Veterinärboden i Åkers Styckebruk. Mångsysslaren. 1, 2, 3 Rehabavdelning. Veterinären. Specialistkompetens.

Transkript

1 - Jack of many trades and master of them all... - First impressions last, brukar man säga och det visar sig också nästan alltid vara sant. Första gången jag träffade Morten Nilsen hade min hund dragit upp ett stort operationsärr och behövde sys och tas hand om. När jag dök upp höll han på att renovera sitt nyinköpta Veterinärboden i Åkers Styckebruk som han skulle öppna några dagar senare. - Kom tillbaks om en halvtimme när ja tvättat av färgen så ska jag ta hand om din hund, svarade han glatt. Ett bättre första intryck kunde ju knappast den här killen ha gjort och han har också fortsatt att göra ett gott intryck både som veterinär, uppfödare av schäfer under namnet Trönderjycken och som exteriördomare. Jack of many trades, som sagt! Text och foto: Christoffer Frances med flera. Chihuahuan Morgan gillar inte Morten, men Morten gillar uppenbart Morgan Å andra sidan gillar Morgan inte någon veterinär alls, så är det bara och Morten tar det inte personligt. Det hör liksom till veterinärens vardag att en del av patienterna helst vill slippa se dig. Oavsett vad Morgan tycker, gillar jag Morten. Han är inte bara en erfaren och erkänt duktigt veterinär utan också en hyvens kille som alltid ställt upp när jag har behövt hjälp med mina hundar. En gång, i ett mycket akut läge, behövde min hund hjälp mitt i natten. Jag fick tag på Morten på telefon och svaret var som alltid; - Självklart, kom så fort du kan! Som sagt first impressions certainly last! Mångsysslaren. Men Morten är inte enbart veterinär utan har också många andra intressen som fyller upp hans dagar och veckor mellan familjelivet tillsammans med frun Ankie och barnen, och alla timmarna på hans egen skapelse Veterinärboden i Åker. Han är som du kunde läsa i ingressen både exteriör-/utställningsdomare samt uppfödare av schäfer under namnet Trönderjycken. Veterinären. Trönder därför att Morten föddes i Trönderlag och närmare bestämt i Trondheim i Norge. Sin veterinärexamen tog han vid SLU i Uppsala 1997 och tillbringade därefter första yrkesåret vid Bagarmossens Djursjukhus i Stockholm. Därefter började en sakta flytt söderut och mellan slutet av 1998 till 2001 var han verksam vid Södra Djursjukhuset vid Kungens Kurva. Veterinärboden i Åkers Styckebruk. År 2001 kunde han förverkliga sin dröm om att öppna eget och renoverade upp gamla bagarboden i Åker till en modern veterinärklinik. Det var här någonstans i tideräkningen som jag för första gången kom i kontakt med Morten. Morten blev snabbt populär i Sörmlandstrakterna kring Åker och Mariefred. Men fortfarande var Veterinärboden ett enmansföretag med långa dagar och mycket slit, men också med mycket glädje och många nya vänner. 1, 2, 3 Snart blev de både två och tre som arbetade på kliniken och i mitten av 2000-talet flyttade Morten verksamheten till större lokaler uppe i det lilla brukssamhällets centrum. Även här fortsatte verksamheten att växa i rask takt och för något år sedan så tog de över hela huslängan för Veterinärbodens verksamhet. Idag är de tio anställda på kliniken, varav tre veterinärer. Specialistkompetens. Veterinärboden kan idag erbjuda tandvård för hund och katt med hjälp av tandsköterskan Pia Salmela som tillsammans med klinikens veterinärer kan utföra rotfyllningar, extrationer och profylaxvård. Jag har själv en gammal hund som har fått dra ut en del tänder på grund av parodontit och jag kan verkligen skriva under på hur mycket bättre han har mått efter att ha blivit av med besvären i munnen. En viktig bit för hundens hälsa och välmående som nog tyvärr negligerats under många år av hundägare som inte riktigt förstått att deras hund haft problem och kanske lidit lite i det tysta. En gång i veckan kommer veterinär Susanne Åhman, som har specialiserat sig på hundar och katters hud och klådproblem, till kliniken för att ta hand om sina specialfall. Kön till Susanne är lång, då den här typen av problem idag inte är ovanliga. Rehabavdelning. Morten & Co har under åren även byggt upp en rehabavdelning på kliniken som kan användas både för förebyggande friskvård, men även för efterbehandling efter till exempel en operation. Avdelningen har förutom utbildad och kompetent personal också en watertreadmill, vibrationsplatta samt en så kallad 4-leg check. Alltså en våg med fyra vågplattor där hunden ställer ett ben på varje platta så att man sen digitalt kan avläsa hur hunden belastar respektive ben. Är belastningen ojämn är det något som behöver åtgärdas!

