Innehåll Vd har ordet Vision, affärsidé och värderingar Påverkansarbetet... 5

Transkript

1

2 Innehåll... 2 Vd har ordet... 3 Vision, affärsidé och värderingar... 4 Påverkansarbetet... 5 Strategisk inriktning... 5 Operativ inriktning... 5 Det statliga tandvårdsstödet... 5 Konkurrensneutralitet...6 Patientens möjlighet till välgrundade val... 7 Tandvårdspolitik... 7 Myndigheternas arbete och offentliga utredningar... 8 Tandvård för asylsökande...9 Tandvård till sköra äldre...9 Remissvar Rapporter Privattandläkarnas kontaktnät Almedalen Press och media Internt arbete Varumärket Privattandläkarna Lokal verksamhet Tjänsteutbud Ny hemsida Förtroendenämnderna Medlemsrekrytering Studentnätverket Pensionärsnätverket Privattandläkardagen Årsmöte Lokalavdelningskonferens Verksamhetsplaneringsmöte Styrelse Kansli Omvärldskartan Ekonomiska nyckeltal

3 Privattandläkarna är på rätt väg. Stordelen av effektiviseringarna av verksamheten är avslutade och har gett utrymme för fokus på kärnverksamheten och vårt påverkansarbete. Nu fortsätter vi att bygga Privattandläkarnas varumärke för att öka tyngden och värdet i medlemskapet och stärka vårt genomslag i påverkansarbetet. Det politiska läget i Sverige är instabilt. Påverkansarbetet har intensifierats under året med fler och bredare kontakter, bland annat i Riksdagen. Möten med representanter från de politiska partierna har skett på bred front, liksom med olika myndighetspersoner och med personer från intresseorganisationer. I augusti 2015 lämnade regeringens tandvårdsutredning sitt slutbetänkande, där Privattandläkarna har varit representerade med en expert. Privattandläkarna delar utredningens slutsats att det statliga tandvårdsstödet i stort motsvarar förväntningarna vid införandet. Vi har framgångsrikt arbetat med att sprida vår syn till politiker, myndigheter, medlemmar och allmänheten. Det mediala intresset för tandvårdsbranschen har ökat under Privattandläkarna får kontinuerligt medieförfrågningar om att uttala sig för branschen. Även om mediebilden av tandvården inte har varit odelat positiv under 2015 kan man konstatera att den privata tandvården återigen rankas som den mest uppskattade samhällstjänsten enligt SKI:s undersökning "Kundnöjdhet Samhällsservice enligt Svenskt Kvalitetsindex 2015". Det är mycket glädjande. Det lokala utvecklingsarbetet har prioriterats under Nu finns lokal representation i hela landet, och fokus har därför legat på att integrera det lokala arbetet i all verksamhet för att bland annat stärka vårt påverkansarbete. Även vår medlemsrekrytering visar resultat och antalet medlemmar fortsätter att öka. Jag bedömer att Privattandläkarnas påverkansarbete ger påtagliga resultat. Vi har ett bra anseende bland politiker, myndigheter samt övriga aktörer inom tandvården. Ett brett kontaktnät och hög trovärdighet medför att organisationen får viktiga uppdrag såsom närvaro i grupper och remissförfrågningar. Dessutom får vi möjlighet att föra fram vår syn i media. Nu fortsätter arbetet med att stärka vårt varumärke och få ett bra genomslag i vårt påverkansarbete. Privattandläkarna står för trygghet, kvalitet och öppenhet det är de värden som är grunden i vårt varumärke. Med detta som grund arbetar vi för goda marknadsvillkor för den privata tandvården, vidareutveckling av det statliga tandvårdsstödet, konkurrensneutralitet samt bidra till att patienterna kan göra välgrundade val. Avslutningsvis vill jag tacka alla engagerade medlemmar och medarbetare för era avgörande insatser. Vi är framgångsrika tillsammans. Merit Lindberg Verkställande direktör Privattandläkarna

4 Vision: Sveriges ledande tandvårdsaktör Affärsidé: Vi ska utifrån ett medlemsinflytande agera, driva och gå före i en framgångsrik tandvård. Grundläggande värderingar: Delaktighet Inom Privattandläkarna råder en demokratisk föreningsanda, där alla har möjlighet att göra sin röst hörd. Professionella relationer Privattandläkarna ska agera på ett föredömligt och professionellt sätt i förhållande till medlemmar, myndigheter, samarbetspartners, leverantörer och medarbetare. Affärsmässighet Privattandläkarna ska vara trovärdiga och ha ett ärligt uppsåt i alla affärsrelationer. Hög vård- och verksamhetskvalitet Privattandläkarna arbetar för att vårdens kvalitet ska belysas som den avgörande faktorn för privattandvården i framtiden. Patienten i fokus Privattandläkarna erbjuder, genom medlemmarnas omsorg, Sveriges befolkning en god tandhälsa. Öppenhet inför omvärldsförändringar Privattandläkarna är öppna inför förändringar och bevakar branschens intressen.

5 Strategisk inriktning De strategiskt övergripande målen för Privattandläkarna är att: Företräda medlemmarnas intressen. Agera proaktivt för att driva branschen framåt. Främja företagandet inom tandvården. Fokus på patientintresset, som leder till förbättringar för vårdgivarna. Verka för en aktiv organisation med stark lokal förankring. Uppmuntra medlemmar att följa våra värderingar och riktlinjer. Operativ inriktning Tandvårdsbranschen har genomgått stora förändringar under 2000-talet. Målen om fri prissättning och fri etableringsrätt har uppnåtts vilket tillsammans med fritt val för patienten och ett statligt skydd mot höga tandvårdskostnader ger goda förutsättningar för en fungerande tandvårdsmarknad. Tandvården har dock ifrågasatts det senaste året och branschens förutsättningar skulle kunna ändras snabbt. Det är avgörande att Privattandläkarna fortsätter att bevaka och utveckla villkoren för den privata tandvården. För att Privattandläkarna ska kunna påverka villkoren måste vi ha goda relationer med ett brett kontaktnät av beslutsfattare. Det statliga tandvårdsstödet I augusti lämnade utredningen Ett tandvårdsstöd för alla (SOU 2015:76) sitt slutbetänkande. Utredare var Bengt Germundsson, kommunalråd (kd) i Markaryd. Utredningen hade sex sammanträden under 2015, varav ett sträckte sig över två dagar. Lars Olsson, Privattandläkarnas näringspolitiska chef, har representerat branschorganisationen som expert i utredningen och deltagit vid alla sammanträden. Dessutom har Privattandläkarna varit aktiva i att ta fram faktaunderlag till utredningen. Privattandläkarna delar utredningens slutsats att det statliga tandvårdsstödet skapat goda förutsättningar till fler tandvårdskontakter. Färre individer avstår idag från tandvård av ekonomiska skäl än innan införandet av det statliga tandvårdsstödet. Högkostnadsskyddet ger ett bra stöd till de som fått höga tandvårdskostnader. Modellen med ersättningsbara tillstånd och åtgärder styr, precis som tanken är, mot den tandvård som prioriteras i de nationella riktlinjerna för vuxentandvård, vilket är bra. Dock har regelverket blivit alltmer detaljerat och omfattande. Privattandläkarna delar utredningens slutsats att det finns behov av bättre stöd till patienterna så att deras ställning stärks.

