Lokal Kapitalbildning - ett inspiratörsprojekt finansierat av Landsbygdsnätverket och Nutek

Transkript

1 Lokal Kapitalbildning - ett inspiratörsprojekt finansierat av Landsbygdsnätverket och Nutek Slutrapport Hela Sverige ska leva

2 Lokal Kapitalbildning Slutrapport Hela Sverige ska leva/ulla Herlitz Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Syfte 5 Mål 5 - Inspirationsträffar 9 - Delta i samhällsdebatten 14 - Fortsatt projekt om lokal kapitalbildning 16 Samarbetspartner och projektorganisation 16 Genomförande 17 Resultat 18 Uppföljning och resultat spridning 19 Diskussion 20 Referenser 20 Projektavslut 2

3 Lokal Kapitalbildning Samla kapital inspirationsträff i Segmon tillsammans med Segmons Byaråd. Sammanfattning Under hösten 2008 genomfördes projektet Lokal kapitalbildning. Syftet med projektet var att inspirera lokala utvecklingsgrupper och andra lokala aktörer att starta eller utveckla gemensamma projekt för lokala finanseringslösningar som t.ex. bygdekonto, lokala fonder, ekonomiska föreningar eller bolag för lokal utveckling och tillväxt. Samarbetspartners i projektet har varit Glesbygdsverket, Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank, SmåKom, Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi, Mälardalens Högskola, Sparbankernas Riksförbund och SparbanksAkademin. Finansiärer var Landsbygdsnätverket (inspiratörscheck) och Nutek. Sammanlagt har 17 inspirationsträffar genomförts under perioden augusti tom november träffar genomfördes som egna arrangemang och de övriga i samband med andras konferenser och seminarier. Huvudparten av deltagarna har kommit från den egna organisationen, d.v.s. lokala utvecklingsgrupper på landsbygden. På träffarna har också deltagare kommit från andra organisationer på landsbygden, finansiella aktörer, politiker och offentliga tjänstemän. Genomgående tema för träffarna har varit Lokal Kapitalbildning, hur människor, föreningar och företag kan samverka lokalt i finansiering av lokala företag och verksamheter. Sammanlagt har ca 550 personer deltagit i aktiviteterna och mer än 1000 ex av inspirationsskriften Vi samlar lokal kapital har gått åt. De viktigaste resultaten som inspirationsinsatsen genererat utgörs av själva inspirationen genom att ta del av story-telling, sakinformation och kontaktskapande. Uppföljningen visar att aktiviteterna har öppnat möjligheter för deltagarna att ta ett steg till i processen att starta/utveckla en lokal kapitalbildning. Landsbygdsprogrammets flaskhalsar som observerats är dels att information om landsbygdsprogrammets möjligheter att stödja lokal kapitalbildning inte är så väl uppmärksammat såväl bland presumtiva projektsökande som ibland även inom den 3

4 offentliga stödadministrationen. Man kan också i vissa fall skönja (just nu) ett starkt lokalt/regionalt fokus på Leaderarbetet som i viss mån förblindar möjligheterna att se andra möjligheter till lösningar och finansiering av lokal utveckling. Våra lokala/regionala medarrangörer menar att frågan om lokal kapitalbildning behöver tid att mogna, men flera ser redan konkreta resultat som kan sägas stärka landsbygdsprogrammets genomförande direkt eller på sikt. För att ytterligare stimulera intresset för lokal kapitalbildning har projektet stimulerat ett antal debattartiklar på temat lokal ekonomi publicerats i dagspressen. I finanskrisens spår märks ett ökat intresse att diskutera frågor kring lokal kapitalbildning och hållbar samhällsutveckling. Utvecklingen av lokala finansieringslösningar är ännu i sin linda. Tillsammans med projektets samarbetspartners och finansiärer samt andra intresserade nationella aktörer som SKL, LRF och Coomapnion Sverige pågår diskussioner om en fortsättning av projektet. Planerna är att under februari 2009 lämna in en ny projektansökan till Jordbruksverket och Nutek för ett nationellt flerårigt och mer omfattande projekt kring Lokal Kapitalbildning. Inledning Hela Sverigs ska leva är en ideell förening med ca 4500 lokala utvecklingsgrupper samt ett fyrtiotal organisationer som på olika sätt är engagerade i landsbygdsutveckling och lokal utveckling. Lokal kapitalbildning är ett tema som utskristalliserats bl.a. under arbetet med projektet lokalekonomi.nu. Ett projekt som initierades av Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva och drevs under flera år av Hela Sverige ska leva och Coompanion Sverige. Förutom kunskaps- och idéutveckling har projektet resulterat i en rad publikationer, årligen återkommande lokalekonomidagar (tidigare vid Växjö Universitet, numera vid Mälardalens Högskola), ökat fokus på mikrokrediter samt kreditgarantiförening för social ekonomi. Som en fortsättning på temat har Hela Sverige ska leva gett ut inspirationsskriften "Vi samlar lokalt kapital". Skriften syftar bl.a. till att inspirera och sprida goda exempel bygder emellan. Den beskriver tio lokala utvecklingsgrupper och hur de arbetat med finanseringslösningar för för att finansiera lokala utvecklingsinitiativ. Lokal kapitalbildning innebär att man i ett avgränsat geografiskt område samlar kapital i form av t.ex. bygdekonto, lokal fond, ekonomisk förening eller aktiebolag för att investera i bygdens utveckling och tillväxt. Där det finns människor och företag finns också pengar som kan ingå i lokala kretslopp och bidra till en långsiktig och hållbar utveckling. Varför investera på skakiga Wall street gör det på Vall street i Undersåker! 4

