Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

Transkript

1 UV MITT, RAPPORT 2007:19 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund Södermanland, Nacka socken, Erstavik 6:1, RAÄ 185, RAÄ 186, RAÄ 187 Henrik Runeson

2

3 UV MITT, RAPPORT 2007:19 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund Södermanland, Nacka socken, Erstavik 6:1, RAÄ 185, RAÄ 186, RAÄ 187 Dnr Henrik Runeson

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Mitt Instrumentvägen HÄGERSTEN Tel Fax Riksantikvarieämbetet UV Mitt, Rapport 2007:19 ISSN Kart- och ritmaterial Karlis Graufelds Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/3 Fig. 1 och 2 är godkända ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket (dnr /1287). Utskrift EO Grafiska, Stockholm 2007

5 Innehåll Inledning...4 Antikvarisk bakgrund...4 Arkeologisk potential...5 Målsättning...5 Metod...5 Genomförande...6 Resultat...6 Objekt 3 (RAÄ 187)...6 Fynd...6 Slutsatser...7 Objekt 5 (RAÄ 185)...7 Fynd...7 Slutsatser...7 Objekt 6 (RAÄ 186)...8 Fynd...8 Slutsatser...9 Sammanfattning...9 Referenser...10 Administrativa uppgifter...10 Figur- och tabellförteckning...23 Bilagor Schakttabeller Fyndtabell...12

6 Tre mindre mesolitiska lokaler i Södra Hedvigslund belägna i Älta, Nacka kommun förundersöktes i december 2006 och i april 2007 av UV Mitt, Avdelningen för arkeologiska undersökningar vid Riksantikvarieämbetet. Resultaten visar, med sina i rummet begränsade koncentrationer av slagen kvarts, på platser som utnyttjats under kort tid, i något fall kanske bara under en dag. Förundersökningens resultat kan ge underlag för att tolka de skillnader som ändå föreligger mellan de tre boplatserna. Platsernas funktion och vad människorna gjort där kan, trots att de vid en första anblick liknande fyndmaterialen, ha skilt sig åt. Inledning Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Mitt utförde december 2006 och april 2007, efter ett beslut av Länsstyrelsen i Stockholms län förundersökningar av tre mesolitiska lokaler, RAÄ 185, RAÄ 186 och RAÄ 187, vid Södra Hedvigslund i Älta, Nacka socken, Södermanland (fig. 1 2). Förundersökningen skedde med anledning av att Småa Hus AB avser att uppföra ett bostadsområde inom ett större område söder om den befintliga villabebyggelsen i Hedvigslund. I en utredning gjord av Stockholms läns museum våren 2006 påträffades, inom området tre platser med fynd av slagen kvarts (Werthwein 2006). Lokalerna kom att benämnas objekt 3 (RAÄ 187), objekt 5 (RAÄ 185) och objekt 6 (RAÄ 186). Enligt önskemål från exploatören förundersöktes platserna med objekt 3 först i ordningen. Antikvarisk bakgrund Före det att den arkeologiska utredningen utfördes av Stockholms läns museum var inga fornlämningar kända inom utredningsområdet. Värt att notera var dock att det cirka 500 meter åt söder, vid Skrubba, framkommit flera boplatser från stenålder, främst senmesolitikum. Tre av dessa (RAÄ 249, RAÄ 250 och RAÄ 262 i Brännkyrka socken) har varit föremål för arkeologiska undersökningar (Gustafsson 1998, Neander & Granath-Zillén 2000, Granath-Zillén 1998 och 2000, Olsson 2003). Den undersökta boplatsen som geografiskt och sannolikt också dateringsmässigt ligger närmast Hedvigslund var belägen vid Skrubba strandkyrkogård, RAÄ 262. På lokalen påträffades tämligen stora mängder bearbetat stenmaterial, huvudsakligen kvarts. Sammanlagt ett fyrtiotal anläggningar, främst skärvstenskoncentrationer och rester efter härdar och härdgropar framkom också. Fornlämningen låg på nivåer av cirka m.ö.h. och kunde, även om enstaka dateringar pekade mot äldre mellanneolitikum, via koldateringar huvudsakligen visas höra till senmesolitikum, cirka f.kr. En förstudie för området som gjordes vid Hedvigslund 2004 av Botark indikerade att stenålderslämningar också kunde finnas inom ytan för den nu planerade bebyggelsen.(broström 2004). Vid den följande utredningen identifierades sammanlagt sex platser där fynd av kvarts visade på boplatser eller aktivitetsytor. Två av dessa platser, objekt 3 och 6, hade redan pekats ut vid förstudien (Werthwein 2006). Gemensamt för flera av de utpekade lokalerna var att de topografiskt legat skyddade med små bergsklackar i ryggen. De tre platser som var föremål för förundersökningen ligger på nivåer mellan m ö.h., vilket skulle innebära att de är äldre än lämningarna på Skrubba strandkyrkogård. Objekt 3 (RAÄ 187), ligger i en sydvästsluttning och avgränsas i nord, nordost och sydost av berg. En kvartsskrapa påträffades vid förstudien och ytterligare en bit bearbetad kvarts framkom i en provruta vid utredningen. Objekt 5 (RAÄ 185) är belägen på en bergsavsats som vetter mot öster. Vid utredningen framkom bearbetad kvarts, totalt fem stycken, i två provrutor. 4 Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

