SLC godkände stödpaketet. LF också på nätet. EU-revisorer kritiserar diffusa landsbygdsstöd. Fredag 29 november 2013

Transkript

1 NR 48 ÅRGÅNG 67 Fredag 29 november 2013 Tidning utgiven av Finlands svenska lantbruksproducenter EU-revisorer kritiserar diffusa landsbygdsstöd n EU:s landsbygdsstöd kunde användas effektivare. Kommissionen och medlemsländerna koncentrerar sig för mycket på de budgeterade anslagen. De borde i stället titta mer på målsättningarna, skriver EU:s revisionsrätt i en specialrapport. Revisionsrätten har följt upp landsbygdsprogram i tolv medlemsländer. Österrike, Storbritannien och Sverige fick godkänt betyg för sina genomföringsmetoder. Inga finländska program granskades i rapporten. För övrigt är revisorerna kritiska. Under räkenskapsperioden anslog EU nästan 100 miljarder euro för att nå sina mål inom landsbygdens utveckling. Dessutom anslog medlemsländerna 58 miljarder euro i form av medfinansiering. Men varken kommissionen eller medlemsländerna kan lägga fram indikatorer som intygar att anslagen har använts på ett effektivt sätt. Länderna visar ett alltför litet intresse för själva resultaten av landsbygdsprogrammen, påtalar revisorerna. Medlemsländerna och kommissionen har mest riktat in sig på de budgeterade anslagen för landsbygdsprogrammen. En effektivare resursanvändning skulle ge bättre resultat, kritiserar den ansvariga rapportören Jan Kinšt. Revisionsrätten anser att medlemsländerna inte är tillräckligt intresserade av programmens resultat. Målsättningarna är ofta vaga utan konkreta anvisningar om vad man vill åstadkomma med programmen. Rapporteringen av resultaten är otillräcklig. Kommissionen och medlemsländerna utnyttjar inte erfarenheterna från tidigare projekt till att förbättra landsbygdsprogrammens effektivitet och ändamålsenlighet. Revisorerna anser att övervakningen och utvärderingen måste bli bättre under återstoden av räkenskapsperioden. Under nästa period fram till år 2020 måste ändamål och effektivitet ställas i centrum för insatserna, understryker revisionsrätten. PK LF också på nätet SLC:s fullmäktige kunde godkänna det nationella stödpaketet för 2014 i går på förmiddagen under sitt möte i Helsingfors. SLC godkände stödpaketet n SLC:s höstfullmäktige godkände i går, torsdag, på sitt möte i Helsingfors det nationella stödpaketet för nästa år. Stödnivåerna i paketet följer med några undantag i stort sett samma nivåer som i år. Paketet har förhandlats fram mellan å ena sidan SLC och MTK och å andra sidan jord- och skogsbruksministeriet, som representerat statsmakten. Nästa år finns litet under 499 miljoner i nationellt stöd att DENNA VECKA fördela, det vill säga drygt 4 miljoner mindre än i årets stöd. Nu när stödlösningarna börjar klarna är det också allt mer uppenbart att de finländska jordbrukarna måste få en starkare ställning på marknaden och därmed ett bättre pris för sina produkter, säger SLC:s ordförande Holger Falck efter förra veckans överenskommelse mellan jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (saml) och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Cioloş. Överenskommelsen mellan Finland och EU-kommissionen förra veckan gäller närmast specifika stödlösningar i södra Finland. De två största frågorna, det vill säga tillämpningen av EU:s direkta stöd samt stöden enligt landsbygdsutvecklingsprogrammet, som omfattar LFA-stöd och miljöersättning, är ännu öppna. Sidorna 3-6 n På grund av Post- och logistikunionens strejk onsdag och torsdag vid postcentralen i Seinäjoki finns det en risk för att distributionen av Landsbygdens Folk den här veckan försenas med några dagar. För att lindra följderna har vi beslutat att publicera denna veckas tidning på en öppen länk på internet. Genom att slå in internetadressen www. landsbygdensfolk.fi/onlinetidning får du således upp veckans tidning i din browser. Du är välkommen att sprida budskapet till bekanta som blivit utan tidningen. Bästa hälsningar LF:s redaktion Fler kinesiska barn ska lyfta USA:s jordbruk Sidan 9 Det behövs fler ekologiska kumminodlare Sidan 11 Emilia Granqvist blev årets 4H-medlem Sidan 14

2 2 Fredag 29 november 2013 ledaren Gärna fler positiva signaler, tack! De flesta av de stödlösningar för södra Finland som vår jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (saml) och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Cioloş kom överens om förra veckan var väntade. Den största och antagligen mest positiva överraskningen som uppgörelsen kunde bjuda på var att vi i Finland kan fortsätta med avträdelsestödet. Detta särskilt som kommissionär Cioloş i tidigare sammanhang uttryckt sin uppenbara skepsis mot olika nationella former av offentliga stöd till avträdaren vid överlåtelse av jordbruk för att främja generationsväxlingar. Kanske kommissionären ändå har insett att det finländska avträdelsestödet är ett väl fungerande system och att det utan vidare är avsett att underlätta situationen för de unga som ska ta över. Bland de mindre överraskande frågorna som nu avgjordes är att 141-stödet i södra Finland upphör att gälla från årsskiftet. De produktionsgrenar som hittills fått 141-stöd får dock ännu nästa år ett nationellt stöd, vars nivåer motsvarar årets. Nivåerna i det nationella stödet nästa år finns i övrigt redovisade i veckans tidning. Från och med 2015 upphör alltså också en del av de här nationella stödformerna. I stället betalas produktionskopplat EU-stöd. Fortfarande får svin och fjäderfä samt växthusproduktion nationellt stöd, men det minskar stegvis, i synnerhet för svin och fjäderfä. Det är den biten som kallats stöd enligt artikel 149A, med hänvisning till den så kallade Finlandsparagrafen som EU-parlamentarikern Petri Sarvamaa från den konservativa gruppen fick in i övergångsstadgarna för EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det pågår för närvarande en diskussion i jordbrukarkretsar på hemmaplan, om vi någonsin får en möjlighet att åter ta artikel 141 i användning som juridisk grund för stödutbetalningar. Med ganska stor sannolikhet är svaret nej. Det finns också de som troligtvis med rätta anser att Finland borde ha hållit fast vid artikel 141 som juridisk grund för utbetalning av nationellt stöd. Nu är situationen emellertid vad den är och det är knappast så värst fruktbart att protestera längre. I stället skulle det gälla att försöka få det bäst möjliga ut av de villkor vi nu står inför. För det första borde vi ännu en gång minnas att det nationella stödet i södra Finland fortsätter att minska. Ministeriet påpekar i sitt pressmeddelande att stödlösningen