Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64 ~~: ~~ Motion till Re ' on Örebro län Örebro 31 mars ,. 0 nor rl In er or var av a len er me en ome rlo s ist emo aterna Reg ion trebro iån 0~5 soy- 3 t ::. C~ntrata diariet {~~~.~ Endomet~ios ä~ en sjukdom som fös Enånga ä~ okänd av både allfnänhet, skolpersonal och sjukvå~dspe~sonal. Det ledes till att många kvinnor inte diagnostiseras eller fås behandling fös sjukdoynen. Det kan också leda till att kvinnor fås felaktig diagnos vilket kan fö~vä~~a situationen. Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som uppkommer når livmoderslemhinnan inte stöts bort vid menstruation utan vandrar in i buken via äggstockarna. Idag drabbas cirka kvinnor i Sverige, och cirka 176 miljoner kvinnor vårlden över av endometrios, och av dessa har ungefär 60 procent någon form av symptom, varav 20 procent beräknas ha mycket svåra symptom. Kvinnor med endometrios kan is sån smärta att de inte klarar av att arbeta eller studera när det åx som värst. Smärtorna är ofta så kraftiga att kvinnan kr" s, får diayre eller svimmar. Enligt en studie ledd av Matts Olovsson, överläkare vid Nationellt Endometrioscentrum i Uppsala har kvinnor med endometrios sjukfrånvaro på i snitt 3 8 dagar per år. Genomsnittet för kvinnor är nio dagar per år. Mellan procent av kvinnor med endometrios räknas vara ofrivilligt barnlösa. Det finns flera anledningar till det. Det kan bero på sammanväxningar, problem med ägglossningar, äggstockar eller själva äggen, minskad livmoderfunktion samt komplikationer efter så kallade chokladcystor på äggstockarna som opererats bort. Den svenska föreningen för obstetrik och gynekologi delar patienternas kritik av bristerna i vården och hur de drabbade kvinnorna ofta bemöts av vården. Sveriges endometriosexperter är också kritiska till att vården inte tar de drabbade kvinnorna på allvar när de söker hj ä1p utan att kvinnorna ofta blir avfärdade eller får felaktig behandling. Med hänvisning till ovanstående föreslås regionfullmäktige besluta Att Region Örebro 1än inför riktlinjer för bemötande och behandling av patienter med en ometr~os. För Kristdemokraternas fullmäktigegrupp ~ ~ y å~ ~ T ~-. 4 ~.~~~ B ji`^~ y.. Ewa Sundkvist Elin Enes

65 ~~ ~~ '' Motion till Re ' on Örebro län.... Örebro 15 apri1201 S ist emo raserna Region Örebro 1ån C~ntrata diariet ~~ En Fairt~adedi~lomerzng för Legion Örebro län.rulle varaytterligare ett steg i regionens arbete med socialt och etis~t ansvarstagande. Här finns en omöjlighet för regionen attgå i bräschen och agera.rom ett föredöme både för andra regioner och landsting och ~ våra kommuner ute i l inet. Fairtrade bygger på en vision om en världshandel med rättvisa villkor. Producenter i fattiga och utsatta länder ska genom Fairtrade få möjlighet att skapa en trygg och hållbax tillvaro, med möjlighet till självbestämmande och utveckling. Fairtrade är en oberoende produktmarkering vars ambitioner är att skapa bättre förutsättningar för producenter och anställda. Fairtrade-märkningen kräver högre löner, och ett minimipris som överstiger produktionspriset, för att s" erställa vinst. Tillsammans med långsiktiga handelsavtal ger detta en trygghet dör de som lever under små marginaler. Kriterierna för Fairtrade innebår också att barnarbete motarbetas, att miljöhänsyn tas och att demokratin och organisationsrätten stärks. Dessutom tilldelas odlarna en särskild premie riktad till utveckling av staden eller byn. Sedan mars 2015 erbjuder organisationen Farstrade Sverige diplomering av regioner och landsting. En Faritradediplomering av Region Örebro 1än skulle innebära att regionen säkerställer att vi aktivt arbetar för att förbättra vårt etiska upphandlingsarbete. Region Örebro 1än står bakom den Nationella Uppförandekoden, och arbetar redan idag med sociala och etiska upphandlingar. En Fairtradediplomering skulle vara ytterligare ett steg i regionens arbete med socialt och etiskt ansvarstagande. Här finns en möjlighet för regionen att gå i bräschen och agera som ett föredöme både för andra regioner och landsting, och för våra kommuner ute i länet. Med hänvisning till ovanstående %reslås regionfullmäktige besluta att Region Örebro län ansöker om att bli en Fairtradediplomerad region. För Kristdemokraternas fullmäktigegrupp --~ t -~ f~~ q ( ~~,,,,,~., ~i ~%~`~ Elin Enes

66 2015-OS-04 ~~gio~ ~rebres t~~ 2Q~5-05- ~ 5.~: Ce~~raia t~iaree~ ~ ~. ~ rar i ~'~...- :! ~ i o lon till Fullm" tige Region Örebro län o 0 e icins o var oc var. va Idag erbjuds patienter med diabetes typ 2 remiss till någon av primärvårdens fem medicinska fotterapeuter. Mottagning finns i Örebro, Askersund, Karlskoga och Lindesberg. På sikt kommer patienter tas emot även på vårdcentralen i Hällefors. Patienter med diabetes typ 2 som befinner sig i riskgrupp två och tre, kan få en remiss av sin distriktsläkare eller diabetessköterska till Primärvårdens medicinska fotterapeuter. Ett besök kostax 80 kronor och är kopplat till högkostnadsskyddet. Patienter som remitteras väljer vilken ort de vill åka till. Om L4V, Lagen om valfrihetssystem, tillämpades inom fotvården, skulle patienten få välja, inte bara var utan också vem som ska ta hand om deras ömma tår. Satsningen som ~j orts är en förebyggande åtgärd för att fördröj a och förhindra komplikationer vid diabetes, som exempelvis fotsår och amputationer. Om fotvården öppnas upp för fler utförare, kan ytterligare steg tas i att förbättra vården för våra diabetespatienter. Medicinsk fotvård borde erbjudas inom vårdval enligt LOV. Det kan ske genom att privata fotterapeuter med yrkesutbildning imedicinsk fotvård ges möjlighet att tillsammans med regionens medicinska fotterapeuter ansöka om auktorisering utifrån en krav- och kvalitetsbok för "Medicinsk fotvårdsbehandling". Regionfullmäktige föreslås besluta: Att medicinsk fotvård ska erbjudas enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV, till de personer med diabetes typ 2 som befinner sig i riskgrupp två och tre. För Centerpartiet l ~r :' `" ~ A ' '~ t ~g:: - 4 R Torbjörn Ahlin

67 Regionkansliet Region Örebro län Box Örebro -_ R~gft~t~ ~r~bro 1än a~- z ~ ~ ~~~ :... ~~. C~ntrafa c~#arier.~:! ~ ~ ~, ~ ~ ',. ~~.~ ~~ Medborgar%rslag: Ny organisation av mentalvården Den psykiatriska vården fungerar inte idag. Alltfler unga mellan väljer att ta sina liv. Dessutom ökar sjukskrivningarna. Diagnoser med psykisk ohälsa dominerar och utgör numera 40 % av alla sjukdomsdiagnoser. Det krävs naturligtvis åtgåxder inom flera samhällssektorer för att vånda utvecklingen, men för mentalvården inom Region Örebro 1än vill jag lyfta fram följande: Syftet med avvecklingen av de stora mentalsjukhusen vax att mentalpatienterna skulle komma ut i samhället och vårdas i sina hemmiljöer, men så har det inte blivit. I nedskåxningarnas spåx har istället utbyggnaden av patientnära insatser avstannat, de psykiskt och socialt handikappade har 1åmnats vind för våg och inte sällan tvingas uppsöka psykakuten. Någon organisation för att möta månniskorna i sina hemmiljöer har aldrig kommit på plats. Det åx därför hög tid att inrätta en ny organisation för mentalvården i Region Orebro län. Jag ser framför mig mobila psykvårdsteam som är stationerade i små enheter ute i bostadsområdena, inhysta i befintliga hus och lägenheter. Teamen kan bestå av psykolog, psykoterapeut, kurator, skötare, arbetsterapeut och fältassistenter (och ev. flera professioner) som både har mottagning och uppsökande verksamhet. Psykiater ska givetvis också finnas men var tillgånglig för flera team, beroende på patientunderlag. Psykvårdsteamen ska sedan på ett obyråkratiskt sätt stå i kontinuerlig förbindelse med arbetsförmedling, försäkringskassa, socialtjänst, vårdcentraler, skolhälsovård, ungdomsmottagning, kommunens hemtjånst och sjukhusens psykakut. Den enda slutna vården vid sjukhusen bör vara för patienter inom rättspsykiatrin och akut psykiskt sjuka. All annan vård och behandling kan skötas utanför sjukhusets väggar, i "familj ära" enheter, nära patientey-na. Teamen ska också samverka med patient- och brukarorganisationer som RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, (H)järnkoll NSPH, htt~://wwrw.ns~h. se/h~ arvkolli,mind, se/en~a~era-dig/biimedle~nl?~c~id=c~bhsekq~mucfcpucgodffaa A och Tilia, htt~;//forenin~entilia..se1 för att fånga upp de som mår dåligt på ett tidigt stadium, erbjuda kamratstöd och motivera för vård och behandling. Psykvårdsteamen ibostadsområdena ska sedan vara lätta att nå, för den som behöver hjälp. Det ska vara lika lätt som att ta ett blodprov vid vårdcentralen. Enheterna ska bli ett naturligt inslag i samhällsbilden.

68 Jagår alldeles övertygad om att detta leder till mindre medicinutskrivning, färre självmord, nöj dare mentalpatienter och personal. För när personalen får möjlighet att arbeta utanför de stora institutionerna, med lite "friare tyglar", och påtagligt ser positiva resultat av sitt arbete, kommer de att kånna entusiasm och gläd] e i arbetet vilket i sig kommer att påverka behandlingsresultatet. Rekryteringen av personal kommer dessutom att underlättas betydligt. Som medborgarförslag vill jag därför föreslå Region Örebro 1än att - Inrätta en försöksverksamhet med mobila psykvårdsteam i ett antal utvalda geografiska områden i Örebro län. Slår försöket väl ut, kan sedan mobila psykvårdsteam inrättas i full skala och stationeras i hus och lägenheter beroende på behov, lokaliteter och patientunderlag. Örebro den 24 april 2015 ~~ ~ Leif G: son Nygår Berggatan Örebro

69

70 ÖREBRO LÄNS LANDSTING SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER ÅRSREDOVISNING 2014

71 ÖREBRO LÄNS LANDSTINGS DONATIONSSTIFTELSER Årsredovisning 2014 för Örebro läns landsting samförvaltade donationsstiftelser Landstingsstyrelsen beslutade 4 december 1995 ( 127) om samförvaltning av nu totalt 51 stycken donationsstiftelser. Stiftelserna mottog under ,2 mkr i donationer. Beslutade bidrag och stipendier har under året uppgått till 5,9 mkr. Vid årets utgång uppgick placeringar och likvida medel till 142,2 mkr. Placering av fondernas samlade likvida tillgodohavande har skett hos en kapitalförvaltare och i enlighet med de placeringsriktlinjer som finns i landstingets finanspolicy. Det totala marknadsvärdet på värdepappersportföljen per uppgick till 148,6 mkr. Landstingsfullmäktige beslutade om en finanspolicy ( 134) som även omfattar landstingets förvaltade donationsstiftelser. Kapitalförvaltningen finns hos Nordea Bank AB. Regler för avkastning och utdelning sker enligt landstingsstyrelsens beslutade regler ( 76). Karl Evald Janssons Stiftelse kommer avslutas under 2015 på grund av att kapitalet är förbrukat. Hur stiftelserna har främjats under året framgår av bilagda förvaltningsberättelser. Flerårsöversikt /år /mkr Placeringar och likvida medel 142,2 130,7 117,9 111,8 108,7 Fritt Kapital 12,7 11,3 7,2 7,5 9,8 Beslutade bidrag/stipendier 5,9 4,7 5,1 6,9 9,2 Donationer 2,2 6,0 6,0 5,9 3,8 Örebro Marie-Louise Forsberg-Fransson Jihad Menhem Ola Karlsson Regionstyrelsens ordförande Irén Lejegren Jenny Steen Robert Mörk Kerstin Bergström Persson Roger Rådström Katarina Tolgfors Catrin Steen Per Söderlund Anders Ceder Anna Ågerfalk Torbjörn Ahlin Ewa Sundkvist Min revisionsberättelse har avgivits Anders Pålhed Auktoriserad revisor

72 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER. STIFTELSEN FÖR SAMFOND 1 BILAGA 1 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 2 " 2 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 3 " 3 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 4 " 4 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 5 " 5 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 7 " 6 STIFTELSEN FÖR BROR C HASSELROTS OCH CARL JANSSONS FRÅN DAMSÄTTER BARNAVÅRDSFOND, SAMFOND 9 " 7 STIFTELSEN FÖR SYSKONEN ELSA, MARGARETA OCH ALICE WINSTRÖMS FOND, SAMT HILDA ÅSTRANDS DONATION, SÄRFOND 1 " 8 STIFTELSEN FÖR E E JOHANSSONS FOND, SÄRFOND 2 " 9 STIFTELSEN FÖR MAKARNA EKMANS FORSKNINGSFOND, SÄRFOND 3 " 10 STIFTELSEN FÖR DOKTOR HENRY JEDBERGS FOND, SÄRFOND 4 " 11 STIFTELSEN FÖR CANCERFONDEN VID UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO, SÄRFOND 5 " 12 STIFTELSEN FÖR FRU JENNY NILSSONS RESE-, STIPENDIE- OCH FORSKNINGSFOND VID KIRURGISKA KLINIKEN, UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO, SÄRFOND 6 " 13 STIFTELSEN FÖR CARL GUSTAFSSONS FOND, SÄRFOND 7 A " 14 STIFTELSEN FÖR MAKARNA EKMANS DONATION, SÄRFOND 7 B " 15 STIFTELSEN FÖR EMMA OCH RUTH CARLSTRÖMS SJUKFOND, SÄRFOND 7 C " 16 STIFTELSEN FÖR HAGMANS DONATION, SÄRFOND 12 A " 17 STIFTELSEN FÖR GUNNAR CARLESONS DONATION, SÄRFOND 12 B " 18 STIFTELSEN FÖR EDDY NYLINS MINNESFOND, SÄRFOND 13 " 19 STIFTELSEN FÖR BRITA JOHANSSONS DONATION, SÄRFOND 14 " 20 EINAR OCH MAJA GUSTAFSSONS STIFTELSE, SÄRFOND 17 " 21

73 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER. FORTSÄTTNING: STIFTELSEN FÖR JOHN ERIKSSONS FOND, SÄRFOND 19 BILAGA 22 SVEA SELLBERGS STIFTELSE, SÄRFOND 20 " 23 STIFTELSEN FÖR VIKTOR OCH MARY JANSSONS DONATION, SÄRFOND 21 " 24 STIFTELSEN FÖR VIVAN OCH GUNNAR KNUTSSONS FOND FÖR HJÄRT-OCH KÄRLFORSKNING, SÄRFOND 22 " 25 STIFTELSEN FÖR JOHN G HALLBLOMS FOND FÖR MEDICINSK FORSKNING, SÄRFOND 23 " 26 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 24 " 27 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 25 " 28 STIFTELSEN FÖR MÄRTA SVENNBERGS DONATION, SÄRFOND 26 " 29 STIFTELSEN FÖR GÖTE OCH INGEBORG JACOBSSONS DONATION, SÄRFOND 28 " 30 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 29 " 31 STIFTELSEN FÖR MAKARNA FREDRIK OCH SIGNE ERICSSONS FOND, SÄRFOND 30 " 32 STIFTELSEN FÖR KARIN WESTBLOMS DONATION, SÄRFOND 31 " 33 STIFTELSEN FÖR ERIKA PÄRDIS DONATION, SÄRFOND 32 " 34 STIFTELSEN FÖR SYSTRARNA ASTRID OCH SIGRID TÖRNQVISTS DONATION, SÄRFOND 33 " 35 STIFTELSEN FÖR AMALIA (MALIN) ADOLFINA GUSTAVSSONS OCH ESTER MARIA GUSTAVSSONS SAMT ANNA VIKTORIA (TORA) GUSTAVSSONS MINNESFOND, SÄRFOND 34 " 36 STIFTELSEN FÖR HARALD OCH SIGRID OLSSONS DONATION, SÄRFOND 35 " 37 STIFTELSEN FÖR BERIT MATTSON OCH INEZ DE LA MAU S SÄRFOND, SÄRFOND 36 " 38 STIFTELSEN FÖR KARL BIRGER KARLSSONS FOND FÖR FORSKNING AVSEENDE HJÄRT-LUNGSJUKDOMAR, CANCER OCH DIABETES, SÄRFOND 37 " 39 STIFTELSEN FÖR KÖHLERSKA BARNSJUKHUSETS FOND, SÄRFOND 38 " 40 STIFTELSEN FÖR DAGMAR BOHLINS DONATION, SÄRFOND 39 " 41

74 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖR SAMFÖRVALTADE DONATIONSSTIFTELSER. FORTSÄTTNING: STIFTELSEN FÖR ALVAR PETERSONS DONATION BILAGA 42 KARL EVALD JANSSONS STIFTELSE FÖR HJÄLP ÅT ENSAM- STÅENDE SJUKA " 43 STIFTELSEN INGEBORG HULDA MARGARETA ERIKSSONS MINNESFOND, SÄRFOND 40 " 44 STIFTELSEN FÖR MAKARNA GOTTFRID OCH KARIN ERIKSSONS FOND, SÄRFOND 41 " 45 STIFTELSEN SVEA ELISABET JANSSONS OCH GUSTAF HILMER RYDÉNS FOND, SÄRFOND 42 " 46 STIFTELSEN SVEN OCH MAUD PALM, SÄRFOND 43 " 47 THORE LINDBERGS STIFTELSE, SÄRFOND 44 " 48 STIFTELSEN ÖREBRO LÄNS ALLMÄNNA UNDERSTÖDSFOND " 49 STIFTELSEN MAKARNA BÖRJE OCH ANN-MARIE CARLSSONS FOND " 50 STIFTELSEN ÅKE OCH INGA JANSSONS FOND " 51 STIFTELSERNAS BEHÅLLNING " 52

75 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 1 Bilaga 1 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag till patient under eller efter sjukhusvård, eftervård, kostnad för ortopediska hjälpmedel, kostnad för hjälpmedel för personer med olika fysiska handikapp, samt konvalescentvård och rekreationsresor inom hela landstingsområdet. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har bidrag beviljats med kronor till 120 personer bosatta i Örebro län. Bidragsbeloppen har varierat mellan 600 och kr. Direktören för ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer Administrationskostnader -4-6 Resultat före finansiella poster Ränteintäkter 1 20 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -31

76 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 1 Bilaga 1 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Omföring av donationer till bundet eget kapital Beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

