Michael Collan. Hemjärn. Det naturliga sättet för järnsupplementering. Allt du behöver veta om hemjärn. Ed 1.0

Transkript

1 Michael Collan Hemjärn Det naturliga sättet för järnsupplementering Allt du behöver veta om hemjärn. Ed 1.0

2 Hemjärn Det naturliga sättet för järnsupplementering Naturligt hemjärn har använts i stor skala för kosttillskott med järn i Skandinavien i över 30 år. Det finns inga kända bieffekter och toleransen ligger på placebo-nivå i kliniska studier. Inga fall av allvarliga biverkningar eller förgiftning har någonsin rapporterats.

3 Avsnitt 1 Hemjärn Långvarig användning med goda erfarenheter Hemoglobin från nötkretur och svin i tabletter som kosttillskott har använts i Skandinavien sedan talet. Inga allvarliga biverkningar har någonsin rapporterats och inga fall av förgiftning förekommit för bokstavligen miljontals användare. Innehåll 1. Långvarig användning med goda erfarenheter 2. Vad är hemjärn? 3. Två slag av järn 4. Hemjärn i praktiken 5. Mikronäringsämnen 6. Upptag och biverkningar 7. Hemjärn är effektivt och väl tolererat Hemjärn är naturligt för människan och är fortfarande det bästa och mest effektiva sättet att absorbera det järn som vi alla behöver för att leva och för att våra kroppar ska fungera. I en normal kost spelar hemjärn från köttprodukter en stor roll. Effekten hos kosttillskotten är bra och de tolereras väl. Järn är ett essentiellt spårämne som har många viktiga metaboliska funktioner, inklusive för transport och lagring av syre samt många andra reaktioner. Ett otillräckligt intag kan leda till blodbrist/anemi, graviditetskomplikationer, försämrad psykomotorisk utveckling och kognitiv förmåga och nedsatt immunförsvar. De vanliga järntillskotten idag är syntetiska och medför ofta gastrointestinala (mage, tarm-) biverkningar, som i många fall stör den viktiga terapin. 2

4 Moderna kvinnor äter ofta en varierad kost och lever hälsosamt. Trots detta är järnbrist vanligare i dag än för 50 år sedan. Detta beror främst på att kvinnor äter mindre totalt och jämförelsevis mindre hemjärn. Det finns två typer järn i kosten: det oorganiska järn som finns i grönsaker och som berikning eller tillskott och organiskt järn, hemjärn, som finns i kötträtter. Kvinnor i dag äter mindre kött och mer grönsaker och på så sätt får mindre hemjärn än tidigare. Vad är hemjärn? Rent hemolyserat hemoglobinpulver kommer från livsmedelsindustrin har som råvara för järnsubstitution har varit av intresse i Sverige sedan början av sjuttiotalet, eftersom detta är den överlägset bäst tolererade och effektivaste formen av järn. Genom åren har råvaran utvecklats och används i ett antal produkter. Det finns två vägar för kostjärn. Hemjärn, som finns i alla köttprodukter och hemjärnstillskott, absorberas effektivt och som en komplett enhet. Den andra typen i kosttillskott är syntetiskt bundet s.k ickehemjärn och måste brytas ned i tarmen innan järnet kan absorberas. Det mesta av de reaktiva fria järnjonerna blir kvar i tarmen och kan orsaka biverkningar, såsom förstoppning, diarré och magkramper. Upptaget av icke-hemjärn påverkas också av andra livsmedel som konsumeras samtidigt. Te, kaffe, mjölk och ägg, till exempel, kommer att minska upptaget, men C-vitamin i t.ex apelsinjuice hjälper absorptionen av icke-hemjärn. 3

