VISUELLA MARKANLÄGGNINGAR VID TRAFIKFLYGPLATSER

Transkript

1 1 Utfärdad: Träder i kraft: Giltighetstid: Tills vidare Rättsgrund: Denna luftfartsföreskrift har utfärdats med stöd av 9 kap. i luftfartslagen (1194/2009). Den grundar sig på normerna (Standard) och rekommendationerna (Recommendation) i kapitel 1 i bilaga 14 (Annex 14, Volume I) till konventionen om internationell civil luftfart samt på Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) publikation Manual on Certification of Aerodromes (Doc 9774, AN/969). Ändringsuppgifter: Föreskriften upphäver luftfartsföreskriften Visuella markanläggningar vid trafikflygplatser, utfärdad VISUELLA MARKANLÄGGNINGAR VID TRAFIKFLYGPLATSER 1. ALLMÄNT TILLÄMPNINGSOMRÅDE DEFINITIONER AVVIKELSER OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER VISARE OCH SIGNALMEDEL VINDRIKTNINGSVISARE START- OCH LANDNINGSRIKTNINGSVISARE SIGNALLAMPA SIGNALTAVLOR OCH SIGNALPLATSER MARKERINGAR ALLMÄNT BANNUMMERMARKERINGAR BANANS CENTRUMLINJEMARKERING TRÖSKELMARKERINGAR SÄTTPUNKTSMARKERINGAR SÄTTNINGSZONMARKERINGAR BANKANTSLINJER TAXIBANORS CENTRUMLINJEMARKERING TAXNINGSLINJE PÅ EN BANAS VÄNDYTA VÄNTPLATSMARKERINGAR FÖR BANA MARKERING AV MELLANVÄNTPLATS VOR-KONTROLLPLATSMARKERING PÅ TRAFIKFLYGPLATS UPPSTÄLLNINGSPLATSMARKERINGAR SÄKERHETSOMRÅDESMARKERING PÅ PLATTA VÄNTPLATSMARKERING PÅ FORDONSVÄGAR PÅBUDSMARKERINGAR INFORMATIONSMARKERINGAR... 24

2 2 4. LJUS ALLMÄNT NÖDLJUS FLYGFYRAR SYSTEM FÖR INFLYGNINGSLJUS LJUSSYSTEM FÖR VISUELL GLIDBANEINDIKERING CIRKLINGSLJUS BANINLEDNINGSLJUSSYSTEM TRÖSKELIDENTIFIERINGSLJUS BANKANTLJUS TRÖSKEL- OCH VINGBARLJUS FÖR EN BANA (SE BILD 4.9 A OCH B) BANÄNDLJUS (SE BILD 4.8 A OCH B) CENTRUMLINJELJUS I BANA BANANS SÄTTNINGSZONSLJUS *VARSELLJUS FÖR SNABBAVFARTSTAXIBANA (RETILS) LJUS I UTRULLNINGSOMRÅDEN CENTRUMLINJELJUS FÖR TAXIBANA TAXIBANANS KANTLJUS TAXILJUS PÅ EN BANAS VÄNDYTA STOPPLJUSRADER LJUS VID MELLANVÄNTPLATS LJUS VID UTFART FRÅN AVISNINGSPLATTA VARNINGSLJUS FÖR BANA ALLMÄNBELYSNING FÖR PLATTA (SE ÄVEN PUNKTERNA OCH ) VISUELLT DOCKNINGSSYSTEM *AVANCERAT VISUELLT DOCKNINGSSYSTEM (A-VDGS) VÄGLEDNINGSLJUS TILL UPPSTÄLLNINGSPLATSER VÄNTPLATSLJUS PÅ FORDONSVÄG SKYLTAR ALLMÄNT PÅBUDSSKYLTAR INFORMATIONSSKYLTAR VOR-KONTROLLPLATSSKYLT PÅ TRAFIKFLYGPLATS SKYLT FÖR UPPSTÄLLNINGSPLATS VÄNTPLATSSKYLT FÖR FORDONSVÄG MARKÖRER ALLMÄNT KANTMARKÖRER PÅ OBELAGD BANA KANTMARKÖRER FÖR UTRULLNINGSOMRÅDEN KANTMARKÖRER PÅ SNÖBELAGD BANA KANTMARKÖRER PÅ TAXIBANA MARKÖRER FÖR TAXIBANORS CENTRUMLINJE BANKANTMARKÖRER FÖR OBELAGDA TAXIBANOR KANTMARKÖRER FÖR START- OCH LANDNINGSOMRÅDE... 82

3 3 7. VISUELLA ANORDNINGAR SOM MARKERAR STÄNGDA OMRÅDEN HELT ELLER DELVIS AVSTÄNGDA BANOR OCH TAXIBANOR ICKE BÄRANDE YTOR OMRÅDE FRAMFÖR TRÖSKEL OTJÄNLIGA OMRÅDEN ELEKTRISKA SYSTEM ELFÖRSÖRJNINGSSYSTEM FÖR FLYGTRAFIKTJÄNSTANORDNINGAR ELEKTRISKA SYSTEMS TILLFÖRLITLIGHET FELÖVERVAKNING BILAGA. Krav som berör konstruktionen av vägledningsskyltar för taxning 1. Allmänt 1.1. Tillämpningsområde Denna luftfartsföreskrift tillämpas på trafikflygplatser. Anmärkning. - En trafikflygplats är en flygplats med fasta flyginformations-, alarmerings-, flygrådgivnings- och flygkontrolltjänster. Anvisningar för övriga flygplatser finns i luftfartsföreskrifterna AGA M1-1 och AGA M2-1. Anvisningar för tillfälliga arrangemang på grund av byggnadsarbeten och andra orsaker finns i luftfartsföreskriften AGA M Denna luftfartsföreskrift begränsar eller reglerar inte besättningens verksamhet på luftfartyg eller flygoperatörens verksamhet De punkter i föreskriften som är märkta med asterisk (*) är avsedda som planeringsnormer när nya objekt planeras och, om det är praktiskt möjligt, även vid planering av grundläggande ombyggnader. Avvikelser från dessa planeringsnormer kan eventuellt accepteras för befintliga objekt. Om emellertid Trafiksäkerhetsverket anser att ett befintligt objekt eller en befintlig anläggning inte längre uppfyller säkerhetskraven för luftfart kan det beordra att även dessa avvikelser korrigeras Definitioner Färg (Colour). När denna luftfartsföreskrift hänvisar till någon färg tillämpas de bestämmelser som anges i ICAO Annex 14, Appendix 1 på den aktuella färgen. Anmärkning. - Definitionerna av övriga begrepp som förekommer i denna luftfartsföreskrift ingår i luftfartsföreskriften AGA M3-1, Definitioner av de begrepp som används i luftfartsföreskrifter i AGA M3-serien, och OPS M1-1, Trafikregler för luftfart. 1.3 Avvikelser och övergångsbestämmelser Trafiksäkerhetsverket kan på en motiverad ansökan ge tillstånd att avvika från denna luftfartsföreskrift.

4 4 2. Visare och signalmedel 2.1. Vindriktningsvisare En trafikflygplats ska alltid vara försedd med åtminstone en vindriktningsvisare, dvs. vindstrut Vindriktningsvisaren ska placeras så att den är synlig från luften eller från ett luftfartyg på färdområdet och för flygledningen, och så att luftvirvlar från närliggande föremål inte påverkar vindriktningsvisaren En vindriktningsvisare ska vara tillverkad av tyg i form av en stympad kon. Längden ska vara minst 3,6 m och diametern i den breda delen minst 0,9 m. Vindriktningsvisaren ska vara konstruerad så att den ger en klar indikering av markvindens riktning och en allmän indikering av vindhastigheten. Vindriktningsvisarens färg eller färger ska väljas så att den syns klart och tydligt, och kan avläsas från minst 300 meters höjd med beaktande av bakgrunden. Om möjligt ska en färg användas, helst orange. Om två färger krävs för att vindriktningsvisaren ska synas mot en varierande bakgrund bör färgerna helst vara orange och vitt eller svart och vitt och de ska ordnas i fem omväxlande remsor så att den första och sista remsan har mörkare färg I syfte att förbättra vindriktningsvisarens synlighet kan platsen för visaren utmärkas med en cirkelformad remsa med diametern 15 meter och bredden 1,2 meter. Markeringen ska placeras så att masten för vindriktningsvisaren är i centrum av cirkeln och dess färg ska vara tillräckligt synlig, helst vit Om trafikflygplatsen ska användas under mörker ska minst en vindriktningsvisare vara belyst och den ska även kunna ses av flygledaren eller AFIS-tjänstemannen Start- och landningsriktningsvisare Om en trafikflygplats är försedd med en start- och landningsriktningsvisare ska denna visare placeras på en synlig plats Start- och landningsriktningsvisaren ska ha formen av ett "T" och minimidimensionerna ska överensstämma med bild 2.1. Färgen på en visare ska vara vit eller orange och färgen ska väljas så att den kontrasterar på bästa sätt mot visarens bakgrund. När så krävs för användning under mörker ska en start- och landningsriktningsvisare antingen belysas eller ha en kontur av vitt ljus.

5 Signallampa Bild 2.1. Start- och landningsriktningsvisare Det ska finnas en signallampa i flygledartornet på en trafikflygplats Signallampan ska kunna visa röda, gröna och vita signaler och den ska kunna: a) riktas manuellt mot erforderligt objekt, b) visa signal med vilken färg som helst och därefter signal med någon av de andra färgerna, och c) förmedla ett budskap med vilken av signallampans tre färger som helst med tillämpning av morsealfabetet och med en hastighet på minst fyra ord per minut. Vid val av grönt ljus ska det gröna område användas som fastställs i ICAO Annex 14, Appendix 1, punkt Ljuskäglans spridning ska vara minst 1 och högst 3 så att ljuset syns i mycket liten utsträckning utanför 3. Om en signallampa är avsedd att användas under dagtid ska det färgade ljusets styrka uppgå till minst candela Signaltavlor och signalplatser Anmärkning. - De detaljerade föreskrifter för signalplatser som anges i detta avsnitt betyder inte att en signalplats måste finnas. ICAO Annex 14, Attachment A, kapitel 116 innehåller anvisningar för landmärken. ICAO Annex 2, Appendix 1 föreskriver landmärkenas form, färg och användning. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för planeringen av dessa. Signalplatsens placering En signalplats ska placeras så att den är synlig i alla vinklar 10 ovanför horisontalplanet sett från 300 meters höjd. Signalplatsens egenskaper Signalplatsen ska vara en jämn, horisontell kvadrat med en sidolängd på minst 9 meter Signalplatsens färg ska väljas så att den framträder mot färgerna på de signaltavlor som används och så att den omges av en vit eller gul rand som är minst 0,3 meter bred.

6 6 3. Markeringar 3.1. Allmänt Markeringar i korsningar En korsning mellan två banor ska förses med en markering som visar huvudbanan, men inte nödvändigtvis banans kantlinjer, och den andra banans markeringar ska avbrytas. Huvudbanans kantlinjer kan antingen fortsätta genom korsningen eller avbrytas Banornas prioriteringsordning ska vara följande beträffande användningen av markeringar: 1. Precisionsbana 2. Icke-precisionsbana, och 3. Icke-instrumentbana I korsningen mellan en bana och en taxibana ska markeringarna på banan fortsätta och taxibanans markeringar avbrytas, med undantag för att banans kantlinjemarkering kan avbrytas. Anmärkning. - Se punkt om förenande av centrumlinjen i en bana och en taxibana. Färg och synlighet Markeringarna på en bana ska vara vita. Anmärkning 1. - Synligheten hos vita markeringar på en bana med ljus yta kan förbättras genom att förse markeringarna med svart kant. Anmärkning 2. - Förändrade friktionsegenskaper vid markeringarna kan lindras genom att använda en lämplig typ av målarfärg. Aerodrome Design Manual, Part 4, Bilaga 3, innehåller anvisningar för förbättring av friktionen på färgytor. Anmärkning 3. - Markeringar kan bestå av enhetliga områden eller längsgående ränder som ger intryck av enhetligt område. Anmärkning 4. - Markeringarnas synlighet i mörker och vid dålig sikt kan förbättras genom att använda reflekterande markeringar.

7 7 Bild 3.1. Markering av bannummer, centrumlinje och tröskel Markeringar av taxibanor och uppställningsplatser för luftfartyg ska vara gula Markeringar av säkerhetsområden på en platta ska utföras med väl urskiljbar färg som ska skilja sig från den färg som används för markering av uppställningsplatser för luftfartyg Bannummermarkeringar Bannummermarkeringar ska finnas vid trösklarna på en belagd bana Bannummermarkeringen ska placeras vid tröskeln på det sätt bild 3.1 visar. Anmärkning. - Om banans tröskel är inflyttad kan den förses med en skylt som visar bannumret för startande flygplan En bannummermarkering består av ett tvåsiffrigt nummer som dessutom kompletteras med en bokstav vid parallella banor. Bannumrets tvåsiffriga heltal beräknas så att banans magnetiska bäring i inflygningsriktningen divideras med talet 10 och kvoten avrundas till närmaste heltal. Om beräkningen ovan ger ett ensiffrigt tal i resultat läggs en nolla framför siffran. I stället för bannumret 02/20 och 13/31 ska följande närmaste heltal användas.

8 För parallella banor läggs en bokstav till respektive bannummer enligt nedan i den ordningsföljd som visas från vänster till höger i inflygningsriktningen: - två parallella banor: "L" "R" - tre parallella banor: "L" "C" "R" Siffrorna och bokstäverna ska till formen och proportionerna överensstämma med de modeller som visas i bild 3.2. Dimensionerna ska åtminstone motsvara de som visas i bild 3.2, men om siffrorna ingår i tröskelmarkeringar ska dimensionerna vara större så att spalten mellan ränderna täcks på ett korrekt sätt Banans centrumlinjemarkering En belagd bana ska vara försedd med centrumlinjemarkering Centrumlinjemarkeringen ska placeras längs banans centrumlinje mellan vardera banändens bannummermarkeringar på det sätt som visas i bild 2 om inte markeringarna avbryts enligt punkt En centrumlinjemarkering ska bestå av ränder och mellanrum med jämna intervall längs samma linje. Längden på varje rand och därpå följande mellanrum ska vara minst 50 meter och högst 75 meter. Varje rand ska vara minst lika lång som mellanrummet dock minst 30 meter Rändernas bredd ska vara minst: - 0,90 meter för banor i precisionskategori II och III, - 0,45 meter för icke-precisionsbanor med kodsiffran 3 eller 4 och för precisionskategori I, och - 0,30 meter för icke-precisionsbanor med kodsiffran 1 eller 2 och för ickeinstrumentbanor.