5 Syfte Syftet med projektet var att inspirera lokala utvecklingsgrupper och andra lokala aktörer att starta eller utveckla gemensamma projekt för praktisk verksamhet med lokala finanseringslösningar som t.ex. bygdekonto, lokala fonder, ekonomiska föreningar eller bolag för lokal utveckling och tillväxt. Särskild inriktning mot öppningen att starta projekt inom Landsbygdsprogrammets åtgärd 312 som stödjer affärsutveckling för mikroföretag. Motivet var en observerad brist på finansiellt kapital och Landsbygdsprogrammet pekar på möjligheten att inom insatsen kunna stödja bildandet av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på kapital för utveckling av landsbygdens näringar. Detta projekt syftade till lösningar som i första hand inriktas mot det privata kapitalet och kunde vara ett komplement eller alternativ till finansiering via offentliga medel (bidrag) och lån i bank. Målgruppen var lokala utvecklingsgrupper och andra mobiliserande och finansiella aktörer som verkar lokalt. Ett annat syfte var att öka intresset och kunskapen om lokalt kapital. Målgrupp var allmänhet, föreningar, kommuner, näringsliv, banker, makthavare m.fl. Detta skulle åstadkommas bl.a. genom debatt i media samt seminarier på lokalekonomidagarna vid Mälardalens Högskola september Diskussion fördes även med SparbanksAkademin om en konferens våren 2009 riktad till landets Sparbanker. Ytterligare ett syfte var att diskutera ett fortsatt samarbete och arbeta fram ett koncept för ett större gemensamt projekt kring inspiration och spridning av modeller för lokala finansieringslösningar. Samarbetspartners skulle vara projektets samarbetspartners och ev. ytterligare intressenter som tillkommit under projektets gång. Mål Inspirationsträffar Projektet mål var att genomföra ca 8 lokala/regionala träffar ute i landet för att inspirera lokala samarbetsprojekt kring lokala finansieringslösningar. Målgruppen för träffarna var lokala utvecklingsgrupperna och andra föreningar samt finansiella aktörer som banker och kreditgarantiföreningar. Förhoppningen var att dessa aktörer tillsammans skulle bilda ett lokalt partnerskap för att driva projekt kring lokal kapitalbildning. Mentorskap skulle erbjudas sådana eventuella lokala partnerskap motsvarande 1-2 arbetsdagar. Så här arbetade vi i projektet med inspirationsträffar: På HSSLs hemsida samt i två nummer av Hela Sverige-bladet erbjöds lokala utvecklingsgrupper att samverka kring inspirationsträffar om lokal kapitalbildning. Samtidigt fick projektets samarbetspartners förfrågan om medverkan på inspirationsträffarna. Sammanlagt har 17 träffar genomförts under perioden augusti tom november Elva träffar genomfördes som egna arrangemang tillsammans med lokala och/eller regionala aktörer och sex i samband med andras konferenser och seminarier. De egna inspirationsträffarna samlade drygt 250 deltagare och på de övriga beräknas omkring 300 deltagare ha lyssnat på föredrag eller deltagit i seminarier om lokal kapitalbildning. På Lokalekonomidagarna vid Mälardalens Högskola genomfördes tre seminarier med medverkan från projektledning, Tivedens Bygdebolag respektive Visioner i Vuollerimbygden AB. Samarbetspartners SmåKom, Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank och lokala 5

6 sparbanker har medverkat på lokala inspirationsträffar. På inspirationsträffarna har också, förutom programpunkten lokalt kapital för lokal utveckling (Ulla Herlitz), externa inspiratörer från Virserum Invest AB, Heligholm Utvecklings AB, Flyinge Bygdebolag och Docksta Bordtennisklubb medverkat. På flertalet träffar har länsstyrelserna deltagit och informerat om landsbygdsprogrammet och Leader. Inspirationsträffarna har utformats tillsammans med lokala aktörer och dessa har medverkat med lokal, inbjudningar, annonsering och kaffe samt även med programpunkter med lokal anknytning. Förfrågningar till länsstyrelserna om medverkan har skett från projektledningen för att få möjlighet att förklara syftet med inspirationsträffarna. Material till träffarna har varit en rollup med texten Samla lokalt kapital! Där det finns människor, föreningar och företag finns det också pengar. Investera i bygdens utveckling!, inspirationsskriften Vi samlar lokalt kapital (med tio exempel på hur lokala utvecklingsgrupper har organiserat lokalt kapital för att kunna finansiera olika verksamheter i bygden, ny upplaga i 1000 ex.) samt kopior av debattartikeln Skapa lokala kretslopp av pengar. Följande inspirationsträffar har genomförts: 20/8 Sparbanken Eken, Ryd 10-11/9 Leadergrupperna/Landsbygdsnätverket Linköping 18-19/8 Lokalekonomidagarna vid Mälardalens Högskola, Västerås 20/9 Bjärkedagarna, Stora Mellby 27/9 Ekobankens 10 årsjubileum, Järna 1/10 Segmons Byaråd, Segmon 9/10 Lokal utvecklingsplanering/hssl, Krokom 17/10 Fjällbete ek.för., Undersåker 20/10 Trönöbygdens ek.för. & Kommunbygderådet Allis, Trönö 22/10 SLUG & Bygderådet i Simrishamn, Simrishamn 3/11 Bygdebolaget Visioner i Vuollerimbygden AB, Vuollerim 3/11 Arilds Byalag, Höganäs 4/11 Kalix Bygdens Byaråd och Kalix kommun, Kalix 5/11 Skellefteå Byautvecklingsråd och Skellefteå Kommun, Skellefteå 6/11 Länsbygderåden i Västra Götaland, Tollered 10/11 Älmhult kommunbygderåd och Älmhults kommun, Göteryd 12/11 Leader+ Våg 21, Leader Gränslandet och SCB, Katrineholm Samla kapital inspirationsträff i Undersöker tillsammans med Fjällbete ekonomisk förening 6