6 Privattandläkarna är positiva till att åldern för det förhöjda allmänna tandvårdsbidraget (ATB) sänks från 75 år till 65 år. Privattandläkarna är positiva till att det införs en skyldighet för myndigheter att rapportera till varandra om de misstänker att en vårdgivare systematiskt överutnyttjar stödet. Privattandläkarna anser att det är viktigt att det finns bra och effektiva sanktionsmöjligheter om en vårdgivare brutit mot regelverket. Privattandläkarna är därför positiva till utredningens förslag på detta område men anser att det är viktigt att reglerna utformas så att byråkratin och administrationen inte ökar för den klart övervägande andel vårdgivare som följer regelverket. Konkurrensneutralitet I januari blev Privattandläkarnas granskningsrapport angående folktandvårdens redovisningar klar. Resultatet i granskningen överensstämmer med resultatet i Statskontorets uppföljning och visar att folktandvårdens ekonomiska redovisning inte är transparent. Privattandläkarna har därför träffat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för att diskutera vilka åtgärder som behövs för att folktandvårdens redovisningar ska bli transparenta. Efter vårt möte har SKL:s nätverk för ekonomidirektörer beslutat om ett åtgärdsprogram för hur redovisningsmodellen som Statskontoret föreslog 2014 ska implementeras och hanteras av huvudmännen. Modellen säkerställer att särredovisningen fastställs av fullmäktige och inkluderas i årsredovisningen och därmed omfattas av revision. I budgetproposition för 2016 bedömer regeringen att landstingens/regionernas ekonomiska redovisning av folktandvården i väsentliga delar är tillfredsställande. Det är en bedömning som Privattandläkarna inte delar. Privattandläkarna anser att det är dags för lagstiftning angående folktandvårdens ekonomiska redovisningar och har påbörjat arbetet med att analysera hur en sådan lag skulle kunna utformas. Det pågår ett löpande påverkansarbete lokalt gällande konkurrensneutralitet. Nedan redovisas några exempel på detta. Västra Götaland 2012 beslutade Västra Götalandsregionen att valfrihet inom specialisttandvården skulle vara en del av den regionala utvecklingsstrategin. Det var ett beslut som genomdrevs mot dåvarande landstingsstyrelsens vilja och beslutet fick inget större genomslag i arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Då makten i regionen skiftade vid 2014 års val har Privattandläkarna under 2015 verkat för att det ska påbörjas ett arbete för att införa fritt val av specialist i Västra Götaland. I regionens verksamhetsplan för 2016 står det att ett av de områden där man ser en möjlighet att införa vårdval är inom specialisttandvården. Skåne I Region Skåne finns idag valfrihet inom specialisttandvården, vilket är positivt då det inte är vanligt förekommande inom Sveriges landsting/regioner. Dock är det inte konkurrensneutralt gällande remittering till specialisttandvården. Den privata tandvården måste använda ett ITstöd där det finns vissa villkor gällande bekräftelse- och behandlingstid. Om den privata specialisten inte bekräftar remissen eller påbörjar behandlingen i tid, så återgår remissen till allmäntandläkaren som remitterat patienten. Därefter får allmäntandläkaren göra en ny remiss för patienten. Folktandvården använder sitt eget system där ovanstående villkor saknas.

7 Utöver ovanstående kan användandet av ett eget system leda till att de privata specialisterna missgynnas, eftersom folktandvården ska remittera till en specialist som inte är valbar i folktandvårdens system. Privattandläkarna har tagit upp frågan på Råd för dialog möten där både ansvariga politiker och tjänstemän deltar. Privattandläkarna har också haft ett möte med Region Skåne, som instämmer i att Folktandvården Skåne AB ska remittera på samma sätt som privata vårdgivare. Stockholm I Stockholm har landstinget beslutat att tandvård till asylsökande får utföras av folktandvården och en privat aktör. Detta beslut är fattat utan att andra privata aktörer fått möjlighet att få ersättning för denna tandvård. Privattandläkarna anser att detta förfaringssätt är helt felaktigt och vår grunduppfattning är att det borde råda fritt val av tandläkare även för asylsökande. Tills en sådan valfrihet har genomförts menar Privattandläkarna att det är oacceptabelt att en privat aktör får ersättning för denna tandvård medan andra inte får det, samt att upphandling inte har skett. Detta innebär att det inte råder konkurrensneutraliet mellan olika privata aktörer. Privattandläkarna har haft kontakt med landstinget om detta och även påtalat problemet i en träff med ordföranden för landstingets tandvårdsberedning. Privattandläkarna analyserar även om regelverket stämmer med konkurrensneutralitet för upphandlingar. Patientens möjlighet till välgrundade val En förutsättning för en fungerande marknad är att det råder balans mellan den information som producent och konsument har. Därför behöver konsumenternas möjlighet att göra övervägda val inom tandvården förstärkas. Privattandläkarna har arbetat aktivt för att de tekniska problem som idag är förknippade med prisjämförelsetjänsten på hitta och jämför vård på 1177vardguiden.se ska lösas. Tyvärr kvarstår problem och vårdgivare i Stockholms län saknar i princip möjlighet att ansluta sig. Den statliga klagomålsutredningen kom med sitt slutbetänkande Fråga patienten - Nya perspektiv i klagomål och tillsyn i december. Utredningen konstaterade att dagens klagomålssystem inom vården är otydliga för patienten och att det inte är klart vart patienten ska vända sig i olika frågor. Privattandläkarna har träffat personer från utredningen och förklarat hur vår förtroendenämndsverksamhet fungerar. Vi har även betonat vikten av att kommande regleringar av hur klagomål ska hanteras harmoniserar med vår nuvarande förtroendenämndsverksamhet. Tandvårdspolitik I budgetpropositionen för 2016 aviserar regeringen att de avser göra tandvården kostnadsfri för unga upp t.o.m. det år de fyller 21 år, från och med den 1 januari I ett andra steg, fr.o.m. den 1 januari 2018, avses åldersgränsen höjas till det år de fyller 23 år. Samtidigt visar utredningen Ett tandvårdsstöd för alla att gällande målgrupp snarare besöker tandvården för ofta än för sällan. Utredningen visar också att besöksfrekvensen bland berörd åldersgrupp inte skiljer sig åt mellan Västra Götaland som redan infört kostnadsfri tandvård för ungdomar upp till 24 år och i andra landsting/regioner som har kostnadsfri tandvård upp till 19 år. Privattandläkarna har träffat flertalet riksdagspartier och representanter för regeringen och påtalat att vår analys är att förslaget inte bidrar till att förbättra tandhälsan bland unga vuxna.