7 Objekt 6 (RAÄ 186) utgörs av en platå på en svag förhöjning med berg i söder och norr. På denna lokal påträffades vid förstudien kvartsavslag och under utredningen sammanlagt 13 bitar slagen kvarts i en provruta. Arkeologisk potential Lokalerna vid Hedvigslund är belägna på något högre nivåer än de undersökta boplatserna i Skrubba och kan, om de är lämningar efter strandanknutna verksamheter, antas tillhöra en något äldre fas av mesolitikum. Många mesolitiska boplatser är tack vare inventeringar på och 1990-talet kända på Södertörn. Tre områden, runt Haninge, Huddinge och Grödinge, står för de flesta kända boplatserna. Av dessa har åtminstone lokalerna vid Huddinge och Grödinge varit belägna i tämligen skyddade lägen i den dåtida skärgården. Läget för boplatserna vid Skrubba (och Hedvigslund) är annorlunda jämfört med dessa i och med att det bör ha varit mer utsatt för väder och vind (Neander & Granath-Zillén 2000). De småskaliga lämningarna vid Hedvigslund ligger i skyddade lägen i anslutning till berghällar. Lokalernas litenhet gör att det är sannolikt att de antagligen bara besökts ett fåtal gånger. Detta gör att chansen måste bedömas som god att se spåren efter korta tidsförlopp och att tolkningar där materialet ses synkront kan vara givande. Lokalerna skulle kunna visa på enskilda fiske- och säljaktsexpeditioner i den yttre skärgården. Målsättning Målet med förundersökningen var enligt Länsstyrelsens kravspecifikation att fastställa fornlämningarnas omfattning, utbredning, karaktär samt om möjligt deras datering. De målsättningar som ryms inom förundersökningens ram kan sammanfattas enligt följande: Att bedöma lokalernas omfattning och utbredning. Att få en uppfattning om lokalernas karaktär avseende fyndspridningens intensitet och fyndens karaktär, det fyndförande lagrets horisontella och stratigrafiska utbredning samt förekomsten av anläggningar. Att om möjligt datera lokalerna. Metod För att få en uppfattning om de tre fornlämningarnas omfattning samt för att finna eventuella anläggningar togs sökschakt upp med hjälp av traktorgrävare. Markvegetationen avlägsnades och jorden banades av skiktvis. Schakten grovrensades inledningsvis med fyllhammare varefter delar av den avbanade ytan rensades med skärslev till ett djup av mellan två och fem cm. Den djupare rensningen gjordes i syfte att utröna lokalernas karaktär beträffande fyndspridningens intensitet, fyndens karaktär samt eventuell stratigrafi. Ingen sållning tillämpades eftersom indikationerna från utredningen tydde på att fyndbilden var gles. Fältdokumentationen skedde genom inmätning med totalstation och för hand genom till exempel profilritning. Fotografering gjordes med digitalkamera. All dokumentation registreras i Riksantikvarieämbetet Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 5

