livnär sig på insekter Sothöna Svaneholmssjön 2006 Grå flugsnappare 2006 Förändring i antal häckande Tabell 3: Ger antalet häckande fågelarter i och runt svaneholmssjön, visa arter har ett utropstecken efter sig, det är att arter som röd glada och brun kärrhök vilka inte häckar på samma plats varje år utan kan ha alternativa platser. Fågelart Minskat Ökat Stabilt Knölsvan Grågås Gravand 0 revir Gräsand Brunand 0 revir 0 revir Vigg Knipa Skäggdopping 0 revir Gråhakedopping 0 revir Sothöna Röd glada! Ormvråk Brun kärrhök! Skogsduva! 0 revir Ringduva 9 revir 15 revir Gök Kattuggla Tornseglare 5 revir 8 revir Göktyta Gröngöling Större hackspett Mindre hackspett Sånglärka Trädpiplärka Sädesärla Gärdsmyg Järnsparv 7 revir Rödhake 9 revir 1 Näktergal 8 revir Rödstjärt Koltrast 7 revir Björktrast Taltrast 9 revir 7

8 Fågelart Minskat Ökat Stabilt Dubbeltrast 0 revir Sävsångare 6 revir Kärrsångare 0 revir Rörsångare 15 revir 15 revir Härmsångare Ärtsångare Törnsångare 7 revir Trädgårdssångare 1 10 revir Svarthätta 1 1 Grönsångare Gransångare 6 revir Lövsångare! 1 1 Kungsfågel 5 revir Grå flugsnappare Svartvit flugsnappare 6 revir Stjärtmes 0 revir Entita Blåmes! många 10 revir Talgoxe 1 10 revir Nötväcka 6 revir Trädkrypare Sommargylling 0 revir 0 revir Kaja 5 revir Kråka Korp 0 revir Stare 7 revir Gråsparv 8 revir Pilfink 8 revir Bofink 15 revir 16 revir Grönfink Steglits Hämpling Grönsiska Stenknäck Gulsparv Sävsparv sammanlagt Förändring i antal häckande Förändringarna är baserade på uppgifter från 1990-talet och jämförs med 2000-talet. Dessa förändringar baseras endast på utvalda arter, på grund av en bristfällig inventering under 1990-talet. Vissa arter är väldigt svåra att bedöma ifall de minskar eller ökar det här beror på olika företeelser, vindar, högtryck eller lågtrycksbetonat väder. Väderleken spelar alltså en stor roll under flyttningen, en lång varm maj blir det ett relativt vanligt år men kantas maj månad av lågtryck kan vissa arter tryckas tillbaka under flyttningen och helt enkelt inte häcka i området den säsongen. Det här gäller i huvudsakligen arter vilka ligger på nordgränsen av sitt utbredningsområde. 8

9 Diagram 1: visar sex utvalda arter vilka kan ses som indikatorer för området Svaneholmssjön Antal År Näktergal Sävsångare Rörsångare Gransångare Lövsångare Svartvit flugsnappare Norreskog Häckfågelfaunan 2006 Inte mindre än 240 revir fördelade på 52 arter observerades under häckningstid, de dominerande var Bofink och lövsångare, vilka också är de vanligaste fågelarterna i Sverige. Av dessa revir observerades 39 par med 153 ungar. Att där är en sådan stor skillnad mellan revirhävdande och antal par med ungar kan bero på två faktorer, det första är att tättingar ofta är svåra att finna i tät terräng efter sångperioden, eller att de misslyckts med häckningen och därmed inte fått ut några ungar. Visa arter var väldigt svåra att nå på grund av platsens svårtillgänglighet och täta vegetation, till exempel träsket där andfåglarna och sothöns höll till, där det var svårt att få någon bild alls mycket beroende på att närmade man sig för mycket försvann fåglarna in i den täta vattenvegetationen. Känsliga arter Där finns sammanlagt tre missgynnade arter, göktyta, gräshoppsångare, och entita. Två av dessa hyste endast ett revir var, däremot entitan två revir. Förutom de här tre arterna som uppfyllde rödlistekriterierna, fanns två andra arter vilka har uppgett en tendens till minskning under de senaste 10 åren: Det är svartvit flugsnappare och nötväcka, båda dessa är beroende av gamla ihåliga träd eller holkar. 9

