Fakta om turismen. Jämtland Härjedalen

Transkript

1 Fakta om turismen Jämtland Härjedalen 213

2 Snabba fakta om turismen i Jämtland Härjedalen Ingredienser Turismen i Jämtland Härjedalen omsatte 4,3 miljarder kr 213. Jämfört med 212 en ökning med,2 miljarder kr (+5%). Liftkortsförsäljning (423 miljoner kr) står för en tiondel av den totala omsättningen. Antalet skiddagar ökade till 2,2 miljoner (+5%) jämfört med 212. Totalt ca 9,6 miljoner gästnätter, varav knappt 2,5 miljoner i kommersiellt boende. Totalt ca,5 miljoner dagsturister. Norge är den i särklass viktigaste utlandsmarknaden, 337 av totalt 55 utländska kommersiella gästnätter. Totalt genereras motsvarande cirka 6 6 årsarbeten av turismen. Turismen genererar skatteintäkter (kommun och landsting) på ca 6 miljoner kr. 2 Snabba fakta om turismen i JH 3 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner 4 Turismen i Jämtland Härjedalen en basnäring 5 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg 6 9,6 miljoner gästnätter 7 Kommersiella gästnätter 14 Gästundersökningar 18 Drygt 2,2 miljoner skiddagar på länets skidanläggningar 19 Den svenska marknaden 2 Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål 21 Mer vinter än sommar 22 Utmärkande för Jämtland Härjedalen 8 Resa hit 9 Utlandsmarknaden har stor betydelse 23 Skidåkning på vintern och vandring på sommaren 24 Evenemang och sevärdheter Foto: Sandra Lee Pettersson 1 Svenska Turistföreningen gör fjällvärlden tillgänglig 11 Turismen skapar många arbetstillfällen 12 Många arbetstillfällen ger stora skatteintäkter 13 Hur hittar besökaren till länet? Ett gott värdskap ger fler gäster 26 Fiske, vandring och cykling 27 Gastronomy Jämtland Härjedalen 28 Jakt- och viltskådningsturism Film i Jämtland Härjedalen Fakta produceras av Jämtland Härjedalen Turism, jamtland.se Utgivning juni 214 Statistisk information Nordanalys AB, nordanalys.se Utformning Giverton grafisk form/rime, 2

3 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Turism är en basnäring i Jämtland Härjedalen och har varit så i långa tider. De första besökarna var jägare som besökte regionen för ca 8 år sedan. De följdes av pilgrimer, forbönder, blomsterherrar, luftoch brunnsgäster, jaktlorder och nationalromantiker m fl. I Jämtland Härjedalen finns idag oändliga möjligheter till naturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen och lokalproducerad mat när hungern sätter in. Besöksnäringen är idag en basnäring i Jämtland Härjedalen! Vi vill fortsätta att utveckla besöksnäringen och vår vision är att Jämtland Härjedalen år 22 ska vara en ledande region för naturbaserade upplevelser. Våra mål är att öka den årliga omsättningen inom besöksnäringen från 4,3 (213) till 6, mkr år 22 (TEM). Antal årsarbeten ska öka från dagens 4 3 till 5 6 och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska öka från dagens 55 till 85, år 22. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en samverkansplattform som företräder regionens besöksnäring i nationella och internationella sammanhang samt verkar som projektorganisation. Tillsammans med besöksnäringen i Jämtland Härjedalen har ett strategidokument tagits fram som JHT arbetar mot, t ex vid formulering av projektinriktningar (se jamtland.se/strategi). Naturligtvis finns ett samband mellan besöksnäringens strategidokument och den Regionala utvecklingsstrategin. Pågående projekt 213 var bl a: Gastronomy Ja mtland Ha rjedalen Produktutveckling och marknadsföring av matupplevelser. Export Ja mtland Ha rjedalen Med målet fler exportmogna företag och ett ökat antal utländska gäster. Film & Event Ja mtland Ha rjedalen Fler och bättre möjligheter till stora evenemang och filminspelningar i Jämtland Härjedalen. Inventering för Nationell Tillga nglighetsdatabas JHT besöker intresserade anläggningar för att kunna registrera tillgänglighet för funktionshindrade i den nationella tillgänglighetsdatabasen, TD. Storsjön För en hållbar organisation för turismen kring Storsjön. Se mer om JHT och pågående projekt 214: jamtland.se/inside Mats Forslund VD Ja mtland Ha rjedalen Turism Mats Forslund Turismchef, Jämtland Härjedalen 3 Uppgifter om övernattningar är hämtade dels från Tillväxtverket/SCB inkvarteringsstatistik (redovisar hotell, vandrarhem, camping och stugbyar samt förmedlat privatägt boende), och dels från TDB (Turistdatabasen) som är en rikstäckande resvaneundersökning bland Sveriges befolkning. De turistiska utläggen är också hämtade från TDB. Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här används den s k Turistekonomiska modellen (TEM), Visste du att... Det finns många olika definitioner av ordet turism men den som Tillva xtverket anva nder sig av a r FN:s definition: Turism omfattar ma nniskors aktiviteter na r de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid a n ett år, för fritid, affa rer eller andra syften. vilket är en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal län och kommuner. Som vid alla undersökningar som baseras på stickprovsurval uppstår statistiska felmarginaler, vilket innebär att resultaten inte kan tas för absoluta sanningar utan är att betrakta som ungefärliga resultat. I den andra delen av foldern (från sidan 13) redovisas några smakprov ur några olika undersökningar och databaser som handlar om länets turism samt teman för produktutveckling inom Jämtland Härjedalen. Undersökningar och fakta pekar mot ett högre intresse för kortare resor ma tt i tid vilket sta ller högre krav på rikare innehåll, högre tillga nglighet och kortare restid. Foto: Ingrid Hedlund

4 Turismen en basnäring i Jämtland Härjedalen Turistkronans fördelning av 4,28 miljarder kr Omsa ttning 4,3 miljarder kronor Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen omsatte under år 213 knappt 4,3 miljarder kronor. En ökning med,2 miljarder kr motsvarande +5%. Den främsta anledningen är en ökning av de icke kommersiella gästnätterna. 33%, vilket kan jämföras med +27% för riket som helhet under samma period. Jämtland Härjedalens andel av den samlade svenska turismen är 4,3% 213, en ökning med,2% jämfört med 212. Som jämförelse så bor 1,3% av Sveriges befolkning i Jämtland Härjedalen. Detta understryker ytterligare turismens betydelse för regionen. Shopping Aktiviteter 17% Logi 31% Turistkronans fördelning a r stabil Turistkronans fördelning är mycket stabil sett till de senaste 5 åren, med endast små förändringar. Jämfört med föregående år kan man notera att andelen för logi ökar något, medan transport och shopping minskar marginellt. Transport Restaurang 18% Livsmedel 14% Omsättningsutveckling för perioden Logi, handel, restaurang och aktiviteter Den samlade handeln: shopping och livsmedel står för 24% av omsättningen, logi 31% och restaurangerna 18%. Transport och aktiviteter 17% vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med många andra områden (riksgenomsnitt 8%). Den främsta anledningen är stora intäkter från liftkortsförsäljning, som säsongen 212/13 uppgick till 423 miljoner kr, vilket är en ökning med drygt 3 milj kr (+8%) jämfört med föregående säsong. Stadig omsa ttningsökning Sett i ett 1-årsperspektiv uppvisar Jämtland Härjedalen totalt sett en stadig omsättningsökning. Mellan 23 och 213 är ökningen Foto: Fredrik Broman/humanspectra.com Omsättning miljoner kronor Index (Basår 21=1)