9 9 Bild 3.2. Bokstavsmodeller för bannummermarkering 3.4. Tröskelmarkeringar Det ska finnas tröskelmarkeringar på en belagd banas tröskel. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för markering av nedåtsluttande terräng omedelbart framför en tröskel Tröskelmarkeringens ränder ska börja 6 meter från tröskeln.

10 10 10 Bild 3.3. Markering av flyttad tröskel Banors tröskelmarkeringar ska bestå av ränder av samma längd som är placerade symmetriskt på båda sidor om banans centrumlinje på det sätt som visas i bild 3.1 A och B när banbredden är 45 meter. Antalet ränder beror på banbredden enligt följande: Banbredd Antal ränder Minst 18 m, men under 23 m 4 Minst 23 m, men under 30 m 6 Minst 30 m, men under 45 m 8 Minst 45 m, men under 60 m 12 Minst 60 m 16 med undantag för att icke-precisionsbanor och icke-instrumentbanor med en bredd på minst 45 m kan förses med ränder enligt bild 3.1 C. I sidoriktningen ska ränderna placeras på minst 3 meters avstånd från bankanten eller på båda sidorna på minst 27 meters avstånd från banans centrumlinje beroende på vilket avstånd som är kortare från centrumlinjen i sidoriktningen. Om bannummermarkeringen placeras mitt mellan tröskelmarkeringarna ska det finnas minst tre ränder på vardera sidan om centrum-

11 11 11 linjen. Om bannummermarkeringen placeras ovanför tröskelmarkeringarna ska de tvärgående ränderna sträcka sig över hela banan. Ränderna ska vara minst 30 meter långa och cirka 1,80 meter breda samt mellanrummet mellan dem vara cirka 1,80 meter utom i de fall då ränder sträcker sig över hela banan då dubbelt mellanrum ska tillämpas för de båda ränder som ligger närmast banans centrumlinje och i de fall då bannummermarkeringen ingår i tröskelmarkeringarna då detta mellanrum ska vara 22,5 meter. Tvärgående rand Om en tröskel har flyttats eller om banänden inte är vinkelrät mot banans centrumlinje ska en tvärgående rand enligt bild 3.3 B läggas till tröskelmarkeringen Bredden på den tvärgående randen ska vara minst 1,80 meter. Pilar Om en banas tröskel har flyttats permanent ska den del av banan som förgår tröskeln förses med pilar enligt bild 3.3 B När en banas tröskel tillfälligt har flyttats från sin normala position ska den markeras enligt bild 3.3 A eller 3.3 B. Alla markeringar som är placerade före den flyttade tröskeln ska döljas med undantag för banans centrumlinjemarkering som ska ändras till pilar. Anmärkning 1. - Om banan förkortas och tröskeln flyttas ska föreskrifterna i punkt 7.1 i denna luftfartsföreskrift tillämpas Sättpunktsmarkeringar Fasta avståndsmarkeringar ska ersättas med sättpunktsmarkeringar som placeras enligt punkt senast Det ska finnas sättpunktmarkeringar i båda ändar av en belagd instrumentbana om banans kodsiffra är 2, 3 eller Sättpunktmarkeringen ska vid PAPI börja vid fotpunkten för den visuella glidbanan, dvs. vid skärningspunkten mellan det plan som bestäms av den nominella glidbanans lutningsvinkel och höjdplanet för banans centrumlinje som passerar genom PAPI:s lins. Om PAPI saknas ska avståndet mellan tröskeln och sättpunktsmarkeringens närmaste kant vara minst det avstånd som anges i tabell Sättpunktmarkeringen ska bestå av två tydligt urskiljbara rektanglar. Rektanglarnas dimensioner och avståndet mellan rektanglarnas innerkanter ska överensstämma med tabell 1. Om banan är försedd med sättningszonmarkering ska mellanrummet mellan sättpunktmarkeringarna vara lika stort som mellanrummet mellan sättningszonmarkeringarna.

12 12 12 Tabell 1. av och dimensioner för sättpunktsmarkering och dimensioner Tillgänglig landningssträcka (LDA) Under 800 m m m 2400 m och över (1) (2) (3) (4) (5) Avstånd från tröskel 150 m 250 m 300 m 400 m till markeringens början Rektangelns längd a) m m m m Rektangelns bredd 4 m 6 m 6 10 m b) 6 10 m b) Rektanglarnas 6 m c) 9 m c) 18 22,5 m 18 22,5 m innerkantsavstånd a) De större dimensionerna i det angivna variationsintervallet är avsett att tillämpas när markeringarna måste synas tydligare. b) Genom rätt val av avstånd mellan innerkanterna kan mängden gummirester som samlas på markeringarna reduceras. c) Dessa dimensioner har bestämts utifrån mellanrummet mellan yttersta hjulen i huvudlandningsstället vilket är en bestämmande faktor för del 2 i trafikflygplatsens referenskod. Se luftfartsföreskrift AGA M Sättningszonmarkeringar Det ska finnas sättningszonmarkeringar inom sättningszonen på en belagd instrumentbana om banans kodsiffra är 2, 3 eller 4. och egenskaper En sättningszonmarkering ska bestå av flera par rektangulära markeringar, symmetriskt placerade runt banans centrumlinje. Antalet par ska stå i direkt relation till tillgänglig landningssträcka och, i de fall markeringen ska visas på banans bägge inflygningsriktningar, till avståndet mellan trösklarna enligt följande: Tillgänglig landningssträcka/ Antal avstånd mellan trösklarna markeringspar under 900 m 1 minst 900 m, men under minst m, men under m 3 minst m, men under m m eller mer 6

13 13 13 Bild 3.4. Sättpunktsmarkeringar och sättningszonmarkeringar (på en bana vars längd är minst 2100 m)

14 Sättningszonmarkeringen ska överensstämma med någondera av mönstren i bild 3.4. Markeringar enligt mönstret i bild 3.4 (A) ska vara minst 22,5 meter långa och 3 meter breda. I mönstret enligt bild 3.4 (B) ska vardera rektangeln vara minst 22,5 meter lång och 2 meter bred och mellanrummet mellan närliggande rektanglar ska vara 2 meter. Avståndet mellan rektanglarnas innerkanter ska vara lika med motsvarande mellanrum mellan sättpunktmarkeringarna om sättpunktmarkeringar finns. Om sättpunktsmarkering saknas ska avståndet mellan rektanglarnas innerkanter överensstämma med de avstånd som har fastställts för sättpunktsmarkering i tabell 1 (kolumnerna 2, 3, 4 eller 5). Markeringsparen ska placeras utefter banans längd med ett mellanrum av 150 meter med början från tröskeln med undantag för markeringspar inom sättningszonen som skulle ha placerats inom 50 meter från sättpunktmarkeringen. Dessa ska utelämnas ur mönstret Bankantslinjer En belagd bana ska förses med bankantsmarkeringar Bankantslinjens ytterkant ska placeras ungefär vid banans kant. Bankantsmarkeringarna ska börja i banans längdriktning 6 meter efter tröskeln och sluta vid andra banänden 6 meter före tröskeln Om banan är försedd med vändyta ska bankantsmarkeringen fortsätta utan avbrott mellan vändytan och banan Bankantslinjernas totala bredd på banor i precisionsinflygningskategori II och III ska vara minst 0,9 meter, på instrumentbanor minst 0,45 meter och på icke-instrumentbanor minst 0,3 meter Taxibanors centrumlinjemarkering Belagda taxibanor, avisningsanläggningar och plattor ska vara försedda med centrumlinjemarkeringar för att ge kontinuerlig vägledning mellan banans centrumlinje och uppställningsplatsmarkeringarna vid avfart från banan. Det får finnas ett avbrott och/eller en tvär vinkel mellan taxibanans centrumlinje och infartslinjen till uppställningsplatsmarkeringarna. Om en korsning används för korsningsstarter ska centrumlinjemarkeringar finnas på taxibanan för luftfartyg som rullar till startbanan. Centrumlinjen ska leda till startplatsen och avbrytas 1 meter före bankantsmarkeringen En belagd bana ska vara försedd med centrumlinjemarkeringar för taxibana när banan är en del av en standardtaxirutt och när: a) banan saknar centrumlinjemarkering, eller b) taxibanans mittlinje inte överensstämmer med banans centrumlinje Vid behov kan synligheten för en väntplats förbättras genom förstärkt centrumlinjemarkering på taxibanan.

15 15 15 Anmärkning. - Förstärkt centrumlinjemarkering kan ingå i åtgärderna för att förbättra bansäkerheten vid en trafikflygplats Om förstärkt centrumlinjemarkering tillämpas vid en trafikflygplats ska denna typ av markering användas vid alla korsningar mellan taxibanor och banor På raka partier av en taxibana ska taxibanans centrumlinjemarkering placeras längs med taxibanans centrumlinje. I taxibanans kurvor ska markeringen fortsätta från taxibanans raka parti med samma avstånd till kurvans ytterkant. Anmärkning. - Se luftfartsföreskrift AGA M3-5, punkt I korsningar mellan en taxibana och en bana där taxibanan fungerar som avfart från banan ska taxibanans centrumlinjemarkering böjas in mot och förenas med banans centrumlinjemarkering enligt bild 3.5 och bild Taxibanans centrumlinjemarkeringar ska fortsätta i samma riktning som banans centrumlinjemarkeringar minst 60 meter från tangentpunkten. En centrumlinjemarkering som leder till en avfart ska sträcka sig minst 90 meter från tangentpunkten När en bana är försedd med centrumlinjemarkeringar för taxibana enligt punkt ska dessa placeras vid den berörda taxibanans centrumlinje När en taxibana är försedd med förstärkt centrumlinjemarkering ska markeringen sträcka sig från väntplatsmönstret A (bild 3.5) högst 47 meter i riktning från banan eller till följande väntplats när den finns på kortare avstånd än 47 meter Taxibanans centrumlinjemarkering ska vara minst 15 centimeter bred och obruten i längdriktningen förutom vid banmarkeringar och när den skär genom en väntplatsmarkering eller mellanväntplatsmarkering på det sätt som visas i bild En taxibanas förstärkta centrumlinjemarkering ska utföras enligt bild 3.7.

16 16 16 MÖNSTER A MÖNSTER B 4 ränder och 2 ränder 3 mellanrum, vardera 0,3 m var och en 0,3 m 1 mellanrum, 1,5 m Bild 3.5 Väntplatsmarkeringar för bana

17 17 17 Bild 3.6 Markering av taxibana (inklusive banans basmarkeringar)

18 18 18 Bild 3.7 Förstärkt centrumlinjemarkering på taxibana

19 Taxningslinje på en banas vändyta En taxningslinje ska finnas på en banas vändyta så att ett luftfartyg som följer linjen kan svänga 180 grader och åter ställa sig längs banans centrumlinje Taxningslinjen ska vara en gul obruten linje som är minst 15 centimeter bred Väntplatsmarkeringar för bana och placering En väntplats för bana ska vara försedd med väntplatsmarkering. Anmärkning. - Punkt 5.2 innehåller föreskrifter om de skyltar som ska finnas vid en väntplats En korsning mellan en taxibana och en icke-instrumentbana, icke-precisionsbana eller startbana ska förses med en väntplatsmarkering enligt mönster A i bild Om det endast finns en väntplats i korsningen av en taxibana och en precisionsbana ska väntplatsmarkeringen se ut som mönster A i bild 3.5 visar. Om det finns två eller tre väntplatser vid en sådan korsning ska väntplatsmarkeringen närmast banan överensstämma med mönster A i bild 3.5 och den markering som är på längre avstånd från banan överensstämma med mönster B i bild En väntplats som är anlagd på grund av ILS eller hinderyta ska förses med väntplatsmarkering enligt mönster A i bild Om en väntplatsmarkering enligt mönster B i bild 3.5 eller 3.6 finns inom ett område där dess längd överstiger 60 meter ska beläggningsytan vid väntplatsmarkeringens ändar märkas med "CAT II" eller "CAT III" med jämna mellanrum som är högst 45 meter. Bokstavshöjderna ska vara minst 1,8 meter och de ska placeras på högst 0,9 meters avstånd efter väntplatsmarkeringen. Bokstäverna ska vara gula Väntplatsmarkeringen vid en standardtaxirutt i korsningen mellan två banor ska överensstämma med mönster A i bild 3.6 och placeras vinkelrätt mot centrumlinjen på den bana där standardtaxirutten finns Struken Markering av mellanväntplats och placering En mellanväntplats ska utmärkas med mellanväntplatsmarkering En avisningsplatta i anslutning till en taxibana ska förses med mellanväntplatsmarkering Om en mellanväntplatsmarkering finns i korsningen av två belagda taxibanor ska markeringen placeras på tillräckligt avstånd från taxibanans närmaste kant så att tillräckligt utrymme skapas mellan taxande luftfartyg. Om det finns en stoppljusrad eller väntplatsljus vid en mellanväntplats ska väntplatsmarkeringarna placeras på samma plats som ljusen.

20 Avståndet mellan mellanväntplatsmarkeringen vid en avisningsplatta och en invidliggande taxibanas centrumlinje ska åtminstone motsvara det som anges i kolumn 11 i tabell 1 i luftfartsföreskriften AGA M En mellanväntplatsmarkering ska bestå av en enkel streckad linje enligt bild VOR-kontrollplatsmarkering på trafikflygplats Om en VOR-kontrollplats finns på en trafikflygplats ska den utmärkas med VORkontrollplatsmarkering och skylt. Anmärkning. - Punkt 5.4 innehåller föreskrifter om skyltar för VOR-kontrollplatser på trafikflygplats Val av plats Anmärkning. - ICAO Annex 10, Volume I, Attachment E innehåller anvisningar för val av VORkontrollplats En VOR-kontrollplatsmarkering på en trafikflygplats ska placeras så att markeringens centrum är riktad mot den plats där ett luftfartyg ska ställas för att kunna ta emot rätta VORsignaler En VOR-kontrollplatsmarkering på en trafikflygplats ska bestå av en cirkel som är 6 meter i diameter och har en linjetjocklek på 15 centimeter (se bild 3.8 A) Om det är viktigt att ett luftfartyg är riktat åt ett visst håll ska det finnas en linje som går igenom cirkelns centrum och visar denna riktning. Linjen ska nå ut 6 meter utanför cirkeln i den riktning som luftfartygets nos ska inta och linjen ska avslutas med en pilspets. Linjetjockleken ska vara 15 centimeter (se bild 3.8 B) En VOR-kontrollplats på en trafikflygplats ska markeras med vit färg.

