BREDBAND I SVERIGE 2006

Transkript

1 DATUM RAPPORTNUMMER 15 juni 2006 PTS-ER-2006:22 ISSN BREDBAND I SVERIGE 2006 Utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet

2

3 BREDBAND I SVERIGE 2006 Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått uppdraget att följa utvecklingen av tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. I uppdraget ingår att bedöma hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt att uppskatta antalet abonnenter. Uppdraget har i huvudsak fullgjorts genom en enkätundersökning som gått till kommuner och operatörer som tillhandhåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang. Enkätundersökningens resultat redovisas i denna delrapport. Rapporten beskriver utbredningen av bredband och identifierar några problemområden som behöver närmare utredning PTS har också fått i uppdrag att identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet och dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Utredningen ska innehålla en internationell jämförelse och ett brett europeiskt perspektiv. Denna del av undersökningen kommer att redovisas i en slutrapport i samband med årsredovisningen för Rapporten har utarbetats av Eivor Westerblom, PTS. Medverkat har också Marlena Molak-Brindell, Jacob Rutberg, Mattias Viklund och Jan Boström, samtliga PTS. Stockholm i juni 2006 Marianne Treschow, Generaldirektör Post- och telestyrelsen

4

5 BREDBAND I SVERIGE 2006 Innehåll Sammanfattning...9 Summary Inledning PTS uppdrag Genomförande Den svenska IT-politiken Ett hållbart informationssamhälle för alla Lagen om elektronisk kommunikation Åtgärder för att öka den geografiska tillgängligheten Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Tekniker för bredbandsaccess Olika nivåer för att beskriva tillgänglighet till bredband Täckningsgrad Leveransklara bredbandsaccesser Faktiska abonnemang Operatörer som erbjuder bredbandsabonnemang Tillgängligheten till infrastruktur för bredband Utbyggnad av nät med hög överföringskapacitet Utbredning av olika typer av nät Nationella stomnät Ortssammanbindande nät Områdesnät De statliga stödens betydelse för etablering av bredband Resultat från Länssamverkan Bredband och Sveriges och Kommuner och Landstings uppföljning Bråttom för kommuner och enskilda att söka stöd Nuläge och återstående problem på bredbandsmarknaden Tillgång till bredbandsaccess Konkurrens i hela landet Kopparnätets betydelse Förhoppningar på trådlöst bredband Öppna nät Slutsatser Stora skillnader mellan större och mindre orter Viktiga framtidsfrågor...56 Litteratur...58 Tabeller Tabell 1 Tabell 2 Andel tätorter med områdesnät i olika kommungrupper...37 Andel tätorter med områdesnät i olika tätortsstorlekar...39 Post- och telestyrelsen 5

6 BREDBAND I SVERIGE 2006 Figurer Figur 1 Figur 2 Figur 3 Figur 4 Figur 5 Uppskattning av antalet leveransklara xdslabonnemang...22 Antal privata kunder med Internetaccess via någon form av bredbandsaccess...24 Marknadsandelar för olika accessformer...24 Andel anslutningar till Internet med minst 2 Mbps...25 Andel av Internetanvändare med bredband, efter bostadstyp...25 Figur 6 Antal anslutningar för xdsl...26 Figur 7 Marknadsandelar kunder till Internet med bredbandsanslutning...27 Figur 8 Antal operatörer per kommun som tillhandahåller bredbandsabonnemang...28 Figur 9 IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet antal kilometer 2003 till Figur 10 Nätägandet baserat på nätens totala längd fördelat på olika ägarkategorier...32 Figur 11 Fiber- och radionätens ökning och utbredning i kilometer fördelat på olika ägarkategorier...32 Figur 12 Antal kommuner efter antal stomnätsaktörer...34 Figur 13 Antal operatörer som äger eller förfogar över stomnät, per kommun...35 Figur 14 Antal operatörer med ortssammanbindande nät per kommun...36 Figur 15 Antal operatörer med områdesnät per kommun...38 Figur 16 xdsl-täckning i glesbygd januari Figur 17 Antal xdsl-abonnemang januari Bilagor Bilaga 1 - Tabeller...61 Bilaga 2 - Kartor över stomnät Bilaga 3 - Förklaringar till använda begrepp och förkortningar Bilaga 4 - Förklaringar till använda regionindelningar Bilaga 5 - Hur ser enkäten ut? Bilaga 6 - Vilka har svarat på enkäten? Bilaga 7 - Hur stort statligt stöd får kommunerna Post- och telestyrelsen