7 Om inspirationsträffen i Undersåker på Undersåker har invigt sin egen Vall street! Byvägen förbi det gamla mejeriet i tegel och stationshuset i trä har bytt namn. Den ekonomiska föreningen Fjällbete har nyligen köpt det nedlagda mejeriet och planerar bygga om till upplevelsekök för turister, Leaderkontor och ett lokalt bankkontor (i samma lokal som den gamla jordbrukskassan fanns en gång i tiden). Tankarna går givetvis till Wall street och den globala ekonomin i kris. Jörgen Andersson och Linda Forss i Fjällbete har tillsammans med andra delägare och bybor genomfört en spännande och lärorik tvådagarskonferens Äntligen utför! Klimat, peak-oil, ekonomi och turism diskuteras intensivt i flera dagar. Hela Sverige ska levas projektet Lokal kapitalbildning fanns också där med seminarier om hur lokalt kapital kan organiseras för att komma in i ett lokal ekonomiskt kretslopp och stimulera lokal utveckling. Fjällbete är ett intressant lokalt exempel på hur man kan placera och investera sina pengar på den egna Vall street istället för att låta pengarna jobba på skakiga Wall street. Just nu har Fjällbete-företaget 1 miljon kr i form av delägarinsatser och kr i form av lån från de 118 delägarna. Dessutom har företaget lånat 1 miljon kr från JAK Medlemsbank och Ekobanken Medlemsbank och dessutom finns kr som stödsparas i JAK-banken och ökar Fjällbetes låneutrymme. Vad gör Fjällbete? Jo, de har över 1000 får som betar Åres skidbackar, men inför skidsäsongen skickas en del till slakt för att senare hamna på vinterturisternas middagstallrikar och andra tas hem till byn för vintervila. Corre de Fårros heter evenemanget då fåren vallas hem av herdar och hundar. Bybor och andra gäster strömmar till för att uppleva händelsen och i år passade Fjällbete samtidigt på att genomföra konferens om lokal ekonomi och invigning av Vall street. Samla kapital inspirationsträff i Trönö tillsammans med Trönöbygden ekonomisk förening och Kommunbygderådet ALLIS Om inspirationsträffen i Trönö på - Egen bank får pengarna att stanna i Trönö, menade Ronny Svensson från Små kommuner i samverkan, Småkom, när han föreläste på måndagens inspiratörsmöte i IOGT:s lokal i Trönö. Nu finns ingen bank i Trönö, men på mötet diskuterades många olika lösningar för att skapa ett lokalt kretslopp av pengar. Gunnar Petersson från Flyinge Bygdebolag i Skåne berättade om deras lokala aktiebolag och Christian Blanck (från Kreditgarantiföreningen Gävleborg) om kreditgarantiföreningar. Bo Lundstein från 7

8 Trönöbygden ekonomisk förening berättade om Trönös eget bygdekonto kopplat till JAK medlemsbank. Trönös bygdekonto har 20 stödsparare och 1,1 miljoner som kan lånas ut till verksamheter i bygden. Samhällsföreningen har via bygdekontot redan finansierat åtta projekt som köp av bystuga, butiksfastighet, ostmejeri, brandbil, produktion av äppelmust etcetera. Nya projekt är på ingång. Söderhamns kommun har insett värdet av ett lokalt finansieringssystem och stödsparar i bygdekontot med 1 miljon kronor. Intressant att notera efter kvällens möte är att de olika finansieringsmodellerna som beskrevs, kan stödja varandra. Lokalt sparande ger möjlighet för bank att låna ut i bygden och kreditgarantier kan täcka en del av säkerheten för banklånet. Gunnar delade med sig av lärdomen att ha den ideella föreningen för sig och bilda ett aktiebolag (ekonomisk förening går också bra) för verksamheterna. Skulle mot förmodan den ekonomiska verksamheten råka i svårigheter så drabbar det inte den ideella föreningen. I Söderhamns Kuriren som också var på plats kunde Ulla Herlitz, projektledare för Lokal kapitalbildning och en av arrangörerna, läsa om sitt räkneexempel. Om Trönöborna är som genomsnittssvensken så har de nästan 160 miljoner i sparkapital (före krisen), men bara kronor insatta på Trönös bygdekonto. Alla som har pengar skulle kunna placera dem lokalt. Varför inte etablera en egen lokal bank, undrade Ulla i artikeln. Hur kan man då utveckla eller komma igång med att skapa ett lokalt finansieringsinstrument som passar den egna bygden? Håkan Sundelin från länsstyrelsen berättade om Landsbygdsprogrammet och Leader och vilka möjligheter det finns att få stöd för sina idéer. Läs till exempel åtgärd 312 om microföretag i Landsbygdsprogrammet, var hans tips. Bakom inspiratörsmötet stod Ulla Herlitz från Hela Sverige ska levas projekt Lokal kapitalbildning tillsammans med kommunbygderådet Aktiv Levande Landsbygd i Söderhamn, Allis, och Trönöbygden ekonomisk förening. Mötet lockade ett 20-tal intresserade deltagare. Samla kapital inspirationsträff i Östra Hoby tillsammans med Skånes lokala utvecklingsgrupper- SLUG - och Bygderådet i Simrishamn 8

