Suövnie, 1986 Erik Nilsson-Mankok

Transkript

1 .. -:-_..::.: ; : : ,_ Suövnie, 1986 Erik Nilsson-Mankok! J l

2 . - :..,.:.:. -.. i. Suövnie, 1986 Erik Nilsson-Mankok..,. t -..}JL.- -l Som det i ett sammanhang tidigare (Finno-Ugrics and Pribaltics, 1985) framställts om "stalotomterna" väster Mortiken, så finns det i anslutning till de tomterna avfallsnedkast, bengömmor med ben av ren och i stenhover mjölkkaggropar. För de ringomg.ivna tomterna vid Doarisbahkoebäcken, fem till antalet som vid Mortiken och synade i maj 1986 och med liknande utbredning i terräng, finns det varken avfallskast, bengömmor eller lagrings gropar. Tomterna är belägna på 650 metersnivån omkring 500 meter söder om vallen till den sist uppförda renskiljningsgärdan. En planskiss finns av tomtvallen och en skiss för en av bostads tomterna. nga grävningar eller ingrepp är gjorda. Den i plan- skissen angivna tomt 2. har uppmätts. Med sond upptagna prov visar, att tomtringarna icke uppkommit av nedrasad torvtäckning utan är jord från den inom ringen nivellerade golvytan. Sondkärnorna bestå av ljusgråa skikt under torven överst och gul till röd mu l nederst, samtliga lager bemängda med gur och sand. Tomterna skilja sig icke till form och storlek från dem vid Mortiken. Ringen eller jordvallen höjer -sig 3 till 4 dm. över golvplanet, som är ungefär en dm. under markplanet. Bostaden har icke varit helt rund utan nästan rektangulär med avrundade hörn. Jordvallen är lägst på den mot norr vända sidan, där ingången troligen varit, och härden är liten, och är icke i mitten på golvet. Man kan förmoda att. jordvallen tjänat som skydd mot ytvatten och regnvatten utifrån och att väggarna legat på utsidan av jordvallen. Härpå tyder att tomt nr 1., som ligger _på ett backkrön, saknar jordvall mot söder, där marken lutar ifrån och gör att det blir en naturlig avrinning för regnvatten från bostaden. 1. "

3 :-. ;" _: :,.,..L",. 0 ":.: :.-.;,_ i.:..:. 7..;,._:, Doarisbahkoe (planskiss). 1 N... -". t- s / ; i r 0 i. -_.,,o.:, --.L skala: 1 cm. är 5 mete nivåkurva, 1 m. intervall _p//; bäck, som rinner till Do risbahkoebäcken jordfast sten björkbestånd med tät ene och ris, vide Tomtanordningen, som finns i ett tre/ system och i ett fler/system både på kalfjället i tre/system och nedan trädgränsen i björkskog i fler/system, har varit upphov till olika spekulationer. Anordningen kan ha varit i bruk hos den nutida befolkningsstammen, för vilken den var helt okänd. Och den betecknades på sin tid av Torkel Tomasson som "jeähnaih goatiereäkkah", eller jättars kåtaringar, senare stalotomter (om bröderna Tomasson känt till.de på deras lappskatteland belägn& tomterna vid Mortiken med bengömmor och mjölkkagggropar, så hade Tomassons spekulation säkert utebli it). 2

4 :_. ::. :,..--_ :.. : - - i Horisontalplan. i decimeter: ,5 dm; ,o dm; 9. Doariesbahkoe, tomt nr 2. skala: 10 mm Höjd på tomtringen över 2, o dm ; 2.. 3, o dm ; 3, 5 dm ; 6. 3, 5 dm ; 3,o dm 1 meter. golvplanet, 3. 3,o dm; 7. 4, o dm; ; 3 2 N l 9 V ly : 4 7 ö 5 6 ;.. s Vertikalsnitt från söder mot norr. :. - ; --- N Fler/systemet vid Mortiken och vid Doarisbahkoe ligger bägge inom antydningar till urgamla renvallar. Systemen tillhör sannolikt lappskattelandsepoken på talet, tre/ systemet hör samman med en produktions ordning av storfamiljetyp med lappskattelandsinnehavarens stora ring i mitten. Med beaktande av klimatiska för- 3. :;,r

5 -.. -;,.-: _.. -.:.r ,, hål landen ha systemen belägna på kalfjället _brukats endast sommartid (man eldade med kråkbärsris och använde pust). Systemen nere i björkskogen kan ha bebotts Aret runt, och produktionsordningen är av bya-typ. Näringsfånget kan ha varit såväl rendrift som jakt och flngst av vilt. Om dateringen av Mortiken är väl inget mera att tillägga. Man kan förmoda att Doarisbahkoe är frln samma tid. För Doarisbahkoe är tomterna nr 4. och 5. i slutet av maj månad under snösmältningen vattenfyllda och försumpade, med bestånd av vide. Försumpningen mls te ha skett under århundraden, då det knappast är troligt att man förlade en bostad i ett försumpat ställe. Doariesbahkoe ton1ter Man kan spekulera ganska fritt över var Doarisbahkoefolket bisatt si a döda. D2t är knappast troligt, att de placerat dem i det svårtillgängliga hällstupet längs Doarisbahko bä ken. en det an finnas en kollektiv grav avsides (i Douran Grauhpeih fanns det tre bisättningar). 4

