Perspektiv på den. kommunala. självstyrelsen

Transkript

1 Perspektiv på den kommunala självstyrelsen

2 Personalens betydelse för Serien Kommunerna i omvandling Publikationsserien är avsedd att stödja handlingsmodeller och utvecklingsvägar för en livskraftig kommun och en levande självstyrelse. Den kommunala servicen och en god livsmiljö kan tryggas på ett hållbart sätt i hela landet genom koncept och innovationer som lämpar sig för kommunernas allt mer differentierade omvärld. Kommunen tryggar invånarnas välfärd Perspektiv på den kommunala självstyrelsen Kommunalt arbete och produktivitet resultatrik service utvecklingen Sammanslagningsutredning i kommunerna Kommuninvånarens roll Uudistuva kunta i service- Opas lähivaikuttamisesta Kommunen tryggar invånarnas välfärd är en komprimerad handbok om kommunens verksamhet och tjänster samt finansieringen av dem. I publikationen beskrivs kommunens roll när det gäller att trygga invånarnas vardag och tillhandahålla service, liksom också grunderna för finansieringen av den. Publikationen vänder sig särskilt till de politiska beslutsfattarna och den professionella ledningen i kommunerna Beställningsnummer Pris 20 euro/10 st. Även som avgiftsfri pdf-fil. Perspektiv på den kommunala självstyrelsen Vad innebär kommunal självstyrelse? Varför är självstyrelsen värd att försvara? Svar på dessa frågor söks, förutom av Kommunförbundets sakkunniga också av beslutsfattare och forskare på kommunfältet Beställningsnummer Pris 20 euro/10 st. Även som avgiftsfri pdf-fil. Kommunalt arbete och produktivitet Personalens betydelse för resultatrikt service De kommunala beslutsfattarna och kommunkoncernernas ledning ställs under de kommande åren inför uppgiften att trygga servicen till kommuninvånarna och tillgången på kunnig arbetskraft och att hålla ekonomin i balans. Den offentliga servicen och därmed det kommunala arbetet står inför genomgripande förändringar. I publikationen tas upp åtgärder för att rekrytera nya anställda, främja längre arbetsliv för de nuvarande anställda och utveckla personalledningen, resultaten och arbetshälsan Beställningsnummer Pris 20 euro/10 st. Även som avgiftsfri pdf-fil. Kommuninvånarens roll i serviceutvecklingen Kommunens verksamhet baserar sig på invånarnas delaktighet och inflytande. I publikationen behandlas nya modeller för medinflytande, där kommuninvånaren kan tas med i planeringen och utvecklingen av service Beställningsnummer Pris 20 euro/10 st. Även som avgiftsfri pdf-fil. Sammanslagningsutredning i kommunerna I publikationen ges olika synvinklar på sammanslagning och i komprimerad form erbjuds information om förutsättningarna, organisationen och processen kring sammanslagningsutredningar. Publikationen vänder sig till kommunernas förtroendevalda och tjänsteinnehavare Beställningsnummer Pris 20 euro/10 st. Även som avgiftsfri pdf-fil. Beställningar och försäljning

3 Perspektiv på den kommunala självstyrelsen Kommunerna i omvandling Ny Kommun

4 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen Innehåll 1 Självstyrelsen gäller varje kommuninvånare Vad innebär kommunal självstyrelse?... 6 Självstyrelse innebär delaktighet och inflytande... 6 Självstyrelse är arbete för invånarnas välfärd... 8 Självstyrelse är handlingsfrihet...10 Självstyrelse är ekonomiskt handlingsutrymme Hurudant är förhållandet mellan kommunerna och staten? Självstyrelsen en vågrörelse Varför är självstyrelsen värd att försvara? Finns det något alternativ till självstyrelse? Vad har självstyrelsen för framtid? Publikation som använts som underlag: Arto Haveri, Jari Stenvall & Kaija Majoinen (red.) (2011): Kunnallisen itsehallinnon peruskivet. [Den kommunala självstyrelsens grundpelare]. Acta nr 224. Finlands Kommunförbund och Föreningen för kommunalvetenskap. Författare: Sini Sallinen Textredigering: Hanna Kaukopuro-Klemetti Bilder: Heli Sorjonen Finlands Kommunförbund Helsingfors upplagan ISBN (häftad) ISBN (pdf) Tryckeri: Lönnberg Försäljning: Kommunförbundets publikationsförsäljning Beställningsnummer

