Svensk krigsmaterielexport under perioder av krig och fred:

Transkript

1 Svensk krigsmaterielexport under perioder av krig och fred: Ett historiskt perspektiv Uppsala Universitet Ekonomisk Historia C HT12 Författare: Fredrik Wägander Handledare: Peter Hedberg

2 Abstract Syftet med den här undersökningen är att ta reda på om Sveriges krigsmaterielexport har förändrats under perioder av krig. Handelsmönstren har kraftigt förändrats under krig där handelskanaler har brutits sönder vilket medfört att handeln tagit andra vägar, samt att stater utanför krigen kunnat dra nytta utav detta. Det som undersökningen har sin utgångspunkt i är Sveriges neutrala ställningstagande, förändrade handelsmönster samt antagandet om att efterfrågan på krigsmateriel tenderar att öka under väpnade konflikter. Dessa tre huvudteser talar för att Sverige borde ha kunnat expandera sin krigsmaterielexport under de krig som undersöks. De frågor som uppsatsen fokuserar på är krigsmaterielens värde samt andel av den totala exporten, krigsmaterielens geografiska spridning, krigsmaterielens sammansättning samt prisfluktuationer. De perioder som legat till grund för undersökningen är Krimkriget, åren samt första världskriget. Nyckelord: Krigsmateriel, Krim, världskrig, handel, neutralitet

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Disposition Krigs effekter på ekonomin Tidigare forskning om handel och handel med krigsmateriel under perioder av krig samt bakgrund... 7 Bakgrund till krigen samt dess effekter på handel Syfte Frågeställningar Metod Pris deflatorer Länderkategorierna Källmaterial Avgränsningar Analys Hur utvecklades Sveriges krigsmaterielexport i förhållande till den övriga exporten? Hur förändrades handelsmönstren under Krimkriget, åren och första världskriget? Hur förändrades den svenska krigsmaterielexportens sammansättning under och mellan de undersökta perioderna? Hur såg prisutveckling för krigsmaterielexporten ut för de undersökta perioderna? Slutsatser Käll- och litteraturförteckning Otryckta källor Tryckta källor Litteraturlista:

4 1. Inledning Det är en väletablerad uppfattning att krig medför ekonomisk desintegration. 1 Vid sidan av de direkta kostnaderna som kommer av förluster av människoliv och förstörelse av materiel och resurser så sker också stora förskjutningar i efterfråge-, produktions- och handelsmönster till följd av övergången till en rustningsorienterad ekonomi, ställd på krigsfot. En annan orsak som fördjupar desintegrationen sammanhänger med ekonomisk krigföring, handelsblockader till sjöss och land, som syftar till att reducera fiendesidans tillgång till resurser och förmera sina egna. 2 Det finns emellertid exempel i litteraturen som visar på att krig inte nödvändigtvis resulterar i ekonomisk desintegration: exempelvis Heckscher har visat att Sveriges handel expanderade under Napoleonkrigen 3, Fridlizius har visat att Sveriges handel expanderade under Krimkriget 4 och Schön har visat att Sveriges handel expanderade under en kort period under första världskriget. 5 Gemensam faktor för de exemplen är att Sverige valt en neutral ställning i krigen. En tänkbar förklaring är alltså att handeln på neutral köl kunnat expandera då traditionella handelsnationer ställts på krigsfot och framför allt drabbats av sjökrigföring och blockader. Detta kan i så fall även ha inneburit att neutrala länders marknadsandelar har ökat medan traditionella handelsnationers marknadsandelar har minskat. Detta har också inneburit att neutrala länders position har stärkts parallellt med andelarna, analogt med en oligopolställning. Detta ger vid handen att krig inte nödvändigtvis medför desintegration, utan tvärtom kan förbättra förutsättningarna för vidgad handel och/eller ge bättre villkor (såsom prisvillkor) och därigenom ekonomisk integration. 1 Med desintegration menas att villkoren för handel försämras till följd av avbrutna handelskanaler, handelsavtal som inte följs samt högre tullar till följd av protektionism vilket leder till högre priser på en internationell marknad. Dessa faktorer bidrar alla i sin tur till en minskad handel länder emellan. 2 Findlay; O'Rourke, 2007, s Heckscher 1918, s Fridlizius, 1960, s Schön, 2007, s

5 Mot denna bakgrund är syftet med denna uppsats att analysera en central sektor av den svenska exportindustrin under två krig, nämligen krigsmateriel exporten under Krimkriget och första världskriget Disposition Här följer en genomgång för vilka de olika delarna är samt vilken ordning de kommer i. Först läggs krigets effekter på ekonomin fram efter de fyra analysområden som undersökningen bygger på. I detta avsnitt läggs grunden för vad uppsatsen kommer att handla om och vilka eventuella resultat som kan förväntas under undersökningens gång. Under denna del följer också ett avsnitt om tidigare forskning kring vad som skrivits om handel med vapen. Nästa delavsnitt om krigens effekter på ekonomin behandlar handeln med krigsmateriel under krig mer specifikt där en bakgrund till de tre undersökta perioderna finns med. Detta avsnitt är tänkt att sätta in läsaren i vilka historiska skeenden och tidsperioder som undersöks och som uppsatsen rör sig inom. Efter det presenteras syftet med undersökningen och därefter följer de frågor som skall besvaras för att få fram ett resultat. Avsnitt om metod för undersökningen, en diskussion kring källmaterialet och vad det kan tänkas finnas för eventuella problem med detta följer sedan. Till detta diskuteras också hur pass väl materialet kan tänkas svara mot vad som är uppsatsens syfte. På detta görs en genomgång kring de avgränsningar som finns för uppsatsens genomförande vad avser de faktiska undersökningsobjekten, tidsperioder samt vilka ramar uppsatsen har att förhålla sig till. Efter denna del följer sedan analysen där denna del av undersökningen i ordning går igenom de fyra frågeställningar som tagits fram. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion och sammanfattning av resultaten. 6 Vapenmateriel och krigsmateriel kommer att användas liktydigt om inget annat anges. 3

