Fågel- och sälskydd. i Södermanlands skärgård. THE COASTAL BIRDLIFE page 10 AND BIRD SANCTUARIES
|
|
- Rune Ekström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fågel- och sälskydd i Södermanlands skärgård THE COASTAL BIRDLIFE page 10 AND BIRD SANCTUARIES DAS VOGELLEBEN DER KÜSTE UND DIE Seite 10 VOGELSCHUTZGEBIETE
2 Välkommen ut i skärgården! Fåglar är som mest känsliga under den tid de har ungar. Det är också under den tiden, dvs vår och sommar, som många av oss ger sig ut i skärgården. För många innebär den här tiden semester och avkoppling där måsarnas skri är en självklar del. För att värna om det rika fågelliv skärgården erbjuder är det viktigt att vi visar hänsyn. Fågellivet är känsligt och ett felaktigt beteende kan leda till stora skador. Med ett gott omdöme kan vi vistas i skärgården och samtidigt ha kvar ett rikt fågelliv. Den här foldern är en sammanställning av fågel- och sälskyddsområdena vid kusten och i skärgården i Södermanlands län. Bild på framsidan: Silvertärna. Foto: Bengt Ekman. Under vår och höst kan man se så kallade ejdersträck. Det kan vara upp till ett par hundra ejdrar i flockarna. Foto: Bengt Ekman.
3 Södermanlands skärgård Skärgårdsöarna är ständigt påverkade av väder och vind. Det utsatta läget tillsammans med fåglarnas näringsrika spillning ger upphov till den speciella och artrika flora som finns här. Foto: Bengt Ekman. Södermanlands skärgård har en kuststräcka som är ungefär sex mil lång och omfattar kommunerna Trosa, Nyköping och Oxelösund. Här finns ungefär öar som är större än 100 m² och ett oräkneligt antal kobbar och skär. Den sörmländska skärgården skiljer sig från exempelvis Stockholms skärgård eftersom den saknar mellanskärgård. Det innebär att man ganska snabbt tar sig från de grönskande öarna i innerskärgården till de kala kobbarna i ytterskärgården. Speciellt är också att skärgården i Södermanland inte är särskilt exploaterad och att stora områden är avsatta som naturreservat. Södermanland är de stora godsens landskap och det avspeglas också i skärgården. Längre tillbaka utgjordes befolkningen i skärgården av arrendatorer som bedrev småskaligt jordbruk och fiskade för husbehov. På öarna finns därför gott om ängar, odlingsrösen, hamlade träd och handgrävda diken. Även idag finns det aktiva jordbrukare på skärgårdsöarna som håller odlingslandskapet öppet genom betesdrift och röjningsinsatser. I och med att Södermanlands skärgård aldrig har varit särskilt tätt befolkad finns också mycket orörd natur här.
4 Fågelmiljöer I innerskärgården finns de större öarna som oftast är barrskogsbevuxna. Det är ibland urskogslika skogar med grova träd. Dessa är viktiga som boträd för t ex havsörn. Här finns också naturbetesmarker, strandängar och grunda havsvikar som utgör viktiga livsmiljöer för många fågelarter. I hagmarkerna häckar törnskata och hämpling. I de grunda och skyddade havsvikarna kan arter som gräsand och knölsvan hitta boplats och föda. På de betade strandängarna häckar vadare som rödbena och tofsvipa. Havsörnen bygger stora och tunga bon, därför är det viktigt att den har tillgång till stora och kraftiga träd, i första hand tall. Foto: Bengt Ekman. Roskarlen häckar gärna nära mås- eller tärnkolonier. På så sätt får den ett bättre skydd för sina ungar. Foto: Bengt Ekman. I det yttre skärgårdsbandet ligger öarna eller ögrupperna glest och är ständigt utsatta för vågor vilket gör det svårt för växtlighet att få fäste. Dessa öar är viktiga för fågellivet vid kusten både som häcknings-, ruggnings- och övervintringsområden. Här finns många så kallade fågelskär med stora kolonier av bl a gråtrut och silvertärna samt en koloni med skräntärna. I skydd av dessa kolonier häckar gärna änder, t ex ejder och småskrake. Här häckar också svärta, labb och roskarl samt olika alkfåglar som tordmule, sillgrissla och tobisgrissla.