8 UV:s fältdokumentationssystem Intrasis. GIS-bearbetning gjordes i Intrasis Analysis samt i ArcMap. Fyndregistreringen skedde i en förenklad form. De uppgifter som noterades var fyndomständighet, material och sakord. Ytterligare iakttagelser, som exempelvis slagmetod, infördes i anmärkningsfältet. När det gäller sakorden användes fyra begrepp: bearbetat, kärna, föremål och splitter. Termen bearbetat användes här som ett sammanfattande begrepp för den slagna kvartsen/kvartsiten som inte kunde föras till de övriga tre grupperna. Detta innebär att avslag, avslagsfragment och avfall kom att registreras under kategorin bearbetat. Det slagna material som var mindre än en cm 2 registrerades som splitter. I kategorin kärna ingick även kärnfragmenten. Genomförande Förundersökningen kom, på grund av väderförhållanden, att utföras under två perioder. Objekt 3 förundersöktes två dagar i december 2006, medan fältarbetet för objekten 5 och 6 kom att utföras i april Resultat Objekt 3 (RAÄ 187) Objekt 3 låg på nivåer av cirka m.ö.h i en svag sluttning mot sydväst ned mot en större svacka som sluttar mot söder. Platsen är bevuxen med granskog och i svackans lägre belägna delar var marken något sumpig. Under det 0,1 0,3 meter djupa humuslagret vidtog i de mot en bergsklack högre belägna partierna siltig sand med relativt stor andel sten. Längre ned i den svaga sluttningen bestod jordarten av sandig silt och inslaget av sten var mindre. Totalt åtta schakt med en sammanlagd yta på 192 m 2 öppnades med grävmaskin. I schakten rensades valda delar av ytan med skärslev, totalt sex områden (15 m 2 ), till ett djup av cirka 3 5 cm. I fyra av schakten framkom bearbetad kvarts (fig. 3 4). Det visade sig att fynden huvudsakligen påträffades i de nedre, västliga partierna. I de övre delarna, närmast bergsklacken framkom inga fynd. Inga anläggningar eller arkeologiskt urskiljbara lager påträffades inom lokalen. Tabell 1. Fyndmaterialet från objekt 3. Material Sakord Antal Vikt, g Kvarts Bearbetat ,5 Splitter 6 2,1 Totalt ,6 Kvartsit Bearbetat 1 1,2 Totalt ,8 Fynd Totalt framkom 22 bitar slagen kvarts och en slagen bit kvartsit. Huvuddelen, 19 stycken, påträffades i det centralt belägna schaktet 252. I mitten av detta schakt låg kvartsen i en 2,0 1,5 meter stor koncentration. Cirka en fjärdedel av kvartsen uppvisar råytor. Själva kvartsen är av varierande kvalitet, allt från homogen till förorenad och sprickig. Materialet kommer både från morän och åder. Inga kärnor påträffades men i det bearbetade materialet kunde två avslag konstateras vara slagna med plattformsteknik och ett med bipolär teknik. Allmänt sett föreföll plattformsteknik dominera. Det finns exempel på både grövre tillslagning i form av enstaka avfall och finare representerade av avslagsfragment, avslag och splitter (fig. 5). 6 Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

9 Slutsatser Fornlämningen vid objekt 3 förefaller efter förundersökningen omfatta ett cirka meter stort område, där enstaka fynd respektive en koncentration av kvarts visar att platsen utnyttjats under mesolitikum. Den förhållandevis täta spridningen i en koncentration antyder att spåren där är resultatet efter enstaka, troligen endast ett, besök på platsen. Att små mängder kvarts även framkommit i andra delar av fornlämningen skulle dock kunna tyda på att lokalen i sig brukats flera gånger. Den skrapa som påträffades vid förstudien (Broström 2004) visar att platsen också innehåller färdiga redskap. Tekniskt dominerar plattformsmetoden, vilket inte är fallet på de övriga lokalerna. Objekt 5 (RAÄ 185) Boplatsen vid objekt 5 låg i skogsmark på en platå, cirka m ö.h. Platsen uppvisar flera partier där berg går i dagen och marken är i allmänhet stenig med enstaka större block. På stora delar av området är torvlagret tunt, direkt på berghäll. Men schakten placerades i syfte att hitta lämpligt underlag, så i de flesta schakt som undersöktes var underlaget grusig sand. Den begränsade ytan och det faktum att delar av området bestod av övertorvad berghäll gjorde att endast fem schakt, med en total yta av 57 m 2 grävdes: Inom dessa kom sex områden à 25 m 2 att finrensas till ett djup av 0,03 0,05 meter. Ytan där fynd framkom var totalt cirka meter stor. Majoriteten av den slagna kvartsen framkom på lokalens sydvästra del, upp mot bergssluttningen (fig. 6). Inga anläggningar eller arkeologiskt urskiljbara lager påträffades. Fynd Sammanlagt framkom 36 stycken bitar slagen kvarts- eller kvartsit. Huvuddelen, 29 fynd, påträffades i ett av schakten, 1036, och låg i en cirka 1,7 meter i diameter stor koncentration. Inom denna koncentration kunde en mindre, 0,25 meter i diameter stor ansamling av slagen kvartsit urskiljas. Enstaka kvarts- eller kvartsit framkom också i fyra av de totalt sex undersökta schakten. En förhållandevis låg andel av kvartsen hade råa ytor, cirka 15 procent. Materialet var av varierande kvalitet, både åderkvarts och moränkvarts fanns. Inte heller här påträffades några tydliga kärnor. Men i det bearbetade materialet fanns en klar övervikt för bipolär teknik: fyra bipolära avslag kunde identifieras medan endast ett plattformsavslag kunde urskiljas. Allmänt sett bestod det bearbetade materialet av mindre bitar än vid objekt 3 och 6. I det cirka sju meter öster om S1036 belägna S1023 framkom fem bitar slagen kvarts, varav ett, F32, tolkades som ett föremål. Den relativt djupa konkava retuschen skulle kunna indikera att det rör sig om ett redskap för bearbetning av hårt material, som trä eller ben (fig. 7). Tabell 2. Fyndmaterialet från objekt 5. Material Sakord Antal Vikt, g Kvarts Föremål 1 6,3 Bearbetat ,7 Splitter 8 2,0 Totalt ,0 Kvartsit Bearbetat 3 2,9 Splitter 3 0,7 Totalt 6 3,6 Totalt ,6 Slutsatser Efter förundersökningen uppskattas fornlämningens omfattning vid objekt 5 till ett cirka meter stort område. Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 7