5 Två slag av järn I en normal varierad kost finns det cirka 15 mg av järnsalter (icke-hemjärn) per dag. 14,5 mg av detta kommer inte att absorberas. Av hemjärnet, som vanligen utgör en mindre del av kosten, kommer mer än en fjärdedel att utnyttjas. I studier är förekomsten av biverkningar med hemjärnsprodukter på placebonivå. Mekanismen för upptag av hemjärn lämnar inte fria järnjoner i tarmen som kan orsaka störningar och är potentiellt cancerframkallande. Hemjärn i praktiken Dr Lars - Göran Kjellin, medicinskt ansvarig på Curera-kliniken i Stockholm och Solna Läkarcenter är en av många nöjda läkare som använder hemjärnstabletter för sina patienter. "Det här är ett bra och välkommet komplement till nuvarande järnpreparat. För många patienter kan inte hantera de vanliga järnmedlen på grund av biverkningar i form av magproblem. När vi sätter dem på hemjärnstabletter korrigeras serumjärn och Hb-värden och de blir fria från symtom. I våra företags- och sjukvårdshälsoundersökningar kontrollerar vi ofta kvinnor för dold järnbrist. Detta är överraskande ofta är fallet med patienter med utmattningssymptom. När de får medicin återgår järnnivåerna till det normala, och patienterna mår bättre utan tråkiga biverkningar." Mikronäringsämnen Naturlig bovint hemoglobin är inte bara vältolererad och effektiv källa till järn. Det innebär också en mängd av s.k. mikronäringsämnen som t,ex aminosyror och signalsubstanser som tillsammans utgör bildandet av eget blod naturligt effektivare. S.k. mikronäringsämnen behövs endast i små mängder, dessa ämnen är de " trollstavar" som gör det möjligt för kroppen att producera enzymer, hormoner och andra ämnen som är viktiga för god tillväxt och utveckling. Även om mängderna är mycket små är dock konsekvenserna av deras frånvaro allvarliga. Jod, vitamin A och järn är viktigast i globala folkhälsosammanhang, deras brist utgör ett stort hot mot hälsa och utveckling av befolkningar världen över, särskilt barn och gravida kvinnor i låginkomstländer. (WHO) Mikronäringsämnen är näringsämnen som krävs av människor och andra organismer under hela livet i små mängder för att iscensätta en rad olika fysiologiska funktioner. För människor, innehåller de spårämneni mängder i allmänhet mindre än 100 mg / dag - i motsats till makronäringsämnen som krävs i större mängder. Dessa mikromineraler och spårelement inkluderar järn, kobolt, krom, koppar, jod, mangan, selen, zink och molybden. Mikronäringsämnen inkluderar även vitaminer, som är organiska föreningar som behövs som näring i mycket små mängder av en organism. (Wikipedia ) 4

6 Upptag och biverkningar Hemjärn är annorlunda än järnsalter också i att hemoglobinmolekylen tas in utan föregående reduktion i tarmen. Upptaget i I en normal varierad kost finns det cirka 15 mg av järnsalter per dag. 14,5 mg kommer inte att absorberas. Av hemjärn, som utgör en mindre del av kosten kommer mer än en fjärdedel att tas upp. I studier är förekomsten av biverkningar med hemjärnsprodukter på placebonivå. Mekanismen för upptag av hemjärn lämnar inte fria järnjoner i tarmen som kan orsaka störningar och är potentiellt cancerframkallande Hemjärn är effektivt och väl tolererat sig är därmed effektivare och påverkas inte av andra samtidigt intagna livsmedel. I upptaget av icke-hemjärn kan det finnas stora skillnader om te, kaffe, mjölk eller grovt bröd finns närvarande. Alla dessa påverkar absorptionen på ett negativt sätt. Ett glas apelsinjuice ger effektivare absorption. 5

7 Avsnitt 2 Järnabsorption Contents 1. Varför behöver vi järn? 2. Järn i dieten 3. Kroppen reglerar upptaget 4. Kvinna, skydda dig mot kadmium och rädda dig från benskörhet! Varför behöver vi järn? Järn är en viktig del av de röda blodkropparna som transporterar syre till alla delar av kroppen. Det kan inte ersättas av något annat. Järn är det fjärde vanligaste grundämnet i jordskorpan och tros vara det huvudsakliga innehållet i jordkärnan. Järn är också grundläggande för livet. Varje vuxen människa bär omkring 3,5-4 g järn, men denna lilla mängd av mineral, i förhållande till kroppsvikt, är en viktig byggsten i flera proteiner, och distribueras till tre lagringsställen i kroppen. Huvuddelen av järnet i en vuxen människa (30 mg / kg kroppsvikt) ligger i det cirkulerande blodet, där var och en mogen erytrocyt bär fyra hemproteiner med en Fe- atom vardera. Den syrebärande hemproteiner är också representerat i myoglobin, ett protein som är ansvarigt för syrelagring och transport i muskler (4 mg Fe / kg). En mindre, men ändå lika viktig del av kroppens järn (2 mg Fe / kg) finns närvarande i olika vävnader såsom järninnehållande enzymer och andra proteiner. 6