5 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg efter boendeform % av de totala turistintäkterna kommer från besökare som bor kommersiellt, vilket är en liten ökning jämfört med 212, och en högre andel än för riket som helhet, där andelen är cirka 56%. Hyrd stuga/lägenhet/stugby är den ekonomiskt viktigaste boendeformen och står totalt sett för drygt en tredjedel av omsättningen. Vinterturismen är en viktig förklaring. Den andra stora kommersiella boendeformen är hotellen med en andel på 17%, vilket dock är en minskning jämfört 212. Utläggen fördelade efter boendekategorier 45% 4% 35% 3% 37% Hyrd stuga/lägenhet har ökat i ekonomisk betydelse efter en nedgång 212, medan fritidshus ligger på en i princip oförändrad nivå, med en andel strax under. Förändringarna för såväl fritidshus som privathyrda stuga/ lägenhet (ingår i stuga/lägenhet/stugby) mäts med stickprovsundersökningar där felmarginalerna är betydande, vilket medför tämligen kraftiga svängningar för dessa siffror. Det icke kommersiella boendet svarar sammantaget för drygt 3% av de totala utläggen. Jämfört med riket som helhet så är fritidshusen en betydligt viktigare boendeform ekonomiskt sett i Jämtland Härjedalen, medan motsatsen gäller för boende hos släkt/vänner. Dagsbesök står för 6% av de totala utläggen, vilket är en minskad andel jämfört med 212, men på ungefär samma nivå som Hotell 656 Stuga/rum 641 Vandrarhem 594 Stugbyar Det genomsnittliga dygnsutlägget minskar, från 498 kr (212) till 445 kr per person och dygn. Minskningen gäller för flertalet boendeformer, liksom även för dagsbesöken. Hotellgästerna spenderar mest, 997 kr per person och dygn, en minskning med 2 kr jämfört med 212, men nästan 5 gånger så mycket som de som bor hos släkt och vänner och drygt 4 gånger så mycket jämfört med fritidshusboende. Genomsnitt 445 kr per person och dygn 347 Övrig övernattning 339 Camping 241 Fritidshus 26 Släkt/vänner 485 Dagsbesök Släkt och vän-boende och vandrarhem är de enda boendeformerna som uppvisar ökade dygnsutlägg jämfört med 212. Dagsbesökaren spenderar 485 kr per person och dag, shopping är en viktig förklaring. Jämfört med 212 har dock utläggen minskat med cirka 1 kr. Utläggen varierar också stort beroende på besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar vintergästen betydligt mer än sommargästen. 25% 15% 5% % Hyrd stuga/ lägenhet/rum 19% Fritidshus 17% Hotel 8% Släkt/vänner 5% Övrig övernattning 4% Camping 3% Stugbyar 2% Vandrarhem 6% Dagsbesök Visste du att... Totalt finns ca 6 kommersiella ba ddar i Ja mtland Ha rjedalen. Det fanns taxerade småhuseheter i Ja mtland Ha rjedalen 213. Av dessa var 41,3% fritidshus. Andelen fritidshus av småhus i riket var. 1. Ha rjedalen 66,3% 2. Åre 64,5% 3. Berg 6,1% (SCB 213) 5

6 9,6 miljoner gästnätter/år Sammantaget visar olika källor/ undersökningar att det totalt förläggs ca 9,6 miljoner övernattningar i länet. Det är en ökning med nästan 1,5 milj (+17,4%) jämfört med 212. För de kommersiella boendeformerna som mäts via producentstatistik är det vandrarhemmen (+14%) som ökar. Kommersiellt förmedlat boende minskar med 3%, hotellen redovisar en minskning med 1%, stugbyarna landar på -13%, medan campingen minskar med 2%. Sammantaget minskar de kommersiella övernattningarna med 2%. 4% 35% 3% 25% 15% 5% % Totalt 9,6 miljoner gästnätter -,5 miljoner dagturister 35% Fritidshus 18% Släkt/ vänner Stuga/lägenhet (hyrd privat) 15% 9% Stuga/lägenhet (kommersiellt förmedlad) Fritidshus, boende hos släkt/vänner och privat uthyrning mäts med stickprovsundersökningar, med i vissa fall betydande felmarginaler. Här kan man notera mycket stora svängningar de senaste åren och 213 svänger pendeln i positiv riktning. Det är framförallt privathyrd stuga/lägenhet och övrigt boende som ökar mycket kraftigt, men även övriga boendeformer redovisar ökningar. Nettoeffekten för dessa volymmässigt omfattande boendeformer blir en ökning med nästan 1,5 milj. gästnätter, motsvarande +26%. Här har med största sannolikhet de statistiska felmarginalerna kryddat ökningen på ett påtagligt sätt. Under vintersäsongen sjunker andelen av det icke kommersiella boendet medan i första hand stuga/rum och hotell ökar sin andel. Sommartid ökar campingen. Antalet dagsturister uppgår till,5 miljoner, en tydlig minskning jämfört med 212, men även dagsturismen mäts med osäkra metoder, vilket ger upphov till stora felmarginaler och därmed svängningar i siffrorna. 7% Hotell 6% Övrig övernattning 5% Camping 2% Stugbyar 2% Vandrarhem 6 Trenden när det gäller gästnätter är under den senaste 5-årsperioden tydligt positiv efter en nedgång under första hälften av 2-talet. En del av förklaringen till att siffrorna fluktuerar en hel del (exempelvis 23) är att siffrorna för dessa boendeformer beräknas utifrån stickprovsbaserad konsumentundersökning. Sammantaget, sett över den senaste 1-årsperioden, innebär det att omsättningsökningen inte beror på fler gäster/gästnätter, utan främst på att befintliga gäster spenderar mer och mer pengar, delvis beroende på en förhållandevis högre andel som bor kommersiellt. Detta gäller dock inte för 213, då snittutläggen per dygn minskar Gästnätter 1 -tal Not. Fr.o.m. 28 mäts campingstatistiken och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter med en ny och mer tillförlitlig metod. Det innebär att uppgifter från 28 och framåt inte är fullt jämförbara med tidigare år Foto: Fanny Hejdström