7 BREDBAND I SVERIGE 2006 Sammanfattning Sammanfattning PTS uppdrag, enligt regleringsbrevet, är att redovisa utvecklingen av bredbandsutbygganden i landet. Uppdraget är till vissa delar återkommande mellan åren men det har utökats i 2006 års regleringsbrev. Liksom tidigare år ingår i uppdraget att göra en bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt att uppskatta antalet abonnenter, vilket redovisas i denna delrapport. PTS ska också identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet och dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Utredningen ska innehålla en internationell jämförelse och ett brett europeiskt perspektiv. Denna del av undersökningen kommer att redovisas i en slutrapport i samband med årsredovisningen för Uppdraget att bedöma utbyggnadstakten och uppskatta antalet abonnenter har fullgjorts genom en enkätundersökning riktad till landets kommuner och bolag som tillhandahåller nätkapacitet och bredbandsabonnemang. Resultaten visar att möjligheten att få bredband alltjämt ökar. Täckningsgraden för kopparnätet, som är det nät som når flest användare, uppgår nu till ungefär 93 procent. Även om det finns täckning i nästan hela landet innebär inte det att alla hushåll samtidigt kan få bredband. Det beror på tekniska begränsningar som att exempelvis telestationer är otillräckligt uppgraderade. PTS bedömer att antalet leveransklara bredbandsaccesser uppgår till ungefär 2,5 miljoner. Det innebär att drygt hälften av landets hushåll omgående skulle kunna få bredband. Tillväxten i antal hushåll som faktiskt väljer att skaffa bredbandsabonnemang varit något större under 2005 jämfört med föregående år. Drygt 1,7 miljoner av hushållen har idag bredbandsabonnemang. Detta är en ökning med 40 procent under Anslutningar med minst 2 Mbps utgör nu drygt hälften av alla abonnemang, jämfört med 40 procent i december Undersökningen visar också att det finns ett tydligt samband mellan orters storlek och i vilken omfattning dessa har tillgång till olika former av accessnät för bredband. Orter med färre än 250 invånare har betydligt sämre tillgång till nät jämfört med större orter. Det finns således fortfarande områden och platser i landet som inte har tillgång till bredband eller som har få operatörer. Eftersom dessa områden ofta ligger i utpräglad glesbygd, där det saknas lönsamhet att bygga ut bredbandsnäten, är frågan om en sådan utbyggnad kommer att ske på marknadsmässig grund. Ett problem är att det idag är oklart vad som menas med god tillgång till bredband. Därför anser PTS att det behövs strategier och konkreta mål för den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Det behövs fortsatt utredning för att identifiera mål och vilka åtgärder skulle kunna vara aktuella för att tillgodose behovet av bredband i landets alla delar. Det gäller också hur förutsättningar för långsiktigt hållbar konkurrens kan åstadkommas i områden där parallelletablering av IT-infrastruktur saknas samt eventuella problem med öppenhet i näten vad det gäller lokala aktörers begränsning av tillgång till accessnätsinfrastrukturen. Mot bakgrund av att analys och åtgärder inom dessa områden i stora delar är beroende av varandra kommer PTS att närmare utreda de aktuella frågeställningarna. Post- och telestyrelsen 7

8

9 BREDBAND I SVERIGE 2006 Summary Summary PTS has been directed, under its Terms of Reference, to report on the development of the build out of broadband in Sweden. This assignment has to some extent been a recurrent task over the years but has been extended in the Terms of Reference for As in previous years, the assignment requires an assessment to be conducted of how rapidly the build out is progressing in various parts of Sweden and also for an estimate to be made of the number of subscribers, which are reported on in this preliminary report. PTS is also required to identify impediments regarding the establishment of infrastructure with high transmission capacity in all parts of Sweden and also to propose or implement measures where called for. The investigation should contain an international comparison and have a broad European perspective. A final report on this part of the survey will be presented in conjunction with the annual report for The assignment of assessing the rate of build out and estimating the number of subscribers has been completed through a questionnaire survey directed at the Swedish municipalities and companies that provide network capacity and broadband subscriptions. The result shows that the opportunities for obtaining broadband are continuing to improve. The level of coverage for the copper network, which is the network that reaches most users, now amounts to approximately 93%. Even though there is coverage in virtually all of Sweden, this does not mean that all households can obtain broadband at the same time. This results from technical restrictions such as for instance when telecommunications exchanges are not adequately upgraded. PTS estimates that there are in total 2.5 million broadband accesses that are ready for delivery. This means that just more than half of Sweden s households could obtain broadband immediately. The growth in the number of households who actually choose to acquire broadband subscriptions has been somewhat greater during 2005 compared with the preceding year. Just more than 1.7 million households currently have broadband subscriptions. This represents an increase of 40% during Connections with at least 2 Mbps now constitute at least half of all subscriptions, compared with 40% in December The survey also shows that there is a clear link between the size of districts and the extent to which these have access to various forms of access networks for broadband. Districts with less than 250 inhabitants have significantly poorer access to networks compared with larger districts. There are consequently still areas and places in Sweden that do not have access to broadband or have few operators. As these areas are often located in particularly sparsely populated areas, where it is unprofitable to build out the broadband networks, the question arises of whether the build out will occur on a market basis. One problem is that it is currently unclear what is meant by good access to broadband. Consequently, PTS considers that strategies and concrete goals are required for the future build out of broadband. Further investigation is required to identify goals and the measures that could possibly be applied to satisfy the need for broadband in all parts of Sweden. This also involves among other things how the preconditions for long-term sustainable competition can be achieved in areas where there is no parallel establishment of IT infrastructure and also possible problems with the openness of networks owing to restrictions by local Post- och telestyrelsen 9