21 21 21 Anmärkning. - På grund av kontrasten kan markeringarna förses med svarta kanter. Bild 3.8. VOR-kontrollplatsmarkering på trafikflygplats Uppställningsplatsmarkeringar Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för planering av en uppställningsplatsmarkering. Vid långvarig parkering av luftfartyg kan markeringar för parkeringsruta användas i stället för uppställningsplatsmarkeringar när det anses vara ändamålsenligt för trafikflygplatsen En belagd platta, när banans kodsiffra är 3 eller 4, och en avisningsplatta ska förses med uppställningsplatsmarkering Uppställningsplatsmarkeringar ska placeras så på en belagd platta och en avisningsplatta att åtminstone de avstånd som föreskrivs i punkterna 13.6 och 15.9 i luftfartsföreskriften AGA M3-5 upprätthålls runt luftfartyget när noshjulet följer uppställningsplatsmarkeringarna Uppställningsplatsmarkeringarna ska åtminstone omfatta en infartslinje och en stopplinje samt vid behov även uppställningsplatsens beteckning. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller även anvisningar för andra element (t.ex. svängpunkt, svänglinje, inriktningslinje och utfartslinje) i den omfattning som krävs för parkeringen och för övriga parkeringssignaler Beteckningen för en uppställningsplats (bokstav och/eller siffra) ska finnas i infartslinjen kort efter att linjen börjar. Beteckningen ska vara tillräckligt stor så att den lätt kan läsas från ett inkommande flygplans förarkabin.

22 Infartslinjen och stopplinjen ska vanligtvis vara obrutna och bredden på linjerna ska vara minst 15 centimeter Säkerhetsområdesmarkering på platta Anmärkning. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för säkerhetsområdesmarkeringar på platta En belagd platta ska vid behov vara försedd med säkerhetsområdesmarkeringar enligt de krav parkering, fordonstrafik och utrustning på marken ställer Säkerhetsområdesmarkeringarna på en platta ska placeras så att de definierar områden för fordon och övrig utrustning för flygplansservice där dessa kan röra sig på säkert avstånd från luftfartyget Säkerhetsområdesmarkeringarna på en platta ska innehålla kantlinjer på plattan för fordon och linjer som anger säkerhetsavståndet till vingspetsarna i den omfattning detta krävs för parkeringen och utrustningen på marken Säkerhetsområdesmarkeringarna på platta ska bestå av en i längdriktningen obruten linje som är minst 10 centimeter bred med undantag för markeringar för körled som ska ha minst 20 centimeter breda kantlinjer. Anmärkning. - Markeringarnas färg är föreskriven i punkt Väntplatsmarkering på fordonsvägar Alla belagda vägar som leder till banor, områden som är känsliga eller kritiska för radionavigeringsutrustning eller andra sådana områden som kräver tillstånd från flygledartornet eller AFIS-enheten ska förses med väntplatsmarkering En väntplatsmarkering på väg ska sträcka sig tvärs över vägen vid väntplatsen Väntplatsmarkeringar på fordonsvägar ska vara gula till färgen och utformade enligt mönster A i bild Påbudsmarkeringar Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4 innehåller anvisningar för påbudsmarkering Om det inte är praktiskt möjligt att placera påbudsskyltar på båda sidorna av en taxibana ska den belagda ytan förses med påbudsmarkering Om det är viktigt för flygverksamheten, t.ex. om taxibanans bredd är över 60 m, kan en påbudsskylt kompletteras med en påbudsmarkering Påbudsmarkeringen ska utföras enligt bild 3.9 A symmetriskt på taxibanans centrumlinje när kodbokstaven är A, B, C eller D och på den sida av en väntplats där luftfartyget väntar. Avståndet från markeringens närmaste kant till väntplatsmarkeringen och taxibanans centrumlinjemarkering ska vara minst 1 meter.

23 Påbudsmarkeringen ska utföras enligt bild 3.9 B symmetriskt på båda sidor om taxibanans centrumlinje när kodbokstaven är E eller F och på den sida av en väntplats där luftfartyget väntar. Avståndet från markeringens närmaste kant till väntplatsmarkeringen och taxibanans centrumlinjemarkering ska vara minst 1 meter. A- Taxibanor, kodbokstäver A, B, C eller D B- Taxibanor, kodbokstäver E eller F Bild 3.9. Påbudsmarkeringar En markering som ersätter en påbudsskylt ska bestå av vit text på röd botten. Andra markeringstexter än markeringen NO ENTRY ska överensstämma helt med texten på den skylt som ersätts Markeringen NO ENTRY ska bestå av vit text NO ENTRY på röd botten Om kontrasten mellan markeringen och beläggningsytan inte är tillräcklig ska påbudsmarkeringen förses med främst vit eller svart kant Bokstavshöjden ska vara minst 4 meter. Formen och proportionerna på texten ska överensstämma med ICAO Annex 14, Appendix Bakgrunden ska ha rektangulär form. Bakgrunden ska sträcka sig minst 0,5 meter utanför texten både i höjd- och sidriktning.

24 Informationsmarkeringar Anmärkning. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för informationsmarkeringar Om det inte är praktiskt möjligt att installera en informationsskylt ska informationen vid behov anges med informationsmarkering Om det är nödvändigt för flygverksamheten ska en informationsskylt kompletteras med informationsmarkering Informationsmarkeringen ska placeras på en taxibana eller en platta så att den kan läsas från ett inkommande flygplans förarkabin Markeringens textparti ska vara gult på svart botten när texten ersätter eller kompletterar en positionsskylt och svart på gul botten när texten ersätter eller kompletterar en riktnings- eller destinationsskylt Om kontrasten mellan markeringen och beläggningen inte är tillräcklig ska en markering med svart bakgrund förses med gul kant och en markering med gul bakgrund med svart kant Teckenhöjden ska var 4 meter. Utformningen och proportionerna på tecknen ska utföras enligt ICAO Annex 14, Appendix Ljus 4.1. Allmänt Ljus som kan äventyra ett luftfartygs säkerhet eller skapa förvirring Andra ljus än flygplatsljus i närheten av en flygplats som på grund av sin ljusstyrka, placering eller färg kan förhindra en korrekt tolkning av flygplatsljusen eller orsaka förvirring, bländning eller i övrigt äventyra luftfartygs säkerhet ska släckas, skärmas av eller modifieras på annat sätt så att denna risk elimineras. Särskild uppmärksamhet måste fästas vid sådana andra ljus än flygplatsljus som är synliga från luften inom de områden som beskrivs nedan: a) Instrumentbana - kodsiffra 4: Område framför en banas tröskel och område vid banänden som sträcker sig minst meter från tröskeln och från banänden, och 750 meter från banas förlängda centrumlinje åt båda hållen. b) Instrumentbana - kodsiffra 2 eller 3: Enligt punkt a) förutom att områdets längd ska vara minst meter. c) Instrumentbana - kodsiffra 1 eller annan bana än instrumentbana: Inom området under inflygningsytan När flygplatsljus är placerade i närheten av sjöfartsleder är det viktigt att se till att ljuset inte orsakar förväxlingar för sjötrafiken * Om det är nödvändigt att skydda flygtrafiken mot de negativa effekterna av lasersändare ska följande skyddszoner etableras runt en trafikflygplats: - flygzon som är fri från laserstrålar, LFFZ (laser-beam free flight zone) - flygzon som är kritisk för laserstrålar, LFFZ (laser-beam critical flight zone) - flygzon som är känslig för laserstrålar, LFFZ (laser-beam sensitive flight zone)

25 25 25 Anmärkning 1. - Bilderna 4.1, 4.2 och 4.3 kan användas vid bedömningen av exponeringsnivåer och avstånd som är tillräckliga för att skydda luftverksamheten. Anmärkning 2. - Begränsningarna för användning av laserstrålar inom flygzonerna LFFZ, LCFZ och LSFZ gäller endast för synliga laserstrålar. Lasersändare som används av myndigheter och är lämpliga för säker flygverksamhet utgör ett undantag från dessa begränsningar. Irradiansen (den strålningseffekt som når en yta per ytenhet) från all laserstrålning, synlig och osynlig, i tillåtet luftrum förväntas vara högst på den nivå som en person kan exponeras för utan att skadas. I övriga fall ska sådan strålning anmälas till myndigheterna och ett tillstånd för verksamheten ska sökas hos Strålsäkerhetscentralen. Anmärkning 3. - Skyddade flygzoner etableras i syfte att minska riskerna för flygtrafiken vid användning av lasersändare i omgivningen kring trafikflygplatser. Anmärkning 4. - Manual on Laser Emitters and Flight Safety (Doc 9815) och ICAO Annex 11 Air Traffic Services, kapitel 2 innehåller anvisningar för att skydda flygverksamheten mot lasersändarnas skadliga effekter. Bild 4.1. Skyddade flygzoner

26 26 26 Bild 4.2. Flygzon som är fri från laserstrålning och täcker flera banor Bild 4.3. Maximal irradians från synlig laserstrålning inom skyddade flygzoner

27 27 27 Ljusarmaturer och bärande konstruktioner Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 6, innehåller anvisningar för bräckliga armaturer och bärande konstruktioner. Upphöjda inflygningsljus Upphöjda inflygningsljus och bärande konstruktioner för dem ska vara av bräcklig konstruktion om de är placerade inom 300 meter från tröskeln. a) Om den bärande konstruktionens höjd överstiger 12 meter behöver endast den översta 12 meters delen vara bräcklig. b) Om det finns föremål som inte är bräckliga runt den bärande konstruktionen ska endast den del av konstruktionen som befinner sig ovanför föremålen vara bräcklig Struken Om inflygningsljusarmaturen eller den bärande konstruktionen för inflygningsljus inte framträder visuellt i tillräcklig utsträckning ska de markeras på lämpligt sätt. Upphöjda ljus Upphöjda ljus vid banor, utrullningsområden och taxibanor ska vara av lätt konstruktion och installeras bräckligt. De ska vara tillräckligt låga byggda så att de ger tillräcklig frigång för luftfartygens propellrar och jetmotorer. Under mycket snörika förhållanden kan högst 50 centimeter (tröskelarmaturer högst 55 centimeter) höga ljusarmaturer användas. De snöstörar som finns i anslutning till armaturerna ska ha sådan konstruktion och sådana dimensioner att de inte skadar flygplans propellrar. Infällda ljus Ljusarmaturer som är infällda i ytan på banor, utrullningsområden, taxibanor och plattor ska vara så konstruerade och installerade att ett luftfartygs hjul kan rulla över dem utan risk för skador på hjulen eller ljusarmaturerna Den temperatur som uppkommer genom värme som överförs eller utstrålas av det infällda ljuset och luftfartygets hjul får inte överstiga 160 C under en kontaktperiod på 10 minuter. Ljusens styrka och reglering Anmärkning. - I skymning eller vid dålig sikt i dagsljus kan belysning vara effektivare än annan markering. För att åstadkomma effektivare ljus under sådana förhållanden eller i mörker vid dålig sikt ska ljusen vara tillräckligt starka. En banas ljussystem ska granskas som en helhet och det är viktigt att se till att den relativa ljusstyrkan för olika ljus tjänar samma syfte. (Se ICAO Annex 14, Attachment A, kapitel 15 och Aerodrome Design Manual, Part 4) En banas ljus ska vara tillräckligt ljusstarka för de minimisiktförhållanden och belysningsförhållanden under vilka banan avses användas. Ljusens styrka ska motsvara det närmaste partiet av ett eventuellt inflygningsljussystem. Anmärkning. - Även om inflygningsljussystemet skulle vara ljusstarkare än banljusen är det bäst att undvika plötsliga ändringar i ljusstyrkan eftersom detta kan ge piloten intryck av att sikten ändras under inflygningen Högintensiva ljussystem ska vara försedda med lämpliga reglersystem så att ljusstyrkan kan regleras enligt rådande förhållanden. Systemet ska vara utrustat med separata

28 28 28 reglersystem för ljusstyrkan eller med något annat ändamålsenligt förfarande för att anpassa ljusstyrkan hos följande system så att de motsvarar varandra: - inflygningsljussystem - bankantljus - tröskelljus - banändljus - centrumlinjeljus i bana, - sättpunktsljus, och - centrumlinjeljus i taxibana Förhållandet mellan den starkaste och svagaste ljusstyrkan mätt inom huvudljusstrålens område enligt bilderna i Annex 14, Appendix 2 får vara högst Förhållandet mellan den starkaste och svagaste ljusstyrkan mätt inom huvudljusstrålens område enligt bilderna i Annex 14, Appendix 2 får vara högst Befintliga ljussystem som inte överensstämmer med föreskrifterna i punkterna , , 4.9.8, , , , , och behöver inte bytas ut före Nödljus En trafikflygplats med banbelysning som saknar reservkraftkälla kan förses med nödljus som snabbt kan installeras åtminstone vid huvudbanan om det ordinarie belysningssystemet sviker. Anmärkning. - Nödljus får även användas för markering av hinder eller för att visa gränserna för taxibanor och platta. och egenskaper Nödljus som installeras vid en bana ska åtminstone uppfylla de krav som gäller för placeringen och färgen för ljus vid icke-instrumentbanor Flygfyrar Om det är nödvändigt för flygverksamheten ska det finnas flygplatsfyrar eller identifieringsfyr vid alla trafikflygplatser som avses att användas i mörker Nödvändigheten för verksamheten bestäms med beaktande av kraven hos den flygtrafik som utnyttjar trafikflygplatsen, att flygplatsens karaktäristiska drag kan urskiljas i miljön och med hänsyn till andra signaler som underlättar lokaliseringen av trafikflygplatsen. * Flygplatsfyr En flygplatsfyr ska placeras på eller i anslutning till flygplatsen inom ett område med låg bakgrundsbelysning.