2

3 Men vad gör Morten? Medan Morten fyller på våra kaffekoppar och vår pratstund fortsätter frågar jag honom; - Vad är dina egna specialistområden som du ägnar dig mest åt idag? - Kirurgi och AI, alltså artificiell insemination. Det är vad jag hinner med idag. Om fem, sex år tror och hoppas jag att jag enbart ägnar mig åt AI. Artificiell insemination har man i många år använt sig av på kor. För tiotalet år sedan började det också bli alltmer vanligt inom hästaveln och nu sedan ett par år tillbaks även på hund. - Här i landet finns det tre veterinärkliniker som har spermabanker varav Veterinärboden är en, berättar Morten stolt. Det finns cirka 70 veterinärer i landet som kan och får inseminera. Även om Morten alltid är engagerad märker jag direkt att det här med insemination är ett ämne och område som han brinner lite extra mycket för. Varför insemination? - Den vanligaste anledningen till att jag utför en artificiell insemination är helt enkelt att de tilltänkta avelsdjuren har fysiska svårigheter att para sig. - Vi arbetar med både färsk, kyld och fryst sperma, guidar mig Morten vidare inom ett område som jag måste erkänna att jag är både helt ovetande och vilse. Men som jag samtidigt finner oerhört intressant att få chansen att lära mig lite mer om. - Oavsett om det är färsk, kyld eller fryst sperma som ska användas är det oerhört viktigt och ett krav att den noga har kvalitetsbestämts. - Det är med största sannolikhet bättre att spara och frysa sperma från en hane som är i 4-5 års åldern och i sin krafts dagar, än från en hund som visserligen fortfarande är pigg och aktiv men kanske börjar nå sin ålders höst. För att uttrycka sig enkelt är det mer krut i en yngre hunds sperma och större risk för lösa skott hos en äldre hane. För en normal parning är chansen att tiken blir dräktig cirka 80-85%. Vid en insemination med färsk sperma ungefär samma procenttal för ett lyckat resultat. - Om vi använder fryst sperma vid insemination är chansen för ett lyckat resultat något mindre och hamnar runt cirka 50-60%, fortsätter Morten. Arton år. Morten skiner upp i takt med solen som tränger in genom fönstren till lunchrummet hos Veterinärboden denna den första riktiga Medan Morgan stillsamt får bekanta sig med Morten för att känna sig tryggare inför undersökning och behandling så hjälper Morten en kollega med att läsa en annan hunds röntgenbild. försommardag och berättar om en lyckad insemination med 18 år gammal fryst sperma från en airedaleterrier som han var med om och utförde nyligen. - Vet du vad, säger han och lutar sig fram över bordet, det blev hela nio (9) friska valpar som föddes. Är inte det fantastiskt? Den som spar han har. Även er tidigare ovetande reporter börjar här förstå lite, lite grann om det oerhört stora ämnet artificiell insemination AI. - Om du har en hane som du anser vara en mycket bra hund och en god nedärvare, så kan du alltså som ägare eller uppfödare passa på att tömma honom på sperma och frysa ned i en spermabank och därefter kanske vänta några år på att rätt tik dyker upp, undrar jag med mina bristfälligt nyvunna kunskaper inom området? - Precis, svarar Morten. Jag har spermier infrysta