Högmossen i Vendel sn, Uppland Slitspårsanalyser av kvartsredskap

Transkript

1 Högmossen i Vendel sn, Uppland Slitspårsanalyser av kvartsredskap Kommentarer till fragmenttyper och deras användning Kjel Knutsson, Stoneslab Introduktion Jag fick under sommaren 2006 i uppdrag av Raä UV mitt genom arkeolog Karl-Fredrik Lindberg, att genomföra en uppföljningsstudie av en slitspårsanalys av ett antal kvartsföremål från en av de grävningar av sten- och bronsålderskaraktär som undersökts i samband med E:4:a dragningen fältsäsongerna Från platsen, Högmossen, valdes ett 30-tal kvartsavslag och kvartsföremål för analys. Resultatet av min analys redovisas i denna rapport. Föregående års analys hade som främsta syfte att undersöka möjligheterna till och relevansen av den här typen av undersökning för de aktuella fyndmaterialen, slitagets bevarandegrad, de eventuella slitspårens kvalité och tidsåtgång för analysen. De frågor som ställdes i början av det lilla projektet kunde på ett bra sätt också besvaras. Slitspåren var välbevarade, slitaget var tydligt och distinkt och jag kunde göra en realistisk bedömning av tidsåtgången för en analys av den här typen. Den första studien 2005 gjordes mot bakgrund av ett rikatat urval av föremål med tydlig redskapskaraktär. Allt för att vara säker på att finna eventuelle redskap, nödvändigt för att kunna utreda de frågor som ställdes till materialet detta år. Uppföljningsstudien i år riktade sig mer mot att bättre förstå den totala variabiliteten i kvartsanvändningen på en lokal av Högmossens typ. Då föregående års analys visade att de identifierade redskapstyperna fördelade sig någotsånär lika över ett antal delområden, valdes ett av dessa, område D, för en fördjupad analys. Rengöringsförfarande Eftersom en slitspårsanalys kräver att de stenytor man analyserar är absolut fria från både mineralpartiklar och fett krävs en noggrann rengöringsprocedur i minst två steg. Det bör påpekas att försök har visat att de procedurer som redovisas här, inte skadar stenens yta. Första steget i rengöringsprocedurerna består i att föremålen placeras i glasskålar med 3% ig Saltsyra under ca ett dygn. Detta lösgör ev mineralpartiklar som fästs vid föremålens yta. Därefter sköljs föremålen under rinnande vatten. Varje föremål tvättas därvid var för sig med en tvållösning, tex vanligt diskmedel och sköljs i kranvatten. Därefter hålls föremålen i en pincett som doppas i en skål med destillerat vatten som i sin tur är placerad i ett ultraljudsbad. Föremålet hänger sas i skålen med vatten för att ej nötas mot glasets insida. Efter ultraljudsbadet torkas kvartsbitarna på en pappersserviett och är så färdiga för analys. Under analysens gång kan tvättningsförfarandet upprepas flera gånger om det anses nödvändigt. Kemiskt ren aceton används vidare för att rengöra föremålen under arbetet vid mikroskopet då handfett snabbt täcker föemålets yta. Allmänna observationer Slitaget på föremålen i år var lika tydliga, välbevarade och distinkta som föregående år. Av totalt 33 föremål utgick 3 stycken som icke analyserbara då de var tillverkade i ett råmaterial (kvartsit) som kräver ett annat angreppssätt vid analysen. Totalt 18 föremål var till synes oanvända. Återstående 9 avslag, kärnor och avslagsfragment uppvisade spår av användning som redskap. Jämfört med föregående år är andelen använda föremål litet, 33% jämfört med 70%. Orsaken till detta kan möjligen sökas i det faktum att urvalen gjordes på helt olika sätt. Analysresultat Ej nötta 18 Utgår 3 Med nötningsskador 9 Antal Jämfört med i fjol framstår ett resultat som särskilt signifikant, de färre redskapstyperna indikerar en annan population ur vilken de analyserade föremålen togs. Knivar och/eller sågar dominerar totalt. Som i fjolårets analys visar det sig att en del föremål uppvisar 1