29 Flygplatsfyren ska placeras så att den inte skyms bakom hinder i viktiga riktningar och så att den inte bländar en pilot under inflygningsfasen. Anmärkning. - Det är viktigt att noggrant se till att en flygfyr inte orsakar radiostörningar En flygplatsfyr ska antingen visa vita blinkningar som alternerar med färgade blinkningar eller enbart vita blinkningar. Blinkningsfrekvensen ska vara blinkningar per minut. De eventuella färgade blinkningarna från flygplatsfyrar för landflygplatser ska vara gröna och färgade blinkningar från flygfyrar för sjöflygplatser ska vara gula Fyrens ljus ska vara synligt i alla riktningar. Den lodräta ljusfördelningen ska sträcka sig uppåt i en höjdvinkel som är högst en grad och till den maximala höjdvinkel där fyrens ljus behöver synas. Den vita blinkningens effektiva ljusstyrka ska var minst 2000 candela. Anmärkning. - När placeringsplatsen omges av kraftigt bakgrundsljus kan det vara nödvändigt att öka ljusstyrkan i blinkningen till högst tio gånger starkare än den ovan angivna. Identifieringsfyr En identifieringsfyr ska finnas på varje trafikflygplats som är avsedd för användning i mörker och inte på annat sätt lätt kan identifieras från andra flygplatser från luften Identifieringsfyren ska placeras på ett område vid trafikflygplatsen där bakgrundsbelysningen är låg Identifieringsfyren ska placeras så att den inte skyms av andra föremål i de riktningar där den används och så att den inte stör piloten i ett luftfartyg som är under inflygning. Anmärkning. - Det är viktigt att noggrant se till att en identifieringsfyr inte orsakar radiostörningar En identifieringsfyr på en landflygplats ska visa ljus i alla riktningar. Den lodräta ljusfördelningen ska sträcka sig uppåt i en höjdvinkel som är högst en grad och till den maximala höjdvinkel där identifieringsfyrens ljus behöver synas. Den vita blinkningens effektiva ljusstyrka ska var minst 2000 candela. Anmärkning. - När placeringsplatsen omges av kraftigt bakgrundsljus kan det vara nödvändigt att öka ljusstyrkan i blinkningen till högst tio gånger starkare än den ovan angivna En identifieringsfyr ska visa: a) gröna blinkningar från en landflygplats, och b) gula blinkningar från en sjöflygplats Identifieringstecknen ska sändas enligt det internationella morsealfabetet Sändningshastigheten ska var mellan sex och åtta ord per minut. Detta innebär morsetecken med en längd på mellan 0,15 och 0,2 sekunder per punkt.

30 System för inflygningsljus A. - Icke-instrumentbana Om det kan genomföras med beaktande av de begränsningar som den fysiska miljön medför ska icke-instrumentbanor med kodsiffra 3 eller 4 som är avsedda för användning i mörker utrustas med ett inflygningsljussystem enligt punkterna utom i de fall då banan endast används under goda siktförhållanden och de övriga visuella markanläggningarna är tillräckliga. Anmärkning. - Ett enkelt inflygningsljussystem kan fungera som signal även i dagsljus. B. - Icke-precisionsbana Om det kan genomföras med beaktande av de begränsningar som den fysiska miljön medför ska icke-precisionsbanor utrustas med ett enkelt inflygningsljussystem enligt punkterna utom i de fall då banan endast används under goda siktförhållanden eller de övriga visuella markanläggningarna är tillräckliga. Anmärkning. - Det är även möjligt att överväga installation av ett ljussystem i precisionskategori I eller ett ledningsljussystem för bana. C. - Bana i precisionskategori I Om det kan genomföras med beaktande av de begränsningar som den fysiska miljön medför ska en bana för precisionsinflygning i kategori I vara utrustad med ett ljussystem för precisionsinflygning i kategori I enligt punkterna D. - Banor i precisionskategori II eller III Banor för precisionsinflygning i kategori II eller III ska vara utrustade med ljussystem för precisionsinflygning i kategori II och III enligt punkterna Enkelt inflygningsljussystem Ett enkelt inflygningsljussystem består av ljusrad som utgör en förlängning av banans centrumlinje och sträcker sig minst 420 meter från banans tröskel och av en andra ljusrad som utgör en crossbar med längden 30 meter på 300 meters avstånd från tröskeln. Om den ljusrad som bildar centrumlinjen är minst 600 meter lång är det dessutom möjligt att använda en crossbar som är 45 meter lång på 600 meters avstånd från tröskeln De ljus som bildar en crossbar ska, i den omfattning det är möjligt, placeras i rät linje vinkelrätt mot den linje som skär baren i dess mittpunkt och bildas av centrumlinjeljusen. Ljusen i crossbaren ska placeras med sådana intervall att ett intryck av linje uppkommer med undantag för att gap får bildas på båda sidor om centrumlinjen. Dessa gap ska vara så små som möjligt och högst 6 meter. Anmärkning 1. - Rekommenderat avstånd mellan ljusen i en crossbar är 2-3 meter. Gap på båda sidor om centrumlinjen kan förbättra riktningsinformation i de fall då inflygningen sker vid sidan av centrumlinjen och underlättar räddnings- och brandbilarnas rörelsemöjligheter.

31 31 31 Anmärkning 2. - Annex 14, Attachment A, kapitel 11 innehåller anvisningar för installationstoleranser Ljusen i centrumlinjen ska placeras med 60 meters intervall i längdriktningen utom i de fall då en förstärkt vägledning önskas av ljussystemet då 30 meters intervall kan tillämpas. Det innersta ljuset ska placeras på antingen 60 meters eller 30 meters avstånd från tröskeln beroende på valt intervall mellan centrumlinjeljusen i längdled Systemet ska, med beaktande av genomförandemöjligheterna, placeras så nära som möjligt det horisontalplan som går genom tröskeln men dock så att: a) inga andra föremål än antennen för en lätt radionavigeringsanläggning eller antennen för en ILS-kurssändare försedd med hindermarkering och hinderljus får tränga genom inflygningsljusplanet inom 60 meter från systemets centrumlinje (ljusplanet sträcker sig 60 meter från inflygningsljussystemets ände utåt), b) alla ljus kan ses i ett luftfartyg som närmar sig eventuellt med undantag för ljusen i mittpartiet av en crossbar eller en barett Ljusen i ett enkelt inflygningsljussystem ska visa fast vitt sken. Varje ljus ska bestå av antingen: a) en högintensiv och riktad ljuskälla som visar vitt ljus, eller b) en lågintensiv och rundstrålande ljuskälla som visar rött ljus. Centrumlinjeljuset i ett enkelt inflygningsljussystem ska bestå av en ljuskälla om endast en barett ingår i detta eller om inflygningsljussystemet är lågintensivt. När två baretter ingår i högintensiva ljussystem ska vardera centrumlinjeljuset bestå av en ljuskälla i centrumlinjens inre 300-meterssektion och av två ljuskällor i den centrala 300-meterssektionen samt av tre ljuskällor i den yttre sektionen När ett enkelt inflygningsljussystem installeras på en icke-instrumentbana ska ljusen kunna ses av piloten i ett luftfartyg under baslinjen och under den slutliga inflygningen. Ljusstyrkan ska vara tillräcklig under alla de sikt- och belysningsförhållanden då systemet avses att användas När ett enkelt inflygningsljussystem installeras på en icke-precisionsbana ska ljusen vara synliga för piloten i ett luftfartyg som under den slutliga inflygningen inte avviker mer än normalt från den linje som visas av instrumentinflygningsanläggningarna. Ljusen ska vara så konstruerade att de ger tillräcklig vägledning både dag och natt under de sämsta sikt- och belysningsförhållanden då systemet ännu ska kunna fungera. Inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori I Ett inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori I består av ljusrad som utgör en förlängning av banans centrumlinje och sträcker sig minst 900 meter från banans tröskel och av en andra ljusrad som utgör en crossbar med längden 30 meter på 300 meters avstånd från tröskeln. Anmärkning. - Installation av ett inflygningsljussystem som är kortare än 900 meter kan medföra operativa begränsningar för banan. Se ICAO Annex 14, Attachment A, punkt 11.4 samt Appendix 1 to EU-OPS och punkt i publikationen Manual of All-Weather Operations utgiven av Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO).

32 De ljus som bildar en crossbar ska, i den omfattning det är möjligt, placeras i rät linje vinkelrätt mot den linje som skär baren i dess mittpunkt och bildas av centrumlinjeljusen. Ljusen i crossbaren ska placeras med sådana intervall att ett intryck av linje uppkommer utom när crossbarens längd är 30 meter då gap kan lämnas på båda sidor om centrumlinjen. Dessa gap ska vara så små som möjligt och högst 6 meter. Anmärkning 1. - Rekommenderade mellanrum mellan ljusen i crossbaren är 1 3 meter. Gap på båda sidor om centrumlinjen kan förbättra riktningsinformation i de fall då inflygningen sker vid sidan av centrumlinjen och underlättar räddnings- och brandbilarnas rörelsemöjligheter. Anmärkning 2. - Annex 14, Attachment A, kapitel 11 innehåller anvisningar för installationstoleranser Centrumlinjeljusen ska placeras med 30 meters mellanrum i längdriktningen och det innersta ljuset ska finnas på 30 meters avstånd från tröskeln Systemet ska, med beaktande av genomförandemöjligheterna, placeras så nära som möjligt det horisontalplan som går genom tröskeln under förutsättning att: a) inga andra föremål än antennen för en lätt radionavigeringsanläggning eller antennen för en ILS-kurssändare försedd med hindermarkering och hinderljus får tränga genom inflygningsljusplanet inom 60 meter från systemets centrumlinje (ljusplanet sträcker sig 60 meter från inflygningsljussystemets ände utåt), b) alla ljus kan ses i ett luftfartyg som närmar sig eventuellt med undantag för ljusen i mittpartiet av en crossbar eller en barett Centrumlinje- och crossbarljusen i ett inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori I ska visa fast vitt ljus (variable white). Varje centrumlinjeljus ska bestå av antingen: a) en enkel ljuskälla i centrumlinjens inre 300-meterssektion, två ljuskällor i den centrala 300-meterssektionen och tre ljuskällor i den yttre 300-meterssektionen i syfte att åstadkomma avståndsinformation, eller b) en barett Baretterna ska vara minst 4 meter långa. När baretterna består av främst punktformade ljuskällor ska ljusen placeras med jämna, maximalt 1,5 meters intervall Om en centrumlinje består av sådant ljus som beskrivs i punkt a) ska det förutom crossbaren på 300 meters avstånd från tröskeln finnas crossbarer som bildas av ljus på avstånden 150 meter, 450 meter, 600 meter och 750 meter från tröskeln. Ljusen i varje crossbar ska, i den omfattning det är möjligt, placeras i rät linje vinkelrätt mot den linje som skär baren i dess mittpunkt och bildas av centrumlinjeljusen. Ljusen ska placeras med sådana intervall att ett intryck av linje uppkommer med undantag för att gap får lämnas på båda sidor om centrumlinjen. Dessa gap ska vara så små som möjligt och högst 6 meter. Anmärkning. - ICAO Annex 14, Attachment A, kapitel 11 innehåller detaljerad information om placering av ljus Om systemet innehåller tilläggscrossbarer enligt beskrivningen i punkt ska ytterändarna på dessa crossbarer ligga på två räta linjer som antingen löper i riktning med ljusens centrumlinje eller som båda skär banans centrumlinje 300 meter från tröskeln Ljusen ska överensstämma med kraven i bild 2.1. (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2.

33 33 33 Inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori II och III Ett inflygningsljussystem ska bestå av en ljusrad längs förlängningen av banans centrumlinje som sträcker sig minst 900 meter från banans tröskel. Dessutom ska systemet innehålla två sidolinjer som sträcker sig 270 meter från tröskeln och två crossbarer av vilken den ena är placerad 150 meter och den andra 300 meter från tröskeln, alla på det sätt som beskrivs i bild 4.4. Anmärkning. - Längden 900 meter bygger på att vägledning ska ges för operationer i kategori I, II och III. Kortare längder kan vara tillräckliga för operationer i kategorierna II och III, men de kan utgöra begränsningar för operationerna i kategori I. Se Annex 14, Attachment A, kapitel Centrumlinjeljusen ska placeras med 30 meters mellanrum i längdriktningen och de innersta ljusen ska placeras 30 meter från tröskeln Ljusen i sidoraderna ska placeras på båda sidor om centrumlinjen. Mellanrummen mellan ljusen ska vara samma som mellanrummen mellan ljusen i centrumlinjen och sidoradernas första ljus ska placeras 30 meter från tröskeln. Mellanrummet i tvärriktningen mellan sidoradernas innersta ljus ska vara 18 meter En crossbar 150 meter från tröskeln ska fylla ut gapet mellan centrumlinjeljusen och sidoraderna En crossbar 300 meter från tröskeln ska sträcka sig 15 meter från centrumlinjen på båda sidor om centrumlinjen Om centrumlinjen på längre avstånd än 300 meter från tröskeln består av de ljus som beskrivs i punkt b) ska det finnas ljus som bildar tilläggscrossbarer på ett avstånd av 450 meter, 600 meter och 750 meter från tröskeln Om systemet innehåller tilläggscrossbarer enligt beskrivningen i punkt ska ytterändarna på dessa crossbarer placeras på två räta linjer som antingen löper i riktning med centrumlinjen eller som båda skär banans centrumlinje på ett avstånd av 300 meter från tröskeln Systemet ska, med beaktande av genomförandemöjligheterna, placeras så nära som möjligt det horisontalplan som går genom tröskeln under förutsättning att: a) inga andra föremål än antennen för en ILS-kurssändare försedd med hindermarkering och hinderljus får tränga genom inflygningsljusplanet inom 60 meter från systemets centrumlinje (ljusplanet sträcker sig 60 meter från inflygningsljussystemets ände utåt), b) alla ljus kan ses i ett luftfartyg som närmar sig eventuellt med undantag för ljusen i mittpartiet av en crossbar eller en barett Centrumlinjen i inflygningsljussystem för precisionsinflygning i kategori II och III ska bestå av baretter den första 300-meterssektionen från tröskeln och dessa ska visa vitt ljus (variable white) med undantag för när tröskeln är flyttad minst 300 meter då centrumlinjen får bestå av enskilda ljuskällor som visar vitt ljus (variable white).

34 Över 300 meter från tröskeln ska centrumlinjeljuset bestå av antingen: a) likadana baretter som de som används inom det inre 300 meters parti, eller b) två ljuskällor inom det mellersta 300 meters parti och tre ljuskällor inom det yttersta 300 meters parti, och alla ljuskällor ska visa vitt ljus (variable white) Ljusen i sidoraden ska bestå av baretter som visar rött ljus. Längden på baretterna i sidoraderna och avståndet mellan ljusen i dessa ska stämma överens med motsvarande ljus i sättningszonsbaretterna De ljusenheter som bildar baretter ska visa fast vitt ljus (variable white) De röda ljusens ljusstyrka ska motsvara de vita ljusens ljusstyrka Ljusen ska överensstämma med kraven i bild 2.1 eller 2.2 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2. Anmärkning. - De flygkorridorer som används vid planeringen av dessa ljus visas i bild A-4 i ICAO Annex 14, Attachment A.