10 BREDBAND I SVERIGE 2006 Summary stakeholders that effect the availability of the access network infrastructure. Considering the fact that the analysis and measures within these areas are to a large extent dependent on each other, PTS intends to investigate the issues involved in more detail. 10 Post- och telestyrelsen

11 BREDBAND I SVERIGE 2006 Inledning 1 Inledning 1.1 PTS uppdrag PTS har sedan 2001 haft regeringens uppdrag att följa utvecklingen och tillgängligheten till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Regeringsuppdraget är till vissa delar ett återkommande uppdrag, men är för 2006 utökat. 1 Enligt uppdrag 3 i regleringsbrevet ska en delrapportering ske den 30 juni och en slutrapport i samband med årsredovisningen för PTS har valt att redovisa den kvantitativa delen av undersökningen, i föreliggande rapport, i juni I regleringsbrevet är denna del av uppdraget formulerat enligt följande: Post- och telestyrelsen skall beskriva och analysera utvecklingen av den fortsatta utbyggnaden av IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. En bedömning av hur snabbt utbyggnaden sker i olika delar av landet samt en uppskattning av antalet abonnenter skall lämnas. Under hösten kommer PTS att arbeta vidare med den utökade delen av uppdraget, vars resultat kommer att presenteras i samband med årsredovisningen för Uppdraget är formulerat på följande sätt: Post- och telestyrelsen skall identifiera hinder avseende etablerandet av infrastruktur med hög överföringskapacitet i alla delar av landet och dessutom föreslå eller vidta åtgärder där det är påkallat. Rapporten skall innehålla en internationell jämförelse och ett brett europeiskt perspektiv. Jämfört med föregående års rapportering har PTS i år valt att fokusera mer på att lyfta olika problem på marknaden. Detta för att visa på behov av olika åtgärder för att främja en effektivt utbyggd IT-infrastruktur och god tillgång till bredband i hela landet. Vissa problem på marknaden berörs redan i denna delrapport medan en mer uttömmande probleminventering och förslag till åtgärder kommer att lämnas i slutrapporten, i samband med årsredovisningen Rapporten innehåller, liksom tidigare år, ett avsnitt om statliga stöd till bredbandsutbyggnaden. Eftersom Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Länsstyrelsernas samverkansorgan, Länssamverkan Bredband, gör studier inom detta område har denna del kortats ned och blivit mindre omfattande än tidigare år. 1.2 Genomförande Under våren 2006 har en uppföljning av enkäterna från skett genom att en ny enkätundersökning genomförts. Samtliga landets kommuner och operatörer som tillhandahåller nätkapacitet eller bredbandsabonnemang har fått ta del av och besvara en av PTS utskickad webbenkät. Frågorna i enkäten gällde omfattning och utbredning av IT-infrastruktur för bredband per den januari 2006, se bilaga 4. 1 Regeringsbeslut II 38 Regleringsbrev för budgetåret 2006 avseende Post och telestyrelsen. Post- och telestyrelsen 11