10 Den förhållandevis täta spridningen i en koncentration antyder att spåren är resultatet efter enstaka besök på platsen. Om den mindre ansamlingen av kvarts, inkluderande föremålet F32, ingår i samma sammanhang som den större koncentrationen är dock ovisst. Tolkningen av föremålet F32 som ett redskap för arbete i hårda material och den låga andelen råytor på den slagna kvartsen, kan ge uppslag för en hypoteser om lokalens funktion. Det förefaller inte som att man tillverkat nya redskap utan snarare att man sett över och reparerat sin utrustning i samband med säljakt- eller fiskeexpeditioner. Objekt 6 (RAÄ 186) Objekt 6 är belägen i skogsmark på en svag förhöjning i form av en cirka 30 meter i diameter stor platå. Boplatsen ligger på en höjd av cirka m ö.h. I norr och söder finns synlig berghäll och på stora delar av platån är torvlagret tunt, direkt på berghäll. Men mellan berghällarna finns också fickor med grusig sand. Schakten placerades i huvudsakligen på de delar av området som bedömdes innehålla sådana fickor (fig. 9). Sammanlagt åtta schakt med en total yta av 138 m 2 öppnades med grävmaskin. I schakten rensades valda delar av ytan med skärslev. Sju områden, sammanlagt 29 m 2, rensades till ett djup av cirka 3 5 cm. I två av schakten framkom bearbetad kvarts. En överväldigande majoritet framkom i det västligaste schaktet S2001. I övrigt påträffades enstaka fynd i en liten grusig ficka omgiven av berghäll i S2008. Övriga schakt, som med ett undantag, S2034, saknade berghäll, var alltså fyndtomma. En möjlig rest av en härd (A2100) med en relativt gles koncentration av skörbrända stenar schaktades fram och rensades under förundersökningen. Anläggningen undersöktes dock inte i detta skede eftersom dess värde inom platsens inre struktur och fyndspridning bedömdes som högt. Dessutom ansågs möjligheten att finna daterbart organiskt material som mycket låg. Inget daterbart organiskt material observerades vid rensningen och inga sotfärgningar eller andra mörkfärgningar kunde heller konstateras. I det fyndrika schaktet 2001 låg den bearbetade kvartsen i två delvis olikartade koncentrationer. Den tätaste var cirka 1,2 1,0 meter stor och var belägen omedelbart väster om en cirka 0,75 meter i diameter stor sten. En annan, glesare spridd grupp av fynd, anslöt till den möjliga härden (fig ). Fynd Vid förundersökningen framkom totalt 51 bitar slagen kvarts. Av dessa låg tre i schakt 2008 och de övriga i schakt Bland fynden märks fyra kärnor. Både plattforms- och bipolär metod finns representerat: tre har plattform och en kärna är bipolär. I det i övrigt bearbetade materialet råder det dock en viss övervikt för avslag i bipolär teknik. Av åtta avslag där en bedömning av teknik kunnat göras har sex spår efter bipolär metod. Råytor är vanligare på materialet från denna boplats i jämförelse med de två andra lokalerna: nästan en tredjedel av fynden uppvisar sådana ytor. Både moränkvarts och åderkvarts finns representerade i materialet. 8 Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

