Fokus Framtid. Projektrapport

Transkript

1 Fokus Framtid Projektrapport år 2 För första gången har vi haft praktikanter som gör att fler kan hjälpa fler och gett bidrag som skapar möjligheter att genomföra radiodrömmar. Att sända radio första gången ger adrenalin, puls och tanken shit, jag kommer höras, det skapar ett intresse som förhoppningsvis skapar nya radiostjärnor. Micaela Christoffersen ordförande ungradio Ungdomsstyrelsen 158 SP9

2 Innehåll 2. Idé och syfte 3. Mål och resultat 6. Erfarenheter 8. Statistik 10. Efter projektet Bilagor 1. Ekonomisk redovisning 2. Aktiviteter och projekt Idé och syfte Bakgrund Idén med ungradio är att skapa möjligheter för ungdomar att sända radio. Under året har vi som förening arbetat mycket med vad vi egentligen är och vill göra. Vi vill dels vara en inspiration och kunskapsbank för radiointresserade ungdomar och dels hjälpa radiostationer att utvecklas startades ungradio och har sedan dess tagit olika steg för att ge support till ungdomar och unga radiostationer. Vi har drivit flera olika projekt och testat oss fram. Under 2007 började ett arbete för att se hur man kunde ta det ett steg längre. Det resulterade i starten av projektet Fokus Framtid som drevs under -08 och -09. För första gången kunde föreningen ha personer anställda som projektledare och det skapade helt nya möjligheter att utvecklas och vara ett bättre stöd med mer muskler för att hjälpa och inspirera. Denna rapport handlar om år två av projektet Fokus Framtid som drevs under hösten 2009 och våren Det syfte som vi arbetat efter är att: - Uppmärksamma och sprida radio av ungdomar - Arbeta för en större jämställdhet - Arbeta vidare med kvalitetshöjningar - Hitta ungradios långsiktiga roll Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 2 av 10

3 Mål och resultat Här är målen som vi satte upp för projektet, samt uppföljning av resultaten. - Testa på och samla erfarenheter av olika typer av radio. - Undersöka och förändra attityder kring tjejer som sänder radio. - Marknadsföra minst sju radioprogram som ungdomar sänder. - Vidareutveckla kunskapsutbytet. - Engagera flera personer i olika uppdrag. - Vidareutveckla olika sätt att nätverka. - Rekrytera fler medlemmar. Testa på och samla erfarenheter av olika typer av radio. ungradio är ett nätverk där just nu nio radiostationer ingår. Arbetssätten varierar mellan de olika radiostationerna. Här är några exempel på olika typer: - I Malmö sänder Radio RGRA ifrån två olika studior, en i Sofielund och en på gång i Rosengård. De finansieras under tre år av Allmänna Arvsfonden och kallar sig för Malmös nya ungdomsradio. De satsar bland annat mycket på musiken, även osignad, och radioteater. - I Jönköping och Lidköping finns redaktioner som sänder i Radio Live Av ungdomar, för ungdomar. De får pengar av Lidköpings och Jönköpings kommun och Studieförbundet Vuxenskolan. Radio Live satsar på att inte sända ensama, utan i redaktioner och att fokus ligger på annat än musiken. - Soundic Radio har inga gemensamma studior, utan alla som sänder har teknisk utrustning hemma. De går runt genom bidrag från olika sponsorer, privatpersoner och företagare. Radiostationen satsar på att likna kommersiell radio men att även ha med lite mer bredare musik. Det är bara några exempel på olika stationer som är anslutna till ungradio. När vi diskuterat om vad som är viktigt är det stor skillnad kring hur viktig musiken är. De som tycker att musiken är det allra viktigaste anser att folk slutar lyssna om det kommer en dålig låt, och därför är det väldigt viktigt att välja ut rätt musik för målgruppen. Vissa tycker istället att det man pratar om är viktigast för att bli intresserad och lyssna vidare. Stationerna är däremot överens om att man ska vara personlig och ärlig i radio men inte lämna ut sig helt. Undersöka och förändra attityder kring tjejer som sänder radio. Vi har haft möten där vi diskuterat kring radiosändande tjejer, både med enbart tjejer och med blandade grupper. Det diskuterades bland annat vad tjejer respektive killar vill lyssna på, varför de själva blev intresserade och vad det är som gör det svårt för tjejer att komma in (även i andra sammanhang). Vi kom t.ex. fram till att man har fördomar om vad tjejer och killar är intresserade av och att förutsättningar för att komma in på en station spelar roll. Till vissa stationer kan man komma utan att någonsin ha sänt radio i andra måste man ha egen teknik och lämna in en soundcheck (smakprov på hur man låter i radio). Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 3 av 10