varar under en sju års period, en exceptionellt lång period. Men exempelvis svin- och fjäderfäproducenterna i södra Finland frågar sig antagligen vad nyttan av den långa perioden är med en stödsumma på 6,5 miljoner euro under periodens sista år. Också storleken på det produktionskopplade stödet från EU kommer att sjunka, fastän inte i samma utsträckning. Andelen av EU:s gårdsstöd minskar från 20 procent 2015 till 18 procent I det nordliga stödet höjs betalningsfullmakten åter med 24 miljoner euro årligen. Det är samma belopp som togs bort 2009 i samband med den så kallade hälsogranskningen. Nu är det meningen veckans tok Den här nya majssorten kommer att lyfta den amerikanska jordbruksproduktionen till nya höjder! Den producerar själv bland annat den aktiva substansen i Viagra och fertilitetsfrämjande hormoner. Den skall huvudsakligen säljas i Kina! att stödet riktas till nötkreatur, får och getter. Höjningen är en uppmuntrande nyhet för producenterna, men för att det ska finnas verklighet bakom måste det dock finnas medel också i statsbudgeten, bara fullmakten som sådan räcker inte. Närmast står vi nu inför att brodera ihop så smidiga lösningar som möjligt för det produktionskopplade gårdsstödet, LFA-stödet och den nationella tilläggsdelen samt miljöersättningarna. Det senare Nyligen har organisationen Oikeutta eläimille åter varit i farten och smygfilmat vanvård av svin och fjäderfä, lagom före jul för att minska säsonghandeln med inhemsk mat. Som tidigare faller det på producenternas egen lott att påminna konsumenterna om att vi i det här landet behandlar våra djur bättre än kolleger i de länder som Finland i huvudsak importerar råvaror ifrån. Den här gången blev det inte samma envist uppföljande medieuppbåd som tidigare. Mycket tyder på att massmedierna så småningom har genomskådat organisationens och dess medlemmars budskap som i det närmaste gränsar till vidskeplighet. Aktivisternas strävan är att avskaffa djurhållningen. Så länge den finns kvar så kommer med stor sannolikhet också aktivister av samma slag att sabotera den med alla tillbuds stående medel, lögner och propaganda medräknade. Detta oavsett vad och hur mycket våra bönder gör för djuren. På Oikeutta eläimille talar man om svinfabriker, underförstått att det är i de stora moderna svinhusen, där producenterna missköter sina djur. De filmer som organisationen nu har visat, ser emellertid snarare ut som om de skulle ha tagits i gamla utslitna svinhus, det vill säga sådana som står inför en nedläggning inom kort. När det är sagt så är det i alla fall skäl att upprepa kontentan av vad ordföranden för SLC:s slaktdjursutskott Tomas Långgård sade till YLE så sent som förra veckan med anledning av aktivisternas tilltag: Han påminde bland annat om allt vad branschen har gjort under senare år inom djuromsorgen. Också inom branschen jobbar man hårt för att alla ska sköta sina djur så som lagen föreskriver. Men så finns det också inom husdjursproduktionen så som i andra branscher sämre fall. Åtminstone den här gången tycks djuraktivisterna ha lyckats leta innebär i synnerhet att villkoren inte får bli så stränga att vi inte längre kan odla professionellt i det här landet. För vår produktion kommer att behövas. Nyligen kom en positiv signal om att vi kanske kan genomföra en ny version av den ersättning för spridningsavtal som EU-kommissionen satte stopp för Det skulle gärna få komma flera sådana. Micke Godtfredsen micke.godtfredsen@slc.fi Åter osanningar om vår djurhållning upp sådana och framställt dem som en allmän bild av djurhållningen i vårt land. Som Tomas Långgård säger, så är det en bild som inte stämmer. Det är i och för sig ganska förvånansvärt att åtminstone några av de exempel som det filmade materialet bjuder på, överhuvudtaget kan förekomma med den övervakning vi har på husdjursproduktionen i dag. Att djurskyddsaktivisterna inte går till myndigheterna utan i stället väljer att smyga sig in på gårdarna för att samla eget material, som de sedan pantar på och publicerar vid planerade tidpunkter, bidrar också det till att upprätthålla vanvården. Sannolikt är ekonomiska bekymmer eller personliga tragedier bakomliggande orsaker till att det ser ut som det gör i vissa svinhus. Sådana fall drabbar emellertid hela jordbrukarkåren, hela näringen. Därför borde producenterna själva hålla en bättre intern disciplin. Det ska inte vara möjligt för några djurskyddsaktivister att komma stövlande in på nätterna och hitta sådant som de nu har gjort för att sedan svartmåla hela branschen. Det betyder inte att producenterna ska börja bli varandras poliser, det finns många sätt att reagera. Empati skadar således sällan, åtminstone i det långa loppet. Om man märker att en granne inte mår bra kan man väl reagera, fråga om läget. Vi alla börjar tyvärr vara i en sådan situation med jobb och stress, att vi har tillräckligt med våra egna bekymmer. Det blir allt svårare att ställa upp för andra under långa perioder. Men visa intresse och engagemang kan man väl göra? Producenterna kunde kanske också träffas oftare på kvällarna nu under vintern och diskutera, om inte annat så för att hålla uppe humöret. Det är också viktigt att kåren öppnar dörrarna och visar fram den verksamhet som pågår på gårdarna för medierna och allmänheten för att skapa och upprätthålla trovärdighet. MG Utgivare: Svenska lantbruksproducenternas centralförbund. Tidningen utkommer varje fredag. Redaktion: Fredriksgatan 61 A 34, Helsingfors tfn , fax e-post: redaktion.lf@slc.fi Chefredaktör, ansvarig utgivare: Micke Godtfredsen (micke.godtfredsen@slc.fi) I redaktionen: Redaktionssekreterare Mikael Lampén (mikael.lampen@slc.fi) Redaktör Andrea Bergman (andrea.bergman@slc.fi) Redaktör Nina Colliander-Nyman (nina.colliander-nyman@slc.fi) Vasaredaktionen: Christoffer Thomasfolk (christoffer.thomasfolk@slc.fi), tfn Tore Snickars (tore.snickars@slc.fi), tfn Handelsesplanaden 16 B, Vasa, tfn Prenumerationer: Prenumerationspris år 2013 (moms 10 %): 105 euro/helår och 63 euro/halvår. Prenumerations- och adressärenden: birgitta.bertell@slc.fi SLC-medlemmars adressändringar: Kontakta ditt förbund! Tryckning: Botniaprint, Karleby, 2013, ISSN Annonser: Annonschef Bjarne Jansson (bjarne.jansson@slc.fi) tfn Annonssekreterare Kiiku Behm (kiiku.behm@slc.fi) tfn Annonsmaterial inlämnas senast tisdag kl. 16, e-post: annons.lf@slc.fi Annonspris: I text 1,55 /mm; 2-färg 1,70 /mm; 4-färg 2,04 /mm. Efter text 1,16 /mm; 2-färg 1,38 /mm; 4-färg 1,60 /mm. Bestämd plats +10 %. Banners på hemsidan: 0,70 /px höjd Moms ingår ej i annonspriset.