35 35 35 Bild 4.4. Det inre inflygningsljussystemet inom 300 meters avstånd till bana för precisionsinflygning i kategori II och III och banljussystem

36 Ljussystem för visuell glidbaneindikering Ljussystem för visuell glidbaneindikering ska installeras för en bana oavsett om banan har andra anläggningar för visuell inflygning eller instrumentinflygning om ett eller flera av följande villkor uppfylls: a) banan används av jetflygplan eller andra luftfartyg som omfattas av samma krav på inflygningssystem som kraven för jetflygplan, b) piloten i någon luftfartygstyp kan ha svårt att göra bedömningar under inflygningen på grund av: 1) bristfällig visuell vägledning, t.ex. när inflygningen till banan sker över vatten eller konturlös terräng i dagsljus eller när tillräckligt antal yttre ljuspunkter saknas i inflygningsområdet vid mörker, eller 2) missvisande information, t.ex. när lutningen på den omgivande miljön eller banan kan förvilla, c) föremål inom inflygningsområdet kan utgöra en allvarlig fara om luftfartyget flyger in under den normala glidbanan, särskilt om det saknas visuella eller andra markanläggningar som varnar för dessa föremål, d) miljöförhållandena vid någon av banändarna orsakar allvarlig fara om ett luftfartyg landar före banan eller rullar av banan, och e) terrängen eller de rådande meteorologiska förhållandena är sådana att luftfartyget kan utsättas för onormal turbulens vid landningen En bana ska utrustas med ett PAPI-system om ett eller flera av villkoren i punkt uppfylls och banan är avsedd för trafikflygverksamhet En bana ska utrustas med PAPI- eller APAPI-system om något av villkoren i punkt uppfylls om banan inte är avsedd att användas för trafikflygverksamhet. Ett APAPI-system anses vara ändamålsenligt om banans kodsiffra är 1 eller 2. PAPI och APAPI Beskrivning Ett PAPI-system ska bestå av en sidobar med fyra ljusenheter med jämna intervall och med skarp övergång mellan färgsektorerna. Systemet ska placeras på vänster sida om banan om inte detta är praktiskt omöjligt på grund av terrängen. I syfte att förbättra lutningsinformationen kan enheter dessutom installeras på andra sidan av banan Ett APAPI-system ska bestå av en sidobar med två ljusenheter med jämna intervall och med skarp övergång mellan färgsektorerna. Systemet ska placeras på vänster sida om banan om inte detta är praktiskt omöjligt på grund av terrängen Sidobaren i PAPI-systemet ska vara så konstruerad och byggd att en pilot under inflygning: a) ser rött ljus från de två enheterna närmast banan och vitt ljus från de två enheterna längst bort från banan när luftfartyget befinner sig på eller nära rätt glidbana, b) ser rött ljus från enheten närmast banan och vitt ljus från de tre enheterna längst bort från banan när luftfartyget befinner sig ovanför rätt glidbana och ser vitt ljus från alla enheterna när luftfartyget befinner sig ännu mer ovanför glidbanan, och c) ser rött ljus från de tre enheterna närmast banan och vitt ljus från enheten längst bort från banan när luftfartyget befinner sig under rätt glidbana och ser rött ljus från alla enheterna när luftfartyget befinner sig ännu mer under rätt glidbana.

37 Sidobaren i APAPI-systemet ska vara så konstruerad och byggd att en pilot under inflygning: a) ser rött ljus från den enhet som är närmast banan och vitt ljus från den enhet som är längst bort från banan när luftfartyget befinner sig på eller nära rätt glidbana, b) ser vitt ljus från båda enheterna när luftfartyget befinner sig ovanför rätt glidbana, och c) ser rött ljus från båda enheterna när luftfartyget befinner sig under rätt glidbana Ljusenheterna ska placeras enligt det grundmönster som visas i bild 4.5 med angivna installationstoleranser. Ljusen i sidobaren ska placeras så att de upplevs som en horisontell linje av piloten i ett inflygande luftfartyg. Armaturerna ska placeras så lågt som möjligt. Armaturerna ska vara av bräcklig konstruktion. Ljusens egenskaper Systemet ska anpassas för flygverksamhet som sker både i dagsljus och i mörker Färgövergången mellan rött och vitt i vertikalplanet ska av en observatör på ett avstånd av minst 300 meter upplevas vara inom en vertikalvinkel av högst 3 minuter Vid full ljusstyrka ska det röda ljusets Y-koordinat vara maximalt 0, Fördelningen av ljusintensiteten ska överensstämma med bild 2.23 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller tilläggsanvisningar om ljusens egenskaper Systemet ska vara försett med regleringsdon för ljuseffekten så att ljusen kan regleras enligt rådande siktförhållanden och så att de inte bländar piloten under inflygning och landning Varje ljusenhets höjdvinkel ska kunna justeras så att ljusstrålens undre gräns för vitt ljus kan ställas in i valfri vinkel från 1 30 ' till minst 4 30 ' över horisontalplanet Ljusenheterna ska vara så konstruerade att beläggningar av kondenserad vattenånga, snö, is, föroreningar etc. på ljusalstrande ytor eller ytor som reflekterar ljus orsakar minsta möjliga störningar i ljussignalerna och inte heller påverkar kontrasten mellan de röda och vita ljussignalerna eller höjdvinkeln på färgövergångssektorn mellan dessa. Glidbanvinkel- och elevationsinställning Den glidbanvinkel som definieras i bild 4.6 ska tillämpas på alla inflygande flygplan Om en bana är utrustad med ILS-system ska ljusenheternas placering och elevationsvinkel vara sådan att den visuella glidbanvinkeln överensstämmer med ILS-systemets glidbana så noggrant som möjligt Inställningen av ljusenheternas elevationsvinkel i ett PAPI-system ska vara sådan att ett flygplan under inflygning där piloten ser ett vitt ljus och tre röda ljus har säker marginal till alla hinder i inflygningsområdet Inställningen av ljusenheternas elevationsvinkel i ett APAPI-system ska vara sådan att ett flygplan under inflygning där piloten ser en signal som visar rätt glidbana, dvs. ett vitt ljus

38 38 38 och ett rött ljus vid banans undre gräns, har säker marginal till alla hinder i inflygningsområdet Om sidobarer på båda sidor om banan ger stöd i rollplanet ska de ljusenheter som motsvarar varandra i respektive sidobar ställas in i samma vinkel så att båda sidobarerna ändrar ljussignaler symmetriskt och samtidigt. Hinderbegränsande yta När ett system för visuell glidbaneindikering används ska en hinderbegränsande yta definieras Dimensionerna och lutningen på den hinderbegränsande ytan, t.ex. fotpunkt, divergens, längd och lutning, ska överensstämma med de krav som anges i bild 4.7 och berörd kolumn i tabell 3. Inga nya föremål och inte heller påbyggnad av tidigare föremål tillåts ovanför den hinderbegränsande ytan om det inte kan påvisas att det nya föremålet eller påbyggnaden av det tidigare föremålet skärmas av ett befintligt fast föremål. Anmärkning. - Airport Services Manual, Part 6, innehåller en beskrivning av de förhållanden då det kan anses att ett föremål är skärmat bakom ett annat objekt Föremål ovanför den hinderbegränsande ytan ska avlägsnas. Alternativt ska glidbanvinkeln för den visuella glidbaneindikeringen höjas eller andra åtgärder vidtas för att öka passagehöjden över hindren. Bild 4.5. Installationstoleranser a) Om PAPI eller APAPI installeras på en bana som saknar ILS-system ska avståndet D 1 beräknas så att den lägsta höjden vid vilken piloten får en indikering om korrekt glidbana (vinkel B för PAPI och vinkel A för APAPI i bild 4.6) garanterar en passage över tröskeln på en höjd enligt tabell 2 för de mest krävande luftfartygen som regelbundet använder banan. b) Om PAPI eller APAPI installeras på en bana med ILS-system ska avståndet D 1 beräknas så att båda inflygningssystemen garanterat ger så lika information som möjligt inom hela variationsområdet för höjdskillnad mätt från pilotens ögonhöjd till luftfartygets ILS-mottagarantenn (dvs. höjdskillnaden öga-antenn) som förekommer i de luftfartyg som regelbundet använder banan. Avståndet D 1 ska vara lika som avståndet mellan tröskeln och den faktiska fotpunkten för ILS-systemets glidbana med

39 39 39 tillägg av en korrektionsfaktor som beaktar variationsområdet för höjdskillnaden öga antenn i berörda luftfartyg. Korrektionsfaktorn beräknas genom att multiplicera den genomsnittliga höjdskillnaden öga antenn i dessa luftfartyg med cotangenten för inflygningsbanvinkeln. Avståndet D 1 ska dock vara sådant att passagehöjden över tröskeln inte i något fall är lägre än den minimipassagehöjd som anges i kolumn 3 i tabell 2. Anmärkning. - Se punkt där placeringen av en sättpunktsmarkering fastställs. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för samordning av PAPI- och ILS-signaler. c) Om ett visst luftfartyg kräver större passagehöjd över tröskeln än den som anges i punkt a) kan denna passagehöjd åstadkommas genom att öka avståndet D 1. d) Avståndet D 1 ska justeras för att kompensera för höjdskillnader mellan ljusenheternas linscentrum och tröskeln. e) I syfte att kunna placera ljusenheterna så lågt som möjligt eller i lutande terräng är det möjligt att tillåta små nivåskillnader mellan ljusenheterna men dock högst 5 centimeter. En tvärlutning på högst 1,25 procent kan tillåtas under förutsättning att lutningen är likformig för hela baren. f) Ljusenheterna för PAPI ska placeras med 6 meters (± 1 meter) intervall när banans kodsiffra är 1 eller 2. Då ska den inre PAPI-ljusenheten placeras på minst 10 meters (± 1 meter) avstånd från bankanten. Anmärkning. - En minskning av det inbördes avståndet mellan ljusen begränsar systemets användningsavstånd. g) Avståndet mellan APAPI-ljusenheterna kan utökas till 9 meter (± 1 meter) om större räckvidd krävs eller om en senare ombyggnad till PAPI-system förväntas. I det senare fallet ska den inre ljusenheten i APAPI-systemet placeras på 15 meters (± 1 meter) avstånd från bankanten.

40 40 40 A - 3 o APAPI som mönster Höjdskillnaden mellan pilotens ögonhöjd och ett luftfartygs mottagarantenn för ILS-glidbanan varierar mellan olika luftfartygstyper och luftfartygets position vid inflygningen. Den vägledning PAPI-systemet ger och ILS-glidbanan kan eventuellt sampassas bättre i närheten av tröskeln om den sektor som indikerar glidbanan ökas från 20' till 30'. Inställningsvinklarna för en 3 o glidbana blir då 2 o 25', 2 o 45', 3 o 15' och 3 o 35'. B - 3 o PAPI som mönster Bild 4.6. Inställning av ljusstrålarna och elevationsvinklarna för PAPI och APAPI

41 41 41 Tabell 2. Passagehöjden över tröskeln mätt från hjulen vid PAPI- och APAPI-system Ett inflygande luftfartygs Rekommenderad Minimihöjdskillnad öga-hjul a passagehöjd b,c passagehöjd d (1) (2) (3) < 3 m 6 m 3 m e 3 m men < 5 m 9 m 4 m 5 m men < 8 m 9 m 5 m 8 m men < 14 m 9 m 6 m a) När gruppen för höjdskillnad öga-hjul väljs beaktas endast de luftfartyg som kommer att använda systemet regelbundet. Gruppen för höjdskillnad öga-hjul bestäms enligt det mest krävande bland dessa luftfartyg. b) Passagehöjden över tröskeln mätt från hjulen ska överensstämma med kolumn 2 om det är praktiskt genomförbart. c) I stället för den passagehöjd som anges i kolumn 2 kan en lägre passagehöjd tillämpas, men dock inte lägre än den passagehöjd som anges i kolumn 3, om expertutredningar visar att dessa lägre passagehöjder är acceptabla. d) Om tröskeln är flyttad och passagehöjden över tröskeln mätt från hjulen har minskat är det viktigt att se till att passagehöjden mätt från hjulen över banänden uppfyller kraven i kolumn 2 för den valda gruppen för höjdskillnad öga-hjul när det mest krävande luftfartyget avses. e) Passagehöjden över denna tröskel kan sänkas till 1,5 meter vid banor som används främst av lätta flygplan som inte är utrustade med jetmotorer. Anmärkning. - I punkterna behandlas motsvarande hinderbegränsande yta.

42 42 42 Tabell 3. Dimensioner och lutningar hos hinderbegränsande ytor Bantyp/kodsiffra Icke-instrumentbana Kodsiffra Instrumentbana Kodsiffra Ytans dimensioner Innerkantens längd 60 m 80 m 150 m 150 m 150 m 150 m 300 m 300 m Avstånd från tröskel 30 m 60 m 60 m 60 m 60 m 60 m 60 m 60 m Divergens (separat för respektive sida) 10 % 10 % 10 % 10 % 15 % 15 % 15 % 15 % Totallängd 7500 m 7500 m m m 7500 m 7500 m m m Lutning: a) PAPI d - c A-0.57 o A-0.57 o A-0.57 o A-0.57 o A-0.57 o A-0.57 o A-0.57 o b) APAPI d A-0.9 o A-0.9 o - - A-0.9 o A-0.9 o - - c. Ingen lutning har angetts om det är osannolikt att systemet kommer att användas för den berörda bantypen/kodsiffran. d. Vinklar enligt bild 4.6.

43 43 43 Bild 4.7. Hinderbegränsande yta vid ljussystem för visuell glidbaneindikering Om en expertutredning visar att ett befintligt föremål ovanför den hinderbegränsande ytan kan försämra flygverksamhetens säkerhet ska ett eller flera av följande åtgärder vidtas: a) systemets korrekta glidbanvinkel kan höjas på lämpligt sätt, b) systemets axel med tillhörande hinderbegränsande yta kan vridas högst 5 o, c) tröskeln kan flyttas på lämpligt sätt, och d) om åtgärd c) inte kan vidtas ska systemet flyttas i riktning från tröskeln så att passagehöjden över tröskeln ökar till en höjd som motsvarar föremålets hinderbegränsande yta. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för detta Cirklingsljus En flygplats kan utrustas med cirklingsljus om ett luftfartyg som utför cirkling inte på ett tillfredsställande sätt förmår identifiera en bana och/eller inflygningsområde med de befintliga inflygningsljusen och banljusen när förhållanden under vilka banan är avsedd att användas för cirkling råder.