77 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 2 Bilaga 2 Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja patienters och personalens trevnad vid Lindesbergs lasarett, speciellt till julhelgen. Under 2014 har 5241 kronor utdelats ur fonden. Utdelning har använts för att täcka kostnader i samband med årets luciafirande på sjukhuset. Områdeschefen för Lindesbergs lasarett beslutar om utbetalning ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 2 Fondutdelning 1 1 Årets resultat -2 0 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - 0

78 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 2 Bilaga 2 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 9 11 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) -2 5 SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbetalda bidrag 5 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 8 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

79 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 3 Bilaga 3 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja patienters och personals trevnad vid lungkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har bidrag beviljats med kr för att öka trivseln på lungkliniken genom prenumerationer på tidningar, utsmyckning av patientsalar, nya muggar och kompl av porslin. Förvaltningschefen för Universitetssjukhuset beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -2-2 Resultat före finansiella poster -2-2 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 4 Fondutdelning 3 2 Årets resultat 1 4 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -1

80 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 3 Bilaga 3 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 2 Beslutade ej utbetalda bidrag 15 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 18 2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

81 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 4 Bilaga 4 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag för beredande av vård för personer från Örebro län på brunns-, bad- eller annan specialanstalt inom landet. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har har ej något bidrag beviljats. Inga ansökningar om bidrag ur fonden inkom under året. Direktören för Ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 5 Fondutdelning 4 4 Årets resultat 1 6 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -1

82 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 4 Bilaga 4 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

83 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 5 Bilaga 5 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag för inköp av lek- och nyttosaker till barn under vård vid landstingets institutioner. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har inte några bidrag beviljats. Inga ansökningar om bidrag ur fonden inkom under året. Direktören för Ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-2 Resultat före finansiella poster -3-2 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 4 Fondutdelning 3 2 Årets resultat 0 4 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -1

84 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 5 Bilaga 5 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 5 7 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) 4 4 SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 2 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat 411 Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

85 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 7 Bilaga 6 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag till Kävesta folkhögskola med filialer för anskaffande av viss speciell utrustning (företrädesvis för elevernas fritidsaktiviteter), till studieresor samt till premier och stipendier. Under 2014 har ej något bidrag beviljats. Under höstterminen 2013 föddes av deltagarrådet en idé om att bygga en utomhusrink för "innebandy" och fotboll. Då detta ligger helt i linje med skolans uppdrag med deltagardemokrati samt hälsoperspektiv beslutades att detta skulle ske under 2014 och att medel skulle sökas ur samfond 7. Rinken kommer att kunna byggas under sommaruppehållet 2015 och pengar till detta kommer att sökas från samfond 7 under vt Skolan har av denna anledning inte sökt medel från samfond 7 under året 2014 men planerar att göra detta under Agneta Stål, Ledningskansliet beslutar på delegation från Landstingsstyrelsen om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 2 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 10 Fondutdelning 10 7 Årets resultat 7 16 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -2

86 STIFTELSEN FÖR SAMFOND 7 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. BUNDET FRITT Not 2 (kronor) EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

87 STIFTELSEN FÖR BROR C HASSELROTS Bilaga 7 OCH CARL JANSSONS FRÅN DAMSÄTTER Sid 1(2) BARNAVÅRDSFOND, SAMFOND 9 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att utdela understöd för vård eller fostran av behövande barn, bosatta inom Örebro län. Företrädesvis skall understöd utgå i de fall, då erforderlig hjälp inte kan erhållas från den allmänna eller annat håll. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till 15 personer. Bidragsbeloppen har varierat mellan kr och kr. Direktören för Ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-3 Resultat före finansiella poster -4-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 44 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -7

88 STIFTELSEN FÖR BROR C HASSELROTS Bilaga 7 OCH CARL JANSSONS FRÅN DAMSÄTTER Sid 2(2) BARNAVÅRDSFOND, SAMFOND 9 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 3 59 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

89 STIFTELSEN FÖR SYSKONEN ELSA, Bilaga 8 MARGARETA OCH ALICE WINSTRÖMS Sid 1(2) FOND, SAMT HILDA ÅSTRANDS DONATION, SÄRFOND 1 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning, främst avseende tumör- samt hjärt- och kärlsjukdomar inom hela landstingsområdet. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Alborz Tavosian, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 39 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -6

90 STIFTELSEN FÖR SYSKONEN ELSA, Bilaga 8 MARGARETA OCH ALICE WINSTRÖMS Sid 2(2) FOND, SAMT HILDA ÅSTRANDS DONATION, SÄRFOND 1 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 4 4 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag 445 Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

91 STIFTELSEN FÖR E E JOHANSSONS FOND, Bilaga 9 SÄRFOND 2 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning av blodsjukdomar inom hela landstingsområdet. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 16 Fondutdelning Årets resultat 9 24 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -3

92 STIFTELSEN FÖR E E JOHANSSONS FOND, Bilaga 9 SÄRFOND 2 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

93 STIFTELSEN FÖR MAKARNA EKMANS Bilaga 10 FORSKNINGSFOND, SÄRFOND 3 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning kring kräft- och hudsjukdomar samt inköp av facklitteratur och till studieresor inom hela landstingsområdet. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 3 Fondutdelning 2 2 Årets resultat -1 2 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -1 STIFTELSEN FÖR MAKARNA EKMANS Bilaga 10

94 FORSKNINGSFOND, SÄRFOND 3 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) 19 3 SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbetalda bidrag - 17 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 20 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

95 STIFTELSEN FÖR DOKTOR HENRY Bilaga 11 JEDBERGS FOND, SÄRFOND 4 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning av gynekologisk cancer inom hela landstingsområdet. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Gabriella Lillsunde Larsson Kliniken för Lab.med / Patologi, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 50 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -8

96 STIFTELSEN FÖR DOKTOR HENRY Bilaga 11 JEDBERGS FOND, SÄRFOND 4 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag 9 31 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltande kapitalet Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Återbokning beslutade anslag 941 Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

97 STIFTELSEN FÖR CANCERFONDEN VID Bilaga 12 UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO, Sid 1(3) SÄRFOND 5 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att inom hela landstingsområdet främja vetenskaplig forskning och utveckling främst gällande cancer och närliggande sjukdomsgrupper. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till 30 st olika projekt; kr till Anil Gupta, ANIVA-kliniken, USÖ kr till Sara Cajander, Infektionskliniken, USÖ kr till Kjell Jansson, Kirurgkliniken, USÖ kr till Elisabet Tina, Kliniskt Forskningscentrum, USÖ kr till Lena Wijk, Kvinnokliniken, USÖ kr till Jan Nyberg, Käkkirurgiska kliniken, USÖ kr till Sanja Farkas, Laboratoriemedicinska kliniken/fou, USÖ kr till Sanja Farkas, Laboratoriemedicinska kliniken/fou, USÖ kr till Martin Sundqvist, Laboratoriemedicinska länskliniken, USÖ kr till Maria Åström, Medicinklink/Laboratoriemedicinska länskliniken/kem lab, USÖ kr till Maria Åström, Medicinklink/Laboratoriemedicinska länskliniken/kem lab, USÖ kr till Bengt Rasmussen, Medicinkliniken, USÖ kr till Piotr Kozlowski, Medicinkliniken, USÖ kr till Muhammed Alsamari, Röngenkliniken, USÖ kr till Bayar Baban, Kirurgkliniken, USÖ kr till Daniel Bergemalm, USÖ kr till Tomas Jerlström, Urologkliniken, USÖ kr till Pernilla Sudqvist, Urologkliniken, USÖ kr till Sabina Davidsson, Urologkliniken, USÖ kr till Sabina Davidsson, Urologkliniken, USÖ kr till Ove Andrén, Urologkliniken, USÖ kr till Mathias von Beckerath, Öron- näs- och halskliniken, USÖ kr till Johan Berséus, Öron- näs- och halskliniken, USÖ kr till Jessica Carlsson, Urologkliniken, USÖ kr till Jessica Carlsson, Urologkliniken, USÖ kr till Jessica Carlsson, Urologkliniken, USÖ kr till Wiebke Siekmann, ANIVA-kliniken, USÖ kr till Gabriella Lillsunde Larsson, Kliniken för Laboratoriemedicin/Patologi, USÖ kr till Gabriella Lillsunde Larsson, Kliniken för Laboratoriemedicin/Patologi, USÖ kr till Fredrik Landström, Öron- näs- och halskliniken, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen.

98 STIFTELSEN FÖR CANCERFONDEN VID Bilaga 12 UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO, Sid 2(3) SÄRFOND 5 ORGANISATIONSNUMMER RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer Administrationskostnader Resultat före finansiella poster Ränteintäkter 9-1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) Fondutdelning Bankkostnader -5-6 Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier

99 STIFTELSEN FÖR CANCERFONDEN VID Bilaga 12 UNIVERSITETSSJUKHUSET I ÖREBRO, Sid 3(3) SÄRFOND 5 ORGANISATIONSNUMMER BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Postgiro och bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Omf av donationer till bundet eget kapital Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Överfört från Särfond Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

100 STIFTELSEN FÖR FRU JENNY NILSSONS Bilaga 13 RESE-, STIPENDIE- OCH FORSKNINGS- Sid 1(2) FOND VID KIRURGISKA KLINIKEN, UNIVERSITETS- SJUKHUSET I ÖREBRO, SÄRFOND 6 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att i första hand vara avsedd för studieresor där ett speciellt vetenskapligt eller kliniskt problem skall studeras och i andra hand för klinisk forskning. Berättigade att söka stipendium eller bidrag från stiftelsen är läkare och sjukvårdspersonal anställda som ordinarie eller vikarier vid allmänkirurgiska, thoraxkirurgiska eller urologiska klinikerna inom länet. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB *) - 19 Fondutdelning Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -3

101 STIFTELSEN FÖR FRU JENNY NILSSONS Bilaga 13 RESE-, STIPENDIE- OCH FORSKNINGS- Sid 2(2) FOND VID KIRURGISKA KLINIKEN, UNIVERSITETS- SJUKHUSET I ÖREBRO, SÄRFOND 6 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag - 9 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 12 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

102 STIFTELSEN FÖR CARL GUSTAFSSONS FOND, Bilaga 14 SÄRFOND 7 A Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag till lasarettsvård eller konvalescentbidrag åt mindre bemedlade eller obemedlade från Örebro stad som icke åtnjuta socialunderstöd. Åtgår ej bidraget till konvalescentbidrag får medlen användas till forskning eller annat för sjukvården nyttigt ändamål inom hela landstingsområdet. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har ej något bidrag beviljats. Inga ansökningar om bidrag ur fonden inkom under året. Direktören för Ledningskansliets folkhälso- och uppdragsenhet beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 1 Fondutdelning 0 0 Årets resultat -3-2 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - 0

103 STIFTELSEN FÖR CARL GUSTAFSSONS FOND, Bilaga 14 SÄRFOND 7 A Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) 1 1 SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) -3 0 SUMMA EGET KAPITAL 9 11 KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

104 STIFTELSEN FÖR MAKARNA EKMANS Bilaga 15 DONATION, SÄRFOND 7 B Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att inom hela landstingsområdet lämna bidrag till inköp av dyrbarare glasögon eller specialgjorda ögonproteser. I andra hand till specialistvård. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har ej något bidrag beviljats. Inga ansökningar om bidrag ur fonden inkom under året. Direktören för Ledningskansliets folkhälso- och uppdragsenhet beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-2 Resultat före finansiella poster -3-2 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 1 Fondutdelning 1 1 Årets resultat -2 0 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - 0

105 STIFTELSEN FÖR MAKARNA EKMANS Bilaga 15 DONATION, SÄRFOND 7 B Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 8 11 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) 0 2 SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

106 STIFTELSEN FÖR EMMA OCH RUTH Bilaga 16 CARLSTRÖMS SJUKFOND, SÄRFOND 7 C Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag till eftervård för vid Karlskoga lasarett intagna affärsinnehavare eller affärsanställda från Degerfors efter yttrande från ordföranden i Degerfors köpmannaförening. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har ej något bidrag beviljats. Förvaltningschefen för Karlskoga lasarett beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-2 Resultat före finansiella poster -3-2 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 1 Fondutdelning 1 0 Årets resultat -2-1 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - 0

107 STIFTELSEN FÖR EMMA OCH RUTH Bilaga 16 CARLSTRÖMS SJUKFOND, SÄRFOND 7 C Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) 8 8 Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 2 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 2 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

108 STIFTELSEN FÖR HAGMANS DONATION, Bilaga 17 SÄRFOND 12 A Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja vetenskaplig forskning och utveckling vid Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har ett bidrag beviljats med kr till Karim Makdoumi, Ögonkliniken, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 35 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -6

109 STIFTELSEN FÖR HAGMANS DONATION, Bilaga 17 SÄRFOND 12 A Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutad anslag Kapitalisering av löpande avkastning Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

110 STIFTELSEN FÖR GUNNAR CARLESONS Bilaga 18 DONATION, SÄRFOND 12 B Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag till Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, för klinisk forsknings- och utvecklingsarbete framför allt beträffande ögonkomplikationer vid diabetes. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen. Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna utdelas eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster Ränteintäkter 1 6 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -59

111 STIFTELSEN FÖR GUNNAR CARLESONS Bilaga 18 DONATION, SÄRFOND 12 B Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Omf av donation till bundet eget kapital Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

112 STIFTELSEN FÖR EDDY NYLINS MINNESFOND, Bilaga 19 SÄRFOND 13 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning kring diabetessjukdomar inom hela landstingsområdet. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Lena Wijk, kvinnokliniken, USÖ. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 71 Fondutdelning Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -11

113 STIFTELSEN FÖR EDDY NYLINS MINNESFOND, Bilaga 19 SÄRFOND 13 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

114 STIFTELSEN FÖR BRITA JOHANSSONS Bilaga 20 DONATION, SÄRFOND 14 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning beträffande reumatiska sjukdomar inom hela landstingsområdet. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Anita Koskela von Sydow, kliniskt forskningscentrum, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-3 Resultat före finansiella poster -4-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -16

115 STIFTELSEN FÖR BRITA JOHANSSONS Bilaga 20 DONATION, SÄRFOND 14 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

116 EINAR OCH MAJA GUSTAFSSONS STIFTELSE, Bilaga 21 SÄRFOND 17 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja vetenskaplig forskning vid Universitetssjukhuset i Örebro angående cancersjukdomar. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Anna Wickbom, Gastrosektionen, Medicinkliniken, USÖ. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 28 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -4

117 EINAR OCH MAJA GUSTAFSSONS STIFTELSE, Bilaga 21 SÄRFOND 17 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Beslutade ej utbetalda bidrag Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

118 STIFTELSEN FÖR JOHN ERIKSSONS FOND, Bilaga 22 SÄRFOND 19 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja den forskning som bedrivs vid Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, främst att användas vid forskning kring grön starr. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Karim Makdoumi, Ögonkliniken, USÖ. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -24

119 STIFTELSEN FÖR JOHN ERIKSSONS FOND, Bilaga 22 SÄRFOND 19 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 4 4 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Återbokning av beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

120 SVEA SELLBERGS STIFTELSE, Bilaga 23 SÄRFOND 20 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja vetenskaplig forskning avseende i första hand njursjukdomar, men detta önskemål skall inte utgöra något hinder för att stiftelsens tillgångar användes för vetenskaplig forskning angående andra sjukdomar inom Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 18 Fondutdelning 9 12 Årets resultat 6 27 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -3

121 SVEA SELLBERGS STIFTELSE, Bilaga 23 SÄRFOND 20 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag 2 15 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 5 18 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

122 STIFTELSEN FÖR VIKTOR OCH MARY Bilaga 24 JANSSONS DONATION, SÄRFOND 21 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag för beredande av semestervistelse åt i första hand psykiskt utvecklingsstörda barn och i andra hand vuxna psykiskt utvecklingsstörda inom hela landstingsområdet. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till fem personer. Bidragen har varierat i storlek mellan kr till kr per person. Direktören för Ledningskansliets Folkhälso- och uppdragsenhet beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer 0 - Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 52 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -8

123 STIFTELSEN FÖR VIKTOR OCH MARY Bilaga 24 JANSSONS DONATION, SÄRFOND 21 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 1 45 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Omf av donation till bundet eget kapital Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

124 STIFTELSEN FÖR VIVAN OCH GUNNAR Bilaga 25 KNUTSSONS FOND FÖR HJÄRT- OCH Sid 1(2) KÄRLFORSKNING, SÄRFOND 22 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja hjärt- och kärlforskning vid Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till fem projekt: kr till Jenny Seilitz, Kärl-Thoraxkliniken, USÖ kr till Jenny Seilitz, Kärl-Thoraxkliniken, USÖ kr till Erik Nilsson, Medicinkliniken, USÖ kr till Ole Fröbert, Kardiologkliniken, USÖ kr till Tal Hörer, Kärl-Thoraxkliniken, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -7-7 Resultat före finansiella poster -7-7 Ränteintäkter 1 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -60

125 STIFTELSEN FÖR VIVAN OCH GUNNAR Bilaga 25 KNUTSSONS FOND FÖR HJÄRT- OCH Sid 2(2) KÄRLFORSKNING, SÄRFOND 22 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 6 6 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

126 STIFTELSEN FÖR JOHN G HALLBLOMS Bilaga 26 FOND FÖR MEDICINSK FORSKNING, Sid 1(2) SÄRFOND 23 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning avseende tumör- samt hjärt- och kärlsjukdomar inom hela landstingsområdet. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 11 Fondutdelning 10 7 Årets resultat 7 16 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -2

127 STIFTELSEN FÖR JOHN G HALLBLOMS Bilaga 26 FOND FÖR MEDICINSK FORSKNING, Sid 2(2) SÄRFOND 23 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag 7 42 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Återbokning beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

128 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 24 Bilaga 27 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja personalen vid thoraxkirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro för forskningsarbete och studiebesök. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Ann-Sofie Sundqvist, Kärl-Thorax kliniken, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 40 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -6

129 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 24 Bilaga 27 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

130 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 25 Bilaga 28 Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att lämna bidrag till sjukhusvård, extern konvalescentvård, förlorad eller skadad egendom för inneliggande patienter etc vid Karlskoga lasarett. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har bidrag beviljats till en patient med Förvaltningschefen för Karlskoga lasarett beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 6 Fondutdelning 6 4 Årets resultat 3 8 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -1

131 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 25 Bilaga 28 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 2 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 2 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

132 STIFTELSEN FÖR MÄRTA SVENNBERGS Bilaga 29 DONATION, SÄRFOND 26 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning vid Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har bidrag beviljats med kronor till Eva Tegnelius, Onkologiska kliniken, USÖ. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -19

133 STIFTELSEN FÖR MÄRTA SVENNBERGS Bilaga 29 DONATION, SÄRFOND 26 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag 686 Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

134 STIFTELSEN FÖR GÖTE OCH INGEBORG Bilaga 30 JACOBSSONS DONATION, SÄRFOND 28 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning vid Universitetssjukhuset i Örebro rörande skelett- och lungsjukdomar, främst astma. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Bo Söderqvist Lab.med kliniken / Mikrobiologi / Infektionsklinken, USÖ. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 33 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -6

135 STIFTELSEN FÖR GÖTE OCH INGEBORG Bilaga 30 JACOBSSONS DONATION, SÄRFOND 28 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