6 3. Krigs effekter på ekonomin Forskare som behandlat handel under krig är Ronald Finlay och Kevin O Rourke samt Charles Feinstein. I sina böcker Power and Plenty respektive The World Economy between the World Wars argumenterar de för att stora krig medför ekonomisk desintegration. Kostnaderna och de desintegrerande effekterna från krig är flera. Krig medför i förstone förstörelse av liv och materiella resurser i sig. Arbetskraft, humankapital och andra produktiva resurser medför allokeringsproblem stora kostnader. Samtidigt får omfördelningen av resurser inom de krigförande länderna från produktion av konsumtionsvaror till krigsrelaterade industrier effekten att balansen mellan utbud och efterfrågan kraftigt skiftar. Under första världskriget var exempelvis spannmål en bristvara i Europa samtidigt som det rådde en hög efterfrågan. Länder med ett överskott av detta som till exempel USA, Kanada och Argentina blev alla spannmålsexportörer under första världskriget till ett Europa som led brist på mat. 7 Krigförande länder dirigerar även resurser till militära behov. 8 Ett exempel på detta är Storbritanniens och Tysklands ökande militära utgifter under första världskriget. I Storbritannien steg de militära utgifterna från fyra procent av BNP 1913 till 38 procent mellan I Tysklands fall steg de militära utgifterna från 14 procent 1914 till hela 53 procent av BNP år Det krävs alltså att ett samhälle på krigsfot reorganiseras för att administrera ekonomin för att kunna tillgodose de militära och de civila behoven. Detta finansieras i regel med skatteuttag och lån både på hemmamarknaden och i utlandet. Detta leder till att kapital koncentreras till verksamheter som inte är lika produktiva som under normala, fredstida, marknadsmässiga förhållanden. 7 Feinstein, 2008, s Krause, 1992, s Feinstein, 2008, s. 22 4

7 Effekter på handel och handelskanaler Vad som är av vikt för denna uppsats är att ekonomin störs av att handelskanaler bryts sönder och förutsättningarna för ekonomisk tillväxt förstörs. Detta sker alltid medvetet av de krigförande länderna för att dels förmera det egna landets resurser och kapacitet att tillgodose de militära och civila behoven, samt för att undandra fienden samma kapacitet. Därför riktar länder in sig på att störa handelskanaler och försörjnings- liksom produktionsapparaten genom sjökrigföring och sjöblockader eftersom handelskanalerna historiskt sett har dragits över haven. 10 Blockaderna kan ha förödande effekt på den internationella handeln och - ekonomin. Exempelvis resulterade de kontinentalblockader som Frankrike och England genomförde under Napoleonkrigen i en nedgång i den internationella handeln samt att de kanaler handeln gick igenom förändrades. 11 Handelsblockader användes även under Krimkriget och i synnerhet under första världskriget. Effekter på efterfrågan och priser Handel, eller distribution och allokering av varor och tjänster, bidrar till att jämna ut tillgången på olika resurser och nyttigheter såsom varor, i olika ekonomier. Då varutillgången förskjuts till följd av ekonomisk och annan krigföring, samt omprioriteringar i rustningsekonomierna, så förändras prisförhållandena. Industrivaror som används för militära syften samt livsmedel tenderar att bli bristvaror, vilket driver priser uppåt. En annan produkt är krigsmateriel, som är i fokus i denna uppsats. Krigsmateriel är intressanta eftersom de både hör till de produkter som röner ökande efterfrågan under krig och blir föremål för olika typer av sanktioner. 12 Handelsmönstrens geografiska förändring under krig Sverige som var ett neutralt land under både Krimkriget och första världskriget har behandlats av Peter Hedberg. I sin forskning visar han att Sveriges handelsförbindelser var intakta under Napoleonkrigen fram till Kontinentalblockaden år En skillnad mot Krimkriget och första 10 Findlay & O'rourke, 2007, s Davies, Engerman, 2006, s Krause, 1992, s. 12 5

8 världskriget var att Sverige tog ställning under Napoleonkrigen men det var först 1810 som Sverige tvingades till att gå med i kontinentalblockaden. 13 Blockaden ledde till att handeln i allt högre grad styrdes om till Östersjön. Under några år kunde Sverige, utanför blockaden ta över en del av handeln i Västeuropa. En av effekterna var att den svenska ekonomin integrerades snabbare än mot framför allt den engelska. 14 Under Krimkriget när Storbritannien och Frankrike genomförde en handelsblockad mot Ryssland försvann den största konkurrenten för Sverige på Östersjön. Detta ledde till att Sverige kunde expandera sin handel på bekostnad av Ryssland. En stor anledning till detta var att även under detta krig, precis som under Napoleonkrigen, så kunde Sverige med sina öppna hamnar ta över Östersjöhandeln i allt större utsträckning. Fallet var likartat under första världskriget i den meningen att Sverige proklamerade sig neutralt. Med neutraliteten hävdade man också rätten till att handla fritt med alla krigförande länder utan restriktioner vilket var Sveriges handelspolicy kriget igenom. 15 För att summera så verkar krig ha kunnat påverka den svenska handeln i flera avseenden. Centralt i denna uppsats är, för det första, indikationer på att svensk handel har tenderat att expandera under perioder av stora krig, dvs. krig där flera nationer har deltagit på vardera sidan, och där handelsförhållandena har påverkats. För det andra så verkar blockader ha en klar effekt på de geografiska handelsmönstren på så vis att handeln har koncentrerats till länder som inte deltar i kriget, dvs. till neutrala länder. Vidare, för det tredje, så verkar de förskjutningar i relativ tillgång av varor ha förändrats, vilket i så fall torde ha avspeglats i prisutvecklingen, antingen genom att Sveriges roll som prissättare stärktes av den oligopolställning som neutraliteten medförde, eller genom nedjusterade priser då varutillgången kan ha ökat. 13 O Rourke, 2006, s Hedberg, Sweden: Policy during World War I Encyclopedia Britannica 6

