Liten miljöskola hos Flatås 1. Charlotta Brolin

Transkript

1 Liten miljöskola hos Flatås 1 Charlotta Brolin

2 Hur påverkar du miljön? 1. Hur transporterar du dig? Bil (6), Cykel/gång (1), Buss/tåg (3) 2. Hur tar du semester? Nära hemmet (1), en bit iväg (2), långt iväg (6) 3. Vilken typ av el använder du? Miljömärkt (2), Ej miljömärkt (3) 4. Vilken typ av mat äter du? Vegetarisk (2), Kött (8), 5. Vilken typ av mat köper du? Miljömärkt (2), Icke miljömärkt (4), Blandning (3) 6. Hur mycket sopor producerar du? Under medel (1), medel (4), över medel (8) 7. Återvinner du dina sopor? Ja (1), lite (3) nej (10) 2

3 Hur många jordklot behövs om alla skulle leva som du? 0-10 poäng poäng poäng poäng poäng

4 Miljöhistoria på 1 min Verktyg börjar användas Homo habilis Homo erectus Homo neanderthalensis Konstbevattning Jordbruk Homo sapiens Växthuseffekten Järnväg Kärnenergi Klimathotet Bilar Försurade Industri och fabriker Tyst vår sjöar Nu År sedan 4

5 5 Miljöproblemen

6 Vad är egentligen hållbarhet och hållbar utveckling? En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om tre olika dimensioner: Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet 6

7 Exempel på vad hållbarhet kan innebära för er förening Ekologisk hållbarhet Minska användandet av kemikalier, energianvändning, minska avfall Ekonomisk hållbarhet Att planera er ekonomi och inte leva över era tillgångar, hushålla med resurser! Långsiktighet. Social hållbarhet Skapa engagemang hos boende/styrelse/samhälle, utbilda/informera 7

8 I det hållbara samhället utsätts inte naturen för systematisk 1 koncentrationsökning av ämnen från berggrunden koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion undanträngning med fysiska metoder och i det samhället hindras inte människor systematiskt från att tillgodose sina behov.

9 Hur påverkar vårt boende miljön? Dessa områden brukar komma upp vid en inventering av föreningens påverkan på miljön: Energianvändning Avfall Kemikalier Inköp och upphandlingar Vattenanvändning Information till/påverka boende 9

10 10 Råd och tips för ett mer hållbart boende

11 Energi 11

12 Energianvändning EU har enats om fyra mål som ska vara uppfyllda fram till Dessa klimatmål brukar förkortas Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent, jämfört med 1990 års nivåer Sänka energiförbrukningen med 20 procent Höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion Energianvändningen per uppvärmd area i bostäder och lokaler ska minska med 50 % till år 2050 i förhållande till användningen

13 Fråga Vad i en bostadsrättsförening har störst klimatpåverkan? Uppvärmningen Tappvarmvattnet Fastighetselen 13

14 Så här påverkar en bostadsrättsförening klimatet Fastighetsel 7% tappvarmvatten 23% uppvärming 70% Genomsnittlig uppskattning. Värden varierar mellan olika bostadsrättsföreningar.

15 Energianvändning Brf Flatås 15

16 Energitips till styrelsen Välj Aktiv el, vindkraftsel eller bra miljövalmärkt el Inventera belysning i gemensamhetsutrymmen Kontrollera temperatur i trappuppgång och gemensamma utrymmen Byt ljuskällor till energisnålare alternativ Minska energianvändningen på natten Byt eller kontrollera termostatventiler på radiatorer Byt ut gammal tvättstugeutrustning 16

17 Energitips till boende Släck lampan! Vädra, snabbt, med tvärdrag om möjligt. Byt kranar och duschmunstycke till snålspolande varianter. Tvätta med full maskin. Lägre temperatur om det går? Ha inte kallare än 6 plusgrader i kylen och minus 18 grader i frysen. Frosta av regelbundet och dammsug bakom med jämna mellanrum. Håll koll på energiförbrukningen när du köper nya vitvaror och hushållsmaskiner. Välj alltid bästa energiklass. Häng upp tvätten och låt den lufttorka i stället för att tumla. Sänk värmen i bostaden när du är bortrest! 17

18 18

19 Avfall 19

20 Fakta om avfall I början av 1900-talet slängde vi kilo per år och person har mängden ökat till nästan 500 kilo. Jämfört med 2010 har mängden hushållsavfall ökat med 3 %. Procentuellt fördelas behandlingssätten så här: 15 % går till biologisk behandling 33 % materialåtervinning 51 % förbränning med energiutvinning 1 % deponering ( 20

21 Hushållsavfall Brf Flatås (651 lgh) Sorterar i Matavfall och Restavfall i föreningen. Förpackningsinsamling i närheten via FTI: -Tidningar -Pappersförpackningar -Plastförpackningar (både mjuka och hårda) -Metallförpackningar -Glasförpackningar, färgat och ofärgat Övrigt som elektronik, farligt avfall, ljuskällor, textil.. 21

22 Hushållsavfall Brf Flatås (651 lgh) Restavfall: 4,7 kg/lgh och vecka Vid bra sortering: 3,0 kg/lgh och vecka Kostnad för vikttaxa Restavfall Brf Flatås per år: kr (1,6 kr/kg *156703) Besparingspotential om vikt sjunker till 3 kg/lgh och vecka: kr/år 22

23 Avfallstips Vad kan föreningen göra? Erbjud dekal med nej tack till reklam Anordna bytesdagar eller gårdsloppis eller en bortskänkes -yta. Se över källsorteringsytrymmen, skyltning, kärl mm Erbjuda insamling av olika fraktioner Erbjuda sorteringspåsar 23

24 Tips kring avfall för den boende Återvinn mer, lämna gamla saker som fortfarande fungerar till Myrorna t ex eller sälj på Internet och köp själv därifrån Köp inte nytt hela tiden När du köper saker, köp kvalitetssaker som håller länge Reparera saker som gått sönder Planera matinköpen väl så allt hinner tillagas innan det blir gammalt. Lär dig ta tillvara på rester! Ge upplevelsepresenter istället för vanliga presenter 24

25 25 Kemikalier

26 26 Coctail-effekten - en drink du inte vill ha!