7 Kommersiella gästnätter Det totala antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugby, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter) uppgick 213 till drygt 2,4 miljoner. Jämfört med 212 så är det en liten minskning motsvarande -2%. Den svenska marknaden minskade med -1%, medan övriga Norden redovisade -7%. Övriga utlandet minskade med -2%. Den svenska marknaden stod för 1,9 miljoner, Norden för 46, medan övriga utlandet genererade 144 gästnätter. Antal kommersiella gästnätter 213 Hotell, stugby, vandrarhem, camping samt kommersiellt förmedlat boende samt procentuell förändring jämfört med % Totalt -1% Sverige % Övriga Norden % Övriga utlandet Foto: Sandra Lee Pettersson, Buustamons Fjällgård 7

8 Resa hit Tillgänglighet, att kunna resa till Jämtland Härjedalen är en förutsättning för att kunna attrahera såväl svenska som utländska turister. Den stora möjligheten att öka volymen resande till Jämtland Härjedalen är genom export, det vill säga att locka fler besökare från utlandet. JHT har ambitionen att vara en samlande kraft för att underlätta för regionens destinationer att öka sin export bl a genom Exportprojektet som pågick samt det efterföljande Export 2.-projektet Jämtland Härjedalen kan nås via flyg, tåg, buss och bil. Flyg Det finns två flygplatser Åre Östersund Airport och Sveg Airport. Åre Östersund Airport ligger 1 minuter från Östersund, en timme från Åre samt ca 1,5 timmar från Vemdalen. Sveg Airport ligger ca 45 min från Vemdalen, 5 min från Lofsdalen och 1,4 timmar från Funäsdalen. I tillägg till dessa kan resenärer till regionen nyttja Röros och Trondheim/Vaernes flygplatser i Norge. Trondheim/Vaernes flygplats är Norges tredje största flygplats och ligger 13 km från Åre (ca 2 tim transfer). Direktflyg till Vaernes finns från ca 47 destinationer beroende på säsongvarav 24 inrikes och 23 utrikes destinationer och i tillägg 17 charterdestinationer. 213 uppgick antalet passagerare till drygt 4 3. Röros ligger endast 7 km från Funäsdalen och det finns transfermöjligheter från både flygplatsen och järnvägsstationen (tåg från Oslo) till destination Funäsfjällen. Chartertrafik till Ja mtland Ha rjedalen Jämtland Härjedalen har haft charterturism i viss mån sedan 199-talet, men det är under 2-talet som de större satsningarna gjorts. Åre är den destination som har störst erfarenhet av charterturism vintertid. 21 startade charter till Åre från Ryssland och Finland, 22 från England, 25 från Danmark och 21 från Holland. Jämtland Härjedalen som helhet deltog i satsningar på att få igång charter från Schweiz och Tyskland sommartid Östersund har satsat på att få gäster vintertid från Holland sedan 25 via reguljärflyg och samarbetade med Åre kring Hollandschartern som pågick vintern 21 och startade chartersatsningar till Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats och till Funäsfjällen från Stockholm via Röros flygplats i Norge. Sammantaget har chartersatsningarna medverkat till att många utländska gäster idag istället hittar egna resvägar till Jämtland Härjedalen via reguljärflyg eller som många av våra ryska gäster, i egen bil, via bilfärja till Stockholm. Totalt reste ca 48 passagerare till/från Åre Östersund Airport 213 varav 25 utrikes. Totalt gjordes 2 8 landningar vid flygplatsen varav 122 med utländsk avreseort. (Swedavia) personer reste till/från Sveg Airport 213. (Transportstyrelsen). Tåg Mittnabotåget trafikerar sträckan Sundsvall- Östersund-Trondheim (Norge) dagligen och det finns ett flertal avgångar från Stockholm, Göteborg och Malmö via stambanan. Inlandsbanan går genom Jämtland Härjedalen i nord-sydlig riktning. Inlandsbanan 212 Inlandsbanan hade avstigande i Östersund. Av dessa bodde de allra flesta över minst en natt. I hela Östersunds kommun steg personer av, Bergs kommun 184, Härjedalens kommun 319 och i Strömsunds kommun steg 219 personer av under sommaren 213 för att besöka sevärdheter och delta i aktiviteter. Totalt hade Inlandsbanan avstigningar längs banan. Strax innan jul 212 startade en ny satsning tillsammans med destination Vemdalen, Snötåget. Nattåg en gång i veckan från Malmö/ Halmstad/Göteborg/Skövde mot Östersund t o r (med stopp i Röjan) samt dagligt tåg Visste du att... Turismen i Sverige omsa tter idag 264 miljarder kronor. De nuvarande trenderna pekar mot att omsa ttningen uppnår 439 miljarder år 22. Tillva xttakten behöver da rför öka och nu kra vs det en ökning om 7,4 procent varje år om na ringen ska nå visionen om en fördubblad omsa ttning. I kronor ra knat betyder det att omsa ttningen behöver öka med 26 miljarder per år fram till 22. I fjolårets trendanalys bera knades de utla ndska besökarna omsa tta 187 miljarder år 22. Nu skrivs den siffran upp till 24 miljarder. Omsa ttningen för svenska resena rer i Sverige skrivs da remot ned från 265 miljarder till mellan Östersund - Röjan - Mora t o r med anslutning från/till Stockholmståget i Mora. I Röjan möter transferbussar upp för att ta resenärer till de olika skidorterna i destination Vemdalen*. Snötåget hade 213 totalt passagerare. Lokaltrafiken inom Vemdalen har utökats för att resenärer utan bil ska kunna ta sig mellan olika delar av destinationen. (Inlandsbanan). Under våren 213 kördes dessutom en helgpendel Östersund- Sveg-Mora i samarbete med Länstrafiken med totalt 455 passagerare. Buss och bil Vägarna E14 mellan Sundsvall och Trondheim, Norge, tillsammans med E45 mellan Italien (Göteborg) och Karesuando är de största vägarna som leder till Jämtland Härjedalen. Från de stora genomfartsvägarna finns ett nät av mindre vägar. Bussbolaget Härjedalingen tar resenärer från Mälardalen till Lofsdalen, Funäsfjällen och Vemdalen. Årebussen hämtar upp resenärer från Stockholm, Uppsala, Gävle och Sundsvall. * 213 steg 2 79 personer av/på i Röjan. 235 miljarder. Analysen pekar fra mst på effekterna av den oroliga va rldsekonomin som har en stark påverkan på resandet framöver. Den största delen av den ekonomiska tillva xten sker allt la ngre ifrån Norden och Europa. Detta inneba r en större andel långva ga besökare till Sverige, men samtidigt en mindre tillva xt av besökare från na rliggande la nder. Analysen bekra ftar a ven att mötesindustrin, kulturliv, naturturism och idrottssverige som utvecklingsområden, vilka kan höja tillva xttakten och skapa fler reseanledningar. (RTS Trendanalys 213). 8