3 Fredag 29 november Koskinen och Cioloş överens om nationella stödet till södra Finland n Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen och EU:s jordbrukskommissarie Dacian Cioloş förhandlade förra veckans torsdag i Bryssel om regeringens förslag till nationella jordbruksstöd till södra Finland och om vissa frågor i anslutning till detta. Vid förhandlingarna nåddes politisk överenskommelse om stödpaketet som helhet. Avtalet löper över en exceptionellt lång period, d.v.s. hela program- och finansieringsperioden för EU:s jordbrukspolitik De första konkreta kommissionsbesluten på basis av det uppnådda avtalets olika delområden väntas i början av nästa år. Den helhetslösning gällande det fortsätta nationella stödet till södra Finland vi nu uppnått är en viktig del av den kommande programperiodens stödberedning. Under resten av detta år och början av nästa år kommer vi att tillsammans med producentorganisationerna avgöra många viktiga principer och finansieringselement som gäller de olika jordbruksstöden och som skapar en långvarig, förutsägbar, effektiv och med tanke på förvaltningen förnuftig stödhelhet, konstaterar en nöjd minister Koskinen. Det nationella s.k. 141-stödet som betalats i södra Finland upphör vid utgången av året. Regeringen gav i början av oktober kommissionen ett förslag om fortsättning av det nationella stödet till södra Finland. Förslaget tog hänsyn till den reformerade EU-jordbrukspolitiken och de EU-stödinstrument som är lämpligare för Finland än tidigare. Rättsgrunden för ett fortsatt Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen och EU:s jordbrukskommissarie Dacian Cioloş förhandlade förra veckans torsdag i Bryssel om regeringens förslag till nationella jordbruksstöd till södra Finland. nationellt jordbruksstöd till södra Finland är den nya gemenskapslagstiftningen, den har godkänts av behöriga organ och kommer att börja tillämpas från och med början av år De viktigaste elementen i beslutet Det nationella inkomststödet till södra Finland betalas år 2014 i samma form och hålls på samma nivå som nu. Från år 2015 införs EU:s helfinansierade produktionsbundna stöd som är högre än de nuvarande stöden. Största delen av höjningarna riktas till mjölk- och nötköttsproduktionen, får- och gethushållningen samt odlingen av stärkelsepotatis och frilandsgrönsaker i södra Finland, och de ersätter det nationella stödet till dessa produktionsgrenar. I samband med detta minskar det nationella inkomststödet i motsvarande grad, från ca 62,9 miljoner euro till ca 29,2 miljoner euro. Till svin- och fjäderfäsektorn och till trädgårdsproduktionen betalas från och med 2015 nationellt inkomststöd till södra Finland i samma form som idag. Stödbeloppet sjunker till 17,40 miljoner euro fram till år Andelen av EU:s produktionskopplade stöd står år 2015 för 20 procent av Finlands totala stödpott och sjunker i slutet av den kommande finansieringsperioden till 18 procent. Eftersom höjningen av EU:s produktionskopplade stöd finansieras genom en sänkning av de helt av EU finansierade hektarstöden, föreslår Finland som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet att stödet till mindre gynnade regioner höjs med ca fem euro per hektar. Gällande förslagen till förbättring av lantbrukets struktur bekräftade man, att kommissionen enligt statsstödsförfarandet kan godkänna Finlands förslag för att underlätta grundläggande reparationer av produktionsbyggnader liksom också en höjning av investeringsstöden till flera gårdars gemensamma investeringar. Också startstödet till unga jordbrukare kan höjas. Det nuvarande systemet med jordbrukets avträdelsestöd i Finland får fortsätta fram till år Beträffande EU:s stöd för mindre gynnade regioner kom man i förhandlingarna överens om, att Finland som en del av det kommande utvecklingsprogrammet för landsbygden kan fortsätta sin nationella tilläggsfinansiering till stödet för mindre gynnade områden, av vilket en stor del riktas till stöd för husdjursproduktion. Finlands förslag till program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland lämnas till kommissionen i början av år Beträffande systemet med nordligt stöd kom man överens om att betalningsfullmakten för det nordliga stödet höjs med 24 miljoner euro per år. Höjningen riktas till stödet för nötkreatur, får och getter. I systemet med nordligt stöd görs under nästa år också vissa andra ändringar av mer teknisk natur. SLC-basen: Stödlösningen garanterar inte fortsatt jordbruk Nu när stödlösningarna börjar klarna är det också allt mer uppenbart att de finländska jordbrukarna måste få en starkare ställning på marknaden och därmed ett bättre pris för sina produkter. Det säger SLC:s ordförande Holger Falck efter förra veckans överenskommelse mellan jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (saml) och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Cioloş. Eftersom stöden sjunker blir vi alltmer beroende av det pris vi får ut från marknaden, understryker SLC:s ordförande Holger Falck efter förra veckans överenskommelse mellan jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (saml) och EU:s jordbrukskommissionär Dacian Cioloş. Finland fick igenom de krav som regeringen lade fram inför EU-kommissionen, säger SLC:s första vice ordförande Mats Nylund. Enligt honom var de överenskomna stödlösningarna för jordbruket i södra Finland väntade. Stödet enligt artikel 141 har lagts i malpåse och från och med 2015 är fortsatt nationellt stöd till svin- och fjäderfä- samt växthusnäringen beroende av kommande överenskommelser EU:s medlemsstater emellan. Den lagliga grunden för de här stöden till södra Finland granskas igen senast EU:s gårdsstöd till övriga De övriga produktionsgrenar som får 141-stöd i dag kommer från 2015 och framåt att få produktionskopplat EU-stöd, med andra ord EU:s gårdsstöd. För mjölkens del betyder det här sämre villkor för betalningssättet, säger Holger Falck, närmast med syfte på att stödet inte längre kommer att utbetalas varje månad. Han påminner vidare om att höjningen av det produktionskopplade EU-stödet minskar på det regionala enhetliga stödet. Minskningen lindras dock av att betalningen av gårdsstödets tilläggsdelar upphör från och med 2016 och medlen övergår för alla andra delar än sockerbetorna till det regionala enhetsstödet. Stora frågor ännu öppna Överenskommelsen mellan Finland och EU-kommissionen förra veckan gäller närmast specifika stödlösningar i södra Finland. De två största frågorna, det vill säga tillämpningen av EU:s direkta stöd samt stöden enligt landsbygdsutvecklingsprogrammet, som omfattar LFA-stöd och miljöersättning, är ännu öppna. Vi vet visserligen ganska långt vilka summor det handlar om, säger Holger Falck. Eftersom stöden sjunker blir vi alltmer beroende av det pris vi får ut från marknaden, understryker han. Från och med 2015 kommer i alla fall LFA-stödets nationella tilläggsdel att ingå i landsbygdsutvecklingsprogrammet vid sidan om det egentliga LFA-stödet, som finansieras både av EU och Finland. Det finns nog en överhängande risk för att ändringen medför ett stelare system än nu och att betalningstiderna senareläggs jämfört med nu, säger SLCordföranden. Stödlösningarna innebär bland annat att en allt större del av det nationella stödet koncentreras till C-området. Holger Falck framhåller i det sammanhanget att ett rättvis stödsystem förutsätter att landets regering inte fattar nya beslut om ytterligare sänkningar av anslagen. SLC anser att det är positivt att Finland fick lov att fortsätta med avträdelsestödet till utgången av 2018, detta i synnerhet mot bakgrunden att EU-kommissionen tidigare ställt sig mycket kritisk till stödet.