8 Järn i dieten Den genomsnittliga mängden av peroralt intaget järn är mg dagligen. Hos friska individer är den genomsnittliga efterfrågan järn 1 mg dagligen för män, 1,5-2,5 mg dagligen för kvinnor och under graviditeten 2-3 mg dagligen vilket motsvarar totalt 500 till mg. Mängden järn bör kompensera för åtgång under tillväxt, graviditet sam vid fysiologiska och patologiska förluster. Den kompletta listan över funktionella järnproteiner är ännu inte känd, men järn är viktigt i elektrontransportproteiner som finns i alla kroppens celler, cytokromer, aktivatorer av molekylärt syre (dvs. peroxidaser och katalaser samt många andra. Den tredje lagringsplatsen av järn är lagerjärn, vilket gör kroppen beredd för oväntad förlust eller en förändring av järnabsorptionen. Detta är ett "buffert"-fack där stora förändringar kan ske mellan ett tillstånd av järn utarmning (1-2 mg / kg) och uppfyllnad utan att påverka de funktionella järnfacken. De huvudsakliga lagringsproteinerna är ferritin och hemosiderin. I normal hälsa är kroppens järnhantering konservativ med liten eller ingen förlust av kroppens järn förutom 1-2 mg genom utsöndring av celler från mage-tarmkanalen och huden, samt genom menstruation. Kroppen reglerar upptaget Endast cirka tio procent av intaget järn tas upp från tarmen. När järnvärdena är låga, ökar upptaget. Om vi får för mycket järn blir upptaget blockerat. Med andra ord kan kroppen själv reglera upptaget av järn från födan. Det enda undantaget till detta är plötsliga stora överdoser av järn. Detta kan ske till exempel när barn tror järntabletter är godis. I detta fall blir den blockerande mekanismen neutraliserad och järnförgiftning är resultatet. Symptomen börjar med illamående och kräkningar 7

9 och kan leda till allvarliga konsekvenser. Detta är anledningen till att framför allt icke-hemjärnsmedicinering alltid bör hållas utom räckhåll för barn. upptaget via lungorna är större än upptaget via tarmen. Detta är anledningen till rökare ofta har kadmiumnivåer som ligger nära skadliga. Kvinna, skydda dig mot kadmium och rädda dig från benskörhet! Tillsammans med bly och kvicksilver bland andra är kadmium en tungmetall. Dessa är extremt skadliga för den mänskliga organismen. "Kvinnor som har låga järnvärden ( och speciellt de som röker ) är i riskzonen för att få för mycket kadmium." Säger Marie Vahtner, professor i metalltoxikologi vid Karolinska Institutet i Stockholm. I en studie där flera olika näringsfaktorer observerades, bland dessa kadmium, konstaterades att i olika dietgrupper var kadmiumintaget ungefär detsamma. Trots att det fanns en negativ korrelation med låga järnvärden och hög kadmiumhalt kroppen. "När vi har låga järndepåer ökar upptaget från tarmen. Kadmiumintaget ökar också eftersom mekanismen för upptag är relaterad ", säger Marie Vahtner. Kadmium lagras främst i skelettet och när det ersätter och blockerar välbehövlig kalciumupptag i benstrukturen som leder till benskörhet. Därför är risken för benskörhet stor för dem som har låga järnvärden och utarmade järndepåer. Hittills har den stora gruppen i samband med kadmium har varit rökare, tobaksblad innehåller stora mängder kadmium och 8

