Hus söker Hiss Sommardesignkontoret Linköping 2009

Transkript

1 Hus söker Hiss

2 är en unik satsning från SVID, Stiftelen Svensk Idustridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Årets sommardesignkontor i Linköping var ett samarbete mellan SVID, Institutionen för Datavetenskap på Linköpings universitet (IDA), Santa Anna IT Research Institute och Prodelox. Det var tredje året i rad som ett kontor anordnades i Linköping med syfte att dels erbjuda möjlighet för designstudenter att jobba med skarpa uppdrag, och dels att skapa intresse och kunskap om design i regionen. Årets upplaga har öppnat ett unikt samarbete mellan LiU:s designforskning, Santa Annas designstudio och ett antal uppdragsgivare. Designkompetens från Prodelox och Antrop har bidragit och sammantaget har en stor mängd aktörer involverats vilket ökat insikten i strategiskt arbete med design. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Sveavägen 34, 6 tr Stockholm

3 Innehåll 01 Om 1 02 Uppdraget 4 03 Arbetsprocessen 6 04 Analys och Resultat 8 Utgångspunkter 8 Målgrupp 9 Persona 12 Behov och önskemål 17 Granskning av interiör och exteriör 17 Marknadsundersökning 19 Workshops 21 Specifika problemområden Riktningar för koncept 29 Inledning 29 Förvaringsutrymme 30 Inför användning av trapphiss 31 Trapphiss 31 Efter användning av trapphiss Rekommendationer för det fortsatta arbetet 34 Referenser English summary Projektteam 36

4 02 Uppdraget Många medelålders flerfamiljshus i Sverige, byggdes utan hiss. Denna exkludering av vertikal transport mellan våningsplan minskar förutsättningarna för kvarboende. De individer som inte klarar av att ta sig upp och ner för trappor själva, kan bli tvungna att flytta från sin bostad. Detta är vanligt förekommande hos den äldre generationen som kan vänta sig nedsatt fysisk hälsa i samband med ålderdom. Möjlighet till vertikal transport i dessa fastigheter kan öka attraktiviteten som boendealternativ i allmänhet och en lösning på detta ligger i bostadsbolagens intresse. Att installera en hiss i efterhand är dock en kostsam investering och leder vidare till att boendekostnaden ökar markant, vilket kan vara svårt att motivera. Speciellt eftersom olika individer har olika förutsättningar, behov och önskemål om hur de vill bo. Detta uppdrag har sitt ursprung från ett flertal tidigare forskningsarbeten i tjänstedesign, via Linköpings universitet, där man önskar finna en lösning för vertikal transport mellan våningsplan i hisslösa fastigheter. Uppdraget Hus söker hiss handlar om att ta fram riktlinjer till vilka faktorer som bör beaktas vid utformning av en lösning för vertikal transport. Dessa riktlinjer ska sedan kunna fungera som en bas för vidareutveckling av en lösning som ska kunna visas upp för bostadsbolag. Detta för att lättare kunna sälja in ett mindre kostsamt alternativ som visar hur en lösning skulle kunna se ut samt fungera i sitt sammanhang. Kostnadskrav: Lösning som kostar max SEK 4

5 5

6 03 Arbetsprocessen UTGÅNGSPUNKTER Arbetsprocessen startades med att utifrån den ursprungliga uppdragsspecifikationen omformulera en ny brief. Detta för att klargöra vad som önskades av uppdragsgivaren. Under detta moment klargjordes de grundproblem som uppdraget bygger på. MÅLGRUPP Utifrån de utgångspunkter som togs fram delades målgruppen in i en primärgrupp och en sekundärgrupp. Detta gjordes i samband med en mindre observationsstudie för att få information om vad för slags individer som bor i dessa typer av fastigheter. Persona användes för att lära känna primär och sekundärmålgruppen. En observationsstudie och informella intervjuer utfördes för att ta reda på vilken den aktuella målgruppen är. För att samla in data för persona användes information från tidigare studier. En stor del av data är hämtades från rapporten Greta och Torsten Två persona för äldre användare av Hälsans nya verktyg. Samt från rapport från Hjälpmedelinstitutet. För att få ytterligare information till persona anordnades en workshop som kallas Vykort. Denna workshop användes för att få information om målgruppens vardag, levnadsstil och attityder till sitt boende. Efter detta moment sammanställdes målgruppens behov och önskemål och en prioritering av dessa gjordes. 6

7 GRANSKNING AV INTERIÖR OCH EXTERIÖR Interna och externa förutsättningar undersöktes för att senare kunna ge idéer och förslag på lösningar. Dokumentationer och rapporter granskades. Egna fotografier togs även av intern och extern miljö. Workshops för brainstorming anordnades med deltagarna på. MARKNADSUNDERSÖKNING Efter att ha tagit reda på interna och externa förutsättningar gjordes även en marknadsanalys för att få information om vilka lösningar för vertikal transport som redan finns på marknaden. Dessa lösningar utvärderades. I marknadsanalysen ingick även en utvärdering av tidigare konceptförslag som i Linköping 2007 har lagt fram, samt lösningsförslag som studenter från Linköpings universitet har utformat. Efter marknadsanalysen gjordes en avgränsning och ett val att fokusera på att ta fram riktlinjer för vidareutveckling av interna lösningsförslag. Workshop Efter analysen och utvärderingen av befintliga lösningar samt tidigare konceptförslag, anordnades två olika workshops för att gå djupare in på interna lösningsförslag. Dessa två workshops kallades Fill-in-story samt Två stationer Nästa steg i processen var att avgränsa arbetet mot mer specifika inriktningar. 7