8 Under Almedalsveckan släppte LO sin rapport Klassamhällets dolda leende där de bland annat föreslår att regeringen bör införa en prisreglering och en effektivare kontroll av tandvårdssektorn. LO:s förslag skulle få förödande konsekvenser och grundförutsättningen för att bedriva bra tandvård skulle förändras. Privattandläkarnas bedömning är att förslaget inte heller skulle leda till att patientens kostnad för tandvården skulle sjunka. Däremot skulle transparensen inom tandvården minska och med det minskar även patientens möjlighet att förutse vad tandvården kommer att kosta. Privattandläkarna har träffat LO, flertalet riksdagspartier och representanter för regeringen och gått igenom vilka konsekvenser förslaget skulle få. Myndigheternas arbete och offentliga utredningar Myndigheternas uppdrag är att se till att gällande regelverk följs samt att ge stöd till patienter och vårdgivare. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Under året har Privattandläkarna haft flera träffar med TLV angående de förändringar av referenspriserna som genomfördes Privattandläkarna har vid dessa träffar även påtalat behovet av fortsatt analys av de åtgärder där marknadspriset kraftigt avviker från referenspriset. Privattandläkarna har träffat TLV och diskuterat de förändringar som genomförs år 2016 och de som planeras att genomföras Försäkringskassan I februari kom Försäkringskassans rapport Efterhandskontroller inom tandvården. Rapporten visar att mellan 2,02-3,47 procent av tandvårdsstödet betalats ut felaktigt. Det innebär ett belopp på 103,8-178,5 miljoner kronor, vilket ligger i linje med felaktiga utbetalningar inom övriga socialförsäkringssystem. 73 procent av alla kontrollerade mottagningar hade inget återkrav. Den vanligaste orsaken till återkrav var bristande dokumentation. Försäkringskassan anser också att TLV:s regelverk inte lever upp till lagstiftarens intentioner att vara enkelt och förutsägbart. Slutligen menar Försäkringskassan att tidigare farhågor om att det förekommer felaktiga utbetalningar i stor omfattning kan avfärdas. Med anledning av resultaten i Försäkringskassans rapport har Privattandläkarna än mer aktivt drivit frågan att Försäkringskassans arbete med efterhandskontroller ska förändras. Vi vill att Försäkringskassan i större utsträckning riktar in sig på de vårdgivare där det finns skäl att misstänka felaktiga underlag. Försäkringskassan har också beslutat ändra urvalet för sina efterhandskontroller. Försäkringskassan har under en längre period inte levt upp till sitt serviceåtagande gällande väntetider och tillgänglighet på sitt kundcenter för partners (KCP). Privattandläkarna har fört diskussioner med Försäkringskassan om detta och vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen. Tyvärr har väntetiderna inte förkortats. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) SSM:s arbete med en ny föreskrift gällande strålsäkerhet fortskrider. Privattandläkarna ingår i en referensgrupp gällande detta arbete.

9 Skatteverket I slutet av 2014 förändrade Skatteverket sitt ställningstagande angående vilken tandvård som ska momsbeläggas. Privattandläkarna ansåg att det nya ställningstagandet inte var tillräckligt tydligt för att ge ett bra stöd till våra medlemmar. Vi har därför träffat Skatteverket och diskuterat behoven av förtydliganden i meddelandet. Skatteverket har efter träffen förändrat och förtydligat ställningstagandet. Översyn om dold mervärdeskatt I augusti lämnade den statliga översynen om dold mervärdesskatt till kommuner och landsting sitt slutbetänkande. Utgångspunkten ska vara att förslag till ändringar i regelverket ska syfta till konkurrensneutralitet vid valet mellan att bedriva verksamhet i kommunal eller privat regi. Privattandläkarna har medverkat i en referensgrupp till utredningen. Skönhetsutredningen Den statliga skönhetsutredningen kom med sitt slutbetänkande Kroppsbehandlingar - Åtgärder för ett stärkt konsumentskydd, i november Privattandläkarna har under året träffat personer från utredningen och diskuterat behovet av förstärkt konsumentskydd gällande kosmetiska behandlingar inom tandvården. Betänkandet klargör att kosmetiska behandlingar inte syftar till att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan och därmed inte faller inom tandvårdens regelverk. Därför föreslås att kirurgiska ingrepp och injektioner endast ska få utföras av särskilda yrkesgrupper. Övriga kosmetiska behandlingar omfattas dock inte av denna reglering. Privattandläkarnas analys är att detta innebär att flera kosmetiska behandlingar i munnen, t.ex. kosmetiska tandregleringar, inte omfattas av begränsningen vilket innebär att även olegitimerad personal kan utföra dessa. Privattandläkarna har kontaktat andra organisationer inom tandvården angående detta. Tandvård för asylsökande Under 2015 ökade antalet personer som söker asyl i Sverige kraftigt till drygt personer. Asylsökande vuxna har rätt till tandvård som inte kan anstå och asylsökande barn och ungdomar under 18 år har rätt till fullständig tandvård. Patienten betalar 50 kr vid varje besök och övrig kostnad täcks av landstingen/regionerna som i sin tur får en schablonersättning från Migrationsverket. Enligt en förordning från 1994 är det folktandvården som ansvarar för denna tandvård. Privattandläkarna har uppmärksammat att hela tandvårdens resurser behövs för att klara uppdraget gällande asyltandvården. Utöver detta bör även asylsökande få välja den vårdgivare och tandläkare de själva vill. Privattandläkarna har därför träffat flertalet av riksdagspartierna och representanter för regeringen och påtalat behovet av en förordningsändring. Även SKL och Tandläkarförbundet har påtalat behovet av en förordningsändring. Tyvärr har regeringen istället för att förändra förordningen valt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att utreda frågan. Tandvård till sköra äldre Under året har flera undersökningar visat att det riktade tandvårdsstödet från landstinget inte når målgruppen sköra äldre och att de därmed riskerar att tappa sin tandvårdskontakt. Flera landsting har även slutat upphandla den uppsökande tandvården och istället gett folktandvården i uppdrag att utföra denna tandvård.