9 Utlandsmarknaden har stor betydelse Förändring jämfört med % 4% 35% 3% 25% Utlandet totalt -6% 21% 51% 28% De utländska gästnätterna (55 ) utgör knappt 23% av det totala antalet kommersiella gästnätter (drygt 2,4 miljoner) som redovisas i SCB:s statistik. Det är marginellt lägre jämfört med 212. Den norska marknaden med 337 gästnätter, står för 61% av de kommersiella utländska gästnätterna, något lägre jämfört med 212 men med marginal den i särklass viktigaste utlandsmarknaden. Den näst största enskilda marknaden är Tyskland med drygt 35 gästnätter, en minskning med -1% jämfört med 212. Därefter följer Finland med drygt 35 gästnätter, en minskning med -. Även den danska marknaden (totalt knappt 34 gästnätter) redovisar en tydlig minskning -15%, vilket också gäller för Storbritannien (-45%). Den holländska marknaden ökade med +21% till drygt 23 gästnätter, något fler än övriga Europa som redovisade en ökning på +51%. Ryssland och Estland är två marknader som under den senaste 1-årsperioden har vuxit, främst under vinterperioden, med en stark koppling till Åre. Visste du att... Ja mtland kallas ibland för O sttröndelag, beroende på na rheten till Norge och de många kontakterna över kölen. Med Mittnabotåget tar det mindre a n fyra timmar att resa mellan O stersund och Trondheim. Satsningen kring Nabotåget startade 22 och blev senare Mittnabotåget 27 na r Nabotåget slogs ihop med Mittlinjen: Sundsvall- O stersund-trondheim (Naboer AB). 213 visar en fortsatt ökning för Ryssland med +1%, medan Estland backar med -21%. Förutom nämnda Ryssland och Estland är också Danmark, Finland och Storbritannien starkt kopplade till vintersäsongen, medan Holland, Tyskland och Norge är väsentligt viktigare på sommarhalvåret, även om den norska marknaden också genererar betydande gästnattsvolymer under vintern. 44% av det totala antalet utländska gästnätter är förlagda till vintern, vilket är marginellt lägre jämfört med 212. På den svenska marknaden minskar andelen något, från drygt 69% till 68%. En viktig förklaring till utlandets lägre andel är att drygt två tredjedelar av de norska gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. Mot bakgrund av den norska marknadens volymmässiga dominans, påverkar detta den totala fördelningen av utländska gästnätter sett över året. Den tyska och holländska marknaden har en ännu starkare koppling till barmarksperioden, särskilt den tyska där 88% av gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. I Sverige a gdes fritidshus av utla ndska a gare 213. Det a r en ökning med 2% ja mfört med 212 och 13% högre ja mfört med år 2. I Ja mtland Ha rjedalen a r andelen utlandsa gda fritidshus 5,6% (1 634 stycken av totalt fritidshus). Av de utla ndska a garna i Ja mtland Ha rjedalen a r de flesta norrma n fritidshus (74%), da refter följer: tyskar 211 st, danskar 47 st, holla ndare 48 st samt övriga i fallande skala. (SCB 213). 9 Övernattningar i 1 -tal samt marknadsandel utländska gäster % % - -15% - -25% -3% -35% -4% -45% % Norge -4% Norge 6% Tyskland -1% Tyskland 6% Finland - Finland Totalt 55 utländska gästnätter 6% Danmark -15% Danmark 6% 3 58 Ryssland 1% Ryssland 4% Holland Holland 4% Övr. Europa Övriga Europa Storbritannien % Storbritannien -45% Estland % Estland -21% 1% % Utom Europa Utom Europa Schweiz % Schweiz

10 STF gör fjällvärlden tillgänglig Svenska Turistföreningen (STF) har en lång tradition i Jämtland Härjedalen och har haft stor betydelse för utvecklingen av regionens fjällturism. Första boendet i området var Sylhyddan som stod klar 189. STF driver sin verksamhet både genom eget ägda och drivna anläggningar och genom franchiseavtal med olika typer av boendeanläggningar, både hotell och vandrarhem. Ja mtlandstriangeln Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som går mellan tre fjällstationer, Storulvån, Sylarna och Blåhammaren. Storulvån Fjällstation nås med bil på nyasfalterad väg och utgör en av de större inkörsportarna till den jämtländska fjällvärlden. Sylarna är det mest högalpina området i den södra fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer och bra offpistskidåkning. Det var Sylarna som lockade de första turisterna till området. och Vemdalen. Dessa drivs samtliga på franchisebasis. Franchiseanläggningarna totalt i Jämtland Härjedalen hade 18 gästnätter 213, en ökning med jämfört mot 212. STF totalt i Jämtland Härjedalen hade ca gästnätter under 213. I fjällområdet från Funäsfjällen i söder till Storlien i norr, Höglekardalen i öster och norska gränsen i väster finns över 5 mil skid- och vandringsleder i till stora delar väglöst land. I området finns idag fyra fjällstationer och sju fjällstugor som ägs och drivs av STF. Fjällstationerna och stugorna är öppna under vintern från mitten av februari till månadsskiftet april/ maj och under sommaren från midsommar till slutet av september. Ett säkerhetsrum finns öppet på varje plats för fjällbesökare utanför ordinarie säsonger. STF driver även ett vandrarhem i centrala Åre i egen regi. STF har franchiseavtal med Edsåsdalen, Vålådalen, Ramundberget, Tänndalen/ Skarvruet, Tännäs, Ljungdalen, Storliens fjällgård, samt Wikners i Persåsen. Alla dessa anläggningar ligger i fjällvärlden och utgör bra startpunkter för vidare färder på fjället. Blåhammaren är STFs högst belägna fjällstation på 1 86 meter över havet. Det är STFs minsta, men med den mest omtalade middagen. Helags Vid Helags Fjällstation finns Sveriges sydligaste glaciär och den högsta toppen söder om polcirkeln. Området runt Helags hyser en av Sveriges största fjällrävspopulationer och tillsammans med en guide från stationen kan man få möjlighet att se dessa sällsynta djur. STF-ga stna tter Totalt genererar STFs egna anläggningar i fjällområdet ca 61 5 gästnätter, vilket är en ökning från föregående år med 23% (5 gästnätter 212). Förutom tidigare nämnda franchiseanläggningar finns det STF-anläggningar i Östersund (två st), Kolåsen, Åkersjön, Björkvattnet, Hammarstrand, Åsarna, Sveg Foto: Sandra Lee Pettersson 1

