Att komma igång med släktforskning

Transkript

1 Att komma igång med släktforskning 1 Släktforskningen har de senaste åren vuxit kraftigt eftersom datorerna har gett forskarna ett utmärkt verkyg både för att hålla reda på släktingar och för att söka rätt på dem. Dessutom ger datorn alldeles enastående möjligheter att publicera resultaten såväl på papper, CD-rom som på nätet. Våra föräldrar som ville forska om släkten var tvungna att resa runt till olika arkiv och där söka i de gamla skrifterna. Mer och mer kan man nu söka i arkiven på Internet. På gott och ont kan man alltså sitta hemma och ta reda på massor om släkten, men man missar mycket av resandets glädje och kontakten med andra i liknande situation. Glöm inte bort att biblioteken är en rik källa till information. Arkiv Digital, Genline och SVAR har publicerat kyrkböckerna på nätet och därmed blivit viktiga källor tillgängliga hemifrån. På min webbsida ht t p:// kan du finna mer information kopplad till detta häfte. På ht t p://kurs.dis.se finner du en distanskurs till detta häfte. Spara informationen För ca år sedan dog en stenåldersman i Cheddar i England. År 1903 fann arkeologer skelettet och 1997 bestämde forskare hans DNA och gener. Traktens folk testades för att se om någon var släkt med stenåldersmannen. Det visade sig att bygdens historielärare var ättling till mannen från stenåldern. Det är lika bra att säga detta först: Du måste vara noggrann och dokumentera vad du finner och var du finner det. Detta är forskningens grundprincip. Anledningen är att andra ska kunna kontrollera om du har rätt i det du skriver. Dessutom vet jag av egen erfarenhet att jag glömmer. Har man gjort en anteckning om var man hittade

2 1-2 Det allra första informationen, är det lätt att gå tillbaka och kontrollera vad det egentligen stod. Förr eller senare kommer du själv att stå inför uppgifter som strider mot varandra och då behöver du veta varifrån de kommer. Källkritik är nödvändig inom all forskning. Felaktiga uppgifter som bygger på familjetraditioner kan vara intressanta i sig, ibland kan uppgifterna ha en kärna av sanning som först senare kommer fram. Det allra första En god regel är att först ta reda på vilken information som redan finns. Kanske har någon släkting redan utrett en del av dina anor? Passa på att kontakta släktingar i sidled som kusiner, sysslingar, dina föräldrar och deras syskon och kusiner om de finns i livet. Försök att säkra information för framtiden. Dokumentera äldre släktingars berättelser, de kanske är borta innan du är klar. Se också till att tex dina egna fotografier är försedda med anteckningar om vem de föreställer och gärna när fotot är taget. Ha inte för bråttom med att leta bakåt. Arkiven finns kvar länge men inte de levande släktingarnas kunskaper. Redan på det inledande stadiet kan du ha hjälp av att undersöka om det finns släktutredningar som publicerats eller lämnats till arkiv, bibliotek eller föreningar. Särskilt gäller det släkter med ovanliga släktnamn och släkter som under lång tid varit knutna till en viss gård, ett yrke eller tillhört annan speciell kategori. Sveriges Släktforskarförbund, är ett bra ställe att börja på! Fråga din familj och släkt om olika uppgifter. Man kan intervjua släkten. När mormor och morfar gifte sig till exempel. Skriv då ner vem som berättar det. Här är några tips på vad du kan fråga din familj och släkt om:

3 Antavlor och stamtavlor 1-3 Om de nämner kusiner och andra släktingar skriv ner det! Fråga efter foton! Kanske kan du få eller låna dem och göra kopior av dem. Be dem berätta några minnen. Fråga efter skrivna uppgifter. Det kanske finns dokument från farfars konfirmation eller från dina föräldrars förlovning osv. Fråga om du kan få ta en kopia av dokumenten. Om det är en tidningsuppgift bör du anteckna tidning och datum. Tala om för den du intervjuar vad du ska använda uppgifterna till. Var har de bott? Vilka skolor har de gått i? Vilka arbeten de haft? Vilka intressen hade de? Hur träffades de? När förlovade de sig? När gifte de sig? Om de är skilda, när blev de det? Vilken mat brukade de äta? Hur var deras skoldag? Be dem berätta om någon familjefest. Antavlor och stamtavlor Ofta redovisar man sina forskningsresultat genom att göra en översikt över någons förfäder, en så kallad antavla, eller att göra en sammanställning över någons ättlingar, en stamtavla. Om antavlan eller stamtavlan är grafiskt uppställd, med någon form av trädstruktur, är utrymmet för biografiska data begränsat. Därför använder man särskilda personblad eller ansedlar för varje person i släkttavlan. Övning 1-1. Sök information om släktforskning på Internet Vad vill du veta om släktforskning? På Internet finns det flera hundra tusen sidor om släktforskning. Kanske vill du ha en handledning för nybörjare. Gå till Google, och skriv in: +släktforskning +handledning +nybörjare i sökrutan och tryck på Googlesökning Botanisera på Google för att finna den information du behöver! Om du hittar något du gillar skriv ner URLen och gör ett bokmärke, så att du kan få tag i informationen senare.