5 1 Självstyrelsen gäller varje kommuninvånare 1 Självstyrelsen gäller varje kommuninvånare Den finländska välfärdsstaten bygger på de självstyrande kommunernas verksamhet. Vi medborgare är hela livet i kontakt med de tjänster som kommunerna producerar. Kommunerna garanterar att vi får vård från spädbarnsålder till livets slutskede, att vi kan ha det trivsamt i daghem och lära oss i skolor, få rekreation i parker och färdas längs gator. Kommunerna svarar för cirka två tredjedelar av de offentliga tjänsterna och sysselsätter tillsammans med samkommunerna omkring personer. Kommunen har en viktig roll också när det gäller att främja arbete och den lokala livskraften. Invånarnas lokala självstyrelse stöder den nationella välfärden, innovationspolitiken och den lokala ekonomin. De självstyrande kommunerna har en viktig roll med tanke på kommuninvånarnas service och hela den finländska samhällsekonomin. Syftet med den pågående kommunreformen är att trygga högklassiga och jämlika tjänster, förenhetliga samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen. Kommunal självstyrelse är ett vitt begrepp som omfattar flera olika dimensioner. I denna publikation diskuteras 2010-talets kommunala självstyrelse och vart den är på väg. Vi hoppas att publikationen ska ge en strukturerad bild av den kommunala självstyrelsens dimensioner och systemet som helhet. Forskare inom området och kommunala beslutsfattare som förverkligar självstyrelsen i sina förtroendeuppdrag bidrar med sina egna perspektiv. Publikationen ingår i serien Kommun i förnyelse inom Finlands Kommunförbunds program Ny kommun Syftet med publikationsserien är att stödja den verksamhet genom vilken man tillsammans med kommunerna bygger verksamhetsmodeller och utvecklingsvägar för en livskraftig kommun och en vital självstyrelse. Genom att tillämpa koncept och innovationer som lämpar sig för kommunernas allt mer differentierade omvärld kan den kommunala servicen och en högklassig livsmiljö tryggas på ett hållbart sätt i hela landet. 5

6 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen 2 Vad innebär kommunal självstyrelse? Den grundläggande idén med kommunal självstyrelse är att människor som bor inom samma område sköter de angelägenheter de anser vara gemensamma och gör sina val för att bidra till välfärden och utvecklingen av området. Ekonomiskt handlingsutrymme Verksamhet som grundar sig på kommuninvånarnas delaktighet Kommunal självstyrelse och kommunal demokrati är inte samma sak. Självstyrelse är ett vidare begrepp som inkluderar element som kommunal demokrati. Kommunal självstyrelse innebär verksamhet som bygger på invånarnas delaktighet och inflytande, arbete för invånarnas välfärd, handlingsfrihet och ekonomiskt handlingsutrymme. Handlingsfrihet Den kommunala självstyrelsen Verksamhet för invånarnas välfärd Självstyrelse innebär delaktighet och inflytande Kommuninvånarna kan vara delaktiga och utöva inflytande på tre olika sätt: genom att välja sina företrädare för beslutsfattandet, genom direkt delaktighet och genom att bidra till utvecklingen av servicen. Vid representativ delaktighet röstar kommuninvånarna på sina företrädare som ska fatta beslut om gemensamma angelägenheter. Kärnan i det demokratiska beslutsfattandet utgörs av kommunfullmäktige som väljs av kommuninvånarna genom direkta val. Kommunfullmäktige fattar de strategiska besluten om kommunens verksamhet, tjänster och utvecklingen av dem. Kommuninvånarna har flera sätt för direkt delaktighet och inflytande till sitt förfogande. Man kan påverka genom att uttrycka sin åsikt till exempel vid samrådsmöten och kundråd som kommunen ordnar, genom att besvara kommunens enkäter, genom att lägga fram initiativ till kommunfullmäktige eller genom att rösta i kommunala folkomröstningar. När det gäller direkt delaktighet varierar praxisen i kommunerna, eftersom de själva kan bestämma vilka möjligheter kommuninvånarna erbjuds för delaktighet och inflytande. Genom brukardelaktighet och brukarinflytande har kommuninvånarna möjligheter att påverka framför allt de kommunala tjänsterna. Kommuninvånarna vill i allt högre grad ha inflytande över de frågor och tjänster som gäller dem själva och deras närmiljö. Genom att utgå från brukarna kan man utveckla tjänster som tillgodoser deras behov och förbättra kundtillfredsställelsen och kostnadseffektiviteten. Detta kan förverkligas både genom att höra brukarna och genom att involvera dem i utvecklingen av tjänsterna. 6