10 Avsnitt 3 Järnbrist Innehåll 1. Järnbrist globalt 2. Vad händer när järnnivåerna är låga? 3. Supplementering 4. Vem behöver det? 5. Vad är järnbrist och vem berörs? 6. Varför är järnbehandling problematiskt? 7. Inlärningsförmågan hos barn försämras 8. Låga järnvärden. Varför? 9. Hur lång tid tar blöder kvinnan? 10. Normalt Hb och järnbrist på samma gång? 11. Dold järnbrist, - ett problem inom företagshälsovården Järnbrist/anaemi (WHO) Några viktiga fakta: I utvecklingsländerna beräknas varannan gravid kvinna och ca 40 % av förskolebarnen vara anemiska. I många utvecklingsländer är järnbristanemi förvärrad av maskinfektioner, malaria och andra infektionssjukdomar som HIV och tuberkulos. Det har stora konsekvenser för hälsan genom misslyckade graviditeter, nedsatt fysisk och kognitiv utveckling, ökad risk för sjuklighet hos barn och minskad arbetsförmåga hos vuxna. Anemi bidrar till 20 % av alla dödsfall bland mödrar. Utmaningen Järnbrist är den vanligaste och mest utbredda näringsåkomman i världen. Förutom att påverka ett stort antal barn och kvinnor i utvecklingsländer, är det den den enda formen av näringsbrist som också är vanlig i industraliserade länder. Siffrorna är häpnadsväckande: 2 miljarder människor - mer än 30 % av världens befolkning - är anemiska, många på grund av järnbrist, och detta förvärras ofta i resurssvaga områden av smittsamma sjukdomar. Malaria, hiv / aids, hakmask-angrepp, 9

11 snäckfeber, och andra infektioner såsom tuberkulos är särskilt viktiga faktorer som bidrar till den höga förekomsten av anemi i vissa områden. Järnbrist drabbar fler människor än något annat tillstånd, och utgör ett hot mot hälsotillståndet av epidemiska proportioner. Mer subtil i sina manifestationer än, till exempel, protein/energiundernäring, utkräver järnbrist sin tyngsta övergripande tribut i form av ohälsa, förtidig död och förlorad inkomst. Järnbrist och anemi minskar arbetsförmågan hos individer och hela befolkningar, medför allvarliga ekonomiska konsekvenser och hinder för nationell utveckling. Totalt sett är det de mest utsatta, de fattigaste och minst utbildade som drabbas oproportionerligt hårt av järnbrist, och det är de som har mest att vinna av en minskning av förekomsten. Vad händer när järnnivåerna är låga? Du kan bli trött, få koncentrationsproblem, få dåligt hår och naglar och känner dig allmänt svag. Låga järnvärden har också visat sig ha en negativ inverkan på inlärningsförmågan och den fysiska förmågan. Järnstatus hos gravida och de som planerar graviditet avgör vikten av fostret. Även till den grad att det påverkar hälsotillståndet hos en person under hela livet. Mer än 30 % av alla fertila kvinnor lider av låga järnvärden på grund av menstruationsblodförluster. Låga järnvärden ökar upptaget av skadligt kadmium, som lagras i skelettet och orsakar en ökad risk för benskörhet Varför är det så vanligt? Numera äter vi mindre mängder järnrika kötträtter än våra glupska och hårt arbetande förfäder. Vi har också ett annan skönhetskoncept idag med en tunn kropp som den idealiska och därmed konsumeras mindre energi - och mineralrika livsmedel. 10

12 Supplementering Processen med att bygga upp tillräckliga järndepåer tar månader, mycket på samma sätt som en utarmning tar tid. Därför extra dos är ofta tillräckligt. Om dosen är högre än 50 mg per dag kommer zinkabsorption att blockeras. Framgången för en järnterapi är nära besläktad med användarvänligheten. Det innebär att tolerans och dosering är av central betydelse. Vem behöver det? Kvinnor som menstruerar fyra dagar eller mer behöver nästan alltid ett tillskott av järn för att kompensera för blodförlusten. Andra riskgrupper är gravida, ammande, idrottare, växande ungdomar och äldre på grund av antingen dålig kost eller stora förluster eller båda. Fullvuxna män sällan lider av järnbrist. Vad är järnbrist och vem berörs? Järn transporterar syre till alla celler i kroppen och deltar i många processer i kroppen. Det kan inte ersättas med något annat. Allt järn kommer från kosten och när det inte finns tillräckligt, kommer nivåerna att sjunka. Låga järnvärden hämmar livskvaliteten på många sätt, fysisk och psykisk prestationsförmåga försämras samt utseendet. Kvinnor förlorar mer järn på grund av menstruation, upp till var tredje kvinna behöver tillskott. 11