4 1-4 Antavlor och stamtavlor Bild 1 1. Principen för en grafisk antavla. I antavlan är antalet personer i varje generation givet på förhand. Skriv en ansedel för varje person Ansedeln är en sammanställning av biografiska data som: födelsedatum och födelseort vigseldatum, vigselort och partner dödsdatum och dödsort vistelseort yrke eller sysselsättning samtliga barn och deras födelsedatum övriga upplysningar Antavlor och personblad kan beställas som färdiga blanketter på arkivbeständigt papper från Sveriges släktforskarförbund. Eftersom de är enkla till sin uppställning kan man naturligtvis också själv snabbt rita upp egna blanketter vid behov. Du kan också hämta dem på Internet som gratis pdf-filer vilka du kan skriva ut på din skrivare, Gå till Startsida > Släktforskning > Kom igång med släktforskning, Här hittar du också blanketter för ditt släktträd.

5 Antavlor och stamtavlor 1-5 Bild 1 2. Principen för en grafisk stamtavla är mer komplicerad eftersom antalet barn och barnbarn kan variera. Antavlor Antavlan utgår av tradition från en startperson (med en äldre term proband, av latinets probandus den som ska prövas ), och redovisar sedan hans eller hennes förfäder. Oavsett om antavlan är grafisk eller som ren text anges av tradition alltid mannens släkt först. I en grafisk antavla redovisas en persons förfäder i utskrivna eller tänkta rutor, med linjer som utvisar den inbördes släktskapen med startpersonen. Fördelen med en grafisk antavla är att den är lätt att överblicka. Nackdelen är det begränsade utrymmet för uppgifter om en person. I en antavla i textform redovisas startpersonen och hans/ hennes förfäder utan rutor och linjer. I stället räknas personerna upp i den ordning de skulle ha registrerats i en grafisk antavla och all information om en person kan skrivas in.

6 1-6 Informationskällor för släktforskning Stamtavlor Stamtavlan utgår från ett par stamföräldrar och redovisar sedan deras ättlingar, generation för generation. Till den grafiska stamtavlan fogas också ansedlar eller personblad med uppgifter om de ingående personerna. Till skillnad från antavlan, där antalet förfäder per generation av naturliga skäl är begränsat, kan en stamtavla bli mycket omfattande. I barnrika släkter kan antalet personer efter bara några få generationer bli mycket stort. Stamtavlan kan liksom antavlan även upprättas i textform. Informationskällor för släktforskning Biblioteken är en rik källa för information Det är lätt att uppfinna hjulet på nytt. Därför kan det vara bra att noga kontrollera vad som redan finns. Börja med en upptäcktsfärd på stadsbiblioteket. Många gånger har biblioteket en del lokalt material, som inte finns någon annan stans. Övning 1-2. Leta på stadsbiblioteket Skriv in i din webbläsare. Byt kommun mot namnet på din ort och leta dig fram till Bibliotek och sedan vidare till Släktforskning och se vad ditt bibliotek erbjuder. Där kan finnas handledning om släktforskning, historia om bygden, CD-skivor, Internetuppkoppling till Arkiv Digital, Genline, SVAR mm. Släktforskar- och hembygdsföreningar kan ha information På hittar du hembygdsföreningar från hela Sverige. På Sveriges Släktforskarförbund, finns länkar till de lokala föreningarna, nättidningen RÖTTER, handledningar i släktforskning och mycket, mycket mer.