12 BREDBAND I SVERIGE 2006 Inledning Årets enkät har varit belagd med svarsplikt. Lagen om elektronisk kommunikation (EkomL) 8 kap. 1 p. 3 ger stöd för detta då uppgiftsinhämtningen rör ett klart definierat statistiskt ändamål (regeringsuppdrag). Materialet kan även komma att användas för marknadsbedömningar och beslut rörande betydande marknadsinflytande (SMP) samt för eventuella beslut rörande samhällsomfattande tjänster, EkomL, 8 kap. 1 p. 4 och 5-7. Svarsplikten har omfattat alla respondenter som är anmälningspliktiga enligt EkomL. Svarsfrekvensen för enkäten uppgår till totalt 91 procent. Fördelningen mellan bolag och kommuner uppgår till 87 respektive 96 procent. De bolag och kommuner som besvarat enkäten innehar enligt PTS bedömning minst 95 procent av den allmänt tillgängliga IT-infrastrukturen med hög överföringskapacitet i Sverige. För att visa på trender i utvecklingen har PTS valt att visa detta med tabeller och kartor där jämförelser görs mellan åren. I vissa kommuner och/eller tätorter har antalet operatörer minskat över tiden. Detta kan bero på konsolidering, att någon operatör inte längre bedriver verksamhet eller att någon respondent inte lämnat fullständigt svar. Vissa uppdateringar av föregående års data har gjorts då uppdaterad information har kommit PTS tillhanda, varför siffror som presenteras i denna rapport kan skilja sig åt jämfört med förra årets rapport. För den del av rapporten som rör vilken utbyggnad som skett med hjälp av statligt stöd har PTS tagit del av information från Länssamverkan Bredband och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I denna del av rapporten har PTS även haft kontakt med några Länsstyrelser, Statistiska Centralbyrån (SCB) samt Skatteverket. PTS har genom media och Internet samlat information om i övrigt aktuella händelser på området. Information har också hämtats in genom andra analyser som PTS genomfört samt litteraturstudier. Inför enkätutskicket har samråd skett med Näringslivets regelnämnd och Sveriges Kommuner och Landsting. 2 Vid samrådet har PTS redogjort för urvalet av uppgiftslämnare och tiden för genomförandet. Information har också lämnats om innehållet i frågeformuläret och att PTS beslutat att införa svarsplikt. För bearbetning och analys av enkätsvaren har PTS samarbetat med Jennifer Råsten vid NetLight Consulting AB. Webbenkäten har utformats i samarbete med Unified Dialogs AB. 2 Förordning /1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. 12 Post- och telestyrelsen

13 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken 2 Den svenska IT-politiken Detta kapitel beskriver de politiska målen för IT-infrastrukturen. Det övergripande IT-politiska målet är att Sverige skall vara ett hållbart samhälle för alla. Målet för tillgänglighet är att hushåll och företag i alla delar av landet bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. De elektroniska kommunikationerna skall ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Kommunikationerna skall vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. Sverige skall ligga i framkant i dessa avseenden. Det främsta medlet för att uppnå detta är att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens. Målet skall i första hand uppgås genom marknadens regi men för de delar av landet där de kommersiella förutsättningarna saknas finns möjlighet att söka olika former av statliga stöd. 2.1 Ett hållbart informationssamhälle för alla Riksdagen fastslog den 26 januari 2006 att det övergripande IT-politiska målet är att Sverige skall vara ett hållbart informationssamhälle för alla. 3 Det innebär att kvinnor och män, unga och gamla i alla delar av landet skall ges tillgång till modern IT-infrastruktur och samhällsnyttiga IT-tjänster för att förenkla vardagen och förbättra livskvaliteten. För att bättre precisera huvudmålet har man föreslagit tre delmål: 1. IT skall bidra till förbättrad livskvalitet och till att förbättra och förenkla vardagen för människor och företag. 2. IT skall användas för att främja hållbar tillväxt. 3. En effektiv och säker fysisk IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet skall finnas tillgänglig i alla delar av landet, bl.a. för att ge människor tillgång till interaktiva offentliga e-tjänster. Målformuleringen för delmål tre innebär i princip ett fullföljande av den förra IT-propositionens mål för tillgänglighet dvs. att hushåll och företag i alla delar av Sverige bör få tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. 4 Utbyggnad av IT-infrastruktur bör i första hand ske i marknadens regi men staten har det övergripande ansvaret att se till att sådan infrastruktur finns tillgänglig i hela landet. IT-politiken bygger alltså på att det är marknaden som skall vara drivande för utvecklingen. Den offentliga sektorn har en roll i första hand som reglerare, upphandlare och föredöme. Bland åtgärderna kan nämnas 3 Prop. 2004/05:175, riksdagens betänkande 2005/06:TU4, riksdagsskrivelse 2005/06: Prop. 199/2000:86, riksdagens betänkande1999/2000:tu9, riksdagsskrivelse 1999/2000:256. Post- och telestyrelsen 13