7 2 Vad innebär kommunal självstyrelse? När man talar om kommuninvånarnas delaktighet bör man vara medveten om de många olika delaktighetsformer som finns att tillgå. Demokratiska innovationer som spritts ute i världen, såsom till exempel medborgarråden, har i dag en allt viktigare roll. Visionen är att man genom dessa nya modeller för delaktighet allt bättre ska kunna svara på utmaningarna i det ständigt föränderliga samhället. I Finland bör vi ta tillfället i akt och sträva efter att förverkliga de modeller för inflytande som redan konstaterats vara bra, men också utveckla våra egna finska demokratiinnovationer. Man kan bli delaktig på många olika sätt och olika nivåer. Ofta är vi mest intresserade av frågor som gäller vår närmiljö, men arbetet i den egna kommunen kan utgöra en språngbräda ända till rikspolitiken. Det är inspirerande att märka att man kan påverka. Människor vill inte alltid binda sig för långa tider eller regelbundna möten. Ibland är det trevligt att vara med till exempel i ett projekt som har en tydlig början och ett tydligt slut. Människor vill ta ställning och bli hörda i det skede när det ännu är möjligt att påverka. Det gäller att modigare införa nya, möjligheter till delaktighet. Harri Raisio, forskningsdoktor, Vasa universitet Anni Laihanen, kommunfullmäktiges ordförande, Taipalsaari Ju mer kommunerna kan arbeta utifrån de lokala behoven och förhållandena desto starkare är den kommunala självstyrelsen. 7

8 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen Självstyrelse är arbete för invånarnas välfärd Självstyrelse inbegriper kommunernas omfattande ansvar för att trygga kommuninvånarnas välfärd. Kommunen verkar enligt kommuninvånarnas behov för att stödja deras välfärd. Kommunen arbetar också för en livskraftig region och hållbar utveckling i enlighet med de lokala förhållandena och behoven. Den verksamhet som stöder invånarnas välfärd har samordnats genom den riksomfattande lagstiftningen. Staten förpliktar kommunerna att sköta vissa uppgifter och skyldigheter i synnerhet i anslutning till medborgarnas välfärdsrättigheter och -service. Den lagstiftningsmässiga samordningen av verksamheten har ökat i takt med att välfärdsstaten byggts upp. Självstyrande kommuner har en särskild möjlighet att ta de lokala behoven i beaktande i sin verksamhet. Kommunerna har rätt att genom egna beslut åta sig att sköta sådana ärenden som de anser nödvändiga med tanke på de lokala förhållandena och som de vill lägga till de uppgifter som staten ålagt dem. I och med dessa frivilliga uppgifter varierar kommunernas verksamhet på olika håll i landet. Ju större ansvar kommunerna har för invånarnas välfärd som helhet och ju större möjlighet kommunen har att komplettera de lagstadgade uppgifterna genom egna beslut, desto starkare är den kommunala självstyrelsen. Trots att lagstiftaren effektivt kan förplikta kommunen till någon viss verksamhet, är det kommunen som förverkligar kommuninvånarnas rättigheter. Fullmäktige kan till exempel bestämma strukturen på kommunens servicesystem och dess centrala innehåll. En stor del av kommunens subjektivt rättsliga serviceuppdrag inkluderar också frivillighet. Också om någon serviceförmån skulle vara föreskriven i lag som en subjektiv rättighet, kan förverkligandet av rättigheten stödjas genom att utveckla det övriga serviceutbudet. Ett bra exempel på detta är de olika serviceformerna i anknytning till barndagvårdssektorn. Asko Uoti, professor, Tammerfors universitet Tillhandahållande av service för medborgarna oberoende av boendeort bör vara ett gemensamt mål. Det behövs en grundlig diskussion om vilka tjänster som ska ordnas med gemensamma medel. Efter det kan man komma överens om kommunernas och statens uppgifter. De olika regionernas förhållanden bör beaktas när finansieringssystemet ses över. Då uppgifterna och finansieringen är i balans, kan kommunerna använda sitt lokala kunnande för tillhandahållande av service och på så sätt också förstärka områdets livskraft. Eija-Riitta Niinikoski, Nivala stadsstyrelse 8