27 Fakta om kemikalier På cirka 50 år har kemikalieproduktionen i världen ökat från mindre än 10 miljoner ton till över 400 miljoner ton per år Företagens rapportering till EU:s kemikaliemyndighet, Echa, visar att över kemiska ämnen används. Vissa kemikalier kan vara farliga. Hur påverkas vi av kemikalieblandningen? 27

28 Kemikalietips Lär dig mer om kemikalier och deras verkan. Börja sedan med att inventera vilka kemikalier som nu finns i verksamheten eller hemma. Glöm inte rengöringsmedlen! Inventera ert behov - vad behöver ni egentligen? Rensa och begränsa antalet kemikalier! Välj rätt medel.. Funktion, nytta, miljöpåverkan, hälsan.. Välj helst miljömärkta kemikalier Se över förvaringen av kemikalier. 28

29 Lite fler tips för dig som boende Tänk på att det inte bara handlar om tvättmedel, skurmedel och ogräsmedel. Ditt badrumsskåp innehåller en massa kemikalier. Byggmaterial är också fulla av kemikalier. Och datorer, kläder, möbler, leksaker Lär dig mer om kemikalier via t ex

30 Inköp av Byggprodukter Vid renovering av lägenheten använd Folksams ByggmiljöGuide eller Svanenmärkta produkter. 30

31 31 Vattenanvändning

32 Vattenanvändning Hänger ihop med Energianvändning. Ca 25% av energianvädning går till att värma vatten. Dusch och bad En tio minuters dusch om dagen kostar cirka kronor per år. Med ett snålspolande duschhandtag kan du halvera vattenmängden och kostnaden. Duscha kort i stället för att bada. Låt inte kranen stå och rinna. Laga droppande kranar eller rinnande WC omgående!! 32

33 Vattenanvändning Tvätt och Disk Göteborg har mjukt vatten vilket innebär att det räcker med den lägsta doseringen tvätt och diskmedel för att det ska bli rent. Diska inte under rinnande vatten, skölj i kallt vatten. Välj ett miljömärkt diskmedel och tvättmedel. Inga blandare av dålig kvalitet!! Biltvätt på avsedd plats. 33

34 Häll inte fett i avloppet Det kan bli stopp i avloppet om du häller ner matolja och fett i diskhon. Torka istället ur stekpannor och kastruller med hushållspapper och släng det i soporna. Om du har använt frityrolja, häll den i en flaska, förslut och lämna till miljöstationen. Glöm inte att märka upp vad flaskan innehåller. 34

35 35 Transporter

36 Minska klimatpåverkan från transporter Ökade globala klimatförändringar kräver klimatsmart vardagsresande Dålig luftkvalitet bilar släpper ut föroreningar Förtätning av städer - bilar får inte plats 36

37 Tips för boende Inte bilen under milen. Välj rätt fordon Cykel Elcykel Lastcykel Bilpool ex Sunfleet, Göteborsgsbilkoop, MoveAbout Alternativa färdssätt - Go More samåkningstjänst Kollektivtrafik 37

38 Riksbyggens Miljöskola I Riksbyggens Miljöskola hittar du enkla och vardagliga tips om hur du kan minska din miljöpåverkan. För att se utbildningen i sin helhet gå till: Klickar på Om Riksbyggen Hållbarhet Miljöskolan Gör du redan allt? Grattis, då är det dags att försöka påverka fler att bli som du! 38

39 Varför agerar inte människor? Har inte tid, har annat att göra! Det är för sent! Kan inte bli någon förändring Kommer inte klara det, jag är rädd att misslyckas What s in it for me? Är inte intresserad! Jag ska nog flytta snart så räkna inte med mig Vaddå, han är ju värre än mig, han gör ju inget alls Det blir ingen skillnad bara för att jag gör det här Har inga kunskaper 39

40 Det blir lättare att agera om.. Man har kunskap Man förstår varför (få insikt om sin miljöpåverkan och den skillnad man faktiskt kan göra) Man får en belöning/feedback på agerandet Man får vara delaktig och en del i arbetet Man ser de personliga fördelarna (what s in it for me) Repetitivt beteende Agerande Attityd Förståelse Kännedom 40 Okunskap Trappan till förändrat beteende

41 Hur skapar vi en beteendeförändring? Förändringar av människors beteende i miljöanpassad riktning behöver få en positiv återkoppling, "feed-back och gärna visuellt. Källsortering kan exempelvis följas upp med information om mängden insamlat material. Minskad energiförbrukning kan följas upp med exempelvis rabatter, bonus eller nya sparmål. Överdosering av tvättmedel kan visas i bilder (och pengar) 41

42 42 Vad ska du göra när du kommer hem?

43 Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i. Kontaktuppgifter Camilla Åkesson Miljö- och kvalitetssamordnare Box 2115, Helsingborg