4 Vi diskuterade vilka det är som sänder och vad det gör för skillnad. Att få folk att tänka på jämställdhet och hur man behandlar nya personer som vill sända kan vara nyttigt. Killar vågar oftare testa på radio även om kompisarna inte gör det, medan tjejer oftast är mer beroende av sina kompisar. Om två tjejkompisar sänder ihop och den ena slutar, är det ganska vanligt att även den andra slutar. Radio Live uppmärksammades med ett jämställdhetspris för att de är en öppen station. Man behöver inga förkunskaper, det är en välkomnande stämning och det finns ingen hierarki bland de som sänder. Dom hade lika många killar och tjejer som medarbetare. Marknadsföra minst sju radioprogram som ungdomar sänder. Det övergripande syftet med detta mål var att uppmärksamma radio som görs av ungdomar. I projektets första fas beviljade vi bland annat bidrag, använde sociala medier som facebook, blogg och twitter och tryckte upp marknadföringsmaterial. Vi insåg snabbt att behoven såg väldigt olika ut och även hur man ser på frågan om det är radioprogrammet eller radiostationen som ska marknadsföras. Efter hand kände vi att det ger mer effekt att ge konkreta tips på hur man ska tänka vad gäller marknadsföring och har lagt ut en serie av blogginlägg för att inspirera och ge tips. Här är radioprogram / radiostationer som vi genom projektet hjälpt med marknadsföring. - Programmet Botkyrka 15 min på Fanzingo Radio - Programmet tal på KarlstadRocks - Marknadsföring i samband med sändning från DreamHack på Radio Live - Radiostationen Studentradion Uppsala - Tjejsatsning på Radio RGRA - 30 års-jubileum på K103 - Sammanställning av tips till alla radiostationer via hemsidan Effekten av kampanjen kunde märkas på flera plan; rekryteringschefen fick in ovanligt många intresseanmälningar, musikprogrammet Demo fick fler skivor skickade till sig och antalet personer som deltog i Studentradion 98,9:s tävlingar ökade markant. Vid decembers början hade vi dubbelt så många lyssnare via webben som i fjol. Ur utvärdering från Studentradion Uppsala Vidareutveckla kunskapsutbytet. Sedan flera år har vi på olika sätt fungerat som en resurs till radiointresserade ungdomar. Vi har funnits tillgängliga via msn och facebook, där man kan ställa frågor och funderingar till oss, så svarar vi antingen direkt, hänvisar vidare eller kollar upp och återkommer. Guiderna på hemsidan har blivit uppdaterade och vi har spridit tipsen om marknadsföring via bloggen som fler läser. Vi har fortsatt att ha workshop, där ovana personer får testa på att sända radio. Framöver skulle vi tycka att det vore intressant att vidareutveckla även dem, så det blir mer varierade och anpassade till just den station vi ska anordna workshop hos. Ungdomar som sänder på en station har fått möjlighet att åka till en annan station eller redaktion för att se hur de arbetar. Radio Live i Jönköping besökte sin redaktion i Lidköping och lärde känna varandra, bytte erfarenheter och fick lite bättre sammanhållning. En kille från Studentradion i Uppsala besökte studentradion Radio AF i Lund och såg stora skillnader både gällande lokaler och hur stämningen är. Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 4 av 10