9 Luku luvun otsikko 9

10 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen Självstyrelse är handlingsfrihet Enligt principen om handlingsfrihet har kommunerna möjlighet att ordna sin verksamhet på det sätt som de anser mest ändamålsenligt. Kommunerna har för tillfället stor beslutanderätt när det gäller att organisera och arrangera tjänster. De lagstadgade skyldigheterna från statens sida har varierat under årtiondenas gång. Handlingsfriheten möjliggör olika organisationer och sätt att ordna tjänster i de olika kommunerna. Kommunerna kan anpassa sin verksamhet till de rådande förhållandena enligt det lämpligaste, effektivaste och mest ändamålsenliga sättet. Handlingsfriheten innebär också att kommunerna vid behov kan ordna service i samarbete med andra kommuner. Det är staten som ska se till att kommunerna har de resurser som behövs för ändamålet i fråga. Det här kravet, som går under namnet finansieringsprincipen, har tills vidare uppfyllts bristfälligt. Ursprungligen var kommunalskatteinkomsterna avsedda för att täcka de uppgifter som kommunerna själva hade åtagit sig. I takt med att de lagstadgade skyldigheterna har ökat har kommunerna varit tvungna att täcka utgifterna med inkomsterna från kommunalskatten. Samtidigt har kommunernas förutsättningar att utveckla näringspolitiken och kommunen inskränkts. Utvecklingen står i allvarlig konflikt med rätten att utöva en tillräcklig prövningsrätt, vilket ingår i den kommunala självstyrelsen. Kommunernas rättigheter bör ytterligare preciseras i grundlagen. Aimo Ryynänen, professor emeritus, Tammerfors universitet Självstyrelse är ekonomiskt handlingsutrymme Ekonomiskt handlingsutrymme ses som kommunens ekonomiska förutsättningar att fatta självständiga beslut om verksamheter och tjänster. Det innebär att kommunerna har en verklig möjlighet att påverka sin egen ekonomiska utveckling genom att besluta om sina inkomster och utgifter och om sina tillgångar och skulder. I bedömningen av det ekonomiska handlingsutrymmet är det viktigt att utvecklingstrenden för kommunens ekonomi är hållbar på lång sikt och att skuldsättningen är behärskad. Genom ett gott ekonomiskt handlingsutrymme kan kommunerna bättre klara av skyldigheter och ansvar som fastställts i lagstiftningen. Dessutom kan kommunen med stöd av ett brett ekonomiskt handlingsutrymme bättre åta sig att sköta även andra uppgifter enligt omständigheter och behov i regionen. Det ekonomiska handlingsutrymmet bygger på flera olika faktorer, bland annat inkomstskattesatsen, skuldsättningen, över-/underskottet, de likvida medlen och kommunens uppgifter, dvs. för vilka ändamål kommunen behöver intern finansiering. Den kommunala självstyrelsen är desto större ju friare tyglar kommunen har att själv organisera sin verksamhet och tillhandahålla service. 10

11 2 Vad innebär kommunal självstyrelse? Det faktiska ekonomiska handlingsutrymmet beror på skattesatsnivån och taxorna vid en viss tidpunkt. En låg kommunalskattesats och låga avgifter ger mer handlingsutrymme, eftersom det är möjligt att höja dem vid behov. Ett överskott som uppstått i balansräkningen ger ekonomiskt handlingsutrymme, eftersom det kan användas för att utveckla och upprätthålla tjänster och för att göra investeringar på kort eller lång sikt. En hög kommunalskattesats och höga avgifter innebär begränsat handlingsutrymme, eftersom det är svårt att höja dem ytterligare. Ett relativt stort underskott i balansräkningen indikerar att det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat. Man kan inte längre utöka kommunens verksamheter och kommunen måste eventuellt stödja sig på låntagning. Det ekonomiska handlingsutrymmet för kommuner som är beroende av statsandelar är också svagt. Ju större ekonomiskt handlingsutrymme kommunen har, desto starkare är den kommunala självstyrelsen. Utan tillräckliga ekonomiska förutsättningar har kommunerna ingen möjlighet till en verklig självstyrelse. Kommunen kan dock inte själv helt påverka sitt ekonomiska handlingsutrymme. Befolkningsutvecklingen och -strukturen inverkar direkt på hurudana resurser kommunerna har att tillgå och hur stort behovet av att använda dessa resurser är. Kommunens läge spelar också en roll. När det gäller kommunens ekonomiska handlingsutrymme är det viktigaste ändå balansen mellan kommunens uppgifter och finansieringen. Lotta-Maria Sinervo, universitetslektor, Tammerfors universitet Den kommunala självstyrelsen är inte huggen i sten. De som brinner för kommunen vill att den ska hållas där den är, men utomstående krafter försöker rucka på den. Val och regeringar som byts ut är som storm och vind som försöker påverka kommunerna med sin politiska vikt. Ur mitt perspektiv är det statsmaktens beslut om fler och fler skyldigheter som är den största orsaken till att kommunalekonomin sviktar, och det faktum att det inte finns några extra resurser att hämta för att sköta skyldigheterna. Kari Karasti, kommunfullmäktiges ordförande, Posio 11