136 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 29 Bilaga 31 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning för hörselsjukdomar, inom hela landstingsområdet. Under 2014 har inga medel utdelats ur stiftelsen. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 60 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -10

137 STIFTELSEN FÖR SÄRFOND 29 Bilaga 31 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

138 STIFTELSEN FÖR MAKARNA FREDRIK Bilaga 32 OCH SIGNE ERICSSONS FOND, Sid 1(2) SÄRFOND 30 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att inom Universitetssjukhuset i Örebro utdela premier till sjuksköterskor, som genom extra kurser eller dylikt önska förkovra sig i sitt kall eller till sköterskor som på ett synnerligen självuppoffrande och föredömligt sätt utövat sitt kall. Även duktiga och dugade elever torde ihågkommas. Under 2014 har inga beslut om utbetalning från rubricerad fond tagits Ansökan har inkommit i december som är under beredning och ev leder till utbetalning under Förvaltningschefen för Universitetssjukhuset beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB Bank AB *) - 10 Fondutdelning 10 7 Årets resultat 7 14 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -2

139 STIFTELSEN FÖR MAKARNA FREDRIK OCH SIGNE ERICSSONS FOND, Bilaga 32 SÄRFOND 30 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

140 STIFTELSEN FÖR KARIN WESTBLOMS Bilaga 33 DONATION, SÄRFOND 31 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning för senil demens (Alzheimers sjukdom) inom hela landstingsområdet. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 16 Fondutdelning Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -3

141 STIFTELSEN FÖR KARIN WESTBLOMS Bilaga 33 DONATION, SÄRFOND 31 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag 0 34 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 37 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Återbokning beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

142 STIFTELSEN FÖR ERIKA PÄRDIS DONATION, Bilaga 34 SÄRFOND 32 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning inom Allmänna onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer 64 - Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster 60-4 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -23

143 STIFTELSEN FÖR ERIKA PÄRDIS DONATION, Bilaga 34 SÄRFOND 32 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Omf. av donationer till bundet eget kapital Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

144 STIFTELSEN FÖR SYSTRARNA ASTRID Bilaga 35 OCH SIGRID TÖRNQVISTS DONATION, Sid 1(2) SÄRFOND 33 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja ögonsjukvården genom vetenskaplig forskning och bidrag till studieresor utomlands inom Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till Sven Crafoord, Ögonkliniken, USÖ. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB Bank AB*) - 51 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning after avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -8

145 STIFTELSEN FÖR SYSTRARNA ASTRID Bilaga 35 OCH SIGRID TÖRNQVISTS DONATION, Sid 2(2) SÄRFOND 33 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

146 STIFTELSEN FÖR AMALIA (MALIN) ADOLFINA Bilaga 36 GUSTAVSSONS OCH ESTER MARIA Sid 1(2) GUSTAVSSONS SAMT ANNA VIKTORIA (TORA) GUSTAVSSONS MINNESFOND, SÄRFOND 34 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att med minnesfonden inom hela landstingsområdet, verka för att största möjliga utdelning från stiftelsen kan göras till förmån för den angivna cancerfonden, för att möjliggöra för denna stiftelse att på ett kraftfullt sätt arbeta med att stödja forskning i kampen mot cancer. Stiftelsens avkastning överförs till Cancerfonden, Särfond 5. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 22 Fondutdelning 20 - Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -4

147 STIFTELSEN FÖR AMALIA (MALIN) ADOLFINA Bilaga 36 GUSTAVSSONS OCH ESTER MARIA Sid 2(2) GUSTAVSSONS SAMT ANNA VIKTORIA (TORA) GUSTAVSSONS MINNESFOND, SÄRFOND 34 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Överfört till särfond Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

148 STIFTELSEN FÖR HARALD OCH SIGRID Bilaga 37 OLSSONS DONATION, SÄRFOND 35 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning avseende Parkinsons sjukdom och reumatism inom hela landstingsområdet. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster Ränteintäkter 0 2 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 73 Fondutdelning Årets resultat före skatt *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -12

149 STIFTELSEN FÖR HARALD OCH SIGRID Bilaga 37 OLSSONS DONATION, SÄRFOND 35 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 4 4 Beslutade ej utbet bidrag 8 8 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Återbokning beslutade anslag 32 Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

150 STIFTELSEN FÖR BERIT MATTSON OCH Bilaga 38 INEZ DE LA MAU S SÄRFOND, Sid 1(2) SÄRFOND 36 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja neurologisk forskning inom Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har två bidrag beviljats med kr kr till Anna Carling, Avd. för Sjukgymnastik, USÖ kr till Reidun Stenberg, Barn- o Ungdomskliniken, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer **) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster Ränteintäkter 0 3 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 51 Fondutdelning Årets resultat före skatt *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -8 **)NOT: Negativt resultat pga fel uppgifter angående vilken stiftelse som skulle ha donationen.

151 STIFTELSEN FÖR BERIT MATTSON OCH Bilaga 38 INEZ DE LA MAU S SÄRFOND, Sid 2(2) SÄRFOND 36 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 4 4 Beslutade ej utbet bidrag 63 5 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 67 9 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

152 STIFTELSEN FÖR KARL BIRGER Bilaga 39 KARLSSONS FOND FÖR FORSKNING Sid 1(2) AVSEENDE HJÄRT-LUNGSJUKDOMAR, CANCER OCH DIABETES, SÄRFOND 37 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning avseende hjärtlungsjukdomar, cancer och diabetes inom hela landstingsområdet. Under 2014 har två bidrag beviljats med kr kr till Siv Edvinsson, Barn- o Ungd.hab. / Habiliteringens forskningscentrum, ÖLL kr till Terese Anerös, Pilgårdens VC / Allm. Medicinsk forskningscentrum, ÖLL Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-4 Resultat före finansiella poster -3-4 Ränteintäkter 0 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 38 Fondutdelning Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -6

153 STIFTELSEN FÖR KARL BIRGER Bilaga 39 KARLSSONS FOND FÖR FORSKNING Sid 2(2) AVSEENDE HJÄRT-LUNGSJUKDOMAR, CANCER OCH DIABETES, SÄRFOND 37 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

154 STIFTELSEN FÖR KÖHLERSKA BARN- Bilaga 40 SJUKHUSETS FOND, SÄRFOND 38 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att bilda och inrätta ett barnsjukhus inom Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har inga beslut om utbetalning från rubricerade fond tagits då underlag inkom för sent. Under 2015 kommer beslut och utbetalning att göras avseende kostnader för lägenhet som används av barnkliniken för patienter med barncancer och deras anhöriga. Sjukhusdirektören för Universitetssjukhuset beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -28

155 STIFTELSEN FÖR KÖHLERSKA BARN- Bilaga 40 SJUKHUSETS FOND, SÄRFOND 38 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbetalda bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

156 STIFTELSEN FÖR DAGMAR BOHLINS Bilaga 41 DONATION, SÄRFOND 39 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att inom hela landstingsområdet använda avkastningen för hjälp åt handikappade idrottande barn och ungdomar. Under 2014 har bidrag beviljats med kronor som stipendium till två ungdomar. Direktören för Ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 34 Fondutdelning Årets resultat *) NOT - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -5

157 STIFTELSEN FÖR DAGMAR BOHLINS Bilaga 41 DONATION, SÄRFOND 39 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 4 27 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

158 STIFTELSEN FÖR ALVAR PETERSONS Bilaga 42 DONATION Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att bevilja medel till radioterapin och avdelning nr 26 vid Universitetssjukhuset i Örebro samt sjukhemmet i Kopparberg. Fastigheten Laxbro gård i Kopparberg, som ger en god avkastning, skall komma ovanstående till godo och nytta. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Fanns inga medel att fördela ur fonden. Direktören för Ledningskansliet Folhälso- och utredningsenhet beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer 7 - Försäljn intäkter skogsprodukter Hyres- o arrendeintäkter Summa intäkter Fastighetskostnader Skogsvårdskostnader Administrationskostnader Resultat före finansiella poster Ränteintäkter 2 0 Resultat efter finansiella poster Upplösning periodiseringsfond Resultat före skatt 1-1 Skatt 0 0 Årets resultat 1-1

159 STIFTELSEN FÖR ALVAR PETERSONS DONATION Bilaga 42 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Byggnader o mark (Not 1) SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Övriga fordringar Bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) 1-1 SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga skulder SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER OBESKATTADE RESERVER Periodiseringsfond tax13-14 SUMMA OBESKATTADE RESERVER - 14 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Anskaffningsvärde uppgår till och taxeringsvärden uppgår till (8.411). Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL

160 KARL EVALD JANSSONS STIFTELSE FÖR Bilaga 43 HJÄLP ÅT ENSAMSTÅENDE SJUKA Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att inom hela landstingsområdet främja vård av behövande ensamstående sjuka. Såväl ränta som kapital får tagas i anspråk för att tillgodose stiftelsens ändamål på bästa sätt. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Stiftelsen för Karl Evald Janssons Stiftelses kapital är förbrukat och därmed upphör stiftelsen. Region Örebro läns fordran på stiftelsen kommer återbetalas under Direktören för Ledningskansliet Folkhälo- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -2-3 Resultat före finansiella poster -2-3 Ränteintäkter 0 0 Årets resultat -2-3 KARL EVALD JANSSONS STIFTELSE FÖR Bilaga 43

161 HJÄLP ÅT ENSAMSTÅENDE SJUKA Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 2 5 SUMMA TILLGÅNGAR 2 5 EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Fritt eget kapital (Not 1) 0 2 SUMMA EGET KAPITAL 0 2 KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 2 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 2 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 5 Not 1 (kronor) FRITT EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång 0 Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor Anders Pålhed Auktoriserad revisor

162 STIFTELSEN INGEBORG HULDA Bilaga 44 MARGARETA ERIKSSONS MINNESFOND, Sid 1(2) SÄRFOND 40 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja ögonsjukvård och vetenskaplig forskning beträffande hornhinnesjukdomar, näthinneavlossning och likartade ögonsjukdomar samt lämna bidrag till studieresor inom detta område vid Ögonkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har inga medel utdelats ur stiftelsen. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 6 Fondutdelning 5 4 Årets resultat 2 7 *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -1

163 STIFTELSEN INGEBORG HULDA Bilaga 44 MARGARETA ERIKSSONS MINNESFOND, Sid 2(2) SÄRFOND 40 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

164 STIFTELSEN FÖR MAKARNA GOTTFRID Bilaga 45 OCH KARIN ERIKSSONS FOND, Sid 1(2) SÄRFOND 41 ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning av hjärt-, kärl- och cancersjukdomar vid Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har bidrag beviljats med kr kr till Siv Edvisson, Barn- o Undomshab. / Hab. Forskningscentrum, ÖLL kr till Eva Arenhall, Kardiologkliniken, USÖ Forskningskommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB*) - 33 Fondutdelning Årets resultat *) NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinster aktier Reaförluster aktier - -5

165 STIFTELSEN FÖR MAKARNA GOTTFRID Bilaga 45 OCH KARIN ERIKSSONS FOND, Sid 2(2) SÄRFOND 41 BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 4 4 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

166 STIFTELSEN SVEA ELISABET JANSSONS OCH Bilaga 46 GUSTAF HILMER RYDÉNS FOND, SÄRFOND 42 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att bevilja medel till främjande av Barn- och ungdomshabiliteringens verksamhet med CP-skadade barn inom Örebro län. Såväl ränta som kapital får tagas i anspråk för att tillgodose stiftelsens ändamål på bästa sätt. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till kurskostnad för en person på BUH. Direktören för Ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 1 Årets resultat -3-2

167 STIFTELSEN SVEA ELISABET JANSSONS OCH Bilaga 46 GUSTAF HILMER RYDÉNS FOND, SÄRFOND 42 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Fritt eget kapital (Not 1) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbetalda bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 (kronor) FRITT EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

168 STIFTELSEN SVEN OCH MAUD PALM Bilaga 47 SÄRFOND 43 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsens syfte är att främja forskning avseende diabetessjukdomar inom Universitetssjukhuset i Örebro. Under 2014 har bidrag beviljats med kr till tre projekt: kr till Fredrik Ander, ANIVA-kliniken,USÖ kr till Fredrik Ander, ANIVA-kliniken,USÖ kr till Gustav Jarl, Ortopedteknik, Habilitering och Hjälpmedel, ÖLL Forskningskommittens ordförande beslutar om utbetalning ur stiftelsen RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 1 1 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat *NOT: - Ränta/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinst aktier Reaförlust aktier - -39

169 STIFTELSEN SVEN OCH MAUD PALM Bilaga 47 SÄRFOND 43 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 Beslutade ej utbet bidrag SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Återbokning beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

170 THORE LINDBERGS STIFTELSE Bilaga 48 SÄRFOND 44 Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen har till ändamål att dela ut bidrag till i första hand sjuka och åldersstigna eller andra personer som kan vara behov av bidrag. De som är eller har varit bosatta inom länet och vilkas ekonomiska förhållanden av en eller annan anledning i hög grad omkastas skall ha företräde vid utdelning. Den sociala bedömningen sker av kurator och den medicinska av klinikchef. Under 2014 har bidrag beviljats med totalt kr till 19 personer bosatta i Örebro län. Bidragsbeloppen har varierat mellan kr och kr. Direktören för Ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenheten beslutar om utbetalning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnader -3-3 Resultat före finansiella poster -3-3 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvaltning DNB AB *) - 59 Fondutdelning Årets resultat * NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinst aktier Reaförlust aktier - -9

171 THORE LINDBERGS STIFTELSE Bilaga 48 SÄRFOND 44 Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 7 54 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Beslutade anslag Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

172 STIFTELSEN ÖREBRO LÄNS ALLMÄNNA Bilaga 49 UNDERSTÖDSFOND Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen tillkom genom en penninggåva år 1813 på riksdaler. Pengarna skulle användas till understöd för de inom länet varande fattige på det att tiggerierna inom landet må avskaffas. Enligt den av länsstyrelsen i Örebro län i mars 1971 fastställda stadgan har stiftelsen till uppgift att bispringa kommunerna i länet i deras verksamhet för understödjande av obemedlade och mindre bemedlade, dels i främsta rummet genom beredande av arbetsförtjänst, och dels på annat sätt, som stiftelsens styrelse finner lämpligt och med fondens ändamål förenligt. Stiftelsens bidrag utgår idag till stor del som bilstöd, till sökande som kan visa att vederbörande erhållit Försäkringskassans bifall om bilstöd enligt förordningen om bilstöd till handikappade. Där Försäkringskassans stöd inte täcker sökandens hela kostnad bidrar stiftelsen med ytterligare medel, dvs stiftelsen lämnar stöd till sökande vars handikapp men även ekonomi motiverar att annan huvudman fullgör sitt ansvar. Landstingsstyrelsen beslutade att som ny styrelse överta förvaltningen av Stiftelsen Örebro läns allmänna understödsfond att förvaltas gemensamt med övriga av Örebro läns landsting samförvaltade donationsstiftelser samt att uppdra till direktören för Ledningskansliet Folkhälso- och uppdragsenhet att besluta om disposition av medel ur stiftelsen. Under 2014 har kr beviljats som bidrag ur fonden till fem personer. Bidragen har varit på kr per person. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnad -4-4 Resultat före finansiella poster -4-4 Ränteintäkter 0 0 Resultat från kapitalförvatningen DNB AB *) Fondutdelning Årets resultat * NOT: - Räntor/utdelning efter avdrag förvaltningsarvode Reavinst aktier Reaförlust aktier - -17

173 STIFTELSEN ÖREBRO LÄNS ALLMÄNNA Bilaga 49 UNDERSTÖDSFOND Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 6 22 Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 3 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

174 STIFTELSEN MAKARNA BÖRJE OCH Bilaga 50 ANN-MARIE CARLSSONS FOND Sid 1(2) ORGANISATIONSNUMMER FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen har till ändamål att främja sjukvårdens kvalitativa nivå inom såväl det terapeutiska området som inom omvårdnadsområdet. Endast tillsvidareanställd personal vid Lindesbergs lasarett kan ansöka om utdelning ur stiftelsen. Fondens medel förvaltas av Handelsbanken i Lindesberg. Under 2014 har bidrag beviljats med kr ur fonden. Förvaltningschefen vid Lindesbergs lasarett beslutar om utdelning ur stiftelsen. RESULTATRÄKNING (tkr) Administrationskostnad -4-3 Resultat före finansiella poster -4-3 Fondutdelning Ränteintäkter 1 1 Reavinst 2 - Årets resultat

175 STIFTELSEN MAKARNA BÖRJE OCH Bilaga 50 ANN-MARIE CARLSSONS FOND Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank 6 72 Handelsbanken Stiftelsefond SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital Fritt eget kapital (Not 1) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Beslutade ej utbetalda anslag - 62 Övriga kortfristiga skulder 3 3 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 65 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Beslutade anslag Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed

176 STIFTELSEN ÅKE OCH INGA JANSSONS FOND Bilaga 51 ORGANISATIONSNUMMER Sid 1(2) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Stiftelsen syfte är att främja forskning omkring lungsjukdomar. Fondmedlen kan användas till forskning inom Landstingsområdet dvs lasaretten i Örebro, Karlskoga och Lindesberg. Under 2014 har inga bidrag beviljats. Det finns två skäl till att inga medel har utdelats ur stiftelsen: Antingen har inkomna ansökningar ej haft tillräckligt hög vetenskaplig kvalitet för att kunna tilldelas medel eller det har inte inkommit några ansökningar som uppfyller stiftelsens syfte. Forsknings kommitténs ordförande beslutar om disposition ur stiftelse. RESULTATRÄKNING (tkr) Donationer Administrationskostnader -3-1 Resultat före finansiella poster Ränteintäkter 0 2 Fondutdelning 36 - Årets resultat

177 STIFTELSEN ÅKE OCH INGA JANSSONS FOND Bilaga 51 ORGANISATIONSNUMMER Sid 2(2) BALANSRÄKNING (tkr) TILLGÅNGAR Bank Samförvaltat kapital Nordea Bank AB (Not 1) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER EGET KAPITAL Bundet eget kapital (Not 2) Fritt eget kapital (Not 2) SUMMA EGET KAPITAL KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 3 1 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER 3 1 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 1 Beloppet avser fondens andel av det samförvaltade kapitalet. Not 2 (kronor) BUNDET FRITT EGET KAPITAL EGET KAPITAL Belopp vid årets ingång Årets resultat Kapitalisering av löpande avkastning Belopp vid årets utgång Min revisionsberättelse har avgivits den Anders Pålhed Auktoriserad revisor

178 STIFTELSERNAS BEHÅLLNING PER Bilaga 52 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Bundet eget kapital Fritt eget kapital Stiftelsen för Samfond Samfond Samfond Samfond Särfond 7 A Särfond 7 B Särfond 7 C Särfond Särfond Särfond SUMMA FORSKNING Stiftelsen för Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond 12 A Särfond 12 B Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Särfond Stiftelsen S o M Palm Stiftelsen Å o I Jansson SUMMA Sid 1(2)