44 Cirklingsljusen ska uppfylla rekommendationerna för cirklingsljus i ICAO Annex Baninledningsljussystem En bana kan utrustas med baninledningsljussystem om det finns önskemål att vägleda ett luftfartyg visuellt längs en särskild inflygningslinje i syfte att undvika farlig terräng eller för att minska bullerolägenheter Ett baninledningsljussystem ska uppfylla rekommendationerna för baninledningsljussystem i ICAO Annex Tröskelidentifieringsljus Tröskelidentifieringsljus ska installeras när en banas tröskel flyttas tillfälligt om inte Trafiksäkerhetsverket beviljar dispens för en kortvarig flyttning Tröskelidentifieringsljus kan installeras: a) vid tröskeln till en icke-precisionsbana när placeringen av tröskeln behöver framträda bättre eller när det inte är möjligt att bygga någon annan typ av ljussystem för inflygning, b) när tröskeln är permanent flyttad från banänden och tröskeln behöver framträda bättre Tröskelidentifieringsljusen ska placeras symmetriskt kring banans centrumlinje och cirka 10 meter utanför varje bankantljuslinje Tröskelidentifieringsljusen ska bestå av vitt ljus som blinkar samtidigt med en blinkfrekvens på gånger per minut Ljusen får endast synas i banans inflygningsriktning Bankantljus Bankantljus ska finnas på banor som är avsedda att användas i mörker och på alla instrumentbanor Bankantljus ska placeras utmed hela banan i två parallella rader med samma avstånd till banans centrumlinje Bankantljusen ska placeras längs kanterna på det område som har angetts som bana eller på ett avstånd av högst 3 meter utanför detta områdes kanter Ljusenheterna ska placeras med jämna mellanrum och avståndet mellan dem får vara högst 60 meter. Ljusen på motsatta sidor om banans centrumlinje ska ligga på samma linjer i rät vinkel mot centrumlinjen. Ljusen vid korsningar mellan banor eller mellan en bana och en

45 45 45 taxibana får placeras med oregelbundna intervall eller lämnas bort under förutsättning att en pilot trots detta får tillräcklig vägledning Bankantljus ska normalt visa fast vitt ljus (variable white) förutom: a) när en flyttad tröskel avses ska rött ljus visas i inflygningsriktningen mellan banans början och den flyttade tröskeln, och b) i slutdelen av banan ska gult ljus visas längs en sträcka av 600 meter eller längs den sista tredjedelen av banan beroende på vilken sträcka som är kortare Bankantljusen ska vara synliga i alla riktningar som är viktiga för luftfartyg som landar eller startar. Om bankantljus används för att ge vägledning under cirkling ska ljusen vara synliga i alla riktningar (se punkt 4.6.1) Bankantljus ska vara synliga i alla riktningar som krävs enligt punkt i vertikalplanet upp till 15 graders höjd med en ljusstyrka som är tillräcklig för de sikt- och belysningsförhållanden under vilka banan är avsedd att användas. Ljusstyrkan ska i varje fall vara minst 50 candela med undantag för att ljusstyrkan kan minskas till minst 25 candela vid en flygplats där belysningen från den omgivande miljön är låg för att minska risken för att en pilot blir bländad Bankantljusen på en bana för precisionsinflygning ska överensstämma med föreskrifterna i bild 2.9 eller 2.10 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix Tröskel- och vingbarljus för en bana (Se bild 4.9 a och b) av tröskelljus Om en bana är försedd med bankantljus ska den även förses med tröskelljus med undantag för sådan icke-instrumentbana, icke-precisionsbana och precisionsbana i kategori I vars tröskel är flyttad och som är försedd med vingbarljus. av tröskelljus Om tröskeln är placerad vid banänden ska tröskelljusen placeras i en rad vinkelrätt mot banans centrumlinje så nära banänden som möjligt men dock högst 3 meter utanför banänden Om tröskeln är flyttad från banänden ska tröskelljusen placeras vid den flyttade tröskeln i en rad vinkelrätt mot banans centrumlinje Tröskelljusen ska bestå av: a) minst sex ljus på en icke-instrumentbana och en icke-precisionsbana, b) minst det antal ljus som skulle krävas när ljusen är placerade med jämna, högst 3 meters intervall mellan bankantljusens rader på en precisionsbana i kategori I, och c) ljus med jämna, högst 3 meters intervall mellan bankantljusens rader på precisionsbanor i kategori II eller III De ljus som beskrivs ovan i punkt a) och b) ska placeras antingen: a) med jämna intervall mellan bankantljusraderna, eller b) symmetriskt fördelade runt banans centrumlinje i två grupper så att vardera gruppens ljus är fördelade med jämna mellanrum och så att avståndet mellan grupperna är lika stort som avståndet mellan sättningszonmarkeringarna eller sättpunktljusen, där sådana finns, eller i annat fall högst halva avståndet mellan bankantljusraderna.

46 46 46 av vingbarljus Vingbarljus kan installeras på en bana som är försedd med tröskelljus om det finns önskemål om att förstärka tröskelns synbarhet En bana med flyttad tröskel och med bankantljus ska vara utrustad med vingbarljus. av vingbarljus Vingbarljusen ska placeras vid en banas tröskel i två symmetriskt fördelade grupper runt banans centrumlinje, dvs. i två vingbarer. Varje vingbar ska bestå av minst fem ljus som sträcker sig minst 10 meter utanför bankantljusraden och är vinkelrät mot denna. Det innersta ljuset i en vingbar ska ligga i linje med bankantljusen. Vid en precisionsbana i kategori I där tröskeln är flyttad ska respektive vingbar bestå av minst tio ljus. hos tröskelljus och vingbarljus En banas tröskeljus och vingbarljus ska vara enkelriktade ljus som visar fast grönt ljus i banans inflygningsriktning. Ljusstyrkan och ljuskäglans ljusfördelning ska vara tillräcklig för de sikt- och belysningsförhållanden som råder när banan avses att användas Tröskelljusen på en precisionsbana ska överensstämma med kraven i bild 2.3 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix Vingbarljusen på en precisionsbana ska överensstämma med kraven i bild 2.4 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2 med undantag för att inriktningen av vingbarljusen ska fastställas enligt expertutredning om tröskelljus saknas Banändljus (Se bild 4.8 a och b) Om en bana är utrustad med bankantljus ska den även utrustas med banändljus Banändljusen ska placeras i en linje vinkelrätt mot banans centrumlinje så nära banänden som möjligt men dock högst 3 meter utanför banänden Banändljusen ska bestå av minst sex ljus. Ljusen ska placeras antingen: a) med jämna intervall mellan bankantljusraderna, eller b) symmetriskt fördelade runt banans centrumlinje i två grupper så att vardera gruppens ljus är fördelade med jämna mellanrum och så att gapet är högst halva avståndet mellan bankantljusraderna, eller c) i två vingbarer om ljusen inte kan installeras på banan och Trafiksäkerhetsverket godkänner arrangemanget. För precisionsbanor i kategori III får avståndet mellan banändljusen inte överstiga 6 meter, utom mellan de innersta ljusen när gap används mellan dem Banändljusen ska vara enkelriktade ljus som visar fast rött ljus i banans inflygningsriktning. Ljusstyrkan och ljuskäglans ljusfördelning ska vara tillräcklig för de sikt- och belysningsförhållanden som råder när banan avses att användas Banändljusen för en precisionsbana ska överensstämma med kraven i bild 2.8 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2.

47 Centrumlinjeljus i bana En bana för precisionsinflygning i kategori II eller III ska utrustas med centrumlinjeljus Banor som är avsedda för start när bansynvidden understiger 250 meter ska vara utrustade med centrumlinjeljus Centrumlinjeljusen ska placeras längs banans centrumlinje. Centrumlinjeljusen får placeras enhetligt på högst 60 centimeters avstånd vid sidan av banans centrumlinje om placeringen längs linjen inte är praktiskt möjligt. Ljusen ska sträcka sig från tröskeln till banänden med jämna cirka 15 meters mellanrum. Om det är möjligt att visa att centrumlinjeljusens tillgänglighet överensstämmer med underhållsmålen i punkt 5.7 eller 5.12 i luftfartsföreskriften AGA M3-9 och om banan är avsedd för användning när bansynvidden är minst 350 meter kan avståndet mellan ljusen i längdriktningen vara cirka 30 meter En bana som är försedd med centrumlinjeljus enligt punkt ska vara försedd med centrumlinjevägledning för start fram till en inflyttad tröskel. Centrumlinjevägledningen ska bestå av: a) ett inflygningsljussystem om dess egenskaper och effektinställningar ger nödvändig vägledning vid start och inte bländar piloten i det startande luftfartyget, eller b) centrumlinjeljus, eller c) minst 3 meter långa baretter placerade med jämna intervall på 30 meter enligt bild 13 som är så konstruerade att de fotometriska egenskaperna och effektinställningarna ger tillräcklig vägledning vid start och inte bländar piloten i det startande luftfartyget. De centrumlinjeljus som anges i punkt b) ska vid behov kunna släckas. Alternativt ska ljusstyrkan kunna regleras i ljusen i inflygningsljussystemet eller baretterna när banan används för landning. Det får inte i något fall finnas enbart centrumlinjeljus som består av punktformade ljuskällor mellan banänden och en flyttad tröskel när banan används för landning En banas centrumlinjeljus ska visa fast vitt ljus (variable white) från tröskeln till en punkt som är 900 meter från banänden, växlande rött och vitt ljus (variable white) inom ett område mellan 900 meter och 300 meter från banänden och rött ljus från en punkt 300 meter från banänden till banänden, med undantag för att vid banor som är kortare än meter ska växlande rött och vitt ljus (variable white) sträcka sig från mittpunkten på den del av banan som är tillgänglig för landning till 300 meter från banänden. Anmärkning. - Elsystemet ska planeras så att när ett fel uppstår i en del av systemet den felaktiga informationen inte sprids till den återstående banlängden Centrumlinjeljuset i en bana ska överensstämma med kraven i bild 2.6 eller 2.7 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2.

48 Banans sättningszonsljus Sättningszonsljus ska installeras i sättningszonen på banor för precisionsinflygning i kategori II eller III Sättningszonljusen ska sträcka sig till en punkt 900 meter från tröskeln med undantag för banor som är kortare än meter där systemet kortas av så att det inte sträcker sig längre än till banans mittpunkt. Sättningszonljusen består av parvisa baretter som är symmetriskt placerade runt banans centrumlinje. Inbördes avstånd i sidled mellan baretternas innersta ljus ska vara 18 meter, dvs. överensstämma med sättningszonsmarkeringarnas inbördes avstånd i sidled. Avståndet i längdled mellan barettparen ska vara 30 meter En barett ska bestå av minst tre ljus med högst 1,5 meters mellanrum Barettens längd ska vara minst 3 meter och högst 4,5 meter Sättningszonsljusen ska vara enkelriktade ljusenheter som visar fast vitt ljus (variable white) Sättningszonsljusen ska överensstämma med kraven i bild 2.5 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix *Varselljus för snabbavfartstaxibana (RETILS) Anmärkning. - Syftet med varselljus för snabbavfartstaxibana (RETILS) är att ge piloten information om avståndet till en snabbavfartstaxibana, underlätta identifieringen av platsen under svåra siktförhållanden och ge möjligheter till anpassning av inbromsningsåtgärderna så att hastigheten vid avfarten från banan blir optimal. Det är viktigt att de piloter som flyger till en trafikflygplats utrustad med RETILS-ljus på förhand har satt sig in i syftet med ljusen. En bana med hög trafikfrekvens som är avsedd att användas när bansynvidden är kortare än 350 meter och som är försedd med snabbavfartstaxibana ska utrustas med varselljus för snabbavfartstaxibana (RETILS) för att underlätta och påskynda luftfartygs taxning från banan. Varselljusen för snabbavfartstaxibana får inte vara tända om systemet innehåller en defekt lampa eller om något annat fel förhindrar att ljusmönstret enligt bild 4.8 är synligt i sin helhet. Varselljus för snabbavfartstaxibana ska placeras på banan på samma sida som den tillhörande snabbavfartstaxibanan enligt bild 4.8. Ljusen i ljusgrupperna ska placeras på 2 meters avstånd från varandra och det ljus som är närmast banans centrumlinje ska vara 2 meter från centrumlinjen. Om en bana är försedd med flera snabbavfartstaxibanor får inte en ljusgrupp som varslar om en avfartstaxibana vid användning överlappa en annan avfarts varselljus.

49 49 49 Varselljus för snabbavfartstaxibana ska vara enkelriktade ljus som visar fast gult ljus i inflygningsriktningen för en pilot i ett landande flygplan. Varselljus för snabbavfartstaxibana ska, beroende på fall, uppfylla kraven i bilderna A2-6 eller A2-7 i ICAO Annex 14, Vol I, Appendix 2. Bild 4.8 Varselljus för snabbavfartstaxibana (RETILS) Ljus i utrullningsområden Utrullningsområden som är avsedda att användas i mörker ska förses med ljus Ljus i utrullningsområden ska placeras utmed hela banan i två parallella rader som ligger på samma avstånd från banans centrumlinje och i samma linje som bankantljusraderna. Dessutom ska ett utrullningsområde förses med ändljus som är placerade vinkelrätt mot banans centrumlinje och så nära änden som möjligt, men dock högst 3 meter utanför utrullningsområdets ände Ljusen för utrullningsområden ska vara enkelriktade ljus som visar fast rött ljus i banans inflygningsriktning Centrumlinjeljus för taxibana Avfartstaxibanor, taxibanor, avisningsplattor och plattor som är avsedda att användas när bansynvidden är under 350 meter ska förses med sådana centrumlinjeljus för taxibanor som ger kontinuerlig vägledning mellan banans centrumlinje och luftfartygens uppställningsplatser, utom i de fall då trafikvolymen är låg och taxibanans kantljus och centrumlinjemarkeringar ger tillräcklig vägledning. Centrumlinjeljus på en taxibana som är avsedda för ett luftfartyg som taxar från en korsning till en bana ska leda till startplatsen i korsningen.