8 04 Analys och Resultat UTGÅNGSPUNKTER I tolkningsfasen av uppdragsspecifikationen och framtagandet av en rebreif klargjordes två utgångspunkter som orsakar problem kring hisslösa fastighetsbestånd. Det främsta problemet är att det finns en kategori av människor som kan bli tvungna att flytta från dessa bostäder på grund av att de har svårigheter att ta sig mellan våningsplanen. Detta eftersom de har funktionshinder. En grupp som ligger i denna riskzon är äldre människor som med tiden får sämre hälsa i samband med ålderdom. Dock finns det här ett parallellt problem som handlar om att bostadsbolagen har svårt att finansiera en kompletterande hissinstallation. Vid en komplettering av en hiss i fastigheten blir genast samtliga boende drabbade av en ökad boendekostnad. Eftersom boende i dessa fastigheter kan vara av olika åldrar och har olika behov och önskemål, är det inte säkert att bostadsbolagen kan motivera för en ökad bostadskostnad, för att kunna finansiera en hissinstallation. Utifrån dessa utgångspunkter beslutades det att fokus i arbetet bör ligga på att se till de äldres problematiska situation kring att ta sig upp och ner för våningsplan. För att kunna sälja in ett koncept till ett bostadsbolag bör även övriga boendes önskemål tas i beaktande. Detta för att skapa förutsättningar för att en lösning lättare ska kunna accepteras. 8

9 MÅLGRUPP Utifrån ovanstående utgångspunkter som fastställdes kom vi fram till att dela in målgruppen som är boende i fastigheter utan hiss, i två olika segment. En primär målgrupp samt en sekundär målgrupp. Den primära målgruppen är män och kvinnor i åldrarna 65 till 90 år, med nedsatta funktionshinder som har problem att förflytta sig mellan våningsplan. Den sekundära målgruppen är resterande boende mellan 25 och 64 år. Vi valde att göra en mindre observationsstudie i bostadsområdet Årsta i Stockholm. Detta är ett bostadsområde som präglas av fastigheter byggda på 40-talet. Observationerna skedde i en fastighet som saknar hiss. Tanken med denna studie var att kunna urskilja vilka som kan tänkas bo i sådana typer av fastigheter. Observationen gav information om ålderspridning samt vilka problem som kan uppkomma i fastigheter utan hiss. Det resultat som framkom ur observationerna var att ålderspridningen är stor. Deras olika attityder till sina bostäder och information om deras levnadsstil kom fram i informella intervjuer. De problem som upptäcktes under observationerna och intervjuerna var att det är svårt för de individer inom primärmålgruppen som är rollatoranvändare att ta sig upp och ner för trappor, utan stödet som rollatorn ger. Det blev också tydligt att sekundärgruppen har ett behov av transport av varor så som tunga matkassar, väskor och tvättkassar. 9

10 Primär målgrupp Greta Sekundär målgrupp Bengt Lisa Oskar 10

11 Tidigare rapporter och dokumentationer lästes för att få en bild av målgruppen och material till persona. I rapportern Greta och Torsten Två personor för äldre användare av Hälsans nya verktyg insamlades information om primärmålgruppen och deras behov. I tidningsartiklar fick vi reda på att problem i trapphus är att rollatorägare placerar sina rollatorer inne i trapphuset för att de är rädda för att få dessa stulna. Rollatorer är dyra och stölder av dem har ökat de senaste åren i Sverige. Placeringen i trappuppgången uppskattas inte av sekundärgruppen då de upplevs vara i vägen. För att få ytterligare information om primärgruppens vardag anordnades en workshop kallad Vykort. Fyra stycken personer som ingick i den primära målgruppen kontaktades. Två av dessa personer bor i en fastighet med hiss, de två andra personerna bor i en fastighet utan hiss. Deltagarna fick ett antal vykort och på dessa vykort skulle deltagarna kort och koncist beskriva sin vardag. Personerna fick tillhandahålla några färdigformulerade meningar att utgå ifrån och utveckla dessa för att beskriva deras levnadsstil och attityder till sin bostad. Bilden visar insamlade vykort från workshop Det resultat vi kom fram till var att deltagarna tycker det är viktigt att trapphuset hålls rent och snyggt. Med detta menade de, efter att följdfrågor ställts, att det är viktigt att det är fri passage i trapphuset. Det ska inte finnas saker som ligger och skräpar som gör det svårt att ta sig förbi. Det är också viktigt att trappuppgången känns inbjudande. 11

12 PERSONA Följande persona är en sammanställning av samtlig information som framgick i datasamlingen av målgruppen. Persona innehåller även egna reflektioner. Primär målgrupp är Torsten och Greta. Sekundär målgrupp är Carina och Bengt, Lisa och Oskar Greta Greta 77 år och hon är gift med Torsten, 81. De är pensionärer sen flera år tillbaka. Deras intressen är att umgås med sina barn och barnbarn. PRO-aktiviteter är något som de uppskattar och de försöker komma ut dagligen för att besöka vänner som bor i kvarteret. Greta är ägare av en rollator och denna är hon fäst vid. Rollatorn underlättar hennes vardag när hon ska ta sig utanför bostaden för att träffa sina vänner, eller handla på ICA Nära. Både Torsten och Greta känner att de har fått nedsatt fysisk hälsa under de senaste åren. Greta ser sämre och har lite ont i en höft. Hon är rädd för att ramla eftersom hon bröt lårbenshalsen för ett år sedan. Torsten har remautism och hör allt sämre på höger öra. Han upplever att han blir fortare trött när han rör sig. Ibland lånar han Gretas rollator när han ska ut och gå, för då kan han sätta sig ner när han känner för det. Det som är det värsta med rollatorn är att han genast känner sig så gammal när han använder den, mest på grund av dess utseende. Torsten och Greta tar ibland in rollatorn in i entréplanet, detta har de börjat med sen de fick höra att grannens rollator blev stulen. När det gäller teknik har Greta en mobiltelefon som hon fått av sin dotter. Denna använder hon ibland när hon är i matbutiken och glömmer vad hon ska handla. Då ringer hon hem till Torsten som påminner henne. Mobiltelefonen har tydliga knappar med stora siffror för henne som ser dåligt. Den är också lättförstålig, vilket hon tycker är bra, eftersom hon är nybörjare av sådana moderniteter. Greta hjälper Torsten att lära sig hur han ska använda den. Deras dotter tycker att de ska skaffa sig en dator, men där tycker Torsten att gränsen är nådd. 12