11 Slutsatser Området där fynden framkom var totalt cirka meter stort. Den täta koncentrationen med kvarts runt den tidigare nämnda större stenen, i kombination med de fyra kärnorna tyder på att det här skett en bearbetning av kvarts och sannolikt också en tillverkning av redskap. Man har här sannolikt utfört fler led i tillverkningsprocessen, vilket förutom förekomsten av kärnor också den höga andelen kvarts med råytor antyder. Härden skulle kunna vara ett tecken på att platsen utnyttjats under längre tid än de två andra förundersökta lokalerna. Intrycket är att lämningarna stammar från något, eller några, lite mer långvariga besök. Tabell 3. Fyndmaterialet från objekt 5. Material Sakord Antal Vikt, g Kvarts Kärna 4 325,5 Bearbetat ,5 Splitter 7 3,1 Totalt ,1 Kvartsit Bearbetat 1 5,0 Totalt 1 5,0 Totalt ,1 Sammanfattning Trots att inget daterbart material framkom vid förundersökningen av de tre fornlämningarna råder det med tanke på fyndmaterialets utseende och nivå över havet knappast något tvivel om att fornlämningarna tidsmässigt hör till mesolitikum. Objekt 3 och 6 ligger nivåmässigt nära varandra, runt 50 m ö.h., och är sannolikt relativt samtida. Det cirka fem meter högre belägna objekt 5 är troligen något äldre. Denna lokal skulle kunna höra till tiden cirka f.kr. medan de två tidigare nämnda kan ligga i det följande millenniet. De tre fornlämningarna ger vid en första anblick ett likartat intryck, de är små till ytan och innehåller måttliga mängder slagen kvarts. Men det finns skillnader mellan lokalerna, och det är dessa som är viktiga att poängtera om vidare tolkningar ska kunna göras av platserna. Vid objekt 3 som är den lokal som är svårast att kategorisera förefaller en i rummet begränsad koncentration av kvarts tyda på att fornlämningen framför är resultatet av ett kortvarigt besök. Om de enstaka fynd på andra delar av lokalen som framkom hör samman med koncentrationens fynd är inte möjligt att säga. Objekt 3 är den enda av boplatserna där plattformsmetoden dominerar. Även på objekt 5, den sannolikt äldsta boplatsen, fanns en tydlig koncentration av kvarts. Men några meter från denna påträffades en mindre grupp av fynd, bl.a. innefattande ett redskap med konkav egg som bör ha använts för att bearbeta hårda material. Liksom för objekt 3 är det inte i förundersökningsskedet möjligt att veta om det övriga materialet är synkront med gruppen av fynd runt redskapet. Eftersom inga kärnor finns och råytor på kvartsen är ovanliga förefaller man inte ha tillverkat nya redskap på platsen, utan istället reparerat och underhållit sina jakt- och fiskeredskap. Objekt 6 skulle, trots sin blygsamma ytmässiga utsträckning, vara den lokal som utnyttjats på det mest komplexa sättet. Det något större antalet fynd, det faktum att ett flertal kärnor framkom och att kvartsen i tämligen hög grad uppvisar råytor, tyder på att man förutom att ha underhållit sina redskap, också tillverkat nya. Den möjliga härden är ett argument för att platsen använts under längre tid än de övriga lokalerna. Små mesolitiska lokaler med relativt måttliga mängder kvarts belägna i den forntida yttre skärgårdsmiljön ses generellt som lämningar efter säljakt- och fiskeexpeditioner. Dessa tolkningar förefaller vara rimliga, men går det att säga något mer om dessa typer av platser? De tre lokalerna vid Södra Hedvigslund uppvisar både likheter och skillnader och det tycks Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 9

12 som att aktiviteterna på lokalerna inte varit identiska. Boplatserna vid Södra Hedvigslund kan, både som enskilda objekt, men kanske främst via jämförelser med varandra, ge flera värdefulla bidrag till diskussionerna om mesolitikum i regionen. Referenser Broström, S-G Södra Hedvigslund, i kommundelen Älta, Nacka kommun. Arkeologisk analys och förstudie. Arkeologisk bedömning av programområde inför detaljplaneläggning Södra Hedvigslund i kommundelen Älta, Nacka kommun. Botark. Granath-Zillén, G Skrubba bergkross. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:93. Stockholm Avgränsning vid Skrubba strandkyrkogård. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2000:1. Stockholm. Gustafsson, P Skrubba, Strandkyrkogården. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 1998:54. Stockholm. Neander, K. & Granath-Zillén, G Mesolitisk boplats vid Skrubba Strandkyrkogård. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, rapport 2000:7. Stockholm. Olsson, E Boplatsytor från senmesolitikum och tidigneolitikum i Skrubba. Riksantikvarieämbetet. UV Mitt, dokumentation av fältarbetsfasen 2003:2. Stockholm. Werthwein, G Stenålderslämningar och gränsmärken vid Södra Hedvigslund. Arkeologisk utredning vid Södra Hedvigslund, Nacka socken och kommun, Södermanland. Rapport 2006:15. Stockholms läns museum. Stockholm. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Projektnummer: Intrasisisprojekt: M2006:050. Undersökningstid: 11 och 13 december 2006 samt april Projektgrupp: Henrik Runeson (projektledare), Pehr Lindholm (arkeolog). Underkonsulter: Stockholms åkeri AB, Trimtec AB. Undersökt yta: 387 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 10I 4h Älta. Koordinatsystem: RT 90, 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: Objekt 3 (RAÄ 187): x , y Objekt 5 (RAÄ 185): x , y Objekt 6 (RAÄ 186): x , y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 20 digitala foton med Unr 4618_1 20. Fynd: Fynd med Fnr är inlämnade för fyndfördelning till Statens historiska museum (SHM), Stockholm. 10 Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