10 Privattandläkarna har tagit upp dessa frågor med de riksdagspartier vi träffat samt med representanter för regeringen. Privattandläkarna har även haft kontakt med de landsting som beslutat att inte upphandla den uppsökande tandvården. Privattandläkarna har också träffat Landsorganisationen (LO) och Kommunal och diskuterat frågan om hur sköra äldre ska kunna få stöd att själva sköta sina tänder och hur stödet ska kunna nå sköra äldre. Remissvar Remissvar på förslag till ändring av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV:s) föreskrifter och allmänna råd (TLVFS 2008:01) om statligt tandvårdsstöd Remissvar på Förordning om ändring i förordningen (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen Remissvar på Förordning om ändring i patientsäkerhetsförordningen (2010:1369) Remissvar på delbetänkandet Sedd, hörd och respekterad. Ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården SOU 2015:14 Remissvar på betänkandet Patientrörlighet inom EES vissa kompletterande förslag Ds 2015:18. Remissvar på Uppföljning avseende ortodonti i Stockholms län Remissvar på förslag till föreskrifter om anmälan av allvarliga vårdskador (Lex Maria) Skrivelse till utbildningsdepartementet och Myndigheten för yrkeshögskolan om brist på tandsköterskor och tandhygienister. Privattandläkarna har deltagit i följande utredning: Om ett förbättrat tandvårdsstöd Privattandläkarna har deltagit i följande dialoggrupper: Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Försäkringskassan Socialstyrelsen, Försäkringskassan och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Privattandläkarna har deltagit i följande referensgrupper: Strukturell översyn av referenspriserna Vårdens producenter/sveriges Kommuner och Landsting Referensgrupp om föreskrifter gällande strålsäkerhet - Strålsäkerhetsmyndigheten Privattandläkarna har deltagit i följande förvaltningsgrupp: Hitta och jämför vård Privattandläkarna har deltagit i följande samrådsgrupp: E-hälsa/ E-hälsomyndigheten Rapporter PwC om transparens och ekonomisk redovisning av folktandvården

11 Privattandläkarnas kontaktnät Privattandläkarna påverkar tandvårdsbranschen genom betydelsefullt samarbete med rätt aktörer. (Listas nedan i alfabetisk ordning) Almega Center för ehälsa i samverkan (CeHis) Datainspektionen De politiska partierna Ekobrottsmyndigheten Finansdepartementet Försäkringskassan Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Konkurrensverket Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården (SBU) Landsorganisationen (LO) Läkemedelsverket Myndigheten för vårdanalys Näringsdepartementet Näringslivets regelnämnd Pensionärernas riksorganisation (PRO) Riksrevisionen Socialdepartementet Socialstyrelsen Statskontoret Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Svenska Tandsköterskeförbundet Sveriges Akademikers centralorganisation (SACO) Sveriges Dental laboratorieförening (DR) Sveriges kommuner och landsting (SKL) Sveriges Pensionärsförbund (SPF) Sveriges Tandhygienistförening Sveriges Tandläkarförbund (STF) Sveriges Tandteknikerförbund Tandläkare Egen verksamhet (TEV) Tillväxtverket Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Tjänstetandläkarna (TT) Vårdföretagarna Almedalen Delar av kansli och styrelse representerade Privattandläkarna under politikerveckan i Visby. Privattandläkarna deltog på ett flertal seminarier, mingel och möten. På tisdagen arrangerade Privattandläkarna ett mingel i trädgården, med deltagarrekord. Cirka 50 gäster, intressenter inom tandvården samt beslutsfattare och myndighetsanställda, besökte oss.

12 Under veckan bokades och genomfördes enskilda möten med Gunilla Hult Backlund, generaldirektör Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och med Sofia Wallström, generaldirektör Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV). I slutet av veckan gjorde LO ett utspel om idéer för mer jämlik tandvård. Prisreglering nämndes som ett alternativ, vilket Privattandläkarna avfärdade på plats. Kontakt och dialog gällande utspelet fortsatte under hösten och ämnet har diskuterats i media. Press och media Relationerna till massmedia är goda. Privattandläkarna blir kontinuerligt uppringda för expertutlåtanden. Vi har även agerat som en rådgivande instans för enskilda medlemmar som behövt stöd i sin kontakt med pressen. Under året har tandvården förekommit mer frekvent i media. Privattandläkarna har fått fler intervjuförfrågningar och har även märkt av en större efterfrågan av debattartiklar från organisationen. Generellt är det granskande reportage som har ökat i både lokalpress samt nationell media. I takt med att efterfrågan om Privattandläkarnas ståndpunkter i olika frågor har ökat fattades i september ett beslut om att starta ett konto på My Newsdesk, som är ett verktyg för att skicka pressmeddelanden till en bred målgrupp av journalister och branschfolk. Detta har använts under hösten 2015 med gott resultat. I maj sände Kalla fakta i TV 4 ett program med rubriken Kan du lita på din tandläkare?. Programmet granskade tandvården med utgångspunkten att upp till patienter kan ha blivit lurade av sin tandläkare. Efter programmet fick Privattandläkarna lägga ner mycket arbete på att förklara för allmänhet, massmedia och beslutsfattare att Kalla faktas uppskattning och slutsats var fel. Lars Olsson från Privattandläkarna intervjuades i programmet och lyfte vikten av patientens fria val samt ökad transparens. Veckan efter programmet fick sjukvårdsminister Gabriel Wikström en fråga i riksdagen angående ordning och reda inom tandvården. I svaret betonade ministern att granskningen gällande att patienter kan ha blivit lurade, inte är bekräftad av ansvarig myndighet, Försäkringskassan.