13 Bengt Bengt är 52 respektive och är gift med Carina 56 år. Carina är affärsbiträde och Bengt är nybliven pensionär. De har 2 barn och ett barnbarn som de gärna spenderar tid med. Barnen kommer ofta och hälsar på under veckosluten. Carina och Bengt tycker om att ha middagsbjudningar och bjuder ofta in vänner och bekanta på middag. Det blir ofta mycket att handla och Carina och Bengt hjälps ofta åt att bära upp de tunga matkassarna upp till lägenheten. När det är fint väder går de gärna på promenader i bostadsområdet. De gillar att röra på sig och anser sig ha hälsan i behåll. Bengt erkänner dock att han nyss har blivit tvungen att köpa ett par glasögon eftersom han ser sämre. Under sommaren flyttar de till sin stuga i Strömstad, då är det många tunga väskor som ska bäras från lägenheten ut till bilen. När det gäller teknik är Carina och Bengt ägare av en PC. Den används då och då när de ska kolla om de har fått mail. De har även en varsin mobiltelefon. 13

14 Lisa Lisa är 35 år. Hon är gymnasielärare. Hon är ensamstående mamma till Filippa 2 år. Hon lever ett stressigt liv och hon har svårt att få tiden att räcka till. Mycket tid går åt att se efter Filippa, skjutsa och hämta på dagis, tvätta, diska och laga mat. Filippa kladdar ofta ner sig och Lisa blir tvungen att tvätta flera gånger i veckan. Det blir då jobbigt att springa upp och ner för trapporna mellan tvättarna med tvättpåsarna. När Filippa är hos sin pappa varannan vecka tycker Lisa om att umgås med vänner, gå på bio och ta en joggingrunda i motionsspåret. Lisa är aktiv i bostadsföreningen och har mycket att säga till om under mötena. Speciellt när det gäller förändringar i bostadsområdet. Något hon skulle önska är en lättillgänglig förvaringsplats för Filippas barnvagn då den inte används. Lisa tycker att det känns jobbigt att ta in barnvagnen i trapphuset. Lisa och Filippa är nyinflyttade. Det Lisa inte tyckte om med den förra bostaden var att det kändes som ett ålderdomshem med den där stora, otympliga rullstolsliften i trappan som Filippa alltid klängde på, vilket inte alls var barnsäkert. Teknik är något som ingår i Lisas vardag. Som lärare undervisar hon i olika dataprogram. Hon har alltid med sig mobiltelefon. Internet använder hon sig av flera gånger om dagen. 14

15 Oskar Oskar är 23 år och studerar till ekonom. Han har precis flyttat in i sin bostad, viket han tycker är skönt eftersom han hade tröttnat på boendet i korridor på Universitetet. Oskars stora passion är fotboll och han tränar flera kvällar i veckan. Han gillar när saker och ting går snabbt och han gillar att röra på sig. I trapphuset tar Oskar ofta två trappsteg i taget, för det går mycket fortare att ta sig upp då. För några månader sen fick han dock en knäskada när han spelade fotboll. Han fick gå med gips i flera veckor. Under denna period var det svårt att komma upp för trappan, speciellt eftersom det står rollatorer och ibland stora barnvagnar placerade innanför porten. Detta tycker han är otroligt störande. Teknik är som väntat inget främmande för Oskar. Teknik är inget han reflekterar över, det är snarare en självklarhet i hans vardag. 15

16 Analys av persona För att kunna urskilja skillnader och likheter i behov och önskemål mellan primärgrupp och sekundärgrupp analyserades de persona som togs fram. Det vi kom fram till var att den primära målgruppen ligger i riskzonen att bli tvungna att flytta om inte problemet med vertikal transport åtgärdas. Individerna i denna grupp har varierande problem och behov som bottnar i nedsatt fysisk hälsa. Vissa klarar sig knappt utan stöd när de tar sig upp och ner för trappor. Det finns även individer i denna grupp som rent av är i behov av transport av sig själva på grund av olika fysiska problem. För personerna i den sekundära målgruppen är vertikal transport inget måste för att klara av att ta sig upp och ner för trappan. Snarare skulle vertikal transport underlätta vardagliga aktiviteter, exempelvis för förflyttning av tunga matkassar, tvättpåsar, väskor etc. En del av sekundärgruppen utgör en köpstark grupp när det gäller investering av lägenhet. De har också vassa armbågar och tycker gärna till kring förändringar i området. En stor skillnad som har uppmärksammats mellan primärgruppen och sekundärgruppen är hastigheten när det gäller att förflytta sig. Primärgruppen har generellt sett sämre rörlighet och det tar längre tid att förflytta sig. För sekundärgruppen går det lättare på grund av bättre fysisk hälsa. Sekundärgruppen rör sig även snabbare på grund av att de har en mer stressig levnadsstil. De är vana att allt ska gå snabbt, medan den äldre generationen har mer tid och är inte lika begränsade i mån av tid. Det råder även skillnader i tekniska kunskaper. Definierade skillnader mellan primär och sekundär målgrupp Akuta behov gällande förflyttning av människor kontra underlättning av vardagliga aktiviteter och därmed förflynning av väskor, kassar, tvättpåsar. Rörlighet. Hur snabbt man rör sig /vill röra sig. Syn, hörsel. Känslan av trygghet och säkerhet vid förflyttning. Kunskap i teknik Definierade likheter mellan primärgrupp och sekundärgrupp Förflyttning av varor. Behov av lösning som inte associeras till ålderdom eller handikapp. Få undan rollatorer eller barnvagnar från i trappuppgången. 16

17 BEHOV OCH ÖNSKEMÅL Då det framkom att det råder skillnader och likheter i gruppernas behov, förutsättningar och önskemål, följer nedan en sammanställning av dessa. Detta för att för att lättare kunna ta fram faktorer som bör beaktas vid utformning av en alternativ lösning för vertikal transport. Sammanställningen har utgått från att sätta primärgruppens behov i första hand, samt de likheter vi sett mellan grupperna. Transport av både människor och varor (med varor menas matkassar, väskor och tvättpåsar). Designen av ett koncept bör inte associeras till handikapp eller ålderdom. Individerna ska ha möjlighet att välja i vilken hastighet de vill förflytta sig. Lättförstålig teknik. Funktioner som tar hänsyn till nedsatt hörsel och syn. Utformningen bör smälta in och vara anpassad till rådande miljö. En ren och öppen trappuppgång. GRANSKNING AV INTERIÖR OCH EXTERIÖR Interna och externa förutsättningar granskades. Dessa bör man ha i åtanke vid utformning av ett konceptförslag för vertikal transport i hisslösa, medelålders fastighetsbestånd. Interna förutsättningar Smala trappor. Dessa trappor är både raka och svängda. Viloplan finns mellan varje våningsplan. Detta göra att trappan i trapphuset delas in i flera små, med ca 9 steg i varje deltrappa. På våningsplanen sitter tätsittande dörrar in till de olika lägenheterna. Bristande belysning under kvällstid när dagsljus inte släpps in i trapphuset. Svårt att hitta lysknappen som tänder trapphuset. Externa förutsättningar Tätsittande balkonger, vertikalt sett Tätsittande fönster, både vertikalt och horisontellt sett. 17

18 Workshop Ala idéer för interna samt externa lösningar ritades upp på pappersark. Dessa utvärderades senare utifrån de ekonomiska kraven samt om de skulle vara möjliga att genomföra.