14 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken 24-timmarsmyndigheten, demokratiutveckling, elektronisk handel, telemedicin och att med hjälp av IT-stöd utveckla och förnya hälso- och sjukvården. 2.2 Lagen om elektronisk kommunikation Lagen om elektronisk kommunikation 5 som skall vara teknikneutral trädde i kraft den 25 juli 2003 och ersatte den tidigare telelagen och lagen om radiokommunikation. Lagen utgår från EG-reglering och innebär att det numera finns ett gemensamt och harmoniserat regelverk för alla elektroniska kommunikationstjänster för alla länder inom EU. I propositionen till lagen 6 anges att målet för sektorn elektronisk kommunikation är att enskilda och myndigheter skall få tillgång till effektiva och säkra elektroniska kommunikationer. De elektroniska kommunikationerna skall; ge största möjliga utbyte när det gäller urvalet av överföringstjänster samt deras pris och kvalitet. Sverige skall i ett internationellt perspektiv ligga i framkant i dessa avseenden, vara hållbara, användbara och tillgodose framtidens behov. De främsta medlen för att uppnå detta skall vara att skapa förutsättningar för en effektiv konkurrens utan snedvridningar och begränsningar samt att främja internationell harmonisering. Staten skall ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. 2.3 Åtgärder för att öka den geografiska tillgängligheten I Sverige finns en stor del glesbygd där utbyggnad inte bedöms komma till stånd utan att staten går in med statliga stöd. Exempel på satsningar är att kommunerna kan ansöka om stöd för områden där en utbyggnad inte bedöms komma till stånd på kommersiell grund. Stöd kan sökas för att förbättra tillgången till nationellt stomnät, ortssammanbindande nät, områdesnät och accessnät. 7 Genom de statliga bredbandsförordningarna ges kommunerna möjlighet att med stöd av statliga och egna medel initiera, planera och även etablera utbyggnad av infrastruktur för bredbandskommunikation på landsbygden. Ekonomiskt stöd lämnas till anläggande och förvärv av telenät samt till hyra av anslutning till telenät. I det stödberättigande underlaget får ingå kostnader för projektering, material, arbete, maskinhyra och dokumentering, men inte kostnader för utnyttjande av mark vid anläggande av telenät. För att kommunerna skall 5 Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. 6 (Prop. 2002/03:110) Lag om elektronisk kommunikation, m.m. 7 Utveckling av IT-infrastrukturen en skrift om insatser för att öka tillgängligheten i hela Sverige; Näringsdepartementet. 14 Post- och telestyrelsen

15 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken kunna utnyttja de statliga stödmedlen måste, i enlighet med förordningarna om bredbandstöd, vissa villkor vara uppfyllda. Förordningarna anger att 50 procent av stödmedlen betalas ut när ett projekt är godkänt och resterande 50 procent stödmedel betalas ut när ett projekt är genomfört och slutredovisat. Villkor för att kommunerna skall kunna ansöka om stöden är att; de statliga stödmedlen i huvudsak används för utbyggnad av IT-infrastruktur för bredband i orter/områden med färre än 3000 invånare, kommunerna identifierar vilka områden som inte blir utbyggda genom marknadens försorg. Detta görs i de så kallade IT-infrastrukturprogrammen som skall godkännas av länsstyrelsen, kommunerna tillämpar ett öppet anbuds/upphandlingsförfarande så att man undviker att snedvrida konkurrensen på marknaden och att marknaden så långt som möjligt stimuleras att engagera sig i utbyggnaden, kommunerna genom avtal ställer krav på operatörer som erhåller offentliga stödmedel. Näten skall vara öppna för konkurrens och ha tillräcklig kapacitet, stöden avser åtgärder fram till och med Stöd för upprättande av IT-infrastrukturprogram Alla kommuner, oavsett om de är berättigade till stöd för bredbandsutbyggnad eller inte, har haft möjlighet att ta del av stöd för upprättande av ITinfrastrukturprogram. Stöden gällde mellan år 2001 till 2004 och hade en total ram på cirka 31 miljoner kronor. 8 Stöd för nationellt stomnät Regeringen gav i augusti 2000 affärsverket Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ett stomnät med öppen ledning, tillgängligt för alla operatörer. Nätet skulle byggas på marknadsmässiga villkor och huvudorten i varje svensk kommun skulle få en svartfiberanslutning. Nedgången inom Telecombranschen i början av 2000-talet försvårade dock genomförandet av utbyggnaden och det tog längre tid än beräknat. Totalt har 215 av 290 kommuner anslutits till Svenska Kraftnäts stomnät, som skulle ha varit klart under För att komplettera denna utbyggnad har regeringen inrättat ett ekonomiskt stöd för stomnätsanslutningar. Den nätkapacitet som ansluts med stöd skall bestå av fiberoptiska kablar och stödet uppgår totalt sett till 400 miljoner kronor. 9 8 Förordning (2001:349) om stöd till kommuner för upprättande av IT-infrastrukturprogram. 9 Förordning (2003:62) om stöd till kommuner för anläggande av anslutning till rikstäckande telenät. Post- och telestyrelsen 15