4 4 Fredag 29 november 2013 Nationella stödet 2014 i siffror SLC-fullmäktige godkände stödpaketet n SLC:s höstfullmäktige godkände i går, torsdag, på sitt möte i Helsingfors det nationella stödpaketet för nästa år. Stödnivåerna i paketet följer med några undantag i stort sett samma nivåer som i år. Paketet har förhandlats fram mellan å ena sidan SLC och MTK och å andra sidan jord- och skogsbruksministeriet, som representerat statsmakten. Nästa år finns litet under 499 miljoner i nationellt stöd att fördela, det vill säga drygt 4 miljoner mindre än i årets stöd. I stödlösningen är mjölkstödet på A- och B-områdena åter 3 cent per liter. Nu på hösten var man tvungen att minska årets stöd med 0,1 cent till 2,9 cent per liter, eftersom produktionen varit högre än väntat. Liten höjning till växthus Eftersom växthusarealen väntas sjunka en aning räknar man med att stödet kan stiga med 20 cent per kvadratmeter på A- och B-områdena. Stödet till hästhushållningen minskar kännbart nästa år, med 55 euro per djurenhet i hela landet. Från och med 2015 kommer man inte längre att betala ut djurenhetsbaserat stöd till hästarna i södra Finland. För stödlösningen 2015 bereder man ett utvecklingsprogram för hästhållningen för att trygga verksamhetsförutsättningarna för sektorn. Sänkt allmänt hektarstöd Det allmänna hektarstödet på C2-området och norrut sänks med 5 euro till 28 euro per hektar. Referensmängderna inom det frikopplade stödet till svin och fjäderfä minskar och därför har man räknat med ett tillägg på 2 euro per djurenhet på A- och B-områdena samt på C-området för den del som överskrider 200 djurenheter i de enskilda besättningarna. Stödet för dikor på A- och B- områdena sjunker med 3 euro per djurenhet till 90 euro. Medlen för studiepenning sjunker med sammanlagt euro, likaså utbildningsstödet för EU:s gårdsrådgivning. Konkurrenskraftig produktion I anslutning till stödpaketet kom producentorganisationerna och ministeriet, det vill säga statsmakten, överens om en del målsättningar och åtgärder. Parterna konstaterar således att en förutsättning för att trygga jordbrukets lönsamhet är att de nationella krav som ställs på produktionen inte i onödan försvagar vår konkurrensposition på EU:s gemensamma marknad, ökar produktionskostnaderna SLC:s fullmäktige godkände det nationella stödpaketet för 2014 i går på förmiddagen under sitt möte i Helsingfors. eller förorsakar jordbrukaren onödiga byråkratiska bördor. Statens och producentorganisationernas gemensamma mål är en konkurrenskraftig produktion samt en effektiv och förnuftig jordbruksförvaltning. Parterna enades också om att jord- och skogsbruksministeriet under 2014 utarbetar en utredning, där man försöker peka ut de byråkratiska bördor som förvaltningen förorsakar jordbrukaren. Utredningen ska också peka konkret på de möjliga tillläggsutgifter som drabbar näringen på grund av att vår nationella lagstiftning till vissa delar överstiger basnivån i EU:s regelverk. Tillsammans med producentorganisationerna ska ministeriet även kartlägga allmänna problem som anknyter till övervakningarna av gårdarna och skapa verksamhetsmallar för bäst möjliga praxis. Genom att utveckla Mjölkdelegationen bekymrad över framtida stödlösningar n Produktionsstöden till mjölken och avträdelsestödet var centrala ämnen på mjölkdelegationens möte som hölls förra veckan i Helsingfors. Ordföranden för mjölkdelegationen Mauri Penttilä är mycket glad över att Finland har kunnat komma överens med EU-kommissionen om en förlängning av avträdelsestödet på nuvarande villkor till Mauri Penttilä konstaterar att ett fungerande system för avträdelsestödet är mycket viktigt för mjölksektorns framtid. Förhoppningsvis kan systemet utvecklas även framöver och dess fortsättning tryggas också efter 2018, säger han. Även aktuella samordningsprojekt inom semestersystemet är välkomna för den arbetskraftsintensiva mjölksektorn. Samordningsprojekten handlar bland annat om att främja en jämlik service åt alla jordbrukare oberoende av avbytarenhet. Framtida nationella stöd Mjölkdelegationen är i alla fall bekymrad över de lösningar som berör de nationella stöden till mjölken. De lösningar som redan har godkänts är inte i enlighet med mjölksektorns förhoppningar, heter det i ett uttalande från mötet. Detta närmast med syfte på att det nationella literstödet till produktionen i södra Finland ändras till ett mjölkkobidrag i CAP-stödet Ett sådant stöd uppmuntrar inte till att producera mjölk utan till att fylla djurplatser, heter det vidare. I synnerhet de gårdar som har satsat på en hög avkastning förlorar inkomster när stödformen ändras enligt mjölkdelegationen. Förändringarna har också inflytande på gårdarnas likviditet, eftersom stödet inte längre utbetalas månatligen. Nordlig lösning bör inte äventyra literstöd Vad gäller det nordliga stödet hoppas mjölkdelegationen att man så snabbt som möjligt kommer till en lösning som inte äventyrar literstödet i framtiden. Mjölkdelegationen förutsätter inrättandet av ett system med stödrätter, som respekterar begränsningarna i det nordliga stödet och som fungerar jämlikt för producenterna. Som grund för stödrättssystemet föreslår delegationen tidigare års mjölkmängder, i fall en modell som baserar sig på de nuvarande mjölkkvoterna inte är möjlig. Dessutom konstaterar delegationen att sektorn för sin del är redo att delta i de kostnader som ett uppbyggande av systemet för med sig, i fall detta skulle bli en tröskelfråga. Risk för överskridning på C-området Mjölkdelegationen är mycket bekymrad över den växande mjölkproduktionen på C-området. Det finns en risk för att taket överskrids under det nuvarande kvotåret som löper ut sista mars. Mjölkdelegationen beslöt också att staka ut en gemensam mjölkstrategi för åren Avsikten är bland annat att kartlägga utvecklingen av den finländska mjölkproduktionen, förändringarna inom stödpolitiken och marknaderna samt deras inverkan på mjölkgårdarnas vardag. Man söker också svar på vilka förändringar avskaffandet