6 ...,: ;.. -, a. j "... ".. _.. -,.-:.. - :-.. Fornlämning i Doariesbahkoe. f - :r.. i _i,. i i. skala: 25 mm. = 1 meter. -:....::.;.,._.,.! V,., ö 1-28 :;,... z.: stenblock jord fasta sprickor i block - botten 30 cm. under marknivån, hålrum block som täckt innan demoleringen 7-9 block på decitori som täcker öppnini från väst Cirka 600 meter sydöst från Doariesbahkoetomterna på 680 meters nivån finns en fyndplats, här redovisad i en skiss, och fotograferad. Det jordfasta, tvådelade stenblocket har en höjd på ungefär en meter. Det rektangulära hålrummet är 80 cm. brett och nästan två m. långt, och bottnen är ungefär 3 dm. under marknivån. Det kan 5... _.,;

7 ..,;. -. :;, : i.1 röra sig om en senare demolerad grav. Det arbete, söm förefaller ha nedlagts vid iordningsställandet av graven, brytning och resning av stenblock pi över ett decit r in, har varit av sidan omfattning, att det säkert varit ett dagsverk för tvi vuxna män. Det kan icke röra sig om nlgon slags lagringsplats för exempelvis älgkött. Nlgra som helst grävningar har av princip icke gjorts. Men vid plträffandet fanns i en spricka i det stora bl. en mindre stenhäll upprest som observationsflagg. Och i det tomma hllrummet fanns splr av sot och bränder, möjligen självförkolnat trä. Doariesbahkoe, g av Om vad som föranlett överglngen frln här nämnda bostadstomttyp till senare icke nivellerad typ kan spekulationer göras. Möj.ligen kan det höra samman med en upphävning av socioekonomien och storfamiljen pi skattel_anden. De i maj och juni sommaren 1986 genomströvade Suövnieälvens björkväxta omrlden med kilometervis renvallar för slväl förtid som nyare tid uppvisa de vanliga kltatomterna, som ha brukats av släkten man känner till, och som kan lterfinnas i kyrkböcker. Hörande till revallomrldet för Doariesbahkoefornlämningarna finns här och var kltatomter ( invid gravfornlämningen finns det en ). Omedelbart väs ter om Doariesbahkoe juhke är det ett sammanhängande renvallomrlde frln :0::,,, -:.:-

8 , :. : 7.. " <.,-,.-.,..._,_-.., _,._.,._,,1., -,:-.; t i l i, :--.. t- i l j t metersnivån upp till 750 meters nivån med icke kända kåtatornter. Renvallarna upphör om en kilometer. björkskogen uppmed Brontsoenjuhke ( Brännvinsbä cken) och uppmed älven finns inga vallar. För Vilhelmina fjällvärld finns det i jämförelse med landet nerom odlingsgränsen inga skriftliga källor på vilka man kan bilda demografiska parametrar för en bestämning av befolkningens storlek under en lappskattelandsepok på 300 år, från början av 1400-talet till utgången av 1600-talet (Konungens befallningshavande i Västerbottens län kungörelser år 1913, ser A, landskontoret, n: o 42; kyrko bokföring).. Man kan utgå ifrån att av de LiS - tal tomter som är bekanta åtminstone 15 varit ständigt bebodda med 4-5 personer på varje tomt och en totalbefolkning på 60 personer. Om medellivslängden varit 50 år, skulle det innebära att det i Doarisbahkoe varit omkring 40 personer som slutat sina dagar där och följaktligen är gravsatta där 1 åtminstone halva antalet, 20 personer. Några gravsättningar ha emellertid icke påträffats. Från Klimpfjäll till Fråskoen är det renvallar på nivån meter sporadiskt till det branta väst om Barrvelenjuönie (Borrvelsnyta). Renvallar med kåtatom- ter finns ända ner mot älven vid Fråskoen, där de demolerats av bulldoser vid vägbygget (Riksantikvarieämbetets årsberättelser) och kraftledningsbygget. Befolkningen torde från urminnes ha bestått av tre strata, fångstmän, fiskare, och senare rendriftsidkare. Tomter för fiskare vid insjöar ha demolerats. Renvallarna uppmed Barrvetejuhke ha den vanliga rekvisitan utom kåtatomterna: mjölkkaggropar och lagergropar, bengömmor och 2-3 meter lån a stensättningar. Det finns också vardar. En demolerad stensättning bär spår av bränder, qiöjligen är det fråga om självförkolnat trä.(trots den stränga kyrkotukten under talet bisattes de döda provisoriskt, i en post festum begravning i Åsele kastade prästen skovlarna jord i riktning mot fjällen och sade: "samma jord där opp som i Åsele far, då vi stig opp i Åsel så stig opp du å far"). nga utgrävningar ha gjorts. Uppgifter om offergravar bör tas med reservation; det kan vara fråga om.bisättningar ( i anslutning till Mortiken en bengömm med styckade hushållsknotor och däribland ett helt,tvivelaktigt böjt revben; vid Hahten en meterdjup nisch med en rektangulär fortsättning av utlagda stenar, längst 1n ett helt renkranium och styckade hushållsknotor). 7 -::...

9 -{l...,.. {t. --..,_.. Suövnie ( kartskiss ). Skala, l km = 18 mm. ¾... "! _; (., / CXl.,4,,,,, ( / /.. :......, i, -.,, < :_-,i, rrv l,e > Onie it,_ r_. c, c,o -, i - X., -., ,: - <.. s......,, - _..,-., ="!.! r-,,..- - < _.../ -:.,._-::: =--:1:,--::--- r / "" ( f , ". " c,,./,,,,, - lt, :- -.._ :;; X.f( 0,, t >. renvallar.. t " ",,, kåtatomter o. fornlamn.,,,. :" (,.,.. )i)(; J t-: ::.