13 2015 har fokusområden för det interna arbetet varit medlemsrekrytering och medlemsvård, förbättring av tjänsteutbudet och fortsatt utveckling av den lokala verksamheten. Privattandläkarna har även inlett ett arbete för att stärka vårt varumärke. Varumärket Privattandläkarna 2015 har Privattandläkarna påbörjat ett arbete att bygga varumärket både internt och externt. Det är viktigt att alla medlemmar har god kännedom om vårt varumärke. Det finns ett stort värde i att visa sitt medlemskap och marknadsföra Privattandläkarna på sin praktik eller på sin webbsida, eftersom varumärket är en konkurrensfördel gentemot dem som väljer att stå utanför branschorganisationen. Privattandläkarna har även påbörjat ett arbete att marknadsföra sig utåt mot allmänheten, med syfte att skapa en större kännedom om vad det innebär att gå till en medlem i Privattandläkarna och på så sätt skapa en större efterfrågan för detta. En viktig del i Privattandläkarnas varumärke är våra ställningstaganden och i varumärkesbyggandet ingår att ytterligare synliggöra dem utåt, ett arbete som också har påbörjats under året. Internt varumärkesarbete Under våren 2015 har kansliet spridit den grafiska profilen till medlemmar och intresserade via mail och på hemsidan, samt att Privattandläkarnas uppdaterade hemsida lanserades (läs mer under Ny hemsida). Under hösten 2015 har ett flertal broschyrer tagits fram, en webbshop med profilprodukter har lanserats och organisationen har intensifierat arbetet med att informera medlemmarna om de olika marknadsföringsalternativ som finns. På hemsidans inloggningsbara del kommer man direkt till information om olika marknadsföringsalternativ till medlemmarna: Ladda ner sitt medlemsmärke Medlemmar får tillgång till ett digitalt medlemsmärke som de kan visa tillsammans med sin egen logotyp på till exempel sin hemsida. De som använder Privattandläkarnas medlemsmärke särskiljer sig från icke medlemmar och visar att de ställer sig bakom branschorganisationens värderingar med etiska riktlinjer, överenskommelse med Konsumentverket och förtroendenämndsverksamhet. Beställa informationsbroschyrer Broschyrer som riktar sig till patienter har tagits fram med Privattandläkarna som tydlig avsändare. Barntandvård, information om förtroendenämndsverksamheten och vad tandvårdsstödet innebär är några av de ämnen som behandlas. Alla medlemsföretag kan beställa broschyrer från hemsidan kostnadsfritt. Beställa profilmaterial från den nya webbshopen

14 I november 2015 lanserades Privattandläkarnas webbshop, I samband med Verksamhetsplaneringsmötet fick alla närvarande medlemmar en goodiebag med ett urval av de profilprodukter som finns att beställa i webbshopen. Till exempel kan man beställa vattenflaskor, pennor, block, reflexer, resväska eller handdukar. Syftet är att sprida vår logotyp och öka kännedomen om den. En del produkter går även att få med både Privattandläkarnas och praktikens egen logotyp. Till exempel pikétröjor eller sportbagar. I mitten av december gjordes ett brevutskick med en medlemsskylt att ha på disken samt ett medlemsklistermärke till samtliga tandläkare knutna till Privattandläkarna. I utskicket passade vi på att göra reklam för webbshopen genom att skicka med en penna med Privattandläkarnas logotyp och ett flygblad om webbshopen. Externt varumärkesarbete Privattandläkarnas ställningstaganden kommunicerar vad vi står för och vilka vi representerar och är en del av vårt varumärke. För att synliggöra våra frågor kommer fokus framåt till stor del läggas på att nå ut mer i lokal media med hjälp av våra medlemmar och förtroendevalda som talespersoner. För att förbereda detta arbete genomfördes under 2015 en medieanalys på landstingsnivå som ska lägga grunden för fortsatt utveckling av organisationens lokala kommunikationsstrategi. Även arbete med en förnyad övergripande kommunikationsstrategi har påbörjats. Under 2015 har Privattandläkarnas bildbank uppdaterats och förnyats med både modellbilder utomhus och i studiomiljö samt genrebilder i en tandläkarpraktik. Privattandläkarna har förnyat bildspråket genom att byta ut svart-vita samt turkosblå bilder till fullfärg. Bilderna används i allt tryckt material samt i sociala medier. Genrebilder används i större utsträckning i Dentalmagazinet, på webben och i utskick på MyNewsdesk. Privattandläkarna har annonserat vid 4 tillfällen i olika bilagor i de största tidningarna i Sverige, bland annat Svenska Dagbladet, DN och Göteborgs-Posten. Privattandläkarna har även skrivit en ledare i en annonsbilaga till Sydsvenskan och Helsningborgs dagblad. Annonseringen har riktats till målgruppen patienter (allmänhet), under rubriken Extra trygghet för dig som patient. Vi har tagit upp vikten av patientens önskemål och krav, samt nyttan av att gå till en vårdgivare som är medlem hos oss. Lokal verksamhet En mängd aktiviteter har genomförts under 2015 i syfte att stötta den lokala verksamheten. Under mars månad genomfördes en utbildning för medlemmar och förtroendevalda. Utbildningen innehöll pass om Privattandläkarnas påverkansarbete, ekonomi och stadgar. Dagen avslutades med en föreläsning om varumärkesbyggande. Privattandläkarna lanserade en uppdaterad hemsida i mars. Under den centrala hemsidan togs det även fram lokala hemsidor. Läs mer under avsnittet Ny hemsida. För att hjälpa lokalavdelningarna i dess lokala påverkansarbete har det tagits fram en mall för att planera och lägga upp detta arbete. Mallar för kallelser och protokoll har också skickats ut till lokalavdelningarna för att förenkla deras arbete.