9 3.1 Tidigare forskning om handel och handel med krigsmateriel under perioder av krig samt bakgrund Således är krigsmateriel en lämplig exportprodukt att undersöka. Om efterfrågan på krigsmateriel under krig ökar så borde Sverige utifrån detta ha kunnat utöka sin export av vapen under dessa perioder. Detta är ett resultat som kan förväntas i undersökningen om man utgår ifrån de tre faktorer som här lagts fram som alla kan tänkas ha haft en expanderande effekt på svensk vapenexport. Ytterligare en faktor som starkt talar för att Sverige expanderat sin vapenexport under Krimkriget och första världskriget är att Sveriges totala export kraftigt ökade under dessa perioder. Att fokusera på en enskild produktkategori som kan sägas ha omgärdats av en stor efterfrågan är ytterligare ett argument för att krigsmateriel är en intressant vara att undersöka. Krigsmateriel hör till de produkter som röner ökande efterfrågan under krig. 16 Det som talar emot att Sverige under perioder av krig och konflikt expanderat sin krigsmaterielexport är krigsmaterielens karaktär som produkt. Även om vapen är en eftertraktad vara i krig så återkommer man till det faktum att det är en vara av speciell art. Krigsmateriel omgärdas av andra regler till skillnad från andra varor. Något som påvisar detta är att under första världskriget så blockerade ententemakterna handeln med centralmakterna Tyskland och Österrike- Ungern vilket i synnerhet gällde krigsmateriel. 17 Något som också skulle kunna ha hämmat svensk vapenexport under första världskriget har sin grund i Sveriges neutrala hållning under den konflikten. Med policyn att handla lika med alla krigförande länder så importerade Sverige från Tyskland vilket fick konsekvensen att de allierade stoppade en del av Sveriges handel. Detta fick den logiska effekten att den svenska exporten till Tyskland blev lidande. 18 Det faktum att handeln med Tyskland, som var en stor handelspartner till Sverige hölls tillbaka är ytterligare en aspekt som skulle kunna kontrahera den svenska vapenexporten under första världskriget. 16 Krause, 1992, s Schön, 2007, s Sweden: Policy during World War I Encyclopedia Britannica 7

10 Tidigare forskning Krause har behandlat handeln med vapen med fokus på perioden efter andra världskriget där de modeller han använder sig av rör spridning och reproduktion av militär teknologi. Detta inkluderar kunskapen om produktion av vapen samt kunnandet kring att producera samt att använda dem. Hans forskning i boken Arms and the State tar sin utgångspunkt i att stater säljer vapen till andra länder och därmed bidrar till den internationella vapenhandeln därför att länder vill få ett utrikespolitiskt strategiskt inflytande. 19 Krause visar också i sin undersökning att efterfrågan på vapen ökar under perioder av krig vilket har varit fallet under hela efterkrigstiden. Robert Harkavys bok The Arms Trade and the International Systems diskuterar vilka variabler som bestämmer hur mönstren för handeln med vapen gestaltar sig. Den period han applicerar sin analys på är mellankrigstiden samt Kalla kriget. Fokus ligger inte i första hand på vilka effekter krig får för handeln med vapen utan syftar till att ge en redogörelse för vilka variabler som bestämmer hur handeln med krigsmateriel ser ut. Den struktur i politiskt och ekonomiskt hänseende som finns hos leverantörerna av vapen samt relationer mellan leverantör och mottagare är frågor han har som utgångspunkt i sin analys. Ytterligare faktorer som Harkavy väver in i sin analys är nationers plats i de internationella relationerna, vilka mönster som finns kring beroende mellan de olika parterna samt vilken ekonomisk nivå de olika länderna ligger på. 20 Sverige berörs inte specifikt men en intressant aspekt som Harkavy slår fast är att Sverige, med sin neutralitet är en anomali. Många mindre vapenproducenter till vilka Sverige kan räknas, valde att exportera i allt högre utsträckning om hemmamarknaden var för liten. Detta var något som Sverige under efterkrigstiden avstod ifrån då man höll fast vid sin neutralitetspolitik 21 vilket återkopplar till Sveriges hållning under de perioder som undersöks i den här uppsatsen. 19 Krause, 1992, s Harkavy, 1975, s Harkavy, 1975, s. 5 8

11 I fråga om vapen och krigsmateriel som en specifik vara så uppmärksammar Harkavy att det kan vara missvisande att tala om beroende och oberoende variabler då det är ett nät av ömsesidighet. Vapens natur i sig är en viktig karaktär i det system där vapen köps och säljs. Vapen som klassas som en speciell vara inkräktar på andra variabler så som distribution av makt mellan nationer, allianser och handelsmönster överlag. 22 Krigsmateriel i sig är alltså en vara som påverkas av andra faktorer men som samtidigt påverkar systemet just på grund av sin specifika karaktär. Jari Eloranta är en annan forskare som undersökt hur den internationella vapenhandeln tagit sig uttryck och hur länder agerat vad gäller spridning och produktion kring krigsmateriel. I artikeln Weak Trade, European States in the International Arms har Eloranta undersökt svaga stater 23 i Europa. Hans fokus ligger på de svaga staternas import och export av vapen samt även hur dessa stater agerade under mellankrigstiden kring vapenhandeln. Eloranta menar att externa variabler så som marknadspriser eller upplevda yttre militära hot kan få större betydelse i att förklara det militära beteendet hos dessa stater. Det som också lyfts fram är att dessa stater enbart reagerade mot fluktuationer i europeiska priser för vapen i sin import och inte i sin export. 24 De övriga slutsatserna som Eloranta visar på är att länders strategiska samt geografiska läge inte spelade någon roll. 25 Ett alldeles eget kapitel kring den svenska vapenproduktionen utgörs av Bofors Industrier. I boken Bofors: En kanonindustris historia har författaren Birger Steckzén beskrivit företagets utveckling från starten som järnbruk 1646 fram till slutet av andra världskriget. Relevant för denna undersökning är de fakta som presenteras kring första världskriget. Genomgången för denna period visar att 22 Harkavy, 1975, s.4 23 Med svaga stater menas länder som har en liten befolkning, litet till ytan, liten BNP i absoluta termer, hög grad av specialisering och liten inhemsk marknad, starkt beroende av utländskt militärt skydd och militär import samt besitter små möjligheter att påverka det internationella systemet. 24 Eloranta, 2002, s Eloranta, 2002, s. 61 9