19 MARKNADSUNDERSÖKNING Tidigare lösningar utvärderades utifrån sammanställningen av de behov och önskemål som man bör ta hänsyn till vid framtagandet av ett konceptförslag. Dessa utvärderades även efter externa och interna förutsättningar. Följande lösningar är några av de som granskades. Befintliga Interna och externa lösningar på marknaden Stol-trapphissar Fördelar De flesta går att fälla ihop, vilket är en fördel i trånga utrymmen. De nyare modellerna har relativt tydliga instruktioner för att visa hur man ska färdas på dem. Nyare modeller har tydliga funktioner hur man ska bruka den Nackdelar Dessa stolars uttryck kan associeras till handikapp och funktionshinder. De är ofta individanpassade vilket gör att flera behov inte kan tillfredställas. På grund av att de finns att hitta inuti enfamiljshus utformas de inte för att passa in i ett mer offentligt sammanhang. De har ingen funktion för att ta upp varor samtidigt som den transporterar en människa. Rullstolsliftar Fördelar De fyller behovet att få upp tunga och stora saker. Nackdelar De är stora och klumpiga samt associeras till handikapp och funktionshinder och smälter inte in i omgivningen. Tidigare interna och externa lösningsförslag som 2007 har utformat. Hisstrappsteg Varje hisstrappsteg åker upp allteftersom personen går upp i trappan. Detta gör att personen bara behöver gå framåt i rak riktning tills denne kommer upp till viloplan eller våningsplan. Fördelar Denna lösning behöver inte förstöra trapphuset De som inte behöver lösningen kan passera vid sidan av. Kan passa in i olika typer av hus med olika typer av trappor. Kan eventuellt vara lätta att byta ut om något trappsteg går sönder. Trappan kan användas ifall något trappsteg skulle gå sönder. Nackdelar Kan vara svårunderhållet. Om trappstegen är sammankopplade kan det vara svårt att reparera. Kan vara svårt för en äldre människa med balanssvårigheter att ta sig upp trappstegen rör sig. 19

20 Trappinlägg Ett extra trappsteg läggs på befintliga trappsteg. Detta gör trappstegshöjden lägre. För att få denna funktion måste trappinläggen placeras i ett zick-zack mönster i trappan. Fördelar Man utnyttjar befintliga trappsteg Kräver liten skötsel då det är en analog lösning. Billig Lättförstålig Den som inte behöver använda sig av lösningen kan gå emellan stegen. Främjar motion. Nackdelar Löser inget problem med att få upp varor. Krångligt och tidskrävande att gå i zick-zack upp eller ner för trappan Balkong som hiss Balkongen används som hiss som går direkt in till lägenheten Fördelar Användarna kommer direkt in i sin lägenhet via balkongen Nackdelar Svårt att kunna få vertikal transport till lägenheten, då balkongerna är tätsittande och inte kan passera förbi varandra. Om ovanstående problem skulle kunna lösas uppstår ett nytt problem som är insyn in i de andra lägenheterna, vilket troligtvis inte uppskattas av grannarna. 20

21 WORKSHOP Efter utvärderingen av befintliga lösningar och tidigare konceptförlag togs ett beslut om att titta närmare på interna konceptförslag. Detta beslut grundandes på komplexiteten med arkitekturen och brist på idéförslag, som togs fram vid workshops, att gå vidare med. Två typer av workshops gjordes, Fyll i luckor i syfte att titta närmare på problem med vertikal transport inom fastighetens väggar. De personer som var deltagare i dessa workshops var vi på. Workshop Fyll i luckor Fyll i luckor uppgiften handlar om att deltagarna får en lyssna på en historia. Denna historia berättar om olika scenarion som sker när en personer från sammanställd persona ska använda sig av en lösning som benämns som X. Dessa scenarion förklaras till viss del i historien, men har dock luckor. I dessa luckor får deltagarna fylla i det efterkommande händelseförloppet och skissa upp hur olika situationer och problem ska lösas. I historien berättas det om Greta som ska använda sig av X. Luckorna som deltagarna skulle fylla i handlar om bland annat om följande: Hur Greta ska kalla på X Hur Greta får feedback att X är i bruk och någon håller på att använda den på ett annat våningsplan. Samt hur hon får hon information om att X är på väg för att stå till hennes tjänst. Vad som sker då Oskar vill använda X samtidigt. Hur det fungerar att transportera upp kassar samtidigt som Greta kan stötta sig på den när hon tar sig upp för trappan. Hur Greta anger vilket våningsplan hon vill till. Hur andra personer på andra våningsplan ska veta att Greta är på väg upp för att undvika krock i trappan. Workshop Två stationer Den andra workshopen gick ut på att ta fram idéer i två olika stationer. I den första stationen skulle deltagarna visualisera en transportenhet som kan ta upp människor eller varor upp för trappan. Denna transportenhet skulle även kunna fungera som ett stöd för att kunna ta sig upp själv av egen maskin. För denna station byggdes en modell av ett trapphus och diverse material som modellera, tyg, papper och piprensare, kunde användas för att visualisera lösningen. Den andra stationen gick ut på att bygga vidare på förslag kring en intressant infallsvinkel angående en hisslösning som installeras i befintliga sopnedkast. Anledningen till att vi ansåg att denna idé var intressant var att sopnedkast som finns i dessa typer av fastigheter har stängts på grund av miljöaspekter, eftersom sopsortering uteblir, samt arbetsmiljöaspekter. Workshopen gick ut på att komma fram till hur detta utrymme skulle kunna användas. Deltagarna fick med skisser förklara detta samt rita upp hur fronten på lösningen skulle kunna se ut, i skala 1:1. 21