5 Förändringar Under 1900-talet har skärgårdens fågelfauna genomgått en del förändringar. Vissa arter har ökat i antal medan andra arter har minskat. Samtidigt har nya arter etablerat sig i skärgården. Ofta är det vi människor som är orsak till förändringarna. Den livliga båttrafiken under sommarmånaderna kan vara störande för fåglarna under häckningen vilket kan leda till att många ungar dör. Det kan vara en orsak till att arter som svärta och skäggdopping minskat. Många kolonihäckande arter, t ex tobisgrissla och silvertärna har också minskat. Troligtvis beror det på minken som lätt kommer åt fåglarnas bon i stenskravlet. Under 1900-talet har insjöarter som knölsvan och häger börjat häcka i skärgården och arter som tordmule och storskarv har ökat. Det kan bero på att de extra näringsämnen som tillförs Östersjön ger en ökad födotillgång vilket gynnar dessa arter. Ett minskat jakttryck kan också vara orsaken till att en art som grågås ökat. Tobisgrisslan är en skicklig dykare som simmar under vattnet för att söka sin föda. Boet är väl dolt under klippblock nära stranden. Foto: Karl Ingvarson.
6 Gråsäl I Sverige finns de tre sälarterna gråsäl, vikare och knubbsäl. I Södermanlands skärgård är gråsäl vanligast. Enstaka gråsälar kan man, om man har tur, få se bland öarna i innerskärgården men framförallt är det vid de kala kobbarna i ytterskärgården som gråsälen håller till. Gråsälen förekommer längs hela den svenska Östersjökusten men har minskat kraftigt i antal under 1900-talet. I början av 1900-talet beräknas det ha funnits uppemot gråsälar i Östersjön. Intensiv jakt och miljögifter ledde till att beståndet minskade och vid 1970-talets slut hade stammen minskat till djur. Därefter har beståndet sakta börjat återhämta sig och 2005 fanns drygt gråsälar i Östersjön. Idag anses gråsälstammen öka med ungefär 7 % per år. Under maj-juni byter sälarna päls och det är också vid den här tiden som det är lättast att räkna dem. Vid räkningen 2006 fanns det runt gråsälar i Södermanland. Trots att halterna av miljögifterna PCB och DDT som bidrog till den kraftiga tillbakagången av gråsälsbeståndet under 1900-talet har minskat, så är inte problemen för gråsälstammen över. Idag är en av de vanligaste dödsorsakerna hos gråsäl svåra tarmsår som skulle kunna bero på något miljögift eller andra ändrade miljöförhållanden. När gråsälarna byter päls på våren samlas de i stora grupper på öar i den yttre skärgården. Foto: Karl Ingvarson.
7 Varför djurskydd? Under den tid djur har ungar är de mycket känsliga för störning. I och med att allt fler människor rör sig i skärgården ökar riskerna för att djuren blir störda så att ungarna dör. För att ha kvar ett rikt djurliv är det viktigt att skydda vissa områden som är särskilt art- eller individrika och områden med hotade och skyddsvärda arter. Genom att bilda fågel- och sälskyddsområden ökar förutsättningarna för arterna att leva vidare i livskraftiga bestånd. Skräntärnan som är världens största tärna är en sällsynt häckfågel i Östersjön. Det finns endast sju kolonier med skräntärna i Sverige, den näst största finns i Södermanlands skärgård. Skräntärnan finns upptagen på den svenska rödlistan under kategorin sårbar. Foto: Karl Ingvarson.