av mjölkkvoterna 2015 leder till. Delegationen beslöt på sitt möte att Mauri Penttilä fortsätter som mjölkdelegationens ordförande och Anu Fräntilä-Riihkonen som viceordförande. Delegationen beslöt utse Henrik Strandberg från Milka till MTK:s mjölkutskott. Han ersätter Per-Ole Mård. SLC representeras i utskottet av Mikael Österberg, ÖSP. I delegationens möte deltog från Milka förutom Henrik Strandberg även Kenneth Björkfors och från ÅCA Tarja Blomqvist. MG Beskärningarna i årets direkta EU-stöd är nu fastställda n EU:s råd för allmänna frågor godkände förra veckan beräkningsgrunderna för beskärningar i det här årets direkta jordbruksstöd från EU. Beslutet innebär att de stöd som överstiger euro årligen beskärs med lite på 2,45 procent. Stöden utbetalas i början av december. Orsaken till beskärningen är kraven om att budgeten måste hållas under budgettaket, den så kallade budgetdisciplinen. Det är dock första gången budgetdisciplinen, som presenterades för 10 år sedan, tillämpas. En annan orsak till n På längre sikt bör man utreda möjligheterna för ett bättre och smidigare system för att underlätta jordbrukarnas möjligheter för fortbildning. Det anser SLC i ett utlåtande om jord- och skogsbruksministeriets utkast till ändringar av studiepenningen för lantbruksföretagare. Enligt utkastet förlängs tidsfristen inom vilken studierna ska vara slutförda från sista december i år till sista december nästa år. Det här har bland beskärningen är att unionen sparar in medel för krisberedskap inom jordbrukssektorn. Nedskärningarna gäller gårdsstödet, bidraget för mjölkkor, bidraget för nötkreatur, bidraget för tackor, kvalitetsbidraget för slaktlamm, bidraget för olje- och proteingrödor samt bidraget för stärkelsepotatis. Enligt EU-kommissionens beräkningar i våras skulle de direkta stöden ha beskurits med 4-5 procent. Kommissionens budgetprognoser har visat att de årliga betalningarna överskrids om utbetalningarna av direktstöd är lika stora som under tidigare år. SLC efterlyser smidigare fortbildning för jordbrukare annat att göra med att 2014 blir en övergångsperiod till nya stödformer. Det var meningen att stöden i den nya gemensamma jordbrukspolitiken samt stöden i landsbygdsutvecklingsprogrammet och det nationella stödet i södra Finland skulle ha trätt i kraft redan nästa år, men till största delen träder de nya stöden i kraft först Studiepenningen är ett de minimi stöd.

5 Fredag 29 november verksamheten försöker parterna förbättra samarbetet mellan näringsidkarna och myndigheterna samt jordbrukarnas ork i arbetet. Riskhantering utreds För att trygga den finländska jordbruksproduktionen, svin- och fjäderfäproduktionen medräknad, startar producentorganisationerna samt jord- och skogsbruksministeriet under 2014 även en utredning om ett möjligt riskhanteringssystem för att skydda jordbruksprodukter och produktionsinsatser mot marknadsstörningar. Målet är att medel för den här riskhanteringen tas i användning under programperioden En utbetalningstidtabell för stöden i den kommande stödhelheten 2015 utarbetas under 2014, så fort som möjligt när detaljerna kring stöden klarnar i EU:s och medlemsländernas regelverk. Förhöjt LFA-tillägg till aktiva husdjursgårdar I beredningen och verkställandet av LFAstödets nationella tilläggsdel och andra Nationella arealstöd 2014 Föreslaget Nordligt hektarstöd C1-C2 norra (euro per hektar) enhetsstöd - Vete 38 - Råg 150 Övriga CAP-grödor utom fodersäd och CAP-vall (euro per hektar) - C C2 47 Sockerbetor 100 Stärkelsepotatis 133 Frilandsgrönsaker 348 Allmänt hektarstöd (euro per hektar) - C C2 norra 28 Hektarstöd för unga jordbrukare (euro per hektar) - C1-C4 36 Stöd till trädgårdsproduktionen (euro per kvadratmeter) Växthusstöd över 7 månader - AB 10,50 - C 10,60 Växthusstöd 2-7 månader - AB 4,00 - C 4,10 Lagringsstöd för grönsaker, kylda utrymmen (euro per kubikmeter) - AB 14,20 - C 14,20 Andra utrymmen - AB 8,80 - C 8,80 Stöd till sockerbetor i hela landet (euro per hektar) 350 Övriga stöd, miljoner euro stöd som står inför en förnyelse beaktas även behoven inom svin- och fjäderfäproduktionen. Detta med målsättningen att uppnå en så balanserad helhetslösning som möjligt mellan regionerna och sektorerna. Det förhöjda stödet till husdjursgårdar i LFA-stödets nationella tilläggsdel försöker man från och med början av 2015 mera än nu att rikta till aktiv husdjursproduktion och samtidigt förhindra att stödet medverkar till att snedvrida marknaden för åker. När detaljerna kring EU:s direkta stöd till unga jordbrukare, som tas i bruk 2015, klarnar kommer producentorganisationerna och förvaltningen att överlägga om huruvida det nationella nordliga stödet till unga jordbrukare bör anpassas till samma villkor som EU:s stöd. Förhandlingsparterna preciserar de överenskomna åtgärderna inom januari Övrigt nordligt stöd 7,15 Härav - Stöd till rendjur 4,40 - Lagringsstöd för skogsbär och svamp 0,20 - Transportstöd för mjölk och kött i norra Finland 2,27 - Stöd för seminering i norra Finland 0,28 Arealbaserat nationellt stöd på A- och B-områdena 10,55 Härav - Hektarstöd för djurgårdar 9,69 - Stöd till vissa grödor 0,86 LFA stödets nationella tilläggsdel A- och B-områdena 42,53 C-området 76,33 Åland 0,80 Övriga nationella stöd som gäller i hela landet Jordbrukarnas studiepenning 0,30 Utbildningsstöd för EU:s gårdsrådgivning 0,10 Stöd till honungsproduktion 0,50 Transportstöd till sockerbetor 0,80 Micke Godtfredsen micke.godtfredsen@slc.fi Nationellt husdjursstöd 2014 Föreslaget enhetsstöd Produktionsstöd för mjölk (cent per liter) AB 3,0 C1 8,0 C2 8,7 C2 norra 9,7 Dikor (euro per djurenhet) AB 90 C1 300 C2 300 C2 norra 376 Tjurar över 6 månader (euro per djurenhet) AB 187 C1 422 C2 430 C2 norra 506 Tackor (euro per djurenhet) AB 184 C1 390 C2 398 C2 norra 474 Getter (euro per djurenhet) AB 184 C1 317 C2 325 C2 norra 342 Hästar, minst 3 djurenheter (euro per djurenhet) AB 80 C1 170 C2 170 C2 norra 170 Husdjursstöd för slaktade kvigor (euro per djurenhet) AB 240 C1 498 