50 Centrumlinjeljus för taxibana ska finnas på avfartstaxibanor och andra taxibanor, avisningsplattor och plattor under alla siktförhållanden då dessa ingår i ett utvecklat styr- och övervakningssystem för trafiken i färdområdet. Centrumlinjeljusen ska ge en kontinuerlig vägledning från banans centrumlinje till uppställningsplatsen En bana som ingår i en standardtaxirutt och är avsedd för taxning när bansynvidden är under 350 meter ska förses med centrumlinjeljus för taxibana utom i de fall då trafikvolymen är låg och taxibanans kantljus och centrumlinjemarkeringar ger tillräcklig vägledning Centrumlinjeljus för taxibana ska finnas på en bana som ingår i en standardtaxirutt under alla siktförhållanden då de ingår i ett utvecklat styr- och övervakningssystem för trafiken i färdområdet På en taxibana som inte är en avfart och på en bana som ingår i en standardtaxirutt ska taxibanans centrumlinjeljus visa fast grönt ljus med en ljuskägla som endast kan ses från luftfartyg på eller i närheten av taxibanan Vid avfarten ska taxibanans centrumlinjeljus växelvis visa fast grönt och gult ljus som börjar vid banans centrumlinje och fortsätter till gränsen för ILS-systemets kritiska/känsliga område eller till den inre övergångsytans undre kant beroende på vilken av dessa som ligger längre bort från banan. Härifrån och framåt ska alla ljusenheter visa grönt ljus. Det ljus som ligger närmast gränsen ska visa gult ljus. (Se bild 4.11). Om ett luftfartyg kan följa samma centrumlinje i båda riktningarna ska alla centrumlinjeljus visa grönt ljus för ett luftfartyg som närmar sig banan. Anmärkning 1. - Ljusfördelningen för gröna ljuskäglor ska vid behov avskärmas på banan eller dess närmaste omgivning så att ljuset inte förväxlas med tröskelljus. Anmärkning 2. - Punkt 2.2 i ICAO Annex 14, Appendix 1 behandlar egenskaperna hos ett gult filter. Anmärkning 3. - Storleken på ILS-systemets kritiska/känsliga område bestäms enligt egenskaperna hos det berörda ILS-systemet. Viss information om detta finns i ICAO Annex 10, Volume I, Part I, Attachment C. Anmärkning 4. - Föreskrifter om bana fri-skylten finns i punkt En taxibanas centrumlinjeljus ska överensstämma med följande föreskrifter: a) föreskrifterna i bild 2.12, 2.13 eller 2.14 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2 om taxibanan är avsedd för att användas när bansynvidden är under 350 meter, b) i annat fall föreskrifterna i bild 2.15 eller 2.16 (inkl. anmärkningar) ICAO Annex 14, Appendix 2.

51 51 51 Bild 4.9 a. av banans tröskelljus och banändljus på icke-instrumentbana, ickeprecisionsbana och precisionsbana i kategori I.

52 52 52 Bild 4.9 b. av banans tröskelljus och banändljus på precisionsbana i kategori II och III.

53 53 53 Bild Exempel på inflygningsljus och banljus när tröskeln är flyttad

54 54 54 Bild Taxibanljus

55 Centrumlinjeljusen på en taxibana ska normalt placeras vid taxibanans centrumlinjemarkering men de kan flyttas högst 30 centimeter om det inte är praktiskt lämpligt att placera dem vid centrumlinjemarkeringen. Centrumlinjeljus för taxibana på vanliga taxibanor Längs ett rakt parti av en taxibana ska centrumlinjeljusen placeras med 30 meters intervall, förutom att: a) kortare mellanrum än 30 meter ska användas vid korta raka partier, och b) om taxibanan är avsedd att användas vid en bansynvidd under 350 meter ska ljusen placeras med högst 15 meters intervall Centrumlinjeljus i en taxibanas kurva ska fortsätta från det raka partiet av taxibanan med samma avstånd till kurvans ytterkant. Ljusen ska placeras med sådana intervall att de tydligt markerar kurvan Om taxibanan är avsedd att användas när bansynvidden är under 350 meter får inte avstånden mellan ljusen i kurvan överstiga 7,5 meter om kurvradien är mindre än 400 meter. Dessa avstånd mellan ljusen ska tillämpas 60 meter både före och efter kurvan om inte en expertutredning visar att 15 meters intervall är tillräcklig. Anmärkning. - Se luftfartsföreskrift AGA M3-5, punkt 9.6. Centrumlinjeljus för taxibana på snabbavfartstaxibana På snabbavfarter från en bana ska centrumlinjeljusen för en taxibana börja minst 60 meter före kurvan på taxibanans centrumlinje och fortsätta efter kurvan till en punkt på taxibanans centrumlinje där ett luftfartyg sannolikt har uppnått normal taxningshastighet. Taxibanljusen längs den del som följer banans centrumlinje ska placeras minst 60 centimeter från banans centrumlinjeljusrad på det sätt som visas i bild Avstånden mellan ljusen ska vara högst 15 meter i längdled. Centrumlinjeljus för taxibana på övriga avfarter från bana På övriga avfarter från bana än snabbavfarter ska centrumlinjeljusen för taxibanan börja vid en punkt där taxibanans centrumlinjemarkering börjar böja sig från banans centrumlinje och de ska fortsätta längs taxibankurvans centrumlinjemarkering åtminstone fram till den punkt där markeringen lämnar banan. Det första ljuset ska placeras minst 60 centimeter från banans centrumlinjeljusrad på det sätt som visas i bild 4.12.

56 56 56 Bild av centrumlinjeljus på bana och taxibana Avståndet mellan ljusen ska vara högst 7,5 meter om inte en expertutredning visar att 15 meters intervall är tillräcklig. Centrumlinjeljus för taxibana på bana När en bana utgör en del av en standardtaxirutt som är avsedd för taxning när bansynvidden är lägre än 350 meter ska centrumlinjeljusen för taxibanan placeras med högst 15 meters intervall Taxibanans kantljus Taxibankantljus ska installeras vid kanten av vändytor, väntplatser, avisningsplattor, plattor och andra motsvarande områden som är avsedda att användas i mörker samt vid kanten av sådana taxibanor som saknar centrumlinjeljus och som är avsedda för användning i mörker utom då tillräcklig vägledning med beaktande av trafikens karaktär kan åstadkommas genom områdesbelysning eller med andra metoder. Anmärkning. - Se punkt 6.5 beträffande taxibanans kantmarkering.

57 En bana ska förses med taxibankantljus om banan ingår i en standardtaxirutt och är avsedd för taxning i mörker och banan saknar centrumlinjeljus för taxibana. Ban- och taxibanljussystemen ska kopplas så att de inte kan vara tända samtidigt. Taxibankantljus vid ett rakt parti av en taxibana och vid en bana som ingår i en standardtaxirutt ska placeras i längdriktningen med jämna högst 60 meters intervall. I kurvpartier ska ljusen placeras med högst 60 meters intervall och så att de tydligt markerar taxibanans kurva. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4 innehåller anvisningar för placeringen av taxibankantljus vid en taxibanas kurvpartier. Taxibankantljus vid väntplatser, avisningsplattor, plattor etc. ska placeras med jämna högst 60 meters intervall Taxibankantljus vid en banas vändyta ska placeras med jämna högst 30 meters intervall Ljusen ska installeras så nära ytterkanten av en taxibana, vändyta, väntplats, avisningsplatta, platta, bana eller ett annat motsvarande område som möjligt, men högst på 3 meters avstånd utanför kanten Taxibankantljuset ska visa fast blått ljus. Ljusen ska vara synliga inom en vinkel på minst 75 ovanför horisontalplanet och i alla riktningar som är viktiga för vägledningen av ett luftfartyg som taxar i vilken riktning som helst Taxibankantljusets styrka ska vara minst 2 cd i vertikalplanet mellan 0 och 6, och 0,2 cd i vertikalplanet mellan 6 och Taxiljus på en banas vändyta En vändyta på en bana som är avsedd att användas när bansynvidden är under 250 meter ska vara försedd med sådana taxiljus som ger ett taxande luftfartyg kontinuerlig vägledning vid en 180 graders sväng Taxiljusen på en banas vändyta ska normalt placeras vid vändytans taxilinje men de kan flyttas högst 30 centimeter om det inte är praktiskt lämpligt att placera dem vid taxilinjen Taxiljusen på en banas vändyta ska placeras med högst 30 meters intervall vid raka partier av taxilinjen och med högst 7,5 meters intervall vid kurvpartier Taxiljusen på en banas vändyta ska visa fast grönt ljus. Ljusen ska endast synas i riktning mot ett luftfartyg som taxar mot vändytan Taxiljusen på en banas vändyta ska uppfylla kraven i bild A2-13, A2-14 eller A2-15 i ICAO Annex 14, Appendix 2.

58 Stoppljusrader Struken Anmärkning 1. - Stoppljusraderna ska kunna styras antingen manuellt eller automatiskt av flygkontrollenheten. Anmärkning 2. - Banintrång kan inträffa under alla sikt- och väderförhållanden. Installation av stoppljusrader vid väntplatser till banor och användningen av sådana i mörker när bansynvidden är över 550 meter kan vara en effektiv förebyggande åtgärd mot banintrång Varje väntplats till en bana ska förses med en stoppljusrad när avsikten är att banan ska användas vid en bansynvidd under 550 meter, förutom när a) det finns hjälpmedel och procedurer som bidrar till att förhindra oavsiktligt intrång av luftfartyg och fordon på banan, eller b) det finns operativa procedurer som garanterar att det endast finns ett luftfartyg åt gången och så få fordon som möjligt på manöverområdet när bansynvidden är under 550 meter Det ska finnas en stoppljusrad vid en mellanväntplats när ytmarkeringarna behöver kompletteras med ljus och när det finns behov av att leda trafiken med visuella medel Om ljusen i de ordinarie stoppljusraderna kan döljas av t.ex. snö eller om piloten måste bromsa in luftfartyg så nära ljusen att luftfartyget döljer dem, ska ett extra par högre monterade ljus installeras på vardera sidan om stoppljusraden Stoppljusen ska installeras tvärs över taxibanan på den plats där trafiken ska stanna Stoppljusraderna ska bestå av ljus med 3 meters intervall som sträcker sig tvärs över taxibanan och visar rött ljus i de riktningar från vilken trafiken närmar sig en korsning eller en väntplats Ljusen i en stoppljusrad som är installerad vid en väntplats ska vara enkelriktade och visa rött ljus i den riktning från vilken trafiken närmar sig banan De extra ljus som fastställs i punkt ska ha samma egenskaper som ljusen i stoppljusraden men de ska kunna ses från ett taxande luftfartyg tills luftfartyget kommer fram till stoppljusraden Om taxibanan är försedd med centrumlinjeljus ska stoppljusrader som kan styras enskilt installeras så att de fungerar tillsammans med centrumlinjeljusen på minst 90 meters avstånd från stoppljusraden i den riktning luftfartyget rör sig från stoppljusraden. Avståndet ska dessutom vara så långt att det omfattar minst tre ljusenheter i taxibanans centrumlinjeljus Ljusstyrkan och ljuskäglans fördelning hos stoppljusradens röda ljus ska överensstämma med föreskrifterna i bilderna A A2-16 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix 2.

59 Ljusens strömkretsar ska konstrueras så att: a) stoppljusrader vid taxibanor som leder till en bana kan tändas och släckas individuellt, b) stoppljusrader vid taxibanor som endast är avsedda för trafik från banan kan tändas och släckas individuellt eller i grupp, c) alla ljus i taxibanans centrumlinjeljus ska vara släckta på en sträcka av minst 90 meter från stoppljusraden när stoppljusen lyser, och d) stoppljusraden ska vara släckt när centrumlinjeljusen från stoppljusraden och framåt är tända. Anmärkning 1. - Stoppljusraden tänds för att visa att trafiken måste stanna och den släcks för att visa att trafiken kan fortsätta. Anmärkning 2. - Elsystemet ska konstrueras så att alla ljus i stoppljusraden inte släcks samtidigt på grund av att ett fel inträffar. Aerodrome Design Manual, Part 5, innehåller anvisningar för detta Ljus vid mellanväntplats Anmärkning. Föreskrifterna om markeringarna för en mellanväntplats finns i punkt Om ingen stoppljusrad har installerats, ska ljus till mellanväntplats installeras vid en väntplats som är avsedd att användas när bansynvidden är under 350 meter Ljus till mellanväntplats ska installeras vid en väntplats där det inte krävs något stopp/gå-kommando via en stoppljusrad Ljus till mellanväntplats ska placeras längs väntplatsmarkeringen 0,3 meter före markeringen Ljus vid mellanväntplats ska bestå av tre enkelriktade ljus som visar fast gult ljus i den riktning från vilken trafiken kommer till väntplatsen. Lampornas ljusfördelning ska motsvara ljusfördelningen för taxibanans centrumlinjeljus. Ljusraden ska placeras symmetriskt och vinkelrätt mot taxibanans centrumlinje. Avståndet mellan enskilda ljus ska vara 1,5 meter Ljus vid utfart från avisningsplatta Om trafikvolymen är måttlig eller stor ska utfarten från en separat avisningsplatta som ansluter till en taxibana förses med ljus vid utfarten från en avisningsplatta eller ljus vid mellanväntplats med breda ljusstrålar som ersätter dessa Ljus vid utfarten från en avisningsplatta ska placeras 0,3 meter innanför en markering för en separat mellanväntplats som gränsar till avisningsplattan Ljusen vid avisningsplattan ska bestå av riktade infällda ljus med 6 meters intervall som visar gult ljus i riktning från avisningsplattan mot utfarten när ett luftfartyg närmar sig

60 60 60 områdets gräns. Ljusfördelningen för ljusen vid utfarten från en avisningsplatta ska vara detsamma som för centrumlinjeljusen på taxibanan Varningsljus för bana Anmärkning. Syftet med en banas varningsljus är att varna piloterna i luftfartyg och fordonsförare för en bana framför dem som är i användning. Varningsljusen för en bana kan placeras på två olika sätt enligt bild Varningsljus för bana, mönster A, ska finnas vid alla korsningar mellan en taxibana och en bana när banan är avsedd för användning: a) när bansynvidden är under 550 meter, eller b) när bansynvidden är mellan 550 meter och 1200 meter och trafikvolymen är stor. För en bana som endast är avsedd för starter när bansynvidden är under 550 meter och saknar stoppljusrader kan varningsljusen för bana (mönster A) ersättas med belysta skyltar för väntplats enligt punkt 4 i bilagan till denna luftfartsföreskrift. Vid användningen ska det dessutom finnas förfaranden som garanterar att det endast finns ett luftfartyg åt gången och så få fordon som möjligt på manöverområdet när bansynvidden är under 550 meter Varningsljus för bana, mönster A, kan installeras vid en korsning mellan en taxibana och en bana när en stoppljusrad är installerad om banan är avsedd för användning: a) när bansynvidden är under 550 meter, eller b) när bansynvidden är mellan 550 meter och 1200 meter och trafikvolymen inte är stor Varningsljus för bana, mönster A eller mönster B eller båda, kan installeras i en korsning mellan en taxibana och en bana där det finns behov av att framhäva korsningen, t.ex. när infarten till taxibanan är bred, förutom att mönster B inte bör installeras på samma plats som en stoppljusrad Varningsljus för bana, mönster A, ska installeras på vardera sidan om taxibanan, på ett avstånd från banans centrumlinje som inte är kortare än vad som krävs för en startbana enligt tabell 2 i luftfartsföreskrift AGA M Varningsljus för bana, mönster B, ska sträcka sig tvärs över taxibanan, på ett avstånd från banans centrumlinje som inte är kortare än vad som krävs för en startbana enligt tabell 2 i luftfartsföreskrift AGA M Varningsljus för bana, mönster A, ska bestå av två par gula ljus Om det finns behov av att framhäva kontrasten mellan faserna tänd och släckt för varningsljusen enligt mönster A vid en bana som är avsedd för användning i dagsljus kan en avskärmning av lämplig storlek installeras ovan för varje lampa för att förhindra att solljuset faller på linsen, men dock så att detta inte stör armaturens funktion. Anmärkning. - I stället för avskärmning kan även någon annan anordning eller utformning användas, t.ex. specialoptik.