efter min egen uppfödning Trönderjyckens Imre därinne, säger Morten och pekar in mot det angränsande rummet. Noggranna kontroller, you bet! Idag kan man alltså köpa sperma från en hund i ett annat land och sedan inseminera tiken här i Sverige. När hanarna lämnar sperma görs det noggranna kontroller av att det är rätt hund, kvaliteten på sperman som registreras. Man tar också prover på och jämför kvaliteten på den färska och frysta sperman från samma hund. Precis som med allt annat som vi fryser in så är det en bra förvarings och konserveringsmetod, men lite av kvaliteten går alltid förlorad. Siffrorna för lyckad parning med AI mellan färsk och fryst sperma visar helt klart på detta faktum. Fördelen med den frysta sperman är att den kan sättas in på banken och sparas i många år. Den färska sperman håller i cirka en vecka. Om du som hundägare köper in sperma från utlandet är det självklart ingen billig affär. Förutom att du ska betala för själva varan, tillkommer också en ganska dyr transportavgift då kyl-, eller fryskedjan givetvis måste vara obruten under hela tiden tills sperman då till exempel kommer fram till Veterinärboden. Dessutom tillkommer en avgift för själva inseminationen. Det kostar alltså en del att inseminera en hund idag. Men fördelarna är flera, tycker Morten. - Om du som hundägare eller uppfödare har hittat en hane i till exempel Holland som du vill para din tik med, så slipper du ett långt och ibland besvärligt resande med tiken. Är hunden inte van att resa kan detta i sig vara stressande för tiken inför en parning. Det är ju inte heller så många dagar som en tik höglöper (östrus) och har ägglossning och kan bli dräktig. Om man valt att inseminera på hemmaplan kan det vara lättare att med veterinärhjälp och provtagning ha kontroll på vilka dagar som det är bäst att utföra AI för att tiken ska bli dräktig. Med långa resor kan det vara svårt att alltid tajma detta och om sen hundarna faktiskt inte vill para sig kan resan hem kännas ännu längre och kostsammare. - Men fortfarande är det som så att de flesta inseminationer jag utför är för hundar som faktiskt har rent fysiska problem att para sig, påpekar Morten. - Om det blir ett lyckat resultat och tiken föder valpar följer sen noggranna kontroller och registreringar hos både Jordbruksverket och SKK, fortsätter Morten. För att valparna ska kunna registreras så gäller det självklart att föräldradjuren har genomgått de åtgärder som föreskrivs för respektive ras. Det kan ju för vissa raser till exempel vara frågan om obligatorisk ögonlysning. Hundars lek. I senaste numret av Schäfertidningen bidrog Morten med en debattartikel med titeln Hundars lek. Han berättar för mig att han efter att artikeln publicerades har fått en hel del positiv respons på den. Något han inte var helt övertygad om innan den kom i tryck. Så här börjar hans text; - Som veterinär och hundägare får jag ofta frågan kan hundarna få leka med varandra? Min hund är jättesnäll och det kommer att fungera jättebra. - Jag har alltid tyckt att detta har varit en dålig idé. För mig finns det ingen som helst anledning att mina hundar ska behöva umgås med någon annan utanför vår egen flock.