12 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen 3 Hurudant är förhållandet mellan kommunerna och staten? Den kommunala självstyrelsen tryggas i grundlagen. Enligt lagen ska kommunernas förvaltning grunda sig på kommuninvånarnas självstyrelse. I grundlagen föreskrivs om kommunernas beskattningsrätt. Grundlagen ålägger staten att genom lag utfärda bestämmelser om kommunernas uppgifter och om grunderna för kommunernas förvaltning. Genom grundlagen tryggas den kommunala självstyrelsen i vårt samhälle. Staten kan därför inte skrota kommunsystemet genom att upplösa alla kommuner och överföra deras uppgifter till sig själv. Grundlagen innebär däremot inte att de nuvarande kommungränserna är skyddade. Staten kan genom detaljerade villkor som fastställts i lag ändra kommunindelningen och kommungränserna. Grundlagen tryggar demokratin i vårt kommunala självstyrelsesystem. Kommuninvånarna beslutar själva om sina gemensamma angelägenheter och är med och påverkar på många olika sätt. Dessutom är kommunen den närmaste förvaltningsnivån för kommuninvånarna och den producerar tjänster som är så nära kommuninvånarna som möjligt. Kommunalbeskattningen ingår i den kommunala självstyrelsen. Staten kan inte ta denna rättighet av kommunerna. Enligt grundlagen kan staten genom lag ge föreskrifter om kommunernas uppgifter, förvaltning och verksamhet. Staten kan inte påföra nya uppgifter eller ålägga kommunerna att agera på ett visst sätt genom bestämmelser eller anvisningar på en lägre nivå än lag. Självstyrelsen en vågrörelse Det finns inte något exakt mått för i vilken utsträckning staten kan ålägga kommunerna att agera på ett visst sätt och utöka antalet lagar som är förpliktande för kommunerna. Staten har reglerat kommunernas verksamhet och uppgifter i varierande mån under årens lopp. Den har ibland skärpt greppet och ibland gett kommunerna friare tyglar för verksamheten. Den kommunala självstyrelsen har på så vis befunnit sig i en vågrörelse och tidvis varit mer omfattande och tidvis mer begränsad. När det bedöms i vilken mån staten kan blanda sig i kommunernas verksamhet och uppgifter står mål och värderingar av två olika slag emot varandra. Statens inblandning har motiverats med allmänna samhälleliga välfärdsmål och nationella grundläggande rättigheter som stöds genom lagstiftning av staten. Däremot har detta motverkats genom en omfattande självstyrelse som garanterar att kommunerna klarar av att genomföra dessa samhälleliga mål. Staten ser till att kommunerna har verkliga ekonomiska förutsättningar att klara av sina uppgifter. Samtidigt som staten föreskriver uppgifter i anslutning till välfärdstjänsterna, sörjer den för de ekonomiska förutsättningarna att sköta dem. I praktiken innebär det här att staten beviljar kommunerna statsandelar för skötseln av uppgifter. Statsandelarnas belopp har varierat, vilket har påverkat kommunernas handlingsutrymme i fråga om ekonomin. Om statsandelarna har skurits ner, har kommunerna varit tvungna att höja skatterna, åtminstone om det inte har funnits några sparobjekt. 12