13 Varför är järnbehandling problematiskt? Terapi som inte fungerar är vanligt på grund av en långsam förändring av status (men livskvaliteten blir lägre). Biverkningar är alltför vanliga och leder oundvikligen till terapisvikt. Inte alla biverkningar är drastiska, vissa är bara obehagliga (men leder till avslut ändå). För mycket järn kan vara farligt, ett långsamt och stadigt tillskott i måttliga doser endast vid behov är att föredra. Järn är en viktig del av de röda blodkropparna som transporterar syre till alla celler i kroppen. Om vi inte har tillräckligt vi lätt kan vi känna oss andfådda, trött och ha svårt att koncentrera sig. Våra kroppar innehåller 4-5 gram järn. Det kan vara svårt att få nog av detta viktiga näringsämne om inte kötträtter ingår i kosten. Frukt, spannmål och grönsaker innehåller relativt lite av nyttigt järn. Många av oss minimerar användningen av köttprodukter. Samtidigt äter vi mindre än våra glupska förfäder. Orörligt och icke-manuellt arbete gör man förbrukar mindre kalorier och har mindre av en aptit. Det innebär att vi får mindre järn. Vi inte använder heller gjutjärnskärl i matlagningen antingen som förut. Inlärningsförmågan hos barn försämras En negativ järnbalans orsakar inte bara fysisk och psykisk trötthet, men kan också leda till anemi. Järnbrist hos barn kan störa inlärningsförmågan, som inte kan ersättas på vägen. Detta gäller främst psykomotorisk utveckling och kognitiv förmåga. Låga järnvärden. Varför? Nästan var tredje kvinna har låga järnvärden. Risken är särskilt hög om menstruation varar längre än tre dagar, under graviditet och amning. Under menstruation förlorar kvinnan ett genomsnitt på 35 till 40 mg järn, eller omkring 10 mg per dag. Det är därför kvinnor behöver mer järn än män. Symptomen av järnbrist är så vanliga att de inte alltid noteras. Med undantag för svaghet och andnöd påverkar den också utseendet. Huden blir blek och hår och naglar förlorar styrka och lyster. 12

14 Hur lång tid tar blöder kvinnan? Dr Lars Ehn från Stockholm använder en enkel metod: " Jag frågar mina kvinnliga patienter som klagar över trötthet, allmän oro och koncentrationsproblem hur många dagar de blöder under menstruationen. Om de svarar på fyra eller fler är jag är ganska säker på att de behöver järntillskott. I verkligheten kan ingen fylla sådana förluster med endast normal kost." Naturligtvis bör diagnosen bekräftas med ett Hb - och serumferritinnivåtest. Idag tas vanligen ferritin också, vilket ger en indikation på järndepåerna. Detta var inte alltid fallet. Förr skulle Hb räcka, istället för att ta ett djupare förhållningssätt. Normal Hb och järnbrist samtidigt? Ett vanlig Hb-test säger ingenting om lagrat järn. Järndepåerna i kroppen kan mätas med ett så kallad serumferritintest. När serumferritin ligger över 30 ug / l är järndepåerna fulla. Om värdet sjunker ökar upptaget från tarmen. I en jämförande studie hade vegetarianer lägre serumferritinnivåer, men jämförbara Hb - nivåer som allätare. Detta berodde på att Hb-nivåerna inte börjar sjunka innan reserverna tar slut. "Minns att att allmänna symtom börjar uppträda först när reserverna är tomma och Hb - nivåerna sjunka drastiskt. Det är därför det är mycket viktigt att kontrollera serumferritinnivåerna också.", säger Dr Lars Ehn. Detta är en fråga för arbetshälsan sjukvård i första hand. Om och när en hårt arbetande kvinna blir trött av järnbrist utan att vara medveten om det kan resultatet vara ganska allvarligt. Stress och burnouts är alltför vanliga dessa dagar. 13

15 Dold järnbrist, - ett problem inom företagshälsovården inga järnreserver. Detta speciellt om hon blöder mer än tre dagar vid menstruation. Järndepåerna testas genom att mäta serumferritinnivåer. Järnbrist kan ge följande symtom: " " " " Trötthet, passivitet och dåsighet Koncentrationssvårigheter och ökat behov av sömn Försämrade prestanda Minskad inlärningsförmåga Forskning för att förhindra järn utarmning och anemi har pågått sedan talet, främst med fokus på blodgivareoch gravida. En av pionjärerna är Dr. Lars Ehn. Han har visat att preparat med hemjärn är mer säkra och effektiva än de traditionella högdos-järntabletterna. Han är en av dem som har utvecklat nya järnpreparat via studier. "Jag har ett antal patienter som har tagit hemjärnspreparat i många år. De har bihållit en tillfredsställande järnbalans utan de tyvärr alldeles för vanliga biverkningar som ofta associeras med järnpreparat". I dag arbetar han inom företagssjukvården där det finns ett stort antal kvinnliga patienter med järnbrist. Många har en dold järnbrist, dvs. normalt Hb men mycket små eller 14