12 Bofors upplevde ett kraftigt uppsving under första världskriget vad gäller efterfrågan på vapen samt ammunition vilket bidrog till en enorm optimism kring företaget till följd av krigshaussen. Detta skapade i längden problem när legitimiteten för att exportera krigsmateriel förändrades till följd av de kraftiga nedrustningssträvanden som Versaillesfreden innebar. 26 Bakgrund till krigen samt dess effekter på handel Krigen skiljer sig i vissa avseenden från varandra och forskningen har visat att de har haft olika effekt på handeln. Nedan följer en kronologisk presentation av dem. Krimkriget ägde rum mellan De krigförande länderna var Ryssland på ena sidan ställt mot en koalition bestående av Storbritannien, Frankrike och Osmanska riket, där till viss del kungadömet Sardinien ingick. Orsaken bakom konflikten låg i Rysslands strävanden att kontrollera Svarta havets utlopp för att underlätta sin spannmålsexport från sina jordbruksområden i söder. Både Frankrike och Storbritannien hade starka intressen i regionen vad gällde handel, sjöfart, ekonomiska samt politiska aspekter. De kunde inte utan vidare se mellan fingrarna när Ryssland intervenerade i det Osmanska riket. Osmanerna förklarade Ryssland krig den 4 oktober 1853 med påföljd att Storbritannien och Frankrike året efter gick in på Osmanernas sida i konflikten. 27 Förutom kriget i sig så är den blockad av den ryska handeln som Storbritannien och Frankrike genomförde i Svarta Havet och Östersjön av vikt för den här undersökningen. Den ryska handelsflottan sköts i sank och därmed försvann den värsta konkurrenten för den svenska handeln. Detta resulterade i förändrade handelsmönster vilket samtidigt öppnade upp för Sveriges möjligheter att som neutral stat ta över andelar av handeln på Östersjön. Spelrummet för Sverige att agera på en internationell marknad förstärktes alltså via dessa händelser. 26 Steckzén, 1946, s Karlsson,

13 Speciellt för perioden är att Krimkriget sammanföll med världens dittills starkaste industriella högkonjunktur genom starka efterfrågeimpulser med inflation som följd vilket utlöste nya tillväxtkrafter. 28 Detta gynnade Sverige som hade fördel av att kunna handla relativt fritt och expanderade sin handel ytterligare till följd av den starka högkonjunkturen. Från talet och framåt genomfördes även många revolutionerande innovationer vad gäller handelns lösgörande från de sista resterna av merkantilismen. Denna ideologi hade fram till talet varit det dominerande ekonomiska tankesättet. Under talet togs flertalet tullar bort både i Sverige och i övriga världen vilket banade väg för frihandel i allt större utsträckning. Vid Sveriges riksdag hävdes även alla kvarvarande import- och exportförbud på alla varor som inte var jordbruksprodukter. Detta ledde alltså till en fri marknad till följd av tullfrihet. Även många andra konsumtionsvaror omfattades av tullsänkningar vilket ytterligare bidrog till att ge den svenska handeln ett uppsving. Det mest kännetecknande för perioden är Cobden- Chevalier- avtalet år 1860 vilket var ett traktat av flera som stipulerade en klausul om mest gynnad- nation. 29 Denna omsvängning vad gäller synen på handel var en del i den marknadsintegration som skedde i Europa och världen under andra halvan av talet (vilken Sverige var en del av). Transporter samt kommunikationer via post och telegraf bidrog även de till ett ökat handelsutbyte. 30 Även om alla dessa omsvängningar i synen på handel ännu inte fått effekt fullt ut för svensk del under Krimkriget så fick de större betydelse längre fram i tiden för integrationen av den internationella handeln. Detta leder undersökningen in på nästa period. 28 Schön, 2007, s, England men framför allt Frankrike var under Napoleons III regenttid drivande i att genomföra mest gynnad- nation- klausuler. Detta innebar att om någon av parterna slöt ett fördelaktigt avtal med en tredje nation så skulle det mest gynnsamma avtalet på varje varuområde gälla för alla parter. 30 Schön, 2007, s, 129; Eloranta,

14 Perioden symboliserar den fredsperiod som här kommer att undersökas. Den ligger mer eller mindre i mitten mellan de båda konflikterna, 23 år respektive 28 år mellan Krimkriget och första världskriget. Vad som är av större betydelse är att det råder relativt lugn i världen. Enligt Melvin Small och J. David Singer utspelade sig endast tre konflikter i världen under perioden vilka alla samtidigt var långt ifrån Sveriges gränser. 31 Freden i den här undersökningens avseende är intressant då detta innebär att Sverige inte längre kan sägas ha haft ett försprång gentemot konkurrenter vad gäller handel. Efterfrågan på krigsmateriel får antas vara lägre samt att det som gav Sverige en särställning under krig, öppna hamnar samt fördel av förändrade handelsmönster inte längre gäller. Vad som också skiljer sig från Krimkriget är att dessa årtal ligger mitt i det tidsspann då Sverige genomgick början av sin industriella revolution. Med denna process revolutionerades även forskningen samt produktionen av vapen vilket främst skedde under perioden där flera revolutionära innovationer förändrade vapenindustrin. 32 Första världskriget En betydande skillnad mot de två tidigare perioderna är att världshandeln sjönk under kriget för första gången på mycket länge. Kriget var alltså ett avslut på den tidigare långtgående integrationen som omgärdat världsekonomin med följande nedgång i världshandeln och tillväxttalen. Läget var dock ett annat för Sverige och den period av uppgång i ekonomin som tagit fart under andra halvan av talet fortsatte under kriget. 33 Första världskriget karaktäriseras även av en kraftig inflationstakt. Inflationen hade sin grund i att mer resurser fick läggas på försörjningen av livsmedel, bränslen och andra nödvändighetsvaror på grund av ett trögare utbyte av varor på en fri marknad som många länder gjort sig beroende av. Följden blev ökade 31 The Pacific War, Fransk- Indonesiska kriget och Mahdist- kriget. Small & Singer, 1972, s. 61, s. 88, s Krause, 1992, s Schön, 2007, s

15 kostnader i produktionen som gav upphov till prisökningar. För att täcka dessa ökade kostnader lät statsmakterna i Europa trycka upp mer pengar via lån i sina egna centralbanker med kraftig inflation som följd. 34 Samtidigt blev den svenska kronan starkare i förhållande till andra valutor och skälet till detta var att svensk ekonomi och framför allt svensk export hamnade i ett extremt gynnsamt läge i förhållande till andra länder. Efterfrågan och priset ökade våldsamt på vissa strategiska produkter så som järnmalm, stål och vissa verkstadsprodukter som t.ex. kullager. Effekten av detta blev en kraftig inflation vilken mellan ledde till en prisstegring på 300 %. 35 Precis som under Krimkriget så genomfördes blockader för att störa ut fiendens handel. Det var framför allt Tyskland som led under en handelsblockad från de allierade makterna. 36 En skillnad mot blockader tidigare i historien var att man hade försökt hindra fiendens export för att undvika att guld och silver flödade in i fiendens finanser. Det tillvägagångssättet hade sin grund i de merkantilistiska ekonomiska tankebanorna och en blockad av denna typ hade bland annat varit i bruk under Napoleonkrigen. Fram till första världskriget hade strategin svängt och det stora kriget blev en konflikt där vinnaren bestämdes av vem som kunde tillförskansa sig mest resurser via import. En blockad hade alltså till syfte att förhindra import och inte export. Detta fick den effekten att alla krigförande länders import sjönk då de vanliga handelsvägarna kapades vilket i sin tur öppnade upp för neutrala länder där Sverige ingick. 37 Policyn från Sveriges sida var även att man i så stor utsträckning som möjligt skulle handla jämt med de krigförande länderna där inget land skulle inneha platsen som den viktigaste marknaden. Alla stater som var indragna i kriget skulle behandlas lika utifrån principen om neutralitet som Sverige åberopade. 34 Schön, 2007, s Schön, 2007, ibid 36 Heckscher, 1926, s Findlay & O Rourke, 2007, s

