Stadsstigar i Esbo ESBOVIKEN
|
|
- Linnéa Bergman
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stadsstigar i Esbo ESBOVIKEN
2 Esboviken sboviken var en viktig sjöväg redan på medeltiden. Den förenade Kungsvägen med havet vid Esbo kyrka och utgjorde en farled för bondeseglation. På 1870-talet spred sig villabebyggelsen från Helsingfors utmed Esbos kust och förde med sig en livlig båttrafi k. Under en sommarseglats 1889 besöktes Sökö udd av Alexander III med sällskap i tre lustjakter ledsagade av två krigsskepp. Under förbudstiden ( ) användes viken av spritsmugglare. Närheten till det arrenderade Porkala lamslog utvecklingen under åren Då akademikern Alvar Aalto fick i uppdrag att planlägga Esbovikens östra strand (1963), föreslog han genast att även den västra stranden skulle höra till samma helhet. Planerna på en tvillingstad med invånare, som skulle kallas Finlands Budapest, förverkligades dock aldrig. Vid sidan om den gamla villa- och herrgårdskulturen verkar i dag ett modernt stadssamhälle med invånare, som utvecklas till ett av Esbos fem stadscentra. Stensvik-stigen Esbovikens centrum-stigen Länsiväylä Västerleden Marinsatama Marishamnen Marinsatama Marihamnen Kivenlahti Stensvik Kivenlahdentie Maininki Dyningen Krattivuori Skrattberget Laurinlahti Larsviken Ristiniemi Korsnäs Espoonlahti Esboviken Espoonlahdenranta Es boviksstranden Kipparinmäki Skepparback Espoonlahdentie Koulumäki Skolbacken Esboviksväen Ylä-Soukka Övre Sökö Soukan Rantatie SököStrandvägen Soukka Sökö Soukanväylä Sököleden Yläkartanontie Övergårdsvägen Soukanranta Sökö strand Ala-Soukka Nedre Sökö Larsvik-stigen Sökö-stigen Stadsstigarna är planerade för promenader, och längs stigarna kan det fi nnas skogssträckor och backar, som under alla förhållanden inte lämpar sig för rörelsehindrade eller där det inte är möjligt att ta sig fram exempelvis med sittvagnar eller hjälpmedel. 2
3 ESBOVIKENS CENTRUM (ca 4 km) Larsvikstigen Stensvikstigen yningsvägen 17 Kivenlahdentie 19 B Kipparinkatu Espoonlahdenranta Esboviksstranden osunrn. 19 Merikarhunkj. Kipparinkj. Larsviksvägen Merikansantie Maakravunpolku Ruorim.k. 19 Keulakuja Espoonlahdenk. Esboviksg. Ulappakatu Merenkulkijankatu Ruori kj. B Backe Förbindelsestig Genväg 2 16 Länsiväylä Stensviksvägen Espoonlahti Esboviken Espoonlahdenkj Espoonlahdentie Esboviksvägen Västerleden 10 4 Sökö-stigen Amiraalin 12 2 Lippulaiva (Flaggskeppet) Köpcentret Lippulaiva som blev färdigt 1994 är planerat av Heikki Koskelo. I dag har centret 35 affärer, ett postkontor och en av sta- puistot. Martinsilta Mårtensbro 5 Soukanväylä 9 Rehtorinkj. 6 Sököleden Rehto 8 Opettajan 1 Esboviksgatan En rymlig affärsgata med torg bildar kärnan i både Esbovikens och samtidigt själva storområdets centrum. Esbovikens centrum är Asuntosäätiös tredje projekt i Esbo efter gamla Hagalund och Meri-Kivenlahti (Havsstensvik). dens samservicepunkter. Förslaget att bygga ut köpcentret godkändes i november Esbovikens simhall Osmo Sipari ritade simhallen redan på 1970-talet, men den blev färdig först 1983 efter invånarnas långvariga protestkampanjer. Simhallen har en 50 meters bassäng, en barnbassäng och 400 sittplatser. I hallens utrymmen finns möjligheter till mångsidiga aktiviteter, allt från gym till sammanträdesrum och bastu på beställning. 3
4 rintie t. Oppilaantie 4 Esbovikens idrottspark Idrottsparken är känd för sina friidrottstävlingar i synnerhet bland kastgrenarnas anhängare. Dessutom fi nns där Esbos enda bobollsplan, en street basket-plan samt en sandkonstgräsplan med uppvärmning. I parken finns även en ishall och simhall. I dalens berggrund fi nns bland annat en malmmineralisering som kallas för Sökös malm, som bland annat innehåller zinkglans, blyskimmer och svavelkis. 5 Espoonlahden koulu ja lukio (Esbovikens skola och gymnasium) Osmo Sipari ritade skolbyggnaden som på sin tid var den största och 7 modernaste i Finland. Den blev färdig 1975 och var den första skolbyggnaden speciellt planerad att bli en klasslös skola. Själva skolan inledde verksamheten 1923 i Helsingfors under namnet Helsingin suomalainen yksityislyseo (Helsingfors fi nska privatlyceum). När antalet barn i Helsingfors centrum började minska fl yttades skolan till Sökö i Esbo, där befolkningsökningen vid den tiden var kraftig. I det nuvarande högstadiet och gymnasiet går över tusen elever. 6 Koulumäen koulu (Skolbackens skola) I Koulumäen koulu ges specialundervisning åt elever med inlärningssvårigheter eller för senad utveckling. Skolan verkar som resurscentrum för lärare i allmän undervisning och annan professionell personal i utbildningsområdet rehabilitering för elever 4 med inlärningssvårigheter. 7 Kauko Räsänens ateljéhus Skulptören och konstnärsprofessorn Kauko Räsänen bor i huset han själv ritat och byggt. I ateljéhuset finns fem ateljéer, och lokalerna hyrs även ut till unga konstnärer. 8 Esbovikens regionbrandstation Regionbrandstationen blev klar Tidigare hade stora centralbrandstationer grundats, men nu började man åter bygga mindre enheter närmare kunderna. Brandstationen har över 30 anställda. Som reserv för den ordinarie brandkåren verkar Sökö Sommarö FBK VPK, grundad Esbo handelsinstitut Espoonlahden kauppaoppilaitos (Esbo vikens handelsläroverk) grundades 1974 och sammanslogs med Espoon kauppaoppilaitos (Esbo handelsläroverk) Handelsläroverket verkar som huvudavdelning för handelsutbildningen på andra stadiet i Esbo. Totalt har handelsläroverket 1100 studerande spridda på åtta utbildningsprogram. På handelsläroverkets gård fi nns Kauko Räsänens bronsskulptur Sukkula från Esbovikens ishall Esbovikens konstisbana blev färdig år Kort därefter började man tala om takläggning, som verkställdes I ishallen Forum fi nns platser för 550 åskådare. I hallen fi nns även möteslokaler och ett kafé. I samband med ishallen fi nns en träningshall. 11 Hirvivaara På hälsostationen, som blev klar 1995, fi nns
5 en del av Helena Pylkkänens serie Hirvivaara. Hon skapade konstverken på 1980-talet genom att hugga i olika stenmaterial. 12 Ny bebyggelse Jukka Turtiainen (Amiralsbacken) och Petri Rouhiainen (stadsplansutkastet och resten av storkvarteret) ritade tillsammans ett storkvarter, vars strukturella grundidé var en stadsmur som skydd mot trafikbuller. Inne i området har ett stort grönområde bevarats. 13 Amiralsbacken Efter kriget låg försvarets elektrotekniska forskningsanstalt uppe på backen. Förmodligen gjordes där i verkligheten spaningar i riktning mot Porkala arrendeområde, vilket gav upphov till namnet Tutkamäki (Radarbacken). Den gamla kyrkovägen löpte över backen ännu på 1940-talet. 14 Västerleden Södra Esbos huvudled är en av Finlands livligast trafi kerade vägar: varje dag korsar fordon Helsingforsgränsen och även här trafikerar över Den första Västerleden kallades Jorvasvägen och öppnades Den ändrades till motorväg Västerledens tredje skede blev färdigt I genomskärningen av berget som omger Västerleden kan man se mörkröda granater, varav de största är över 5 cm stora. Granaterna bildades för 1800 miljoner år sedan, samtidigt som det omgivande berget. 15 Mårtensbro Den före detta Sammalvuon koulu är nuförtiden ett svenskspråkigt daghem och en skola med 350 elever. Ett beslut om att riva byggnaden har gjorts, och stadsfullmäktige godkände 5 projektplanen för en ersättande skola Ulappatori (Fjärdtorget) Affärscentret i funkisstil stod klart 1990 och det är ritat av Bror Söderman. 17 Affärshuset Ankkuri (Ankaret) Timo och Tuomo Suomalainen planerade affärs huset som blev klart Gång trafiken är planerad att ske diagonalt över tomten. Ena sidan av gångstigen består av natur, den andra av själva byggnaden. De små detaljerna, som pergolorna, ger ett mjukt intryck. 18 Kyrkan Timo och Tuomo Suomalainen ritade Esbovikens kyrka som blev klar 1980 och byggdes ut Kyrkan har ett innertorg som man kan gå igenom under kyrkans öppet tider. I salen och entrén fi nns sten som brutits på platsen. Bland annat salens takstolar i trä bidrar till en havsnära atmosfär. Takstolarna har lämnats synliga, eftersom arkitekterna ville att besökarna skulle kunna se hur salen är byggd. År 1990 lyftes kyrkskeppet Alma på plats. Kalevi Saari har byggt det och modellen bygger på en galeas från 1880-talet. Espoonlahden seurakunta (Esbovikens församling) stiftades 1975 och har medlemmar. 19 Skepparbacken Stadsplanen för Skepparbackens halvöppna kvarter har ritats av Bror Söderman. Asuntosäätiö planerade parkens nordvästliga byggnader precis efter att energikrisen bröt ut De sydöstliga byggnaderna är ritade av Keskus-Sato.