13 3 Minkälainen on kunnan ja valtion välinen suhde? 13

14 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen 4 Varför är den kommunala självstyrelsen värd att försvara? Kommuninvånarnas åsikter förmedlas till beslutsfattarna. Ett demokratiskt styrt beslutsfattande är det bästa sättet att förmedla servicetagarnas vilja och önskemål till beslutsfattarna. Kommuninvånarna känner de politiska beslutsfattarna och har lätt att vara i kontakt med dem och följa upp deras beslut. Självstyrelsen gör gemensamma värdeval möjliga liksom en mångsidig beredning av beslut och avgöranden. I kommunernas verksamhet har de förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas arbete förenats. De förtroendevaldas uppgift är att välja värderingar som är gemensamma för kommuninvånarna och att fatta strategiska beslut som är ändamålsenliga med tanke på invånarnas välfärd och utvecklingen av området. Tjänsteinnehavarnas uppgift är att bereda och verkställa de förtroendevaldas beslut. Båda är viktiga med tanke på att få till stånd hållbara beslut och avgöranden. Gemensamma beslut fattas nära medborgarna. Genom ett invånarnära beslutsfattande och på förvaltningsnivå tryggas verksamheter och tjänster som tillgodoser kommuninvånarnas och områdets behov. På så sätt har beslutsfattarna maximal lokal kännedom och goda möjligheter att bekanta sig med de lokala förhållandena. Dessutom kan man undvika onödig byråkrati. Verksamheten är öppen och transparent. Alternativa beslutsförslag utarbetas i kommunen och effekterna avvägs omsorgsfullt. Kommunen informerar om sin verksamhet och service och sina planer och om de beslut som fattats. Kommuninvånarna vet vilka slags beslut som fattats och hurudana alternativ som utreds. Kommuninvånarna har många olika möjligheter till delaktighet. Kommunerna kan påverka hur deras skattepengar används. Kommuninvånarna kan välja det sätt för delaktighet som passar dem bäst, vilket omfattar allt från mångåriga kommunala förtroendeuppdrag till framförande av personliga åsikter. Beslutens effekter bedöms ur ett helhetsperspektiv och på lång sikt. Nära kommuninvånarna kan kommunerna beakta effekterna av besluten för invånarna, miljön, organisationen, personalen och ekonomin såväl på kort som på lång sikt. Kommunen är den enda aktör som kan beakta den lokala servicen i dess helhet. 14

15 4 Varför är den kommunala självstyrelsen värd att försvara? Även de beslut som fattas inom andra sektorer än social- och hälsovården kan till exempel ha stor inverkan på befolkningens hälsa och välfärd. I planeringen av byggande, boende, trafik, planläggning, utbildning och arbetskraftspolitik måste man alltid beakta hur besluten inverkar på invånarnas hälsa och sociala välfärd. Kommuninvånarnas välfärd sköts som en helhet. Kommunen har ett omfattande ansvarsområde när det gäller kommuninvånarnas välfärd. Kommuninvånarnas behov av service är lätt att överskåda då helhetsansvaret för välfärden ligger hos en aktör. Självstyrelsen möjliggör ett fungerande och effektivt samarbete mellan olika sektorer. Servicen som tillgodoser kommuninvånarnas behov utgör en omfattande helhet. Fungerande service förutsätter samarbete mellan olika aktörer, men också att sambandet mellan olika tjänster och verksamheter beaktas. I kommunen sköts samarbetet mellan olika sektorer på bästa sätt inom en och samma organisation under en gemensam ledning och ett politiskt helhetsansvar. Kommuninvånarna bemöts jämlikt. I och med att det kommunala självstyrelsesystemet producerar välfärdstjänsterna är dess viktigaste roll att behandla kunderna lika. Kommunen väljer inte ut sina kunder utan alla kommuninvånare omfattas jämlikt av servicesystemet och är berättigade till välfärdstjänsterna. Genom självstyrelse förstärks den lokala livskraften. Kommunerna tillhandahåller välfärdstjänster men upprätthåller och främjar också den lokala och regionala livskraften. Den kommunala självstyrelsen gör det möjligt att trygga en övergripande lokal livskraft och ekonomisk tillväxt och välfärd. Kommunerna identifierar områdets starka sidor och bedriver ett långsiktigt strategiskt utvecklingsarbete. Kommunerna är starka utvecklingsdrivkrafter i sina områden. Självstyrelse möjliggör mångskiftande, lokala lösningar. De självstyrande kommunerna har en möjlighet att organisera förvaltningen, verksamheten och servicen självständigt. Kommunerna bestämmer själva om de mest lämpliga och effektiva verksamhetsformerna inom det egna området. Därför är kommunernas kapacitet att bemöta olika förändringar god. Kommunerna kan snabbt anpassa sin verksamhet lokalt om omständigheterna förändras. Finns det något alternativ till självstyrelse? Utan kommunal självstyrelse skulle vårt välfärdssamhälle med en jämlik och täckande servicehelhet urholkas. Det är endast systemet med kommunal självstyrelse som kan se till de behov som invånarna har och utveckla områdets livskraft. En jämlik och täckande servicehelhet kan garanteras endast genom ett demokratiskt beslutsfattande och fortsatt ansvar för både finansiering och tillhandahållande av service. Utan det kommunala självstyrelsesystemet finns en risk för att serviceproduktionen splittras. Om företag på den fria marknaden skulle producera tjänsterna, skulle ingen enskild aktör se till helheten i serviceproduktionen eller medborgarnas välfärd på ett övergripande plan. Risken är då att också kostnaderna stiger. Utan kommunal självstyrelse finns det en risk för att medborgarna förlorar förtroendet för den offentliga sektorn. Kommuninvånarna litar på en offentlig aktör som verkar så nära dem som möjligt. Om det inte fanns någon kommunal självstyrelse skulle det demokratiska systemet upplösas. Systemet med kommunal självstyrelse har en grundläggande betydelse med tanke på det demokratiska systemet i vårt land. Om demokratin inte är förankrad på lokal nivå nära medborgarna sätts hela det demokratiska förvaltningssystemet på spel. 15