22 22

23 Utvärdering av workshop 1. Sopnedkastlösning En transporthiss av varor som sätts in i befintligt sopnedkast. Detta eftersom många sopnedkast i dessa typer av fastigheter har stängts på grund av arbetsmiljömässiga skäl samt för att sopsortering inte är möjligt. Fördelar Använder sig av befintliga förutsättningar Nackdelar Svårt att utvidga ytrymmet i sopnedkastet då många sopnedkast är gjutna. Dessa sitter ofta i halvtrappor vilket gör att man ändå måste gå i trappor för att komma åt varuhissen. Detta gynnar inte de individer i primärmålgruppen som inte kan ta sig upp eller ner för trappor utan hjälpmedel. 2. Transportväska på trappräcket En trasportenhet som sitter fäst på trappräcket. Två pinnar sitter fast i räcket som man kan hålla sig i när man går upp för trappan och dessa kan användas som stöd. I en medföljade påse kan man lägga saker för att slippa bära tex. matkassar. Fördelar Behöver inte vara dyr. Man får upp varor samtidigt som man får stöd av hantagen. 3. Transportenhet i taket En transportenhet likt en trappstolshiss som sitter i en skena i taket. Fördelar Eftersom skenan sitter i taket kan den trappstolsliknande lösningen hissas upp i taket och göms undan när den inte används. Nackdelar Då stolen sitter fast i vajrar från taket kan det bli svajigt. Detta kan upplevas som obehagligt. 4. Gemensam hiss En personhiss installeras på gården i anslutning till flera hus. Fördelar Detta göra att fler fastigheter kan dela på samma hiss och dela på kostnaden Nackdelar Behöver inte bli billigare att dela på hissen då det krävs finansiella resurser att bygga länkar till varje lägenhet Svårlöst på grund av externa förutsättningar. 5. Lysande trappräcke Nackdelar Löser inte problemet att trasportera människor Eftersom lösningen måste sitta i trappans ytterspår på grund av trappor som är svängda kan de bli brant att gå i trappans innerspår. 23

24 1. Varuhiss i befintligt sopnedkast 2. Transportväska på trappräcket 3. Transportenhet i taket 4. Gemensam hiss 24

25 Avgränsning I utvärderingen av befintliga lösningar och tidigare konceptförslag blev det tydligt att det i dagsläget inte finns någon optimal lösning för vertikal transport i hisslösa fastigheter. Dock var stol-trapphissar den produktkategori som vi såg hade störst potential. Detta kunde vi se efter nogrann utvärdering utifrån work-shops, persona och ekonomiska krav. Därför fattades det ett beslut om att gå vidare med denna lösning och närmare undersöka hur en modifiering av stol-trapphissar skulle kunna vara möjlig. Detta för att kunna formulera en specifikation för vidareutveckling och förbättring av dessa produkter. 25

26 SPECIFIKA PROBLEMOMRÅDEN De kommande valen av specifika inriktningar/problem grundar sig på insamling av data som kommit fram i framställningen av persona, som handlar om de boendes behov, önskemål, upplevda problem och levnadsstil. Valen baseras även utifrån interna förutsättningar som vi var tvungna att ta hänsyn till som tex. planlösning och andra faktorer i den interna omgivningen. Beslut har också fattas utifrån vad som inte fungerar med befintliga lösningar och tidigare konceptförslag. I framtagandet av dessa inriktningar har hänsyn tagits till de grundläggande utgångspunkterna i uppdraget som handlar om en fokusering på primärgruppen samt tanken att försöka öka acceptansen av en lösning genom att sträva efter att utforma ett konceptförslag som kan anses attraktivt även ur sekundärgruppens perspektiv. Nedan följer de inriktningar som vi valde att utgå ifrån för framtagandet av idéer till ett konceptförslag. Begränsat utrymme Det har framgått i undersökningen av interna förutsättningar att det finns begränsningar i utrymmet i trapphusen i dessa flerfamiljshus. Trapporna är smala och våningsplanen är trånga. Det finns också viloplan mellan våningsplanen som försvårar problemlösningen med vertikal transport i trapphuset. Detta eftersom trappan inte löper i ett stycke utan delas in i flera små trappor med ca 9 trappsteg i varje deltrappa. På varje våningsplan finns oftast två till fyra dörrar in till de olika lägenheterna, som sitter bredvid varandra. Dessa begränsar även möjligheterna för att en transportlösning kan färdas längs med trappornas innerkant, då lägenhetsdörrarna kommer i vägen. Skymmande objekt Det framkom i vår datainsamling från både artiklar och intervjuer att det inte upplevs som positivt då skymmande objekt är i vägen i trapphuset. Detta både för att det stör helhetsintrycket i trapphuset samt för att det blir svårare att ta sig fram. Barnvagnar och rollatorer var här vanliga ting som blockerar i trapphusets entréplan. Trygghet och säkerhet Rollatorer Som ovan nämns är dessa vanliga ting som blockerar passage i entréplanet. Anledningen till detta fenomen är att rollatorer är dyra och stölder av dem har ökat de senaste åren i Sverige. Därför tas dessa in inomhus i entréplanet för att förhindra stöld. Rollatorer kom flera gånger på tal under informella intervjuer med primärmålgruppen och i diverse tidningsartiklar och rapporter bland annat från Hjälpmedelsinstitutet. Det visade sig att rollatorer används flitigt av många olika individer i primärgruppen som har olika nivåer av fysisk nedsatthet. Anledningen till att de används i många olika sammanhang är att de skapar ökad känsla för trygghet och säkerhet. Detta bland annat på grund av bristande balanssinne, nedsatt syn och smärta i ben och leder. Det nära förhållandet till rollatorerna bygger på att utan dem klarar primärmålgruppen inte av att ta sig till olika platser och det blir svårare att klara av vardagliga aktiviteter. De ger möjlighet till sittplats då orken sviktar och en ökat självförtroende då den bidrar till att man i egen takt kan klara sig själv och utan att ta hjälp från någon annan person. Rollatorn används också som en avlastning, 26