15 Under 2015 har medarbetare från kansliet deltagit både på höst- och vårmöten runt om i landet. Medarbetare från kansliet har även träffat lokala styrelser och deltagit på möten med politiker samt deltagit i samverkansmöten med landsting/regioner. Innan årsmötet 2015 genomfördes en lokalavdelningskonferens med syfte att byta erfarenheter mellan lokalavdelningarna. Läs mer under avsnittet Lokalavdelningskonferens. Tjänsteutbud Den 19 oktober 2015 bytte Privattandläkarna försäkringsförmedlare, från Brim AB till Marsh AB. Privattandläkarna ser löpande över de befintliga avtal och försäkringslösningar som finns. Anledning till bytet är att Marsh AB erbjudit ekonomiskt fördelaktigare avtal för Privattandläkarna vilket håller nere medlemsavgifterna, samt även att öka kvalitet och service till medlemmarna. Detta är den största förändringen i tjänsteutbudet under Utöver byte av försäkringsförmedlare har ett nytt samarbetsavtal slutits under året. Samarbetspartnern är Spotify Business, som ger medlemmarna möjlighet att spela musik via Spotify på sina praktiker. Ett avtal med Tidningskungen har också uppdaterats samt en tidigare samarbetspartner, Friskvårdschecken, har bytt ut sitt koncept till att bli digitalt och i samband med detta har de även bytt namn till Actiway. Därför har ett nytt avtal om denna tjänst slutits. Ny hemsida Hemsidan är en av våra viktigaste kanaler för att nå ut med aktuell information till våra medlemmar och till allmänheten. I mars lanserades en uppdaterad hemsida med ett nytt utseende som bättre svarar upp mot Privattandläkarnas grafiska profil. Adressen är densamma som förut: Under 2015 har viss utveckling av innehållet på webben skett. Syftet är att det ska vara enkelt och mer tydligt att hitta den information man efterfrågar. I samband med bytet till den nya hemsidan skapades även underhemsidor till alla lokalavdelningar. För att komma åt dessa måste besökaren logga in via sin medlemsinloggning. På de lokala hemsidorna kan lokalavdelningarna kommunicera med sina medlemmar. I april möjliggjordes för lokalavdelningarna att utse en ansvarig webbredaktör för den specifika lokalavdelningens hemsida. En manual har tagits fram till hjälp för de nya webbredaktörerna. Hittills har tre lokalavdelningar utsett egna webbredaktörer. Om man inte har utsett en webbredaktör bistår kansliet med att publicera material. Förtroendenämnderna Under 2015 infördes en ny och förbättrad telefonväxel för Privattandvårdsupplysningen. Det har bidragit till ökad tillgänglighet med förbättrad telefonkö och tydligare information till patienterna. Det ger också ökade möjligheter för Privattandläkarna att få ut samtalsstatistik och följa upp verksamheten. Förtroendenämnderna höll två konferenser under året, den 20 mars samt den 8 till 9 oktober, där samtliga nämnder utbildades i ärendehandläggning, regelverk, patientförsäkring och

16 kommunikation. Under konferensen den 20 mars höll även Patientförsäkringsföreningen en utbildning om sin verksamhet. Under 2015 registrerades 151 ärenden till de regionala förtroendenämnderna och 25 av dessa överklagades till den centrala förtroendenämnden vilket ger en sammantagen ärendemängd i förtroendenämnderna om 176 registrerade ärenden. Under andra halvåret 2015 har ärendemängden ökat jämfört med samma period föregående år och denna trend ser ut att hålla i sig. Privattandvårdsupplysningen har under 2015 besvarat 1726 samtal från patienter med frågor kring tvister, förtroendenämnderna, behandlingar, tandvårdsstödet och garantier. Medlemsrekrytering Under 2015 har arbetet med att aktivt rekrytera nya medlemmar intensifierats genom samarbete med lokalavdelningarna. Fördelen med detta arbetssätt är att lokala förtroendevalda i många fall har kunskap om och känner de företag i sitt område som inte är medlemmar. Det ger även en stor trovärdighet om tandvårdsföretagen berättar om och rekommenderar medlemskap till andra tandvårdsföretag. Som en del i medlemsrekryteringen har även potentiella medlemmar blivit inbjudna till flera lokala vår- och höstmöten. På ett par håll i landet har det genomförts lokala Privattandläkardagar där potentiella medlemmar bjudits in. Detta skedde även till Privattandläkarnas centrala Privattandläkardag som gick av stapeln i maj Kansliet har också förbättrat den Power Point-presentation som funnits och skickat ut till lokalavdelningarna för att kunna användas i exempelvis dialog med potentiella medlemmar. Till detta har även ett lokalt säljbrev tagits för att användas vid utskick. Kansliet informerar även fortlöpande om vad medlemskapets fördelar innebär för potentiella medlemmar. En del i Privattandläkarnas långsiktiga arbete med medlemsrekrytering är studentnätverket som startade för ett par år sedan. Syfte med nätverket är flera. Alla som utbildar sig till tandläkare ska känna till Privattandläkarna som organisation, vilket stöd, förmåner och nätverk vi erbjuder både i uppstartsfasen och som erfaren företagare. Det är också en viktig plattform mellan studenter och medlemsföretag både i personalrekryteringssyfte och för kommande försäljning av verksamhet. Många studenter hör löpande av sig till Privattandläkarna för att få veta mer om den privata tandvårdsbranschen, om företagande och om möjligheter till anställning privat. Privattandläkarna har under 2015 fått 109 nya medlemmar. Den 31 december 2015 uppgick medlemsantalet till medlemsföretag med anslutna tandläkare. Det innebär en ökning med 27 medlemsföretag och 186 anslutna tandläkare jämfört med samma tidpunkt 2014 vilket är glädjande. Studentnätverket Studentnätverket fortsätter att växa med allt fler studenter. Den 31 december 2015 var 534 tandläkarstudenter med i nätverket. Det är en ökning med 70 procent sedan samma tidpunkt 2014.