16 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen 16

17 Luku luvun otsikko Självstyrelse hos oss och på annat håll I Finland har vi en omfattande kommunal självstyrelse i internationell jämförelse. Beslutsfattandet är demokratiskt, åtskilt från staten och den statliga kontrollen är minimal. I länder där man håller på att utveckla kommunal självstyrelse tar man ofta exempel från det finländska och nordiska självstyrelsesystemet. I Finland har kommuninvånarna omfattande möjligheter till delaktighet och inflytande genom att de kan framföra sina åsikter direkt och påverka utvecklingen av servicen. I kommunerna prövar man också i stor utsträckning olika inflytandemetoder. I ett internationellt perspektiv är det här är ingen självklarhet. I Finland finns det knappt någon korruption och förvaltningens verksamhet är transparent. I vissa länder får kommuninvånarna mindre information om kommunens verksamhet och beslut och kan inte lita på en opartisk beredning av alternativen och beslutsfattandet. I Finland har kommunerna möjlighet att utföra frivilliga uppgifter som de åtagit sig genom egna beslut. I ett internationellt perspektiv är det vanligare att den lokala nivån endast verkställer de beslut som fattats på statlig nivå. Någon möjlighet att komplettera de lagstadgade uppgifterna med lokala uppgifter finns nödvändigtvis inte. Kommunerna i Finland har beskattningsrätt. Det är inte i alla länder som kommunerna har beskattningsrätt och befogenheter att besluta om storleken på den lokala skatten. Då är kommunernas ekonomiska handlingsutrymme litet, eller till och med obefintligt. Kommunerna i Finland har stor självständig beslutanderätt när det gäller fördelningen av de ekonomiska resurserna. Kommunerna i Finland kan tillämpa olika modeller i olika regioner för organiseringen av förvaltningen, verksamheten och servicen. I vissa länder har kommunerna inte så stora möjligheter att besluta om organiseringen och inte har de heller nödvändigtvis rätt att samarbeta med andra kommuner. 17