27 Fysiska förutsättningar Som ovan nämnt påverkar nedsatt fysisk hälsa att primärgruppen får ökat behov av trygghet och säkerhet. Hörsel och syn. Då synen förändras och man ser sämre kan osäkerhet uppstå. Det blir svårare att se vart man sätter fötterna och betydelsen för hur omgivningen och miljön är utformad blir mer betydelsefullt. Hörselproblem kan också leda till att osäkerhet uppstår. Ett exempel är i trafiken då man måste vara extra uppmärksam för att undvika krock, eftersom man inte hör när en annan trafikant närmar sig. Minne Sviktande minne kan leda till osäkerhet. Sviktande minne behöver inte enbart betyda på tecken på demens som kan förekomma hos primärgruppen. Det kan även uppstå då man har bråttom eller är stressad, som är vanligt förekommande hos sekundärgruppen. Att sträva efter en lösning som förhindrar att man glömmer t.ex. sin väska kan då öka känslan av trygghet. Rörlighet Skillnader i förmåga att röra sig uppmärksammades i researchen och i framtagandet av persona. Primärgruppen har ofta problem med finmotoriken samt kan reumatism öka behovet av ergonomiska applikationer. Det förekommer även svårigheter att ta sig upp och ner för trappor hos primärgruppen och det går i långsam takt. Sekundärgruppen däremot har betydligt lättare för sig att ta sig mellan våningsplan på grund av bättre hälsa. Hastighet och framkomlighet Som tidigare nämnt under rubriken Rörlighet finns det skillnader i rörelsemönster i trapphus hos primärgruppen och sekundärgruppen. Detta handlar inte enbart om olika nivåer av hälsa, utan även om man är stressad eller inte. Primärgruppen är pensionärer och har mer fritid än exempelvis en småbarnsmamma som har en mer hektisk levnadsstil. En lösning som tilltalar båda grupperna kräver därför att det ska finnas möjlighet att välja olika hastighetsalternativ. Om lösningen finns i trapphuset bör också trappan kunna användas samtidigt som en individ från primärgruppen använder enheten. Detta för att en person från sekundärgruppen snabbt ska kunna passera och komma förbi. Tydlighet I utformningen av en konceptlösning är det viktigt att ta hänsyn till att lösningen blir så tydlig som möjligt. För att tröskeln till att använda lösningen ska bli så låg som möjligt för primärmålgruppen bör tydlighet ligga i konstruktion och användbarhet. Fokus bör riktas på att få de boende att förstå hur lösningen kommer in i sitt sammanhang på ett enkelt och lättförståligt sätt och hur lösningen underlättar deras vardag. I researchen framkom det att de tekniska kunskaperna varierar mellan grupperna. För primärmålgruppen råder det bristande kunskaper, detta måste tas i beaktande om lösningsförslaget grundar sig på teknik. 27

28 Utseende Bostaden och miljön kring hur man bor är viktigt. För att kunna skapa attraktiva mervärden och kunna sälja in ett koncept till ett bostadsbolag, bör man tänka på hur ett koncept ska utformas så det passar in i rådande miljö. Utseendet och känslan av trapphuset är viktiga faktorer som spelar in och som under ett flertal gånger kom på tal under diskussioner. Samtidigt som trapphuset är en plats som bör anknytas till hemmakänslor och kopplas till hemma-miljö, bör man även ta i beaktande att trapphuset är en mötesplats spm även bör ses som ett offentligt rum. Lösningens utseende bör anpassas så att både primärgrupp och sekundärgrupp kan relatera till lösningen. 28

29 05 Riktningar för koncpet RIKTNINGAR FÖR KONCEPT Inledning Utifrån de specifika problemområden som uppmärksammats under processens gång valde vi att gå in på olika riktningar som kan användas vid vidareutveckling av ett fullständigt koncept. Dessa riktningar kan ge svar på de olika behoven som uppmärksammats och specificera kriterier för en bättre och mer acceptabel trapphiss. Den insamlade datan och de specifika problemområden som uppmärksammats visar att man bör ta hänsyn till följande vid utformningen av ett konceptförslag till en ny trapphiss: Greta känner att hon vill använda sig av trapphissen eftersom Den känns lättanvändbar och är också lättanvändbar. Den känns säker och hon vet att den också är säker, eftersom den uppfyller säkerhetskrav. Hon känner sig trygg när hon använder den. Den ser bekväm ut och är bekväm. Hon kan färdas på den de gånger kroppen säger emot att ta sig upp eller ner på egen hand. Hon kan få upp en eller två matkassar samtidigt som hon färdas på trapphissen. Hon kan stötta sig på den likt en rollator och ta sig mellan våningsplan av egen maskin. Hon kan bestämma hastighet själv med lättanvändbara och tydliga reglage. Hon känner sig inte i vägen om någon annan fotgängare vill passera i trappan. Trapphusets miljö bidrar till att hon vill använda enheten, eftersom den är anpassad till nedsatt hörsel och syn. den tilltalar henne även estetiskt och smälter in väl i trapphusets miljö. efter hon har använt sig av enheten känner hon sig inte trött. Hon har heller inte ont i kroppen efter att ha tagit sig emellan våningsplan. Bengt, Lisa och Oskar känner att de accepterar lösningen eftersom Den känns lättanvändbar och ÄR lättanvändbar. De vet att trapphissen underlättar deras vardag eftersom den ger avlastning vid transport av tunga matkassar, väskor, tvättpåsar etc. Enheten tar ingen plats i trapphuset och känns därför inte som en störig detalj i trapphusets miljö. Trots att Greta använder trapphissen, kan de passera enkelt och smidigt, då de ofta har mer bråttom än Greta. De kan reglera trapphissens hastighet. Detta gör att trapphissen kan transportera ner varor i samma hastighet som de rör sig i. den tilltalar dem estetiskt. Den känns tidlös och passar in i trapphusets miljö. Trapphuset får också ett mervärde i samband med trapphissens adderade funktioner. efter användning känner de sig inte trötta och sura efter att ha släpat på kassar upp och ner för trapporna. 29