179 SOCIAL OCH OMSORG Bundet eget kapital Fritt eget Kapital Bilaga 52 Sid 2(2) Stiftelsen för Samfond Särfond Särfond Särfond SUMMA FOLKHÖGSKOLOR Stiftelsen för Samfond SUMMA GEMENSAM Stiftelsen för Samfond Stiftelsen för Alvar Petersons donation Karl Evald Janssons stiftelse för hjälp åt ensamstående sjuka - 0 Thore Lindbergs stiftelse Stiftelsen Örebro läns allmänna understödsfond Stiftelsen Makarna Börje och Ann-Marie Carlssons fond TOTALSUMMA

180 Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015

181 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys Svensk ekonomi har startat året bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med drygt 3 procent både i år och nästa år. Under fjolåret växte inhemsk efterfrågan mycket snabbt. Framförallt investeringarna ökade rejält. Förutsättningar finns för en fortsatt stark tillväxt i inhemsk efterfrågan också i år. Sysselsättningen fortsätter öka i år vilket bidrar till att läget på den svenska arbetsmarknaden förbättras. Prisutvecklingen är i år fortsatt mycket svag, men i takt med att effekterna av prisfallet på olja klingar av kommer inflationstalen att höjas. Budgetförutsättningar I verksamhetsplan och budget för 2015 budgeterades ett resultat på 20 mnkr för Region Örebro län. I det budgeterade resultatet ingår en reservering för framtida utmaningar på 150 mnkr. Vidare innehåller budgeten nya satsningar på 59 mnkr. Den budgeterade nettokostnadsutvecklingen för 2015 är 5,1 procent. Vidare beslutades om att avsätta 230 miljoner kronor för att möta ökande pensionsåtaganden. Regionens skattesats för 2015 på 11,55 kronor inkluderar en skatteväxling med länets kommuner med 3 öre för bildande av regionorganisationen, Region Örebro län. Resultatanalys Periodens resultat Region Örebro län redovisar per april ett överskott på 37 mnkr, vilket innehåller engångsintäkter för återbetalning av försäkringspremier från AFA Försäkring med 50 mnkr. Justerat för detta är resultatet -13 mnkr, vilket är 80 mnkr sämre än vid samma tidpunkt Från 2015 har redovisningen för Örebro läns landsting och Regionförbundet i Örebro län sammaförts. Det innebär att såväl intäkter som kostnader har ökat mellan åren. Verksamheterna gemensamt redovisar ett underskott på 129 mnkr, vilket är 65 mnkr lägre än föregående år. Landstingsgemensamt ger ett överskott på 166 mnkr (132 mnkr). Helårsprognos Helårsprognosen beräknas till 170 mnkr. I prognosen beräknas budgeterat resultat uppnås och att planeringsreserven för framtida utmaningar inte kommer att utnyttjas under året. För att prognosen ska nås behöver dock verksamheterna vidta åtgärder för att på kort sikt dämpa kostnadsutvecklingstakten. Verksamhetens nettokostnad Nettokostnaderna uppgick för perioden till mnkr (2 566 mnkr). Nettokostnadsutvecklingen uppgår därmed till 8,1 procent justerat för det som skatteväxlades när Regionförbundet gick ihop med landstinget till Region Örebro län (19 mnkr på helår). Detta innebär en kraftig ökning från föregående månad då nettokostnadsutvecklingen låg på 6,9 procent. Det är delvis en effekt av att föregående års jämförelsemånad hade en avvikande låg ökningstakt 1,8 procent. Prognosen uppgår till mnkr vilket innebär en nettokostnadsökning på 5,3 procent justerat för jämförelsestörande poster. Prognosen innebär att nettokostnadens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till 98 procent. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter uppgår till 589 mnkr (525 mnkr). Ökningen mellan åren uppgår till 2,6 procent efter justering av jämförelsestörande poster. Den sålda vården redovisar en ökning med 3,5 procent till 115 mnkr, medan patientavgifter för sjukvård redovisar en minskning med 2,4 mnkr eller 6,7 procent. Detta förklaras av avgiftsfriheten för patienter äldre än 85 år, vilken har kompenserats verksamheterna med 6 miljoner kronor för helåret. Patientavgifterna för tandvård fortsätter att öka, per april med 6,8 procent. I början av föregående år kom engångsposter avseende statsbidrag som avsåg året innan. Dessa beräknades per april 2014 uppgå till 26 mnkr. Årets intäkter innehåller en återbetalning av premier från AFA Försäkring avseende Detta är den sista återbetalningen som kommer att ske från AFA. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår för perioden till mnkr (3 091 mnkr). Ökningen från förra året uppgår till 5,6 procent justerat för jämförelsestörande poster. Lönekostnadsökningen uppgår till 6,0 procent (4,6 procent) justerat för effekten av Regionförbundets anställda. Kostnadsökningen finns framförallt i övertid- och jourkostnader inom hälso- och sjukvården. Kostnaden för inhyrd personal ökar samtidigt med 15 miljoner kronor eller 58,6 procent. 2

182 Kostnaderna för läkemedel har sammantaget ökat med 8,5 mnkr eller 3,1 procent. Det är fortsättningsvis läkemedel inom förmånen som minskar medan rekvisitionsläkemedel ökar i kostnad. Övrigt sjukvårdsmaterial har ökat mycket i kostnader i början av året, 17 mnkr eller 14,1 procent till 136 mnkr. Köpt somatisk vård har preliminärt ökat med 8 mnkr eller 9,7 procent. Kostnaden för köpt psykiatrisk vård har ökat med 6 mnkr eller 66,1 procent. Skatteintäkter samt bidrag från utjämningen och generella statliga bidrag SKL har lämnat en ny prognos för skatteunderlagets uppräkningsfaktorer i april. För 2014 är uppräkningsfaktorn 3,2 procent och för 2015 är den 5,0 procent. Till följd av den reviderade skatteunderlagsprognosen beräknas regionens skatteintäkter för 2015 bli 12 mnkr lägre jämfört med budget. Generella statliga bidrag och utjämning för 2015 beräknas överstiga budgeterat belopp med 36 mnkr. Denna förklaras främst av ersättningen för läkemedel för behandling av hepatit C som erhållits för år 2014 med 26 mnkr Helårsprognosen för skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till mnkr, vilket innebär en ökning mot föregående år med 4,3 procent. Finansnetto Finansnettot uppgår till 19 mnkr jämfört med 8 mnkr föregående år. En av förklaringarna är att utdelningar på aktier har ökat med 22 mnkr till 54 mnkr. Samtidigt har en nedskrivning av finansiella omsättningstillgångar som avser likvidportföljen gjorts med 14 mnkr i april, då marknadsvärdet understeg bokfört värde. Samma typ av nedskrivning genomfördes Nedskrivningen återförs succesivt under året. Helårsprognosen för finansnettot uppgår till 11 mnkr att jämföra med budgeterade -8 mnkr. Finansiell ställning Investeringar Det första tertialet har materiella investeringar gjorts för 83 mnkr (86 mnkr), varav 48 mnkr avser byggnader och 35 mnkr utrustningsinvesteringar. Årets totala investeringsbudget uppgår till mnkr varav 515 mnkr är överfört från 2014 års budget. Prognosen för helår är materiella investeringar på 502 mnkr och finansiella investeringar på 78 mnkr (kapitaltillskott till LÖF och Kommuninvest). Likviditet och övriga finansiella tillgångar Likviditeten (definierad som likvida medel och kortfristiga placeringar utanför pensionsmedelsförvaltningen) uppgår till 936 mnkr, varav 807 mnkr avsåg kortfristiga placeringar. Om hänsyn tas till nettoinlåningen från landstingets närstående bolag uppgick likviditeten till 742 mnkr, vilket innebär en minskning med 93 mnkr sedan årsskiftet. Av den budgeterade investeringen i pensionsmedelsförvaltningen på 230 mnkr har 201 mnkr verkställts per april. Den långfristiga fordringen på dotterbolaget Region Örebro läns förvaltnings AB har tillförts pensionsmedelsförvaltningen per 1 januari med 150 mnkr. Totalt uppgår bokfört värde till mnkr inklusive återinvesterade avkastningar, medan marknadsvärdet uppgår till mnkr. Utveckling av nettokostnader resp skatteintäkter och generella bidrag jämfört med föregående år justerat för jämförelsestörande poster 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Skatteintäkter 2,4% 4,9% 4,9% Verksamhetens nettokostnader Lönekostnadsutveckling (justerat för jämförelsestörande poster) 5,8% 1,8% Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2014 Prognos 2015 Jan April 4,6% 6,0% 4,4% 4,6% Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2014 Prognos 2015 Jan April 4,7% 8,1% 5,8% 3,6% Helår Helår 5,3% 4,3% 3

183 Resultaträkning (mnkr) Redovisning Redovisning Prognos Budget Redovisning jan april jan april helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader PERIODENS/ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster Verksamhetens intäkter Återbetalning av premier AFA Försäkring { PERIODENS/ÅRETS RESULTAT JUSTERAT FÖR JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Balansräkning (mnkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav årets resultat AVSÄTTNINGAR Avsättning för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

184 Driftredovisning (mnkr) Resultat Resultat Prognos Resultat helår 2014 REGIONFULLMÄKTIGE 2,0 1,8 0,0 0,4 REGIONSTYRELSEN 43,9 46,0 35,3 55,8 varav - Hälsovalsenheten 11,9 15,3 12,0 15,8 - Tandvårdsenheten -0,3 2,1-2,0-2,1 - Regionservice 14,1 9,0 17,3 18,4 NÄMNDEN FÖR HÄLSA, VÅRD OCH KLINISK FORSKNING -192,0-114,2-174,0-139,8 NÄMNDEN FÖR SAMHÄLLSBYGGNAD 12,6 0,3 0,0 0,1 NÄMNDEN FÖR REGIONAL TILLVÄXT 4,5 1,8 0,0 1,3 GEMENSAM NÄMND FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRD OCH TOLKFÖRMEDLING 0,0-0,1 0,0 0,2 SUMMA VERKSAMHETER -129,0-64,4-138,7-82,0 LANDSTINGSGEMENSAMT 165,6 131,6 308,7 327,5 TOTALT 36,6 67,2 170,0 245,5 Samtliga nämnder, förvaltningar och enheter är nollbudgeterade år Landstingsgemensamt är budgeterat till 20,3 mnkr. Investeringar (mnkr) Redovisning Redovisning Prognos Budget Redovisning jan april jan april Byggnader Inventarier Finansiella 78 TOTALT

185 6

186 7

187 Postadress: Region Örebro län, Box 1613, Örebro E-post: Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro Tel: Fax:

188 1 (1) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Regionkansliet, Lennart Frommegård Kortsiktiga resultatförbättrande åtgärder Restriktivitet med löpande kostnader Detta innebär en mycket stor restriktivitet och prioritering att köpa varor, material och tjänster. Ingångna avtal ska följas. Regiondirektören beslutar att särskild restriktivitet gäller enligt ovan från och med 1 juni Konsultrestriktioner En stark restriktion ska föreligga avseende köp av konsulttjänster och kan innebära att olika typer av projekt skjuts på framtiden. Anlitande av konsulter ska alltid godkännas av förvaltningschef i samråd med regiondirektören. Regiondirektören beslutar enligt ovan. Planerat underhåll Regiondirektören ger Regionservice i uppdrag att under 2015 begränsa externa kostnaderna för fastighetsunderhåll till 65 mnkr. (Avser planerat och oplanerat underhåll konto 607x- 6081) Övrigt En målsättning för samtliga verksamheter är avtalstrohet, som innebär att man nyttjar de avtal som landstinget har med externa leverantörer. Det innebär också att man skall utnyttja interna tjänster så långt det är möjligt. Dessutom ska verksamheterna arbeta med kontinuerlig rationalisering och effektivisering av interna processer för att nå en allt högre produktivitet. Postadress Region Örebro län Regionkansliet Box 1613, Örebro E-post: regionen@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel: Fax: Organisationsnummer:

189

190

191 Direktiv för en kommission om jämlik hälsa i befolkningen Bakgrund och förutsättningar I februari 2013 arrangerade Örebro läns landsting en konferens Social hållbarhet och jämlik hälsa i samverkan med länets kommuner, regionförbundet, länsstyrelsen, idrottsförbundet, bildningsförbundet och universitetet. Syftet var att kraftsamla genom att utveckla och dela kunskap, erfarenheter och metoder, synliggöra aktörernas arbete, samt att påbörja en dialog kring förutsättningar för regionens arbete för social hållbarhet och jämlik hälsa. Inför konferensen togs ett diskussionsunderlag fram som gav en kunskapsbas ur ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv. Målet var att initiera ett regionalt utvecklingsarbete för jämlik hälsa. De gemensamma ambitionerna för att påverka skillnader i hälsa och livsvillkor i Sverige utgår ifrån WHO-rapporten (Världshälsoorganisationen) Closing the gap in a generation (2008) med fokus på fördelningen av den globala hälsan, den brittiska så kallade Marmotkommissionen som lämnade sin rapport 2010 samt slutrapport från SKL:s utvecklingsarbete tillsammans med 20 landsting och 20 kommuner Gör jämlikt-gör hälsa (2013). I det arbetet var såväl dåvarande Örebro läns landsting som Örebro kommun engagerade. Kommissioner för att lyfta de lokala/regionala utmaningarna har genomförts i Malmö stad, Västra Götalandsregionen samt i Östergötland. Samtliga dessa arbeten ligger som bas för en kommission i Örebro län men för att skapa engagemang och delaktighet krävs ett aktivt samarbete omkring de lokala förutsättningarna. Samarbete krävs med länets kommuner, statliga myndigheters regionala verksamheter, Örebro Universitet, det civila samhället och näringslivet. Uppdragsgivare Regionfullmäktige ger Beredningen för folkhälsa i uppdrag att påbörja arbetet med en kommission för ökad jämlikhet i hälsa. Syfte Syftet med en kommission för jämlik hälsa är att identifiera och bidra med kunskap och vägledning i det långsiktiga arbetet för att minska skillnaderna i hälsa i länet. Kommissionens arbete ska präglas av vetenskaplighet, långsiktighet och den ska belysa människor villkor ur ett helhetsperspektiv. Kommissonen ska bygga på den kunskap som redan finns nationellt och regionalt samtidigt som den ska följa den planerade nationella kommissionens arbete. Kommissionen ska verka i närhet till länets innevånare inom beredningens uppdrag att upprätthålla en medborgardialog. Huvudfrågor Kommissionen ska ta fram den samlade kunskap som finns och fortlöpande föreslå insatser som skapar förutsättningar för att nå en mer jämlik hälsa i befolkningen i länet.

192 Avgränsning Arbetet i kommissionen ska följa och samverka med arbetet att ta fram en regional utvecklingsplan för länet, ett hållbarhetsprogram och övriga styrdokument för Region Örebro län samt följa det nationella kommissionsarbetet. Organisation och ansvar Regionfullmäktiges beredning för folkhälsa utgör kommissionen tillammans med inbjudna experter. Arbetet ska bedrivas i nära samverkan med Regionens särskilda samverkansorgan för folkhälsofrågor. Konsekvensanalys En kommission skapar ett kunskapsbaserat och åtgärdsinriktat underlag som betonar den strukturella betydelsen av att se hälsa ur ett helhetsperspektiv. Underlaget kompletterar den regionala utvecklingsplanen och utgör en bas för interna styrdokument i Region Örebro län. Tidplan Arbetet ska påbörjas under våren 2015 och slutrapporteras under hösten Kommissionen ska löpande avge del- och årsrapporter och genomföra kunskapsseminarier eller workshops. Örebro den 24 april Rickard Simonsson Regiondirektör

193 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Uppdragsdirektiv - Högspecialiserad vård Bakgrund Den högspecialiserade vården brukar definieras som den del av vården som är investeringstung, nyskapande, forskningsnära och i behov av resurskoncentration. Den bedrivs följaktligen nästan uteslutande på landets sju universitetssjukhus. Begreppet universitetssjukvård har delvis en annan innebörd här betonas en forsknings- och undervisningsintensiv verksamhet där evidensbaserad medicin och implementering av ny kunskap utgör en hörnsten. I praktiken innebär det att universitetssjukvård inte behöver vara högspecialiserad men det går inte att i längden bedriva högspecialiserad vård som inte är universitetssjukvård. Den högspecialiserade vården är av utomordentlig betydelse för Region Örebro Län uppemot ett tusental tjänster inom regionen är beroende av denna verksamhet. I den nu pågående Utredningen om högspecialiserad vården (S 2014:11) väntas förslag läggas om att högspecialiserad vård ska bedrivas på upp till fem platser i landet. Mot bakgrund av detta är det av största betydelse att Region Örebro Län har en tydlig strategi för att bevara och utveckla den högspecialiserade vården. Det sker över tid en utveckling där delar av den högspecialiserade vården kan decentraliseras till länsnivå. Universitetsjukvården måste samtidigt utveckla nya områden och vid Universitetssjukhuset i Örebro pågår ständigt denna utveckling. För närvarande är uppbyggnaden av kompetens kring neurokirurgi av hög prioritet. Övergripande mål Region Örebro Län bedriver högspecialiserad vård, som uppfyller kraven på universitetssjukvård, inom utvalda verksamheter med regionala och nationella uppdrag i ökande omfattning. Inriktning av arbetet innebär uppdrag att Kartlägga den högspecialiserade vården i Region Örebro Län definiera verksamheter och verksamhetsgrenar Definiera vilka högspecialiserade verksamheter som ej uppfyller krav för universitetssjukvård och värdera dessa vad avser forskning, utbildning och kompetens POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Region Örebro län Eklundavägen Box Örebro Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET

194 2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kartlägga nya potentiella verksamheter för högspecialiserad vård Presentera ett underlag för hur beslut om framtida strategiska satsningar inom högspecialiserad vård kan tas volymer/avtal/samarbeten/såld vård/kompetensbehov Detta underlag bör även täcka behov av investeringar i medicinsk teknik och byggnation Definiera verksamheter inom högspecialiserad vård där kompetensförsörjningen är eller kan bli ett hot och föreslå strategier för att möta dessa Fokusera uppbyggnaden av kompetens inom vissa delar av neurokirurgi samt stärka andra viktiga specialitetsområden med stor utvecklingspotential Framgångsfaktorer Uppdraget berör flera verksamheter och ska kännetecknas av samförstånd mellan de olika aktörerna, ett regionövergripande synsätt där parterna verkar för bästa möjliga utnyttjande av regionens samlade resurser. Såväl befintlig kunskap och erfarenhet inom regionen som erfarenheter och goda exempel från andra landsting och regioner ska beaktas. Öppenhet och aktiv kommunikation runt uppdraget och dess mål och aktiviteter eftersträvas.