16 Ytterligare effekter av kriget som bidrog till att marknaden för varor blev lidande var att den ekonomiska krigföringen trappades upp under krigets gång. Det skedde när de krigförande länderna insåg att det inte skulle bli ett kort krig. I februari 1915 förklarade Tyskland att Nordsjön och området runt de brittiska öarna var att betrakta som en krigszon och att alla skepp, även neutrala sådana skulle bli sänkta. Därmed gick man definitivt ifrån principen om frihandel vilket hade varit gällande praxis ända sedan Parisfördraget Dessa principer hade även stärkts i Londonfördraget Gränserna för vad som skulle klassas som kontraband suddades även de med tiden ut och allt mer kom att inkluderas i vad som var legalt att beslagta. I mars 1915 så slog Storbritannien fast att allt gods som hade en fientlig nation som destination eller fientlig ägare skulle beslagtas. Även gods som fraktades av nationer som var allierade med fienden skulle beslagtas. 39 Sveriges policy att handla lika mycket med de krigförande länderna kunde alltså inte till fullo tillämpas utifrån vad de krigförande stormakterna dikterade för handelsvillkor. Ententemakterna med Storbritannien i spetsen blockerade handeln med centralmakterna Tyskland och Österrike- Ungern vilket framförallt gällde krigsmateriel. 40 Allt detta bidrog till att skapa en instabil marknad för varor vilket även påverkade Sveriges möjligheter att agera som handelspartner till de krigförande länderna. 4. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska krigsmaterielexporten har förändrats under perioder av krig och i så fall hur den har förändrats. Detta syfte har sin utgångspunkt i Sveriges eventuella fördelar som neutral nation, handelsmönstrens förändring samt antagandet om att efterfrågan på vapen tenderar att öka under krig. 38 Førland, 1993, s Førland, 1993, s Schön, 2007, s

17 5. Frågeställningar 1. Hur utvecklades Sveriges krigsmaterielexport i förhållande till den övriga exporten? 2. Hur förändrades handelsmönstren under Krimkriget, åren och första världskriget? 3. Hur förändrades den svenska krigsmaterielexportens sammansättning 41 under Krimkriget, åren och första världskriget? 4. Hur såg prisutveckling för krigsmaterielexporten ut för de undersökta perioderna? 6. Metod Konflikterna Krimkriget samt första världskriget är två konflikter som ger ett bra underlag för den här undersökningen. Båda utkämpades i Sveriges absoluta närhet samt berörde Sveriges traditionella handelspartners. Två årtal både före och efter perioderna av krig är medräknade för att kunna visa på eventuella skillnader vad gäller den svenska krigsmaterielexporten före, under och efter kriget. Det utgår också från antagandet om att efterfrågan på vapen tenderar att stiga under krig vilket lättare då skall kunna urskiljas. Enligt exempelvis Krause förändras förutsättningarna för krig så snabbt och djupt att denna relativt korta tidsperiod bör räcka. Uppsatsens måttstockar De måttstockar som används i undersökningen följder de fyra frågorna. Dessa är kopplade till tesen om att Sverige skall ha lyckats expandera sin export av krigsmateriel under perioder av krig till följd av en ökad efterfrågan på krigsmateriel, Sveriges neutrala ställningstagande samt förändrade handelsmönster. 41 Med sammansättning menas här vilka varor som exporterades under vilka perioder. 15

18 De fyra måttstockar som ligger till grund för undersökningen tar sin utgångspunkt i frågeställningarna ovan. Måttstockarna presenteras mer ingående nedan: 1. Expanderande eller kontraherande handel. 2. Geografisk distribution av svensk krigsmateriel 3. Vapenexportens sammansättning 4. Vapenexportens prisutveckling Utvecklingen av Sveriges krigsmaterielexport i förhållande till den övriga exporten kan ge svar på om exporten av vapen följde den övriga exporten. Detta är satt att bringa klarhet i om Sverige även kunnat expandera sin vapenexport under krig så som skett med den övriga exporten. Teoretiskt sett borde detta vara fallet om man utgår ifrån antagandet att efterfrågan på vapen ökar under väpnade konflikter. Krigsmaterielens andel av den totala svenska exporten kan också påvisa hur stor inverkan denna gren av exporten hade på svensk ekonomi. Om krigsmaterielen utgör en allt större andel av svensk export under perioder av krig så kan man anta att det till viss del också låg i den svenska statens intresse att behålla en sådan exportinkomst. Den geografiska distributionen av Sveriges vapenexport kan visa på om de marknaderna till vilka Sverige sålde krigsmateriel till förändrades under krig. Om det visar sig att länder i krig, eller som mer eller mindre hade ett geografiskt läge direkt kopplat till kriget, i allt större utsträckning blev mottagare av svensk krigsmateriel skulle det vara ett intressant resultat i sig. Vapenexportens sammansättning kan påvisa vad det var för typ av produkter som Sverige exporterade inom grenen för krigsmateriel. Denna måttstock har också uppgiften att ta reda på om sammansättningen av den svenska krigsmaterielexporten förändrades under perioder av krig. Frågor som rör ifall Sverige exporterade mer av kategorin kanoner eller kringprodukter, så som ammunition under krig är satta att besvaras under denna del av undersökningen. 16