5 Vårt mål är inte att jobba på samma sätt med alla radiostationer, utan hjälpa till när det finns behov som vi kan fylla. Vissa radiostationer jobbar vi tätare med och andra väldigt sällan med. Därför såg vi till att ringa runt bland stationerna för att veta mer om dem, vad som händer just nu och vad de vill satsa på. Vissa stationer hade det svårt att över huvud taget klara sig ekonomiskt, medan andra satsar fullt. De flesta vill ha mer samarbete med oss, tex. genom stationsträffar och workshops. Engagera flera personer i olika uppdrag. Bara ett par månader in i projektet fick vi frågan om vi ville ta in praktikanter i ungradio. Vi tänkte att varför inte? och så helt plötsligt hade vi tre praktikanter samtidigt som skulle ha något att göra. Det var intressant och man fick tänka lite annorlunda med att fördela uppgifter och ansvar. Samtidigt som det frigjorde tid så tog det en del tid. Sammanlagt hade vi sju praktikanter under projektets gång. Alexander Gustafsson hjälpte till med framtagningen av den nya hemsidan, ordnat medlemsregistret och gjort marknadsförings-affischer o -flyers. Amanda Gustafsson ringde till alla våra anslutna stationer och uppdaterade dem om vad ungradio gör för tillfället, kollade vad de gör och är intresserade av. Lisa Stenberg, Alexander och Amanda har också varit med och anordnat workshops. I vår styrelse avgick Malsor Limani och istället tillkom Mazin Jabur, Alexander Gustafsson och Osman Maxamed. Osman avgick sedan strax därefter. Vidareutveckla olika sätt att nätverka. Det här projektåret har vi satsat mer på Facebook, just nu har ungradio 182 fans och det finns bland annat diskussionsinlägg om radiodrömmar. Genom Facebook kan man också hitta andra som är intresserade av radio. Man kan kommunicera med varann via twitter och vi kan lägga upp inlägg till bloggen snabbt därigenom. Numer går det att kommentera allting på hemsidan. Att nätverka är att ha kontakter. Internet kan användas till att ha många kontakter, men inte alltid så personliga. Möten där man lär känna varandra kan göra att man lättare kan lära sig saker av varandra och få större nytta av sitt kontaktnät. När man träffas är det enklare att skapa samarbeten än vad ett mail kan göra. Ett exempel är när Anders åkte till SRS:s möte i Jönköping och träffade någon i styrelsen för Studentradion Uppsala, strax därefter kom fem bidragsansökningar från dem. Vi har funderat på att dela in alla medlemmar i olika slags grupper. Det skulle kunna vara journalist-, teknik-, musik- och ledarskapsintresserade. Om det skulle fungera, så vore det bra om de enskilda grupperna kan träffas för att alla ska få ut så mycket som möjligt av sitt medlemskap. Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 5 av 10

6 Rekrytera fler medlemmar. Från tidigare 76 medlemmar är vi nu uppe i 180 medlemmar! Även antal fans på Facebook har ökat från under 100 när projektet startade till 182 nu. Vi uppmanade folk att bjuda in sina kompisar att bli medlemmar. Allt fler blev då medlemmar och fans på facebook. Sedan vi gjorde om vår hemsida har fler kunnat uppdatera den och skrivit blogginlägg. Det har gjort att det vi snabbare och oftare kan informera om vad vi gör för något och bli mer synliga och en bättre informationsplats för radio av och med ungdomar. Besökarna på hemsidan har det numer fått det enklare att kunna påverka ungradios arbete. Vi har lagt in blogginlägg där besökarna får komma med förslag på vad vi ska göra. Vi hade också under en vecka en omröstning på hemsidan: Vad är det viktigaste ungradio gör? Svara på frågor 0% (0 röster) Ge bidrag 27.3% (6 röster) Hålla utbildningar 9.1% (2 röster) Sprida radio av unga 45.5% (10 röster) Sända radioprogram 9.1% (2 röster) Ge nya kontakter 4.5% (1 röster) Annat 4.5% (1 röster) Totalt antal röster 22 Det blev alltså ganska tydligt att det absolut viktigaste är att vi sprider radio som görs av unga, men att ge bidrag också är viktigt. Detta projektår gav vi ut nio stycken olika bidrag för kronor. De pengarna fick vi från Booster. Det kändes nästan som om det satt kreativitet och radioambitioner i väggarna. Erik Tengbjörk, 21, besökte Radio AF med bidrag från ungradio. De som gjort praktik hos ungradio blev medlemmar. Ett av de bästa sätten att marknadsföra sig, tror vi, är att ungdomar får en bra upplevelse av oss och sedan pratar med sina kompisar om det. Att vi hade fler deltagare i våra workshops gav också fler medlemmar. Att medlemsantalet ökat så kraftigt ser vi som ett bevis på att det vi gör är bra. Erfarenheter Praktikanter Vi har under projektet haft sju praktikanter i olika perioder. Det har varit en ny erfarenhet för oss att ha praktikanter på detta sätt. Under praktiken har deltagarna fått lära sig vårt arbetssätt, med att göra-listor och olika uppgifter som på olika sätt har hjälpt ungradio att hjälpa andra. Det har handlat om att anordna workshops, hjälpa till med planering inför olika evenemang, spela in inslag, sända program och tagit fram marknadsföringsmaterial. Att haft praktikanter har varit positivt för att fler har haft möjlighet att engagera sig och ge en inblick i hur arbetet går till. En träning att på ett tydligt sätt vara en ledare och utsättas för en konkret arbetssituation. För vissa har det varit svårt att tänka om och inse att man inte är i en skola och att det man gör är på riktigt. Negativa erfarenheter är att de förväntningar vi haft på praktikanter, inte alltid har Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 6 av 10