13 Bilagor Bilaga 1. Schakttabeller Objekt 3 Snr Area (m 2 ) Beskrivning Fynd ,5 2,5 m stort och 0,10 0,15 m djupt. Torv och - humuslagret var ca 0,10 0,15 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun silt. Rikligt med 0,01 0,15 m stora stenar ,5 2,5 3,0 m stort och 0,10 0,30 m djupt. Torv och - humuslagret var ca 0,10 0,30 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun silt. Måttligt med 0,10 0,20 m stora stenar. Centralt i schaktet fanns en större, ca 0,8 m stor, sten ,20 0,25 m stort och 0,10 0,20 m djupt. Schaktet 2 kvarts (F16 F17) är V-format. Torv och humuslagret var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun silt. Enstaka stenar, 0,10 0,30 m stora ,5 m stort och ca 0,1 0,2 m djupt. Torv och humuslagret 1 kvarts (F1) var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vid- tog ljusbrun, siltig sand med småsten ,0 2,5 m stort och 0,15 0,20 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vidtog rödgul, siltig sand med enstaka stenar. 1 kvarts (F18) ,5 m stort och 0,15 0,20 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun, siltig sand. Enstaka 0,2 0,3 m stora stenar. Enstaka slagen kvarts i schaktets nordligaste och sydligaste del samt en koncentration av kvarts i den centrala delen m stort och 0,20 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,20 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun silt. Centralt i schaktet fanns enstaka 0,3 m stora stenar ,5 2,5 m stort och 0,10 0,20 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun, siltig sand med inslag av småsten och grus. Enstaka större stenar, ca 0,1 0,2 m stora. 18 kvarts (F2 F15 och F19 F23) - - Objekt 5 Snr Area (m 2 ) Beskrivning Fynd ,0 2,0 m stort och 0,10 0,15 m djupt. Torv och humuslagret - var ca 0,10 0,15 m tjockt och därunder vid- tog brun fin sand. Rikligt med sten 0,05 0,80 m stora ,0 2,7 m stort och 0,10 0,30 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,15 m tjockt och därunder vidtog brun, fin sand. Rikligt med med 0,05 m stora stenar. En bit slagen kvartsit påträffades i schaktets sydvästra hörn. 1 kvartsit (F24) ,0 2,5 m stort och 0,15 0,20 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vidtog rödgul, siltig sand med enstaka stenar ,20 0,25 m stort och 0,10 0,20 m djupt. Schaktet är V-format. Torv och humuslagret var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun silt. Enstaka stenar, 0,10 0,30 m stora ,5 m stort och ca 0,1 0,2 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,1 0,2 m tjockt och därunder vidtog ljusbrun, siltig sand med småsten. 5 kvarts (varav 1 föremål) (F32 F33 och F35 F37) 1 kvarts (F34) 24 kvarts, 5 kvartsit (F25 F31 och F38 F59) Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 11

14 Objekt 6 Snr Area (m 2 ) Beskrivning Fynd ,0 2,5 m stort och 0,10 m djupt. Torv och humuslagret var ca 0,10 m tjockt. I östligaste delen av schaktet vidtog berghäll under torven. Grusig sand med mindre stenar. I schaktets centrala del fanns en större sten, 0,9 0,7 m stor. Omedelbart väster om stenen framkom en koncentration av slagen kvarts och ca två meter öster om stenen påträffades en möjlig härd (A2100). Runtom och i denna framkom slagen kvarts ,5 3,5 m stort och 0,10 m djupt. I princip hela schaktet bestod av övertorvad berghäll. I östra delen fanns dock en ficka, 2 1,5 m stor, med siltig sand och enstaka större stenar, 0,10 0,20 m stora. I fickan påträffades enstaka kvarts ,0 3,0 m stort och ca 0,10 m djupt. Östra delen bestod av sandig silt med större stenar, 0,1 0,5 m stora. V-delen innefattade en övertorvad förhöjning av en berghäll ,0 3,0 m stort och ca 0,15 m djupt. Belägen omedelbart öster om en övertorvad berghäll som sluttar brant ca 1,5 m. Underlaget bestod av grusig sand med enstaka större stenar, 0,1 0,3 m stora ,0 2,0 m stort och 0,10 m djupt. Grusig sand med enstaka stenar, 0,1 0,2 m stora ,5 2,0 m stora och ca 0,15 m djupt. Västra delen av schaktet bestod av övertorvad häll. I östra delen var underlaget grusig sand ,5 m stort och ca 0,10 m djupt. Grusig sand ,0 2,0 m stort och 0,10 m djupt. Grusig sand med - enstaka stenar, 0,1 0,2 m stora. 53 kvarts, varav 4 st kärnor. FG (F60 F70 och F74 F110) 2 kvarts, 1 kvartsit (F71 F73) Bilaga 2. Fyndtabell Fnr RAÄ nr Material Sakord Antal Vikt (g) Fyndomständighet Anmärkning Fyndenhet x-koordinat y-koordinat Kvarts Bearbetat 1 2,4 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 3,5 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 20,2 Schaktning Plattformsavslag , , Kvarts Bearbetat 1 4,0 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,5 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 3,0 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 14,0 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 1,4 Rensning Bipolär , , Kvarts Splitter 1 0,4 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 29,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 1,8 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 9,3 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 11,2 Schaktning Retusch? Bipolärt , ,64 avslag Kvarts Splitter 1 0,5 Schaktning , , Kvarts Splitter 1 0,4 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 1,2 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 6,2 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 39,0 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 9,7 Schaktning , , Kvarts Splitter 1 0,2 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 3,5 Schaktning , , Kvartsit Bearbetat 1 1,2 Schaktning , ,16 12 Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