19 Måttstocken som rör enhetspriset har sin plats i den här undersökningen då enhetspriset kan visa på om det följde vapenexportens upp- och nedgångar. Om Sverige lyckats tillskansa sig en form av oligopol under de båda krigen så kan detta säkerligen ha varit något man använde sig av. Därmed borde också Sveriges roll som prissättare ha stärkts. Man kan anta att Sveriges roll stärktes under de båda krigen. Framför allt under första världskriget som var en större konflikt, i fråga om att ha kunnat leverera krigsmateriel till följd av en stigande efterfrågan och förändrade handelsmönster som Sverige kunde dra nytta av. Ett högre enhetspris kan alltså vara en effekt av att Sverige kunde ta bättre betalt för sina produkter. Det kan också visa på att det faktiskt var ett minskat utbud av krigsmateriel på en internationell marknad vilket lett till stigande enhetspriser. Detta kan alltså ha skett utan att Sverige självt behövt tvinga upp priserna på sina varor. Dessa fyra måttstockar skall samtidigt kontrasteras mot de potentiella effekter de olika ländernas blockader och ekonomiska krigföring kan ha haft på svensk export av krigsmateriel. Detta gäller framför allt första världskriget där i första hand Storbritannien och Tyskland genomförde handelsblockader samtidigt som hårda riktlinjer sattes upp för vad som ansågs vara krigsmateriel. Därmed skärptes alltså också synen på vad som var legalt att konfiskera. Pris deflatorer Alla priser som anges i undersökningen är justerade till 1914 års prisnivå efter KPI- index. Detta har valts som metod eftersom det är en jämförelse över tid. Året 1914 har valts som basår då första världskriget innebar att Sverige, men också andra länder upplevde en kraftig inflation under hela kriget. Utan en justering av priserna hade denna inflation snedvridit resultatet och jämförelsen över tid hade blivit problematisk. För åren presenterades exporten delvis i Riksdaler Banco men detta har räknats om till kronor. På samma sätt som för de två andra perioderna har dessa kronor justerats till 1914 års prisnivå för att kunna jämföra värdet på exporten, samt enhetspriser mellan perioderna på ett korrekt sätt. 17

20 Odeflaterade priser är inte medtagna i undersökning med grund i argumentet att det är en jämförelse över tid. Perioderna för Krimkriget och karaktäriseras av en stabil inflationstakt där en jämförelse med ojusterade priser hade varit mer genomförbar. Det som gör en jämförelse med odeflaterade priser mer svårgenomförlig är det faktum att det var en kraftig inflation under första världskriget. Den kraftiga inflationen tar bort värdeökningen på svensk export under första världskriget vilket annars inte hade varit fallet med en normal inflationstakt. För att få fram ett realt enhetspris har rörliga vikter använts. Detta enhetspris är baserat på snittpriset av de olika varukategorier som finns medtagna i varukorgen för varje år. Enhetspriset är en sammanslagning av de fem olika varornas totala enhetspris. Dessa fem olika enhetspriser har sedan justerats efter hur stor andel varje kategori utgör av varukorgen för varje år. Detta val av metod har syftet att kompensera för om en vara är dominerande i varukorgen. Med rörliga vikter skalar man bort den effekt som en dominerande vara annars hade haft på det genomsnittliga enhetspriset. Ett glidande medelvärde har räknats fram för enhetspriset samt för värdet av Sveriges krigsmaterielexport under de tre undersökta perioderna. Det glidande medelvärdet representerar samtidigt medeltrender vilket i ett avseende inte är av det största intresset. Eventuella trendbrott i serierna är det mest intressanta för undersökningen men det glidande medelvärdet kan ändå ge indikationer för hur utvecklingen sett ut över tid. Det glidande medelvärdet i diagrammen för enhetspriset finns alltså med för att eventuellt kunna se trender på längre sikt för de undersökta perioderna. Tanken är att medelvärdet skall kunna ge en tydligare bild av hur enhetspriset utvecklat sig under krigen. Samtidigt kan det glidande medelvärdet för enhetspriset sättas i relation till det glidande medelvärdet för Sveriges totala krigsmaterielexport. Detta har gjorts för att tydligare kunna urskilja om det finns någon korrelation mellan dessa. 18

21 Länderkategorierna Uppdelningen som gjorts för de olika länderna och regionerna är en kombination av de konflikter som utspelade sig samt vilka länder som traditionellt varit Sveriges största exportmarknader. Under Krimkriget stod Ryssland på den ena sidan och i första hand Storbritannien samt Frankrike på den andra. Under första världskriget bestod motståndarsidorna av centralmakterna med Tyskland i spetsen. Den andra sidan innefattade Ententen med Storbritannien, Frankrike samt Ryssland i första ledet. De främsta exportmarknaderna för svensk export under alla de perioder som tagits med är Norden, Tyskland, Storbritannien och Frankrike vilket också är en anledning till att dessa är egna regioner i undersökningen. Uppdelningen har alltså grund i att de krigförande länderna får vara egna regioner samt även att vissa av dem under de tre perioderna var stora importörer av svenska varor. Den resterande uppdelningen är gjord utifrån ett geografiskt hänseende samt att denna uppdelning är lämplig då inget land eller övrig region var en viktig avsättningsmarknad för svensk export. De regioner som ligger till grund för undersökningen är Norden, Storbritannien, Tyskland, Ryssland, Frankrike, Medelhavsländer, Kontinentaleuropa samt Övriga världen. Storbritannien som region inkluderar även Irland. I kategorin Norden ingår Norge, Danmark samt Finland vilka tillsammans utgjorde en betydande avsättningsmarknad för svensk export. Dessa länder var inte heller direkt indragna i de krig som tagits med i undersökningen. I kategorin Kontinentaleuropa ingår bland annat Belgien, Holland samt även Österrike- Ungern. Även om Österrike- Ungern som land och imperium kan räknas som en stridande part i första världskriget så räknas landet in i Kontinentaleuropa. Detta på grund av sin extremt låga handel med Sverige i stort och krigsmateriel i synnerhet under alla de tre undersökta perioderna. 19