7 uppfylls. Vi har haft vissa praktikanter på distans och det är inte alltid lätt att handleda på det sättet. Samordningen av praktikanter tar mer tid än man räknar med från början, men på sikt är det värt det då fler kan bli engagerade i verksamheten. Praktikanternas egna tankar om sin praktik: De tyckte det var bra att det var självständigt, lärorikt och en möjlighet att utvecklas inom radio. Att vi handledare inte fanns på samma plats som praktikanterna var inte så bra. Vissa tyckte att det ändå fungerade relativt bra men att inte ha en handledare som kan visa och hjälpa på plats är svårt när man ska lära sig något menar Linus. Praktikanterna fick arbeta genom prioriteringslistor och de tyckte de var bra så att alla kunde se vad som gjorts. De fick ta eget ansvar, vilket vissa tyckte fungerade bra och andra tyckte var väldigt svårt, men bra att man också fick träna på det. Att ha jobbat flitigare och tagit mer ansvar kunde de gjort bättre, tycker de och vill fortsätta vara engagerade i ungradio på något sätt. Medlemmarnas utvärdering av ungradio För att veta vad våra medlemmar tycker är bra, dåligt och vad vi borde satsa på skickade vi ut en enkät. Tyvärr var det få som svarade, men de som gjorde det tyckte att ungradio är bra, att vi kan hjälpa unga med drömmar och att kunna lära sig nya saker inom radio. Exempel på vad vi har hjälpt dessa med: att utvecklas, fått tips, lånat utrustning, inget alls, Lyssnarpanelen, att hitta unga radiostationer, att samarbeta och att få inspiration. Dessa medlemmar tycker att vi ska satsa på fler ungdomar som sänder, hjälp med marknadsföring, dela ut bidrag, fortsätta med det vi redan gör, anordna kurser i radio, ordna träffar med andra radiointresserade ungdomar, bygga ut Radio Live i fler städer, hjälpa till med studiebesök och praktikplatser och få fler aktiva personer till ungradio. Försök till ökad delaktighet Att kommunikationen fungerar är viktig. Med det menar vi att alla i styrelsen vet vad som händer även emellan mötena, att medlemmarna vet vad vi gör och att våra anslutna stationer vet om att vi kan hjälpa dem om de behöver. Det har vi försökt satsa mer på i år. Inför styrelsemötena skickades mer ingående information ut om vad som ska tas upp till styrelsemedlemmarna. Vi skrev vad som skulle beslutas om för frågor och om de inte kan medverka på mötet skulle de skicka mail med vad de anser i de kommande besluten. Detta tog rätt lång tid och har tyvärr ändå inte fungerat fullt ut. När vi skapade en ny hemsida har vi öppnat upp så att flera kan uppdatera, även praktikanterna. Det har gjort att vi oftare kan skriva inlägg med vad som händer, olika tips och inbjudan till event. Det har fungerat väldigt bra. Vi har ringt runt till våra anslutna stationer och informerat om vad vi gör och att vi troligtvis kan hjälpa dem på något sätt. Nästan alla stationer ville då ha något slags samarbete med ungradio, gärna med stationsträffar och workshops. Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 7 av 10