2 sekundär modifiering som sannolikt gjorts i syfte att skapa en lämplig egg. I årets redovisning har jag valt att sammanföra redskapen till typ av aktivitet och eggform i sex kategorier. Av dessa påträffades fem förra året, 4 detta år. Jag redovisar här beskrivningen av fjolårets redskapstyper och kommenterar årets undersökning i relation till denna. Analysen av bearbetat material, som den försöksvis redovisades i fjolårets rapport, kommer i år att omtolkas genom en mer kvantitativ bearbetning. Årets bestämningar kommer således inte att kommenteras vidare i denna rapport utan får vänta tills arbetet genomförts. Detta ryms dock inte inom nuvarande projekts kostnadsramar utan utförs av mig på ledig tid under vintern 2006/2007. Högmossens redskapstyper i ljuset av slitspårsanalysen Knivar består nära nog uteslutande av tunna avlag eller avslagsfragment, något som delvis ligger i identifikationen av just slitage som tyder på användning som kniv. Även om det inte alltid kan bedömas med säkerhet tycks de komma från bipolär sönderdelning. Dvs tunna, raka avslag valdes för skärande moment vilket i och för sig inte förvånar. I 2006 års undersökning påträffades 9 knivar, av dessa var 5 hela bipolära avslag. Mönstret från i år påminner om föregående års undersökning och förstärker således den bild av urvalskriterier som då erhölls. Ser vi till de övriga knivarna utgörs de av de skarpa eggarna till fragmentariska bipolära avslag. Dvs det var eggen som var det centrala, inte om avslaget blev helt eller inte vid sönderdelningen. Endast ett plattformsavslag hade i 2006 års material nyttjats som kniv. En mer kontextuell analys av knivarna avslag för avslag visade i 2005 års undersökning att de större avslagen (c. 5 cm) har nyttjats på trä eller gräs, de mindre avslagen på något mjukt material. De har alla de gemensamt att eggvinkeln är liten vilket gett en skarp egg ( mellan 10och 30grader). Två stora knivar ( 470; 525) har båda en skarp utstickande näbb som fungerande egg använd så att näbben skar in i det bearbetade materialet som en knivsudd. I detta fall var det bearbetade materialet en fuktig, kiselrik vegetabilie som trä eller gräs. Denna näbb eller udd måste ha varit viktig som signal vid urvalsförfarandet. Det stora avslaget kan i övrigt förstås som ett handtag. Som vi skall se nedan behöver denna näbb inte nödvändigtvis vara resultatet av ett urvalsförfarande, utan kopplas till en medveten tillformning. I 2006 års analys påträffades som visas i tabell 2, 9 st knivar varav två pga skadornas placering och riktning tolkats som en täljkniv (1109). Något liknande påträffades inte i fjol. Jag har i det här fallet valt att lägga dem samman med stiklarna, då de tycks ha använts till samma ändamål som nr 1109, dvs en i en rak täljande rörelse.. De övriga knivarna kan indelas i två grupper. Som i fjolårets analys påträffades knivar där man utnyttjat befintliga, näbbliknande egghörn som en knivsudd (nr 1523, 2324, 5663 och 5688) eller där man genom en retusch skapat ett egghörn (798). De förra är vanligen gjorda av större avslag. De avslag som tolkats som stiklar beroende på användningsspår och eggtyp uppvisar av dessa skäl också en likartad konvention i urvalet av avslag för denna användning. De har samma allmänna form (rektangulär) och storlek (2-3 cm långa). De uppvisar vidare identiska eggtyper i alla tre fallen orsakade av att ett bipolärt avslag eller kärna klyvts på mitten genom en höghastighetsfraktur. På detta sätt har ett stikelliknande föremål bildats. Stiklar används vad vi idag vet på två sätt. Antingen nyttjas spetsen för att gravera med, alternativt nyttjas den trubbiga men rätvinkliga eggen orsakad av stikelslaget eller i vårt fall av höghastighetsfrakturen, som en hyvel. Båda användningssätten har nyttjat på stiklarna från Högmossen, i ett fall (fnr 1560) med båda användningarna på samma redskap. Även här återkommer jag och diskuterar de kulturella konventioner och normer som aktivt format stiklar som redskapsgrupp. Några nya stiklar påträffades inte i årets undersökning, dock påträffades verktyg med samma tillverkningsteknik (5563). Dock påträffades en ny redskapsgrupp som är känd både experimentellt och i etnohistoriska källor. Det är trubbvinkelhyveln (nr 476). Ofta nyttjas stikelslagets trubbiga vinklar hos de formella stiklarna till just hyvling med denna trubbiga vinklar. Denna ty av egg förekommer dock naturligt ymnigt i kvarts då varje rätvinklig brottyta som bildas vid ett avslags sönderfall vid tillslagning, kan användas i denna form av arbete. Det som kallats sågar liknar knivarna men har nyttjats så att en längre del av en rak eller något vågig men kraftig egg nyttjats i en fram och åter rörelse. De material som bearbetats antyder hårda material och trä är sannolikt ett av dem. Urvalskriteriet är här delvis storleken i och med att förhållandevis stora avslag valts. Jämfört med frakturklassifikationen finns inget synligt system. Samtidigt är det uppenbart att eggen är det viktiga då en 2-3 cm lång stabil egg med eggvinklar mellan 20 och 30 grader systematiskt valts oberoende av fragmenttyp. Återigen bör det stora avslaget fungerat som handtag. 2