22 Belgien som också var en stridande part i första världskriget är placerat i kategorin Kontinentaleuropa av samma anledning som Österrike- Ungern. Sverige exporterade ingen krigsmateriel till Belgien under någon av de tre perioderna förutom under åren och det till ett ringa värde. Under perioden för Krimkriget står Tyskland som ett eget land trots att Tyskland vid den tidpunkten inte existerade som nation. Det som symboliserar Tyskland under Krimkriget är de tyska stadsstaterna Lübeck, Preussen samt Hamburg. Dessa områden var de destinationer som den svenska exporten skeppades till. Tyskland står som egen region på grund av att det var en stor avsättningsmarknad för svensk export samt att Tyskland senare var delaktigt i första världskriget. Ryssland som land och region är en kombination av hur exporten presenteras i statistiken där europeiska, östra samt övriga Ryssland är tre områden som slagits samman. Det är för att underlätta en jämförelse över tid till slutet av första världskriget då Ryssland var ett eget land. Medelhavsländer inkluderar Italien (förutom de Österrikiska besittningarna så som det presenteras i statistiken för åren ), övriga länder runt medelhavet på den europeiska sidan samt även de norra och nordvästra delarna av Afrika. I Övriga delar av världen ingår Nord- och Sydamerika, Asien, Oceanien, och Övriga Afrika. Att dessa regioner placerats i samma områdeskategori har även det sin grund i att alla dessa länder som ingår i Övriga delar av världen inte utgjorde någon betydande exportmarknad för Sverige. 7. Källmaterial Källmaterialet som ligger till grund för undersökningen är officiell exportstatistik för de valda tidsperioderna. Dessa statistiska serier utgörs av Kammarkollegiets Årsberättelser och Handelsberättelser för åren vilka ingår i Sveriges Officiella Statistik, SOS, av Kommerskollegium. Detta material innehåller uppgifter om Sveriges export i fråga om vad som exporterades, vart det exporterades, kvantitet och vilket värde exporten hade. Det är dessa uppgifter som ligger till grund för uppsatsen. 20

23 Materialet kommer kunna ge svar på de frågor som ställs i undersökningen och kan även anses ha hög tillförlitlighet i fråga om att ge en rättvisande bild över Sveriges handel med krigsmateriel. Ett potentiellt problem som är värt att lyfta upp är att inofficiell export som tar sig uttryck i till exempel smuggling aldrig går att få ett grepp kring. Historien har visat att vapen och annan direkt och indirekt krigsmateriel i vissa lägen är en åtråvärd vara. Det kan då finnas en risk att försäljning och export tar andra vägar än de rent formella och legitima. Jag anser inte detta vara ett problem för den här undersökningen men det är ändå något man skall vara medveten om. En svaghet med materialet är att det inte kan besvara vilken kvalité produkterna som Sverige exporterade hade. Sverige kunde eventuellt exportera mer eller mindre vapenmateriel till följd av att teknologin och kvalitén förbättrades eller försämrades på de svenska varorna. Det går samtidigt att tänka sig att svenska exportörer rationaliserat produktionen (som ett resultat av internationellt stigande faktorkostnader) med följden att kvalitén förändrats. Det är något som eventuellt kan ha varit fallet om Sverige lyckats överta en större andel på den internationella marknaden för krigsmateriel och på så sätt lyckats öka sin vapenexport. Det kan ha gett incitament till att producera varor med lägre kvalité för att öka sina exportintäkter. Detta kan innebära att det finns gömda variabler som påverkade hur mycket krigsmateriel Sverige exporterade. Det går alltså inte att via det använda källmaterialet svara på om det skett en ökning eller minskning av exporten till följd av bättre eller sämre produkter under alla de tidsperioder som här undersöks. En ytterligare aspekt som är av vikt att lyfta fram är att detta material inte inkluderar utländska priser för de varor som undersöks. Med utländska priser hade undersökningen kunnat visa på om de svenska priserna för krigsmateriel var integrerade eller desintegrerade med övriga länders priser på krigsmateriel. 21

24 8. Avgränsningar Utifrån antagandet att efterfrågan på krigsmateriel ökar under krig och att neutrala länder som har möjlighet att upprätthålla handel och sjöfart under perioder av krig, så borde i princip vilket neutralt land som har haft en aktiv handel under krig, som helst passa in i den här undersökningen. Att Krimkriget och första världskriget har inkluderats i analysen beror på att dessa perioder karaktäriseras av en stark ekonomisk tillväxt för svensk del. Även effekterna av en ökad efterfrågan på krigsmaterial till följd av krig borde därför kunna urskiljas tydligare till följd av att resten av den svenska exporten och ekonomin fick ett kraftigt uppsving under dessa två perioder. De produkter som undersökningen fokuserar på är medtagna på grund av flera anledningar. En första förklaring är vilken krigsmateriel Sverige de facto exporterade under de undersökta perioderna. För åren under och kring Krimkriget var kanoner den enda vara som kan klassas som krigsmateriel medtagen i statistiken. För åren var det framför allt kategorierna med kulsprutor och krut som gick på export. Åren för första världskriget är den mest fylliga perioden vad gäller de olika varorna som krigsmaterielexporten var sammansatt av samt vad gäller övrig detaljrikedomen i statistiken. Utifrån dessa kategorier som presenteras i statistiken samt vad som exporterades för de olika perioderna har följande uppdelning gjorts. Kategorier: 1. Skjutgevär, maskingevär och kulsprutor samt delar därtill 2. Kanoner, haubitsar, mörsare, bomber samt kulor Krut, dynamit och andra sprängämnen 4. Kulor och patroner 5. Annan materiel (lavetter m.m.) Med kulor i det här fallet menas ammunition till de andra vapnen i kategori 2. I kategori 4 räknas även kulor in men detta har tolkats som annan ammunition som inte kan appliceras till kategori 2. Kategoriseringen är gjord på det här sättet eftersom statistiken i källmaterialet inte tillåter någon annan uppdelning i kategori 2 mellan vapen och kulor. 43 Lavett - (underlag för artilleripjäser, granatkastare samt tyngre robotar, raketer och kulsprutor m.m. vanligen uppdelat i underlavett, överlavett och vagga)- Nationalencyklopedins definition 22