8 Rikstäckande verksamhet Att vara en rikstäckande verksamhet som ungradio är innebär stora möjligheter men också många utmaningar. En sådan utmaning är att resor kostar pengar. Under året har vår budget för resor och aktiviteter varit för låg i förhållande till behov. Det har vid vissa tillfällen gjort aktiviteter svårare att genomföra och att det inte varit lätt att arrangera fysiska mötesplatser som vi velat. Bidrag Genom ett samarbete med Booster riksförbund har vi haft möjlighet att agera som ett riksförbund och förmedla bidrag till radiostationer och medlemmar i ungradio. Det har varit en bra erfarenhet att testa den rollen och vi har lärt oss mycket. Det är en svår balansgång mellan att bli byråkratiska och snabba. Vi vill vara smidiga och att det kan gå snabbt mellan ansökan och utbetalning. Samtidigt måste vi följa upp och se vad pengarna har använts till och vilka effekter satsningen har haft. Webbens möjligheter och begränsningar Vår verksamhet samlas på internet. Vår hemsida är samlingsplatsen. På hemsidan blir personer medlemmar, läser guider och får inspiration. Vi insåg att vår tidigare webbplats behövde bytas ut och började arbetet att gå igenom allt material som fanns på hemsidan och flytta det som var relevant. Sidan har breddats, både i innehåll och utseende och det gör att mer innehåll får plats och att det är enklare att uppdatera och anpassa varje sida för olika typer av innehåll. Statistik Deltagare Statistik över deltagare och kön i några av projektets aktiviteter. Workshops Deltagare Ledare tjejer killar totalt tjejer killar Jönköping Sommarprojektet Linköping årsmöteshelgen Röster Kista Sverok-sändning Linköping workshop Mölndal workshop Växjö workshop Jönköping Höstmarknadsändning Jönköping DreamHack Totalt Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 8 av 10

9 Praktikanter Snittålder på praktikanterna är 19 år. Det var dessa personer som sökte praktik hos oss och vi skulle gärna velat se att fler tjejer sökte praktik hos oss. Viktor Spjuth Johannes Berglin Linus Leinonen-Grahn Jessica Stendahl Pontus Ewehag Jimmy Solnevik Mazin Jabur 18 år 18 år 18 år 18 år 18 år 24 år 18 år tjejer killar totalt Ledare Snittålder hos våra ledare är 21 år. De flesta ledarna har vid fler än ett tillfälle haft ledaruppdrag. tjejer killar totalt Anders Josefsson 25 år Micaela Christoffersen 26 år Alexander Gustafsson 20 år Amanda Gustafsson 18 år Lisa Stenberg 18 år Styrelsen Snittålder i styrelsen är 21 år. Anders Josefsson 25 år Micaela Christoffersen 26 år Alexander Gustafsson 20 år Amanda Gustafsson 18 år Mazin Jabur 18 år Therese Lindblom 19 år tjejer killar totalt Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 9 av 10

10 Efter projektet Beskriv positiva och negativa erfarenheter av projektet + Att det händer mycket saker och att vi känner oss mer stabila som organisation. Vi har en tryggare ekonomi och en tydligare utvärdering av verksamheten. + Det har varit roligt och lärorikt att testa på att ha praktikanter. + Vi har för första gången kunnat arbeta med att ge bidrag till radiostationer och radiointresserade ungdomar. Det har varit bra både för oss och vi har fått ett större intresse från medlemmar och radiostationer. + Vi har diskuterat jämställdhet och väckt många tankar som gör att vi tydligare kan arbeta för att få fler tjejer att sända radio. - Efterarbete för bidragen, tog mer kraft o tid än vad vi räknat med när det gäller att få in rapporter från bidragstagarna. - Verksamhetsgranskaren och vad den ska göra, har vi arbetat med under året, men inte nått fram. - Vi har inte hittat någon administrativ person och har därför fokuserat mycket kreativt. ungradio behöver nu en tydligare administration för att utvecklas vidare. Nästa steg för ungradio Just nu slutar våren och vissa radiostationer har uppehåll under sommaren och andra satsar genom specialsändningar av olika slag. Vår roll förändras och det är andra behov som finns än under vår och höst. Vi kontrollerar just nu intresset av att driva en gemensam blogg på och på det sättet lyfta fram radio av unga. Samtidigt börjar förberedelser inför sommarprojektet i Jönköping där 30 ungdomar ska göra feriepraktik på Radio Live under sommaren. I år har projektet fördubblats och startar i juni och avslutas i augusti. Exakt vad som händer i höst vet vi inte, men vi kommer se efter vad det finns för intresse och behov som vi kan fylla. Vi hoppas kunna fortsätta med bidrag och inspiration på olika sätt. Vi hoppas kunna arrangera träffar mellan radiostationer och anordna workshops. Förutsättningarna påverkas i stor grad om vi får vårt nya projekt Nå ut beviljat. Vi har lärt oss mycket under projektet och kommer nu stanna upp och reflektera över vad nästa steg blir för ungradio. Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 10 av 10