4 De har sin trygghet och jag finner ingen anledning att störa denna flock. När jag svarar NEJ, till den mötande och frågande hundägaren får jag alltid känslan av att framstå som världen största idiot. - Varför inte, blir alltid följdfrågan jag får? - Varför, kontrar jag med? Jag kan inte förstå varför hundar som inte känner varandra ska behöva umgås. Varför skall jag lita på att just denna främmande hund kommer att vara snäll. Kommer min egen hund att vara snäll? Varför ska jag riskera skador på min hund bara för att den andra hunden understimulerad och behöver leka av sig? Mina hundar är för värdefulla som individer för att jag ska våga riskera deras avels- och arbetsvärde. De risker som finns vid alltför okontrollerad lek mellan till exempel främmande hundar, stora och små hundar eller unga och äldre hundar är bitskador, ledskador, frakturer, ligament och muskelskador. Morten avslutar sin artikel med raderna; - Jag säger inte att hundar inte ska få leka, men leken måste vara kontrollerad och riskerna för skador måste vägas in i sammanhanget. Med över femton års erfarenhet som veterinär och hundägare har nog tyvärr Morten sett alltför många skador hos en del av sina patienter där leken plötsligt tog en drastisk och tråkig vändning för både hund och hundägare. (artikeln i sin helhet finns att läsa i Svensk Schäfertidning No ). Tack för kaffet. Morten har egentligen en ledig dag när vi gör intervjun. Men som alltid ställde han självklart upp när jag berättade att jag bara hade fredagen ledig och fanns på plats i trakterna kring Åker. Att han har en ledig dag hjälper inte, han är på plats och kollegor kommer och frågar om hjälp med en hund som är stressad och rädd inför sin behandling. En annan ber Morten att komma och titta på några röntgenbilder för att kunna ge en second opinion. När jag ska försöka fota några bilder till artikeln får det gå snabbt för han måste gå ut och prata med en hundägare som måste bereda sig på ett tråkigt besked för sin hund. Som sagt, sådan är han, ställer alltid upp, det förstod jag ju redan första gången vi träffades för tolv år sedan. Jag tackar för att han tagit sig tid och säger att jag säkert har en bra bild som funkar till artikeln. - Bra, hojtar han och försvinner till en av sina patienter på sin lediga dag. Men det finns som sagt fler sidor av Morten som gör att han är en intressant hundpersonlighet att träffa och skriva om. Läs vidare i denna artikel. Uppfödaren. Morten har haft många hundar och framför allt många olika raser, bland annat whippet, griffon, golden retriever, rottweiler och border collie. Men år 2000 startade han och Ankie sin egen schäferuppfödning med kennelnamnet Trönderjycken. - Målet med uppfödningen låter nästan som en klyscha säger han till mig när vi pratar om den biten av hans liv och fritid. Friska hundar med bra exteriör kombinerad med mod, kamplust och arbetsvilja. Visst låter det som en klyscha, men det är ju precis som så en schäfer ska vara. Morten berättar att hans första schäfer, innan han startade uppfödningen, var en hund från Tartarens kennel. Men när han startade Tröderjycken grundade han den med tre fina stamtikar, nämligen; Skogabos Tara Mischalands Greta Beathalandets Zera Han är själv lite extra förtjust i Taralinjen som han berättar lämnar hundar med bra mentalitet, bra leder och är klådfria. Jag vill gärna fortsätta att arbeta med den tiklinjen i många år framöver, fortsätter Morten. Att Trönderjyckens mål inte bara är en klyscha utan också något som Trönderhundarna verkligen lever upp till finns det gott om bevis för. Trönderjyckens Arrak blev årets polishund år Även kullbrodern Anton har samma jobb. I skrivande stund är Trönderjyckens Imre under utbildning till polishund. Samma år, alltså år 2011, fick samme Imre reservcert vid Cruftsutställningen i England. Just nu är det tiken Harley som dominerar inte bara i Åker utan även i England där hon blev BIM vid Crufts 2012, i en konkurrens av inte mindre än 140 schäfrar. Bara några dagar