16 Grupper Det finns ett antal grupper med speciellt intresse av järn och supplementering

17 Avsnitt 1 Fertila kvinnor Innehåll 1. Hög förekomst av låga järnvärden 2. Menstruation 3. Låga järnvärden Hög förekomst av låga järnvärden Mer än 30 % av alla fertila kvinnor i hela världen (ännu högre prevalens bland tonåringar och i utvecklingsländerna), särskilt de med menstruation i mer än tre dagar, har en latent anemi med ökat upptag av kadmium i stället för järn. Järnbrist är den vanligaste förklaringen till anemi hos kvinnor i fertil ålder, men orsakerna varierar. Blodförlust och graviditet eller brist på kött i kosten är de främsta orsakerna till järnbrist hos kvinnor. Andra mer ovanliga orsaker är problem med absorption (förvärvad eller ärftlig), näringsbrist (järn, B12, folat, 16

18 zink), eller sjukdom (muskelknutor/myom, cancer, ärftliga anemier eller blödningsrubbningar) Rikliga menstruationer och barnafödande är viktiga källor för blodförlust för kvinnor i fertil ålder. Kronisk blodförlust kan också bero på endometrios eller myom, som kräver en stor mängd blod. Fibroider eller myom är oftast godartade, men kan växa till storleken av en baseball eller grapefrukt innan de upptäcks. Muskelknutor i livmodern kan störa förlossningen, som då kräver kejsarsnitt. Von Willibrands sjukdom är en annan förbisedd orsak till rikliga menstruationer hos kvinnor. Menstruation och blodförlust Den genomsnittliga menstruationen varar allt från två till fem dagar. Blodförlust under denna tid beräknas vara så liten som några centiliter- till så mycket som en deciliter. Den mängd blod som förlorats under förlossning är omkring 500 cl. Därmed går milligram järn förlorat. Dessutom innehåller det järn som finns i det nyfödda barnets blod och vävnader ytterligare milligram järn som ursprungligen kom från modern. Hennes normala absorption av 1 milligram intensifieras till milligram per dag - den kvinnliga kroppens naturliga reaktion på blodförlust. Stor blodförlust vid menstruation (menorragi) kallas onormal uterin blödning. Enligt National Womens Health Resource Center Hotline är det en av de vanligaste orsakerna kvinnor kontaktar dem. Långvariga kraftiga blödningar (hypermenorré), där varaktigheten kan vara så länge som två veckor eller oregelbundna blödningar (metrorragi) kan så småningom leda till blodbrist om förlusten inte kompenseras med ökad järnintag. Akut blodförlust kan också ske till följd av trauma eller operation, som ett resultat av acetylsalicylsyra eller vissa mediciner, speciellt sådana som används för att lindra artrossmärta, och missbruk av alkohol. En annan orsak till blodförlust är esofagusblödning vid ett tillstånd som kallas Mallory-Weiss syndrom. I detta, är slemhinnan i matstrupen skadad, vanligtvis från upprepade kräkningar, vilket kan ses hos kvinnor som är bulimiker. En kvinnas naturliga järnregleringssystem tar hand för att öka upptaget av järn från sin kost under tider av blodförlust. " 17

19 Låga järnvärden Kadmium har ett ökat upptag i situationer med låga järnvärden och ersätter kalcium i skelettet, vilket ökar risken för benskörhet senare i livet. Dessutom har latent järnbrist och subakut anemi många väldokumenterade negativa effekter. Till exempel minskar den blivande moderns livskvalitet avsevärt och det kan även leda till livslånga konsekvenser för barnet. Växande unga med permanent låga järnvärden kan lida av nervskador vid utveckling och minskad inlärningsförmåga. Vi har att göra med ett samhälls- och individrelaterade problem i stor skala när det gäller kvinnlig järnbrist på grund av menstruationsblödning. Världshälsoorganisationen, WHO betraktar anemier och liknande sjukdomar den näst största hälsoproblemet globalt efter infektioner. Järnbrist är ett vanligt problem, särskilt för kvinnor är faktiskt så vanliga, att 5 % av kvinnorna i åldern 20 och 49 har järnbrist med anemi och 11 % har järnbrist utan anemi. " " 18