3 Tre av årets knivar kan möjligen inordnas i denna grupp även jag tillsvidare tolkat dem som knivar. Det gäller knivarna nummer 772; 4338 samt Här har i två fall en retuscherad egg använts i en längsgående rörelse, i ett fall (772) en icke modifierad men vågig egg. Det är den vågiga eggen med utstickande spetsar och kanter som pekar för sågtolkningen. Den detaljerade analysen av slitspåren i samband med dokumentationen kommer möjligen framöver att ge bättre svar. Två prylar har med viss tvekan definierats i materialet. De är två större triangulära avslag med en stadig spets. Jämfört med andra avslag är här spetsen framträdande och då ett visst slitage påträffades koncetrerart till dessa fick de definitionen pryl. Denna redskapstyp måste undersökas experimentellt. Jag har själv begränsad erfarenhet av det och har i nuläget svårt att tolka nötningsskadorna. Inga prylar påträffades i 2006 års undersökning Ser vi till eggvinklarna i relation till använding utbildades i 2005 års undersökning vissa mönster även om vinklarna överlappar för de skilda redskapsgruppern. Stiklarna skiljer sig ut av naturliga skäl då själva stikelfunktionen definieras med hänvisning till eggvinkeln om 90 grader. Detsamma gäller för den trubbvinkelhyvel som observerades i 2006 års undersökning. Knivarna varierade i 2005 års undersökning mellan 10 och 30 grader, dvs de föremål med en näbb som nyttjats som kniv har i regel mycket tunna skarpa eggar års knivar har generellt sett tunnare eggar med en eggvinkelvariation mellan grader. Sågarna/knivarna varierade 2005 mellan grader men men huvuddelen mellan grader. Årets sågande/skärnade eggar varierar vad gäller eggvinkeln mellan grader. Skraporna uppvisade 2005 ett spektrum mellan grader vilket inte kan relateras till deras användningsområde som torrhudsskarpa respektive fuktig hudskrapa. Här får man nog titta närmare på enskildheter i eggens utseende. Täljkniven (fnr SN 1905) passar väl in i den typ av redskap med något kraftigare egg som nyttjats för täljning. Liknande knivar har påträffats på Bjurselet i Västerbotten (Knutsson 1988: 128). Den täljkniv som observerades i 2006 års undersökning (nr 1109) har dock en tunn egg (10 grader) vilket antyder att redskapet kan ha nyttjats till att tälja ett mjukare material. Normativa reduktionsstrategier i kvarts enligt 2005 års undersökning. Kvartsmaterial som dominerande redskapsmaterial under stenålder i östra Mellansverige har pga sitt naturliga sönderfallsmönster vid sönderdelning i samband med verktygstillverkning, varit svårt för forskarna att diskutera i termer av handlingar och handlingssammanhang (Knutsson et al 1999; Lindgren 2004). Grundtyper som florerar i den sydskandinaviska stenålderslitteraturen som stikel, såg, kniv spets borr etc etc. har inte kunnat nyttjas i detta område. Försök som gjorts har ofta gett som resultat att flintans kategoriseringsformer felaktigt nyttjats och projicerats över på kvartsens naturliga sönderfall (Knutsson 1998). Sedan 10 år har ett frakturschema upprättats för kvarts som gjort det möjligt att i ett första steg sortera materialet i teknologiskt begripliga kategorier (Callahan et al 1993). Mot bakgrund av frekvensen av dessa fragmenttyper har boplatsmaterial grovt kunnats ge mening inom ramen för en funktionell klassifikation (Knutsson och Melchert (manuskript); Rankamaa 2002). Det har framförts tankar om att de icke modifierade kvartsfragmenten genom en urvalsprocess nyttjats som verktyg av de förhistoriska människorna, en hypotes som får visst stöd av de undersökningar av nötningsskador på kvartseggar som genomförts på den senmesolitiska lokalen Skumparberget i Glanshammars socken i Närke samt den mellanneolitiska lokalen Bjurselet i Byske socken i Västerbotten (Knutsson & Melchert (manuskript); Knutsson 1988a). Resultatet av funktionsanalysen från de lokaler som presenteras i den här rapporten, ägnar sig också väl åt en reflektion över den typen av kognitiva strategier, dvs aspekter den förhistoriska intentionens uttryck. Som jag diskuterade i rapporten för 2005 års undersökning är kopplingen mellan typ av användning och frakturbild inte alltid närvarande även om vissa typiska fall finns som tex stiklar (se också tabellen om frakturtyper och nötning nedan). Därför gjorde jag en kortare undersökning av hur de föremål som jag identifierat som kniv, såg etc eventuellt modifierats sekundärt i syfte att forma ett verktyg enligt en inlärd konvention. Här visade det sig att de ej modifierade avslagsfragmenten, kärnorna och kärnresterna var i minoritet. Flera redskap var faktiskt medvetet modifierade, ofta efter ett utarbetat grundschema. Stiklarna utgjordes av delade avslag eller kärnor, dvs föremål med rätvinkliga frakturer som uppkommit direkt vid tillslagningen. En närmare analys av de tre föremål som bedömts som stiklar visar dock att alla dessutom även formats genom sekundär bearbetning. H 619 har således ett rätvinkligt brott i ena änden vilket skapar en stikelliknande egghörn. På samma sätt har H 1560 tillformats i ena änden så att ett rätvinkligt hörn bildats, här dock genom två slag snarare än ett enda brott. Den tredje stikeleggens hörn har i stället formats genom ett klassiskt stikelslag där den plana 3