6 STENSVIK (ca 4 km) 8 Vanha Jorvaksentie 9 7 Marinsatama Marishamnen 10 Marinsatamant amnet Stensvik har funnits sedan medeltiden, då Stensvik bara var en liten by. Den fi nska översättningen Kivenlahti (Stenviken) är felaktig, eftersom sten inte syftar på klippor och berg utan på Sten, en lokal fi skares efternamn. Hans revir var Stensvik, och den korrekta finska översättningen borde vara Steninlahti. År 1540 bestod Stensviks by av fem gårdar kvarstod Antas, Heus och Tyskas. Invid byn låg hanseaternas och herrgårdsroddarnas handelsled Esboviken. En byväg ledde till Esbo kyrka. Vilkkupoiju poiju Valo Länsiväylä Vä Kivenlahdentie Stensviksvägen 4 Kivenlahdenk. Merisatamanpolku 13 Merenpeili 3 Stensviksg. Meripoiju 2 Merivalkama Sjöstr. 15 Merenkäynti Merivirta Havsströmmen 16 B T Aa 22 llokko yrs kyr anta 17 Hyökyranta Aallonmerkki Ristiaa Aallonhuippu Tyrskyvuori Aalto Tyrskykj. Aallon K S Aallo B Backe Förbindelsestig 1 Tegelfabriken Stensviks lantliga miljö fi ck nytt liv då den ryskfödde köpmannen Teodor Tschetschulin år 1861 grundade en tegelfabrik på det ställe där affärscentret ligger i dag. Tack vare att Helsingfors byggdes utvecklades tegelfabriken snabbt till ett storföretag producerades hela 2,9 miljoner tegelstenar. Före taget hade 218 anställda, av vilka 58 var kvinnor. Stensvik utvecklades till ett helt industrisamhälle med mångsidig service. På området byggdes en fabrik, ett huvudkontor och bostäder för arbetstagarna. Dessutom byggdes ett mejeri, ett bageri, en ramsåg, en kvarn och en smedja. Även en lanthandel upprättades. Från Tyskasgårdens goda lerjord 6
7 sterleden llokonk. taite Maininki ivenlahti tensvik Jälkimaininki 25 Dyningsv. Dynin löpte en miniatyrjärnväg som via fabriken ledde ända ner till hamnen. Under de decennier det tog att bygga Helsingfors under 1800-talet användes stora mängder tegel från Stensvik. Den mest kända byggnaden som är byggd av tegel från Stensvik är Uspenskikatedralen på Skat udden. Teglen från Stensvik kännetecknades av bokstaven S med krona. Verksamheten lades ner år De sista teglen med Stensviksstämpeln hittades i tegelfabrikens källar förråd på 1980-talet. 3 Herrgårdens vällingklocka Stensvik herrgårds vällingklocka är i dag ett landmärke för Stensviksgatan. 4 Ankaret Det bastanta ankaret på Stensviksgatans västra sida symboliserar Stensviks havsnära atmosfär och påminner om Esbovikens sekellånga skeppstrafik. 5 Evighetseken På vänstra sidan om gågatan som löper från Ljusbojen mot båthamnen fi nns en ek, som härrör sig från Stensvik herrgård. 6 Klibbalslunden Efter bebyggelsen dyker gångvägen in i en klibbalslund där näktergalen trivs. Stensviksgatan nkohina Esboviksstranden Ankkuritie 2 Kahvi-Kaisa (Kaffe-Kajsa) Stensviks tegelfabrik byg g- de huset till skola för arbetarbarnen 1881, och skolan verkade ända till talet. Sedan 1992 har Kahvi-Kaisa Larsvik-stigen tjänat som Kivenlahti Stensvik ry:s och Hyö kyvuoren Lapsiteatteris Invånarkafé och Teaterhus. Det andra trähuset på Kahvi-Kaisas gård tjänade ursprungligen som lärarnas bostad, sedan som hem för inspektorn på Stensvik herrgård och därefter som postkontor. I årtionden har församlingen bedrivit barnklubbsverksamhet i Postilla. Tidigare fanns där även Stensvik herrgårds ladugård, där inkvarterades de kineser som kom för att bygga Helsingfors land- och sjöfästning ( ). M.saapas Puosunrn. 7 Gamla Jorvasvägen Hur Jorvasvägen skulle löpa var inte självklart från första början. Konkurrerande alternativ var Alberga, Granö och Drumsö. Det sistnämnda valdes bland annat på grund av den ökade sysselsättningen byggandet av ett fl ertal broar skulle föra med sig. Den första Västerleden, som vid den tiden hette Jorvasvägen, öppnades 1937 och byggdes om till motorväg Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k utmed stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 8 Gränsen till det arrenderade Porkala Enligt vapenstilleståndet som knöts i Moskva var Finland tvunget att arrendera Porkalaområdet till Sovjetunionen som mili- 7
8 tärbas i 50 år. Till det arrenderade om rådet hörde även mindre delar av Esbo kommun, och invånare evakuerades på tio dagar. Jorvasvägens gränsbom låg där bron som leder till Kyrkslätt börjar. Bron stängdes för genomfartstrafi k. Från år 1947 fi ck kustbanans tåg mot ersättning åka genom Porkala med förtäckta fönster. I Porkala fanns som mest sovjetsoldater. Flottan och den pansarstödda armén härskade över arrendeområdet. Avtalet om att returnera Porkala och förlänga vänskaps-, samarbets- och biståndspakten undertecknades i Kreml och de ryska styrkorna avlägsnade sig Stadssilhuetten År 1961 köpte Asuntosäätiö Stensvik herrgård. Som grund för Stensviks stadsplanering låg akademikern Alvar Aaltos förslag till Sydvästkustens generalplan som blev färdig Stadsplanen för Stensvik fastställdes av inrikesministeriet Stensviks stadssilhuett består enligt professor Heikki von Hertzens vision av Meritorni (Havstornet), de två bostadshusen Marintorni och de två bostadshusen Merimari. Vid Kyrkslätts bro lever den sällsynta skalbaggen stora natebocken (macroplea pubipennis). 10 Marinsatama Hamnen Marinsatama har hundratals båtplatser. Precis som Ljusbojens bostadstorn har hamnen namngetts efter Mari och hennes torp som befann sig nära bostadshusen Marintorni. 11 Badstranden Stensvik har en naturlig sandstrand. Om sommaren var den ett rekreations område för folket på Stensvik herrgård och arbetarna på tegelfabriken. Vintertid fi nns i dag på stranden även en täckt vak samt ett omklädningsrum för vinterbadare. 12 Stensvik tegelfabriks hamn I ändan av nuvarande Sjöstranden låg tegelfabrikens hamn och ångbåtshamnen. 13 Meritorin koulu (Meritori skola) Skolan är ritad av Aarne von Boehm och den stod färdig I likhet med bostadshusen smälter skolan in i gatumiljön tack vare sin skala och sina detaljer. 14 En konstgjord udde Enligt den ursprungliga Stensviksplanen skulle en konstgjord udde byggas ut framför Sjöspegeln. På denna skulle fi nnas ett kapell, en badinrättning och ett kasino. Planerna ändrades senare bland annat för att undvika ökad trafik till området. Skärgårdsbåtarna till Esbo skärgård avgår från Sjöspegelns brygga. 15 Sjötorget Tidningen Uusi Suomis riksomfattande miljöpris 1991 tilldelades designern Bror Söderman för hans strandpatio. Området domineras av ett torg som vetter mot havet. Mitt på torget finns en kompass som visar väder s träcken. 16 Meritorni (Havstornet) Finlands tillsvidare högsta bostadshus (70 m) har 22 våningar. Havstornet planerades av Simo Järvinen och det stod färdigt Amfibostäderna Stenviks Amfi planerades av Simo Järvinen och Heikki Koskelo, och bostadshusen blev 8