10 Tabell 4: Norreskogs häckningsresultat beskriver antal sjungande fåglar, bobyggande, par med 1k (ungfåglar) och till sist revirhävdande. Fågelart Sångaktivitet/spel Bo/bobygge Med ungfåglar Saml,häckning Grågås 0 10 par 3 par k 1 Gravand par + 6 1k Gräsand 0 4 par 0 Knipa 0 2 par 0 Brun kärrhök 0 1 par 2 1k Ormvråk 0 1 par 3 1k Sothöna 0 3 par 2 par + 8 1k 5 revir Ringduva 7 3 par 2 par + 1k 1 Gök Göktyta Större hackspett 0 1 par 0 Trädpiplärka revir Ängspiplärka Sädesärla par + 3 1k Gärdsmyg revir Järnsparv revir Rödhake par + 2 1k 7 revir Näktergal revir Rödstjärt par + 4 1k Koltrast par + 8 1k 5 revir Taltrast par + 4 1k 8 revir Dubbeltrast Gräshoppsångare Kärrsångare Rörsångare Härmsångare Törnsångare par + 4 1k Trädgårdssångare par + 4 1k 10 revir Svarthätta par + 7 1k 1 Grönsångare Gransångare revir Lövsångare par + 4 1k 2 Kungsfågel Svartvit flugsnappare Entita par + 5 1k Blåmes par k 5 revir Talgoxe 2 1 par matade 2 par k 5 revir Nötväcka 1 1 par föda åt ungar 2 par + 7 1k 5 revir Trädkrypare Nötskrika 0 1 par föda åt ungar 0 Skata 0 1 par föda åt ungar 0 Kaja 0 3 par föda åt ungar 3 par k 6 revir Kråka 0 1 par besöker bo 2 par + 4 1k Korp par + 3 1k Stare 0 3 par bohörda ungar 2 par k 5 revir Pilfink 0 4 par besök bo 0 Bofink par besök bo 1 par + 6 1k 2 Grönfink par + 4 1k Steglits par + 4 1k Grönsiska 0 3 par 0 Stenknäck 0 1 par 0 Gulsparv 5 1 par besöker bo 0 6 revir Sammanlagt par 39 par k Revir 240 Den här tabellen baseras på uppgifter från 2006 års inventering. 10

11 Hästhagen Häckfågelfaunan 2006 Under häckningstid observerades i skogsområdet 75 fågelrevir vilka fördelades på 38 arter de dominerande arterna var ringduva, bofink och lövsångare. Ängsmarkerna runt skogen rymde 34 fågelrevir och dessa fördelades på 15 arter. Av de 75 fågelreviren i skogsområdet lyckades 39 par få fram 148 ungar. Även här omfattas fågelreviren av en hög dödlighet. Att ha i åtanke är att många småfågelarter oftast bara får fram hälften av sina ungar till flygga. Fågelarterna på ängsmarkerna lyckades förhållandevis bra, 20 par fick fram 68 ungar. Tyvärr misslyckades både smådopping och gråhakedoppingparet. Det här mycket beroende på att vattennivån sjönk undan för fort. Känsliga arter Sammanlagt i och runt hästhagen naturreservat fanns tre missgynnade arter, mindre strandpipare, sånglärka och entita. Andra arter som är av intresse är smådoppingen vilken misslyckades i sin häckning den är ännu livskraftig men får svårare och svårare att finna häckningsplatser. Det fanns även ett par årtor som uppehöll sig i den översvämmade ängsmarken ett par tillfälle under sommaren. Mindre strandpiparen lyckades nedkomma med 2 ungar och entita paret med 4. Tabell 5 indikerar att endast sånglärkepar skulle ha fått ut ungar. Sånglärkan som även den har visat en tendens till minskning under de senaste 20 åren är svår att skapa sig en bild av hur stor ungfågelproduktionen är mycket på grund av dess dolda häckningsplats, där häckningen sker ute på ängar och annan jordbruksmark där tillgängligheten är svår. Det finns även en annan art som har haft svårt att finna lämpliga häckningsplatser under en längre tidsperiod, gråhakedoppingen, som tyvärr misslyckades med häckningen efter flera försök. Mindre strandpipare Rödlistad art kategori livskraftig. Häckningsplats, sand och grusytor, numera även muddervatten. Sverige förekommande i södra delen. Övervintrar i Afrika och sydvästra Asien. Livnär sig av maskar, spindlar insekter och larver. Mindre strandpipare

12 Gråhakedoppingen häckar i Skåne och Tåkern (Östergötland) där den har sina största bestånd. Men förekommer även norr ut. Den häckar i vassrika ofta rätt djupa sjöar, men även i havsvikar norr ut. Livnär sig på småfisk och vatteninsekter. Gråhakedopping Hästhagen 2006 Tabell 5: Åskådliggör fågelarter vilka häckar på ängsmarkerna runt skogsområdet. Tabellen tar upp antal sjungande fåglar, bobyggande, par med ungfåglar och till sist revirhävdande. Fågelart Sångaktivitet/spel Bo/bobygge Med ungfåglar Saml,häckning Grågås par k Gravand par + 9 1k Kricka 2 2 par 0? Gräsand 0 4 par 1 hona + 6 1k Vigg 0 1 par 0 Smådopping 1 1 par byggde bo 0 Gråhakedopping 1 1 par byggde bo 0 Sothöna 0 4 par byggde bo 2 par + 9 1k Trana 1 1 par 1 par + 1 1k Mindre strandpipare 1 1 par parningsspel 1par + 2 1k Tofsvipa 6 6 par på bo 6 par k 6 revir Rödbena 1 1 par spelade 1 par + 1k Sånglärka par + 4 1k Ängspiplärka 2 2 par parning 1 par + 3 1k Buskskvätta par + 4 1k Sammanlagt par 20 par k 3 Den här tabellen baseras på uppgifter från