9 Delta i samhällsdebatten Ett annat mål var att delta i samhällsdebatten och skriva debattartiklar för publicering i lokal dagspress under sommaren. Möjliget för samarbetspartners t.ex. lokala banker och länsbygderåden att "haka på" och få igång en debatt. Så här arbetade vi i projektet med debattartiklar: En debattartikel skrevs under sommaren och kom att publiceras i ett stort antal dagstidningar runt om i landet. Artikeln undertecknades av Karl-Erik Nilsson, ordf. i HSSL. Pressklipp visar att artikeln publicerats i xx tidningar med en sammanlagd upplaga på xx. Spridningen var god och t.ex. vid första inspirationsträffen fanns deltagare som klippt ur artikeln och tagit med för att visa upp på mötet. Senare under hösten i finanskrisens spår kom flera debattartiklar i dagspressen som berörde lokal ekonomi och lokal kapitalbildning skrivna av projektets samarbetspartner JAK Medlemsbank/Annetie Danielsson och Ekobanken Medlemsbank/Annika Laurén. Artiklarna har kopierats från respektive tidning och återges nedan i sin helhet. Skapa lokala kretslopp av pengar SUNDSVALL (ST) :00 Genom att låta medborgarna satsa pengar i lokala utvecklingsbolag kan landsbygden få tillgång till kapital för att vitalisera landsbygden. Detta finns det flera goda exempel på runt om i landet skriver Karl-Erik Nilsson som är ordförande för Hela Sverige ska leva. Sommaren är här och landsbygden sjuder av liv. Det är verkligen så att hela Sverige lever. Loppmarknader, lokalt producerat hantverk och delikatesser, veteranbilsträffar, dragspelsstämmor och rockfestivaler för allas vårt nöjes skull. Men också de stora politiska frågorna har sin plats. I Tällberg möts många av världens Kommentera artikeln ledare. På Gotland träffas hela det svenska politiska etablissemanget för att diskutera aktuella samhällsfrågor. Ett sådant aktuellt ämne är hållbar utveckling; att hitta lösningar som är socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara. En intressant och i högsta grad relevant fråga är vad gräsrötterna själva kan bidra med. Byalag, samhällsföreningar och andra lokala organisationer samarbetar redan idag i många intressanta projekt för att utveckla sitt lokalsamhälle. Ett praktiskt handlingsinriktat arbete pågår på landsbygden, helt i linje med EU:s landsbygdsprogram och Lissabonstrategi. Så till exempel vill Adelövs framtidsgrupp utveckla samåkandet och kollektivtrafiken, Kalixbygdens byaråd skapa lokala energiplaner och Boets Byalag köpa en nedlagd träindustri mitt i byn. Det är bara några exempel på vad som kan göras för att utveckla hållbara bygder i hela landet. 9

10 Att bygga upp vindkraftverk, kollektivtrafik, industrifastigheter etcetera kostar pengar och frågan är hur investeringarna kan finansieras. Bidrag i all ära, men en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling kräver också en lokal kapitalbildning. Ett sätt är att öka den lokala penningcirkulationen och utveckla modeller för att skapa lokala kretslopp av pengar. I genomsnitt äger varje svensk börsaktier och fonder för över kronor och har nästan lika mycket på bankkonton (mars 2008, Finansinspektionen). Vi har alltså både pengar på banken och aktievana. Steget borde inte vara långt till att medvetet satsa på ett hållbart finansiellt kretslopp genom att flytta en del av sparpengarna till bankkonton som stödjer den lokala utvecklingen samt satsa på aktier i lokala utvecklingsaktiebolag. Det finns redan idag flera exempel på modeller för lokala kretslopp av pengar som visat sig framgångsrika. På Gotland har Heligholm Utveckling AB attraherat över 300 aktieägare och aktiekapitalet uppgår till närmare 2 miljoner kronor. Virserum Invest AB, Flyinge Bygdebolag och VIVA bygdebolag i Vuollerim är andra exempel. Bolagens syfte är att investera i utvecklingen av det lokala näringslivet Just nu pågår ett intensivt arbete med att rigga utvecklingsprojekt där lokala aktörer går samman med ansökningar till olika EU-program under perioden fram till I det svenska landsbygdsprogrammet uppmärksammas bristen på finansiellt kapital som ett hinder för utvecklingen av det småskaliga företagandet på landsbygden. Inom programmets åtgärd för affärsutveckling i mikroföretag som omfattar 600 miljoner kronor "bör det vara möjligt att stödja bildande av organisationer vars syfte är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar." Vi vill uppmana lokala aktörer runt om i landet att utveckla projekt kring lokal kapitalbildning och söka stöd i Landsbygdsprogrammet för detta. På så sätt kan vi lägga grunden till en hållbar utveckling som inte ensidigt är beroende av samhällsstöd utan har egna finansiella muskler. Ta chansen nu att utveckla modeller för lokala finansiella hållbara kretslopp. Och till er beslutsfattare: ge nu dessa landsbygdsutvecklare ert fulla stöd! KARL-ERIK NILSSON En spännande tid för lokal ekonomi SöderhamnsKuriren Den finansiella ekonomin är i gungning, något som får pensionssparare och spekulanter att svettas. Även om situationen riskerar att skapa kriser så är det en möjlighet som uppenbarat sig. 10

11 Vi har hittills låtit samhället stå på en osäker grund. Att framtida pensioner ska stå i relation till spekulationer är ett tydligt tecken på det feltänk som samhällets visionärer hittills närt. Det finns dock en del av vår ekonomi som kännetecknas av en helt annan utveckling, den lokala. Runt om i landet startas bygdebolag och föreningar som är beredda att med eget engagemang vända trenden. De har alla insett något grundläggande, vi ska inte vända oss till spekulationsekonomin för vår egen utveckling, vi ska börja med oss själva. Den lokala ekonomins utveckling står och faller med människorna i bygden. Väljer vi isolering och misstänksamhet så finns heller ingen grogrund för ekonomiska relationer. Det ligger en oerhörd utmaning i samarbetslinjen. Målet för ansträngningarna är att skapa en attraktiv bygd för boende och besökare. Vem vill inte bo på en plats där barnen kan få gå i skolan, där mjölken inte kräver långa bilresor och där de äldre ges en värdig omsorg? Vi i JAK menar att denna typ av verksamhet mår bäst om den får skötas av lokala entreprenörer. Det är viktigt att pengarna får cirkulera lokalt, då skapar de förutsättningar för verksamheter som kommer bygden till gagn. JAK Medlemsbank deltar därför i "Hela Sverige ska leva" som ett sätt att dela med oss av vår erfarenhet av lokala lösningar. De nya utmaningarna kräver också nya lösningar där vi som förening och bank vill vara med och riva hinder för det lokala engagemanget. Vi tror på att successivt bryta vårt börsberoende till förmån för starkare kopplingar mellan bygdens aktörer. Vårt stora bidrag är möjligheten för envar att genom sitt sparande bidra till lokala projekt. Den som avstår från ränta bidrar med räntefria förutsättningar för det lokala kretsloppet av pengar.det är en enorm utmaning vi står inför men vi tror att de lokala samarbetena kan ersätta dagens krisskapande lösningar. ANETTIE DANIELSSON Gör kapitalet mindre anonymt - Social banking ger spararna kontroll över utlåningen Aftonbladet Kapital köps och säljs utan etiska principer med enda syfte att skapa bästa möjliga avkastning, oavsett om det leder till ökade miljöproblem, kriminalitet eller fattigdom, skriver Annika Laurén. 11