C2 498 C2 norra 580 Skärgårdstilläggen på A- och B-områdena Produktionsstöd för mjölk (cent per liter) Yttre skärgården inom A- och B-områdena 4,2 Inre skärgården 3,0 Fasta Åland 4,2 Nationella husdjursstöd (euro per djurenhet) Yttre skärgården - dikor och mjölkkor tjurar, kvigor och tackor 391 Inre skärgården - dikor, mjölkkor, tjurar, kvigor och tackor 218 Fasta Åland - tjurar och kvigor 50 - tackor 52 OBS: Skärgårdsförhöjningen på A- och B- områdena är sammanlagt cirka 1 miljon euro. Förhöjningen betalas enligt samma grunder som förr. Nationellt stöd till svin och fjäderfä 2014 Stödet är frikopplat från produktionen och baserar sig i huvudsak på antalet djurenheter 2007 samt tillägg i referensmängderna Föreslaget stöd per enhet AB 76 C1-C2 norra upp till 200 djurenheter - C C C2 norra 232 C1-C2 norra mer än 200 djurenheter - C C C2 norra 76 OBS! Enhetsstödet på C-området har omräknats så att det kan jämföras med nivån på A-och B-områdena. Den officiella stödnivån för svin på C1-området torde till exempel bli kring 208 euro per djurenhet enligt statsrådets beslut. Den siffran multipliceras emellertid med stödenhetskoefficienten 0,73 vilket ger 151,84. Dessutom kommer omräkningskoefficienten i det frikopplade stödet för C-området, som är 0,96. Multiplicerar man 151,84 med 0,96 får man kring 146 euro, vilket alltså är det stöd som i praktiken utbetalas. Stödet på hela A- och B-området är beräknat till 76 euro per djurenhet. Samma belopp utbetalas enligt stöduppgörelsen för det antal djurenheter på gården som överstiger 200 på hela C-området. 200 djurenheter motsvarar 286 suggor eller cirka 867 platser för slaktsvin (detta alltså enligt antagandet att man producerar tre omgångar under ett år) samt beroende på stödområde ca hönsplatser och broilerplatser.

6 6 Fredag 29 november 2013 Staten måste ta ansvar Johan Åberg presenterade nationella stödpaketet för fullmäktige. n Finland uppnådde förra veckan en politisk överenskommelse med EU-kommissionen om nationella stödet till Södra Finland och vissa andra frågor gällande Finlands stödpaket som helhet, konstaterar SLC:s fullmäktige i ett uttalande från sitt höstmöte i Helsingfors. Avtalet löper över hela program- och finansieringsperioden för EU:s jordbrukspolitik Rättsgrunden för ett fortsatt nationellt jordbruksstöd till Södra Finland är framöver EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Den nationella tillämpningen och finansieringen av stödsystemen är delvis oklara och skall ännu förhandlas mellan producentorganisationerna och staten. Beslutet medför att stöden till husdjursproduktion och specialväxter i Södra Finland i framtiden kommer att betalas som ett produktionskopplat EU-stöd och endast stödet till svin och fjäderfä samt trädgårdsproduktionen förblir ett nationellt inkomststöd. Som en följd av detta kommer den nationella finansieringen av jordbruksstöden att minska. SLC:s fullmäktige kräver nu att statsmakten garanterar en helhetsuppgörelse som beaktar olika områden och Återval i SLC n SLC:s förbundsfullmäktige återvalde i går Stefan Thölix från Korsholm till fullmäktigeordförande för Anders Rosengren från Borgå valdes till förste och Jan Salmén från Saltvik till andre viceordförande. Till SLC:s förbundsordförande, som också är centralstyrelsens ordförande, återvaldes Holger Falck från Sibbo. Till hans personlige suppleant återvaldes Henry Wikholm från Borgå. Till förste vice ordförande återvaldes Mats Nylund från Pedersöre med Jonny Kronqvist från Nykarleby som suppleant. Till andre vice ordförande återvaldes Dick Abrahamsson från Pargas med Mårten Forss från Kimito som suppleant. produktionsinriktningar och som tryggar en lönsam jordbruksproduktion i hela landet. Staten måste här bära sitt ansvar genom att ta i bruk alla tillgängliga medel och trygga jordbrukets finansiering på lång sikt, heter det i uttalandet. Utan en tillräcklig finansiering kommer inte den gemensamma jordbrukspolitikens möjligheter att kunna utnyttjas. Miljöprogram måste vara för alla jordbrukare Som en del av EU:s jordbrukspolitik får Finland även ett nytt miljöersättningsprogram för jordbruket, som ersätter det nuvarande miljöstödsprogrammet. SLC:s fullmäktige anser att man bör eftersträva en lika hög uppslutningsgrad i det nya programmet som i det nuvarande. Programmet bör bestå av attraktiva åtgärder och kunna erbjuda ersättningsnivåer som möjliggör att det miljöfrämjande arbete som pågått i årtionden inte äventyras. Risken är att i synnerhet husdjursgårdar och effektiva växtodlingsgårdar tvingas avstå från programmet, om kraven blir för hårda i förhållande till ersättningsnivåerna. SLC:s fullmäktige anser att Till ledamöter i SLC:s centralstyrelse återvaldes Tomas Långgård, Malax (suppleant Martin Jakas, Vörå), Martin Westerberg, Yttermark (Bo Storsjö, Ömossa), Thomas Blomqvist, Tenala (Thomas Antas, Hindersby) och ÅPF:s kommande ordförande jämte suppleant. ÅPF väljer ny ordförande på sitt höstmöte 13 december, eftersom Anders Englund, Vårdö, meddelat att han inte ställer upp för återval. Holger Falck återvaldes som väntat till förbundsordförande. ersättningen för miljöåtgärder i framtiden bättre bör beakta åkermarkens verkliga produktionspotential. Konkurrenskraften får inte försämras Vid sidan om miljöersättningsarbetet pågår även en revision av den så kallade nitratförordningen och beredning av en ny klimatlag. SLC:s fullmäktige kräver att jordbrukets verksamhetsförutsättningar beaktas i både förordning och klimatlag. SLC:s fullmäktige kan inte godkänna att jordbruket åläggs nya restriktioner som orsakar tilläggskostnader och försämrar konkurrenskraften på EU:s gemensamma marknad. Redan nu lider det finländska jordbruket av oskäliga tilläggskostnader på grund av strängare lagstiftning än i övriga EU-länder. SLC:s fullmäktige godkänner inte motiveringen att EUkommissionen kräver strängare åtgärder, eftersom EU inte har en gemensam miljöpolitik och det finländska jordbruket redan nu gör mycket mer än jordbruket i de flesta andra