15 Fnr RAÄ nr Material Sakord Antal Vikt (g) Fyndomständighet Anmärkning Fyndenhet x-koordinat y-koordinat Kvartsit Bearbetat 1 0,8 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 4,5 Schaktning , , Kvarts Splitter 1 0,1 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 1,3 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 4,3 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 1,0 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 270,0 Schaktning Bearbetad , ,32 nodul Kvarts Splitter 1 0,7 Schaktning , , Kvarts Föremål 1 6,3 Schaktning Konkav , ,22 retusch, redskap? Kvarts Bearbetat 1 9,3 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 7,3 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 2,6 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 2,8 Rensning Bipolärt kärnfragment? , , Kvarts Bearbetat 1 10,9 Rensning Bipolärt avslag , , Kvarts Splitter 1 0,3 Rensning , , Kvartsit Bearbetat 1 1,6 Rensning , , Kvartsit Bearbetat 1 0,5 Rensning , , Kvartsit Splitter 1 0,4 Rensning , , Kvartsit Splitter 1 0,1 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 2,4 Rensning Bruksretusch? , , Kvarts Splitter 1 0,2 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 3,0 Rensning , , Kvartsit Splitter 1 0,2 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 2,1 Rensning Bipolärt avslag , , Kvarts Bearbetat 1 3,5 Rensning Bipolärt avslag , , Kvarts Bearbetat 1 2,0 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 0,5 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 4,8 Rensning Plattformsavslag , , Kvarts Bearbetat 1 0,9 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,4 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 1,7 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 7,5 Rensning Råyta från , ,30 nodul Kvarts Splitter 1 0,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 2,3 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 0,3 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 15,8 Schaktning Bipolär , , Kvarts Kärna 1 30,5 Schaktning Fragment, , ,42 plattformskärna Kvarts Bearbetat 1 16,5 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 7,1 Schaktning Skrapliknande , ,67 form Kvarts Bearbetat 1 13,0 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 4,0 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 12,3 Schaktning Bipolärt avslag., bruksretusch? , ,91 Tabellen fortsätter på nästa sida. Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 13

16 Fnr RAÄ nr Material Sakord Antal Vikt (g) Fyndomständighet Anmärkning Fyndenhet x-koordinat y-koordinat Kvarts Bearbetat 1 29,2 Schaktning Bipolärt avslag, , ,30 bruks- retusch? Kvarts Bearbetat 1 1,0 Schaktning , , Kvarts Splitter 1 0,2 Schaktning , , Kvartsit Bearbetat 1 5,0 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 8,4 Schaktning , , Kvarts Bearbetat 1 4,9 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 8,9 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,4 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 3,0 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 1,8 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 0,4 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 1,4 Rensning Bipolärt avslag , , Kvarts Bearbetat 1 1,1 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,3 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 0,7 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 2,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 0,9 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 1,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 6,8 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 16,6 Rensning Plattformsavslag , , Kvarts Splitter 1 0,7 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 8,5 Rensning Bipolärt avslag , , Kvarts Kärna 1 250,0 Rensning Plattforms , ,23 kärna Kvarts Kärna 1 41,8 Rensning Fragment av , ,60 plattformskärna Kvarts Bearbetat 1 6,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 4,7 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 18,4 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 9,8 Rensning Fragment av , ,06 plattformsavslag Kvarts Splitter 1 0,3 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 0,7 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 5,5 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 25,0 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 23,3 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,8 Rensning , , Kvarts Kärna 1 3,2 Rensning Bipolär , , Kvarts Bearbetat 1 1,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 10,4 Rensning , , Kvarts Splitter 1 0,4 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 3,7 Rensning Konkav retuscherad , ,33 yta? Kvarts Bearbetat 1 4,1 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 14,4 Rensning , , Kvarts Bearbetat 1 2,0 Schaktning Bipolärt avslag , , Kvarts Bearbetat 1 0,5 Rensning , ,96 14 Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