11 Turismen skapar många arbetstillfällen Direkt årssysselsatta fördelat per bransch. Totalt årssysselsättningar. Antal årssysselsatta 3 Totalt genereras motsvarande drygt 4 3 direkta helårsarbeten av turismen i Jämtland Härjedalen. Login skapar i särklass mest sysselsättning i förhållande till omsättning. Knappt 1 3 miljoner i omsättning skapar 1,6 helårsarbeten per omsatt miljon, vilket kan jämföras med,3 inom livsmedel och transport. För shopping är sysselsättningstalet knappt,5 för att i restaurangbranschen och aktiviteter stiga till ca 1,2 för båda kategorierna. Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exempelvis bagerier som förser butiker och restauranger med bröd och revisionsbyråer som hjälper turismföretagen med redovisning och bokslut. Detta ger totalt drygt 6 6 helårsarbeten baserat på regionens inkomster från turismen. Med hänsyn till säsongsvariationer och deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar med turismen. Under högsäsong står uppskattningsvis direkt sysselsättning i turismbranschen för minst av regionens samlade sysselsättning. Kurvan över sysselsättningsutveckling följer i stort den som gäller för omsättningsökningen. Nedgången under 212 beror främst på vissa förändringar i turistkronans fördelning, där omsättningen i personalintensiva branscher som logi har minskat något till förmån för transport, där sysselsättningseffekten är lägre. Sett till den senaste 1-årsperioden är ökningen 25%, något lägre jämfört med omsättningsökningen, men i omsättningsförändringen är inte hänsyn taget till inflation/ prisökningar. Det finns även andra sätt att belysa och analysera turismens betydelse ur ett sysselsättningsperspektiv. En analys av registerdata för Åre kommun visar att en tredjedel av alla företag/arbetsplatser helt eller i hög är grad kopplade till turismen. 37% av den totala lönesumman för samtliga arbetsplatser i Åre kommun är relaterat till turismen. Det är mer än för såväl offentlig sektor (27%) som övrigt privat näringsliv (35%). * Uppgifter från 211 hämtat och bearbetat från SCB:s lönebaserade registerstatistik. Foto: fotograftina.se, Storhogna Högfjällshotell och Spa Antal årssysselsatta Logi Restaurang Index (Basår 23=1) (Totalt 6 6 helårsarbeten baserat på länets inkomster från turismen) 868 Aktivitet Shopping Livsmedel Transport * Att beräkna sysselsättningseffekter är förknippat med metodologiska problem Här har vi använt den s.k. Turistekonomiska modellen (TEM), en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal kommuner och län. Andra metoder, där man utgår från SCB:s sysselsättningsstatistik visar på ungefär samma resultat

12 Många arbetstillfällen innebär stora skatteintäkter Direkta skatter kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. Indirekta skatter avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. Nya beräkningsmodeller f o m 213 medför att jämförelser med tidigare års siffror inte kan göras. Sysselsättningen som genereras av turismen ger löneskatter till Jämtland Härjedalen på totalt 592 miljoner kr per år. Knappt 7% tillfaller kommunerna medanlandstinget får drygt 3%. Skatteintäkterna följer i stort sysselsättning, men kan p g a ändrade beräkningsgrunder inte rakt av jämföras med tidigare årsserier. Skatteintäkternas fördelning i MSEK Direkta Indirekta Totala Visste du att Kommunerna Landstinget Totalt Sysselsa ttningen inom många traditionella basna ringar tillkommit cirka 37 1 nya arbetstillfa llen. Totalt ökar inte i samma takt som inom turismen. var 165 ansta llda inom besöksna ringen 212. Sedan 2 har det som ett resultat av turismen (Tillva xtverket/scb 212) Foto: fotograftina.se, Storhogna Högfjällshotell och Spa 12

13 Hur hittar nya besökare till Jämtland Härjedalen? Ett gott värdskap ger fler gäster Det finns 4 dominerande informationskällor när det gäller att aktivt söka information bland förstagångsbesökarna. Internet Rekommendationer Broschyrer Turistbyrå Informationssökning är förmodligen den parameter som uppvisar störst förändring över tid. Internets framväxt under den senaste 1-15-årsperioden har i stora avseenden förändrat informations- och bokningsbeteendet. Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt öka och spänner idag över i stort sett hela marknaden, även om det fortfarande finns skillnader mellan generationer. Störst är betydelsen vintertid, då även bokningarna numera i hög grad sker via Internet. Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning i Åre sker idag ca 75% direkt på nätet. År 2 var motsvarande andel cirka. Genomförda och pågående undersökningar på regionens vinterdestinationer (Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) understryker betydelsen av kombinationen rekommendationer och Internet. På frågan till förstagångsbesökarna om hur man först fick kännedom om/idén att besöka destinationen visar undersökningar från vintern 212 och 213 att rekommendationer från tidigare besökare är viktigast på samtliga 5 destinationer, med en svarsandel mellan 44% och 52%. På frågan om hur man sedan aktivt sökte mer information om destinationen, visar det sig att Internet är den absolut viktigaste informationskällan. Detta gäller för samtliga undersökta destinationer. Andelen som anger Internet ligger mellan 88% och 97%. Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer en större betydelse, även om en gradvis förskjutning sker mot Internet. I Östersund (sommaren 213) sökte 53% av förstagångsbesökarna information via Internet, medan 24% angav broschyr/reseguide. Jämfört med den senaste undersökningen från 21 har Internet ökat i betydelse, medan broschyr/reseguide ligger kvar på en i princip oförändrad nivå. Samma mönster gäller för regionen som helhet, baserat på den gästundersökning som genomfördes sommaren 211 på fyra destinationer i regionen, men med ytterligare något större betydelse för Internet och något mindre betydelse för broschyr/ resguide. Att ett gott värdskap ger fler gäster är ingen nyhet, men med den ständigt ökande konkurrensen är det kanske än mer angeläget i dag att erbjuda våra gäster en högkvalitativ upplevelse. Under de senaste åren har det runt om i Jämtland Härjedalen genomförts utbildningar i värdskap för att ytterligare öka konkurrenskraften när det gäller personalens bemötande, service och kunskap. Detta avspeglar sig inte minst i resultat från den genomförda undersökningen bland regionens större vinterdestinationer där gästerna överlag ger goda betyg samt uppvisar en hög återvändarfrekvens och vilja att rekommendera vänner och bekanta. Man kan konstatera att resultatet ligger mer samlat vid en jämförelse mellan destinationerna jämfört med hur det såg ut för 5-1 år sedan, även om gapet har ökat något den senaste vintersäsongen. På en 6-gradig betygsskala ger gästerna medelbetyg på mellan 5, och 5,3 och 72-81% svarar att de säkert eller troligen återkommer nästa vinter % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Det är dessa samband som är mycket viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar och positiv utveckling när det gäller att locka gäster att besöka Jämtland Foto: Zorbcenter 13