11 Fokus Framtid Ekonomisk redovisning Projektrapport Bilaga 1 år 2 Fokus Framtid - Ekonomisk redovisning Ungdomsstyrelsen 158 SP9

12 Ekonomisk redovisning Här är en sammanställning av ekonomin i projektet samt jämförelse med budgeten. Varje post har en notering där vi beskriver skillnad mellan budget och utfall samt kort hur pengarna har använts. Projektledning Resor Möten, seminarier och träffar Dokumentation och utvärdering Budget Utfall Projektledning I projektet har Anders Josefsson och Micaela Christoffersen varit anställda som projektledare. Ytterligare två personer har under projektet varit anställda för mindre uppdrag. Dessutom har många engagerat sig ideellt. Resor När man är en rikstäckande organisation så är resor en stor kostnad. Då vi under året genomfört många träffar och evenemang av olika slag har vi inte kunnat hålla denna budgetpost, utan fått justera övriga poster i budgeten för att kunna genomföra aktiviteter som planerat. Möten, seminarier och träffar I projektet har vi arrangerat ett antal möten, utbildningar, workshops och sändningar. Kostnader kring dessa har framför allt handlat om fika, tryck av enklare flyers och inspirationsmaterial. Dokumentation och utvärdering Detta är kostnader för sammanställning av projektrapporten, layout och tryck samt utvärdering av projektet. Den ekonomiska redovisningens riktighet intygas av: Anders Josefsson, Kassör Erik Sedell, Revisor Fokus Framtid år 2 - Ekonomisk redovisning Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 2 av 4

13 ungradio Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 194 Resultatenhet: Pro "Projekt US" Period: Perioden Rörelsens intäkter och lagerförändring Nettoomsättning 3180 Bidrag US ,00 S:a Nettoomsättning ,00 S:a Rörelseintäkter och lagerförändring ,00 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4004 Förtäring -917,42 S:a Råvaror och förnödenheter mm -917,42 Bruttovinst ,58 Övriga externa kostnader 5800 Resor och kostnader för boende , Kontorsmtrl , Mobiltelefoni -700, Porto -60, Personalkostnader ,00 S:a Övriga externa kostnader ,68 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm ,10 Rörelseresultat före avskrivningar ,90 Rörelseresultat efter avskrivningar ,90 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader ,90 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i intresseföretag 8100 Fondering till nästa år ,38 S:a Resultat från andelar i intresseföretag ,38 S:a Resultat från finansiella investeringar ,38 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader ,48 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt ,48 Resultat före skatt ,48 Beräknat resultat ,48 Fokus Framtid år 2 - Ekonomisk redovisning Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 3 av 4

14 ungradio Sida: 1 Resultatrapport Utskrivet: Preliminär Räkenskapsår: Senaste vernr: 52 Resultatenhet: Pro "Projekt US" Period: Perioden Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter mm 4004 Förtäring ,50 S:a Råvaror och förnödenheter mm ,50 Bruttovinst ,50 Övriga externa kostnader 5800 Resor och kostnader för boende , Administration och ek hantering , Personalkostnader ,00 S:a Övriga externa kostnader ,00 S:a Rörelsens kostnader inkl råvaror mm ,50 Rörelseresultat före avskrivningar ,50 Rörelseresultat efter avskrivningar ,50 Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader ,50 Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i intresseföretag 8105 Återföring fondering ,08 S:a Resultat från andelar i intresseföretag ,08 S:a Resultat från finansiella investeringar ,08 Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 336,58 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 336,58 Resultat före skatt 336,58 Beräknat resultat 336,58 Fokus Framtid år 2 - Ekonomisk redovisning Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 4 av 4