8 Visa hänsyn och stör inte i onödan! Var uppmärksam på fåglarnas varningsrop och varnande beteende. Fåglar som varnar, spelar skadade eller attackerar visar att du har kommit för nära boplatsen. Undvik att gå iland på kobbar och skär under vår och försommar. Tänk på risken att trampa på ägg och ungar. Råkar du skrämma upp en ruvande fågel ska du genast vända och gå tillbaka den väg du kom. Var uppmärksam på simmande familjer med små ungar. Hög fart och svallvågor kan splittra kullen och de blir lättare offer för t ex trutar. Håll hunden kopplad, även små och snälla hundar kan skapa stor skada på häckande fåglar genom att skrämma bort föräldrarna från ägg och ungar. Under tiden 1 mars till 20 augusti råder dessutom kopplingstvång. Tänk på att det finns fåglar också på andra öar och skär än de som är fågelskyddsområden.
9 Skyltar Fågelskyddsområdena är skyltade med gula och gul-röda skyltar. Rött fält betyder 100 meter skyddszon. Av färgkombinationerna på skyltarna kan man på avstånd avgöra vilka skyddstider och skyddszoner som gäller. Skyltar finns inte på alla öar utan i regel endast på öar i ytterkanterna på de markerade områdena. På kartorna på sidorna framgår vilka skyddstider och skyddszoner som gäller för de olika områdena. Föreskrifter Det är tillåtet att färdas genom ett fågelskyddsområde om avståndet mellan de öar som ska passeras är större än 200 meter. I flera fall är passage tillåten mellan öar även om avståndet är mindre än 200 meter. Dessa tillåtna passager har markerats med pilar på kartorna på sidorna Förbuden gäller inte markinnehavaren i samband med yrkesutövning, skötsel eller tillsyn av fastigheten eller i samband med husbehovsfiske. Förbudet gäller inte heller statlig eller kommunal tjänsteman i tjänsteärende och inte heller yrkesfiskare under yrkesutövning. Under den tid då fågelskyddet gäller är det förbjudet att jaga inom de angivna områdena. Bild på vänster sida: Strandskatans ungar kan vara svåra att upptäcka bland stenarna. Foto: Bengt Ekman.
10 The Coastal Birdlife and Bird Sanctuaries The landscape of the Baltic archipelago is unique in this part of the world. The archipelago in Södermanland, with over 3000 islands and skerries, has a rich birdlife. To protect the birdlife and the Baltic grey seal in the archipelago, the County Administration has established sanctuaries where access is prohibited at certain times. The legend and overview map is shown on page followed by detailed maps which show their locations and closed periods. Please remember nesting birds are sensitive to disturbance. Please keep your dog on the lead and try to avoid alarming the birds. Das Vogelleben der Küste und die Vogelschutzgebiete Die Schärenlandschaft der Ostsee ist in diesem teil der Welt einzigartig. Die Schären in Södermanland mit über 3000 Inseln und Schären haben ein vielfältiges Vogelleben. Brütende Vögel sind sehr empfindlich für Störungen. Um das Vogelleben und die Kegelrobbe zu schützen hat die Bezirksverwaltung Schutzgebiete eingerichtet. Diese gebiete dürfen zu bestimmten Jahreszeiten nicht betreten werden. In dieser Broschüre finden Sie Karten in denen die Schutzgebiete eingezeichnet sind. Eine Zeichenerklärung und eine Übersichtskarte finden Sie auf Seite Gefolgt von detaillierte Karten über die Lage und Verbotszeiten der einzelnen Schutzgebiete. Bitte nicht vergessen Brütende Vögel sind störungsempfindlich. Bitte lassen Sie Ihren Hund angeleint und versuchen Sie die Vögel nicht aufzuschrecken. 10