30 Förvaringsutrymme utanför fastigheten Utanför fastigheten finns ett förvaringsutrymme för rollatorer och barnvagnar. Det har framkommit från researchen att ägare av rollatorer samt barnvagnar, ofta ställer dessa inne i entréplanet framför trappan. Då utrymmet i entréplanet är begränsat upplevs detta som negativt av övriga boende eftersom det hindrar fri passage. Placeringen gör också att upplevelsen av trapphuset blir mindre positiv då det upplevs som rörigt. Anledningen till att rollatorer placeras där är att stölderna av dem har ökat markant de senaste åren. Rollatorer är dyra och ägarna är rädda för att bli av med dem. I och med att det finns ett förvaringsutrymme utanför fastigheten kan användarna låsa in sina rollatorer och därmed känna trygghet i att ingen obehörig kommer åt dem. Varje ägare till en rollator eller barnvagn får en tag som fästs på nyckelknippan. Denna läggs emot en platta som sitter utanpå dörren och på så sätt låser man upp sitt bås. När man har låst upp kan man enkelt rulla in rollatorn eller barnvagnen. När dörren stängs låses dörren automatiskt. Den tekniska funktionen och användandet är inte svårbegripligt. Greta får dock en introduktion i hur man använder sig av lösningen. Detta eftersom det har framkommit att äldre upplever att det känns lättare att använda sig av teknik om någon berättar hur man ska gå tillväga. Förvaringsutrymmen för rollatorer finns redan på marknaden, men dessa är inte estetiskt attraktiva och utformningen kan associeras till små containrar. Detta förvaringsutrymme smälter i stället in i rådande miljö eftersom det ser ut som en mindre kopia av fastigheten. Det har samma puts som fasaden och även fönster. Förvaringsutrymmet har även blomlådor på utsidan för att öka känslan av hemtrevnad. Varje ägare av en rollator eller barnvagn får tillgång till ett eget bås. Dörren in till varje bås liknas vid en mindre husdörr. På ena sidan av förvaringsutrymmets vägg sitter en informationstavla placerad på insidan av ett fönster. På denna tavla kan boende få information om t.ex. föreningsmöten eller olika aktiviteter som sker i bostadsområdet. Detta ökar möjligheterna för att samtliga boende ska se förvaringsutrymmet som något som de kan ha nytta av. 30

31 Inför användning av trapphiss Samma tag som används för att öppna förvaringsutrymmet utanför fastigheten används för att få tillgång till att bruka trapphissen. De hushåll som inte använder sig av förvaringsutrymmet får även en tag för att kunna få tillgång till trapphissen. Den personliga tagens syfte är att man ska kunna hålla koll på vilka som brukar hissen. Detta har vi sett är ett önskemål då tidigare lösningar som finns på marknaden har missbrukats och därmed förstörts. Tagen läggs emot en display för att kalla på hissen. Displayen ska då tydligt visa för personen vart i huset trapphissen befinner sig, hur lång tid det tar att vänta på hissen, samt visa hissens väg på väg till det plan befinner sig på. Displayen bör visa olika status, som tex UPPTAGEN, LEDIG, VÄNTA och DIN TUR i både skrift och med signalfärger. Detta för att Greta som ser dåligt, tydligt ska uppfatta trappstolens status. Trapphiss Trapphissen inne i trapphuset är en lösning som följer en skena längsmed trappräckets innerspår. Anledningen till att den följer trappräckets innerspår är att i anslutning till våningsplanen finns två till fyra lägenhetsdörrar som skulle vara i vägen ifall hissen löpte längs med ytterspåret. Samtidigt som trapphissen är i bruk ska man kunna passera bredvid. När den inte används ska den fällas ihop för att inte ta plats. Denna lösning ska en människa som inte kan gå, kunna färdas på. Medföljande matkassar eller väska ska kunna hängas på trapphissen samtidigt som man färdas på den. Det ska också finnas en möjlighet att enbart kunna transportera upp tunga påsar och tvättkassar med den, samtidigt som man går bredvid. Denna funktion lämpar sig för sekundärgruppen som inte behöver färdas på enheten, och som vill ha möjlighet att snabbt kunna ta sig upp eller ner av egen maskin. Tanken med denna lösning är också att den ska kunna fungera som en fortsatt länk till den rollator som är placerad i förvaringsutrymmet utanför fastigheten. Därför har armstöden som kan fällas ut från stolen även en funktion som gör att en äldre människa kan stötta sig på dem. Funktionen svarar på det behov som finns hos en kategori av äldre. Detta är att de ska känna att de klarar av fysisk aktivitet trots olika åkommor. Genom att skapa möjligheter till att klara av fysisk ansträngning ökar dessa människors självförtroende och motion främjas. För att Greta ska vilja använda sig av trapphissens olika funktioner, krävs det att trapphissen är av en enkel konstruktion som både primärgruppen och sekundärgruppen kan relatera till. Ett exempel är att låna delar av konstruktion och funktion av den traditionella klappstolen. Den traditionella klappstolen är allmänt känd och man vet hur en sådan används. I och med igenkännandet av en konstruktion kan detta minska risken att man känner sig främmande inför en ny produkt. 31

32 Det är viktigt att Greta känner att hon litar på stolen när hon använder den som en transportenhet eller en stöttepelare för att ta sig mellan våningsplan. Trapphissen måste både se säker ut och vara säker. Därför bör man, vid utformningen av ett koncept för en ny trapphiss, ta häsnyn till ecexpelvis vilka säkerhetskrav och hållfasthetskrav som måste uppfyllas. Hatighetsregleringen av trapphissen fyller det behovet av att känna sig trygg i transporten upp och ner för trappor. Detta är också viktigt när Greta använder trapphissen som stöttepelare när hon tar sig mellan våningsplan. Greta måste vara försäkrad om att stolen inte åker i ett snabbare tempo än det hon själv rör sig i. Hastighetsregleringen ska även sekundärgruppen kunna dra nytta av när de använder sig av varutransporten. Då man fraktar matkassar ska man kunna gå bredvid och reglera hastigheten efter sitt eget tempo. En aspekt i att folk rör sig i olika hastigheter är att när man använder hissen så bör andra i huset på andra våningsplan veta om att hissen är i bruk. Detta gäller speciellt i hus där det är svängda trappor eftersom man har skymd sikt. Då sikten är begränsad kan det finnas risk för krock. Då vissa äldre har hörselproblem kan det upplevas som obehagligt att inte kunna höra vad och om något närmar sig. I en av de informella intervjuerna, drogs en prallell till trafiken. En äldre kvinna berättade i intervjun om att det känns obehagligt och otryggt att vistas i trafiken när man har nedsatt hörsel. Detta eftersom man inte kan höra de fordon som närmar sig, vilket gör att man konstant känner sig på helspänn. Grov funktionsskiss från workshop 32