13 Tabell 6: Visar fåglar som häckar i hästhagens skogsområde, den beskriver antal sjungande fåglar, bobyggande, par med ungfåglar och till sist revirhävdande. Fågel Sångaktivitet/spel Bo/bobygge Med ungfåglar Saml,häckning Glada 1 1 par spelflög 1 par + 2 1k Ormvråk 1 1 par besökte bo 1 par + 3 1k Ringduva 5 4 par byggde bo 2 par + 4 1k Gök Kattuggla 1 1 par besökte bo 1 par + 3 1k Större hackspett 1 1 par på bo 1 par + 2 1k Trädpiplärka 3 1 par besökte bo 1 par + 4 1k Sädesärla 1 1 par 1 par + 3 1k Gärdsmyg 2 1 par besökte bo 1 par + 3 1k Järnsparv 2 2 par besökte bo 1 par + 4 1k Rödhake 2 1 par besökte bo 1 par + 4 1k Näktergal Rödstjärt 3 2 par besökte bo 1 par + 3 1k Koltrast 2 2 par födosökte 2 par + 8 1k Taltrast 4 3 par 1 par + 3 1k Kärrsångare Rörsångare par + 3 1k Ärtsångare par + 4 1k Törnsångare par + 8 1k Trädgårdssångare par + 5 1k Svarthätta par + 4 1k Grönsångare Gransångare Lövsångare par + 6 1k Svartvit flugsnappare 2 1 par på bo 1 par + 5 1k Entita par + 4 1k Blåmes 2 2 par föda åt pull 2 par k Talgoxe 2 2 par besökte bo 2 par k Nötväcka par + 3 1k Trädkrypare Kaja 0 2 par besökte bo 2 par + 9 1k Kråka 0 2 par på bo 2 par + 4 1k Korp 1 1 par på bo 1 par + 2 1k Bofink 4 2 par byggde bo 2 par + 8 1k Steglits 1 1 par 1 par + 4 1k Stenknäck Gulsparv 2 2 par byggde bo 1 par + 5 1k Sävsparv 3 1 par besökte bo 1 par + 4 1k Sammanlagt par 39 par k 75 revir Den här tabellen baseras på uppgifter från Ängspiplärkan både häckar och rastar i Svaneholmsområdet. Häckar på fuktiga ängar, spritt över hela landet. Livnär sig på dagaktiva insekter, alla sorters spindeldjur. 13

14 Rastande fåglar Rastande fåglar i området kring Svaneholmsområdet är föränderlig beroende på årstid och väderlek. I samband med vindar mellan nord och väst förändras fågelfaunan, till arter som har en mer västlig inriktning, medan däremot vindar från öster ger en annan fågelfauna. Det här gäller till stor del mest under streckperioder, mellan mars-maj och augusti oktober. De rastande fåglarna i Svaneholmsområdet är till stor del tättingar. Vilka fågelarter som rastar redovisas i tabell 7, redovisning generaliseras beroende på att de olika områdena i Svaneholm inte skiljer sig avsevärt. Nedanför i tabellen beskrivs endast en del av de arterna vilka förekommer i områdena, det här görs för att få en begränsning. En del av dessa arter häckar även här. I tabellen går det att urskilja vilka månader de uppehåller sig i området. De dubbla kryssen visar på att arterna förekommer under hösten men är svåra att se. Observera att många av dessa fågelarter även kan ses tidigare eller senare på året men det hör till ovanligheten. Tabell 7: Rastande fåglar i Svaneholmsområdet, kryssen delger när arterna uppehåller sig i området. Art Mars April Maj Aug Sept Oct Gök Tornseglare Ladusvala Trädpiplärka Sädesärla Järnsparv Rödhake Näktergal Rödstjärt Taltrast Rödvingetrast Rörsångare Ärtsångare Törnsångare Trädgårdssångare Svarthätta Gransångare Lövsångare Grå flugsnappare Svartvit flugsnappare Stare Bofink Bergfink Sävsparv sammanlagt Där rastar även en hel del sjöfågel i Svanholmssjön det här kommer att beskrivas i tabell nr 8. Den här tabellen tar upp samtliga rastande sjöfågelarter, måsar och tärnor som förekommit mellan år Tabellen är uppbyggd på samma vis som tättingarnas tabell men sträcker sig över hela året. Det finns även andra fågelarter som rastar och söker sin föda i sjön under maj- juli som olika sorter av tärnor som ofta kan ses fiska i sjön de här delges mer i tabell nr 6. Svarttärna och dvärgmås har påträffats förr men syns nu mer sällan efter konkurrensen av Näsbyholmssjön. I slutet av maj syns olika arter av svalor över sjön i samband med regn. 14

15 Tabell 8: Beskriver månadsvis fågelarternas förekomst, det anges av ett kryss. Parentesen runt krysset delger ej vanligt förekommande fågelarter under den perioden. Fågelart jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Knölsvan Sångsvan Sädgås Bläsgås () () Grågås () Kanadagås () () Vitkindad gås Gravand () Gräsand Kricka () Stjärtand Skedand Årta () () () Brunand Vigg Knipa Storskrake () Salskrake Skäggdopping Gråhakedopping Smådopping () Häger Sothöna Skrattmås Fisktärna Sammanlagt