9 färdiga De terrasserade husen stiger från stranden upp mot toppen på Svallberget och påminner om antikens amfi teater. 18 Bränningsberget Berget består av granit, som är av god och jämn kvalitet. Från dess sydvästliga spets har man en strålande utsikt över Esboviken. Med sina stenrösen och sittplatser är Bränningsberget ett av ungdomens favoritställen. 19 Servicehuset Merikartano Espoon Lähimmäispalveluyhdistys ry upprätthåller ett servicehus med 112 hyreslägenheter och dementihemmet Merihelmi (Havspärlan). Arkitekt Erkki Salmi har planerat Merikartano. 20 Meripuisto Professor Timo Penttilä ritade Meripuisto, som då den invigdes var den första offent liga byggnaden i Stensvik. I dag används byggnaden av kongress- och kurscentret Merihotelli. 21 Svallberget Stensviks Hornorkester var tegelfabrikens orkester som uppträdde på fester och framförde konserter ungefär där Svallbergets teater nu finns. På Svallberget byggdes på initiativ av professor Heikki von Hertzen en sommar teater med scen och läktare år Hyöky vuoren lapsiteatteri (Svallbergets barnteater) inledde sin verksamhet På Svallberget finns också en invånarpark som har byggts av Esbo stad. Parken erbjuder ledda och fria aktiviteter för barn och barnfamiljer. Lokalen som blev klar 2005 kan användas av invånare och föreningar för möten, evenemang och fester. Övre och nedre Stensvik förenas med en trafiktunnel som går under Svallberget. 22 Sjögången Den lilla gånggatan som leder från Meri usva skola till Sjötorget är delvis täckt. I övre ändan av Sjögången finns Stensviks bibliotek, som inledde sin verksamhet Esbo vikens äldsta ungdomsgård inledde sin verksamhet i Stensvik Meriusvan koulu (Meriusva skola) Skola är planerad av tekniska centralen och blev färdig På skolans plats fanns tidigare Stensvik herrgårds huvudbyggnad. Byggnaden blev klar 1864, och den var byggd i trä och hade två våningar. Herrgården grundades 1861 genom att gårdarna Antas och Tyskas sammanslogs. Då Porkala var arrenderat användes herrgården av staben för Esbovikens gränsbevakningssektion. På herrgårdens sydvästra sluttning fanns brädfodrade, utgrävda jord hålor, där man bodde ännu halvvägs in på talet. Herrgårdens huvudbyggnad revs Kiinteistö Oy Merisilta Fastighetsbolaget Merisilta blev klart 1987 och ritades av Timo Vormala. 25 Mainingin koulu (Maininki skola) Mainingin koulu är den första skolan i Finland som planerades till grundskola. Osmo Lappo och Juhani Westerholm ritade byggnaden, som blev färdig Nyheter var specialklassrummen, t.ex. ett av-klassrum, ett rum för elevkåren samt glasväggar mellan klassrummen. Skolan har en väderstation, som donerades av Vaisala
10 LARSVIK (ca 3 km) Tyrskyvuori Esbovikens centrumstigen Stensvikstigen Tyrskykuja Aallonkohina M.saapas Esboviksstranden 4 Puosunrn. 5 Kipparinmäki Skepparbacken 6 Ruorimiehenk. Merenkulkijankatu Kourakuja Ristiniementie Laur inlahdenkj. Ankkurin varsi 14 Krattivuorentie Haarakuja Larsviksvägen Kratti Krattikuja Pyrs Merenneidontie Keulakuja 7 tökj. 8 Laurinlahti Larsviken Näkki Näk inkaar 9 10 B i Esboviksvägen Espoonlahdentie 13 B Korsnäsvägen Sökö-stigen B Backe Förbindelsestig 1 Larsviks båtklubb Att åka båt har alltid varit en viktig del av larsviksbornas liv även då Porkala var arrenderat Då var man tvungen att ansöka om tillstånd att åka båt, och endast roddbåtar med registerplåtar var tillåtna på Esboviken. Viken muddrades och den förmultnande stranden fylldes år Följ ande år togs nya bryggor i bruk. Klubben byggdes på talko och den blev klar Under det kalla kriget gick den så kallade heta linjen Washington-Moskva mellan stormakternas ledare genom Finland och gick ner i havet där den nuvarande hamnens södra gräns går. Kabeln avlägsnades i samband med muddrandet av viken. 2 Villa Larsvik Statsrådet Konstantin Saurén lät 1905 bygga en vinterbonad stockvilla på Stensvik 10
11 gårds marker, som han ägde. Samtidigt byggdes bland annat ett stall, ett vagnslider och ett spannmålsmagasin. Senare byggdes villans östra del ut, och hela byggnaden fi ck en andra våning (villans nutida exteriör är planerad av Jarl Eklund). Den skyddade byggnadshelheten är nästintill funktionalistisk, men fönstren och trapporna i nedre våningen går i tydlig jugendstil. Numera är villan privatägd och den sanerades under åren Larsviks villasamhälle föddes år 1938, när markens dåvarande ägare, Nordiska Föreningsbankens verkställande direktör och juris doktorn Alexander Frey styckade upp området i 99 tomter. 3 Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder En enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 4 Kivenkolo (Stenlyan) I Larsviks invånarlokal fungerar bland annat en eftermiddagsklubb för skolbarn samt ett centrum för frivilligt arbete. Kivenkolo kan på förhand reserveras för kvälls- eller veckoslutsbruk. 5 Laurinlahden koulu (Larsvik skola) Skolan planerades av Esbo tekniska central (Tuula Jussila och Rauno Usko) och den blev färdig Merisaapas (Sjöstöveln) I en kurva på den gamla landsvägen fanns ett mjukt ställe, som kallades för Sjöstöveln. Numera är det ett namn på en gata i Larsvik. 7 Larsviksvägen År 1977 rätade man ut och breddade Lars viks - vägen för att uppfylla Esbos urbaniseringskrav. Sedermera har gatan gjorts smalare tack vare föreningen Laurinlahti Yhdys kunta ry:s skrivelser om ökad trafi ksäkerhet. De olika husen vid gatan har sin egen prägel. 8 Bostadsaktiebolaget Majakumpare Bostadsaktiebolaget Majakumpare blev färdigt år 1971 och tilldelades ett italienskt arkitekturpris Bröderna Timo och Tuomo Suomalainen ritade ett parhus för eget bruk. Utöver detta hör ytterligare ett hus till bostadsaktiebolaget. Förutom Tempelplatsens kyrka har bröderna bland annat ritat Esbovikens kyrka och det hus som numera tjänar som Laurea campus. Typiskt för deras arkitektur är fria former, varma material, fl ärdfrihet samt anpassning till den omgivande miljön. 9 Bostadsaktiebolaget Merenneito Merenneito, som ritades av Timo och Tuomo Suomalainen, blev färdigt Stenrösegrav från bronsåldern Stenrösegraven är välbevarad och försedd med Museiverkets skylt. 11 Sjöjungfruvägen 17 Ilkka Salo ritade byggnaden som blev klar år De internationella arkitekturtidskrifterna har prisat helheten som de sex husen bildar. År 1988 planerade Salo ett liknande hus för tomten bredvid. 11