medlemsländerna. Miljövård baserad på frivilliga åtgärder är mest effektivt i längden. Fullmäktiges förste viceordförande Anders Rosengren öppnade SLC:s fullmäktigemöte i går i Helsingfors. Hög anslutning behövs till kommande miljöprogrammet n Det är viktigt att villkoren för de kommande miljöersättningarna är genomtänkta och realistiska så att anslutningen kan bli så hög som möjligt, sade SLC-fullmäktiges förste viceordförande Anders Rosengren i sitt öppningstal till fullmäktiges höstmöte i går. Han ledde mötet, eftersom fullmäktigeordföranden Stefan Thölix var sjukledig. Vi har fått en lösning på den gamla artikeln 141, så att vi kan fortsätta stöda det sydfinländska jordbruket till och med 2020, sade Anders Rosengren. Framöver får svin och fjäderfä samt växthusproduktionen stöd enligt artikel 149A i stället för 141. Enligt många var artikel 141 en tillfällig lösning på ett problem som är bestående. Nya 149A löser inte dessa bestående problem utan stöden fortsätter att sjunka på A- och B-områdena. Skillnaden mellan olika områden och olika produktionsgrenar bör dock inte bli för stor. Man bör sträva efter en utjämning inom de övriga stödformerna. Mellanår Nästa år är ett mellanår inom stödsystemet, konstaterade Anders Rosengren. Vi fortsätter med det nuvarande miljöstödet 2014, men förhandlingar pågår om ett nytt miljöersättningsprogram. Det nuvarande miljöstödet omfattar nästan hela åkerarealen i Finland och det är viktigt att sträva efter lika hög anslutning också framöver. Enligt Anders Rosengren blir miljön den stora förloraren om bara en del av åkern i Finland odlas enligt det kommande miljöersättningsprogrammet. Därför borde villkoren för de nya ersättningarna vara genomtänkta och realistiska. Detta inte minst med adress till de många miljöorganisationer, som har stora förväntningar på det nya programmet. Lantbruket upplevs mera positivt Tyvärr, varje gång bonden upplever förändringar i stödsystemet så sjunker stöden, eller villkoren för att få dem skärps. Detta är ett problem för näringen. Vi borde få ut ett högre pris av marknaden men det är också svårt, sade Anders Rosengren vidare. Det som emellertid också har ändrats under min tid som bonde är att lantbruket upplevs mera positivt än för 20 år sedan. Visserligen har lantbrukets intresseorganisationers förhandlingsinflytande i samhället minskat, men det har också påhoppen från andra grupper, samtidigt som dessa överlag har blivit mindre osakliga. Detta ger goda möjligheter att påverka lantbruksproduktionen också i framtiden.

7 Fredag 29 november Övervakningen av TSE-sjuka och maedi-visna hos får och getter blir frivillig n Hälsoövervakningen med tanke på TSE-sjuka hos får och getter, maedi-visna hos får och CAE hos getter, som hittills varit obligatorisk, blir frivillig vid årsskiftet. Regeringen har godkänt statsrådets förordning om hälsoövervakning av djur enligt den nya lagen om djursjukdomar. Den djurhälsostatus gårdarna kan uppnå genom den nuvarande obligatoriska övervakningen förutsätter att aktörerna förbinder sig till övervakningen, och alla djurhållare upplever inte att de haft nytta av det obligatoriska programmet. Detta har försämrat övervakningens resultat. När en aktör förbinder sig till den frivilliga hälsoövervakning som träder i kraft vid årsskiftet blir aktörens djurhållningsställe hälsoklassificerat enligt ett system med tre hälsokategorier. Gården har nytta av att höra till den högsta hälsokategorin, som anger att djurhållningsplatsen är fri från djursjukdomar, till exempel vid försäljning av djur. Hälsoklassificering i fråga om TSE-sjukdomar hos får och getter är obligatorisk vid export av levande får och getter och könsceller av dem till andra medlemsstater i EU. Tidigare utförd hälsoövervakning beaktas i den nya klassificeringen enligt övergångsbestämmelserna i den nya förordningen. I den nya förordningen ingår också bestämmelser om de djurarter vilkas artificiella reproduktion den nya djurskyddslagens krav på godkännande gäller. Till skillnad från nuvarande praxis kommer kravet på godkännande att gälla sådana hingststationer och spermalager som levererar Jordbrukarstöd betalas ut i december n Under december betalas gårdsstödet, bidraget för proteingrödor och oljeväxter samt den andra posten av kompensationsbidraget och miljöspecialstöden ut från Landsbygdsverket. I december betalas dessutom EU:s djurbidrag. Andra posten av stödet för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt av miljöspecialstödet för placering av flytgödsel i åker betalas ut i maj Tidpunkten för påbörjande av utbetalningarna påverkas av de begränsningar som följer av EU:s rättsakter och övervakningssituationen. Oavslutad övervakning kan fördröja utbetalningen av stöd till enskilda gårdar. I så fall betalas stöden ut efter det att övervakningen avslutats. Liksom tidigare informerar Landsbygdsverket gårdarna per ebrev om stödutbetalningen. I ebrevet finns specificerad information om utbetalningen av var och en stödtyp. De egentliga stödbesluten i vilka omprövning får begäras skickas till gårdarna senare. Gårdsstödet samt bidraget för proteingrödor och oljeväxter n De EU-delfinansierade programmen för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter är 1-3 år långa kampanjer som riktas till EU:s inre marknad och tredjeländer. Syftet med programmen är att öka medborgarnas kunskaper om produkterna, främja åtgången av produkterna och öppna marknader för jordbruksprodukter utanför Europa. Europeiska gemenskapen och finska staten finansierar programmen tillsammans. Ansökningstiden för programmen är Godkända produkter i program som riktas till den inre marknaden är exempelvis färska frukter och grönsaker, beredda frukt- och grönsaksprodukter, börjar betalas ut Samma dag inleds också utbetalningen av den andra posten av kompensationsbidraget. Gårdsstödet, bidraget för proteingrödor och oljeväxter samt den andra posten av kompensationsbidraget kan betalas ut när all den övervakning som föreskrivs i EU-rättsakterna