17 Studentnätverkets nätverksträffar blir alltmer etablerade. Nätverksträffar anordnas en gång om året vid samtliga studieorter i Sverige där tandläkarutbildningar finns. Dessa sker i samarbete mellan kansli, lokalavdelningar, medlemsföretag och studenter och är mycket uppskattade. Vi bjuder in studenter från termin sju till tio, beroende på utbildningsort, till nätverksträffarna. Alla tandläkare hos våra medlemmar får minst en inbjudan per år till någon av våra nätverksträffar. En programpunkt på nätverksträffarna är att ett eller flera medlemsföretag får berätta för studenterna om sitt arbetsliv efter examen. Det skapar en nyfikenhet från studenterna och mynnar ut i många bra samtal på det efterföljande minglet har fyra nätverksträffar genomförts i; Umeå, Malmö, Stockholm och Göteborg. Cirka 125 studenter och cirka 70 representanter från olika medlemsföretag har deltagit. Studentnätverket har också medverkat på nedanstående studentmässor 2015: Stockholms arbetsmarknadsdag Göteborg alarmmässa Odontologisk inspirationsdag i Umeå Odontologiska inspirationsdagen i Malmö Privattandläkarna har också besökt tandläkarhögskolan i Huddinge och informerat studenter i termin tio och åtta om vår organisation och förtroendenämndsverksamhet. På hemsidan, har studentnätverksfliken uppdaterats och fått fler underrubriker. Inbjudningar och bilder publiceras löpande under fliken Aktuellt. Det har också blivit lättare för studenter att navigera sig till sidan där man går med i nätverket. För första gången öppnade vi upp för studenter att anmäla sig till Privattandläkardagen 2015, i mån av plats. Intresset var mycket stort. En ny broschyr om Studentnätverket har tagits fram för att delas ut på mässor och liknande aktiviteter. Pensionärsnätverket I slutet på 2015 startade Privattandläkarnas pensionärsnätverk. Bakgrunden är att önskemål har inkommit om att man som pensionerad tandläkare vill ha möjlighet att fortsätta aktivera sig i organisationen även efter pension. Syftet med ett pensionärsnätverk är att möjliggöra fortsatt engagemang och ta till vara erfarenhet och kompetens som finns bland våra pensionerade medlemmar, samtidigt som kontakter och kunskap på ett smidigt sätt kan överföras till nya förmågor. Alla legitimerade tandläkare som inte längre är verksamma men som tidigare drivit eller varit anställd i ett medlemsföretag kan gå med i pensionärsnätverket. Som pensionär i nätverket har man närvarorätt vid föreningsmöten, samt närvaro- och yttranderätt vid lokalavdelningsmöten. Pensionär i nätverket kan inte väljas till förtroendeuppdrag i föreningens centrala organ eller som lokal styrelseledamot/representant. Däremot kan pensionär i nätverket adjungeras in av lokal styrelse eller fungera som lokal kontaktperson i de fall där lokal styrelse inte kan väljas. En administrationsavgift på 113 kronor per år tas ut för att gå med som pensionär i nätverket.

18 Privattandläkardagen Den 21 maj arrangerades Privattandläkardagen på Operaterrassen i Stockholm. Årets dag samlade 207 deltagare från hela tandvårdsbranschen ett nytt rekord. Dagen inleddes med ett anförande av Fredrik Reinfeldt, Sveriges förra statsminister. Fredrik vävde ihop de stora perspektiven från Indien och Kinas utvecklingsresa till hur ett litet land som Sverige bör agera för att stimulera företagande och klara en allt hårdare konkurrens. Därefter samtalade experterna från Tandvårdsutredningen om hur man på bästa sätt möter patienternas önskemål och behov. Panelen avslutade med att svara på frågor från publiken. I samband med kaffebuffén kunde deltagarna gå runt bland våra fem utställare som Privattandläkarna även har samarbetsavtal med. Efter kaffet presenterade Erik Kristow från Deliberately Communications en trendanalys av tandvårdsbranschen. Han slog bland annat fast att tandläkare har en mycket stark yrkesidentitet. Sist ut var multikonstnären Alexander Bard, som fokuserade på att gå igenom hur vår tids största revolution, digitaliseringen, förändrar vårt samhälle från grunden. Dagen avslutades med ett mingel. Årsmöte Fredagen den 22 maj genomfördes Privattandläkarnas årsmöte, då 39 medlemsföretag deltog. Lars Harrysson valdes till mötesordförande. Årsmötet beslutade att fastställa resultat- och balansräkning 2014 för Sveriges Privattandläkarförening dispositioner beträffande resultat enligt fastställd balansräkning samt bifalla ansvarsfrihet åt vd och styrelse beträffande förvaltningen I övrigt beslutade årsmötet: att fastställa arbetsordning för styrelsen, arbetsordning för förtroendevalda revisorer, arbetsordning för valberedningen, arbetsordning för den centrala förtroendenämnden, arbetsordning för de regionala förtroendenämnderna samt arbetsordning för lokalavdelningarnas styrelser, att bifalla proposition nr 1 om stadgeändring samt proposition nr 3 om mandat till styrelsen att vid behov justera medlemsavgifterna nedåt, styrelsen beslutade att dra tillbaka sin proposition nr 2 om policydokument och återkomma i frågan till verksamhetsplaneringsmötet hösten 2015, att besluta om omval av Jeanette Rindeskog, Håkan Dewill samt Karl Björnsson till ledamöter av styrelsen på två år, att välja Andreas Zubor till förtroendevald revisor på två år, att besluta om nyval av Henrik Furhammar till förtroendevald revisorssuppleant på två år,

19 att besluta om nyval av Johan Rosén till ordförande i centrala förtroendenämnden på två år, att välja Elisabeth Philip till ledamot av centrala förtroendenämnden på ett år, att till RFN Mellersta besluta om omval av Britt Hedenberg Magnusson, Jan Lundevall, Angela Stangel, Monica Wahlström samt Maria Lagervall till ledamöter på två år, att till RFN Mellersta besluta om omval av Mats Winderud samt Björn Friedman till ledamöter på tre år, att till RFN Norra besluta om omval av Björn Kruse till ledamot på två år, att vakanssätta RFN Norra med målet att så snart som möjligt genomföra fyllnadsval av en ledamot, att till RFN Södra besluta om omval av Bengt Emilsson, Per Krasse, Leif Lysell samt Gunilla Sahl till ledamöter på två år, att till RFN Västra besluta om omval av Ray Andersson, Magnus Fritzell, Lars Jönsson samt Maria Lind Kihl till ledamöter på två år, att besluta om omval av Björn Gottsta samt nyval av Patrik Andrén till ledamöter av valberedningen, båda på två år. Det justerade protokollet finns på Efter årsmötet avnjöts en god medlemsmiddag på IVA konferenscenter, med underhållning av Mi Ridell. Lokalavdelningskonferens Innan årsmötet den 22 maj genomfördes en lokalavdelningskonferens med cirka 70 förtroendevalda. Syftet med konferensen var att lära av varandra och goda exempel på vad som fungerat väl lokalt, utbyta erfarenheter samt utveckla den lokala verksamheten. Ett konkret resultat av lokalavdelningskonferensen är en enkät om barn- och ungdomstandvård som skickats ut till alla lokalavdelningar, för att kartlägga förutsättningarna för barn- och ungdomstandvård. Syftet med kartläggningen var att skapa ett uppslagsverk för att kunna jämföra villkoren över landet. Lars Olsson inledde med att berätta om Privattandläkarnas arbete med politisk påverkan. Därefter delades deltagarna in i små grupper. Varje grupp fick ett frågeformulär med ämnen inom bland annat barn- och ungdomstandvård, specialisttandvård och IT-stöd. I slutet redovisade alla grupper vad de kommit fram till. Mötesanteckningarna från lokalavdelningskonferensen har sammanställts och skickats ut till alla medlemmar. Mötesanteckningarna finns även publicerade på samtliga lokalavdelningars hemsidor.