17 Fig. 1. Utdrag ur Topografiska kartans blad 10I SO med lägena för förundersökningsområdena markerade. Skala 1: Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 15

18 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Figurförteckning f Fig. 3. Översikt över objekt 3:s norra del. Foto är taget från öster. Foto:Henrik Runeson, Fig. 2. De undersökta schakten samt fornlämningarnas uppskattade utsträckning efter genomförd RAÄ UV Mitt. förundersökning markerade Unr 4618:2. Fig. 4. Översikt av objekt 3:s centrala del. Det fyndförande schaktet, S2052, syns i bakgrunden. Fynden markeras av gula pinnar. Foto:Henrik Runeson, RAÄ UV Mitt. U4618:4. " på utdrag ur digitala Fastighetskartans blad 10I 4h. Skala 1:5000. Fig. 5. Schakt, rensade ytor och fynd för objekt 3. Skala 1:400. Fig. 6. Översikt av Objekt 5. Foto är taget från söder. Foto: Pehr Lindholm, RAÄ UV Mitt. Unr 4618:9. Fig. 7. Ett retuscherat redskap, F32. Foto: Henrik Runeson RAÄ UV Mitt. Unr 4618:1. Fig. 8. Schakt, rensade ytor och fynd från Objekt 5. Skala 1:200. Fig. 9 Översikt från norr av Objekt 6. I förgrunden syns schaktet S2008 och i bakgrunden det fyndrika S2001. Foto: Pehr Lindholm, RAÄ UV Mitt. Unr 4618:20. Fig 10. Schakt, rensade ytor och fynd från Objekt 6. Skala 1:200. Fig. 11. Den östra delen av schaktet S2001. I bildens vänstra del syns en större sten. En koncentration av kvarts ansluter omedelbart till öster. I bildens vänstra del syns den möjliga härden A2100. Gula pinnar visar platsen för de punktinmätta fynden. Fotot är tagit från söder. Foto: Pehr Lindholm, RAÄ UV Mitt. Unr 4618:12.!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 1:5 000!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! "!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 16 Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

19 Fig. 3. Översikt över objekt 3:s norra del. Fotot är taget från öster. Foto: Henrik Runeson (U4618_2). Fig. 4. Översikt av objekt 3:s centrala del. Det fyndförande schaktet, S2052, syns i bakgrunden. Fynden markeras av gula pinnar. Foto: Henrik Runeson (U4618_4). Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 17

20 Fig. 5. Schakt, rensade ytor och fynd för objekt 3. Skala 1: Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

21 Fig. 6. Översikt av objekt 5. Foto är taget från söder. Foto: Pehr Lindholm (U4618_9). Fig. 7. Ett retuscherat redskap, F32. Foto: Henrik Runeson (U4618_1). Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 19

22 Fig. 8. Schakt, rensade ytor och fynd från objekt 5. Skala 1: Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

23 Fig. 9. Översikt från norr av objekt 6. I förgrunden syns schaktet S2008 och i bakgrunden det fyndrika S2001. Foto: Pehr Lindholm (U4618_20). Fig. 11. Den östra delen av S2001. I bildens vänstra del syns en större sten. En koncentration av kvarts ansluter omedelbart till öster. I bildens vänstra del syns den möjliga härden A2100. Gula pinnar visar platsen för de punktinmätta fynden. Fotot är taget från söder. Foto: Pehr Lindholm (U4618_12). Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 21

24 Fig. 10. Schakt, rensade ytor och fynd från objekt 6. Skala 1: Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

25 Figur- och tabellförteckning Figurer 1. Utdrag ur Topografiska kartan med lägena för förundersökningsområdena markerade. Skala 1: De undersökta schakten samt fornlämningarnas uppskattade utsträckning efter genomförd förundersökning markerade på utdrag ur digitala Fastighetskartan. Skala 1: Översikt över objekt 3:s norra del. Foto Översikt av objekt 3:s centrala del. Det fyndförande schaktet, S2052, syns i bakgrunden. Fynden markeras av gula pinnar. Foto Schakt, rensade ytor och fynd för objekt 3. Skala 1: Översikt av objekt 5. Foto är taget från söder. Foto Ett retuscherat redskap, F32. Foto Schakt, rensade ytor och fynd från objekt 5. Skala 1: Översikt från norr av objekt 6. I förgrunden syns schaktet S2008 och i bakgrunden det fyndrika S2001. Foto Schakt, rensade ytor och fynd från objekt 6. Skala 1: Den östra delen av S2001. I bildens vänstra del syns en större sten. En koncentration av kvarts ansluter omedelbart till öster. I bildens vänstra del syns den möjliga härden A2100. Gula pinnar visar platsen för de punktinmätta fynden. Foto...21 Tabeller 1. Fyndmaterialet från objekt Fyndmaterialet från objekt Fyndmaterialet från objekt Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund 23