12 Finanskrisen visar tydligt hur lite kontroll det finns över vad bankspararnas pengar används till och vilka risker de i praktiken utsätts för. Värre ändå är att det inte finns något som styr vilken utveckling placeringarna bidrar till. Men det finns beprövade, hållbara metoder att använda i stället. Pengar skapar alltid processer och utveckling åt önskvärt eller icke önskvärt håll. Det gäller både när man köper något och när man placerar pengar. Inom konsumtion har människor den senaste tiden fått större möjligheter att påverka samhällsutvecklingen med sina pengar. Men inom sparande och placeringar är de möjligheterna fortfarande mycket begränsade. Nu är det läge att göra kapital och placeringar mindre anonyma och ge människor fler möjligheter att påverka genom sitt sparande. Man kan jämföra med vad som händer när man köper två liter mjölk som ser likadana ut i affären, men där den ena är ekologisk. När vi betalar för mjölken ger vi i praktiken människor fullmakt att göra helt olika saker med pengarna. Det ger helt olika resultat för odlingsjorden, för vattendragen, för landskapet, för hur djuren behandlas, ja också för de sociala förhållandena för bönderna. Så fungerar det också med kapital. Det är vi själva som skapar processerna i världen runt omkring oss, lokalt och globalt, och detta gör vi genom våra pengar. På kapitalmarknaden flyter pengarna omkring i olika processer och skapar fullmakter till andra människor att göra saker. Men vem kontrollerar vad dessa pengar gör? Om man frågar människor i stora organisationer eller stora banker vilket ansvar de har för vad pengarna egentligen gör på kapitalmarknaden, blir svaret ofta att de personligen inte har inflytande över sådant. De ska bara sköta sitt arbete vars huvudsyfte är att skapa bästa möjliga avkastning till aktieägarna. Vilka andra processer pengarna åstadkommer är inte deras sak. Även om de leder till expansion av vapenindustri, galopperande miljöproblem eller fattigdom. När det gäller banksparande på konto och vart dessa pengar tar vägen finns i stort sett ingen möjlighet att styra det utifrån spararens etik. Även inom aktiefonder är det fortfarande en liten del av kapitalet som hanteras utifrån bestämda etiska principer. Dominerande är att kapitalet är anonymt och kan snabbt flyttas dit den önskvärda blandningen av risk och avkastning finns för ögonblicket. Så länge pengar är anonyma, och kan köpas och säljas på kapitalmarknaden utan etiska principer, kommer det att fortsätta vara möjligt att finansiera skadliga verksamheter ja, till och med kriminalitet genom det vanliga kapitalsystemet. Det räcker inte med enbart nya lagar och regler kring detta. Vi tror att de allra flesta i Sverige inte vill ha ett genomreglerat och ofritt samhälle. Det som i stället behövs är en mänsklig kontroll över flödet av pengar på kapitalmarknaden så att systemet stämmer med vår etik. Den kontrollen ska utövas av enskilda människor. Sådana system finns redan i dag hos banker som arbetar enligt principerna för social banking i olika länder. På Ekobanken har exempelvis de företag och privatpersoner som sätter in pengar i banken möjlighet att rikta sitt räntebärande konto mot olika utlåningsområden. På så sätt främjar man just sådana verksamheter som man vill se mer av. Detta kopplas också till en öppen redovisning av vilka verksamheter vi lånar ut pengarna till. 12

13 Det här är ett exempel på hur man kan göra kapitalet mindre anonymt. Nyttan med det är uppenbar. Det främjar en bra samhällsutveckling. Systemet blir också mindre exponerat för kriser det är ju de banker som arbetar så här som står stadigast nu i finanskrisen. Mindre anonymt kapital är helt enkelt mer hållbart. ANNIKA LAURÉN Samla kapital diskussioner i Katrineholm Samla kapital förberedelser i Kalix Ytterligare ett mål för att föra ut en samhällsdebatt i frågan var att bl.a. medverka i seminarier på Lokalekonomidagarna i september 2008 om lokala finaseringslösningar samt att samarbeta med SparbanksAkademin om en konferens om lokal utveckling och lokal ekonomi för landets 60-tal sparbanker. Så här arbetade vi i projektet med att stimulera samhällsdebatten ytterligare: Lokalekonomidagarna genomfördes i år vid Mälardalens Högskola den september. En workshop handlade om Hela Lokalsamhället där bl.a. projektet Lokal kapitalbildning presenterades. De två andra gav exempel på olika lokala finansieringslösningar, dels Vuollerims ek. förening och bygdebolaget VIVA samt Tiveds Utvecklings AB. Båda exemplen finns presenterade i inspirationsskriften Vi samlar lokalt kapital. Nedan återges presentationerna av respektive workshop från Lokalekonomidagarnas program. Hela lokalsamhället! Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) driver utvecklingsprojekt med det lokala perspektivet i fokus. Projektet"Hållbara bygder" ska visa hur hållbar utveckling kan skapas utifrån bygdens naturgivna och förnyelsebara resurser, "Lokal utvecklingsplanering" stimulera till en lokal utvecklingsplan i varje by och "Lokal kapitalbildning" inspirera lokala aktörer att starta EU-projekt kring modeller för lokala kretslopp av pengar. De tre projekten presenteras kortfattat och bildar utgångspunkt för en diskussion i denna workshop om det lokala utvecklingsarbetets roll och betydelse för 13