20 Det är ett löpande arbete att fortsätta utveckla den lokala verksamheten. En del i detta är lokalavdelningskonferens i samband med årsmöte där avdelningarna kan mötas vilket kommer att vara en årligt återkommande aktivitet. Verksamhetsplaneringsmöte Fredagen den 20 november gick Privattandläkarnas Verksamhetsplaneringsmöte av stapeln på IVA konferenscenter i Stockholm. Mötet fastslog en inriktning för 2016 om ökad synlighet, samt att fortsätta arbeta för utökad samverkan och erfarenhetsutbyten mellan lokalavdelningarna. Verksamhetsplaneringsmötet beslutade att bifalla styrelsens förslag om: Verksamhetsplan, budget och medlems- och serviceavgifter för 2016 Arvoden till förtroendevalda Lägsta försäkringsskydd Policydokument om villkor för tandvård Vidare bifölls: motion nummer 1, om Ersättning för barn- och ungdomstandvård motion nummer 3, om Vårdplanering motion nummer 4, om Riskfond Mötet beslutade även att motion nummer 2, om Barntandvårdsavtal i Västra Götaland, ansågs besvarad. Ett justerat protokoll finns på Privattandläkarnas hemsida På förmiddagen höll Försäkringskassan en utbildning i hur man på bästa sätt kan ta del av tandvårdsstödet. Dagen avslutades med en medlemsmiddag som arrangerades i bankettsalen på IVA konferenscenter. Medlemmarna avnjöt en god middag och blev underhållna av Linda Bengtzing och Erik Linder. Styrelse Föreningens styrelse Styrelsen har under året haft följande sammansättning Perioden Caroline Nordqvist Orsucci, Ordförande Jeanette Rindeskog, Ledamot Ann-Chriztine Ericsson, Ledamot Håkan Dewill, Ledamot Karl Björnsson, Ledamot Svensk Privattandvård AB Styrelsen har under året haft följande sammansättning Perioden

21 Stefan Barholm, Ordförande Jeanette Rindeskog, Ledamot Håkan Dewill, Ledamot Kansli Medarbetare kontoret Merit Lindberg, Vd Lars Olsson, näringspolitisk chef Magnus Isberg, affärsutvecklare Ann-Catrin Almespång, förtroendenämnderna Ingela Andrée, medlemsservice Frida Jakobsson, kommunikationschef Magnus Jansson, ekonomi- och kontorschef Maria Biazzi, ekonomi Inger Åhlfeldt, Privattandvårdsupplysningen Tomas Hedman, ansvarig Förtroendenämnden och IT

22 Omvärldskartan Regering Riksdag Myndigheter Politiker Beslutsfattare Facket Patienter Privattandläkarna Organisationer Press Media Högskolor Kommuner Landsting

23 Total verksamhet sammanställning resultat Nettoomsättning Summa kostnader Resultat före finansiella poster Resultat efter finansiella poster Antal anställda Summa kostnader och nettoomsättning Privattandläkarna har genomfört stora förändringar under tidsperioden. Omfattande effektiviseringar och besparingar har verkställts och de totala kostnaderna har minskats med mer än hälften. Detta syns även på nettoomsättningen som under åren minskat då de kostnader som tidigare har behövts finansieras har sjunkit kraftigt. Medlemsavgifterna har därmed kunnat sänkas med ca 30 % jämfört med Effektiviseringarna och besparingarna består bland annat i att kansliet flyttat till mindre lokaler. Konsultkostnader för IT och advokat har dragits ned kraftigt och ett nytt mer användbart och kostnadseffektivt IT-system har implementerats. Personalstyrkan minskades även betydligt. Organisationen har genomlysts kostnadsmässigt i detalj. Framförallt innebar förändringarna att arbetsprocesser effektiviserats och kvalitetssäkrats, bland annat genom att tydliggöra ansvar och befogenheter i organisationen och omfördela arbetsuppgifterna bland personalen. Detta gör att verksamheten nu inte bara löper på i tidigare omfattning utan dessutom intensifierats inom vissa områden. Vi gör mer och bättre med färre anställda och mindre resurser i övrigt. Resultat före finansiella poster Det tillfälligt stora negativa resultatet för 2011 rör sig främst om kostnader för avgångsvederlag. Resultat efter finansiella poster Avkastningen på beredskapsfonden har varje år under sexårsperioden varit positivt vilket förklarar att resultatet efter finansiella poster är bättre än resultatet före finansnetto.

24 Total verksamhet - resultat jämfört med budget jan-dec 2015, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Intäkter Medlems- och serviceavgifter Förmedlingsprovision Marknadsföring Kursavgifter Övriga intäkter Jourersättning (lokala) Marknadsföring (lokala) Kursavgifter (lokala) Summa intäkter Kostnader Lokala kostnader Summa Verksamhetskostnader VP-möte och årsmöte Branschaktiviteter Information och marknadsföring Lokal aktivitet Utveckling affärssystem och webb Politisk påverkan* Förtroendenämnden Medlemsinformation Summa Kansli, personal och ledning Kansli (inkl. revision) Personal Styrelsen (inkl. valberedning) Summa Summa kostnader Resultat före beredskapsfond Resultat beredskapsfonden Resultat inkl. beredskapsfond * Avser övriga externa kostnader. Flera personer är involverade i påverkansarbetet men redovisas som personal.

25 Sveriges Privattandläkarförening - resultat jämfört med budget jan-dec 2015, tkr Resultat Budget Differens Utfallsgrad % Summa intäkter lokalt Summa kostnader lokalt Resultat lokalt Medlemsavgifter centralt Övriga intäkter centralt Summa intäkter centralt Verksamhetskostnader Lokal aktivitet Politisk påverkan* Förtroendenämnden Medlemsinformation Utveckling affärssystem & webb Föreningsmöten (VP- och Årsmöte) Summa Kansli, personal och ledning Kansli (inkl. revision) Personal Styrelsen (inkl. valberedning) Summa Summa kostnader centralt Resultat centralt Resultat lokalt/centralt totalt Resultat Beredskapsfond Resultat inkl. beredskapsfond Lämnat koncernbidrag till SPAB Utdelning från SPAB Resultat * Avser övriga externa kostnader. Flera personer är involverade i påverkansarbetet men kostnaden för detta ligger på raden personal