20 Avsnitt 2 Järnbrist hos modern Innehåll 1. Riskfaktorer på grund av moderns brist 2. Livslånga effekter Riskfaktorer på grund av moderns brist Låg födelsevikt är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke och högt blodtryck. Depression är också starkt förknippad med dessa villkor. Studier i Storbritannien har visat att människor som hade låg födelsevikt hade en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och 19

21 sjukdomar relaterade till det: stroke, icke-insulinberoende diabetes, högt blodtryck, och det metabola syndromet. I en studie av män och kvinnor födda i Hertfordshire var dödligheten i kranskärlssjukdomar hälften mellan de på de nedre och övre ändarna av födelseviktfördelningen. I grupper som undersöktes kliniskt var prevalensen av ickeinsulinberoende diabetes och nedsatt glukostolerans en tredjedel i mitten av kurvan. Sådana fynd ledde till "fosterhypotesen", som säger att hjärt-och kärlsjukdomar och icke-insulinberoende diabetes ursprung uppstår genom anpassningar att fostret gör vid undernäring. Dessa anpassningar, som omfattar tillväxt, ändrar strukturen och funktionen av kroppen permanent. Livslånga effekter till att förebygga obalanser i fostertillväxt eller obalans mellan prenatal och postnatal tillväxt, eller obalanser i näringstillförseln till fostret. Anemi och järnbrist under graviditeten är förknippat med hög placentavikt och en hög placentavikt jämfört med födelsevikt. Detta pekar på moderns näringsbrist som en orsak till obalans mellan moderkakan och fostertillväxt. Detta kan ha viktiga konsekvenser för att förebygga hypertoni hos vuxna, vilket tycks ha sitt ursprung i fosterlivet. Om tillväxten av ett kvinnligt foster begränsas av brist på näringsämnen, finns det kvarstående förändringar i fysiologi och metabolism som leder till minskad fostertillväxt och förhöjt blodtryck i nästa generation. Folkhälsopolitik för att förbättra fostertillväxt i en generation kan därför gynna även efterföljande generationer. Barn som har järnbristanemi i barndomen löper risk för långvariga utvecklingssvårigheter jämfört med sina jämnåriga med bättre järnstatus. Låg födelsevikt, magerhet och kort kroppslängd vid födseln är nu känt för att vara associerade med ökad förekomst av hjärtkärlsjukdom och icke-insulinberoende diabetes i vuxen ålder. Fosterhypotesen innebär att dessa sjukdomar har sitt ursprung genom anpassningar som fostret gör vid tillstånd av undernäring. Dessa anpassningar kan vara kardiovaskulära, metabola och endokrina. De ändrar struktur och funktion i kroppen permanent. Förebyggande av sjukdomar kan kopplas 20

22 Avsnitt 3 Anemi vid graviditet Contents 1. Anemi vid graviditet Anemi vid graviditet Järnbrist är det vanligaste bristtillståndet i världen och påverkar mer än 2 miljarder människor i världen. Även om det är särskilt utbrett i mindre utvecklade länder, är det fortfarande ett stort problem i den utvecklade världen, även om andra former av undernäring har redan nästan eliminerats. Effektiv hantering behövs för att förhindra dåliga graviditetsutfall, bland annat behovet av blodtransfusion och intravenöst tillskott. 2. Järnbrist och anemi 3. Folsyra och graviditet 4. Hur mycket folsyra behövs? 5. Nutritionsstatus och födelsevikt 6. Har ärftliga faktorer en roll? 7. Effekter på foster och spädbarn 8. Effekter på graviditeten 21