195 1 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Uppdragsdirektiv - Forskning och utveckling inom hälso- och sjukvård samt tandvård Bakgrund Region Örebro län har sedan länge ett omfattande åtagande och engagemang i medicinsk forskning. Ett särskilt program för forskning avseende perioden har tidigare fastställts. Ett antal nya förutsättningar föranleder nu en översyn för att ytterligare stärka forskning och utveckling inom det medicinska området inom Region Örebro län. Genom att Örebro universitet erhållit rätten att bedriva läkarutbildning är regionorganisationen avtalsslutande part med staten inom det nya ALF-avtalet (avtal avseende läkarutbildning och forskning) som gäller från och med Detta har medfört att statliga forskningsmedel för klinisk forskning nu tillfaller regionen, vilket ger ett avsevärt resurstillskott. Fortfarande finns dock en påtaglig resursskillnad mellan tidigare etablerade orter med läkarutbildning, såväl avseende lärosätets resurser för forskning och utbildning som motsvarande ALF-resurser. Därför är ett långsiktigt program från regionens sida för att stärka den lokala medicinska forskningen av största betydelse. Universitetssjukvård är ett centralt begrepp i det nationella ALF-avtalet och för utveckling av hälso- och sjukvården i den samverkan mellan regionorganisationen och Örebro Universitet som regleras i det regionala samverkansavtalet. Med universitetssjukvård avses den del av hälso- och sjukvården, oavsett vårdnivå, som är särskilt anpassat till universitetsutbildningar och klinisk forskning. En breddad forskningsanknytning av hälso- och sjukvårdens verksamhet är nödvändig för att Region Örebro län långsiktigt ska kunna bedriva universitetssjukvård inom stora delar av vårdverksamheterna. Genom bildandet av Region Örebro län har ansvaret för regional utveckling tydliggjorts. Medicinsk forskning har internationellt visat sig vara en stark regional tillväxtfaktor. Detta gäller särskilt den s.k. translationella forskningen (nära och ömsesidigt utbyte med konkreta vårdfall) där mötet mellan medicinsk grundforskning och de kliniska frågeställningarna är innovationsdrivande. Innovation och näringslivssamverkan är också en viktig del av perspektivet i universitetssjukvården. Redan i dagsläget finns vård-, forsknings- och utvecklingsmiljöer etablerade som verkar på universitetsjukvårdsnivå. Med de nya förutsättningar som nu finns för forskning och utveckling ska nu initieras ett arbete för att fördjupa excellens och bredda universitetsjukvårdsmiljöer genom en långsiktig plan för regionens engage- POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Region Örebro län Eklundavägen Box Örebro Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET

196 2 (2) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mang vad avser forskning, utbildning och utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet. Övergripande mål Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska, i samverkan med Örebro Universitet, bedriva universitetssjukvård inom stora delar av verksamheten med en bredd som omfattar alla vårdnivåer. Motsvarande synsätt ska också gälla tandvård. Universitetssjukhuset centrala roll ska beaktas samtidigt som en geografisk spridning av universitetssjukvård inom länet ska eftersträvas. Den medicinska forskningens roll för regional utveckling ska vidareutvecklas. Inriktning av arbetet Befintligt forskningspolitiskt program, som har fokuserat den kliniska patientnära forskningen, utgör en utgångspunkt för arbetet. Programmet ska nu utvärderas, aktualiseras och breddas utifrån de nya förutsättningar som beskrivs. Programmet ska särskilt inriktas mot att säkra de långsiktiga förutsättningarna för universitetssjukvård inom Region Örebro län. Universitetssjukvårdens tydliga koppling till förutsättningarna för Örebro Universitet att bedriva kvalificerade vårdutbildningar, särskilt läkarutbildning, ska lyftas fram. Det medicinska vetenskapsområdets potential för regional utveckling ska belysas. En ekonomisk långsiktig plan för Region Örebro läns engagemang i dessa frågor ska redovisas. Framgångsfaktorer Samverkan med Örebro Universitet Omvärldsperspektiv Bred förankring och samverkan

197 1 (7) Bilaga TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet, Katrin Boström RS1160 Insatser för kunskapsstöd och uppföljning inom hälso- och sjukvården 2015 Den övergripande målsättningen med överenskommelsen för kunskapsstöd och uppföljning är att stärka förutsättningarna för en god och jämlik hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar bland annat insatser för fortsatt utveckling av nationellt stöd för effektivare kunskapsspridning inom ramen för satsningen på kroniska sjukdomar, möjligheter till fortsatt uppföljning och utveckling när det gäller patientsäkerhet och tillgänglighet. Den innehåller även stöd till utveckling av arbetet medöppna jämförelser, förbättras tillgänglighet av indikatorer samt stöd till lokala förbättringsarbeten samt förbättrad kunskap och uppföljning av läkemedel utifrån den nationella läkemedelsstrategin. 1. Effektivare kunskapsspridning genom arbete med programråd SKL ska ge fortsatt stöd till etablerade programråd som ska bidra till att kunskapsstöd sprids och används med särskilt fokus på primärvård 2. Utveckla former för att långsiktigt samordna landstingens kunskapsstöd SKL kommer att under 2015 göra ett förarbete för att undersöka hur diagnos- och behandlingsrekommendationer kan tas fram och förvaltas nationellt samt hur ett sådant arbete långsiktigt kan finansieras av landstingen. 3. Främja uppföljning mot förbättrade patientresultat SKL kommer att fortsatt stödja ledningsnivåerna och kommer att test, vídareutveckla och sprida kompetensutvecklingsmaterial som tagits fram för ledare. 4. Främja nya patientcentrerade arbetssätt i primärvården SKL kommer att stödja utveckling av nya arbetssätt inom primärvården och ett innovationsprojekt kommer att påbörjas. SKL kommer att bjuda in landstingen till projektet och målet är att en primärvårdsenhet, offentligt eller privat driven, i varje sjukvårdsregion engagera i ett projekt för att påbörja arbetet med att identifiera behov och utforma nya patientcentrerade arbetssätt. Samordnad uppföljning och utveckling av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet: 5. Inom Cancervården I uppföljning av aktuella mätpunkter i cancerledtider i system med standardiserade vårdförlopp kommer under 2015r mätpunkterna beslut om remiss och start av behandling att vara obligatoriska 6. Inom Primärvård SKL kommer att arbeta med vidareutveckling av registrering och inrapportering av väntetider och ledtider till den nationella väntetidsdatabasen samt ge stöd till landstingen i övergång från manuell till automatiserad överföring. Dessutom kommer SKL att tillsammans med landstingen implementera uppföljning av ledtider inom POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Region Örebro län Eklundavägen Box Örebro Örebro E-POST regionen@regionorebrolan.se INTERNET

198 2 (7) Bilaga TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet, Katrin Boström RS1160 patologin, ge underlag för utveckling/förbättring av vårdförlopp inom cancervården med fokus på primärvård och bl a förstabesök hos specialist och utveckla modeller för förbättrad tillgänglighet inom primärvården. Mot en säkrare vård insatser SKL kommer i samråd med landstingen bl a mäta skador i vården, genomföra punktprevalensmätningar, mätningar av överbeläggningar och fortsätta förbättra patientsäkerhetskulturen genom att använda mätresultaten i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Förbättrad kunskap och uppföljning av läkemedel 8. Kunskapsstöd vid läkemedelsordinationer till barn Erfarenhetsbaserad kunskap om läkemedelsbehandling av barn finns samlad i databasen Experienced and Evidence Based Pediatric Drugs in Sweden (eped) vid Astrid Lindgrens sjukhus. Arbete att göra databasen till ett nationellt ordinationsstöd påbörjades hösten 2014 och ska fortsätt under 2015 och beräknas infört i landstingen Insatser för förbättrad uppföljning på individnivå Ett arbete har inletts för att utveckla en gemensam, sammanhängande och användbar informationsstruktur domänmodell för läkemedel. Detta för att kunna följa läkemedelsanvändningen på individnivå både i det kliniska arbetet och i uppföljningssyfte. En del i vidare arbeta är att utveckla och förankra mål för uppföljningen utifrån hälso- och sjukvårdens behov på kort och lång sikt. En plan för arbetet ska stämmas av med Socialdepartementet i mars och en slutrapport ska avlämnas senast 31 december. 10. Utveckling av arbetet med öppna jämförelser Arbetet inom området baseras på en handlingsplan för som prioriterat att öka potentialen för analys och förbättringsarbete samt förbättra tillgängligheten (indikatorer, målgruppsanpassade och tematiskt inriktade rapporter) för olika intressenter. Under året kommer SKL också att arbeta mer med analyser och benchmarking av befintliga uppgifter i databasen Kostnad Per Patient (KPP) utifrån landstingens behov och önskemål. Ekonomiska konsekvenser Det mesta av medlen går till verksamhet som SKL ska ansvara för, landstingen kommer in som samarbetspartners eller i projekt som kan rendera ekonomiskt stöd. För område 1-4 avsätts 30 mkr och av dessa kommer 10 mkr fördelas till landstingen direkt utifrån lokala behov och förslag på utvecklingsprojekt med syfte att öka användningen av nationella kunskapsstöd i primärvården samt utveckla möjligheterna för uppföljning i primärvården. För område 5och 6 avsätts 10 mkr och av dessa beräknas 3,9 mkr avsättas till förvaltningen av väntetidsdatabasen och övriga medel till utvecklingsinsatser. För område 7 avsätts totalt 5,95 mkr, för område 8 avsätts 8 mkr och för område 9 avsätts 5 mkr. För område 10 avsätts totalt 7,95 mkr varav 1,73 avsätts till förvaltning och utveckling av KPP-databasen.

199 3 (7) Bilaga TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet, Katrin Boström RS1160 Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2015 Handläggare: Katrin Boström Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2012 ingått årliga överenskommelser om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa års överenskommelse är en fortsättning på tidigare års överenskommelser. Inom ramen för överenskommelsen kommer staten att fördela kronor till de kommuner och landsting som klarar uppställda grundkrav och prestationsmål. Fördelningen av medlen är baserad på antal invånare inom respektive län. Grundkraven och prestationsmålen i 2015 års överenskommelse är en vidareutveckling av de tre föregående årens mål. Hälso- och sjukvården i Region Örebro län behöver tillsammans med länets kommuner arbeta för att nå de mål som finns uppsatta i 2015 års överenskommelse för att få del av de statliga medel som fördelas till dem som når målen. Målen berör område psykiatri samt Närsjukvård men också samarbete med kommunerna och individer (patienter/brukare/ närstående) och patient- brukarorganisationer. Ekonomiska konsekvenser Överenskommelsen omfattar totalt 696 mkr varav 630 mkr är stimulansmedel att fördela till kommuner och landsting efter prestation. SKL disponerar 66 mkr för att tillsammans med kommuner och landsting genomföra utvecklingsarbete i enlighet med överenskommelsen och för finansiering av samordningsfunktionen. Uppföljning Senast 30 september ska kommuner och landsting lämna in underlag via SKL:s inrapporteringsverktyg och grundkravet kring webbinformation följs därefter upp av Socialstyrelsen. Prestationsmålen följs upp dels genom rapporteringsverktyget dels genom uppgifter från Registercentrum och direkt från register.

200 4 (7) Bilaga TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet, Katrin Boström RS1160 Överenskommelser om en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess för 2015 Handläggare: Yvonne Nilsson Hirsch Sammanfattning Sjukskrivningsmiljarden Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har sedan 2006 ingått överenskommelser om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. För att öka landstingens drivkrafter att genomföra överenskomna åtgärder har staten betalat ut upp till en miljard kronor per år till landstingen under Överenskommelsen brukar därför kallas Sjukskrivningsmiljarden. Åtgärder har bl.a. genomförts för att förbättra samverkan mellan olika parter som är inblandade i patienters sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess samt för att förbättra kvaliteten i läkarintygen. Elektronisk överföring av läkarintyg till Försäkringskassan har också införts vilket i sin tur medfört att patienterna numer kan gå in på Mina vårdkontakter och ta del av sina utskrivna läkarintyg via den nya nationella intygstjänsten Mina intyg. Patienter ges därmed möjlighet att läsa, skriva ut och själv skicka sina intyg till Försäkringskassan. Ekonomiska konsekvenser Utbetalningsmodellen för Sjukskrivningsmiljarden är tvådelad och består dels av en villkorad del som är kopplad till konkreta åtgärder som hälso- och sjukvården ska genomföra (575 mnkr), dels av en rörlig del som är kopplad till förändringar i sjukfrånvaron (230 mnkr). 195 mnkr av miljarden är utvecklingsmedel riktat mot SKL, Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Ersättning betalas ut i förhållande till respektive landstings storlek. Region Örebro län erhåller ca 17 mnkr om samtliga villkorade delar i Sjukskrivningsmiljarden uppfylls. I den rörliga delen kan Region Örebro län totalt erhålla ca 7 mnkr. Om ökningstakten av antalet utbetalda sjukpenningdagar i länet är lägre än föregående års ökningstakt erhålls 3,5 mnkr. Ytterligar 3,5 mnkr erhålls om ökningstakten är lägre än föregående års genomsnittliga ökningstakt för riket. Rehabiliteringsgarantin Sedan 2009 tecknas även årliga överenskommelser mellan staten och SKL om en Rehabiliteringsgaranti. Målsättningen med Rehabiliteringsgarantin är att förbättra rehabiliteringen av de två patientgrupper som står för merparten av sjukskrivningarna, dvs. personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa och personer med icke specifik långvarig smärtproblematik i axlar och rygg, för att åstadkomma en ökad arbetsåtergång eller förebygga sjukskrivning för dessa patienter. Kognitiv beteendeterapi (KBT) ska erbjudas den förra gruppen och multimodal rehabilitering (MMR) den senare gruppen. Landstingen får ersättning per patient som avslutar en sådan behandlingsserie. För 2015 har staten avsatt totalt 750 mnkr för Rehabiliteringsgarantin, varav 712 mnkr till landstingens behandlingar och resten till forsknings- och utvecklingsinsatser. Ekonomiska konsekvenser Region Örebro läns maximala ersättning inom Rehabiliteringsgarantin är 21 mnkr för Detta belopp motsvarar länets storlek i förhållande till totalt avsatta medel

201 5 (7) Bilaga TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet, Katrin Boström RS1160 för behandlingar inom Rehabgarantin. Om Region Örebro län inkommer med en handlingsplan till Försäkringskassan senast den 31 augusti 2015, som visar vilket arbete som har påbörjats eller genomförts inom Region Örebro län för anslutning till den nationella plattformen för internetbaserad behandling erhålls ytterligare kr. Vid en anslutning kommer bl.a. internetbaserad KBT- behandling vid ångestsyndrom och depression kunna erbjudas länet invånare. Överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar Staten och SKL har sedan 2010 även ingått överenskommelser om fördjupade medicinska utredningar. Enligt överenskommelsen ska landstingen ansvara för att tillgodose Försäkringskassan behov av fördjupade medicinska utredningar som i vissa fall behövs för att kunna göra en rättsäker prövning av sjukpenningärenden. I vissa ärenden finns behov av en utredning som baseras på enbart en läkares utredning, s.k. särskilt läkarutlåtande (SLU). I andra ärenden finns behov av en teambaserad medicinsk utredning (TMU), med inslag av flera komptenser. Region Örebro län upphandlar dessa utredningar av privata leverantörer. Ekonomiska konsekvenser Region Örebro läns kostnad för att tillgodose Försäkringskassans behov av fördjupade medicinska utredningar motsvarar i princip den ersättningen som erhålls från staten för levererade utredningar. Uppföljning Försäkringskassan granskar redovisningarna, följer upp och betalar ut ersättning. Utbetalning av medel från Sjukskrivningsmiljarden för 2015 sker senast i februari Utbetalning för insatser inom Rehabiliteringsgarantin sker kvartalsvis och upphör när landstinget nått sin nivå för maximal ersättning. Ersättning för levererade fördjupade medicinska utredningar utbetalas fyra gånger per år.

202 6 (7) Bilaga TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet, Katrin Boström RS1160 Överenskommelse om kortare väntetider inom cancervården Handläggare Mats Björeman Som en del i arbetet med att genomföra den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) har Regeringen och SKL träffat en överenskommelse om en fyraårig satsning för att minska väntetiderna för utredning och start av behandling av patienter med välgrundad misstanke om cancer och för att minska på regionala skillnader när det gäller väntetider och kvalitet i cancersjukvården. En bärande idé i överenskommelsen är att införa standardiserade vårdförlopp, SVF enligt den danska modellen kallad pakkeforlöb. Inom Region Örebro län togs beslut om att införa SVF av regionstyrelsen Under 2015 ska de landsting/regioner som beslutat om att införa SVF implementera fem pilotdiagnoser: Akut myeloisk leukemi Cancer i urinblåsa och urinledare Cancer i matstrupe och magsäck Prostatacancer Cancer i huvud-halsområdet (munhåla, svalg) Inom dessa diagnoser finns nationella fastställt hur lång tid det i en optimal process ska ta från det att en remiss skickas för en patient med välgrundad misstanke om cancer till det att diagnosen är klar och beslut om behandling tas och behandling startas. Det finns också nationellt framtagna definitioner av vilka symtom och laboratorieprover som ska betraktas utgöra välgrundad misstanke om cancer och vilka undersökningar som ska genomföras för att komma till diagnos. Under 2015 ska processen för dessa diagnoser i Region Örebro län beskrivas och en plan för hur man ska införa SVF inom dessa diagnoser upprättas. Ekonomiska konsekvenser Totalt fördelas årligen 413 mnkr till de landsting/regioner som lever upp till de krav som ställs i överenskommelsen mellan SKL och Regeringen kring standardiserade vårdförlopp under För 2015 är det grundläggande kravet att landstinget tagit beslut om att införa SVF och att man upprättat en handlingsplan som redovisar hur man tänker arbeta med införandet av SVF inom de fem pilotdiagnoserna men också fortsättningsvis med kommande cancerdiagnoser, vilka problemområden man ser i detta arbete och hur man ska informera allmänhet, medarbetare i både offentlig och privat sektor om detta arbete. En sådan handlingsplan är fastställd av Regionstyrelsen Får man godkänt för denna del av överenskommelsen kan man få del av 207 mnkr för det första halvåret. Under andra halvåret 2015 ska man redogöra för hur man har implementerat de fem pilotdiagnoserna och hur man arbetat med de vårdförlopp som går över landstingsgränserna. Ett godkänt arbete med dessa frågor innebär att man får del av fördelningen av ytterligare 206 mnkr. Sammanlagt motsvarar dessa belopp minst mnkr för Region Örebro läns del. De medel som kommer landsting/regioner till del 2015 enligt denna överenskommelse får användas under 2015 och 2016, en redovisning av vad de använts till ska lämnas i mars 2016, och ej använda medel ska återbetalas.

203 7 (7) Bilaga TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Regionkansliet, Katrin Boström RS1160 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten Handläggare Mats Björeman Inom detta område ingår flera olika områden, där de mesta medlen är riktade mot kommunerna. Under rubriken lokalt och regionalt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen nämns att del av de medel som anslås (totalt 2,1 mnkr för Örebro län) kan användas för fortsatt stöd av samverkan mellan landsting och kommuner inom äldreomsorgen genom att ha utvecklingsledare. I underlaget från SKL nämns att förhandlingar mellan regeringen och SKL pågår om en större överenskommelse men innehållet är inte känt i dagsläget.