12 12 Namnen som relaterar till sjöjungfrun Skrattberget tjänade tidigare som landmärke för sjöfarare med Esboviken som destination. Enligt sägnen fanns det en sjöjungfru på berget som vilseförde sjömännen. 13 Stenrösegrav från bronsåldern Mitt bland bebyggelsen, på en låg klippa ligger en stenrösegrav från bronsåldern. Stenrösegraven härstammar ungefär från år före Kristus. Stenröset är markerat med en skylt. Under årens lopp har stenar förts bort från graven som delvis skadats. Högre upp på Skrattberget fi nns även två andra gravar. Litorinahavet, som föregick Östersjön, hade en betydligt högre vatten yta och dagens klippor var på den tiden bara skär långt borta från fastlandet. Den 300 år gamla Markus tallen som ligger intill blev fridlyst år I Korsnäsvägens bergsskärning kan man fi nna kvartsfältspatsgnejs. Detta har uppstått genom att sedimentstenen delvis smultit och sedan kristalliserats på nytt. 14 Commune Bonum Förutom de styckade tomterna donerade Alexander Frey även en tomt för föreningshuset, som han kallade Commune Bonum, avsedd att tjäna invånarnas intellektuella utveckling. Commune Bonum-tomten underhålls fortfarande med talkokrafter. Ristiniementie rattivuorentie Laurinlahti Larsvik Larsvikstigen K Kratti 23 Kors 12
13 SÖKÖ (ca 5 km) ppilaantie Merenneidontie 20 näsvägen Näkki 20 Espoonlahdentie Soukanlahdentie Sö köviksv Soukan rantatie Miniaton tie S ökö strandvägen Sökö stråket 31 Soukka Sökö Opettajant. T ylä Sököleden Yläkartanontie Övergårdsvägen 32 Daggbergssk. Kastevuorenraitti Kartanonpolku Soukanraitti 2 6 Soukantie 1 12 Soukankaari Sökösv Sökövägen 7 Soukankj. Sökögr. Nedergårdsvägen Kast Esbovikens centrumstigen Kartanonkulma Kaskilaaksontie Soukanahde 10 9 evuorenkj. 8 T Trappor Förbindelsestig 1 Sökö torg Viatek planerade torgområdet år På det halvslutna torget fi nns Waves, en helhet bestående av vattenbassänger och fontäner. I köpcentret bedrivs torghandel året runt. I byggnaden intill finns bland annat ungdomscentralen Aleksanteri och Sökö ungdomslokal, där staden ordnar mångsidig verksamhet för ungdomar. Sököstråket är huvudleden för lättrafi k i Sökö. Leden börjar vid torget och går till biblioteket via skolan och kapellet. 2 Sökö servicehus Till denna öppenvårdsenhet för äldre personer hör en mångsidig servicecentral och 22 servicelägenheter för uthyrning. Servicehusets lokaler kan hyras för privatbruk och av föreningar. 3 Sökö hälsostation Hälsostationen betjänar invånarna i Kaitans, Sökö och Sommaröarna. En del av funktionerna fi nns på Esbovikens hälsostation. 13
14 4 Soukan koulu (Sökö skola) Arkitektbyrån Kari Virta planerade Esbos största grundskola, som stod färdig Skolan är den största grundskolan i Esbo: lågstadiet har drygt 600 elever. I byggnadens omgivning fi nns ett massivt fi nskt urberg. 5 Soukan kappeli (Sökö kapell) Veijo Martikainen planerade kapellet som blev färdigt år Ett urberg i Sökö har öppnats till altarvägg. Kopparkorset som stiger ur jordskorpan mot bergets bakgrund symboliserar säkerhet i det stormiga livet. Dopfunten är uthuggen ur röd rapakivigranit från Taivassalo. Orgeln är tillverkad av Kangasalan urkutehdas. 6 Bergsschaktet Speciellt för berggrunden i Sökö är den mörka strimma som är yngre än den röda graniten. Denna kan ses i hela södra Sökö, bland annat vid västra ändan av Nedergårdsvägen, på Daggbergsstråket. Extra tydligt syns strimman på bergväggen intill bibliotekets hållplats, på samma sida av vägen som veteranhuset är beläget. 7 Sökö bibliotek Biblioteket och arbetarinstitutet bedriver sin verksamhet i affärshusets översta våning. Sökö veteranhus är beläget på motsvarande plats på andra sidan av Sökövägen. 8 Svalgångshusen Husen som Kaija och Heikki Sirén planerat har uppmärksammats i fl era arkitektpublikationer. 9 Flyttblock från Viborg Det stora blocket i viborgitisk rapakivi granit har kommit hit fl ytande på ett isberg. Detta skedde efter den senaste istiden för ca år sedan. 10 Harneskytan i berget Sököbacken 4 och 6. Harneskytor uppkommer när klippblocken rör på sig i förhållande till varandra, t.ex. under en jordbävning. 11 Cembratallen Asuntosäätiö donerade en tall med den graverade plaketten Yhteistyön merkeissä (I samarbetets tecken) till Sökösällskapet. Före detta hade Sökösällskapet donerat en sten till Asuntosäätiö. På stenen stod det i sin tur Maisemakaupungin tervehdys puutarhakaupungille (Landskapsstadens hälsning till trädgårdsstaden). Sökösällskapet planterade trädet våren 1970 vid sidan av lättrafi kleden öster om Sökövägen. Både stenen och plaketten har sedermera försvunnit, men tallen står kvar. 12 Atriumhusen Husen är av samma typ och bildar en helhet trots att de ligger en bit ifrån varandra. De ligger i linje med Sökövägen och ritades av Heikki och Kaija Sirén. 13 Övergångsstället Det hävdas att Sökösällskapet under Sökös första år i hemlighet målade övergångsstället nattetid. Detta gjordes på grund av att kommunförvaltningen inte fick något till stånd. 14
15 14 Sökö församlingshem YKKI Sököbornas urkyrka. Här hölls gudstjänsterna innan kapellet blev färdigt. På nyårsdagen 1975 invigde Helsingfors biskop Aimo T. Nikolainen den övre våningen att användas som kyrkorum och enligt sägnen invigde han av misstag hela byggnaden. 15 Hiilimäki (Kolbacken) Om vintrarna är Kolbacken den största pulka- och nedförsbacken i närområdet. År 1995 fann man en stenrösegrav i backen. 16 Konstparken I korsningen mellan Sökörutten och Vänskapsbron finns en konstpark med varierande utställningar. 17 Vänskapsbron Urmas Arike från Nõmme i Tallinn planerade bron som blev klar Nõmme är Esbos vänstadsdel. Den Gamla kyrkovägen grenade sig här från Sökö landsväg mot Esbo kyrka ännu på 1940-talet. Den kan fortfarande ses och är nu en led för lättrafi k. 18 Söködalens herrgårdar Sököbyns dal domineras av Soukanpohjan kartano (Sököbottens herrgård, före detta Nedergård). På dess stallområde bedriver Lounaisrannikon Ratsastuskoulu (Sydvästkustens ridskola) verksamhet och lite söderut finns Öfvergårds herrgård. Husen nämns redan i en karta från år De äldsta delarna av båda husens huvudbyggnader är byggda på 1830-talet. Öfvergårds ladugård av sten byggdes år Sedermera har herrgårdarnas tomter sålts, men själva stamlägenheterna ägs fortfarande av släkterna. När Helsingfors fästning byggdes ( ) lät ryssarna hugga ner alla skogar på området. Då tjänade Öfvergård som sjukhus för de kinesiska skogsarbetarna. Kinesstigen som förenar Sököängen och Sökösundsvägen har fått sitt namn för att hedra kinesernas minne. Mellan Öfvergård och Övergårdsvägen finns en ek som planterades Den fridlystes år Sökövikens skola Esbo tekniska central (Reijo Ahtiainen) planerade skolan som blev färdig år Norr om skolan fi nns en 300 år gammal tall som heter Marttis tall och som fridlystes 2004 på initiativ av Martti Tieaho. Söder om skolan fi nns en lekpark. 