11 Signs at the Bird Sanctuaries: Beschilderung der Vogelschutzgebiete: Prohibited to land during the period of 1/4-15/7. In der Zeit vom 1/4-15/7 ist es verboten die Insel zu betreten. Prohibited to land or traverse sourrounding waters within 100 meters of the shoreline during the period of 1/4-31/7. In der Zeit vom 1/4-31/7 ist es verboten die Insel zu betreten oder das Wassergebiet innerhalb 100 Metern von der Strandlinie entfernt zu befahren. Prohibited to land or traverse sourrounding waters within 100 meters of the shoreline during the period of 1/2-15/8. In der Zeit vom 1/2-15/8 ist es verboten die Insel zu betreten oder das Wassergebiet innerhalb 100 Metern von der Strandlinie entfernt zu befahren. 11
12 Översiktskarta Overview Map Übersichtskarte s s Teckenförklaring Legend Zeichenerklärung Sälskyddsområden Seal Sanctuaries Robbenschutzgebiete Tillträdesförbud året om Entry prohibited all year Ganzjäriges Zutrittsverbot Fågelskyddsområden Bird Sanctuaries Vogelscutzgebiete Tillträdesförbud 1/4 15/7 Entry prohibited 1/4 15/7 Kein Zutritt 1/4 15/7
13 s s s : Tillträdesförbud 1/4 31/7 Entry prohibited 1/4 31/7 Kein Zutritt 1/4 31/7 Tillträdesförbud 1/2 15/8 Entry prohibited 1/2 15/8 Kein Zutritt 1/2 15/ Tillträdesförbud 1/4 30/9 Entry prohibited 1/4 30/9 Kein Zutritt 1/4 30/9 Passage tillåten Passage admitted Durchfart erlaubt
14 14 14
15 15 1:
16 16 16
17 17 1:
18 18 18
19 19 1:
20 20 20
21 21 1:
22 22 22
23 23 1:
24 Silvertärna. Foto: Bengt Ekman. Ytterligare information Länsstyrelsen i Södermanlands län (vx) Kustbevakningen, ledningscentralen (dygnet runt) Produktion: Länsstyrelsen i Södermanlands län NYKÖPING E-post: lansstyrelsen@d.lst.se Alla kartor är publicerade med Sjöfartsverkets tillstånd: Sjöfartsverket tillstånd nr Tryck: Davidsons tryckeri AB 24
Surt sa räven om skärfläckeäggen
Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs
Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och
Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA. är huvudregeln
Allemansrätten INTE STÖRA - INTE FÖRSTÖRA är huvudregeln Det som vi idag kallar allemansrätten är det som blev kvar när allas intressen av naturtillgångar hade tillgodosetts i Sverige under medeltiden.
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.
REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom
Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Flyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Förvaltningsåtgärder för skarv. Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011
Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggprickning år 2011 av Stockholms Stad/Idrottsförvaltningen/Fiske
Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Nachrichten auf Deutsch
Nachrichten auf Deutsch 21. Mai 2011 Fragen zu den Nachrichten Fußball 1. Wie oft ist die Deutsche Damenmannschaft schon Weltmeister geworden? a) Einmal b) Zweimal c) Dreimal 2. Wie heißt die Trainerin?
FÄRNEBOFJÄRDEN. Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015. www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden. Fiskgjuse. Foto: Tomas Ärlemo.
FÄRNEBOFJÄRDEN Nyhetsbrev från Färnebofjärdens Nationalpark 2015 www.sverigesnationalparker.se/farnebofjarden Välkommen tillfärnebofjärdens nationalpark Färnebofjärdens nationalpark är ett unikt älvlandskap.