4 höghastighetsfrakturen utgjort plattform. Två avslag med ett typiskt stikelutseende med den karaktäristiska retuschen eller brottytan som möter en trubbvinkelfacett undersöktes i 2006 års analys. Nr 5563 var oanvänd och nr 5554 hade brukats som kniv/såg, där en tunn egg, inte trubbvinkeleggen nyttjats. Knivarna, som enligt 2005 års analys sanno-likt nyttjats på ett kiselrikt material som trä eller gräs, uppvisar på samma sätt medvetna tillform-ningsstrategier. Man har nyttjat en klassisk strategi med anor tillbaka till Homo erectus dagar då en alternerande, bifacial metod nyttjats. Tanken här har varit att genom ett flackt avslag som tränger långt in på avslagets sida skapa en skarp eggvinkel. Genom ett slag från motsatta sidan skapas så ett hörn som blir själva eggen (se tex fnr 525). I vissa fall har man, beroende på styckets form nöjts sig med att bara nyttjat ett existerande egghörn (fnr 470). Den aktiva tillformningen av egghörn ser vi på nr 5554 i 2006 års undersökning även just detta föremål tyckas ha i en sågande skärande rörelse. I vissa fall har man ansträngt sig att forma stycket utan att detta påverkat den använda eggen. Här kan man tänka sig att man försökt göra avslaget greppvänligt eller lämpligt att placera i ett handtag. Detta gäller avslagen 358; 553; 567; Någon sådan sekundärtillfomning har inte påträffats i 2006 års undersökning. Ett stort, helt och ej nött avslag i 2005 års undersökning (fnr 2237) kan kanske betraktas som de ämnen till verktyg som togs till platsen eller möjligen tillverkades där (det senare får den teknologiska analysen utvisa). Ett liknande onött avslag påträffades i 2006 års undersökning (nr 1523:2). Utan tvekan finns här mycket mer att göra. Kvartsens betydelse som källmaterial till diskussionen av livsomständigheter i förhistorisk tid kommer att öka avsevärt om vi kan börja arbeta med en kombination av slitspår, teknologi och kontexter. Så identitetslösa som de i förstone kan tyckas vara, är en feltolkning. De kognitiva strategier som låg bakom kvartsen som råmaterial för eggredskap under stenåldern var väl så komplexa som de som gällde för flinta längre söderut. Sättet att angripa problemet var bara en aning annorlunda. 06 års undersökning talar inte mot 2005 års resultat. Förvånande är dock att inte fler av de typer som upptäcktes 2005 framkom. Jag tror detta slumpurval med all tydlighet visar att det va vassa avslag av vilken typ som helts som nyttjades som knivar och att detta var den allt överskuggande betydelsen för kvartsen som redskapsmaterial på platsen. De kärnor som analyserades 2006 var alla oanvända. Den typ av hästhovsskrapa som var typisk tex i Bjurselet, har inte existerat här. Vidare kan man säga att de naturligt skarpa och svagt konvexa sidor som skapas på en uttjänt bipolär kärna, och som så frekvent nyttjats som skrapor och skrapämnen i Bjurselet ej nyttjats på Högmossen. Sammanfattning En slitspårsanalys har genomförts av ett dryga trettiotal avslag av kvarts från en stenålderslokal från grävningarna längs E:4 an i Uppland. Huvudfrågan var om en djupanalys av det slagna kvartsmaterialet inom en representativ delyta på lokalen Högmossen, skulle visa ett annorlunda brukningsmönster än de som upptäckts genom analys av ett material från en riktad sampling i materialet säsongen Det slumpurval om 33 föremål från område D, som låg till grund för analysen, visade att bipolära avslag brukade som knivar på längsgående eggar eller egghörn, måste ha varit den i särklass vanligaste redskapsformen på Högmossen. Ca 30% av de analyserade avslagen kunde tolkas som knivar. Analysen visar även att den stratifierade samplinen baserat på hos avslagen storskaliga formkriterier som genomfördes 2005, fångade upp ett antal faktiska redskap. Hela 70% av fjolårets avslagsmaterial visade sig vara verktyg. Sammantaget kan man säga att undersökningen har visat att vissa föremålsformer på Högmossen varit så få att de inte fångades upp av en ca 10% slumpsampling av avslag. Men det har också visats att bipolära avslag nyttjade som knivar var så vanliga på Högmossen att slumvalsstrategin fångade upp dem. Om vi antar att samplingen täckt in variabiliteten bör ca 30% av hela Högmossens avslagsmaterial vara redskap, främst knivar/ sågar av skilda slag. Vad gäller övriga typer kan inget sägas annat än att de bör ha varit färre. Litteratur Knutsson, K., Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. AUN 10. Uppsala. Knutsson, K., Making and using stone tools. The analysis of the lithic assemblages from Middle Neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. AUN 11. Uppsala. Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K & C. Lindgren Frakturbilder. Kulturhistoriska kommentarer till kvarts säregna sönderfall vid bearbetning. Tor 24. Uppsala Knutsson, K., Convention and lithic 4