16 BREDBAND I SVERIGE 2006 Den svenska IT-politiken Uppdraget till Svenska Kraftnät har upphört och verket får numera på samma villkor som andra operatörer, konkurrera om uppdrag från kommunerna när dessa konkurrensutsätter stöden, dvs. när kommunerna med hjälp av de ekonomiska stöden upphandlar leverantörer av nät. Stöd för ortssammanbindande nät För de ortssammanbindande näten, som förbinder de större orterna i en kommun, finns ett ekonomiskt stöd som kommunerna kan söka (totalt 1,9 miljarder). 10 Detta stöd är tänkt att kompensera för avståndet mellan orterna och göra det lättare för marknaden att finansiera nätutbyggnaden i tätorter. Under 2005 vidtog regeringen en rad åtgärder som syftade till att statens utgiftstak inte skulle överskridas. 11 En av åtgärderna innebar att medel för utbyggnad av ortssammanbindande nät inte fick utnyttjas under I samband med budgetpropositionen för 2006 beslutades att 180 miljoner kronor skulle betalas ut under hösten 2005 och att resterande medel skulle vara tillgängliga senast under Stöd för områdesnät För att stimulera byggandet av spridningsnät inom orter och områden kan kommunerna få ekonomiskt stöd till utbyggnad av områdesnät (totalt 1,2 miljarder kronor). 14 Stöd för orter och områden där nätet är eftersatt Regeringen har omfördelat 500 miljoner kronor från accessnätsstödet till kommunernas bredbandsutbyggnad, se nedan. Stödet får användas för att etablera stomnät, ortssammanbindande nät och områdesnät på orter och i områden där nätet är eftersatt. 15 Övriga former av stöd för bredbandsutbyggnad Genom EU:s så kallade strukturfonder finns ytterligare möjligheter för kommuner i Sverige att söka bidrag för utbyggnad av IT-infrastruktur. Många av stödprojekten i Sverige delfinansieras både av svenska staten och av EU. För enskilda abonnenter finns en möjlighet att söka stöd för utbyggnad av accessnätet. 16 Stödet är utformat som en skattereduktion för en bredbandsanslutning som har kostat över kronor. Stödet ges till 50 procent av kostnaderna mellan och kronor och är alltså maximerat till kronor. Totalt har 1,1 miljarder kronor öronmärkts för detta stöd. 10 Förordning (2001:350) om stöd till kommuner för anläggande av ortssammanbindande telenät. 11 Prop. 2004/05:1, budgetproposition för Regleringsbrev för länen/regionerna, Dnr N2004/10176/ITFoU. 13 Betänkande 2005/06:FiU1, Prop. 2005/06:1, budgetproposition för Förordning (2000:1469) om stöd till kommuner för anläggande av lokala telenät. 15 Förordning (2004:619) om stöd till kommuner för etablering av telenät m.m. på orter där telenätet är eftersatt. 16 Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele och datakommunikation. 16 Post- och telestyrelsen

17 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare 3 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Detta kapitel avhandlar de vanligaste teknikerna för bredbandsaccess, samt hur tillgängligheten ser ut för slutanvändare. Tillgängligheten diskuteras på tre nivåer, täckningsgrad, leveransklara bredbandsaccesser och faktiska abonnemang. Några intressanta iakttagelser är: att möjligheten för hushåll att ansluta sig till bredband har ökat med cirka 40 procent under Ökningen beror till stor del av kopparnät som uppgraderats till xdsl. att xdsl, som fortfarande är den dominerande accessformen, fortsätter att öka och nu har 63 procent av marknadsandelarna och totalt 2,2 miljoner anslutningar. att antalet hushåll med tillgång till bredbandsaccess sedan januari 2005 har ökat från 1,2 miljoner hushåll till 1,7 miljoner ett år senare, vilket innebär en ökning på 41 procent. Den snabbaste ökningen har skett för bredbandsaccesser på 2 Mbps eller mer. att den en vanligaste orsaken till att hushåll avstår från att beställa bredband är att det anses för dyrt samt att man inte använder Internet tillräckligt mycket. att boende i glesbygd, jämfört med boende i städer och storstadsregioner i större utsträckning har xdsl som accessform för sitt bredband. att närmare 30 procent av hushållen i glesbygd bor där bredband inte erbjuds jämfört med 20 procent av hushållen i storstadsregionerna. att förutsättningarna för konkurrens mellan operatörer har ökat. Nu har samtliga 290 kommuner fem eller fler operatörer som tillhandahåller abonnemang till slutanvändare vilket kan bero på en fortsatt hög ökningstakt för LLUB. att cirka hälften av landets kommuner uppger en täckningsgrad på mellan procent i kommunen. att 21 procent av hushållen i Sverige nu har bredbandsaccess via fiber ända fram till hemmet och Sverige behåller en bra position internationellt även om ökningen av abonnemang varit lägre i Sverige än i andra OECDländer. Med termen Internetanslutning med hög överföringskapacitet avser PTS en fast uppkoppling till Internet. Internetanslutning med hög överföringskapacitet till slutanvändare kan erbjudas via ett antal olika accessformer. De vanligaste formerna i Sverige i dag är anslutning via det traditionella accessnätet med xdslteknik, anslutning via kabel-tv samt övrig fast anslutning (fiber-lan). Övriga accessformer är bl.a. FWA (Fixed Wireless Access), WLAN (Wireless Local Area Network), PLC (Power Line Communication) och satellit. Post- och telestyrelsen 17