204

205

206 Projektplan 1(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Projektplan för revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Checklista inför beslut, BP2 Är effektmålen mätbara och tidsatta? Innehåller projektplanen en nyttoanalys? Finns det en beskrivning hur effektmålen skall följas upp? Är projektmålen tydliga och realistiska enligt TRUMF-modellen? Är projektets avgränsningar tydligt beskrivna? Är förväntat resultat (leveransen) från projektet tydligt beskrivet och kopplat till verksamhetsplanen och den regionala utvecklingsstrategin? Är projektet uppdelat i tydliga faser med BP3:or kopplade till de huvudsakliga leveranserna i projektet? Är projektplanen tidsatt med aktiviteter? Är projektledare utsedd? Är projektägare utsedd? Är styrgrupp utsedd? Är samtliga personalresurser för projektet säkrade med resurskontrakt och är all berörd personal införstådda med åtagandet och arbetsuppgifterna i projektet? Är budgeten godkänd av projektcontroller? Finns det en kommunikationsplan i projektet? Är risker och osäkerheter i projektet tydligt dokumenterade i riskanalysen, inklusive en handlingsplan för att hantera dem? Är kritiska risker eliminerade? Finns det en beskrivning hur projektmålen ska utvärderas i avvecklingsfasen? Ja X X X X X X X Nej X X X X X

207 Projektplan 2(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation för regional-, utvecklings- och tillväxtpolitik som tillsammans med en stark hälso- och sjukvårdspolitik möter människors behov. Ett viktigt uppdrag är att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Det regionala utvecklingsprogrammet ligger till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Det regionala utvecklingsprogrammet ska utarbetas i samråd med kommuner, statliga myndigheter, näringsliv och organisationer och ligga till grund för samverkan mellan Region Örebro län och dessa. Det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Regional utvecklingsstrategi (RUS) antogs 2010 av regionfullmäktige i dåvarande Regionförbundet Örebro län. Flertalet av etappmålen för RUS är tidsatta till 2015 samtidigt som omvärlden har förändrats, bl. a den institutionella. Av den anledningen behöver RUS revideras. Regionstyrelsen har inför regionafullmäktige ett övergripande och samordnat ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna och ansvarar särskilt för framtagande av förslag till regionalt utvecklingsprogram (RUP) för Örebro län. 1 Efter en bred process med berörda intressenter ska ett förslag till reviderat Regionalt utvecklingsprogram skickas ut på remiss under Målsättningen är att Regionfullmäktige fattar beslut om ett förslag februari 2017 och att ett nytt program kan gälla från mars Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län, 1 januari 2015.

208 Projektplan 3(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Figur 1. Övergripande tidsaxel 2. Bakgrund, syfte och mål 2.1. Bakgrund Region Örebro län bildades den 1 januari Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation för regional-, utvecklings- och tillväxtpolitik som tillsammans med en stark hälso- och sjukvårdspolitik möter människors behov. Den nya organisationen ger starka möjligheter att tillsammans med länets kommuner, statliga myndigheter, organisationer och näringsliv arbeta för regionens hela utveckling. Ett viktigt uppdrag är att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Det regionala utvecklingsprogrammet ska utgöra en samlad strategi för det regionala tillväxtarbetet. Utvecklingsprogrammet binder också samman planeringsprocesser med betydelse för en hållbar regional utveckling och underlättar samverkan mellan län. Det regionala utvecklingsprogrammet ligger vidare till grund för regionala strukturfondsprogram, territoriella program, regionala tillväxtprogram samt andra relevanta regionala program och insatser. Det regionala utvecklingsprogrammet ska upprättas utifrån en analys av de särskilda utvecklingsförutsättningarna i länet. I det regionala utvecklingsprogrammet ska mål, inriktningar och prioriteringar i arbetet anges. Programmet ska innehålla en plan för uppföljning och utvärdering. Det regionala utvecklingsprogrammet ska utarbetas i samråd med ovan nämnda externa aktörer och ligga till grund för samverkan mellan Region Örebro län och dessa.

209 Projektplan 4(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Det nu gällande regionala utvecklingsprogrammet Regional utvecklingsstrategi (RUS) antogs 2010 av regionfullmäktige i dåvarande Regionförbundet Örebro län. Flertalet av etappmålen för RUS är tidsatta till Av den anledningen behöver RUS revideras. Därför har den regionala utvecklingsstrategins (RUS) och regionala översiktliga planeringsdokumentets (RÖP) relevans, aktualitet och användbarhet för framtiden prövats under Aktualitet- och relevansprövningen har resulterat i en rapport Aktualitet- och relevansprövningen: rapportens rekommendationer I rapporten görs bedömningen att den nuvarande regionala utvecklingsstrategin har fungerat väl som mobiliserande och samlande process för att sätta regionen och den regionala nivån på kartan. Nu när det regionala utvecklingsarbetet har satt sig och synliggjorts, finns ett bra tillfälle att bygga vidare på det nästan tioåriga arbetet som ligger till grund för strategin. Sedan strategin antogs har omvärlden förändrats, bl. a den institutionella. Nya policy- och styrdokument har tillkommit både på nationell och EU-nivå, vi har gått in i en ny programperiod för EU:s sammanhållningspolitik och världspolitiskt är läget ett helt annat än Samtidigt har Region Örebro län bildats och det innebär både en större demokratisk legitimitet, samt potentiellt mer egna resurser för finansiering och samfinansiering. Aktualitet- och relevansprövningen bedömer att de fyra utvecklingsområdena som finns i dagens utvecklingsstrategi fortfarande är relevanta. Arbetet med revideringen kan dock leda till att de blir färre eller fler, liksom att målområdena som lyder under dagens utvecklingsområden kan förändras. Även frågor och områden som inte finns i dagens RUS kan komma att lyftas fram. Oavsett utfall så bör formuleringar och ordalydelser ses över så att de ligger mer i linje med EU 2020, Horisont 2020, Nationella strategin för regional tillväxt , vilket skulle göra mer resurser tillgängliga. Det bör vidare tydligare framgå hur målen för de olika insatsområdena är kopplade till den regionala visionen och hur aktörer i länet kan bidra till att uppnå målen på ett tydligare sätt. Programlogiken bör förtydligas både struktur- och innehållsmässigt. Med en tydligare programlogik blir det lättare för Region Örebro län att följa upp insatserna, lättare för andra aktörer att se var de kan bidra till implementeringen av programmet och lättare för andra policyansvariga att relatera och koppla på sina strategier, handlingsplaner eller aktiviteter till RUPen. Staten betonar att det regionala utvecklingsarbetet bör kopplas närmre de olika processer i regionen som avser fysisk planering. Arbetet med att införliva Regional översiktlig planering i ett reviderat Regionalt utvecklingsprogram bör därför vara ett förstahandsalternativ.

210 Projektplan 5(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Även RUSens befintliga organisation har utvärderats utifrån funktionalitet, styrning och struktur. Genomförandeorganisationen bör anpassas till det nya programmets struktur och krav Syfte Det övergripande syftet är att ta fram ett reviderat Regionalt utvecklingsprogram som driver Örebroregionens utveckling mot satta mål. För att möjliggöra detta förslås RUP få ett innehåll bestående av tre delar; 1) En regional vision för hela territoriet Örebro län. Denna vision ska kunna fungera som en övergripande vision för territoriets olika aktörer; även för till exempel företag och kommuner som har egna visioner för sina respektive organisationer. 2) En del med utvecklingsområden och underliggande insatsområden (idag kallade målområden), där målen och tillhörande strategier är tydligt kopplade till den regionala visionen. I ett nästa steg, dvs. efter att RUP har antagits, tas underliggande handlingsplaner fram för respektive valt utvecklingsområde/insatsområde i RUP, se figur 2 nedan. 3) En uppföljningsdel som möjliggör en övergripande utvärdering av aktörers insatser och hur dessa har bidragit till att nå målen.

211 Projektplan 6(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Figur 2. Riktlinje för styrande dokument inom Region Örebro län 2 Vision Program Strategi Handlingsplan 2.3. Projektmål Projektets resultatmål 1 a) Regionfullmäktige fattar beslut om Regionalt utvecklingsprogram (februari 2017). b) Anpassning av genomförandeorganisation för Regionalt utvecklingsprogram (2017) Effektmål/intressentanalys Det regionala utvecklingsprogrammet är ett medel med målsättningen att skapa bästa möjliga framtid för oss som bor och verkar i regionen och för de som vill göra det i framtiden Projektperiod Därefter intern hantering inför beslut i Regionfullmäktige under första kvartalet Riktlinje: Definitioner, beslutsnivå och hantering av styrande dokument, 1 januari 2015.

212 Projektplan 7(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Politiskt ansvar och delaktighet Regionstyrelsen har ett övergripande och samordnat ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna. Regionstyrelsen ansvarar särskilt: för framtagande av förslag till regionalt utvecklingsprogram för Örebro län, för uppföljning av regionalt utvecklingsprogram för Örebro län, för samordning av regionala utvecklingsinsatser i Örebro län 3. Den politiska ledningen av processen kommer vara av stor betydelse för framtagandet av en ny RUP. Då RUP är ett territoriellt program kommer det vidare vara betydelsefullt att inkludera aktörer som kan bidra till genomförandet av programmet. Det gäller t.ex. det Regionala samverkansrådet liksom tillsatta Specifika samverkansråd, statliga myndigheter, intresseorganisationer m fl Tid- och aktivitetsplan Tid och aktivitetsplanen består av fyra delar, vilka kallas 1-4 nedan. Delarna är i sin tur indelade i fyra kvartal (Q), dvs. år 2015 Q1-Q4, år 2016 Q1-Q4 och så vidare och vissa delar kommer pågå parallellt. Delarnas innehåll visualiseras i figur 3 nedan. Processledare 1 och 2 (se under projektorganisation) ansvarar för att ta fram en projektplan som ska innehålla detaljerade tid- och aktivitetsplaner. Denna övergripande projektplan innehåller en mer detaljerad tid- och aktivitetsplan i kapitel 10. Del 1: Politiker med flera; revidering och aktualisering av befintlig vision 2015 Q2-Q3: Initiering av visionsarbetet och tillhörande omvärldsanalys Q2-Q3: Identifiering av och samarbete med nyckelaktörer, gemensamma workshops mm Q3-Q4: Förankrat förslag på vision till Regionstyrelse och Regionfullmäktige Q4: Revidering av förslag och framläggande av slutligt förslag till Regionfullmäktige. Del 2: Insatsansvariga; revidering, aktualisering och förändring av målområden 2015 Q1: Aktualitetsprövning- och relevansbedömning av RUS/RÖP information om slutrapportens innehåll (projektledare) Q2-Q3: Styrkepositionsanalys av regionen tas fram Q2-Q3: Kunskapsinventering - identifiering av analyser som måste tas fram Q2- Identifiering av och samarbete med nyckelaktörer, gemensamma workshops mm Q1: Revidering, processarbete och förankring av utvecklingsområden och insatsområden (kallas idag målområden) och harmonisering av dessa (EU-nivå, nationell nivå och regional nivå) då RUP ska vara inriktningsgivande för andra aktörers territoriella program, strategier och handlingsplaner. 3 Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län, 1 januari 2015.

213 Projektplan 8(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Q1: 28 feb: Insatsansvariga lämnar in färdiga förslag av sina respektive insatsområden. Del 3: Programmering av reviderade insatsområden samt sammansättning av RUPdokument 2016 Q1-Q2: 15 mar-15 jun; Programmeringsfasens syfte är att: programlogik, målhierarkier, insatser, indikatorer, uppföljning och utvärdering ska hänga ihop i dokumentet. Då kommer det vara tydligt vad programmet ska uppnå, vad regionen tror ska behöva hända för att detta ska ske och vilka insatser som därför ska utföras av Region Örebro län och andra aktörer. Del 4: Förankring, remiss, revidering och publicering 2016 Q2-Q3: 15 juni-15 sep; programmet skickas ut på remiss Q3-Q4: 15 sep-15 nov; sammanställning av remissvar Q4: Slutliga justeringar; reviderat förslag går in i processen för formellt beslutstagande Q1: Feb; formellt beslut om RUP i Regionfullmäktige. Figur 3. Detaljerad tidsaxel

214 Projektplan 9(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Avgränsningar Projektet med ett framtagande av RUP ska utgå från RUSens fyra prioriterade utvecklingsområden; Kunskap och kompetens, Innovationer och Entreprenörskap, Lustfyllda möten och upplevelser samt Den öppna regionen. Projektet ska revidera och konkretisera innehåll i nuvarande RUS och inte påbörja en helt ny process med att ta fram ett Regionalt utvecklingsprogram från start. Institutionella förändringar innebär dock att vi breddar projektorganisationen. Utöver insatsansvariga för RUSens nuvarande utvecklingsområden finns även insatsansvariga för fysisk planering (RÖP), hållbar utveckling, forskning, hälso- och sjukvård, digital agenda med i arbetsprocessen. Under processen kan dagens utvecklingsområden och tillhörande målområden förändras innehållsmässigt och i antal, liksom nya områden kan tillföras. Att ta fram handlingsplaner för respektive valt område omfattas inte av denna projektplan. 3. Leverans/Leveranslista Aktualitetsprövning och relevansbedömning av RUS/RÖP (klar). Styrkepositionsanalys av regionen. Förslag till regional vision för territoriet Örebro län, inklusive omvärldsanalys. Förslag till Regionalt utvecklingsprogram. 4. Kopplingar till andra projekt och verksamheter Nedan beskrivs exempel på processer (många fler uppdrag och processer pågår) som har viktiga kopplingar och beroenden till detta projekt, nämligen: Arbetet med att ta fram en vision för organisationen Region Örebro län Parallellt med arbetet att ta fram en territoriell vision i RUP kommer arbetet med att ta fram en vision för organisationen Region Örebro län att påbörjas. Arbetsprocesserna med att ta fram visionerna bör synkroniseras där det är möjligt. Program för Hållbar Utveckling 2016-? Uppdatering av Energi- och klimatprogrammet Energi- och klimatprogrammet ska revideras. Kommission om jämlikhet i hälsa hos länets befolkning Arbetet med att ta fram en smart specialiseringsstrategi/innovationsstrategi Förvaltning regional utveckling avser ta fram en styrkepositionsanalys för regionen. Analysen kommer utgöra kunskapsunderlag för den smart specialiseringsstrategi som förvaltningen avser

215 Projektplan 10(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: att ta fram. Analysen kommer också att utgöra kunskapsunderlag i processen med att ta fram RUP. Arbetet med att ta fram ett nytt Trafikförsörjningsprogram Arbetet med att ta fram en nationell/internationell strategi (externa relationer) Regionförbundets internationella strategi och Örebro läns landstings internationella strategi ska eventuellt uppdateras/förnyas. Hela projektorganisationen ansvarar för att följa arbetet som pågår inom EU (halvtidsuppfölning av EU2020), revidering av nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft, arbetet inom Östra Mellansverige (ÖMS) mm. Projektledning ska vidare följa arbetet med regeringsinitiativet Ny regionreform ska göra landstingen färre från Projektorganisation 5.1. Roller, ansvar och befogenheter Regionstyrelsen ansvarar inför regionfullmäktige för framtagande av förslag till regionalt utvecklingsprogram för Örebro län 4. Övriga politiska organ ska beredas möjlighet att bidra i arbetet. Övergripande samråd och diskussion med kommunerna ska ske i det Regionala samverkansrådet som leds av regionstyrelsens ordförande samt i andra forum som Regionstyrelsen identifierar under Del 1 ovan. Regiondirektören är projektägare och ansvarar för att förankring, information och diskussion fortlöpande sker i Region Örebro läns tjänstemannaorganisation. Övergripande samråd och diskussion med kommunerna ska löpande ske i Regionala chefsamverkansgruppen (KC/RD) som leds av regiondirektören, liksom i Regionala styrgruppen (RSG) 5 som också leds av regiondirektören. I RSG ingår förutom regiondirektör även Förvaltningschef regional utveckling, Örebros kommundirektör, rektor vid universitetet, länsråd, en representant (en plats är vakant) från näringslivet samt en representant för ideell sektor. Regiondirektören möjliggör även samråd i andra relevanta nätverk som regiondirektören identifierar. Region Örebro läns strateg för Regional utveckling är projektledare med övergripande samordningsansvar för genomförandearbetet att ta fram ny RUP. Regiondirektör utgör tillsammans med Förvaltningschef regional utveckling, projektledare, och processledare 2 (se nedan under bemanningsplan) projektledning. Förvaltningschef regional utveckling ansvarar för att stödja Processledare 2 och insatsansvariga (se nedan under bemanningsplan) i arbetet. Förvaltningschef ansvarar också för att arbetet sker tvärsektoriellt med övriga områdeschefer/enhetschefer inom förvaltningen men också med 4 Bestämmelser för politiska organ inom Region Örebro län, 1 januari Regional styrgrupp är kopplad till nuvarande Regionala utvecklingsstrategi (RUS).

216 Projektplan 11(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: förvaltningschefer och områdeschefer i Region Örebro läns övriga förvaltningar. Processledare 2 kommer i sin projektplan att definiera hur arbetet kommer inkludera externa organisationer och andra förvaltningar inom Region Örebro län. Förvaltningschef regional utveckling och Processledare 2 ansvarar för att samråd och diskussion löpande sker i Regionala samverkansrådets fyra tillsatta Specifika samverkansråd: Infrastruktur och trafik; Kultur; Skola, utbildning och kompetensförsörjning; Folkhälsa, Social välfärd och vård, liksom i deras tillhörande chefsgrupper. Processledare 2 ansvarar tillsammans med insatsansvariga att arbetsprocessen sker i befintliga relevanta nätverk, liksom i nya som kan komma att identifieras under processen. Processledare 1 har ansvar att bistå politiker och andra involverade aktörer i arbetet med att ta fram en aktuell och uppdaterad regional territoriell vision. Processeldare 1 ansvarar för att ta fram en projektplan för Del 1 som ska innehålla en detaljerad tid- och aktivitetsplan. Processledare 2 har ansvar att leda och coacha insatsansvariga i arbetet med att revidera och konkretisera RUSens innehåll (dagens målområden/genomsyrande perspektiv/fysisk planering - RÖP). Processeldare 2 ansvarar särskilt för att ha ett helhetsperspektiv och stötta insatsledarna i arbetet med att prioritera insatsområden. Processledare 2 ansvarar också för att ta fram en projektplan för Del 2 som ska innehålla en detaljerad tid- och aktivitetsplan. Processledare 3 ansvarar för att skriva ihop programmet inklusive hantering av remissvar. Projektledare samordnar tillsammans med processledare 2 rapportering till projektledning. Projektorganisationen visualiseras i figur 4 nedan.