14 Härjedalen. Personalens bemötande får överlag höga betyg, medan det finns lite mer att önska när det gäller initiativkraft/ proaktivitet. En tendens är att skillnaderna minskar något tack vare en förbättrad lägsta nivå mellan destinationerna och ett totalt sett något förbättrat resultat syns den senaste vintern. För att understryka betydelsen av att tillfredsställa gästerna fullt ut, visar resultat från undersökningar från regionens vinterdestinationer att sannolikheten är 2,5 gånger större att den mycket nöjda gästen (betyg 6) jämfört med en gäst som är ganska nöjd (betyg 4) återvänder. När det gäller viljan att säkert ge rekommendationer är viljan drygt 3 gånger så hög bland de mycket nöjda gästerna (betyg 6) jämfört med de ganska nöjda gästerna (betyg 4). Från sommarundersökningen i Östersund 213 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 4,9. Drygt 8% svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända inom 3 år och 6 av 1 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Helhetsbetyget och viljan att rekommendera försämras något jämfört med den senaste undersökningen från 21. Från sommarundersökningen 211 på 4 fjälldestinationer ligger helhetsbetyget inom spannet 5,2-5,4, medan återvändarbenägenheten (3 års sikt) ligger inom intervallet 71-8% % svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Foto: Sandra Lee Pettersson, Wikners i Persåsen Gästundersökningar Både vintern och sommaren 211 samt vintern 212 och 213 genomfördes gästundersökningar i Jämtland Härjedalen. Vinterundersökningarna har genomförts på fem olika destinationer; Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre. De fyra sistnämnda ingick i en gemensam sommarundersökning, vilket tillsammans med en separat undersökning som genomfördes i Östersund sommaren 213, ger en bra bild av Jämtland Härjedalens sommarturism. Från sommaren 212 finns dessutom en mindre undersökning som genomfördes i området runt Storsjön. Vinterundersökningarna omfattar totalt nästan 4 (211) respektive 6 svar (212) och knappt 5 svar 213 (3 destinationer), medan sommarundersökningen handlar om knappt 15 svar (+ 1 7 svar för Östersund). Sommarturismen i Jämtland Härjedalen skiljer sig en hel del åt jämfört med vinterturismen. Vintertid utgörs en absolut merpart av destinationsspecifikt resande, men även fjälldestinationerna har under sommaren en tämligen hög andel destinationsspecifika besök. Från Östersunds undersökning framgår att 66% har haft Östersund som resans huvudmål, även om det i den gruppen är en relativt stor andel som också besöker andra platser/områden under resan. Sommar Reseanledningarna under sommaren skiljer sig en hel del åt mellan de olika destinationerna, men man kan konstatera att olika typer av aktiviteter är ett bärande tema, där vandring har en dominerande ställning på samtliga fjälldestinationer. Fisket är också ett viktigt inslag, framförallt i Vemdalen och Lofsdalen. Foto: Göran Strand 14

15 I Åre och Funäsfjällen är inslagen av mer äventyrliga aktiviteter tydliga, särskilt i Åre genom bl a cykling, forsaktiviteter, klättring och zipline. Men även olika typer av besöksmål, allt från Sonfjällets nationalpark, till Fjällmuseet i Funäsdalen och Tännforsen. I Östersund är det bl a Jamtli och Frösö Zoo som är starka dragare bland besöksmålen. Betydelsen av bad märks främst i Åre och Östersund. Andelen barnfamiljer är 61% i Östersund och 61% i Åre (se diagram), medan andelen barnfamiljer är lägre i övriga destinationer i sommarundersökningen. Shopping är framförallt viktigt för de norska gästerna och märks främst i Åre och Östersund, men också i Funäsdalen. Olika typer av evenemang är också starka reseanledningar, allra tydligast i Östersund med Storsjöcupen och Storsjöyran, men det finns även gott om exempel på andra evenemang som lockar betydande besöksvolymer, t ex Marknaden i Funäsdalen, St Olavsloppet, Fäviken Game Fair, Countryfestivalen i Vemdalen och Körveckan i Lofsdalen. Bland besökarna i området runt Storsjön spelar sevärdheter/besöksmål en stor roll, medan aktiviteter har en förhållandevis mindre betydelse. Även besök av släkt/ vänner och vistelse i eget fritidshus är förhållandevis viktiga besöksanledningar. Totalt ca 3% har aldrig tidigare besökt den aktuella destinationen tidigare på sommaren. I Östersund är andelen förstagångsbesökare lägre, knappt 17%, medan motsatsen gäller för Lofsdalen och Vemdalen, där andelen förstagångsbesökare ligger runt 4%. Drygt 9 av 1 reser med bil, medan tåget spelar en viss roll för Åre och Östersund liksom buss för Lofsdalen. Ca 8% av besökarna (Östersund undantaget) gjorde någon form av förbokning, där en absolut merpart handlar om boende. Man ska dock vara medveten om att urvalsramen för undersökningen har bestått av kundregister från kommersiella boendeanläggningar (Östersund undantaget). Gästerna är totalt sett nöjda, särskilt utmärkande är faktorer kopplat till värdskap. En viktig utmaning ligger i attraktionskraften för barn och ungdomar där betygen är låga (Östersund och Åre undantaget). Detta förklarar också att andelen barnfamiljer totalt sett är lägre på sommaren jämfört med vintern. Totalt handlar det under sommaren om ca 4%, men det är främst beroende på Åre och Östersund, med andelar som överstiger 5%. I Storsjöbygden ligger andelen barnfamiljer strax under. Huvudsakligt ressyfte sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen, Åre) Göra/delta i aktiviteter Besöka/titta på sevärdheter Besöka släkt/vänner Delta i evenemang/tävling Shopping Vistelse i eget fritidshus Genomfart 1% 3% 2% 8% 8% 4% 6% 3% 6% 6% 6% 8% 19% 26% 31% 42% Övriga utlandet Norge Sverige 54% 67% 67% Andel barnfamiljer av de svarande i sommarundersökningen 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) samt Östersund % 7% 6% 5% 4% 3% 61% 19% 29% 33% 61% Se på tävling/evenemang 4% 2% 3% Annat 8% % 3% 4% 5% 6% 7% 15 Östersund Funäsfjällen Lofsdalen Vemdalen Åre