och de inhemska författningarna har utförts. Andra posten av miljöspecialstöd Andra posten av miljöspecialstöden börjar betalas ut Ett undantag utgör specialstödet för placering av flytgödsel i åker: andra posten av det betalas ut i maj Från och med september har Landsbygdsverket betalat ut första posten av de här stöden, 75 procent. Miljöstödet, kompensationsbidraget och miljöspecialstöden delfinansieras av EU. Första posten av EU:s bidrag för nötkreatur och EU:s bidrag för mjölkkor betalas ut efter mitten av december. Den första posten betalas på basis av de djurenheter som samlats under perioden Stöd för program för informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder kan sökas fröoljor, fårkött och ekologiska produkter. I program som riktas till tredje länder godkänns ytterligare exempelvis nöt- och svinkött, högklassigt fjäderfäkött samt beredda spannmåls- och risprodukter. Programförslag kan lämnas av organisationer som representerar produktområdet eller produktområdena i fråga eller av branschorganisationer, till exempel allmännyttiga registrerade föreningar. Till programmets verkställare utses efter konkurrensutsättning ett eller flera företag, i allmänhet en reklambyrå. För konkurrensutsättningsförfarandet i anslutning till valet av verkställare ska man reservera cirka fem månader. EU:s finansieringsandel är 50 Tackbidraget betalas ut från och med Vid behov informeras det senare om eventuella ändringar som gäller utbetalningstidtabellen. Finansiell disciplin och modulering Den finansiella disciplinen och moduleringen omfattar gårdsstödet, bidraget för proteingrödor och oljeväxter, tackbidraget, bidraget för nötkreatur, bidraget för mjölkkor, kvalitetsbidraget för slaktlamm och bidraget för stärkelsepotatis. På grund av den finansiella disciplinen minskas det sammanräknade beloppet av ovannämnda stödformer i fråga om den del som överstiger euro. Minskningen är cirka 2,45 procent. På grund av moduleringen minskas det sammanräknade beloppet av ovannämnda stödformer i fråga om den del som överstiger euro. Minskningen är 10 procent. På gårdar där de ovannämnda stödformerna uppgår till mer än euro minskas den del som överstiger euro med 14 procent på grund av moduleringen. procent, finska statens andel 20 procent och den sökande organisationens självfinansieringsandel 30 procent av programmets kostnader. Undantaget är program för marknadsföring av frukter och grönsaker som riktas till skolelever, som gemenskapen finansierar med en andel om 60 procent av kostnaderna. I första hand önskas programförslag om ekologiskt producerade produkter, levande växter, blomsterodlingsprodukter och mjölkprodukter. Dessutom önskas programförslag om produkter som har skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB) eller som ingår i ordningen traditionell specialitet (GTS) eller fakultativa kvalitetstermer. Alla djurhållare upplever inte att de haft nytta av det obligatoriska programmet hingstsperma endast för handel i hemlandet. Enligt förordningens n Tidigt ingripande under kriser var på agendan vid de åländska Lantbrukarnas samarbetsmöte nyligen. Mötet, som enligt lag måste hållas varje år, ordnas enligt ett rullande schema av de tre organisationer som erbjuder jordbrukare företagshälsovård på Åland. I år var den privata läkarstationen Medimar värd för mötet och nästa år hålls träffen i Cityläkarnas regim. Sedan blir det dags för Ålands hälso- och sjukvård ÅHS att hålla i trådarna. Hälsovårdare Lina Karlsson från Medimar utsågs att informera om årets möte och hon berättar att en fråga som kom upp var den planerade nedskärningen av landskapets avbytarservice och hur detta kan komma att påverka den redan utsatta och kämpande yrkesgruppen. Företagshälsovården är den instans som kan jobba förebyggande och aktivt stöda lantbrukare. Men då endast ca 15 procent av lantbrukarna på Åland är anslutna till företagshälsovården är vår första utmaning att få fler lantbrukare anslutna för att kunna stöda dem i dessa tuffa tider, säger Lina Karlsson som är hälsovårdare på Medimar. Stöd inte kontroll Mötesdeltagarna konstaterade att företagshälsovården behöver gör sig mer lättillgänglig och synlig. Vi måste bli bättre på att föra fram budskapet att vi inte är en kontrollinstans utan en stödfunktion, betonar Karlsson. Hon påpekar också att företagshälsovården behöver spräcka bubblan om att det är dyrt. Den som har arbetspensionsförsäkring för lantbruksföretagare (LFÖPL) får övergångsbestämmelser ska godkännande för dessa sökas före slutet av år Företagshälsovård stöder jordbrukare i tuffa tider subventionerade priser. Dessutom är avdragen från Folkpensionsanstalten FPA gynnsamma, så det slutliga priset blir inte så kostsamt. Satsning på företagshälsovård är enligt Lina Karlsson en investering i lantbrukarens hälsa för att få hjälp och tidigt stödjande. Företagshälsovården har nätverk för att kunna fånga upp problematiken, stöda och vid behov remittera till rätt stödfunktion. Ska synas också på ÅPF:s vårmöte Ålands producentförbund ÅPF har redan haft kampanjer för att få fler jordbrukare att ansluta sig till företagshälsovården och nu ska de som jobbar med jordbrukares företagshälsovård på Åland gå ut med information i de brev som Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA sänder ut efter årsskiftet. På samarbetsmötet bestämdes också enhälligt att företagshälsovårdens representanter ska finnas med på ÅPF:s vårmöte för att delge information och göra oss synliga, lovar Lina Karlsson. Närvarande på årets samarbetsmöte var förutom Lina Karlsson även mottagningschefen Pia Hollsten-Friman och företagsläkaren Stefan Björkbom från Medimar, sjukskötaren Birgitta Fogelström och företagssjukskötaren Ann Forsbom från Cityläkarna, företagshälsovårdaren Åsa Andersson och företagshälsovårdsläkaren Micael Strandell från ÅHS, ledande avbytaren Annette Loumann från landskapsregeringens jordbruksbyrå, Yvonne Mattsson som är ordförande för ÅPF:s kvinnoutskott samt LPA-ombudet Monica Oljemark. RLW