7 Informationskällor för släktforskning 1-7 Förbundet har också hand om en gravstensinventering för hela landet. Där kan man söka på viss församling eller person. Tack vare ihärdigt arbete i flera släktforskarföreningar finns idag en hel del av kyrkoböckerna digitaliserade i sökbara databaser. Som exempel kan nämnas Demografisk Databas Södra Sverige, nu, som innehåller en databas med uppgifter om födslar, vigslar och begravningar i Skåne, Blekinge och Halland. Se vidare kapitel 8. I föreningarna kan man ibland göra oväntade fynd. Min fru Annika och jag reste till Ångermanland för att söka hennes fars anor. I Annikas farfars födelseförsamling Helgum(Y) hade hembygdsföreningen en hel bokhylla med gamla fotoalbum. När vi bläddrat ett par timmar och precis skulle ge upp fann vi ett album med bilder på honom, och många andra släktingar som vi så småningom lyckades identifiera. Dessutom bilder på två utvandrade bröder, som vi kunde spåra till Canada. I Annikas farmors hemförsamling Borgsjö(Y) hade vi kört fast. Men vid besöket där visade det sig att kyrkoböckerna hade brunnit. Men släktforskare hade arbetat med att rekonstruera kyrkoböckerna och delade generöst med sig hennes anor nio generationer bakåt. RÖTTER för nybörjare Släktforskarförbundets nättidning RÖTTER är ett av de bästa hjälpmedlem för att komma igång som släktforskare. På RÖTTER hittar du alla nyheter men också mycket värdefull information om arkivforskning och släktutredningar, förutom länkar till andra nationella och internationella hemsidor med anknytning till släktforskning. Du kan till exempel använda RÖTTERs förteckning över medlemsföreningar för att se vilken förening som ligger närmast dina anors hembygd.

8 1-8 Informationskällor för släktforskning Bild 1 3. Sveriges Släktforskarförbunds hemsida med Bokhandel, nättidningen Rötter och Wiki-Rötter. Här sidan Stora Släkt-Sök. Utnyttja också RÖTTER för att komma i kontakt med andra som forskar på samma geografiska område eller ämne. På diskussionsforsforumet Anbytarforum kan man ställa frågor om det mesta och ofta få svar. Du kan se korta beskrivningar av de större svenska arkiven på RÖTTERs hemsida.

9 Informationskällor för släktforskning 1-9 Med Rötters stora Släkt-Sök kan du söka på flera släktforskarsajter samtidigt som Släktforskarportalen RÖTTER, Föreningen Släktdata, Genealogiska Föreningen och DIS. Wiki-Rötter är släktforskarnas egen uppslagsbok där du finner många svar, särskilt kategorin för nybörjare och släktforskarlexikon kan vara till hjälp. Wiki-Rötter bör bli din självklara sökplats när du undrar över något. Var med och utveckla Wiki- Rötter till en källa för släktforskare att ösa ur. Surfa runt på Rötter Surfa till och se dig omkrig! När du orienterat dig om det rikliga innehållet kan du klicka på Nybörjare. Titta också på Wiki-Rötter och Stora släktsök. Föreningen för datorhjälp i släktforskningen Föreningen DIS, ht t p:// Dator-hjälp I Släktforskningen har till syfte Att undersöka och utveckla möjligheter att utnyttja datorhjälp i släktforskningen, sprida kunskap härom, samt i övrigt stimulera svensk släktforskning. Föreningen ger ut släktforskarprogrammet Disgen, som vi kommer att arbeta med. Det kan laddas ner från hemsidan i en gratis demoversion. Föreningens medlemmar får gratis hjälp och stöd av ett stort antal faddrar. På ht t p://kurs.dis.se hittar du distansutbildningar om hur du kommer igång med Disgen. Distanskursen Kom igång med Disgen bygger vidare på detta häfte. I den får du mera hjälp att göra din egen antavla.

10 1-10 Att läsa vidare Dödsannonser och nekrologer. På Fonus hemsida kan man söka efter minnesord och dödsannonser. I vissa dagstidningar, kan man också finna dessa notiser. Sök dina rötter på Skatteverket Skatteverket har nu hand om folkbokföringen. Uppgifterna är som huvudregel offentliga. I vissa fall där det kan skada en person kan de dock vara hemligstämplade. Uppge därför vad du ska använda uppgifterna till. På skattekontoren finns en allmänhetens terminal där du kan söka. På kan man köpa uppgifter om de folkbokförda. Att läsa vidare Per Clemensson & Kjell Andersson: Släktforska! Steg för steg (2008) [ISBN: ]. Mycket omfattande och pedagogiskt uppställd, med många illustrationer, fotografier och förklaringar. Ett bra standardverk. Ewa Johansson: Släktforskningens mysterium, Lärobok i släktforskning (2011) [ISBN: ]. En bra startbok med genomgång av olika källor. Elisabeth Thorsell & Ulf Schenkmanis: Släktforskning. Vägen till din egen historia (2003) [ISBN: ]. En bra översikt i ett lite mindre format över hur man börjar släktforska och hur man använder de vanligaste källorna. Henrik Anderö, Elisabeth Thorsell: Läsebok för släktforskare : lär dig tyda och läsa gammal handstil (2004) [ISBN: ].