14 att åstadkomma en hållbar social, ekologisk och ekonomisk utveckling i en alltmer globaliserad värld. Diskussionsledare: Staffan Bond HSSL Medverkande: Hållbara bygder, Uno Lundback; Lokal utvecklingsplanering, Bosse Lönnqvist; Lokal kapitalbildning, Ulla Herlitz Vuollerimsborna tog över när militären försvann. Vuollerims ekonomiska förening är engagerad i det mesta när det gäller det lokala utvecklingsarbetet i bygden. Här får vi höra om vad som hände när sport och järnaffären skulle läggas ner och fastigheten togs över, förvandlades till ett byggvaruhus där man idag kan göra många olika saker. Byggvaruhuset har blivit ett nav i samhället. Delger oss detta gör Kurt Lennart Mickelsson, eldsjäl och en av personerna som varit med från starten. Delar med sig av erfarenheter gör också Eva-Lena Skalstad. Tivedstorp - gläntan i skogen Tiveds Utvecklings AB - TUVA, ett bygdebolag med 150 delägare, bildades TUVA äger och driver Tivedstorp, en turistanläggning i de djupa och sägenomspunna Tiveds-skogarna med kaffestuga, kapell, hantverksbod och vandrarhem inrymda i 23 bygg-nader i en gammal finnby med anor från 1600-talet ( Hur blev det så här? Vad driver oss? Var står vi idag? Vad är våra visioner?ulla Tivell, TUVA Samla kapital inspirationsmöte med Visioner i Vuollerimbygden AB - VIVA Vidare har diskussioner påbörjats med SparbanksAkademin om en konferens under våren 2009 om lokal utveckling och lokal ekonomi. Projektet medverkade också i P1:s morgonprogram med ett inslag om lokal och global ekonomi. Fortsatt projekt om lokal kapitalbildning Ett tredje mål var att satsa på ett gemensamt större projekt med projektets samarbetspartners/referensgrupp - både mobiliserande och finansiella faktörer- för att sprida idén om lokala finansieringslösningar. Om behov, intresse och engagemang fanns för ett forsatt samarbete skulle inom projektets ram ett utkast till gemensam ansökan arbetas fram. Det fortsatta samarbetet och programmet skulle bygga på de medverkande parternas kompetens samt erfarenheter från projektarbetet och analys av de exempel och modeller som diskuterats/initierats inom ramen för detta projekt. 14

15 Så här arbetade vi i projektet för att utveckla och driva det vidare: Den 20 november hölls ett möte i Stockholm för att diskutera erfarenheter av projektet och en eventuell fortsättning på projektet. På mötet deltog följande aktörer/personer: Peter Lindroth och Ronny Svensson, SmåKom Anna-Karin Berglund, SKL Inger Nordling, SparbanksAkademin Annika Laurén och Maria Flock Åhlander, Ekobanken Oscar Kjellberg, JAK Christoffer Rinman, LRF Staffan Bond och Karl-Erik Nilsson, HSSL Ulla Herlitz, projektledare Johan Kullander, Länsförsäkringar bank, var intresserad men kunde inte delta. Dessutom hade inbjudan gått ut till Coompanion Sverige, Företagarna, Hushållningssällskapens Förbund, KK Stiftelsen och KSLA. De närvarande enades om att fortsätta ett gemensamt arbete för lokal kapitalbildning och delta i processen att ta fram ett program för ett utvidgat projekt. Diskussionerna kan sammanfattas i en programstruktur utefter tre spår. För det första det pragmatiska spåret som avser finansieringsmodeller för olika typer av verksamheter som t.ex. vindkraft, butik, skola. Lokalsamhället har ett behov och hittar/utvecklar ett sätt att finansiera behovet. Det är andra spåret utgörs av det ideologiska spåret som utmärks av att de lokala aktörerna vill finna en bredare finansieringsmodell som t.ex. aktiebolag, riskkapitalbolag, bygdebolag eller fonder för att kunna ha beredskap när finansieringsbehov uppstår i bygden. Aktiviteter inom dessa spår är genomförande av efterfrågestyrda informationsträffar inkl. uppföljning och möjlighet för lokala aktörer som arbetar praktiskt med lokal kapitalbildning att träffas och utbyta erfarenheter. Både förmedling av inspiration och information samt byggande av nätverk är viktiga aktiviteter för att utveckla och sprida fungerande modeller. Vidare är en finansiell folkbildning om såväl privat ekonomi som samhällets ekonomi betydelsfull och därmed fortsatt deltagande i samhällsdebatten. Det tredje spåret handlar om samhällets regelverk. Inom ramen för det politiska spåret diskuterades reformer som förändring av regelverket för t.ex. placering av pensionspengar, avdrag för gröna investeringar, skattelättnader för (svb) AB samt samhällsstöd i form av revolverande bidrag eller fonder. Samla kapital inspirationsmöte i Kalix tillsammans med Kalix Bygdens Byaråd och Kalix kommun 15