20 Madamsbacken Madamsbacken har fått sitt namn efter en madam som bodde på backen. I mitten av backen fanns en källa som tidigare var viktig för byn. Nu syns här 1970-talets regionbyggande i huslängor som kontrast till enfamiljshusen uppe på backen i Larsvik. 21 Villa Korsnäs Direktör Bertel Björkman lät bygga villan i funkisstil på stommen av ett äldre timmerhus år Jarl Eklund planerade byggnaden, som på senare år genomgått en fullständig renovering. Redan 1872 fanns det en villa på udden, och den anses vara ett av de äldsta ställena i Esbo för villor. Villa Korsnäs omges av ett stort parkområde. 15
16 22 Korsnäs Antagligen har platsen fått sitt namn efter ett kors som funnits på näset, och som restes till minne av ett skeppsbrott eller en drunkningsolycka. På andra sidan sundet fi nns tre öar som kallades för Skottland, England och Irland. 23 Lämningarna av en ångbåtsbrygga Tillväxten i Helsingfors och det ökade intresset av att bygga sommarstugor längs med Esbos kust bidrog till en regelbunden ångbåtstrafi k till staden redan på 1870-talet. Vid Sandvikens brygga låg båtarna förankrade över natten. 24 Sandvikens udde Förr fanns här fiskaren Theodor Holmbergs gård med tillhörande ladugård, hölada och lagerutrymme. Nuförtiden är platsen en bas för surfare. I strandbuskaget har man funnit den fridlysta dvärgmalen. 25 Sökövikens södra strand Sökösällskapet upprätthåller trädgårdsspalter på området som hyrs ut av Esbo stad. Bakom dessa finns Perjantaiseuras (Fredagssällskapets) fritidsställe. I närheten av husen finns en liten kulle som tidigare användes för att bränna tegel för husens egna behov. I den lilla bukten fanns en brygga som var gemensam för byns gårdar. Den nuvarande bryggan upprätthålls av ett privat båtlag. 26 Monte Bello Arkitekt Yrjö Vaskinen byggde fem olikfärgade och roliga sommarstugor i funkisstil på platsen han kallade för den vackra kullen. På stranden låg en gemensam bastubyggnad. Dagens radhusbebyggelse tillkom under och 80-talen. 27 Klobbens båthamn och badstrand Tidigare ledde en träbrygga från fastlandet till Lill-Klobben. På ön fanns en ståtlig ångbåtsbrygga i trä, ett båthus och en badhytt. På platsen där Soukan Venekerhos (Sökö båtklubbs) paviljong i dag ligger, fanns tidigare en röd stuga där en fi skevakt bodde. Under förbudstiden var området en viktig lastningsplats för smuggelsprit. På Klobbens norra strand fi nns en vak för vinterbadare samt en badhytt. 28 Staffan Bakom Makkarviken skymtar Staffans ö (ett stort rött hus) som var vida känd för sina snickarverkstäder under åren Nuförtiden fi nns Norman Nordbergs båtbyggeri och -verkstad på ön. År 1941 utbildades fjorton unga ester till spanare på ön. De var aktiva i det sovjetbemannade Estland och sände underrättelser till Finland. 29 Kasaberget Berget har uppenbarligen fått sitt namn efter eldarna som tändes som varning för andra byar då spanare närmade sig. Under vinterkriget fanns det ett utkikstorn på toppen. Lottorna bevakade luftrummet och rapporterade till Helsingfors om iakttagelser av fi endeplan. 30 Villa Miniato Knut Selin lät bygga den av Eliel Saarinen ritade Villa Miniato som blev färdig
17 Arkitektoniskt sett är villan det mest värdefulla bostadshuset i Esbo och representerar samma stil som det nationalromantiska Hvitträsk, som blev färdigt lite tidigare. Husets fasad, dess fasta inredning, möbler och naturlandskapet som omger huset bildar en enhetlig helhet. Man kan se arkitektoniska influenser från karelianismen, medeltida fästningar och jugend. Det centrala huset utgörs av en hall i två våningar, som omges av en läktare. I byggnaden fi nns fl era kakelugnar i olika storlekar. Geheimerådet Alfred Nyberg köpte Villa Selin 1905 och namngav den enligt ett kapell i den italienska staden San Miniato. Villa Miniato blev grundligt renoverad under åren Nuförtiden är tomten uppdelad. 33 Torrtallen i Sökö Den fullständigt rottorra tallen är 450 år gammal, 20 meter hög och har en omkrets på 300 cm. Tallen ligger på stadens mark och den fridlystes år Makkarlahti (Makkarviken) Till minne av Miniatos magnifi cens står en rad gamla silverpilar vid vattenbrynet. I närheten fanns tidigare en tennisplan och en praktfull äppelträdgård. Makkarlahti (Makkarviken) var bybornas badstrand. Nuförtiden fi nns där en båtbrygga som tillhör en privat båtklubb. Gång- och cykelvägarna längs Esbos stränder är en enhetlig farled för lättrafi k som följer stranden ända från Stensvik till Tarvaspää. 32 Sökö invånarpark Sököområdets invånarpark, Purtsa, är en före detta lekpark som funnits i gröna Puro puisto (Bäcksparken) i 20 år och är nu allmänt känd under namnet Puropuisto. Esbo stad Redaktion: Pauli Saloranta Editering och layout: Onnion Tryckeri: Libris
18 Se och upplev staden. Broschyrserien Stadsstigar i Esbo ger nya aspekter på en särpräglad stad av mångfald. Närvarande vid stigarna som löper via stadens centra är både historien och nutiden, den livskraftiga stadskulturen i olika former samt en rik natur. Broschyrserien innehåller sammanlagt 19 stigar i Esbos fem stadscentra, som är Esbo centrum, Alberga, Hagalund, Mattby och Esboviken. Serien Stadsstigar i Esbo är avsedd för nuvarande och tidigare esbobor, besökare som är intresserade av Esbo och särskilt stadens nya invånare. Vi möts på stigarna! I samarbete med Esbo stad Nylands förbund Finlands Hembygdsförbund Esbo Stadsdelsföreningars Förbund Esbo hembygdsförening Kivenlahti Stensvik ry Laurinlahden Yhdyskunta Sökösällskapet Espoonlahden seurakunta
En åtta genom byn. Bild 2. Swedbank. Bild 1. Fjäråsvägen. Bild 3. Tvärdalsvägen Bild 4. OK Rävenstugan Bild 5. En av våra Fänagator
En åtta genom byn Sätilas centrum, i den meningen att det är mitt i byn, är vägskälet där Fjäråsvägen kommer upp från Storåns dalgång, och ansluter till vägen som antingen bär till Björlanda och Göteborg,
FÖRSLAG. gångvägar, gator, tunnelbanan. Förslaget förutsätter att de befintliga byggnaderna i kvarteret Åstorp rivs.