Text och foto: Hans Falklind/N
Text och foto: Hans Falklind/N Boet byggdes ständigt på under häckningen. GRUS Fåglar i Västergötland 1-2014 Livet i en talltopp Fågelfotografen Hans Falklind följer en fiskgjusefamilj under en hel säsong
Resultat (signifikanta förändringar sista fem åren)
Bakgrund Västra Götalands marina skärgårdsmiljö är unik såväl ur ett nationellt som internationellt perspektiv. Detta innebär att även fågelfaunan måste betraktas som unik, och det är av största betydelse
Kronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Namn/Företag. Postnummer och ort. Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud Arrendator. Fastighetsägare (om annan än sökande)
HUSBEHOVSTÄKT Anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(3) Ankomststämpel: Sökande Namn/Företag Tel. Postadress Mobiltel. Postnummer och ort Fax Sökanden är Fastighetsägare Entreprenör Konsult/ombud
Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket
havets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Gunnarstenarna SE0110083
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-066076 Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Fotokarta
WiLlk. VÄLKo. WiLlkommen. VÄLkOMMEN
VÄLKo VÄLkOMMEN WiLlkommen WiLlk eld Tunré 2015 Dschinn-Fire kommer till Sverige mellan Metallsvenskan 2015 och Eld & Järn i Gruvparken En unik chans för dig som tar hand om historiska platser i järnhistorias
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006
Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig
Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten Nävrasjö 1:7 Karlskrona kommun
1 (5) BESLUT 2012-01-25 delgivningskvitto Trafikverket Att. Lars Jonsson Box 44 342 21 ALVESTA Dispens från biotopskyddsbestämmelser för borttagande av träd i allé och delar av stenmurar på fastigheten
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST
Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST Vad är Länsstyrelsen? Det finns 21 län i Sverige. Ett län är ett stort område som består av flera kommuner. Länsstyrelsen är en myndighet som är med och bestämmer i länet.
Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Fågel- och sälskydd i Östergötlands skärgård
DJURSKYDDSOMRÅDEN I ÖSTERGÖTLAND Fågel- och sälskydd i Östergötlands skärgård Bird and Seal Sanctuaries in Östergötland Vogel- und Robbenschutzgebiete in Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Välkommen
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11)
Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11) Provet kommer att bestå av fyra delar: ordkunskap, grammatik, läsförståelse och skrivande. Ordkunskap De texter ur kapitel 1 och 2 som vi arbetat med och de glosor
Allemansrätten en unik möjlighet
Allemansrätten en unik möjlighet Felix Oppenheim/Folio 1 Allemansrätten Sime/Folio Inte störa inte förstöra är huvudregeln i allemansrätten. Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla att röra
Renar och snöskotertrafik
Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag
Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
TYSKA. Unsere Hitliste. Musik & Co. Diese Arbeitsblätter gibt es:
Diese Arbeitsblätter gibt es: 1. Vokabeln zur Sendung 2. Inhaltsfragen und Top 5 (röstningsmall) 3. Was meinst du? (ord och uttryck för att diskutera musik) 4. Lösungen 1. Vokabeln zur Sendung das Lieblingslied
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17
Utdrag ur Skötselplan för Kosterhavets nationalpark Förslag Remissversion 2009-03-17 Observera att det i övriga delar av remissen kan finnas förslag som indirekt påverkar jakten läs in dig via länk i kallelsen
Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län
Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en
2003-2008 med fortsättning 2009
Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Vandring i Astrid Lindgrens Hembygd
Vandring i Astrid Lindgrens Hembygd Markerade vandringsleder i kommunerna Hultsfred, Vimmerby, Eksjö och Kristdala församling Hultsfred kommun Tätorten Virserum är utgångspunkt för Virserumsleden, en ca
Båtliv i sjö och hav
Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt
Utvecklad talan i överklagande
2015-08-05 Svea Hovrätt, avd 6 Mark- och miljööverdomstolen svea.avd6@dom.se Utvecklad talan i överklagande Mark- och miljööverdomstolens mål nr/ärende nr: M6454-15, M6455-15, M6457-15, M6458-15 och M6459-15
Kommittén utgörs av följande personer:
1 Sven Svensson Kometvägen 17, 10 tr 183 48 Täby Tel. 08-755 74 19 DANDERYDS VILTVÅRDSKOMMITTÉ VERKSAMHETSRAPPORT 2015 01 01-2015 12 31 Telefonnumret (journumret) till kommittén är: 0760644593 Kommittén
Kust till kust leden, Skummeslövsstrand Torekov 3 nätter Sida 1 av 6. Vandra i Sverige. Hamnen i Båstad