innan vi träffas Morten och jag har Harley slagit till igen och vunnit en stor utställning i Västerås i slutet av april. - Vi hade planerat att para Harley vid nästa löp, men vi vill nog avvakta ett tag nu när det går så bra på utställningarna Goda vänner? Ja, absolut! Lämpliga lekkamrater? Nej! vill jag försöka rida lite längre på den framgångsvågen. När det blir dags planerar vi är planen att para henne med just Imre. Imre, Gazton, Doris, Enzo och Harley är alla champions. Imre hade 535 poäng på sin korning, berättar Morten stolt. Vi försöker att få så många som möjligt av våra hundar korade, fortsätter han att berätta. Många av våra valpköpare har tävlat och meriterat sina hundar. Vi försöker också att regelbundet arrangera kennelläger och tar då ibland in en duktig instruktör som till exempel Kenneth Bast från Finland. Tanken är att det ska finnas aktiviteter för alla med en Trönderjycke oavsett om man vill tävla IPO, agility, bruks och samtidigt ha en trevlig familjemedlem. Grundtanken är ju som sagt att våra hundar ska fungera lika bra i vardagens familjeliv som på appellplan eller i tjänst hos polisen. The future.? När, var, hur och med vem Harley eventuellt ska paras med har jag givetvis ingen aning om. Kanske det blir med hjälp av insemination med spermier från någon lämplig hane som Morten har haft koll och ögonen på länge med tanke på just Harley? Time will tell och jag kommer efter mina samtal med Morten nyfiket hålla ögonen och öronen öppna! Läs vidare om Morten Morten tränar tillsammans med stamtiken Skogabos Tara.

5 Trönderjyckens Harley Exteriör-/utställningsdomare. Morten har ju som sagt tre hundben att stå på; Veterinären, uppfödaren och exteriördomaren. Några dagar före mitt besök på Veterinärboden träffar jag Morten vid en SKK utställning i Strängnäs. Det är 1:a maj och en av vårens allra första riktigt varma dagar, man kan nästan ana lite sommar och det är fullt av hundar och människor. I ringen som Morten dömer är det en näve gott och blandat av valpar av många olika raser. Jag vet inte ens vilka alla raserna är, måste jag erkänna. Men det här är en inofficiell utställning så Morten får döma flera olika raser. Annars har han auktorisation som officiell exteriördomare på schäfer, rottweiler och portugisisk vattenhund i dagsläget. Men samtidigt studerar han vidare för att i framtiden även få döma vit herdehund, dober- Trönderjyckens Arrak mann, berner sennen och pinscher. Längre fram i tiden finns det också en dröm om att bli klar med en specialdomarutbildning och få tjänstgöra som avelskorningsdomare. För att nå dit måste Morten först vara FCI-domare i två år till och övriga meriter som bland annat innebär att du ska ha tävlar IPO-3 (Internationell Prövnings Ordning) har han redan klarat av. När jag frågar honom varför han också har valt att bli exteriördomare, som om han inte redan fyller upp en 24-timmarsdag, svarade han snabbt; - Jag får se mycket hund och om jag får se mycket hund av olika raser och olika typer så får jag också se mycket rörelser, vilket jag tycker är både fascinerande och viktigt i min roll som både uppfödare och veterinär. - Vad är det som utmärker en bra utställ- Trönderjyckens Morten ningsdomare förutom att de givetvis ska kunna sina respektive raser, frågar jag. - Att kunna ge en bra kritik till hundägaren. Det går alltid att finna något positivt att säga om varje hund som ställer upp i ringen. Det är viktigt att få folk att känna sig nöjda och glada med dagen även om det inte blev en topplacering och att de vill komma tillbaks en annan dag. I finalen i valpringen kom det in inte mindre är fyrtiofyra (44) olika raser som skulle bedömas av Mortens kollega. En härlig syn att se alla dessa från den stora leonbergerhunden till den lilla chihuahuavalpen. Härligt var det också att få träffa Morten under några dagar i maj och få lära känna denna hundpersonlighet lite bättre. Har jag otur får jag träffa honom i sommar igen, om ni förstår vad jag menar! Christoffer Frances