FÖRSLAG I gestaltningen av det nya området utgår jag från mina associationer till Hammarbyhöjdens karaktär. Jag nytolkar begreppen och gestaltar dem så de nya tolkningarna påminner om eller kontrasterar
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.
Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
På 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.
SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och
Stadslifv in real life!
Stadslifv in real life! Hej! Du kommer nu att gå en stadsrundvandring på egen hand. Har du karta, penna, klisterprickar och instruktionsblad och någon sorts kamera så är det bara att sätta igång. Startplats
BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B
BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens
STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR
HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 5/2010 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 5-2010 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna
2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Hansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Lägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.
Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna
Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
PIREN TILL STORTÅNGSKÄR
Detaljplan för Antagandehandling Antagen av Miljö- och Byggnämnden 2001-03-19 Sotenäs kommun, 2004-04-22. Justerad 2004-04-22 Laga kraft 2006-12-07. PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Kungshamn, Sotenäs kommun PLANBESKRIVNING
5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Start-PM. 2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439. Kommunstyrelsen
2012-02-09 Dnr MSN/2011:1439 Kommunstyrelsen Start-PM Fråga om detaljplaneändring Nyckelviksskolan, fastigheterna Björkskogen 10 och Frigga 1, stadsdelen Hersby Ärendet Nyckelviksskolan, som bedriver utbildningar
Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2. Grupparbete BILDPROTOKOLL. Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 2015-06-08
BILDPROTOKOLL Designdialog Tullkammarkajen Workshop 2 Workshop 2 fokuserade på strukturer, rumslig gestaltning och framtida innehåll på Tullkammarkajen. Kunskap och idéer från workshop 1 har i mellantiden
Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER. Året runt i Båstad. VAR: Centrala Båstad PARKERING: Båstad torg
Besök oss på bastad.se VANDRINGSLEDER Året runt i Båstad VAR: Centrala Båstad LÄNGD:Ca9km TERRÄNG: Lätt PARKERING: Båstad torg MARKERING: Gröna målade äpplen Året runt i Båstad Ca9km Välkommen till en
Smålandstorpet. År 1995 var Veimar och. som rustats från topp till tå
Smålandstorpet som rustats från topp till tå Att få tillstånd att rusta upp ett torp som ligger i ett naturreservat är inte det lättaste. Men Veimar Samuelsson gick noggrant tillväga och tillslut sa kommunen
GISEKVARNS HISTORIA. En samling berättelser om tiden som varit. Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra
GISEKVARNS HISTORIA En samling berättelser om tiden som varit Berättat av medlemmar i Gisekvarns Tomtägareförening och andra sid 1 (Fakta kring Gisekvarn berättat vid Gisekvarns tomtområdes 30-årsjubileumsfirande
Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I
HAMMARLANDS KOMMUN FREBBENBY, OMRÅDET BJÖRKLIDEN PLANBESKRIVNING ÖVER DETALJPLAN. Beskrivningen avser detaljplanekartan som är daterad den 05 november 2015. Björkebo I Områdesbestämning: Detaljplanen omfattar
SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun
Stadsbyggnadskontoret oktober 2009 Karin Norlander SAMRÅDSREDOGÖRELSE tillhörande detaljplan för del av Brakmarsvägen samt bussvändplats i Raksta, Tyresö kommun Tyresös stadsbyggnadskontor upprättade juni
63 00,6N 17 48,3E 62 53N 17 54E
Sandslån 63 00,6N 17 48,3E 62 53N 17 54E Klockestrand Turistcentrum......med insegling i prickad led. 25 gästplatser med ett hamndjup på 2-4 meter. Vatten, wc, dusch, bastu, el, miljöstation, bensin, diesel,
Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.
BOLLEBYGD IDAG Bollebygd ligger beläget på en ås mellan Nolåns och Söråns dalgångar omgiven av skogsbeklädda höjder. Orten är ett typiskt stationssamhälle som byggts upp kring järnvägen. Orten har i huvudsak
Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se
Gribbylunds kapell Stockholms stift Stockholm 2008 www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift info.stockholmsstift@svenskakyrkan.se Gribbylunds kapell Täby församling, Roslags kontrakt, Stockholms stift Gribbylundsvägen
ÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Portfolio. Andreas Engberg. Andreas Engberg Thomanders Väg 1 224 65 LUND. a.engberg@home.se +46 739 30 39 11 www.andreasengberg.se
Portfolio Andreas Engberg Andreas Engberg Thomanders Väg 1 224 65 LUND a.engberg@home.se +46 739 30 39 11 www.andreasengberg.se Passagen Del av Fantasiprojektet termin 3 Fantasiprojektet som inleder årskurs
Viksjö gård (35) Beskrivning. Motiv för bevarande. Gällande bestämmelser och rekommendationer. Förslag till åtgärder. Kulturmiljöplan för Järfälla 65
Viksjö gård (35) Namnet Viksjö, skrivet Vikhusum, finns omnämnt på en av runstenarna vid Jakobsbergs folkhögskola, som dateras till 1000-talet. Att gården är av förhistoriskt ursprung visas också av de
Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum
Dina kyrkor Josef och Maria gifter sig. Scen ur altarskåpet i Skepptuna kyrka. Genom tid och rum Att gå på vandring i ett kyrkorum kan vara som att förflytta sig genom den kristna traditionen. Genom alla
Program till Vision Luleå 2050
Program till Vision Luleå 2050 Alla ungas medskapande Start och uppväxt för alla Allas röst Entreprenörskap Smarta resor och transporter Vilja uppleva infrastruktur Bredd och spets God livsmiljö Klara
Att värna om de gamla
Att värna om de gamla en historik om Skuttunge 5:10 av Karolina Wiell Skuttunge 5:10, Gamla ålderdomshemmet I det förindustriella Sverige var det vanlig att de äldre bodde tillsammans med sina barn, eftersom
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA. faktablad bondejord
VÄSTERBOTTNISK KULTURHISTORIA faktablad bondejord odlingsrösen träd i odlingslandskapet ortnamnen berättar hässjor brödbak o d l i n g s r ö s e n Vid sidan om dikningen har ett av de tyngsta arbetena
Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv
De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de
ÖSTRA MENSAS BORGÅ BILAGA 17 STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN
BORGÅ BILAGA 17 ÖSTRA MENSAS STADSDEL 33, KVARTER 3562-3584 OCH 3594-3595 SAMT GATU-, REKREATIONS-, SPECIAL- OCH SKYDDSOMRÅDEN DETALJPLAN FÖR DELAR AV BYARNA HAIKO OCH SVARTSÅ Förslag II var framlagt 19.3-22.4.2014
Tiina Lempinen, Jannika Ruohonen, Aurora Uusitupa. Simplatsen vid Landsbro
Tiina Lempinen, Jannika Ruohonen, Aurora Uusitupa Simplatsen vid Landsbro KARIS SIMSÄLLSKAP (KSS) Tanken om att grunda ett simsällskap i Karis kom upp första gången redan hösten 1934 i samband med köpingsstyrelsens
2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen
1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.
Yttrande från Stora Koviks vägförening över förslaget om nya detaljplanerna för Koviksudde och Skeviksstrand
Värmdö kommun Datum: 2015-02-23 Att. Sten Hammar Referens: 15KS/0002 15KS/0003 Yttrande från Stora Koviks vägförening över förslaget om nya detaljplanerna för Koviksudde och Skeviksstrand 1 Innehåll 1.