Kust till kust leden, Skummeslövsstrand Torekov 3 nätter Sida 1 av 6 Vandra i Sverige Hamnen i Båstad Bjärehalvön, 3 nätter Skummeslövstrand Torekov, 2 vandringsdagar Leden på Bjärehalvön ingår i Skåneleden
Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE0110118 i Haninge kommun
(7) Naturvårdsenheten Restaureringsplan för Natura 2000- området Rånö Ängsholme, SE008 i Haninge kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Ängsholmen. Bilaga Karta med restaureringsområden
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013
Fåglar i Vajsjöns naturreservat, Norsjö 2013 Jonas Grahn Länsstyrelsen Västerbotten jonas.grahn@lansstyrelsen.se Bakgrund Vajsjön, strax utanför Norsjö samhälle, är en av Västerbottens läns få riktiga
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Handledning till JASON XIV Expedition Koster
Handledning till JASON XIV Expedition Koster TIPS PÅ FRÅGOR OCH ARBETSUPPGIFTER Skriv eller rita svar med ledning av informationen i texten. De flesta frågorna hittar du svar på i texterna och/eller filmerna.
rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur
Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation
Svenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Föreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan vår vackraste fisk Text och foto Anders Salesjö/Sjöharen Blågyltan anses ofta som vår vackraste fisk. Färgprakten hos hanen kan utan
Reserapport, Norra Bohuslän
Reserapport, Norra Bohuslän Från torsdagen den 28/10 till söndagen den 1/11 genomförde StOF en exkursion till norra Bohuslän med Hasse Nordin och P-G Laren som reseledare. Förhoppningarna var att vi skulle
Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Skansens hägnader. En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader
Skansens hägnader En promenad för dig som vill veta mer om olika typer av gärdesgårdar och hägnader Så länge människan brukat jorden och hållit djur har det också funnits ett behov av att skydda odlingar
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
SVEA RIKE. En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015
SVEA RIKE En musikal utan dess like År 4, Kinnarpsskolan, HT 2015 PRESENTATIONSVISA 1. Vi vill här presentera för Er ett avlångt land, som har rätt många delar, vi kommer hand i hand. Här nere, där bor
BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Strandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS
Arkeologisk undersökning 2015 Viks Fiskeläge 62:1 ANLÄGGANDE AV UTEPLATS RAÄ Rörum 44:1, Rörums socken i Simrishamns kommun Skåne län Österlenarkeologi Rapport 2015:11 Lars Jönsson Arkeologisk undersökning
AII:1 Bedriva täkt. AII:2 Anordna upplag, annat än tillfälliga upplag som behövs för skötseln av området.
Utdrag ur Solna kommunfullmäktiges beslut 2004-06-21 om naturreservat, gäller från 2005-02-15 Föreskrifter för Igelbäckens naturreservat i Solna Reservatet har delats in i tre zoner med olika föreskrifter
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet
för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd
Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2015 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd Sammanfattning Under 2015 har 300 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador
Undersökning av tamdjursägares upplevelse av rovdjursangrepp - med fokus på sekundära skador Bakgrund och metod Tamdjursägare som drabbas av rovdjurangrepp upplever av naturliga skäl ofta situationen som
REMISS Sida 1(5) Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432
REMISS Sida 1(5) Datum Beteckning Avd. för resursförvaltning 2009-01-14 13-176-09 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-7430432 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:37)
Ett rikt växt- och djurliv
Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet
Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika
BILAGA 1 2005-03-14 Ansökan om bidrag för Fjärilarnas marker i Stora Vika Nynäshamns kommun ansöker om bidrag med 70 000 kronor för projektet Fjärilarnas marker i Stora Vika enligt beskrivning nedan. Projektets
Fåglar i och vid Ivösjön
Fåglar i och vid Ivösjön Nils Waldemarsson Nordöstra Skånes Fågelklubb Med betydande inslag av såväl slättsjö- som skogssjökaraktärer utgör Ivösjön ett viktigt område för olika fågelarter. Det är egentligen
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Tumlarobservationer i Finlands vattenområden på 2000- talet
2.2.2015 Natur > Arter > Skydd av arter > Skydd av enskilda arter > Skyddet av tumlare > Tumlarobservationer > Tumlarobservationer på Finlands vattenområden på 2000-talet Tumlarobservationer i Finlands
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan
Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter
Hur påverkar träd och skugga våra greener?