16 Samarbetspartner och projektorganisation Projektets samarbetspartners har varit: Glesbygdsverket, Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank, SmåKom, Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi, Mälardalens Högskola, Sparbankernas Riksförbund och SparbanksAkademin. Under projektperioden dessa partners kunnat följa projektets arbete vid ett e-nyhetsbrev. De har också inbjudits att medverka/deltaga på inspriationsträffarna. För utveckling av en fortsättning av projektet har även följande aktörer tillfrågats: Länsförsäkringar Bank, Företagarna, LRF, Hushållningssällskapens Förbund, Coompanion Sverige, KK-Stiftelsen, SKL och KSLA. Hela Sverige ska leva har varit huvudman för projektet, med Staffan Bond som kontaktperson. Kulturgeograf Ulla Herlitz har varit projektledare. En referensgrupp bestående av projektets samarbetspartners bildades för att följa projektet, ge värdefull input samt diskutera ett eventuellt fortsatta samarbete. Ett antal nyckelpersoner från lokala utvecklingsgrupper som själva arbetat med lokala finansieringslösningar har knutits till projektet och medverka som inspiratörer på de lokala/regionala träffarna. De lokala inspirationsträffarna som varit projektets huvudaktivitet - planerades individuellt utifrån respektive lokalt behov och intresse. Vi diskuterade vem som bäst skulle kunna förmedla passande kunskap och inspiration. Förutom projektledaren kom Gunnar Petersson, Flyinge Bygdebolag, Carl Samuelsson, Virserum Invest AB, Stig Hansson, Heligholm Utveckling AB och Hans-Erik Näslund, Docksta Bordtennisklubb att medverka som externa inspiratörer. Projektet har varit intensivt med 17 träffar under den korta projektperioden. Det har varit stort intresse och engagemang för frågan, men förmodligen för optimistiskt att tro att deltagarna skulle inspireras att starta projekt direkt. Det är en process som kommer att ta tid bl.a. för att frågan är ny för många av deltagarna och det lokala utvecklingsarbetet med många intressenter tar helt enkelt tid. Därför hinner man inte göra konkreta planer under denna projekttid som slutar sista november 2008 (med redovisning januari 2009). Det har i detta tidiga inspirationsskede inte funnits behov av ett utvidgat mentorskap. Uppföljning och diskussion med lokala samarbetspartners har skett per telefon en tid efter inspirationsmötet. Samla kapital inspirationsträff i Skellefteå tillsammans med Skellefteå Byautvecklingsråd och Skellefteå Kommun 16

17 Genomförande Projektet pågick under sex månader och avslutas med slutredovisning i januari Under juni planerades och förbereddes kommande aktiviteter. Information till lokala utvecklingsgrupper spreds via hemsida och informationsbladet Hela Sverige och direkt till länsbygderåd, samarbetspartners, referensgrupp m.fl. Skriftligt material och debattartiklar togs fram. HSSL:s debattartikel linfördes i många dagstidningar runt om i landet under juni/juli/augusti. Under augusti-november genomfördes lokala/regionala träffar och seminarier vid lokalekonomidagarna. Träffarna genomfördes i samarbete med lokala/regionala aktörerna. Endast projektledning (planering och medverkan av projektledare), extern inspiratör samt mentorskap ca 1-2 arbetsdagar belastade projektet. Övriga kostnader som medverkan och ev. resa/logi för t.ex. föreningar, länsstyrelse, kommun, banker, kreditgarantiförening etc bekostades av deltagarna själva. Lokal, inbjudningar, fika etc. togs i första hand av de lokala/regionala aktörerna. Genomförandet av projektet har i stort följt uppställda planer. Dock blev antalet möten något fler än planera. Elva inspirationsträffar genomfördes som egna arrangemang under rubriken Vi samlar kapital för lokal utveckling. På inbjudningarna till träffarna fanns förutom logo för Hela Sverige ska leva också logo för EU, Landsbygdsnätverket och Nutek. Träffarna samarrangerades med lokal utvecklingsgrupp, kommunbygderåd, länsbygderåd eller Leadergrupp. I tre fall också tillsammans med kommuner (Kalix, Skellefteå och Älmhult). Vidare var Statistiska Centralbyrån (SCB) med och arrangerade träffen i Katrineholm. Dessutom medverkade projektet med information/föredrag vid sex konferenser eller seminarier anordnade av andra. Samla kapital inspirationsträff i Katrineholm med Leader+ Våg 21 och SCB Resultat I rapporten har vi beskrivit nätverksverksamheten med inspirationsträffar m.m. kring lokal kapitalbildning. Dessa aktiviteter har syftat till att inspirera lokala utvecklingsgrupper och andra lokala aktörer att starta projekt kring lokal kapitalbildning och söka medel från landsbygdsprogrammet via länsstyrelser och Leaderområden. Vi har genom våra aktiviteter kommit i direkt kontakt med omkring 550 deltagare vid inspirationsträffar och nått landsortstidningar med uppskattningsvis 1 miljon i upplaga med debattartiklar. 17