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö
En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och
Runrapport från Riksantikvarieämbetet. Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011
Runrapport från Riksantikvarieämbetet Upprustning av runinskrifter i Uppsala län 2011 Riksantikvarieämbetet 2011 Box 1114 621 22 Visby www.raa.se riksant@raa.se Datum 2011-10-10 Dnr 322-4240-2011 Avdelning
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län
YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen
Ö6 Södra Röd. Bild nr 28. Södra Röd 2:2 Foto taget 1910 Fotopunkt B
6.6 Ö6 Södra Röd Rödsvägen går längs med en bördig dalgång med partier av ekskog, förbi Lössgård ner till Södra Röd och slutar vid Varvet. Husen ligger här i klungor längs vägen. Byggnationen domineras
- plankarta i skala 1:500 med bestämmelser - denna planbeskrivning - genomförandebeskrivning
VAXHOLMS STAD 2008-09-24 Detaljplan för Vega 10 och 11 Vaxholms stad, Stockholms län Dp 351 Planbeskrivning Handlingar - plankarta i skala 1:500 med bestämmelser - denna planbeskrivning - genomförandebeskrivning
Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875.
Från RAÄ. Lau kyrkas södra korportal. Foto Carl Fredrik Lundberg 1875. På denna gamla bild från 1875 ser vi korets södra portal, den sk Konfirmandporten. Den används bara vid konfirmationer, då konfirmanderna
DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN
1 (7) PLANBESKRIVNING tillhörande DETALJPLAN FÖR DJULÖ SKOLA OMFATTANDE FASTIGHETERNA DJULÖ 1:172 M.FL., KATRINEHOLMS KOMMUN SAMRÅDSHANDLING Katrineholms kommun 2 (7) Upprättad på Stadsarkitektkontoret
Protokoll fört vid styrelsemöte i Vikens Kultur- och Byaförening tisdagen den 9 september 2008 kl 19 i Östra Magasinet
Protokoll fört vid styrelsemöte i Vikens Kultur- och Byaförening tisdagen den 9 september 2008 kl 19 i Östra Magasinet Närvarande: Birgitta Eklöf, Stig Ewaldson, Sven-Åke Hansson, Anita Lindfors, Marianne
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen
HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena
1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter BORGÅ, HAIKO HAIKOBRANTEN Stadsdelen 33 En del av kvarteret 3527, kvarteren 3541-3551 och 3553 samt gatuoch parkområdena Detaljplan för
Komministerbostället i Mörby på Färingsö. Del av fastigheten Mörby 2:1:1 säljes med utvecklingsmöjligheter
Komministerbostället i Mörby på Färingsö Del av fastigheten Mörby 2:1:1 säljes med utvecklingsmöjligheter Mörby 2:1:1 Mörby 2:1 består av fyra delar. Mörby 2:1:1 omfattar området kring det gamla komministerbostället.
Kust till kust leden, Skummeslövsstrand Torekov 3 nätter Sida 1 av 6. Vandra i Sverige. Hamnen i Båstad
Kust till kust leden, Skummeslövsstrand Torekov 3 nätter Sida 1 av 6 Vandra i Sverige Hamnen i Båstad Bjärehalvön, 3 nätter Skummeslövstrand Torekov, 2 vandringsdagar Leden på Bjärehalvön ingår i Skåneleden
Mål: Markägarens mål är att anvisa tre nya fritidsbostäder i området i tillägg till de två nuvarande.
Stadsutvecklingsnämnden 91 20.03.2012 Stadsutvecklingsnämnden 118 09.06.2015 Stadsutvecklingsnämnden 196 13.10.2015 Stadsstyrelsen 315 02.11.2015 Stadsfullmäktige 59 09.11.2015 REVNÄS, BAGGBÖLE OCH SKAVARBÖLE,
Kilanda. Bebyggelsen:
Kilanda Miljön kring Kilanda är en ytterst välbevarad helhetsmiljö helt präglad av säteriet, under många århundraden ett samhälle i samhället. Kilanda omtalas första gången 1425. Manbyggnaden har sitt
SKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson
Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson Omslagsfoto Skräntärna, Thomas Larsson. Övriga bilder i sammanställningen
Här fanns det en uteservering så det passade bra med en löksoppa och en kopp kaffe innan vi gav oss på den gamla fina staden.
Dagen efter Gibraltarbesöket så siktade vi in oss på bergsbyar och Ronda. Den första bergsbyn hette Casares och var en riktig mysig by. På husfasader har lokala konstnärer målat bymotiv på kakelplattor.
ALLMÄNT OM PLANERINGEN AV SKÄRGÅRDSOMRÅDET
Sibbo kommun Avdelning för teknik och miljö/ markanvändningsenheten PB 7 04131 SIBBO Ärende: Utlåtande gällande utkastet till delgeneralplanen för skärgården och kusten i Sibbo kommun. Hänvisning: Begäran
OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN
1989-01-30 OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR K U L ~ I ~ S V A R D I I-IALLANDS LAN Nr KN 21 Namn: FALKENBERGS INNERSTAD FALKENBERGS KOMMUN KARTA: 58 SO LAGE: X 6313 W: Mindre än 100 ha Y 1298 KULTURGMXIWLFISK
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring
Projektet Trulsibrunn
Projektet Trulsibrunn I ett nära och varmt samarbete med våra beställare Ingrid Kristensson och Jan Rosengren har vi ritat ett trähus med många detaljer, på den fina tomten längs Trulsibrunnsvägen i Höllviken.
61 33,52N 17 17,9E 61 34,0N 17 19,6E. ...in till bryggan i den vindskyddade viken på Innerstön. Cirka 2 meters djup vid inloppet.
Bakspån 61 33,52N 17 17,9E 61 34,0N 17 19,6E Kråköhamn Följ enslinjen......in till bryggan i den vindskyddade viken på Innerstön. Cirka 2 meters djup vid inloppet. Grillplats med fiskrök, vindskydd, toa,
Helsingfors planerar 2009:13. Busholmen. En ny marin del av innerstaden
Helsingfors planerar 2009:13 Busholmen En ny marin del av innerstaden Busholmen en ny marin del av innerstaden Busholmen byggs ut till ett bostads- och arbetsplatsområde under åren 2009 2025 när godshamnsfunktionerna
Lite mer om betyg och historier omkring. Bertil har sparat en mängd med betyg av vilka jag skannat in några. Men det kan vara roligt att här nämna en del. Han var anställd på fyra olika skofabriker som
Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)
Olika lärostilar... Som många vet så finns det många olika sätt att lära sig på dem vanligaste är att man lär sig genom att lyssna och tala, läsa och titta på bilder. De flesta lär sig även genom att få
Upptäck Torsö Vänerns största ö!
Ta bussen eller tåget till natur och kultur. Tur nr 2 (10) Upptäck Torsö Vänerns största ö! Torsö är den största ön i Mariestads skärgård. Torsö består av två delar som hänger samman, Torsö och Fågelö.
E6 Bohuslän E6 2004. E6 Bohuslän 2004
E6 Bohuslän Startsida Juni Juli 2010-01-21 E6 2004 E6 undersökningarna har startat igen. Under försommaren sker en serie mindre utgrävningar norr om Uddevalla. Undersökningarna sker i den mellersta delen
Bergö- Stora Bodö - Fridhemsberget Delgeneralplan och ändring av delgeneralplan
1 (5) Bergö- Stora Bodö - Fridhemsberget Delgeneralplan och ändring av delgeneralplan PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Ärendenummer Områdesnummer 6218/502/2009 450300 PLANERINGSOBJEKT Planområdets
planprogram 2012-11-27 Detaljplan för KUNGBÄCK 1:38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län 1. (12)
planprogram --7 Detaljplan för KUNGBÄCK :38 m. fl. (Stensvik) Strömstads kommun, Västra Götalands län. () Innehållsförteckning INLEDNING 3 Bakgrund Planens syfte och huvuddrag PLANDATA 3 Läge, areal och
SÖRA. Utepedagogik Sverige AB Vulcanusgatan 15 113 21 Stockholm 08-652 52 92 www.utepedagogik.se info@utepedagogik.se
SÖRA Söra är belägen i Södermanland, en bit norr om Nyköping i en lugn och avskild miljö omgiven av skog och stora ängar med utsikt över Hovrasjön. Söra ligger ca tio mil söder om Stockholm och det tar
PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN
KS/2014/36 PLANUTREDNING FÖR LERBERGET 62:19 ÖSTRA LERBERGET, LERBERGET HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN Det aktuella utredningsområdet 2014-04-17 FÖRSLAG TILL BESLUT Planavdelningen får i uppdrag att genomföra
Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna.