16 Rastande vattenfåglar i hästhagen Ängsmarkerna norr om hästhagen översvämmas oftast under våren vilket gör platsen till en utmärkt vadarlokal. Under vår och sommar rastar ofta många vadarfåglar i inlandet under flytten norr och söderut därför är det viktigt med översilade ängsmarker. Oftast torkar dessa ut alldeles för fort. År 2006 var ett utmärkt år för vadarfåglar vid ängsmarkerna norr om hästhagen där det kunde ses arter som svartsnäppa, rödbena, gluttsnäppa, skogssnäppa och grönbena. Det fans även en del andfågel som rastade främst krickor men även årta. Till vänster årta en sällsynt häckare i Skåne, trivs i grunda småvattensjöar. Till höger grönbena, vadarfågel som trivs i våtmarker. Häckar i hela Sverige, men sparsamt i Skåne. Årta i Svaneholmssjön maj 2006 Grönbena i Hästhagen 2006 Vinterfåglar under 2000-talet Med vinterfåglar menas de arter vilka uppehåller sig i södra Sverige under vinterhalvåret november-mars. Det finns även en del stannfåglar det är fåglar som stannar kvar i vårt landskap under både vinter och sommarhalvåret. De flesta fågelarter är flyttfåglar men många av de fågelarter som förekommer i svaneholmsområdet under vinterhalvåret är fåglar vilka har kommit norrifrån. Vinterfågelbeståndet är föränderligt år från år mycket beroende på väderleken i Sverige. En kall vinter i hela Sverige betyder att många arter flyttar istället för att övervintra. Däremot en mild vinter i Skåne med lite snö där övriga Sverige har kallt med mycket snö, ger goda förutsättningar för övervintrande fåglar i Skåne. Tabell 9: Visar arter av sjöfågel vilka förekommer under vintertid. De arter som är inom parantes är arter vilka inte förekommer årligen i sjön. Art Nov Dec Jan Feb Mars Knölsvan Sädgås () Bläsgås () Grågås Gravand () Kricka () Gräsand Vigg Knipa Salskrake Storskrake Skäggdopping Smådopping Sothöna 16

17 Arter i Svaneholm Minskande fågelarter i Sverige Arter vilka har visat tendens på minskning, där artantalets minskningar till stor del bygger på bedömningar och kan variera på olika områden. Efter en sammanställning av de 248 häckande fågelarterna i Sverige visar det sig att 46 % minskar och 26 % ökar. Av de 114 arter som minskar i Sverige häckar 39 % skogsmark, att skogen mår dåligt syns på att fem av våra åtta hackspettsarter och samtliga mesarter minskar. I jordbruksmarkerna är minskningen 31 %, av de minskande arterna förekommer arter som stare, hämpling och gulsparv förutom de direkt hotade som kornknarr och fältpiplärka. Vattenlevande fåglar uppger en 35 % minskning där så vanliga fågelarter som vigg, knipa och skrattmås uppvisar en minskning. När ovanliga arter minskar kan det bero på isolering men när basarter som hackspettar, mesar, lövsångare, bofink, stare och skrattmåsar minskar bör det tas med största alvar. (Vår fågelvärld 4/2006) Fågelarter vilka förekommer i Svaneholm Tabellen delger fågelarter vilka uppger en minskning i Sverige, förekommer (Fö) och häckar (Hä) i Svaneholmsområdet antingen som häckare, rastare eller under vinterhalvåret. Tabell 10 anger fågelarter vilka minskar i Sverige och förekommer i Svaneholmsområdet. Hä Fö Hä Fö Hä Fö Andfåglar Ugglor o seglare Gökarter Knölsvan Kattuggla Gök Sädgås Tornseglare Flugsnappare Gravand Hackspettar Svartvit flugsnappare Stjärtand Göktyta Stjärtmesar Årta Större hackspett Stjärtmes Brunand Mindre hackspett Mesar o pungmesar Vigg Lärkor o svalor Entita Knipa Sånglärka Talltita Småskrake Backsvala Svartmes Hönsfåglar o rallar Hussvala Blåmes Fasan Piplärkor o ärlor Talgoxe Vattenrall () Trädpiplärka Pungmes Doppingar Ängspiplärka Nötväckor o trädkrypare Skäggdopping Gulärla Nötväcka Hökart. Rovfåglar Sädesärla Trädkrypare Bivråk Järnsparvar Törnskator Blå kärrhök Järnsparv Törnskata Duvhök Trastfåglar Varfågel Fjällvråk Rödhake Kråkfåglar Vadare Näktergal Nötskrika Mindre strandpipare Rödstjärt Stare Enkelbeckasin Stenskvätta Sparvfinkar Grönbena Björktrast Gråsparv Drillsnäppa Rödvingetrast Pilfink Rödbena Sångare Finkar Måsfåglar o tärnor Gräshoppsångare Bofink Skrattmås Kärrsångare Hämpling () Fiskmås Grönsångare Fältsparvar Fisktärna Gransångare Gulsparv Duvor Lövsångare Sävsparv Skogsduva Kungsfågel Ringduva 17