25 Vad som inte har tagits med är sådan materiel som kan klassas som användbar i krig, så kallat kontraband. I statistiken för fanns även kategorin pansar medtaget under krigsmateriel. Pansar är användbart i konstruktionen av fordon vilket också gäller för fartygsplåtar. Båda dessa produkter var något Sverige exporterade. Detta har dock uteslutits som vara med bakgrund i att den här undersökningen i så stor utsträckning som möjligt försöker hålla sig så nära en definition av vapen som möjligt. Alla varor som inte direkt kan klassas som krigsmateriel utifrån den definition som ligger till grund för analysen har därför uteslutits. Lokomotiv, godsvagnar och fartyg är även sådant som kan ha en potentiell användning i krig. Även dessa produkter har exkluderats ur analysen för att kunna arbeta efter en så snäv definition av krigsmateriel som möjligt. Den här definitionen kan även hämta stöd i Nationernas Förbunds Statistical Yearbook on the Trade in Arms and Ammunition år Utan att förbise det faktum att fartyg och flygplan kan användas i krig så baseras även den statistiken på en likartad definition kring vad som räknas som direkt krigsmateriel. Denna kategorisering går hos Nationernas Förbund under beteckningen small and medium size armaments. 44 Jari Eloranta använder sig även av den definitionen som ges av Nationernas Förbund vad gäller så kallade small and medium size armaments i sin analys av den internationella vapenhandeln för mellankrigstiden Karbiner, pistoler, revolvrar, dynamit, krut, reservdelar till vapen, kulor, patroner, mörsare, haubitsar med reservdelar, projektiler, maskingevär, kulsprutor med reservdelar samt torpeder är alla delar som inkluderas i den statistik som Nationernas Förbund började samla in från år 1919 och framåt. 45 Eloranta, 2002, s

26 11. Analys 11.1 Hur utvecklades Sveriges krigsmaterielexport i förhållande till den övriga exporten? Denna fråga har till syfte att ta reda på hur stor del av Sveriges totala exportinkomster som kan tillskrivas krigsmaterielen. 46 I tabell ett, två och tre redovisas data kring hur Sverige krigsmaterielexport såg ut för de undersökta perioderna. Tabell 1. Sveriges totala export i kronor, värdet av krigsmaterielexporten i kronor, krigsmaterielens andel av den totala exporten i procent Fasta priser, 1914 års prisnivå. Värdet av Sveriges Värdet av den svenska Krigsmaterielens andel av totala export i krigs- materielexporten i den totala exporten i År kronor kronor procent kr kr 0,63% kr kr 0,21% kr kr 0,35% kr kr 0,25% kr kr 0,03% kr kr 0,12% kr kr 0,15% kr kr 0,95% Källa: RA, Kammarkollegiets Årsberättelser, Utrikeshandeln, Serie 4, Det år som uppvisade de allra högsta inkomsterna för krigsmaterielexporten är 1858 där dess andel av den totala svenska exporten nästan var en procent. Under detta år så hade krigsmaterielen en klart starkare inverkan på den svenska exporten än alla de övriga åren, med undantag för år Värdet för vilket Sverige exporterade under Krimkriget steg för de två inledande krigsåren men sjönk sedan kraftigt för de två sista. Statistiken visar att det uppsving som svensk export genomgick under kriget inte fick samma effekt på exporten av krigsmateriel. 46 Med exportinkomster menas det totala exportvärdet räknat i svenska kronor Sverige exporterade krigsmateriel för under ett givet år. 24

27 En annan intressant observation är att under år 1855, det år då den svenska exporten för perioden låg på sin absoluta topp, så uppvisade exporten av krigsmateriel sin allra lägsta nivå. Detta gäller både för det faktiska exportvärdet av krigsmateriel men även som andel i procent av den totala exporten med ett lågt andelsvärde på 0,03 procent. År påvisar att en ökning av krigsmaterielexporten skett men sett utifrån de andra åren under, före och efter kriget så fluktuerade vapenexporten under perioden utan någon tydlig trend av ökad efterfrågan på vapen. Att exportvärdet för krigsmateriel var så pass lågt för år 1855 mitt under Krimkriget skulle kunna tolkas som att det rådde en låg efterfrågan på svensk krigsmateriel. Den kraftigt stigande efterfrågan under Krimkriget kan tydligt urskiljas i Sveriges totala export men hade alltså ingen effekt på krigsmaterielexporten. Sett utifrån teorin om ökad handel samt exportmöjligheter för en neutral stat som Sverige så är dessa siffror något som visar att den teorin inte är applicerbar vad gäller exporten av krigsmateriel under Krimkriget. En alternativ förklaring skulle kunna vara att informationen på den här tiden inte färdades särskilt snabbt. Även om det funnits en efterfrågan från potentiella köpare av svensk krigsmateriel kan det ha varit en fördröjning i hur snabbt svensk industri hann reagera. Att exportvärdet var så pass lågt för 1855 samt att i princip all krigsmateriel gick till de nordiska länderna (vilket kommer diskuteras under fråga 2), som också var den största marknaden för den svenska vapenexporten sett över alla perioder är ytterligare ett tecken på att efterfrågan på svensk krigsmateriel för just år 1855 kan ha varit väldigt lågt. 25

28 Tabell 2. Sveriges totala exportvärde i kronor, värdet av krigsmaterielexporten i kronor, krigsmaterielens andel av den totala exporten i procent år Fasta priser, 1914 års prisnivå. Källa: Kammarkollegiets Årsberättelser, Serie 4, År Värdet av Sveriges totala export i kronor kr kr 0,02% kr kr 0,08% kr kr 0,09% kr kr 0,08% För perioden så låg värdet för den totala svenska exporten på en jämn nivå över hela perioden utan att uppvisa samma fluktuationer som för Krim- och första världskriget. Det skedde en ökning mellan åren men gick sedan ner för det sista året. Intressantare för denna period är krigsmaterielens andel av den totala exporten som höll sig på mer eller mindre samma nivå för de fyra åren. Detta är en klar skillnad mot perioderna för Krimkriget och första världskriget. Värdet av den svenska krigs- materielexporten i kronor Krigsmaterielens andel av den totala exporten i procent Ytterligare resonemang som går att tillföra siffrorna kring vapenexporten vad gäller värdet på exporten skulle kunna gå att koppla till Sveriges industriella välmående. Sveriges industriella högkonjunktur hade vid den här tiden avstannat och priserna var lägre än tidigare. Det är möjligt att exporten av krigsmateriel hade uppvisat högre värden om så inte hade varit fallet. Parisfördraget från 1856 och Cobden- Chevalierfördraget 1860 hade släppt lös ytterligare krafter vad gäller frihandel vilka kan ha haft en negativ effekt för svensk vapenexport till följd av en ökad konkurrens. Samtidigt så visar en jämförelse mellan Krimkriget och att den totala svenska exporten fördubblats vilket skulle kunna vara ett tecken på att principen om frihandel hade gynnat Sverige under denna 20- års period. 26