217 Projektplan 12(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Figur 4. Projektorganisation

218 Projektplan 13(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Bemanningsplan Namn Uppdrag Antal timmar Strateg regional utveckling Marjetta Leijonhufvud Senior rådgivare regional utveckling Magnus Persson Projektledare/ samordningsansvarig Ansvarar för att koordinera processledare och löpande rapportera om genomförandearbetet i olika mötesforum. Processledare 1 Ansvarar för omvärldsbevakning och stöd till politiker i deras visionsarbete. Ansvarar för framtagande av projektplan för Del 1. Processledare Processeldare 2 Ansvarar för att leda och coacha insatsansvariga A-H (nedan). Processledare har ett helhetsperspektiv och ska bistå insatsansvariga i arbetet med att prioritera, ta bort och lägga till innehåll. Ska vidare säkerställa att insatsansvariga levererar en uppdaterad, aktuell, relevant och enhetlig bruttoslista på insatsområden och tillhörande mål samt hur dessa ska följas upp. Ansvarar för framtagande av projektplan för Del 2. Period 50 % Q Q Q2-Q % Q Q1 2016

219 Projektplan 14(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Processledare Processledare 3 Ansvarar för programmeringsprocessens tre delar och som grundar sig på framtagande material från processledare 1 och 2 ovan; (hopskrivande av visionsdel, strategisk insatsdel samt uppföljningsdel) inklusive hantering av remissvar. Processledare säkerställer att programlogik blir tydlig så att det blir lättare att följa upp insatser för att uppnå mål som är kopplade till visionsdelen, lättare för andra aktörer att se var och hur de kan bidra till implementeringen av programmets mål samt att följa upp hur ansvariga aktörer har bidragit till måluppfyllelse. Q Q4 2016

220 Projektplan 15(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Områdeschef Utbildning och arbetsmarknad Anwar Jamil Insatsansvarig A: utvecklingsområde 1 Kunskap och Kompetens Ansvarar för kunskapsinventering inom sitt område, dvs. identifiering av relevanta analyser som måste tas fram under processarbetet. Ansvarar för att leverera en bruttolista på uppdaterade insatsområden inom sitt utvecklingsområde liksom tillhörande etappmål/indikatorer. Leveransen ska vara väl genomarbetad och förankrad internt i Region Örebro län liksom med andra samarbetspartners och externa nyckelaktörer (möten, workshops osv.). Områdeschef Näringslivsutveckling Pia Norstedt Områdeschef Kultur och ideell sektor Rikard Åslund Arbetet ska vara harmoniserat med program/strategier på EUnivå, nationell nivå och regional nivå (andra aktörer i länet då RUP ska vara inriktningsgivande för andra aktörers territoriella program, strategier och handlingsplaner). Insatsansvarig B: utvecklingsområde 2 Innovationer och entreprenörskap Se under Insatsansvarig A ovan Insatsansvarig C: utvecklingsområde 3 Lustfyllda möten och upplevelser Se under Insatsansvarig A ovan

221 Projektplan 16(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Områdeschef Trafik och samhällsplanering Stefan Bergic Cornelia Liebl Föräldraledig del av perioden; ersättare: Fredrik Eliasson (Fredrik Idevall) En resurs från Hållbar utveckling, Regionkansliet En resurs från forskning och hälsooch sjukvård Insatsansvarig D: utvecklingsområde 4 Den öppna regionen Se under Insatsansvarig A ovan Insatsansvarig E: Fysisk planering (RÖP) Ansvarar för att säkerställa att fysisk planering införlivas i ny RUP så långt det är möjligt och tydliggöra kopplingen mellan RUP och RÖP. Revideringsarbetet bör bland annat lyftas i Arena RÖP. Insatsansvarig F: Genomsyrande perspektiv; Ekologiskt hållbart, En god folkhälsa, En jämställd region, Barn och unga, Mångfald och integration Ansvarar för att perspektiven införlivas i RUP på ett tydligare sätt samt att perspektiven blir uppföljningsbara med egna mål. Ska inte driva egna spår utan stötta övriga i sitt arbete med att implementera perspektiven i sina respektive insatsområden. Insatsansvarig G: Ansvarar för att forskning och hälso- och sjukvård införlivas i RUP. Se under Insatsansvarig A ovan

222 Projektplan 17(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: En resurs som arbetar med Regional Digital agenda, Regionkansliet Ulrika Landström Resurs kopplad till nuvarande projektplan Insatsansvarig H: Ansvarar för att arbetet med Regional digital agenda liksom Regionalt program för e-hälsa införlivas i RUP. Ska inte driva egna spår utan stötta övriga i sitt arbete med att implementera digitaliseringens roll i arbetet med att nå målen i RUP. Analytiker 50% Intern resurs Kommunikationsstrateg 50% Intern resurs Projektcontroller 10 % 6. Budget Se befintlig budgetbilaga (under uppdatering). 7. Kommunikation En kommunikationsplan för framtagandet av RUP ska tas fram. 8. Riskanalys 1. Processen med visionsarbetet för organisationen Region Örebro län tar kraft från arbetet med att ta fram en reviderad RUP. 2. Genomförandet av RUS-arbetet tappar fart. 3. Budgeten inte räcker för nödvändigt förankringsarbete. 4. Tidplanen inte hålls. 5. Nyckelpersoner lämnar processen. 6. Att resurser hos externa samarbetspartners och nyckelaktörer inte räcker till då fler regionala strategier och handlingsplaner ska uppdateras under projektperioden (t.ex. Energi- och klimatprogrammet). 7. Arbetet med att ta fram ny RUP skapar oro i nuvarande genomförandeorganisation pga att målområden inom utvecklingsområden i befintlig RUS förändras.

223 Projektplan 18(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Avveckling Projektet avslutas formellt när Regionfullmäktige har fattat beslut om ett nytt RUP. 10. Övergripande tid- och aktivitetsplan (projektledare) Aktivitet RUS inspirationsforum Workshop Förankring och diskussion Syfte (workshop, förankring, information osv) Information om innehåll i slutrapport aktualitetsprövningoch relevansbedömning av RUS och RÖP (nedan kallat slutrapport RUS/RÖP) Förankring av slutrapport RUS/RÖP Slutrapport RUS/RÖP Inbjudna deltagare Politiker, tjänstemän och alla som är intresserade av arbetet med utvecklingen av regionen. Utvalda områdeschefer och målområdesansvariga Regional chefsamverkansgrupp KC/RD Period/ datum Information Slutrapport RUS/RÖP Örebro läns kvinnolobby Förankring och inspiration Slutrapport RUS/RÖP Nämnd för regional tillväxt och Nämnd för samhällsbyggnad Workshop Förankring och diskussion Förankring och diskussion Identifiering av strategiskt viktiga utvecklingsfrågor Slutrapport RUS/RÖP Regional chefsamverkansgrupp (KC/RD) Nuvarande genomförandeorganisation för RUS (målområdesansvariga och granskare) Slutrapport RUS/RÖP LG, Regiondirektör Information Slutrapport RUS/RÖP Regionstyrelsens planeringsdag Förankring och diskussion Slutrapport RUS/RÖP Regional styrgrupp (RSG)

224 Projektplan 19(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Förankring och diskussion Information Slutrapport RUS/RÖP Projektplan för framtagande av RUP Aktualitetsbedömning av Regionalt utvecklingsprogram för Stockholm LG, Regional utvecklingsförvaltning Tjänstemän i Regioner, landsting och Regionförbund Information Projektplanens tidsramar Regional chefsamverkansgrupp (KC/RD) Diskussion om kopplingar och beroenden RUP och kopplingar med andra program/strategier såsom t.ex. Energi- och klimatprogrammet, Smart specialisering. Processmöte Projektplan RUP Projektledare och processledare Processmöte Strategiarbete, planering mm Projektledare och processledare Information och förankring Beslut Slutrapport RUS/RÖP Projektplan Projektplan för framtagande av RUP Anvariga tjänstemän Regionalt samverkansråd? Regionstyrelse Workshop Uppstartsmöte Projektledning, projektmedarbetare mfl Regionalt utvärderingsforum Workshop Workshop på temat Vision Hur går det för Örebroregionen? 2014 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Fysisk planering och regional utveckling Politiker, tjänstemän och alla som är intresserade av arbetet med Örebro läns utveckling? Arena RÖP Regionstyrelse Juni?

225 Projektplan 20(20) Regionalt utvecklingsprogram (RUP) Projektägare: Rickard Simonsson Version 4 Dnr: Lokadagar Workshop Utvecklingsområden/Insatsområden Ledande tjänstemän från Universitet, Länsstyrelse, kommuner och Region Örebro län Lokadagar Workshop Omvärld RUP: revideringsprocess Regionala samverkansrådet och Regional chefsamverkansgrupp (KC/RD) Workshop Identifiering av strategiskt viktiga utvecklingsfrågor i framtida RUP Regional styrgrupp (RSG) Okt 2015? Beslut Vision Regionfullmäktige Q Beslut Ny RUP Regionfullmäktige Q Projektplanen godkänns Örebro den xx Örebro den xx. Projektägare Rickard Simonsson Projektledare Marjetta Leijonhufvud

226 Diarienummer [diarienr] Utgåva [utgåvanr] Rubrik [P] Omfattar område/verksamhet/enhet [organisation] Dokumentägare [namn ägare] Fastställd av [fastställare] 15RS2729 Fastställd [fastställd datum] Giltig fr.o.m [giltig fr.o.m] Giltig t.o.m. [giltig tom] Projektnamn: Program för Hållbar Utveckling Projektägare: Rickard Simonsson Versionshistorik Version Datum Författare Godkänd av Ändringshistorik Johanna Wester Utkast för revision Johanna Wester För beslut PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 1 av 8

227 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektägare är utsedd. Ett förvaltningsdirektiv finns framtaget. Projektledare, styrgrupp, förvaltare är utsedda och införstådda med åtagandet. Intressenter är identifierade och kommunicerade. Nödvändiga resurser är identifierade och säkrade. Etableringsfasen är planerad och beskriven med: kostnader, resurser, tid, leveranser, resultat Projektmålen är formulerade (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidssatta, Ansvarssatta) Projektets förväntade resultat är dokumenterad och kopplad till verksamhetens mål och strategier. Projektets effektmål är formulerade (kundnytta, ekonomisk effekt etc.) Övergripande risker för projektets genomförande finns dokumenterade En ansvarig för diarieföring är utsedd och en akt är upprättad för projektet x x x x x x x Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att starta Etableringsfasen, BP1 Beslut att bordlägga beslutet JA NEJ Datum Kommentar: PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 2 av 8

228 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Regionstyrelsen har utifrån visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling och övergripande mål fått uppdraget att utarbeta ett långsiktigt program för hållbar utveckling, vilket ska innehålla ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv 1 Definitionen som används för hållbar utveckling i Region Örebro Län är; en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillgodose sina behov. Denna definition är hämtad från rapporten Vår Gemensamma Framtid, Världskommisionen för Miljö och Utveckling. Detta omfattar följande perspektiv: En socialt hållbar utveckling innebär stabila sociala förhållanden med social rättvisa och människors hälsa i centrum och inbegriper bland annat demokrati, etik, folkhälsa, sysselsättning, jämställdhet, jämlikhet, integration, mångfald, barnkonventionen, HBT-frågor och delaktighet. En ekologiskt hållbar utveckling menas en utveckling där vi förvaltar, nyttjar och skapar de natur- och kulturmiljöresurser som innebär en långsiktigt god livsmiljö och hälsa. Perspektivet innefattar till exempel kretslopp och effektiv användning av ändliga resurser, miljö, energi, avfall och restprodukter, matproduktion med flera frågor. Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till stabilitet, hållbarhet och mobilisering av samhällets ekonomiska potential. Ekonomisk hållbarhet är en ekonomisk utveckling som inte medför negativa konsekvenser för den ekologiska eller sociala hållbarheten. Andra viktiga dokument att förhålla sig till är de av Riksdagen beslutade 16 nationella miljökvalitetsmål och nationella folkhälsomålet med sina 11 målområden. 1.2 Idé Genom att föra ihop hållbarhetsaspekterna (sociala, ekologiska och ekonomiska) i ett program möjliggöra för ett kraftfullt, samordnat och långsiktigt arbete som förbättrar verksamheten och stödjer uppfyllandet av den övergripande visionen och hållbarhetsmålet. Programmet för hållbar utveckling ska fungera som ett samlat styrdokument för hållbarhetsfrågor med en gemensam definition och förståelse för begreppet hållbar utveckling. Programmet för hållbar utveckling ska möjliggöra för hållbarhetsfrågor att genomsyra hela verksamheten och dess processer, vara en röd tråd från den övergripande verksamhetsplanen till alla nivåer samt verka för en salutogen hållbarhet. Syftet är att utveckla ett program där verksamheten känner sig delaktig och bidrar till en hållbar utveckling. 1.3 Syfte Att ta fram ett program för hållbar utveckling som driver Region Örebro Län mot satta övergripande mål. För att möjliggöra detta förslås programmet för hållbarhet innehålla; En gemensam definition av hållbar utveckling Tidsperspektiv 1 Region Örebro Län (2015) PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 3 av 8

229 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] Ett antal utvalda aspekter för hållbar utveckling i form av fokusområden Ett antal mål som syftar till förbättrad hållbarhet inom definierade fokusområden Indikatorer som möjliggör uppföljning av mål Uppföljningsplan Kommunikationsplan 1.4 Verksamhetsstrategi Utgångspunkten för all verksamhet i Region Örebro Län är visionen Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling 2. Den regionala utvecklingspolitiken har hållbar utveckling som övergripande mål. Det politiska ansvaret och styrningen av programmet för hållbar utveckling sker på Regionstyrelsenivå. Programmet för hållbar utveckling är kopplat till, och har synergier med flera av verksamhetens strategier och planer. Regionalt Utvecklingsprogram (RUP): Programmet för hållbar utveckling är i första hand avgränsat till målformulering och insatser i det interna arbetet inom verksamhetsorganisationen Region Örebro Län. Däremot är hållbarhetsfrågor gränsöverskridande och kan inte avgränsas till geografiska eller organisatoriska områden (exempelvis energifrågan och socioekonomiska möjligheter). I RUP finns ett förslag för hanteringen av hållbarhetsfrågan. En processledare med ansvar för helhetsperspektiv, prioritering och coaching kommer att tillsättas vilken kommer att ha ett antal 2 Region Örebro Län (2015) PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 4 av 8

230 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] insatsansvariga, bland annat för området hållbar utveckling. En dialog kommer att föras kontinuerligt mellan RUP och Staben för Hållbar Utveckling för att identifiera och utnyttja synergier i hållbarhetsarbetet. Folkhälsoplan och program för social välfärd: En diskussion pågår om att samordna arbetet med programmet för hållbar utveckling med framtagande av ny Folkhälsoplan och nytt program för Social välfärd alternativt en gemensam plan för social hållbarhet. Verksamhetsplan(er): Programmet för hållbar utveckling fungerar som stöd för framtagande av Verksamhetsplan(er). (Övriga program/strategier: En översikt av styrdokument inom hållbarhetsfrågor har påbörjats om kommer färdigställas i etableringsfasen). 2 Mål 2.1 Effektmål Hållbar Utveckling är inte ett svar utan en dialog och process som kräver arbete, kompromisser och en vilja till förändring 3. Programmet för hållbar utveckling förväntas generera ett antal effekter: Förväntas minska miljöbelastning och stärka socialt ansvarstagande. Högre grad av förankring och ägandeskap av hållbarhetsfrågor än tidigare i verksamheten genom att inkludera nyckelroller (politiker, tjänstemän och experter) i programutvecklingen En ansats att knyta ihop sociala, ekologiska och ekonomiska delar i samma program leder till utnyttjandet av tvärfunktionella arbetsgrupper vilket förväntas generera ökad förståelse och mer samarbete. Genom samarbete med ekonomifunktioner i verksamheten stärka hållbarhet i det ekonomiska perspektivet 2.3 Projektmål Ett av Regionfullmäktige godkänt program för hållbar utveckling som levereras till Regionstyrelsen inom tidsramen för projektet (juni 2016). 2.4 Förväntat resultat av Etableringsfasen Det förväntade resultatet av Etableringsfasen är en projektplan. För utvecklingen av projektplanen måste följande aspekter lyftas: Hållbarhetsorganisationens funktion och uppdrag 3 Kates, W. Robert (2005) PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 5 av 8

231 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] En tydlig översikt av kopplingar till andra projekt, styrdokument, processer, policy och strategier En GAP- analys för nulägesbeskrivning 3 Krav på projektet 3.1 Förutsättningar Staben Hållbar Utveckling är helt ny. Det är viktigt att problematisera nuvarande organisation och olika planer och roller som delvis överlappar och förutsättningarna för samordning med övriga verksamheter. Det finns flertalet lagstiftande dokument inom hållbar utveckling som projektet måste förhålla sig till. 3.3 Avgränsningar Etikrådets frågor Vilt-, och Naturvårdskommitténs frågor 4 Projektorganisation Uppdrag Politisk ledning Projektägare Projektledare Projektkoordinator Styrgrupp Beredningsgrupp(er) Funktion/Org tillhörighet Regionstyrelsen Rickard Simonsson, Regiondirektör Katrin Larsson, Staben Hållbar Utveckling Johanna Wester, Staben Hållbar Utveckling Ledningsgruppen Region Örebro län Funktioner ur Staben Hållbar Utveckling Miljörådet Förvaltningar Specialister 5 Projektstyrning Projektet förväntas styras enligt de principer som beskrivs i PROJEKTiL. 7 Tidplan PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 6 av 8

232 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] 7.1 Tidplan projekt Tidplanering projekt Aktivitet apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 maj-16 jun-16 jul-16 Etableringsfas Färdig GAP- analys/nuläge Projektplan färdig Identifiera fokusområden Planera workshops/mål WS Målformulering Rapport till Regionstyrelse Rapport till Regionstyrelse Utkast första förslag prog. Revison av utkast Beslut godkänt Leverans till verksamhet 7.3 Tidplan etableringsfas Tidplanering etableringsfas Aktivitet apr-15 maj-15 jun-15 Uppstartsworkshop Utkast projektdir. Beredning Godkännande projektdir. Analys av befintliga styrdok Verksamhetsplanering GAP-analys Utarbeta projektplan Projektplan färdig 8 Budget 8.1 Projektkostnader Framtagandet av programmet sker inom ramen för den befintliga verksamheten. Eventuella kostnader för kommande åtgärder hanteras i ordinarie budgetprocess. 9 Övergripande risker Följande risker är identifierade, dock ej kvantifierade. Risk Konsekvens Förslag åtgärd Samordning med andra projekt/verksamheter fungerar inte Extra arbete Skapar förvirring Koordinator som kontinuerligt stämmer av arbetet och letar synergier Projektledare tar ansvar för att informera Kommunikationsplan PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 7 av 8

233 Utgåva [utgåvanr] Rubrik Projektdirektiv Omfattar område/verksamhet/enhet [namn] Giltig fr.o.m. [giltig fr.o.m.] Giltigt t.o.m. [giltig t.o.m.] Tidplanen hålls inte Projektet ej klart i utsatt tid Väl utförd projektplan Engagemanget är svagt Arbetet förankras ej Workshops för att inkludera nyckelroller i målformuleringen Kommunikationsplan 10 Överlämnande Projektets resultat levereras till Regionstyrelsen som genom Staben för Hållbar Utveckling ansvarar för att förvalta, följa upp och rapportera Programmet för Hållbar Utveckling. 11 Referenser och bilagor Kates, W. Robert (2005) Region Örebro Län (2015) Verksamhetsplan med budget 2015 och planeringsförutsättningar för PROJEKTiL ÖLL version 1.5 Sidan 8 av 8

234 Region Örebro län HBT-arbetet i Örebro läns landsting En uppföljning av HBT-programmet genomförda aktiviteter och framtida utmaningar

235 1 Bakgrund Den 5 oktober 2010 antog landstingsstyrelsen Örebro läns landstings HBT-program. Tanken var att programmet skulle fungera som en vägledning i arbetet för ett HBT-vänligt landsting. Det anger vilka mål som ska vara uppfyllda senast år 2014 samt ger förslag på aktiviteter kopplade till respektive mål och mått för hur dessa kan följas upp. En tvärprofessionell arbetsgrupp bestående av personer som arbetar med folkhälso-, arbetsmiljö-, personal-, ledarskaps-, utbildnings-, jämställdhets-, mångfalds- och likabehandlingsfrågor samt länets strategi för sexuell hälsa arbetade fram programmet. Det förankrades och diskuterades även med RFSL nationellt och lokalt. Syfte och övergripande målsättning Landstinget ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt förebygga och motverka all form av diskriminering samt erbjuda en god och jämlik vård till alla oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Rätten till likabehandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Diskrimineringslagen vilar på dessa grunder och har som ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering och hälsa Statens folkhälsoinstitut har haft regeringens uppdrag att undersöka hälsan bland HBTpersoner och komma med förslag till åtgärder för att den ska förbättras. Man konstaterar att en övervägande del HBT-personer har en god hälsa. Andelen med psykisk ohälsa är dock betydligt större bland HBT-personer än i den övriga befolkningen. Undersökningen visar att det är vanligare att HBT-personer utsätts för kränkande bemötande eller behandling, att man upplever otrygghet och brist på tillit till andra människor, saknar emotionellt stöd, utsatts för hot om våld eller våld än vad det är i den övriga befolkningen. Även utsatthet för diskriminering och trakasserier på grund av könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning är vanligt förekommande bland HBTpersoner. Diskriminering påverkar hälsan och flera undersökningar visar på samband mellan diskriminering och ohälsa. Diskriminering, liksom även andra former av utsatthet, bidrar till den psykiska ohälsan hos homo- och bisexuella samt transpersoner (HBT-personer). Heteronormativitet En bakomliggande orsak till såväl diskriminering som kränkning är det som kallas heteronormativitet. Att tänka heteronormativt innebär att utgå ifrån att alla är heterosexuella, att alla är det kön som de ser ut att vara och att alla trivs i den kropp som de föds i. Det vill säga att uppfatta heterosexualitet och traditionella könsroller och könsidentiteter som normala, givna och förväntade och annat som avvikande. En grundläggande förutsättning för ett likvärdigt bemötande är insikten om våra olikheter och hur det påverkar oss som människor. Det kräver en förmåga att tänka utanför givna mönster och ett öppet förhållningssätt där vi vågar se möjligheter i våra olikheter.