18 Av de arter vilka anges i tabellen häckar 37 och ytterliggare 22 förekommer. De arter vilka anges inom parantes har häckat. Att så många av våra arter minskar är ett skräcksenarie, som till exempel bofink, talgoxe och blåmes vilka förekommer i vår närhet. Därför är det viktigt att bevara sådana fina områden som Svaneholm. Diagram 2 visar några arter som förekommer i Svaneholm och minskar i Sverige, datamaterialet är baserat på uppgifter från markerna runt Svaneholmssjön. Fåglar vilka minskar i Sverige 20 Rödstjärt Antal År Björktrast Entita Blåmes Talgoxe Bofink Hämling Gulsparv Tillfälliga fågelarter Möjlighet till häckning: Sångsvan och kanadagås har båda förekommit under häckningstid men aldrig häckat i området. Även årta och sommargylling har förekommit under häckningstiden maj juni. Vattenrall är en annan fågel vilken mycket väl skulle tänkas häcka i området där den är påträffad flera gånger under apriljuni. Sträckande fågelarter: Det förkommer även en del arter vilka rastar under sträcktid, som bläsgås och vitkindadgås vilka förekommer säkrast mellan oktober-november och mars- april. Bläsand och snatterand är andra arter vilka kan ses med lite tur under mars-april och september - oktober. Under mars april förekommer det ett magnifikt vårsträck av ejder längs den skånska kusten med bra dagar på ejder. Vissa dagar med gynnsamma vindar händer det att ejdrarna sträcker över land och kan då passera svaneholmsområdet. Efter midsommar börjar de första flyttfåglarna flygga söder ut då händer det att man kan se stora flockar av storspovar. September oktober är hösten eldorado när stora ansamlingar av tranor, glador, bivråkar och ormvråkar sträcker, dessa månader omfattar även ett väldigt sträck av småfågel duvor, lärkor, piplärkor och fink. Ibland förekommer det även trädlärkor i sånglärkeflockarna. November månad kan även den ge lite ljus i mörkret när sidensvansar och domherrar gör sina besök. Övervintrande fågelarter: Sädgås vilken är en vanlig övervintrare förekommer säkrast mellan november- februari. Talltitor och korsnäbbar förekommer mest vintertid i området, talltitorna gärna i meståget. Är det gott om föda och en relativt mild vinter kan det förekomma stora flockar av bo/bergfinkar, grönsiskor och koltrastar i skogen. 18

19 Ovanliga och vanliga rastare i svaneholmsområdet: Kricka och sothöna har observerats i sjön under milda januaridagar. Bergand observerades bland vigg och brunänder april 1996, även småskrake observerades under samma månad och år. Det händer ibland att fjällvråkar stannar kvar i april i väntan på våren skall dra sig norrut. Under april maj på ängarna nedanför hästhagen rastar det en del vadare i samband med översvämning som svartsnäppa, gluttsnäppa, skogssnäppa, grönbena och drillsnäppa. Med lite tur går det att höra näktergalen i slutet av april.i maj månad födosöker dvärgmåsar, silvertärnor och svarttärnor i sjön. Maj månad kan även ge en liten överraskning som pungmes, sommargylling och aftonfalk, även den ovanliga lundsångaren är påträffad under ett tillfälle ( ). Maj månaden bjuder även på en del rastande stenskvättor. Vid höstplöjning av åkrarna förekommer ofta flera hundra skrattmåsar och fiskmåsar de ses följa traktorerna det händer även att någon gråtrut följer med flockarna. Mellan mars september förekommer det storskarv med jämna mellanrum. 19

20 Diskussion Vad är nu viktigt att tänka på i svaneholmsområdet. I diskussionen kommer jag att ta upp känsliga platser, information som bör ges, behovet av holkar och sammanfattning av fågelbeståndet. Känsliga platser Känsliga platser är inte bara viktiga i hänsyn till häckning utan även rastning. Därför är information nödvändig både gällande beteende och hur man rör sig i området för att störa så lite som möjligt under häckningstid. Var finns de känsliga platserna Känsliga platser i och runt Svanholmssjön är först och främst sumpskogsmarkerna och vid den långa spången, strandlinjen runt sjön och öarna. En annan plats där det bör tas med försiktighet är sydvästra hörnet där häckar arter som är fåtaliga i området. De känsliga platserna i Norreskog är de platser som befinner sig utanför markerade stigar, där bör försiktighetsprincipen tas. För flera av de fågelarterna som häckar i skogsområdet är känsliga för störning. Hästhagen är naturskyddat så här bör man hålla sig på befintlig stig under häckningstid för att inte störa rovfåglar och markhäckare. Ängsmarkerna runt skogen bör även de besökas med försiktighet under häckningstid. Nödvändig information Vad är det då för information som bör delges? Flera informationstavlor bör anslås där det delges stigar och känsliga områden, stigarn bör markeras så att de är lätta att följa. Informationstavlorna bör inte bara visa var och hur man vistas i området utan även varför. Bra att veta när ett besök görs i naturområden, är att vi bara är en kugge i ett större spektrum. För en fortsatt överlevnad behövs alla organismer. Därför skall vi hantera naturen som vi själva vill bli behandlade. Behov av holkar Behovet av holkar är stort i området detta trots förekomst av döda träd. Mycket beroende av att många hackspettsarter minskar, vilka ser till att det finns boplatser i de döda träden. Det här sker genom att hackspetten första året hackar ut ett bo till sig själv. Näst kommande år blir hålet en utmärkt plats för mesar och andra arter vilka är hålberoende. I samband med detta är det därför viktigt med holkutsättning för många av våra små mesfåglar minskar i skogslandskapet. Det här kan till stor del bero på den strikt ekonomiska inriktningen på skog, där det hela tiden talas om vinst. Svaneholm är inte något typexempel på detta för här är skötseln bra. Men i och med att andra områden exploateras snabbt behövs dessa områden ännu mer. Därför är det viktigt att Svaneholm står som en vision för framtiden med flera möjligheter till häckning. Vad för slags holkar är det behov av Det är först och främst holkar för ugglor och mesar och andra småfåglar. Men även knipa, skogsduva och flugsnappare är i behov av holkar. 20