18 Lokalt utvecklingsarbete som resulterat i organisering av lokalt kapital finns på ett fåtal platser i landet. Landsbygdsprogrammet ger nu möjligheter att söka medel för att undersöka förutsättningar, bolagsform etc och genomförande av lokal kapitalbildning (tex. åtgärd 312). Eftersom detta är en förhållandevis ny företeelse, både för de som eventuellt ska genomföra och delta projektet och de som eventuellt skall handlägga och besluta om projektet, har vi medvetet försökt nå ut till olika delar av samhället med information om landsbygdsprogrammets möjligheter. - Inspiratörsträffarna till lokala utvecklingsgrupper och andra lokala aktörer (omkring 550 deltagare) - Samtal med länsstyrelser/leaderområden om lokal kapitalbildning - Debattartiklar till allmänhet och särskild adress till lokala tjänstemän/beslutfattare - Projektets samarbetspartners, särskilt de finansiella aktörerna Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank och Sparbankerna Riksförbund. Uppföljningen av de elva genomförda egna inspirationsträffarna tillsammans med lokala och regionala aktörer har visat att projektet gett inspiration och i några fall har också lokala initiativ tagits. Flera av de lokala medarrangörerna till inspirationsträffarna säger att lokal kapitalbildning för många innebär en helt ny tanke. De menar att frågan behöver tid att mogna, men ser redan konkreta resultat som kan sägas stärka landsbygdsprogrammets genomförande direkt eller på sikt: - ansökan till länsstyrelsen om medel till en studieresa kring lokal kapitalbildning - projektansökan om utveckling av lokal ekonomi samt utbildning - fått med lokalt kapital i länsplanen - insett att skilja den ideella föreningen och den affärsdrivande verksamheten åt, inspiration att bilda ett lokalt fastighetsbolag - lokalt nätverk för vidare diskussion - kunskap om landsbygdsprogrammets möjligheter som förmedlas vidare vid andra tillfällen - kunskap/insikter om det lokala utvecklingsarbetets roll och betydelse i ett större sammanhang - kunskap och kontakter som kan användas i det lokala utvecklingsarbetet och leader - att länsstyrelser medverkade på inspirationsträffar på de flesta platserna var mycket positivt, gav möjlighet till informella kontakter - ett leaderområde som besöker byarna pratar om lokalt kapital och delar ut inspirationsskriften Vi samlar lokalt kapital - projektansökan för att organisera lokalt kapital för bygdens utveckling, undersöker bl.a. olika modeller samt samarbete med fristående sparbank eller medlemsbank. Uppföljning och resultatspridning När projektet pågick publicerades korta notiser från möten m.m. på hemsida och i nyhetsbrev. Under november och december genomfördes uppföljning av inspirationsträffarna, detta skedde per telefon. Redovisning av projektet för samarbetspartners genomfördes den 20 november samt för finansiärerna den 26 november och 18 december. Besök för att informera om projektet har också genomförts på Finansdepartementet och på KK-Stiftelsen. Vidare har kontakt etablerats med finansinspektionens projekt finansiell folkbildning. Efter dessa möten har programutkast för ett fortsatt större projekt utarbetats. Projekt- och ekonomirapporter har sammanställts enligt finansiärernas anvisningar. Projektrapporten har utformats för e-spridning till projektets samarbetspartners, finansiärer, medverkande och 18

19 deltagare samt för publicering/nedladdning i sin helhet på hemsidorna www. helasverige.se och lokalekonomi.se samt i sammandrag i Hela Sverige bladet. Samla kapital inspirationsmöte i Göteryd med Nätverket Kommunbygderådet i Älmhult Diskussion Projektet har i alla delar följt den uppgjorda planen. Efterfrågan på lokala inspiratörsträffar och information om lokal kapitalbildning var något större än förväntat. Sammanlagt genomfördes 17 inspirationsträffar tillsammans med lokala/regionala aktörer mot planerade ca 8 träffar. Eftersom projektet kom igång ganska sent på försommaren var intresset i början inte så stort men under hösten lossnade det. Vi informerade om projektet i Hela Sverige-bladet och på hemsidan, men förmodligen var det också en del personliga kontakter och tips mellan olika aktörer som till slut genererade dessa inträffar. Träffarna fyllde funktionen som inspirationsoch erfarenhetskälla och återkopplingen till de lokala/regional arrangörerna visade att träffarna var en viktig del i deras egen lokala/regionala process i tankarna på att organisera någon form av lokal kapitalbildningsorganisation eller utveckling av befintlig organisation. Erfarenhetsutbytet på träffarna var inbyggt i själva upplägget. En extern inspiratör medverkade som huvudtalare och kaffepaus före eller i en paus under mötet bidrog till samtal deltagare emellan och/eller med de medverkande. På flera träffar hade vi dessutom lagt in en halvtimmes mingel efter presentationerna och diskussionerna för att deltagarna skulle ha möjlighet att lite mer informellt samtala. Särskilt de medverkande från länsstyrelserna var populära i eftersnacket. Intrycket under mötena och även verifierat i de uppföljande samtalen var att nya kontakter togs som också i en del fall redan har resulterat i konkret handling. En annan aktivitet som lyckades var projektets debatt artikel som publicerade i många landsortstidningar runt om i landet. Sommartiden gynnade säkert möjligheten till publicering och den uppseglande finanskrisen hettade till debatten ytterligare. Vi märkte också att finanskrisen underlättade diskussionerna och förståelsen av vikten av en hållbar ekonomisk utveckling av den reala ekonomin och betydelsen av att själv vara medaktör även i olika modeller för finansiering av företag och verksamheter lokalt. 19

20 Referenser I inspirationsarbetet använde vi oss av Hela Sverige ska leva s inspirationsskrift Vi samlar lokalt kapital ( som tagits fram i ett tidigare arbete kring lokal ekonomi. Vi har också använt oss av de erfarenheter och den kunskap som det Nutek finansierade projektet Lokal ekonomi genererat, bl.a. boken Lokal ekonomi för hållbar tillväxt (Nutek B 2006:1; Det kompetensstöd som använts har utgjorts av de externa inspiratörerna Gunnar Petersson från Flyinge Bygdebolag (svb), Carl Samuelson från Virserum Invest AB, Stig Hansson från Heligholm Utvecklings AB, Hans Erik Näslund från Docksta Utveckling AB samt Staffan Bond, Uno Lundback, Bo Lönnqvist och Ulla Herlitz från Hela Sverige ska leva. Vidare har t.ex. lokala sparbanker, sparbanksstiftelser, JAK Medlembank, Ekobanken Medlemsbank, länsstyrelser, Leader och SmåKom bidragit med externt kompetensstöd vid träffarna. Projektavslut Projektet avslutades och redovisas i januari/februari 2009 till finansiärerna Landsbygdsnätverket vid Jordbruksverket och Nutek. Samla kapital efter sista inspirationsmötet rollup rullas ner 20