23 Anemi definieras av Hb < 110g/l under första trimestern, < 105 g/l i andra och tredje trimestern och < 100 g/l under tiden efter förlossningen. För anemiska kvinnor, bör en prövning av peroralt järn betraktas som den första i raden av diagnostiska test. En ökning under två veckor är ett positivt resultat. I järnbristanemi, den allvarligaste formen av järnbrist, finns det brist på järndepåer, transport- och funktionellt järn för blodbildningen. När Hb ligger inom normalområdet bör supplementering fortsätta i tre månader och åtminstone fram till 6 veckor efter förlossningen för att fylla på järndepåerna. Järnbrist och anemi Järnbrist representerar ett spektrum som sträcker sig från låga järnvärden till järnbristanemi. Vid låga järnvärden är mängden lagrat järn (mätt med serumferritin) minskad men mängden transport- och funktionellt järn är inte påverkad. De med låga järnvärden har inga järndepåer att mobilisera om kroppen behöver extra järn. Kroppens lagerjärn är utarmat och transportjärn (mätt med transferrinmättnad) är reducerad och mängden järn som absorberas räcker inte för att ersätta den mängd som gått förlorat eller för att ge den mängd som behövs för tillväxt och funktion.. 22

24 ordinerade dosen av järn och folsyra så fort graviditeten bekräftades. Modern medicin har dock kommit fram till att en del av det centrala nervsystemet hos fostret utvecklas under ett skede när mamman inte ännu är medveten om att hon är gravid. En så kallad neuralrörsdefekt hos barnet påverkas av en brist på folsyra hos modern. Risken för missbildning är då hög. Om barnet föds med ryggmärgsbråck kommer det att förbli krympling för livet. Folsyra har visat sig minska missbildningar när det tas under de inledande stadierna av fosterutvecklingen. Risken för fosterskador minskar betydligt med en komplettering av folsyra. Om graviditet är möjligt är det viktigt att folatnivåerna är tillfredsställande, annars kan det vara för sent. Sannolikheten är relativt låg, men inte försumbar. Folsyra och graviditet 26-åriga Lena var gravid väl in i den första trimestern. Allt såg bra ut när den plötsliga dåliga nyheten kom. Läkaren sa till henne att fostret hade en allvarlig missbildning i form av ryggmärgsskada och att de nu var tvungna att besluta om att behålla barnet eller avbryta graviditeten. Hur kunde detta hända? Lena trodde att hon hade skött allt genom att ta den Hur mycket folsyra behövs? Rekommendationen före och under graviditet är 800 mikrogram/mcg per dag och 400 mcg normalt för män och kvinnor. Det normala intaget är mellan 200 och 400 mcg per dag. Folsyra behövs för cellbildning och under av fostertillväxten. Folsyra tros också minska risken för hjärtinfarkt. 23

25 Det tros också att brist på folsyra kan orsaka elakartade cellförändringar i livmoder och ringmuskel. Nutritionsstatus och födelsevikt Engelska studier har man visat att nutritionsstatus hos modern, främst som hemoglobin räkna har en effekt på fostrets utveckling. Detta har också varit knuten till hälsan hos spädbarnet under hela livet. Hur är detta möjligt? Professor David Barkers epidemiologiska forskning kastar nytt ljus över frågan. Från början av seklet har nyfödda bebisars vikt samt moderkakans registrerats. Vi vet idag att en låg näringsstatus, framför allt låga hemoglobinvärden hos modern, återspeglas i placentavikten kontra bebins vikt. Genom att kombinera dessa data för mer än personer och jämföra dem med hälsan under hela livet kunde vissa slutsatser dras. Det visade sig att de som är födda av mödrar med låg näringsstatus lider av olika sjukdomar som lågt blodtryck, hjärtsjukdomar och diabetes i högre grad. Det har sagts att även om mamman har låga järnvärden kommer barnet att få vad det behöver och då skulle symptomen endast beröra mamman. Nu vet vi bättre. Ny forskning visar att låga järnvärden hos mamman har en livslång inverkan på barnets hälsa. Har ärftliga faktorer en roll? Vi vet i dag att var tredje kvinna har för låga järnvärden. Kroppens järnlager är på en 75-procentig nivå. De som har en tendens att blöda mycket ofta har samma problem i tidigare generationer också, eftersom låga järnvärden ofta är ärftliga. Man kan svara ja på frågan: Är dina blödningar normala? Menstruationsblödningar uppfattas som normala eftersom de inte varierar från gång till gång. Vilken de är naturligtvis, för den speciella personen. Skillnaden är att en del blöder normalt under två dagar, andra under fyra dagar. Ett stort antal studier visar att mineral -och vitamintillskott, särskilt under den viktiga första trimestern har ett avgörande inflytande på moderns näringsstatus och födelsevikt hos barnet. 24