21 Var bör dessa vara placerade Holkar till ugglor, skogsduva och mesar bör placeras inne i skogsmarkerna för att ge dem ett skydd, knipa i anslutning till sjön och flugsnappare i glesare skog. Sammanfattning av fågelbeståndet Det här kapitlet delger fågelarterna förekomst. Vilken månad och tid på dygnet det är bäst att iaktta de olika arterna, en del arter är beskrivna närmare resten går att avläsas i tabellen. Sammanfattningen avser hela svaneholmsområdet. Vilken tid är bäst att studera fågelarterna Tidig morgon är bäst för tättingar som till exempel näktergal, gräshoppsångare och gök. Förmiddagen bjuder på flertalet tättingar, som till exempel svarthätta, trädgårdssångare och gransångare. Efter klockan tio varma vårdagar brukar de flesta tättingar ha tystnat. Middagstid brukar vara bra för rovfåglar då går det även bra att studera fåglar vilka uppehåller sig i sjön. Fina vårkvällar hörs taltrastar, rödhakar, järnsparvar och en del tättingar sjunga, dessa är även aktiva på morgonen. Efter solnedgången hörs näktergal, vattenrall och ugglor de sistnämnda ofta relativt nära midnatt. När förekommer fågelarterna Det här avsnittet förmedlar först de olika fågelarternas förekomst månadsvis, därefter tas det upp möjliga häckningar, förbistreckande fågelarter, övervintrande och rastare (vanliga som ovanliga). Tabell 11: redovisar Svaneholmsområdet fågelarter månadsvis, de som är inom parantes är tillfälliga, övriga är årligen sedda. Fågelart jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Knölsvan x x x x x x x x x x x x Sångsvan x Sädgås Bläsgås Grågås x x x x x x x x Kanadagås Vitkindad gås Gravand x x x x Bläsand Snatterand Kricka x x Gräsand x x x x x x x x x x x x Stjärtand Årta Skedand x x Brunand x x x x x Vigg x x x x x x x Bergand Ejder 21

22 Knipa x x x x x x x x x x x Salskrake x x x x Småskrake Storskrake x x x x x Fasan x x x x x x x x x x x x Smådopping x x x x Skäggdopping x x x x x x x x x Gråhakedopping x x x Storskarv Gråhäger x x x x x x x x Bivråk Röd glada x x x x x x x x x x Havsörn x x Brun kärrhök x x x x x x Blå kärrhök x x Sparvhök x x x x x x x Ormvråk x x x x x x x x x x x x Fjällvråk x x Fiskgjuse x x Tornfalk x x x x x Aftonfalk Lärkfalk x x x x x Vattenrall Rörhöna x x x x Sothöna x x x x x x x x x x Trana x x x x x Strandskata Mindre strandpipare x x Tofsvipa x x x x x x x Morkulla x x x x x x Storspov Svartsnäppa Rödbena x x x x Gluttsnäppa Skogssnäppa x Grönbena x x Drillsnäppa Skrattmås Silltrut Gråtrut Fisktärna x x x x Silvertärna Svarttärna 22

23 Skogsduva x x x x x x Ringduva x x x x x x x x x x Gök x x x x Kattuggla x x x x x x x x x x x x Tornseglare x x x x Göktyta x x x x x x Gröngöling x x x x x x x Spillkråka x x x x x x x x x x x x Större hackspett x x x x x x x x x x x x Mindre hackspett x x x x x x x x x x x x Trädlärka Sånglärka x x x x x x x x Backsvala x x x x Ladusvala x x x x x x Hussvala x x x x x Trädpiplärka x x x x x x Ängspiplärka x x x x x x x Gulärla x x x Forsärla Sädesärla x x x x x x Sidensvans Gärdsmyg x x x x x x x x x x x x Järnsparv x x x x x x x x Rödhake x x x x x x x x x x x x Näktergal x x Rödstjärt x x x x x Buskskvätta x x Stenskvätta Koltrast x x x x x x x x x x x x Björktrast x x x x x x x x x x x x Taltrast x x x x x x x Rödvingetrast x x x x Dubbeltrast x x Gräshoppsångare x Sävsångare x x x x x Kärrsångare x x x x Rörsångare x x x x x Trastsångare Härmsångare x x Ärtsångare x x x x x Törnsångare x x x x x Trädgårdssångare x x x x x Svarthätta x x x x x x x 23

24 Lundsångare Grönsångare x x x x Gransångare x x x x x x x Lövsångare x x x x x x Kungsfågel x x x x x x x x x x x x Grå flugsnappare x x x x x Svartvit flugsnappare x x x x x Stjärtmes x x x x x x x x x Entita x x x x x x x x x x x x Talltita Svartmes x x x x Blåmes x x x x x x x x x x x x Talgoxe x x x x x x x x x x x x Nötväcka x x x x x x x x x x x x Trädkrypare x x x x x x x x x x x x Pungmes Sommargylling Törnskata x x x Varfågel x Nötskrika x x x Nötkråka x x x x Skata x x x x x x x x x x x x Kaja x x x x x x x x x x x x Kråka x x x x x x x x x x x x Korp x x x x x x x x x x x x Stare x x x x x x x x Gråsparv x x x x x x x x x x x x Pilfink x x x x x x x x x x x x Bofink x x x x x x x x x x x x Bergfink x x x Grönfink x x x x x x x x x x x x Steglits x x x x x x x x Grönsiska x x x x x x x x x x x x Hämpling x x x x Vinterhämpling x Gråsiska x x Mindre korsnäbb x Domherre x x x x x Stenknäck x x x x x x x x Gulsparv x x x x x x x x Sävsparv x x x x x x x x x 24