16 Ett annat viktigt område handlar om öppethållande/servicenivå, där det finns brister under framförallt senare delen av sommaren. För de flesta områden ligger dock betygen på en bra nivå och totalbetyget för besöket hamnar på medelvärdet 5,3 på en 6-gradig skala. Det innebär bl a att drygt 4% ger det högsta betyget, mycket bra. Två tredjedelar av besökarna svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända på sommaren inom 3 år och 56% svarar att de säkert kommer att rekommendera resmålet till vänner och bekanta. Utfallet från undersökningen runt Storsjön (212) är totalt sett något bättre, såväl när det gäller totalbetyg, som viljan att återvända och att rekommendera. Utmaningen för det här området handlar framförallt om nyrekrytering av gäster. I genomsnitt spenderar varje besökare 597 kr per person och dygn på destinationen. Detta avser de fyra fjälldestinationerna, där urvalsramen består av kommersiellt boende gäster. I Östersund, där samtliga typer av besökare ingår ligger nivån på drygt 6 kr per person och dygn. I undersökningen runt Storsjön ingick inte denna fråga. Vinter Under vintern ökar barnfamiljernas betydelse och ligger totalt strax under 6% med en särskilt tydlig dominans i Lofsdalen och i Bydalsfjällen. Skidåkning och då framförallt utförsåkning är inte oväntat den dominerande besöksanledningen och man kan konstatera att det i ungefär 9 av 1 ressällskap är en eller flera personer som åker liftburen skidåkning, inklusive snowboard. Samtidigt kan man notera att längdåkningen under de senaste 5-6 åren påtagligt har ökat i betydelse och nu ligger på en andel mellan 18%-58%, högst i Funäsfjällen, lägst i Åre. Andelen förstagångsbesökare ligger tämligen jämnt fördelad runt drygt, (något Andel barnfamiljer vinterundersökningen 212 8% 7% 6% 5% 4% 3% 74% 69% 63% 56% Kvalitetsutvärdering sommarundersökning 211 (Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) Medelbetyg på en 6-gradig skala Intryck/upplevelser av aktiviteter Intryck/upplevelser av besöksmål Helhetsintryck av personalens bemötande Intryck/upplevelse av evenemang Bemötande från lokalbefolkningen Helhetsintryck av personalens serviceförmåga Boendestandard Tillgång/kvalitet på information på plats i området Attraktionskraft för barn/ungdomar 8-15 år Helhetsintryck av personalens initiativkraft/aktivitet Livsmedelaffärer Skyltning, vägvisning etc. i området Mat/restaurangupplevelser Övrig shopping/uthyrning Attraktionskraft för barn -7 år 5,3 5,3 5,2 5,2 5,2 5,2 5,1 5,1 5, 5, 4,9 4,9 4,8 4,7 4,7 lägre i Åre) medan drygt hälften kan betecknas som troget återkommande besökare. Även vintertid är bilen det dominerande färdsättet, det är egentligen bara Åre som kan räkna in högre andelar via kollektiva färdsätt, i första hand tåg, följt av flyg. Vintergästerna ger generellt sett lite lägre betyg jämfört med sommargästerna, men man ska vara medveten om att det till stora delar handlar om andra gästkategorier på vintern jämfört med sommaren, där vintergästerna generellt sett kan karaktäriseras som mer krävande med höga förväntningar. Tendensen för de 3 destinationer (Funäs, Vemdalen, Åre) som genomförde undersökningar såväl 211, 212 och 213 är positiv när det gäller gästupplevd kvalitet. Kärnupplevelserna får goda betyg där skidåkningen, värdskapet, boendet och barnvänligheten hamnar högt upp på listan. Totalbetyget för besöket hamnar på ett medelvärde inom intervallet 5,-5,3 på en 6-gradig skala. Andelen troliga/säkra återvändare ligger inom intervallet 72-81% och 62%-74% anger 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 Lofsdalen Bydalsfjällen Vemdalen Åre 53% Funäsfjällen 16

17 att de säkert kommer att rekommendera vänner och bekanta. I genomsnitt spenderar varje besökare ca 76 kr per person och dygn på destinationen, det vill säga drygt 15 kr mer jämfört med sommaren. Skillnaderna mellan de olika destinationerna är större på vintern jämfört med sommaren. Åres gäster hamnar i topp på 966 kr per person och dygn, vilket är nästan det dubbla jämfört med Lofsdalen och Bydalsfjällen, där nivån ligger strax över 5 kr. Utläggen ligger på en generellt sett högre nivå, men särskilt tydligt för restaurang/nöje och shopping. Kvalitetsutvärdering vinterundersökningen 212/13 (Funäsfjällen, Åre och Vemdalen) jämfört med 211/12. Medelbetyg på en 6-gradig skala. 211/ /213 Personalens bemötande Personalens serviceförmåga Skidsystemet som helhet Information före resan Boendestandard 5,1/5, 5,/4,9 5,/4,9 4,9/4,9 4,9/5, Pistning/underlag i backar/skidsystem 4,9/4,7 Märkning/skyltning i backar/skidsystem 4,8/4,7 Personalens initiativkraft/aktivitet 4,8/4,7 Upplevelsen av längdåkning 4,8/4,6 Information i området 4,8/4,7 Områdets totala barnvänlighet 4,7/4,7 Skyltning, vägvisning et.c i området 4,7/4,6 Kvällsrestauranger 4,6/4,6 Övrig shopping/uthyrning 4,6/4,5 Tillgång till värmstugor etc. 4,5/4,4 Livsmedelsaffärer 4,5/4,5 Prisvärdhet 4,5/4,3 Lunch/backrestauranger 4,4/4,3 Utbud/kvalitet på aktiviteter för barn 4,3/4,3 Övrigt aktivitetsutbud 4,2/4,1 AfterSki/kvällsliv/nöje 4,/4, HELHETSBETYG 5,1/5, 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, 5,5 17 Foto: Anders Robertsson