18 Kommunförbundet Perspektiv på den kommunala självstyrelsen 5 Vad har självstyrelsen för framtid? Kommunerna ska tillgodose kommuninvånarnas behov i vår allt mer komplicerade värld. Hela det kommunala systemet är i ett brytningsskede. För att fungerande självstyrande kommuner ska kunna tryggas framöver, måste vi finna svar på många komplicerade frågor. Kommunerna måste förnya sig för att servicen ska motsvara kommuninvånarnas behov ännu bättre. Det här innebär att kommunen måste omdefiniera sin grundläggande uppgift. Kommunen måste övergå från att enbart vara en tillhandahållare av service till att vara en aktör som stärker den övergripande livskraften i området och ger invånarna möjlighet till välfärd. Detta förutsätter att kommunerna har ett verkligt ekonomiskt handlingsutrymme så att de kan åta sig att sköta uppgifter genom sina egna beslut. Samtidigt som kommunen förändras, ändrar också kommuninvånarnas roller och skyldigheter. Den nya situationen tvingar oss att tänka på var gränserna för kommunens och kommuninvånarnas ansvar ska dras? I ansvarsfrågan har vi på 2010-talet kommit till vägs ände, eftersom fler uppgifter inte mer kan läggas på kommunernas axlar. Det finns ett behov av att utveckla genuint nya metoder och ny praxis när det gäller delaktighet och inflytande för kommande generationer. Det är i synnerhet viktigt att begrunda hur vi kan förbättra kommuninvånarnas möjligheter att påverka de tjänster som är nära dem. Framtidens delaktighetsformer ger kommuninvånarna och de kommunanställda möjligheter att tillsammans utveckla tjänsterna. Dessutom bör barnens och de ungas delaktighet och fostran till delaktighet uppmärksammas. De nya delaktighetsformer som de unga tar till sig kan också vara den praxis som anger framtidens möjligheter att delta och påverka. Staten har reglerat och styrt kommunernas verksamhet centralt, så att kommunsystemet ska bibehållas enhetligt och likabehandling av medborgarna förverkligas. Nu ser det ut som om det i stället för enhetlighet är viktigt att kommunerna har en så stor frihet som möjligt att besluta hur de organiserar sin verksamhet och sköter sina uppgifter. Kommunerna och staten kan i framtiden vara samarbetspartner i växelverkan i allt högre grad. Staten och kommunerna ansvarar gemensamt för välfärdstjänsterna och för bemötandet av utmaningarna i omvärlden. Kommunernas förtroende för staten har dock försvagats avsevärt. Kommunerna och staten bör ha jämlika möjligheter att förverkliga sina intressen och mål och till verklig växelverkan. På så sätt kunde man också åstadkomma ett mer delat ansvar och styrning med bättre resultat. Systemet med självstyrande kommuner är så betydelsefullt med tanke på välfärdsstatens framtid, att det är skäl att trygga systemets kontinuitet och hållbarhet. Den kommunala självstyrelsens omfattning kommer högst troligt att variera också i framtiden. Grundidén har dock varit den samma i över 150 år, och består förhoppningsvis också i framtiden, enligt Snellmans ideal. 18

19 5 Vad har självstyrelsen för framtid? Idén med självstyrelsen är att vägen blir till när vi går och att samhället skapas genom allt vi gör tillsammans. Självstyrelse erbjuder medborgarna många möjligheter att mötas och lära sig förstå livets mångfald. Utan andras närvaro individualiseras människorna och blir utlämnade åt sig själva. Kunskapen om kommunernas förhållanden är splittrad och kan inte enkelt koncentreras till staten. Lokala organisationer skapar och tillämpar kunskapen snabbare och effektivare än staten. Kommunernas olika lösningar konkurrerar sinsemellan och de idéer som konstaterats vara bra sprids snabbt till andra kommuner. Risto Harisalo, professor, Tammerfors universitet Möjligheten att påverka sitt liv och sin livsmiljö, och rädslan för vad likgiltighet kan leda till motiverar till aktivitet. En känsla av att kunna påverka och skyldigheten att bära ansvar får människor att engagera sig och det mänskliga och sociala kapitalet att generera det gemensamma och det individuella goda. Det här är också en källa till inspiration för de kommunala beslutsfattarna. Självständiga kommuner utgör en god struktur, framför allt för att människor känner att de kan besluta om sina egna angelägenheter och om de fattar dåliga beslut följer tråkigheter för dem själva. Denna cocktail av makt och ansvar är en ännu starkare motiverande faktor än den lokala identiteten i sig. Markku Pyykkölä, ledamot i Kervo stadsfullmäktige och stadsstyrelse, ordförande för framtidsutskottet Erfarenheten borde hafva lärt, att menniskorna sätta högsta värde på, att sjelfva ordna de samhällsformer, de skola underkasta sig. Men det borde stå kommunerna fritt, att så göra eller icke, att stanna vid det gamla eller öfvergå till det nya, allt som de anse sin fördel fordra. J. V. Snellman, Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning 1860 (om kommunalväsendets reformerande) 19

20 8/2012