25 Förekomst av fågelarter i Svaneholmsområdet Det här kapitletavsnittet tar upp en sammanställning av hela Svaneholmsområdet fågelliv, där alla arter som vistas i området delges. Hur de olika kriterierna är angivna beskrivs i faktarutan i tabell 12. Tabell 11: Ger en fullständig bild av Svaneholmsområdets fågelliv och förekomst Faktaruta Fågel kriterium Häckning H = regelbundet häckande h = tillfälligt häckande (H) = eventuellt häckande Förekomst R = regelbunddet rastande/födosökande TR = tilfälligt rastande/födosökande Rödlist-kategorier (häckande fågel) CR = akut hotade EN = starkt hotade VU = sårbar NE = Missgynnad Vi = vinterhalvåret (dec-mars) V = vårstreket (mars-maj) H= höststreket (aug-okt) V-H = vår till höst Å = Året om T = tillfälligt iaktagen Svenska namn Latin häckning Antal revir förekomst rödlistad Knölsvan Cygnus olor H 1 Å Sångsvan Cygnus cygnus TR Sädgås Anser fabalis Vi NT Bläsgås Anser albifrons V Grågås Anser anser H 19 V,H Kanadagås Branta canadensis TR Vitkindad gås Branta leucopsis V,H Gravand Tadorna tadorna H 3 V Bläsand Anas penelope Vi,V,H Snatterand Anas strepera Vi,V,H LC Kricka Anas crecca h 2 TR,V Gräsand Anas platyrhynchos H 12 Å Stjärtand Anas acuta V,H NT Årta Anas querquedula V VU Skedand Anas clypeata V,H NT Brunand Aythya ferina Vi,V,H NT Vigg Aythya fuligula H 4 Å Bergand Aythya marila TR VU Ejder Somateria mollissima V Knipa Bucephala clangula H 3 Å Salskrake Mergus albellus TR,Vi Småskrake Mergus serrator TR Storskrake Mergus merganser TR,Vi Fasan Phasianus colchicus H? Å Smådopping Tachybaptus ruficollis H 1 V;H NT Skäggdopping Podiceps cristatus H 3 V,H Gråhakedopping Podiceps grisegena H 1 V,H Storskarv Phalacrocorax carbo TR Gråhäger Ardea cinerea TR,Å 25

26 Vit stork Ciconia ciconia T RE Bivråk Pernis apivorus H EN Glada Milvus milvus H 1 Å Havsörn Haliaeetus albicilla Å NT Brun kärrhök Circus aeruginosus H 1 V,H Blå kärrhök Circus cyaneus Vi,H VU Duvhök Accipiter gentilis Å Sparvhök Accipiter nisus (H) Å Ormvråk Buteo buteo H 3 Å Fjällvråk Buteo lagopus Vi,H NT Kungsörn Aquila chrysaetos Å NT Fiskgjuse Pandion haliaetus V-H Tornfalk Falco tinnunculus Å Aftonfalk Falco vespertinus T Stenfalk Falco columbarius V,H Lärkfalk Falco subbuteo (H) V-H Vattenrall Rallus aquaticus h 1 V-H Sothöna Fulica atra H 13 V-H Trana Grus grus H 1 V,H Strandskata Haematopus ostralegus V Mindre strandpipare Charadrius dubius H 1 V-H LC Tofsvipa Vanellus vanellus H 6 V-H Enkelbeckasin Gallinago gallinago V Morkulla Scolopax rusticola (H) V-H Storspov Numenius arquata V NT Svartsnäppa Tringa erythropus V Rödbena Tringa totanus H 1 V-H Gluttsnäppa Tringa nebularia V Skogssnäppa Tringa ochropus V Grönbena Tringa glareola V Drillsnäppa Actitis hypoleucos V Dvärgmås Larus minutus V Skrattmås Larus ridibundus V-H Fiskmås Larus canus V-H Silltrut Larus fuscus TR VU Gråtrut Larus argentatus TR Fisktärna Sterna hirundo V Silvertärna Sterna paradisaea V Svarttärna Chlidonias niger V VU Skogsduva Columba oenas H 1 V-H NT Ringduva Columba palumbus H 31 Å Gök Cuculus canorus H 3 V-H Kattuggla Strix aluco H 2 Å Hornuggla Asio otus (H) 1 Å Tornseglare Apus apus H 8 V-H Göktyta Jynx torquilla H 1 V-H NT Gröngöling Picus viridis H 1 Å Spillkråka Dryocopus martius H 1 Å Större hackspett Dendrocopos major H 3 Å Mindre hackspett Dendrocopos minor H 1 Å NT Trädlärka Lullula arborea H 26