18 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Tillgängligheten till infrastruktur för bredband innefattar både nätutbyggnad och uppgradering av befintliga nät. I detta kapitel beskrivs olika former av nät som används för bredbandsaccess till slutanvändaren. Utbyggnaden av transportnät, som huvudsakligen sker med fiber och radio, beskrivs utförligt i kapitel Tekniker för bredbandsaccess Koppar Koppar är framförallt intressant som en accesslösning. Accessnätet är den sista biten av nätet ut till användarna, det vill säga förbindelsen mellan en telestation och en kund/abonnent. I accessnätet sker utbyggnaden av bredband främst genom uppgradering av telestationer till xdsl. Nya kopparledningar dras i mycket liten omfattning. Kabel-TV Ett alternativ till kopparaccessnätet är kabel-tv-nätet. Om en fastighet är ansluten till ett kabel-tv-nät kan detta uppgraderas till att även fungera för Internet, vilket kallas returaktivering. Returaktivering kräver dels viss ombyggnad i fastighetsnätet, dels att radio- och TV-uttag byts ut till uttag som även har anslutning för kabel- TV-modem samt att den centrala utrustningen i kabel-tv-näten, head-endutrustningen, uppgraderas. Fiber Optisk fiber är i dagsläget den tekniskt överlägsna lösningen. Ljussignaler i en optisk glasfiber kan överföra större mängder information per tidsenhet till lägre kostnad än något annat medium idag. Det är dock dyrt att bygga ut optisk fiber i accessnätet varför denna teknik framförallt används till att bygga ut transportnät. Många städer bygger idag vittförgrenade stadsnät med optisk fiber. I och med detta finns möjlighet att även ansluta flerfamiljshus och bostadsområden. Fiber dras då oftast inte in i varje bostad, utan fram till varje enhetsswitch och därefter via så kallad tp-kabel 17 till uttag i bostaden. Radio Trådlöst bredband erbjuds i dag främst till företag och enfamiljshus genom att operatören sätter upp en central basstation som slutanvändarna kopplar upp sig emot. I de flesta fall så kräver denna tjänst att man monterar upp ett radiomodem utomhus på taket eller på en mast vilket ger en relativt komplicerad installationsprocess. Den nya generation av system som nu kommer ut på marknaden stödjer i större omfattning användning av radiomodem placerade inomhus vilket möjliggör självinstallation av modemen på samma sätt som för xdsl och kabelmodem. I och med detta så kan man även utöver fast bredbandsuppkoppling erbjuda nomadisk/begränsat mobil bredbandsuppkoppling inom operatörens täckningsområde. 17 Definition, se bilaga Post- och telestyrelsen