15 Fokus Framtid Aktiviteter och projekt Projektrapport Bilaga 2 år 2 Fokus Framtid år 2 - Aktiviteter och projekt Ungdomsstyrelsen 158 SP9

16 Bidrag Vi ansökte pengar från Booster Riksförbund i höstas. Vi fick de kronor vi ville ha, av dem skulle gå till att ge bidrag och de resterande till administration. Vi har inte tidigare testat på att ge bidrag tidigare men det har varit efterfrågat. För att få bidrag skickade en station eller en radiointresserad person in en ansökan och därefter tog styrelsen ett beslut. En av stationerna, Studentradion i Uppsala, ansökte om många bidrag så vi valde att tillsammans med dem slå ihop vissa av deras idéer. Det gjorde också att vi funderade en del på vad som var viktigast: att bidragen blir så spridda mellan stationerna som möjligt eller att de med bra idéer prioriteras. Vi kom då fram till att det är viktigast med bäst idéer. De bidrag som beviljades gick bland annat till en journalistikkurs, marknadsföring av en station och resor för att besöka andra stationer. Det vi ville ha i utbyte mot bidraget var en rapport med vad de gjort, en ekonomisk rapport och ett mer personligt blogginlägg med bild. Vi delade först ut pengar och efter en månad efter utfört projekt ville vi ha fått in rapporter. Att vi gjorde det i den ordningen har att göra med att många stationer och ungdomar har en dålig ekonomi och kanske inte kan utföra sin idé, ens om de får pengar i efterhand. Det gjorde samtidigt att flera inte höll den tidsgränsen utan lämnade in rapporter mycket senare. Workshop Vi har under året genomfört flera olika workshops. Vi tog med oss utrustning och träffade ungdomar som fick testa på att sända radio. I år har de olika workshopparna skiljt sig mer från varandra än tidigare år. I Linköping startade vi igång i ett par timmar, men fick sen lägga ner efter för dåligt engagemang från deltagarna. När vi va i Mölndal hade vi nästan för mycket engagemang istället, med ett 20-tal medverkande. I den workshopen var de flesta mycket unga, ca år, något vi inte tidigare varit med om. I Lidköping var medelåldern ca 22 år, vilket är ovanligt högt istället. Där finns det dessutom en redan existerande radiostation, vilket gör att alla tidigare redan testat på att sända radio. Då såg vi till att de olika redaktionerna för Radio Live (den ena i Jönköping och den andra i Lidköping) fick träffas och sända radio tillsammans. Fokus Framtid år 2 - Aktiviteter och projekt Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 2 av 5

17 Ny hemsida Under projektet växte behovet av en ny hemsida. Den tidigare var svår att uppdatera och det gjorde att färre kunde vara delaktiga i att publicera saker på webben. Den nya hemsidan anpassades till bredare skärmar, den tidigare var väldigt smal. Färger och grundlayout utvecklades, men en viktig del var igenkänningen från vår gamla hemsida. Vi kan i besöksstatistiken se att besökarantalet går upp när bloggen uppdateras ofta. Den nya hemsidan är uppbyggd på ett bättre sätt, och vår administration har blivit enklare, bland annat när det gäller medlemsregistret. Den nya sidan är mycket lättare att hitta via sökmotorer. Marknadsföringskampanj Tidigare har vi bara haft guider på en undersida på vår hemsida, så det kan vara svårt att hitta dit. Nytt för i år är att vi skrev flera nya marknadsföringsguider som vi la upp på bloggen. Vi skrev olika konkreta tips på hur man kan tänka när man ska marknadsföra sig. Det kan vara vilka man ska rikta sig till eller hur man skriver pressmeddelanden som uppmärksammas av andra medier. Program som sänds av ungdomar har vi uppmärksammat. Vi lyssnade igenom en del program och valde ut våra favoriter. När vi hört av oss till de olika programmen för att skaffa en bra bild har de blivit glatt överraskade av att bli utvalda och få lite extra marknadsföring. När det händer nåt speciellt med unga stationer försöker vi hålla koll och skriva om det i bloggen. Vi gav också det största bidraget till just marknadsföring av en station. Radiodagen/Radiogalan Varje år träffas radiobranschen för en dag med seminarier och prisutdelning. Vi gick på seminarium, träffade andra radiointresserade och berättade om ungradio. Vi intervjuade Kjell Eriksson och Josefin Crafoord från The Voice och Morgan Larsson från P3 som hade mycket spännande att berätta (t.ex. att han somnat i direktsändning när han var yngre). Det resulterade i fem inlägg i Radiostjärnan där vi vill lyfta fram inspirerande exempel på personer som sänder radio. Fokus Framtid år 2 - Aktiviteter och projekt Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 3 av 5