33 Ett exepel som i stället relateras till trapphissen är att Oskar springer ner i trappan samtidigt som Greta är på väg upp med trapphissen. För att öka båda Oskars och Gretas trygghetskänsla att undvika krock, kan detta lösas genom en belysningsfunktion i den skena som trapphissen färdas längsmed. Den skena som trapphissen färdas längsmed sträcker sig mellan samtliga våningsplan. I skenan sitter belysning som pulserar lätt då trapphissen är i bruk. Detta gör att individer på olika våningsplan vet om att någon använder hissen. I skenan finns även lapor som riktas ner mot trappstegen. Dessa är till för att Greta tydligt ska se vart hon sätter fötterna. Ljuset ger även stämningsbelysning i trapphuset och skapar mervärde samt en mer positiv laddning för alla som vistas i trapphuset. Detta kan bidra till att skenan som hissen sitter fäst på kan fungera som en utsmyckning mer än ett nödvändigt ont. Detta har tidigare varit ett problem eftersom dessa skenor har haft ett klumpigt uttryck som kopplas till funktionshinder. De passar heller inte in i trapphusets helhetsbild. beaktande att trapphuset är en offentlig plats. Trapphissen bör därför uppfylla kraven för offentliga möbler. Efter användning av trapphiss Det som har framkommit i datainsamlingen är att äldre människor kan få sviktande minne. Detta kan vara till en fördel att tänka på i utformningen av ett koncept. För att öka förutsättningarna att Greta inte ska tappa bort sin tag, så sitter den fäst på hennes husnyckel. Samma personliga tag placeras i en öppning i trapphissen för att man ska kunna använda sig av styrreglagen. Då Greta har använt sig utav trapphissen, kan det hända att hon får svårigheter i att minnas vart hon har lagt dörrnyckeln. Eftersom hissen inte åker iväg förens tagen har dragits ur förstår hon att hon ännu inte har dragit ur tagen. Denna tag går inte heller att dra ur förens Greta har avlägsnat sina matkassar från trapphissen. Detta gör att Greta inte behöver glömma sina kassar i trapphuset. Helhetsbilden är viktig för att trapphissen ska få ett gott och acceptabelt uttryck. Därför är själva utseendet av hissen en viktig faktor. I researchfasen framkom det att befintliga lösningar inte passar in i miljön då de associeras till handikapp. Detta uppskattas varken av primärgruppen, som faktiskt har funktionshinder, eller sekundärgruppen som indirekt påverkas av produkten. Designen bör förmedla en balans mellan offentligt och hemtrevligt. detta eftersom vi i de informella intervjuerna fick reda på att trapphuset upplevs som en del av sitt privata hem. Dock måste det tas i 33

34 06 Rekommendationer för det fortsatta arbetet REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT ARBETE Syftet med detta arbete är att specificera riktlinjer för hur ett konceptförslag ska kunna utformas. Dessa riktlinjer ska fungera som en checklista och visa på de faktorer som bör ses över för att uppnå ett gott resulatat. Problemet med verikal transport är ett komplext problem och innefattar många delar och probelmställningar. Vidare arbete bör ligga i att utforska varje del på ett djupare plan. Detta för att senare kunna utforma ett slående koncpet som kan tillfredställa de behov och önskemål som finns hos primär -och sekundärgruppen. I processen framkom en intressant aspekt som vi inte hann att undersöka närmare. I dessa typer av fastigheter finns sopnedkast. Många av dessa sopnedkast har idag stängts på grund av miljömässiga skäl. Eftersom detta är ett existerande utrymme som inte används, ser vi det som intressant att undersöka om det finns möjlighet att använda detta utrymme för en installation av en varuhiss. REFERENSER Greta och Torsten Två personor för äldre användare av Hälsans nya verktyg. (Mattias Arvola, Stefan Holmlid, Stefan Nygard, Fabian Segelström, Jonatan Wentzel. Hälsans nya verktyg och Santa Anna IT Research Institute AB, Linköping 2008). Rollatorns betydelse. (Hjälpmedelinstitutet, se/global/pdf/2005/05347-pdf.pdf) 34

35 07 English summary This project is a part of an extensive research in health care and design, that has been performed at Linköpings Universitet. This mission is about properties in Sweden, built in the 50s. These buildnings have no elevators and this situation causes different kind of problems for the people who live in these buildnings. Generally, older people with physical disabilities is an affected group. At Linköpings Universitet they have tried to find a solution for transport between floors in buildings without elevators. The mission is about to formulate a specification of requirements and needs in the kontext of this problem. The specification can be seen as a designbrief, and can be useful in produkctdevelopment processes. 35

36 08 Projektteam Johan Blomkvist Projektledare Sophie Andersson Handledare Stefan Holmlid Handledare 36

37 Erika Vestman Christian Strömqvist Elin Molander Johan Leion Erika Vestman läser civilingenjörprogrammet inom interaktion och design på Umeå Universitet. Efter SDK åker hon till Nanjing i Kina för att göra sitt exjobb på masternivå. Christian har studerat på Tokyo Gakugei University i ett år och har en kandidatexamen från Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. Elin Molander har en kandidatexamen i grafisk design från Växjös Universitet. Hon har även läst på Central Saint Martins College of Arts i London. Johan Leion studerar interaktionsdesign och är nu inne på trejde året. Han ägnar sig även åt måleri och grafisk formgivning. Emelie Kahlin Ylva Söderström Emelie Kahlin har en kandidatexamen i Ekonomi,teknik och Design från Södertörns Högskola i Stockholm. Ylva Söderström har en masterdesign i industridesign från Lunds Universitet. Hon driver nu företaget Ylva Söderstöm Design och sysslar även med hemsidesdesign. 37