236 2 Folkhälsomål Folkhälsoplanen En god och jämlik hälsa i Örebro län omfattar folkhälsomålet: en trygg och säker sexualitet. I planen framhålls bl.a. att synen på sexualiteten i samhället som helhet är grundläggande för och påverkar om HBT-personer utsätts för fördomar och/eller diskriminering. För att kvalitetssäkra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet finns en länsstrategi inom området sexuell hälsa. Kunskaperna om HBT måste öka genom samverkan mellan personal inom hälso- och sjukvården och de ideella organisationerna. Arbetet sker inom ramen för landstingets folkhälsoarbete och RFSL är en samtalspart. Mångfald inom verksamheterna inom landsting och regioner är inte bara en folkhälsofråga utan också ytterst en kvalitetsfråga. Kunskap och kvalitet Enligt Socialstyrelsens kvalitetsföreskrift ska landstinget säkerställa att det finns rutiner så att patientens värdighet och integritet respekteras, patienten och närstående visas omtanke och respekt, oavsett t.ex. ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. En viktig förutsättning för rätt anpassad vård, omsorg och bemötande för patienter, är att patienter och vårdpersonal kan kommunicera och förstå varandra. I samhället i stort, men även inom vården, råder det fortfarande en stor kunskapsbrist om HBT-personers livssituation och hur den påverkar välbefinnandet. Oavsett var i vården personer ur HBT-gruppen och deras närstående vistas måste personalen vara varse de specifika vårdbehov som denna patientgrupp har. Det krävs information och kunskap för att synliggöra dem. Bemötande Personalen behöver inte bara en god kunskap, utan också träning i att ställa frågor som är relevanta för vården, i mötet med patienter. Studier visar att det p.g.a. både fördomar och okunskap ibland ställs frågor om patientens sexuella läggning där de inte alls är relevanta men också att personal ofta genom sina frågor visat att de utgår från att alla är heterosexuella och därmed exkluderar patienter ur HBT-gruppen. Den personal som arbetar inom elevhälsa och ungdomsmottagning behöver ha särskild kunskap om identitetsutvecklingen hos HBT-ungdomar och den komma-ut-process som dessa ungdomar går igenom för att kunna möta och stödja på bästa sätt. Att kunna vara den man är I studier av hur personal ur HBT-gruppen upplever att arbeta i en heteronormativ vårdmiljö uppmärksammas att det finns anställda ur HBT-gruppen som döljer sin sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck på grund av rädsla för diskriminering. Studien visar att möjligheten att skapa nära relationer till sina arbetskamrater är beroende av i vilken utsträckning man kan vara öppen. Detta kan leda till ett exkluderande av personer ur HBTgruppen. Det finns även anställda som har svårt att veta hur de ska förhålla sig till personer ur HBT-gruppen på grund av egen okunskap. Många medarbetare avstår från att berätta om sitt privatliv på grund av rädsla för fördomar gentemot homo-, bisexuella och transpersoner. Enligt forskning genomförd av Arbetslivsinstitutet så upplever hälften av alla homo- och bisexuella att deras kollegor har fördomar. En fjärdedel säger att det förekommer trakasserier på arbetsplatserna.

237 3 Landstinget arbetar för att alla medarbetare ska uppleva ett gott ledarskap och möjlighet till lärande och kompetensutveckling. Det är viktigt att vi tar tillvara den kompetens som finns hos alla människor. Därför eftersträvar landstinget en mångfald bland chefer och medarbetare vad avser kön, könsidentitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Det har ett viktigt symbolvärde. Chefer har stora möjligheter att påverka och ledare med en annan bakgrund har möjlighet att föra in nya perspektiv. Landstinget är en kunskapsorganisation och med en ökad kunskap om mångfaldsfrågor rent generellt, och i det här fallet HBT-frågor mer specifikt, utvecklas det kreativa klimatet. Sammanfattningsvis kan sägas att ökad kunskap och ett aktivt inkluderande förhållningssätt och öppenhet motverkar utanförskap och främjar ett HBT-vänligt landsting. Mål för arbetet I HBT-programmet sattes därför dessa mål upp. HBT-perspektivet är synligt när ÖLL tar fram övergripande strategier, planer samt i beslut på alla nivåer i landstinget. Landstingets information och kommunikation till medborgare och patientgrupper upplevs inkluderande och respektfull oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Bemötandet av våra patienter är kvalitetssäkrat så att det upplevs inkluderande och respektfullt oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Vård och stöd erbjuds våra patienter med god kunskap om HBT-personers livsvillkor och situation. ÖLL uppfattas som en attraktiv arbetsgivare för såväl män som kvinnor oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. HBT-programmet är känt av samtliga chefer och medarbetare inom landstinget. HBT-perspektivet är en del i personal-, likabehandlings-, arbetsmiljö- och kvalitetsarbete. Samtliga chefer och medarbetare har grundläggande HBT-kompetens. Aktiviteter på landstingsövergripande nivå Webbutbildning I samband med att programmet lanserades publicerades en grundläggande webb utbildning på intranätet. Information om denna gick till samtliga förvaltningar för spridning till ansvariga chefer. Hemsida En hemsida med aktuell information om HBT-frågor med aktuell kunskap och forskning skapades. På denna har information kontinuerligt uppdaterats under den aktuella perioden. Nätverk för personal Efter ett förslag från en anställd inom landstinget gjordes ett försök att skapa ett informellt nätverk för HBT-personer som ett forum för HBT-personer inom landstinget att möta andra HBT-personer. Tanken var att man där skulle kunna få råd och stöd av varandra i olika situationer och även vara ett forum för erfarenhetsutbyte.

238 4 En förfrågan med möjlighet att anmäla sig via webbsidan gjordes med förslag om att nätverket själva skulle forma innehåll och upplägg. Det viktiga var framför allt att bara kunna få vara sig själv. Detta nätverk har inte kommit tillstånd då det inte kommit in några intresseanmälningar. Landstingsövergripande utbildningsdagar genomfördes två landstingsövergripande dagar. Vid den första föreläste Claes Schmidt/Sara Lund om Kvinnor, män och alla vi andra. 128 personer deltog. Några röster ur utvärderingen: blev jag påmind om att jag inte alltid är så fördomsfri som jag vill tro. lärde jag mig mer om hur det är att vara en i minoritetskulturen, att inte våga berätta vem man är och att vi tar för mycket för givet i vår majoritetskultur" fick mig att reflektera över mina egna bedömningar av andra människor, hur vi bemöter våra patienter, hur man bemöter personer vid rekrytering och att relatera Claes exempel till min egen vardag lärde mig mer om transpersoner, mer om människor, mer om mig själv Den andra dagen ägde rum den 19 maj då Anna Westerståhl, distriktsläkare föreläste om HBT i vården. 99 personer deltog. Här kommer några axplock ur utvärderingen: blev jag påmind om att sjukvården behöver skärpa sig och tänka på att det finns olika familjebildningar. att det inte är den som är annorlunda som är problemet utan att problemet är hur jag förhåller mig." att tänka mer på hur jag uttrycker mig och ställer frågor genomfördes en landstingsövergripande dag med Johannes Rosenlund - Jag har något jag måste berätta... - homosexuella mäns upplevelser kring deras komma ut - process. Vid denna utbildningsdag deltog 146 personer från ÖLL samt 25 externa deltagare. Här kommer några röster från utvärderingen: blev jag påmind om hur heteronormativt vårt samhälle är. fick jag att höra om hur "komma ut-processen" på olika vis kan gestalta sig att det inte handlar om att ta ställning till om man kan berätta om sin sexuella läggning vid ett tillfälle, utan att det uppstår nya situationer hela tiden då man måste ta ställning till om man kan/vågar berätta.

239 genomfördes även ett seminarium om Hälsa på lika villkor? självskattad hälsa hos HBHO-personer. under PRIDE-festivalen. Vid seminariet deltog ett trettiotal personer genomfördes ett seminarium i samverkan med Örebro kommun där goda exempel på hur man arbetat inom landstinget och i Örebro kommun presenterades. 35 personer deltog vid seminariet. HBT-certifierade enheter Sedan 2008 erbjuder RFSL hbt-certifiering, som innebär ett synliggörande av att en organisation arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbt-perspektiv. Certifieringen är en process som löper över nio månader där man systematisk ser över sin arbetsmiljö, sitt arbetssätt och sitt bemötande genom kunskap och konkret processarbete Certifieringen är ett kvitto på att systematiskt arbete genomförts. På så sätt är certifieringen också ett hjälpmedel i synliggörandet. Inom ramen för arbetet med sexuell hälsa erbjöds därför samtliga ungdomsmottagningar, Ängens vårdcentral och STD-mottagningen RFSL:S HBT-certifiering. Förhoppningen är att fler enheter ska följa efter. HBT-diplomering. ÖLL har också anslutit sig till ett diplomeringskoncept i samverkan med sju övriga landsting. Diplomeringen är mindre omfattande i tid och inte lika kostsam. Förhoppningen är att detta ska nå och göra det möjligt för flera att genomgå. Publicerade rapporter publicerade Samhällsmedicinska enheten Hälsa på lika villkor? Självskattad hälsa hos HBHO*-personer i Mellansverige 2012 *homo-,bi- och heterosexuella och personer som är osäkra på sin läggning. I rapporten användes data från den nationella befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor? Undersökningen sker i samverkan med landstingen i Uppsala, Sörmland, Västmanland och Örebro. Tanken var att ge en bild av hur det ser ut i vår region. Rapporten ska vara en kunskapskälla och användas som underlag för fortsatta diskussioner och kunskapsutveckling samt spridas till våra beslutsfattare och samverkansparter som en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med insatser och åtgärder anpassade till och utformade tillsammans med och utifrån HBT-målgruppens behov och situation. Den presenterades vid ett seminarium i samband med PRIDE-festivalen både i Stockholm och i Örebro publicerade Samhällsmedicinska enheten rapporten Liv & hälsa ung med fokus på HBTQ-ungdomar. Rapporten belyser HBTQ-ungdomars livsvillkor och hälsa utifrån undersökningen Liv & hälsa ung Även denna rapport presenterades vid PRIDE-festivalen.

240 Aktiviteter ute i verksamheten. På varje förvaltning är det förvaltningschefen som har ansvaret för att följa upp hur väl man lyckats uppnå mål och åtgärder i landstingets HBT-program. Förvaltningens aktiviteter för att nå målen i landstingets HBT-program ska följas upp i samband med verksamhetsuppföljning, både muntligt och skriftligt. Denna uppföljning syftar till att ta redan på vilken utsträckning HBT-programmet implementerats inom olika de olika förvaltningarna och enheter och hur man arbetat med programmet. Alla chefer har därför fått en webbenkät med frågor som formulerats utifrån målen i programmet. Sändlista Enkäten har ställts till samtliga ledningsgrupper till förvaltningschefer, områdeschefer, verksamhetschefer och personalchefer inom landstinget. 6 Frågeställningar Har HBT-programmet implementerats inom din förvaltning/på din enhet? Har ni arbetat med er information och kommunikation till medborgare och patientgrupper för att de ska upplevas inkluderande och respektfull oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning? Hur har ni gått tillväga för att bemötandet av patienter ska upplevas inkluderande och respektfullt oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning? Har du besökt/använt HBT-hemsidan på intranätet? Har ni genomfört den webbaserade HBT-utbildningen inom din förvaltning/på din enhet? Har ni deltagit vid någon av dessa landstingsgemensamma utbildningsinsatser som erbjudits? Har någon enhet inom din förvaltning HBT-certifierats? Har någon enhet inom din förvaltning HBT-diplomerats? Vad saknar du/tycker du skulle behövas för ett framgångsrikt HBT-arbete? Svarsfrekvens Enkäten skickades ut i december En påminnelse skickades efter två veckor. Totalt har 184 enkäter skickats ut och 62 chefer har valt att svara, vilket ger en svarsfrekvens på 33%. Resultat På frågan om HBT-programmet implementerats inom förvaltningen/enheten har 11 chefer svarat ja. Namn Antal % A. Ja 11 17,7 B. Nej 51 82,3 Total Svarsfrekvens 100% (62/62)

241 7 21 chefer uppger att man arbetat med sin information och kommunikation till medborgare och patientgrupper för att de ska upplevas inkluderande och respektfull oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Namn Antal % A. Ja 21 33,9 B. Nej 41 66,1 Total Svarsfrekvens 100% (62/62) Nedan följer några exempel på hur de gått tillväga för att bemötandet av patienter ska upplevas inkluderande och respektfullt oavsett könsidentitet, könsuttryck och/eller sexuell läggning. Vi är HBT-certifierade och följer den handlingsplan vi gjorde för certifieringen Genom upprepade samtal och träffar kring bemötandefrågor. HBTQ-certifiering har också diskuterats. På kvinnokliniken använder vi inte ord som make, pojkvän mm utan partner. Information och vidare arbete på APT möte De grupper som varit mest involverade är MVC och BVC Framförallt på MVC och BVC där sexuell läggning är uppenbar finns en hög medvetenhet om frågan. Ungdomsmottagningen och Ängen är våra spjutspetsar. För att få det att nå hela vägen ut, räcker inte bara information till medarbetare. Det behövs, diskussion och interaktivitet. Ett nytt förhållningssätt tar tid att få fram Vi är en barnmottagning och träffar inte så många som är klara i sin könsroll. Vi försöker däremot att vara väldigt öppna och fördomsfulla i de ärenden vi träffar. Vi arbetar med att i alla sammanhang vara lyhörd för patienten och hens behov och att bemöta alla med respekt oavsett kön, ras, politisk tillhörighet, vikt eller rökvanor. Kommer arbeta med detta mer under våren. Det kommer upp på APT, då vi ibland diskuterar detta, men vi är ej certifierade. Diskussioner på utbildningsdagar. I vår broschyr Välkommen till akutmottagningen har vi tänkt på detta. Vi har arbetat mkt intensivt med vårt bemötande av barn och ungdomar samt öka delaktigheten i alla delar av våra insatser till målgruppen

242 8 Vi har som ambition att möta människor där de befinner sig oavsett HBT, funktionsnedsättning, omgivningsfaktorer mm Vi är HBT certifierade. Så våra mottagningar är granskade, alla dokument vi använder och vi har kompetens och medvetenhet i bemötandet. Använda samma värderingar som gäller övrigt i patientbemötande. Infört egen vårdbegäran i positiv anda på eget initiativ Det är min absoluta tro och förhoppning av vi inte på något sätt bemöter patienter olika pga av ovanstående. Vi har under många år arbetat med landstingets värdegrund. Verksamheten har tagit fram etiska riktlinjer, som anger hur vi skall uppträda i vårt dagliga arbete. Psykiatrin har en värdegrund på 10 punkter. Där ingår alla människors lika värde. Värdegrunden har implementerats på kliniken. Vi har erhållit etiskt certifikat och arbetar efter det. Vi tror att vi hanterar detta på ett adekvat sätt utan att behöva tänka extra mycket på det. Vi arbetar med att behandla alla lika, oavsett... Vi bemöter alla respektfullt oavsett kön, religion. ålder osv. Vi talar ofta om detta men har ej haft HBT-programmet. Men intresse finns. Vi har diskuterat bemötande i allmänhet i våra dialoggrupper. I den Etikutbildning som bedrivs på lasarettet ingår frågor som rör människovärdesprincipen (alla människors unika och lika värde och samma rätt). Vi har börjat på vår enhet för logopedi och foniatri där man gått genom kallelser, informationsblad och andra dokument för att göra dem fria från uttryck som kan uppfattas som trad könsrollsbundna. Vi har inte ännu tagit steget ut för att se på det på våra övriga enheter. 23 chefer har besökt eller använt HBT-hemsidan på intranätet? Namn Antal % A. Ja 23 37,1 B. Nej 39 62,9 Total Svarsfrekvens 100% (62/62)

243 9 10 chefer uppger att de genomfört den webbaserade HBT-utbildningen på sin enhet? Namn Antal % A. Ja 10 16,1 B. Nej 52 83,9 Total Svarsfrekvens 100% (62/62) 19 chefer uppger att de deltagit vid någon av de landstingsgemensamma utbildningsinsatser som erbjudits. Namn Antal % A. Ja 19 30,6 B. Nej 43 69,4 Total Svarsfrekvens 100% (62/62) 18 uppger att någon enhet inom din förvaltning HBT-certifierats. Namn Antal % A. Ja B. Nej Total Svarsfrekvens 100% (62/62) 10 uppger att någon enhet inom din förvaltning HBT-diplomerats. Namn Antal % A. Ja 10 16,1 B. Nej 52 83,9 Total Svarsfrekvens 100% (62/62)