5 analysis. In: Holm, J. & Knutsson, K. (eds.). Third flint alternatives conference at Uppsala. OPIA 16, Department of archaeology and ancient history, Uppsala: Knutsson, K., Lindgren, C., Hallgren, F. & Björck, N The Mesolithic in Eastern central Sweden. In: Boas, J. (ed.) The Mesolithic in central Scandinavia. Universitetets Oldsakssamlings Årbok 22. Oslo: Knutsson, K & P Melchert (manuskript) Ett jaktpass för 7000 år sedan vid Skumparberget II. Lindgren, C., Människor och kvarts. Coast to coast books 11. Avdelningen för arleologi och antik historia, Uppsala universitet, Uppsala. Rankama, T., Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in Tervola. In: Ranta, H (ed.). Huts anmd Houses. Stone Age and Early Metal Age Buildings in Finland. Helsinki:

6 NYCKEL TILL LÄSNING AV SLITSPÅRSTABELLER Nötningstyper: 1) 2) 3) 4) 5) Hårt och torrt material med många sleeks och kraftig erosion av ytan Medelhårt med kiselinslag. Poleringar, sleeks och trärepor (trä, växter) Mjuka material få men systematiskt orienterade repor (hud, kött etc) Torrt och mjukt. Starkt erosivt, rundad eggrand samt sleeks ( torrhud) Mjukt och vått. Polerad eggrand, korta ngt oregelbundna repor (våt hud) Frakturtyper: 1) Bip nodul biplär kärna med krusta 2) Bip k - bipolär kärna 3) Bip k del fragmentarisk och/eller delad bipolär kärna 4) Fr nodul fragmentarisk kärna med krusta 5) Frag k fragmentarisk kärna av okänd typ 6) Pf avslag med plattformsrest 7) Prox pf proximaldel av avslag med plattform 8) Med a medialdel av avslag 9) Dist a distaldel av avslag 10) Bip a bipolärt avslag 11) Bip a frag fragment av bipolärt avslag 12) Bip a del delat bipolärt avslag 13) Bearb a bearbetat avslag av okänt ursprung 14) Frag a fragmentariskt avslag utan närmare definition. 15) Triang splitter Triangulärt splitter 16) V/H Vänster höger fragment 17) Pf k Plattformskärna 18) Mittf Mittfragment 19) Lat lateralt fragment (fragmenttyperna kan med svårighet relateras till frakturbilderna enligt Callahan et al 1993 och Rankamaa 2001på grund av den otydliga teknologin. Men de som kan numrerats har gjorts det enligt enligt följande: B= whole flakes D5, F, G, G1; C prox. fragments C1, F1; D= lateral fragments A2, B4, B5, B6, E2/3, G2; E= prox. lat. frags B1; F= middle fragments är A1, A4, D2; G= prox. side fragments är A5; H= medial fragments är A6, B2, C2, F2; I= distal fragments är A7, B3, C3, D3/4, F3; J= sec. high speed f. A3, D1, E1 6