27 Sånglärka Alauda arvensis H 5 V-H NT Backsvala Riparia riparia V,H NT Ladusvala Hirundo rustica H 3 V-H Hussvala Delichon urbicum H 4 V-H Trädpiplärka Anthus trivialis H 11 V-H Ängspiplärka Anthus pratensis H 3 V-H Gulärla Motacilla flava (H) 1 V-H Forsärla Motacilla cinerea Vi,H Sädesärla Motacilla alba H 4 V-H Sidensvans Bombycilla garrulus Vi LC Gärdsmyg Troglodytes troglodytes H 10 Vi,V-H Järnsparv Prunella modularis H 14 V-H Rödhake Erithacus rubecula H 22 Vi,V-H Näktergal Luscinia luscinia H 9 V-H Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus H 10 V-H Buskskvätta Saxicola rubetra H 1 V-H Stenskvätta Oenanthe oenanthe V,H NT Koltrast Turdus merula H 12 Vi,V-H Björktrast Turdus pilaris H 4 V-H Taltrast Turdus philomelos H 18 V-H Rödvingetrast Turdus iliacus V,H Dubbeltrast Turdus viscivorus (H) 1 V-H Gräshoppsångare Locustella naevia H 1 V-H NT Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus H 4 V-H Kärrsångare Acrocephalus palustris H 8 V-H Rörsångare Acrocephalus scirpaceus H 18 V-H Trastsångare Acrocephalus arundinaceus I NT Härmsångare Hippolais icterina H 5 V-H Ärtsångare Sylvia curruca H 2 V-H Törnsångare Sylvia communis H 13 V-H Trädgårdssångare Sylvia borin H 23 V-H Svarthätta Sylvia atricapilla H 28 V-H Lundsångare Phylloscopus trochiloides I VU Grönsångare Phylloscopus sibilatrix H 6 V-H Gransångare Phylloscopus collybita H 14 V-H Lövsångare Phylloscopus trochilus H 39 V-H Kungsfågel Regulus regulus H 7 Å Grå flugsnappare Muscicapa striata H 1 V-H Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca H 10 V-H Stjärtmes Aegithalos caudatus H 1 Å Entita Parus palustris H 6 Å NT Talltita Parus montanus Vi Svartmes Parus ater Vi Blåmes Parus caeruleus H 17 Å Talgoxe Parus major H 17 Å Nötväcka Sitta europaea H 12 Å Trädkrypare Certhia familiaris H 6 Å Pungmes Remiz pendulinus (H) TR VU Sommargylling Oriolus oriolus V,TR EN Törnskata Lanius collurio V,H NT Varfågel Lanius excubitor Vi 27

28 Nötskrika Garrulus glandarius H 1 Skata Pica pica H 1 Nötkråka Nucifraga caryocatactes TR,Vi NT Kaja Corvus monedula H 13 Å Råka Corvus frugilegus Å Kråka Corvus corone H 9 Å Korp Corvus corax H 3 Å Stare Sturnus vulgaris H 9 V-H,(Vi) Gråsparv Passer domesticus H 2 Å Pilfink Passer montanus H 8 Å Bofink Fringilla coelebs H 44 Å Bergfink Fringilla montifringilla Vi,V,H Grönfink Carduelis chloris H 5 Å Steglits Carduelis carduelis H 3 Å Grönsiska Carduelis spinus H 3 Å Hämpling Carduelis cannabina H V-H NT Vinterhämpling Carduelis flavirostris H Gråsiska Carduelis flammea Vi,H Mindre korsnäbb Loxia curvirostra Vi,H Domherre Pyrrhula pyrrhula Vi Stenknäck Coccothraustes coccothraustes H 4 Å Gulsparv Emberiza citrinella H 12 Å Sävsparv Emberiza schoeniclus H 6 V-H Slutsats Svaneholmsområdet är en plats som måste bevaras till framtiden genom klok omsorg och eftertanke. Ty skogsområdet är ett eldorado för många tättingsarter. Det förekommer eller har observerats 34 olika rödlistade arter därav 8 häckande och 2 möjliga av de totalt 80 häckande fågelarterna. Därför är det viktigt att bibehålla de sumpiga snåriga områdena med inslag av döda träd. Många av arterna är beroende av ihåliga träd eller holkar för att kunna häcka. De sumpiga träsken och snårrika markerna är viktiga ur två aspekter, födosökning och skydd mot rovfåglar. Häckning är inte det enda som skogsområdet är bra till utan även för alla rastande fåglar. Där alla fröträd och buskar med bär ger föda och näring för våra flyttfåglar. Fågelsjön har ett stort värde för andfåglar och doppingar där flera av dessa inte är direkt hotade nu men har minskat kraftigt under en tjugoårsperiod, som till exempel knölsvan, gravand och knipa som ibland upplevs som vanliga. Vissa saker borde tas upp angående rättigheter gällande sjön att man till exempel undviker att ro för nära öarna under häckningstid då vissa arter är väldigt känsliga för störning. Hästhagen som är ett naturreservat är ett levande bevis på hållbar utveckling, men kunde bli bättre ifall ängarna norr om skogen kunde vara översvämmade under hela sommarhalvåret. För så som det utvecklades under 2006-års inventering förekom både smådopping och gråhakedopping i översvämningen. Dessa klarade dessvärre inte av häckningen på grund av att vattnet försvann. Det bildades även en liten ö i mitten av översvämningen där häckade rödbena och mindre strandpipare där den sistnämnde är rödlistad. 28