Backanäset i Töcksmark socken

Transkript

1 , Töcksmark, 2006, startsida Tre värmländska gravar och ett bröstvärn från 1905 Från mitten av augusti och fyra veckor framåt grävde vi ut tre gravar från forntiden på en bit utanför Töcksfors samhälle, i västligaste Värmland. Vi undersökte också ett bröstvärn från unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905, en dramatisk tid med rädslan för krig ständigt närvarande. Under grävningen fick vi besök av elever från Töcksforsskolan som uppskattade att få ta del av en liten bit av bygdens historia, och se arkeologernas arbete i fält. Gravgömman i den största stensättningen innehöll ett benlager, och en handfull små kvartsstenar. Foto: Gundela Lindman. Spindelväv spunnet in situ vid kanten av gravarna. Foto: Gisela Ängeby. Arkeolog Gisela Ängeby berättar för en skolklass från Töcksforsskolan om utgrävningen. (Klicka på bilden för att komma till en sida med samma bild i större format.) Foto: Gundela Lindman. Undersökningen gjordes för att väg E18 skall flyttas vid riksgränsen mot Norge, mellan Töcksfors och Hån, där tullstationen ligger. E18 byggs om för att trafiken ska flyta bättre eftersom den nu ökat på grund av mer gränshandel. Den nuvarande vägen är både backig och smal, och bitvis skymd av tät granskog. Den nya vägen byggs med mitträcke, och kommer att gå söder om Töcksfors samhälle i nästan orörd naturmark, men också genom uppodlad kulturbygd. Vid Svartesundet byggs en bro mellan Ärtetjärnsviken och Öbyviken som ingår i den flikiga och långsmala sjön Töck. 09:07:12]

2 , Töcksmark, 2006, startsida På stubben ligger föremål från bröstvärnet, och i bakgrunden skymtar Öbyvikens vatten. Bilden är tagen mot nordost. Foto: Gisela Ängeby. 09:07:12]

3 , Töcksmark, 2006, bakgrund Runtom undersökningsområdet på ligger det backiga och ibland karga skogslandskapet, sjöarna, den uppodlade bygden och de rödmålade värmlandsgårdarna. I närområdet finns några fler registrerade gravar som alla ligger högt i landskapet och har nära samband med sjöarna. De är antagligen byggda under brons- eller äldre järnålder. Norr om vid Töcks stränder ligger högar, troligen från järnålderns senare del. Dessa visar på ett annat sätt var människorna bodde i bygden än de ensamliggande stensättningarna som vi nu har grävt ut. Få gravar har undersökts i västra Värmland, men föremålen i dessa visar på tydliga likheter och kontakter med grannlandet Norge, då som nu. Gravarna ligger på en bergsavsats nära sjöarna i det granskogstäta Värmland. (Klicka på bilden för att komma till en sida med samma bild i större format.) Foto: Öyvind Lund, Fotografiska Aktiebolaget. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Diarienummer ( /1674). (För uppgifter om de arkeologiska perioderna, klicka på klockan längst upp på UV:s startsida.) 09:07:20]

4 , Töcksmark, 2006, kartor och stora bilder Utdrag ur Vägverkets karta med den nya sträckningen för E18 mellan Töcksfors och Hån inlagd. 09:07:29]

5 , Töcksmark, 2006, resultat På en bergsavsats vid sjön Töck Gravarna var stensättningar som delvis var uppbyggda direkt på kala berghällar. Från början syntes bara några enstaka stenar som stack upp bland torvor av ljung och blåbärsris och ett och annat lingon. En ny grav kom fram vid undersökningen medan två av gravarna var kända sedan tidigare i fornminnesregistret som RAÄ 31 i Töcksmarks, Årjängs kommun. Gravarna låg i rad längst ut på en avsats, med utsikt över sjön Töck och skogsbygden runt omkring. Den nya röjda väglinjen syns nu som en skogsfri bred gata i den backiga terrängen. Ockrafärg användes som ifyllnad av ristningar på berg och runstenar och vid gravsättningar, särskilt under stenålder. Trakterna kring sjöarna i västra Värmland är kända för hällkistor från neolitikum och även hällmålningar på lodräta berghällar invid sjöarna. Kanske finns det en koppling mellan de ockrafyllda hällmålningarna och graven på? Om graven vid verkligen innehåller ockra får en analys av jorden visa. Vi väntar med spänning på resultatet, liksom på kol 14-dateringen av brända ben från stensättningen som kan tala om för oss hur gammal graven är. Gravskicket med benlager, och att benen är ganska stora, gör att vi tror att stensättningen kan vara byggd under bronsålder, kanske redan för drygt 3000 år sedan. Gundela Lindman snyggar till skarpkantade stenar i den största stensättningen. Foto: Gisela Ängeby. Gravplatsen på bestod av en större rundad stensättning, och två hälften så stora fyrkantiga stensättningar. Den större graven innehöll en gravgömma med ett benlager i mitten. Gravgömman var markerad med en rund, lite mindre flat sten och en särskilt utvald fyrkantig stenhäll lagd i botten av stensättningen. Några ganska stora brända ben låg utspridda mellan stenarna och i jordfyllningen men framförallt på ovansidan av stenhällen. Här hittades också en handfull små vitskimrande stenar av kvarts som säkert ingått i en begravningsritual. De två mindre gravarna var nästan helt tomma, det enda som fanns kvar var ett symboliskt bränt ben som hade lagts mitt i en av stensättningarna. Med metalldetektor fann vi ett tjugotal järnföremål som lämnats i marken av soldaterna vid bröstvärnet. Här är det Gisela Ängeby som söker av ytan. Foto: Gundela Lindman. Bröstvärn från 1905 Bröstvärnet vid Töcksfors byggdes inför ett krig som hotade efter unionsupplösningen mellan Sverige och Norge år 1905 men som lyckligtvis aldrig blev av. Bröstvärnet var format som en rund bred vall med ett insjunket mittparti. När vi undersökte värnet och området omkring hittade vi ett tjugotal 09:07:37]

6 , Töcksmark, 2006, resultat järnföremål: bland annat spikar, sömmar, ett beslag av brons till en livrem, delar av en gryta, ett beslag med nyckelhål, en puns och en liten sko för en oxe. Oxar användes för transporter av förnödenheter och material till bröstvärnet. Lite längre ut på avsatsen låg två lika stora kvadratiska stensättningar. Här mäts en av dem in av Gundela Lindman. Foto: Gisela Ängeby. Precis vid gravgömman såg vi att jorden var röd, och vi tror att det kan vara ockra som spritts ut över den gravsatta människan. Ockra är en form av järnmalm som ofta finns som färgämne i bland annat röda nyanser, och har använts tidigt i historien som en färg som symboliserar liv och död. Värnet ligger på en strategisk punkt mellan Öbyviken och Ärtetjärnsviken, till höger i bilden. Foto: Gisela Ängeby. 09:07:37]

7 , Töcksmark, 2006, kontakt RAÄ UV Väst tel: e-post: Gisela Ängeby (projektledare) Gundela Lindman Texten till sidorna om har skrivits Gisela Ängeby och redigerats av Lotta Karlsson som studerar journalistik och under hösten 2006 hjälper till med att skriva och redigera texter under sin praktik på UV. Gravgömman i den största stensättningen innehöll ett benlager och en handfull små kvartsstenar, som här grävs fram av Gisela Ängeby. Foto: Gundela Lindman. 09:07:47]