18 Attitydgrupper Ett mål med projektet var att få fler tjejer att sända radio. Vi bestämde oss för att ta reda på vad det finns för attityder som kan hindra tjejer från att sända radio. Ibland träffade vi tjejgrupper, ibland blandade grupper och diskuterade jämställdhet inom radio. Bland de frågor som diskuteras är vilka roller tjejer oftast får (killar tar ofta mer tydliga intiativ), hur ser det ut på deras station och varför det är så. Det allra bästa är när det kommer upp förslag på hur man kan göra för att få det mer jämställt. Tjejer verkade ha en större rädsla för att prova. Antingen hade de fått för mycket hjälp av killar som då tagit över eller för lite hjälp och förväntades kunna allt från början. Just vilken kunskap man behöver innan man börjar på en radiostation var det som skilde sig mycket åt på olika radiostationer. Vissa kräver inga förkunskaper och lär upp på ett pedagogiskt och bra sätt. Andra kräver tidigare radiovana och att man har teknik själv och skickar in en aircheck (prov på hur det kan låta). Erfarenhetsutbyte I februari träffade vi fyra andra föreningar som får bidrag från Ungdomsstyrelsen. Vi pratade om våra projekt, vad vi tänker om framtiden och hur vi arbetar. Det var intressant att träffa andra som driver projekt. Med tjejen som jobbar med Trampolin fick vi nya tankar på hur man kan besöka skolor för att inspirera tjejer att vilja göra saker på fritiden. Killen som kommer från Popkollo pratade vi med om att eventuellt ha något samarbete med i sommar. Vi fyllde 5 år I höstas fyllde föreningen ungradio 5 år. Det uppmärksammade vi i bloggen och genom en tårt-träff hemma hos Micaela som är ordförande. Det blev fika och spel med personer som startade upp ungradio, både personer som var med vid starten och som är med nu. Vi befann oss i Linköping där allt startade år Vi umgicks, pratade minnen och drömmar. I Facebook såg vi till att det finns ett diskussionsforum där man också kan berätta om sina radiodrömmar eller om radiominnen man har. Sveroksändning Som ett steg i att nå ut till fler medlemmar ville Sverok sända radio från sitt årsmöte. Ett gäng personer åkte till Kista och var med och sände radio från eventet. Där pratade man med deltagare på mötet om vad som hände där, vad föreningarna gjorde och sände inslag om spel av olika slag. Fokus Framtid år 2 - Aktiviteter och projekt Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 4 av 5

19 DreamHack Under världens största datorfestival fanns ungradio och Radio Live på plats. Vi informerade om vad ungradio är och gör, lät nya personer testa på att sända radio. Vi delade också ut flyers med inspiration som skulle väcka tankar och idéer som man skulle kunna göra radio kring. Radio Live hade sändningar igång hela dagarna med många intervjuer, tävlingar och information. Höstmarknaden Jönköping City arrangerade en höstmarknad och ungradio och Radio Live fanns på plats och sände live från centrum. Under sändningen hade ungradio en utmaning, att få 50 nya personer i radio. Med bara några minuter kvar lyckades vi med utmaningen. Dessa personer fick vara med på intervjuer, tävlingar, prata om vilka de var och intervjua kompisar. Många personer visade intresse av att sända radio. Fokus Framtid år 2 - Aktiviteter och projekt Ungdomsstyrelsen 158 SP9 Sida 5 av 5