19 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare Stora förhoppningar har på senare år ställts till den teknik som i dagligt tal benämns WiMAX, då detta är den första standardiserade teknik för trådlöst bredband som fått utbrett stöd hos industri och operatörer. Med en allmänt erkänd standard förväntas de försäljningsvolymer som är en förutsättning för billig slutkundsutrustning uppnås. Vidare förväntas ökad konkurrens mellan leverantörerna ytterligare driva ned prisnivån på slutkundsutrustning. Den första generationens WiMAX-utrustning finns nu på marknaden, vilket förväntas leda till en ökad utbyggnadstakt för fast trådlöst bredband. För framtiden är det stora intresset inriktat på andra generationen WIMAX, mobil WiMAX som utlovas ge bättre prestanda, lägre priser och fullt stöd för mobilt bredband. Trådlösa lokala nätverk (Wireless Local Area Network, WLAN ), används för närvarande endast i begränsad omfattning för slutkundsaccess. Den vanligaste användningen är i dessa fall som hotspots på publika platser såsom tågstationer, hotell och kaféer. Det finns också en begränsad utbyggnad av fast trådlöstbredband baserad på WLAN-teknik. Den stora användningen för denna teknik är annars som trådlösa kontors- eller hemmanätverk. Satellit Satellit är en accessteknik som börjat erbjudas i Sverige och kan sägas vara under fortsatt utveckling. Idag erbjuder flera operatörer en hybridlösning med mottagning via parabolen för satellit-tv och sändning via vanligt telefonmodem. Inom en snar framtid förväntas flera satellitoperatörer erbjuda en komplett bredbandslösning via satellit. Denna teknik kan ses som ett komplement till de slutkunder som inte har tillgång till annan accessform. Priserna ligger betydligt högre än andra accessformer och även om de förväntas sjunka i framtiden kommer bredband via satellit att vara en nischmarknad. PLC, Power Line Communication Power Line Communication eller elnätskommunikation är en teknik som utnyttjar elkablarna för överföring av data. För att kunna använda elnätet till bredband krävs dels ett elnätsmodem mellan datorn och eluttaget, dels att den lokala transformatorstationen är försedd med modem samt uppkoppling till Internet. 18 Tekniken skulle rimligtvis kunna vara ett attraktivt alternativ till xdsl och fiber, men mycket få elbolag har satsat på PLC och elnätskommunikation har hittills inte etablerats i någon större omfattning i Sverige. 3.2 Olika nivåer för att beskriva tillgänglighet till bredband Tillgängligheten för slutanvändare kan diskuteras på olika sätt. PTS har valt tre nivåer för att beskriva den fysiska tillgängligheten för slutanvändare: Täckningsgrad Leveransklara bredbandsaccesser Faktiska abonnemang Med täckningsgrad avses den andel av hushållen och företagen inom ett område som kan erbjudas bredbandsabonnemang. Detta innebär inte att alla inom detta område samtidigt kan bli abonnenter på bredbandsabonnemang (leveransklara 18 Elnätskommunikation en teknisk marknadsrapport, 2003, PTS-ER-2003:40. Post- och telestyrelsen 19

20 BREDBAND I SVERIGE 2006 Tillgängligheten till bredband för slutanvändare bredbandsaccesser) då möjligheten att koppla in nya kunder kan vara begränsad av tekniska skäl. Antalet faktiska abonnemang visar hur många abonnenter som egentligen finns Täckningsgrad För att få en uppfattning om hur god täckning det är i olika regionala delar av landet har PTS i enkätundersökningen frågat kommunerna hur stor del av hushållen i den egna kommunen som har möjlighet att få anslutning med hög överföringskapacitet. Av de 274 kommuner som svarade är det endast fyra kommuner som har en täckningsgrad på mindre än 50 procent. Nära 50 procent uppger en täckningsgrad mellan procent. Hur stor täckningsgrad respektive kommun har redovisas i bilaga 1, tabell 8. Nedan redovisas täckningsgraden för olika tekniker. De redovisade täckningsgraderna skall dock inte jämföras mellan olika tekniker då det kan vara stora skillnader mellan vilka åtgärder som krävs för att uppgradera de olika näten. På grund av överlappning mellan olika tekniker bedöms täckningen totalt sett i landet vara ungefär 95 procent. Koppar Täckningsgraden för kopparnätet, vilket är det nät som kan erbjuda flest anslutningar i Sverige, uppgick vid årsskiftet 2005/2006 till 93 procent. 19 Detta är en ökning med tre procentenheter sedan april 2005 och innebär att 93 procent av de fasta telefonikunderna är anslutna till telestationer där det finns bredbandsnoder (DSLAM 20 ) installerade. Detta betyder inte att DSLAM-kapacitet finns installerad för 93 procent av alla kunder. Kabel-TV Den näst vanligaste accessformen är bredband via kabel-tv-nätet. Drygt 2,1 miljoner hushåll har tillgång till kabel-tv-mottagning, vilket motsvarar cirka 60 procent av Sveriges hushåll. Alla dessa 60 procent är dock inte returaktiverade vilket krävs för att nätet skall vara leveransklart för bredband. De två största kabel-tv-operatörerna är Com Hem och UPC, dessa har tillsammans 1,7 miljoner anslutna hushåll 21 varav 75 procent redan är returaktiverade och 88 procent har möjlighet till returaktivering och därmed bredband via kabel-tv-nätet 22. Fiber Även för den tredje dominerande accessformen, fiber-lan, gäller att täckningsgraden skiljer sig något från antalet tekniskt leveransklara bredbandsaccesser då accessnätet kan vara begränsat med hänseende på hårdvara såsom routrar och switchar. PTS bedömer att täckningsgraden för fiber-lan ligger nära antalet leveransklara bredbandsaccesser, se vidare avsnitt Enligt uppgift från TeliaSonera AB, maj Definition, se bilaga Radio och TV-verket, Medieutveckling Enligt uppgift från Com Hem och UPC Post- och telestyrelsen