18 Drygt 2,2 miljoner skiddagar på länets skidanläggningar Skidåkning är den aktivitet som lockar besökare allra mest till Jämtland Härjedalen vintertid. Även längdåkning lockar, liksom andra äventyrsrelaterade aktiviteter som skoteråkning Åre 545 Vemdalen Klövsjö 142 Bydalsfjällen Antal åkdagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen vintern 212/ Tänndalen 129 Lofsdalen 122 Åre är Jämtland Härjedalens största alpina skidort, medan Funäsfjällen dominerar inom längdåkning. Samtliga skiddestinationer erbjuder även andra vinteraktiviteter. 53 Ramundberget Funäsdalsberget 32 Trillevallen 28 Storlien 2 Östersund Källa: SLAO Antal skiddagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen - utveckling perioden 2/3-12/13 Källa: SLAO / /4 Visste du att / / / / / /1 * Baserat på Jämtland Härjedalens SLAO-anslutna anläggningar (topp 5-listan för Sverige) / / /13 Det totala antalet skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar uppgick vintersäsongen 212/213 till 2,2 miljoner, vilket är en ökning med 114 skiddagar, motsvarande +5% jämfört med föregående säsong. Det innebär också ett trendbrott efter flera år av minskningar. Åre svarar för 45% (986 åkdagar) av dessa, följt av Vemdalen-Klövsjö med 545 skiddagar. På tredje plats hamnar Funäsfjällen med ca 32 skiddagar. Den totala liftkortsförsäljningen uppgick till 423 miljoner kr, en ökning med +8% jämfört med säsongen 211/212. Under de senaste 1 åren var trenden positiv fram t o m säsongen 28/9, för att sedan minska under de nästföljande 3 säsongerna, men trendbrottet 212/13 ger förhoppningar om en framtida positiv utveckling. Ökningen under den senaste 1-årsperioden är +8%. I en av de största investeringar på liftar som någonsin gjorts i Åre invigdes 213 inte mindre a n tre nya moderna stolliftar. De nya liftarna ökar kapaciteten i systemet med drygt 5 personer och gör skidåkningen nedan tra dgra nsen a nnu ba ttre (Skistar AB). Även i Lofsdalen invigdes en ny expresslift 213 och ytterligare en kommer att invigas i Vemdalen 214. De största skidanla ggningarna i Sverige ligger i Dalarna och Ja mtland Ha rjedalen. Tillsammans står dessa områden för 8% av av samtliga skidanla ggningar i Sveriges omsa ttning. (SLAO) Skidsystemet Nordic Ski Center för la ngd- och turåkning i Funa sfja llen a r ett av va rldens la ngsta. 3 km pistade och va lskyltade spår, och 45 km rösade turleder. Spårkort a r obligatoriskt kl I O stersunds kommun finns 125 km preparerade la ngdskidspår. Varje år sparas ett stort antal kubikmeter snö för tidig spårla ggning inför O stersunds snögaranti från 1 november. Konstsnöspåret kostar årligen ca 1,2 miljoner kronor att uppra tthålla och inta kterna från kortförsa ljningen uppgår till ca 2 kr. (O stersunds kommun) 18

19 Den svenska marknaden Under vintern är Stockholmsmarknaden dominerande och viktig, vilket gäller för samtliga stora vinterdestinationer i Jämtland Härjedalen. 4 av 1 svenska gäster kommer från Stockholms län, vilket i relation till befolkningsunderlaget är en kraftig överrepresentation. Marknaden från Götaland står totalt för 25% och här börjar det ökade resavståndet ta ut sin rätt. Lofsdalen har dock en mycket stark position i Götaland, med en andel på 37%, medan å andra sidan andelen gäster från Norrland är mycket låg, vilket också gäller för Funäsfjällen, om än inte lika tydligt. Övriga Mellansverige är viktigast för Funäsfjällen och Lofsdalen, följt av Vemdalen. Resavstånd och 45% 4% 35% 3% 25% 15% 5% Stockholms län 41% Övriga mellansverige 18% Södra Norrland 14% Västa Götaland Besökare från andra län under vintern Östra Götaland 9% Södra Götaland 6% Norra Norrland 2% kommunikationer har en stor generell påverkan på var marknadstyngdpunkten ligger. Under sommaren minskar betydelsen av Stockholmsmarknaden, även om den fortfarande är mycket viktig, med en andel på 23%. Övriga marknader flyttar fram sina positioner, framförallt Mellansverige, som är nästan lika stor (27%) som hela Götaland (29%). Även Norrland är något mer betydelsefull på sommaren jämfört med vintern. Norrland har störst betydelse framförallt för Östersund, men även Åre. Götaland är viktigast för Funäsfjällen och Vemdalen, medan Stockholmsmarknaden är utmärkande för Åre. Övriga Mellansverige har en särskilt stark position i Funäsfjällen och Lofsdalen. 45% 4% 35% 3% 25% 15% 5% Mellansverige 27% Stockholms län 23% Besökare i Jämtland Härjedalen från andra län under sommaren Södra Norrland 17% Västra Götaland 13% Östra Götaland Södra Götaland 6% Norra Norrland 4% Besöksmål baserat på region 45% 4% 35% Stockholm Norrland Götaland Övriga mellansverige 3% 25% 15% 5% 39% 21% 41% 26% 24% 8% 38% 37% 23% 3% 43% 23% 22% 13% 41% 24% 15% Foto: Sandra Lee Pettersson Vemdalen Funäsfjällen Lofsdalen Åre Bydalsfjällen 19

20 Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen ett starkt potentiellt resemål Under november 29 intervjuades 1 5 slumpmässigt utvalda svenskar (18-74 år) om vilken bild/uppfattning de har om Jämtland Härjedalen. 47% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under sommarhalvåret. 18% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. 45% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under vinterhalvåret. 17% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. Jämtland Härjedalen är totalt sett tämligen välkänt bland den svenska allmänheten och hamnar högt på listan över geografiska associationer (platser/orter) som man förknippar med norra Sverige. Sammantaget så är det lika många som nämner platser/orter i Jämtland Härjedalen som i Västerbottens län. Det är endast Norrbottens län som får fler svar, delvis beroende på att det området också ligger längst norrut. Östersund och Åre är de orter som hamnar högst på listan över orter som associeras med Jämtland Härjedalen. När det handlar om potentiella resmål i norra Sverige så har Jämtland Härjedalen en ännu starkare position, både sommar och vinter, men allra tydligast på vintern, då Jämtland Härjedalen toppar listan. Sommartid hamnar Jämtland Härjedalen på en 2:a plats. Sommartid toppar Östersund bland enskilda orter i Jämtland Härjedalen tätt följt av Åre. Efterfrågade resmål vid en resa till norra Sverige Endast Kiruna hamnar högre upp på listan. Vintertid är det omvänt förhållande där Åre utmärker sig mycket starkt med en tydlig 1:a plats med en svarsandel på nästan 35%, följt av Sälen på 15%. Östersund hamnar på sjätte plats runt 5%. Även Vemdalen och Funäsdalen finns med på topp 1-listan strax efter Östersund. 6% Spontana associationer - orter/platser i norra Sverige Kiruna Umeå Luleå Östersund Åre Piteå 5% 4% 3% Sundsvall Haparanda Sälen Jokkmokk Dalarna Boden Skellefteå Lappland Jukkasjärvi Abisko Riksgränsen Gällivare Stockholm Ishotellet % 5% 15% 25% 3% 35% 5% 5% Sommar Vinter % 22% Jämtland Härjedalen 25% Norrbotten 8% Dalarna 24% 12% 8% Västerbotten 8% 1% Västernorrland 2% 1% Gävleborg 12% 5% Övriga 8% 12% Kan inte tänka mig att resa 5% 4% Vet ej 2