7 Databas Högmossen 2006 Fyndlokal Fyndnummer Kontext Typ Fraktur Anv 1 Anv 2 Högmossen Bip a prox Onött Högmossen Pf prox Trubbvinkelhyvel Högmossen Bip nodul Onött Högmossen Ej analys Högmossen Bip a Triang. splitter Kniv/såg Högmossen Pf Ej analys Högmossen Bip a L/R Retusch Kniv/hörn Kniv Kniv Högmossen Bip a Triang. splitter Oanvänd Högmossen Bip k Cortex Oanvänd Högmossen Bip a Täljkniv Högmossen Ej analys Högmossen 1523: Bip a Delad nodul Kniv/hörn Högmossen 1523: Pf V/H Oanvänd Högmossen Pf k Oanvänd Högmossen Bip a Oanvänd Högmossen Bip a Oanvänd Högmossen Pf Kniv/hörn Högmossen Pf Oanvänd Högmossen Bip a Kniv/såg Högmossen Pf k Oanvänd Högmossen Bip k Oanvänd Högmossen Av frag prox Oanvänd Högmossen 5546 A3944 Bip a prox Oanvänd 7

8 Högmossen 5547 A3944 Pf prox Oanvänd Högmossen Bip a Ret och lat. frakt Kniv/såg Kniv Högmossen Bip a prox Oanvänd Högmossen Bip a V/H Oanvänd Högmossen A frag Mittfr Oanvänd Högmossen 5605: Bip a prox Oanvänd Högmossen 5605: Pf Lat Oanvänd Högmossen Ej analys Högmossen Bip a Kniv/hörn A7375 Bip a Kniv/hörn Slitagetyper och eggvinklar Fyndlokal Fyndnr Slitage Eggvinkel L B Högmossen 476 Hyvel Högmossen 772 Kniv/såg A20 B Högmossen 798 Kniv/hörn A10 B Högmossen 1109 Täljkniv Högmossen 1523:1 Kniv/hörn Högmossen 2324 Kniv/hörn Högmossen 4338 Kniv/såg Högmossen 5554 Kniv/såg A20 B Högmossen 5663 Kniv/hörn Högmossen 5688 Kniv/hörn

9 Totalt för Högmossen 2006 Redskap KNIV/ SÅG Bip nodul Bip k Bip k del Fr nodul - - Frag k Pf 1-1 Pf prox Bip a prox 3 Med a Dist a HYVEL ONÖTT TÄLJA Bip a Bip a frag Bip a del Bearb a Frag a Bip a Triang sp Pf V/H 1 1 Pf k 2 Mittf Pf Lat 1 Prox bip 1 Bip a V/H 1 1 Summa Sammanställning av identifierade användningsområden och därmed redskapstyper i kvarts relaterat till teknologisk typ 9

10 Illustrationer Redskap där ett egghörn använts: Högmossen 470, 525 A, 798, 1523:1, 2324, 5663, Högmossen 798 detalj av skada eggrand. 10

11 Redskap som gör bruk av en lång tunn skäregg till en längsgående rörelse: H 1390 B, H 761 A, H 5554 A, H 624 A, H 2187 A, H 2212 A, H 4032 A, H 772 B, H 4338 A. 11

12 Sammansatt bild av använd eggdel på H 4338 A. Sammansatt bild av använd eggdel på H

13 Redskap använda i rak täljande rörelse: H 795 B, H 1109 A, H 1560 B. Redskap använt i skärande rörelse: H 2207 A Sammansatt bild av använd eggdel på H 2207 A. 13

14 Redskap använda i sned täljande rörelse: H 358 A, H 567 A, H 610 B. Trubbvinkelredskap: H 476 B. 14

15 15