Miljönämnden 27 03.02.2016 Pargas stads utlåtande om ansökningsärenden enligt sjötrafiklagen, Lilltervo- Haradsholm och Stormälö- Svartholmarna. 2597/11.01.02/2015 Miljönämnden 03.02.2016 27 Beredare Miljövårdsinspektör
FINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
BOTVIDSGÅRDENS KOLLOGÅRD
BOTVIDSGÅRDENS KOLLOGÅRD Bodvidsgården kollogård är en utmärkt plats att utveckla och aktivera barn i en miljö långt ifrån stadens stress. Här finns möjlighet till att få tid att umgås utomhus, prova på
Vi älskar New England-stilen
4hem huset vid havet romantisk villa familjevänligt sekelskifteshem Sommarhuset är en riktig dröm, med utsikt över havet och alla moderna bekvämligheter. Thomas och Helen har inrett i New England-stil.
SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921.
Skånes största träd SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921. Inte minst på stora träd. De är av skiftande kvalitet, tagna av olika fotografer under 100
Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING
Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och 26, fornlämning nr 20 DRÄNERING Malmö stad, Malmö kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2013:2 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2013 Oscar 25 och
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning
Råsundas taklandskap Antikvariska aspekter vid vindsinredning Fastighetsbeteckning: Namn: Del av stadsdelen Råsunda Kommun: Solna 2008-09-15 Råsundas taklandskap, råd och riktlinjer vid vindsinredning
1(7) VISION ÖREGRUND 2015
1(7) VISION ÖREGRUND 2015 BAKGRUND Öregrund fick sitt privilegiebrev 1491 av Sveriges rikes råd i Uppsala. Skälet till att staden grundades var att Östhammarsborna ville flytta sin stad som var på väg
Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och
04 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e r l a g o c h r i k t l i n j e r - f r å n t e o r i t i l l i d é 0 4 0 4 U t v e c k l i n g a v u t g å n g s p u n k t e r, u n d e
Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås
Bevarandeprogram 2015-10-06 Diarienummer 2008/0670-15 Bevarandeprogram för Skogsarbetarbyn i Jädraås FÖRORD Bygg- och miljöförvaltningen, Ockelbo kommun har på eget initiativ inlett arbetet med ett bevarandeprogram
1873 Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt Kumlin. 1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar Emmaboda.
HISTORIA 11 Nybro stads utveckling Agneta Ericsson och Lotta Lamke på Kalmar läns museum skrev i februari 2006 en byggnadsantikvarisk rapport över Nybros stadsdelar som heter Nybro stadsdelar, Kulturhistoriska
Villa Gavelås. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun 2015-11-25. Villa Gavelås
2015-11-25 Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation av Villa Gavelås (Mellby 102:3) Partille kommun Villa Gavelås Kulturhistorisk dokumentation 2015 Hedvig Zillén Västarvet Kulturmiljö Innehåll Villa
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan
RUNRIKET anhörig person som man är nära släkt med arkeolog person som har till yrke att studera hur människor levde för mycket länge sedan avsluta göra så att något blir klart ben hård del av skelettet
Hangö stad erbjuder för uthyrning Fyra Vindarnas Hus för att där driva café-restaurangverksamhet.
Neljän Tuulen Tupa De Fyra Vindarnas Hus Hangö stad erbjuder för uthyrning Fyra Vindarnas Hus för att där driva café-restaurangverksamhet. Hangö stad äger den gamla restaurangbyggnaden, Fyra Vindarnas
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO. Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag
BEBYGGELSETYPER I ÖREBRO Kort beskrivning av bostadsbebyggelsens generella karaktärsdrag 2 Inledning Varsamhet ska enligt Plan- och bygglagen (kap 8 17) tillämpas vid om- och tillbyggnader, men även vid
Regler för fastighetsägare i Kärrdalen
Regler för fastighetsägare i Kärrdalen Parkera Styrelsen vill meddela följande, att det endast råder P-förbud på Kärrdalsvägen och Myrekärrsvägen enligt beslut från Göteborgs kommun Trafikkontoret och
Start-PM. Ärendet. 2014-07-31 Dnr MSN/2014:541. Planutskottet. Detaljplan för Västra Bosön
2014-07-31 Dnr MSN/2014:541 Planutskottet Start-PM Detaljplan för Västra Bosön Ärendet Idag finns områdesbestämmelser som omfattar Västra Bosön. Bestämmelsernas syfte är att bevara den kulturhistoriskt
FRUSTUNA. Utepedagogik Sverige AB Vulcanusgatan 15 113 21 Stockholm 08-652 52 92 www.utepedagogik.se info@utepedagogik.se
FRUSTUNA Frustuna är belägen strax utanför Gnesta i Södermanland med direkt anslutning till sjön Frösjön och är en perfekt anläggning för verksamhet med den idylliska känslan och närhet till vatten. Frustuna
Söra kollogårds inre och yttre miljö
SÖRA ÄVENTYRSKOLLO Söra kollogård är belägen i Södermanland, en bit norr om Nyköping i en lugn och avskild miljö omgiven av skog och stora ängar med utsikt över Hovrasjön. Kollogården ligger ca tio mil
GRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,
Landöns Byutvecklingsplan
Landöns Byutvecklingsplan 2013 Innehåll BAKGRUND s 3 By och hamn s 3 Natur s 3 Camping s 3 Entreprenörskap s 3 GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT s 4 Öppet möte s 4 Bildande av byalag s 6 Handlingsplan s 7 Sammanfattning
SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-06-09, rev 2010-10-27 ANTAGANDEHANDLING PLANBESKRIVNING
SAMRÅDSFÖRSLAG 2010-06-09, rev 2010-10-27 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:28 TILLÄGG till detaljplan för fastigheten HUMLÖ 1:4, Måsholmen, i Frötuna församling Dnr 10-10110.214 Ks
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN:
VIKINGATIDEN 800-1050 NAMN: VIKINGATIDEN 800-1050 RESOR OCH VAROR En del av järnåldern kallas för vikingatiden. Man tror att ordet viking betyder från viken, alltså någon som levde vid eller brukade uppehålla
VEDDÖKILEN LANDSKAPSANALYS 2012-05-09
Innehållsförteckning Inledning 3 Naturgeografi 4 Kulturgeografi 6 Rumslig visuell analys 9 Landskapskaraktärsområden 12 Framställt av: Liljewall Arkitekter AB www.liljewall-arkitekter.se tel. 031-350 70
Vad är ett torp? I dag hyrs ett 30-tal torp på Tullgarns kungsgård ut som fritidshus. Marken brukas av arrendatorer.
Vad är ett torp? en del fick vara kvar och blev fritidshus. Förutom bostadhuset bestod torpet av flera andra byggnader, som var nödvändiga för att livet skulle fungera. Utedasset, vedboden, fähus för grisen
LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå
LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största
DIALOG 2016 HERTSÖN/LERBÄCKEN
DIALOG 2016 HERTSÖN/LERBÄCKEN Arbete pågår med att ta fram en utvecklingsplan för Hertsön/ Lerbäcken. För att ta reda på vad de som bor i området tycker är viktigast har Luleå kommun bjudit in till ett