Hur påverkar träd och skugga våra greener? HGU arbete 2008-2010 av Daniel Pantzar Landeryds GK Sammanfattning Tanken till arbetet var att hitta argument för att kunna ge äldre greener nya förutsättningar
Ansökan om tillstånd till kameraövervakning
1(8) Förvaltning Gith Nilsson Delg. kvitto Länsstyrelsen Värmland Djurskydd & Vilt 651 86 KARLSTAD Ansökan om tillstånd till kameraövervakning Beslut Länsstyrelsen meddelar Länsstyrelsen Värnland, djurskydd
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Landskapsanalys. Bilaga 1. Väg 56 delen förbi Äs. Katrineholms kommun, Södermanlands län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06
Bilaga 1 Väg 56 delen förbi Äs Landskapsanalys Katrineholms kommun, Södermanlands län Vägplan, val av lokaliseringsalternativ 2013-12-06 Projektnummer: 109430 Beställare: Trafikverket Region ÖST Box 1140
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat)
Om ålfisket idag, ny kunskap kring ålen och vad som lokalt kan göras för att förbättra situationen. ( och en del annat) Ålfisket. Historiskt har ålfisket haft mycket stor betydelse för kustbefolkningen
Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Promemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön
Liten checklista för ett miljövänligare liv på sjön Med vänliga hälsningar från Sweboat Båtbranschens Riksförbund Vi som är på sjön vet hur underbart det är. Det som lockar oss är äventyret, naturupplevelsen,
Häckande fåglar på Nidingen
Häckande fåglar på Nidingen Av Raimo Neergaard, Tommy Järås och Uno Unger Nidingen, vår pärla i havsbandet, har engagerat många i Göteborgs ornitologiska Föering i nästan tre decennier. Här följer en redovisning
OMSLAG Framsida och baksida Hornuggla, foto: Jörgen Toivanen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 GÄVLE FÅGELKLUBB...4 FÖRSÄLJNING AV KLUBBPRYLAR...4 STYRELSEN...5 HEMSIDA...5 ADRESSÄNDRINGAR...5 MEDLEMSKAP...5 GÄVLE FÅGELKLUBB ÅKER TILL FALSTERBO...6 HOLKPROJEKTET...7
Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt
Jaga med Holmen Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning
Sida 1(9) Kommentarer till bildspel Exempel från rådgivning Bildmaterial härrör från Ronny Sköller, Anuschka Heeb (länsstyrelsen Östergötland), Tilla Larsson och Magdalena Nyberg (jordbruksverkets vattenenhet)
Fågelskådare och lantbrukare i samarbete
Fågelskådare och lantbrukare i samarbete - kommunikation och naturvård i jordbrukslandskapet Foto: Jan-Eric Hägerroth Fågelskådare och lantbrukare i samarbete för ökad biologisk mångfald 2012 1 Innehåll
Naturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Att skriva om natur. Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr
Att skriva om natur Tips för att lyckas bra Thomas Öberg/Natur i Norr 1. Vad vill vi berätta? En del intressantare lokaler påträffades vid Inre Verkanliden t.ex. häckningsplatser för tretåig hackspett