61 Varningsljus för bana, mönster B, ska bestå av gula ljus som är placerade med 3 meters intervall tvärs över taxibanan Ljusen ska vara enkelriktade och inriktade så att de kan ses av piloterna i luftfartyg som taxar mot väntplatsen. Mönster A Mönster B Bild Varningsljus för bana Ljusstyrkan hos det gula ljuset enligt mönster A och ljusfördelningen ska om möjligt överensstämma med föreskrifterna (inkl. anmärkningar) i bild A2-24 i ICAO Annex 14, Appendix Om varningsljus för bana enligt mönster A är avsedda för användning i dagsljus ska ljusstyrkan och ljusfördelningen hos det gula ljuset överensstämma med bild A2-25 (inkl. anmärkningar) i ICAO Annex 14, Appendix Den effektiva ljusstyrkan hos det gula ljuset enligt mönster B och ljusfördelningen ska om möjligt överensstämma med föreskrifterna (inkl. anmärkningar) i bild A2-12 i ICAO Annex 14, Appendix Ljusen i vardera enheten enligt mönster A ska tändas växelvis I mönster B ska ljus bredvid varandra tändas växelvis och vartannat ljus ska tändas samtidigt Ljusen ska tändas gånger per minut och de ljusa och mörka perioderna ska vara lika långa. Anmärkning. Den optimala blinkfrekvensen beror på ljusstyrkans stig- och falltid hos de använda lamporna. Varningsljus för bana, mönster A, som är installerade i 6,6 amperes strömkrets, syns bäst vid en blinkfrekvens på 45 till 50 växlingar per minut och lampa. Varningsljus för bana, mönster B, som är installerade i 6,6 amperes strömkrets, syns bäst vid en blinkfrekvens på 30 till 32 växlingar per minut och lampa Allmänbelysning för platta (Se även punkterna och ) Allmänbelysning för platta ska installeras vid plattor, separata uppställningsplatser för luftfartyg och separata avisningsplattor som är avsedda att användas i mörker.

62 62 62 Anmärkning 1. Det kan vara nödvändigt att använda någon annan typ av belysning om en avisningsplatta är placerad nära en bana och permanent allmänbelysning skulle kunna störa piloter eller flygledare. Anmärkning 2. I punkt 14 i luftfartsföreskrift AGA M3-5 finns föreskrifter om markeringen av separata uppställningsplatser för luftfartyg. Anmärkning 3. Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för allmänbelysning vid platta Allmänbelysningen för platta ska placeras så att ljusen i tillräcklig omfattning belyser alla serviceområden vid plattan och så att de i så liten utsträckning som möjligt bländar piloter i luftfartyg i luften och på marken, flygkontrollen, rampövervakare och personal på plattan. Om det är praktiskt genomförbart ska allmänbelysningen i syfte att minimera skuggor placeras och riktas så att uppställningsplatsen för luftfartyg belyses från två eller flera riktningar. Anmärkning. Möjligheterna att ordna allmänbelysning för en platta ska beaktas bl.a. när plattans dimensioner planeras samt vid planeringen av uppställningsplatsernas och kontrolltornets placering Allmänbelysningen för platta ska ha sådant färgspektrum att färgerna på sedvanliga markeringar i anslutning till serviceåtgärder på luftfartyg samt färgerna på markeringar av ytor och hinder kan identifieras på korrekt sätt Följande medelbelysningsstyrkor ska vara målvärden för planeringen: Uppställningsplatser för luftfartyg: - horisontell belysningsstyrka - 20 lux med en likformig fördelning (medelbelysning i relation till minimibelysning) som är högst 4:1; och - vertikal belysning - 20 lux på en höjd av 2 meter ovanför plattan i alla nödvändiga riktningar. För övriga områden på platta: - horisontell belysningsstyrka - 50 procent av uppställningsplatsernas belysningsstyrka så att den likformiga fördelningen (medelbelysning i relation till minimibelysning) är högst 4: Visuellt dockningssystem Om avsikten är att med visuella medel noggrant visa på vilken plats av en uppställningsplats ett luftfartyg ska ställa sig, ska visuella dockningssystem användas när andra metoder, t.ex. vägledning med manuella tecken, inte finns tillgängliga. Anmärkning. - När nödvändigheten av ett visuellt dockningssystem övervägs bör särskilt följande omständigheter beaktas: antal och typ av luftfartyg som utnyttjar uppställningsplatsen, tillgängligt utrymme på plattan och den precision vägledningen till uppställningsplatsen kräver med beaktande av den utrustning som krävs för luftfartygets service, passagerarbryggor etc. Aerodrome Design Manual, Part 4, Visual Aids (Doc 9157) innehåller anvisningar för val av lämpligt system.

63 Struken Systemet ska ge både kursinformation och stoppindikering Kursinformationsenheten och stopplägesindikeringen ska fungera på ändamålsenligt sätt under alla väder-, sikt-, bakgrundsljus- och väglagsförhållanden som systemet är avsett för både i dagsljus och i mörker utan att blända piloten i luftfartyget. Anmärkning. - Systemet ska planeras och installeras så att reflexer som orsakas av solljuset eller andra ljuskällor inte försämrar tydligheten eller synligheten hos de visuella signalerna från systemet Kursinformationsenheten och stopplägesindikeringen ska konstrueras så att: a) piloten i ett luftfartyg tydligt upptäcker en funktionsstörning i den ena eller i båda enheterna, och så att b) de kan stängas av Kursinformationsenheten och stopplägesindikeringen ska placeras så att luftfartygets uppställningsplatsmarkering, eventuella vägledningsljus vid uppställningsplatsen och det visuella dockningssystemet tillhandahåller obruten vägledning Systemet ska vara tillräckligt noggrant för att kunna användas vid de passagerarbryggor och fasta serviceinstallationer för luftfartyg med vilka systemet ska användas Om det är praktiskt genomförbart ska systemet anpassas för alla luftfartygstyper som uppställningsplatsen är avsedd för och helst så att användaren inte behöver välja en luftfartygstyp Om det är nödvändigt att särskilt välja luftfartygstyp i systemet ska det finnas en indikering av vald luftfartygstyp som visas både för piloten och för operatören av systemet som en garanti för att systemet är korrekt inställt. Kursinformationsenhet Kursinformationsenheten ska placeras på eller nära förlängningen av uppställningsplatsens centrumlinje framför luftfartyget, så att dess signaler kan ses i luftfartygets förarkabin under hela dockningsmanövern och att de är riktade så att vägledningen ses åtminstone av den pilot som sitter på den vänstra platsen Kursinformationsenheten ska ge tydlig vägledning åt vänster/höger så att piloten kan nå infartslinjen och hålla kursen utan att överkorrigera När kursvägledningen består av ändringar av signalens färg ska grön färg användas för att indikera centrumlinjen och röd färg för avvikelser från centrumlinjen.

64 64 64 Stopplägesindikering Stopplägesindikeringen ska placeras i anslutning till eller så nära kursinformationsenheten att åtminstone piloten på den vänstra platsen lätt kan se både kurs- och stoppsignalerna Normala variationer i ögonhöjd och siktvinkel får inte påverka den information om inrullningen som signalerna ger Stopplägesindikeringen ska visa stoppläget för ett luftfartyg som vägleds och ge information om luftfartygets avstånd till stoppunkten så att piloten gradvis kan bromsa in luftfartygets hastighet och stanna vid den avsedda stoppunkten Stopplägesindikeringen ska ge information om inrullningen åtminstone från ett avstånd av 10 meter När stopplägesinformationen består av ändringar av signalens färg ska grön färg användas för att visa att luftfartyget kan fortsätta framåt och röd färg användas för att visa att stoppläget har nåtts. En tredje färg kan användas en kort sträcka före stoppläget för att varna för att stoppläget är nära *Avancerat visuellt dockningssystem (A-VDGS) Anmärkning 1. Ett avancerat visuellt dockningssystem (A-VDGS, Advanced Visual Docking Guidance System) innehåller vid sidan av grundsystemet passiv kurs- och stoppinformation som ger piloten aktiv (ofta sensorbaserad) vägledning, t.ex. visning av luftfartygets typ (enligt Aircraft Type Designators - Doc 8643) samt indikering av återstående sträcka och sluthastighet. Dockningens vägledningsinformation visas i allmänhet på en bildskärmsenhet. Anmärkning 2. A-VDGS utrustningen kan visa vägledningsinformation för dockning på tre nivåer: indikering av luftfartygets typ, riktningsläget och stoppunkten En trafikflygplats ska förses med A-VDGS-vägledning om det finns behov av att fastställa typen för det luftfartyg som vägleds och/eller att visa centrumlinjen till den använda uppställningsplatsen bland flera möjliga linjer A-VDGS-systemet ska anpassas så att det kan användas för alla luftfartyg som uppställningsplatsen är avsedd för A-VDGS-systemet ska endast användas under förhållanden för vilka dess funktionsförmåga är fastställd. Anmärkning 1. en av A-VDGS-systemet ska vara fastställd för förhållanden av olika slag, t.ex. väder, siktförhållanden, belysning (i mörker och i dagsljus). Anmärkning 2. Vid planeringen och installationen ska hänsyn tas till bländning, solreflexer och andra ljuskällor i omgivningen så att dessa inte försämrar tydligheten i den information som systemet ger och inte heller signalernas synlighet Den dockningsvägledning som A-VDGS-systemet tillhandahåller på en uppställningsplats får inte vara i konflikt med den information ett traditionellt dockningssystem ger om båda

65 65 65 systemen är installerade på uppställningsplatsen och de är i operativ drift. Systemet ska vara försett med en procedur som visar att A-VDGS-systemet är ur operativ drift eller obrukbart A-VDGS-systemet ska placeras så att den person som ansvarar för dockningen och dennes medhjälpare får en obehindrad och entydig vägledning under hela dockningsmanövern. Anmärkning. - I allmänhet är piloten ansvarig för ett luftfartygs dockning. I vissa situationer kan emellertid någon annan person vara ansvarig, t.ex. föraren i ett fordon som bogserar ett luftfartyg A-VDGS-systemet ska innehålla åtminstone följande vägledningsvyer i berörda steg av dockningen: a) nödstoppsignal b) typ och modell av luftfartyg som vägleds c) luftfartygets avvikelse från uppställningsplatsens centrumlinje i sidled d) den kursändring som behövs för att korrigera avvikelsen e) avstånd till stoppläget f) signal som visar att luftfartyget har nått det korrekta stoppläget g) varningssignal som visar att luftfartyget har passerat stoppläget A-VDGS-systemet ska ha kapacitet att tillhandahålla dockningsvägledning vid alla rullningshastigheter som ingår i ett luftfartygs uppställningsmanöver. Anmärkning. Aerodrome Design Manual (Doc 9157), Part 4 innehåller ytterligare information om de högsta hastigheterna för ett luftfartyg med hänsyn till avståndet till stoppläget Den tid som förflyter vid bestämningen av avvikelsen i sidled får inte leda till att ett luftfartygs avvikelse från uppställningsplatsens centrumlinje överstiger en (1) meter under normala förhållanden Noggrannheten på den information som visas på bildskärmen och som indikerar luftfartygets läge jämfört med uppställningsplatsens centrumlinje och stoppläget anges i tabell De symboler och den grafik som används för att illustrera vägledningsinformationen ska beskriva den information som tillhandahålls. Anmärkning. De färger som används ska motsvara praxis för allmänt använda signalfärger, dvs. färgerna rött, gult och grönt anses ange fara, varning och normalt/korrekt läge i den angivna följden. Effekterna av differenser i färgnyanser ska även beaktas. Tabell 4. A-VDGS-systemets noggrannhet (rekommendation) Vägledning Största avvikelse vid stoppläget Största avvikelse 9 meter före stoppläget Största avvikelse 15 meter före stoppläget Största avvikelse 25 meter före stoppläget Sidoriktning ±250 mm ±340 mm ±400 mm ±500 mm Avstånd ±500 mm ±1 000 mm ±1 300 mm Ej fastställt

66 Systemet ska visa information om ett luftfartygs avvikelse i sidled från uppställningsplatsens centrumlinje med början minst 25 meter före stoppläget. Anmärkning. Informationen om ett luftfartygs avstånd till stoppläget kan anges med färger och visa hastigheten och avståndet proportionellt mot den faktiska hastigheten och avståndet hos det luftfartyg som närmar sig stoppläget Systemet ska visa löpande information om närmandeavståndet och -hastigheten minst 25 meter före stoppläget Om systemet innehåller detta, ska siffervärdet på närmandeavståndet anges i hela meter och minst 3 meter från stoppläget i meter med en decimals noggrannhet A-VDGS-systemet ska innehålla en ändamålsenlig metod för att ge en signal om omedelbart stopp till ett luftfartyg under hela dockningsmanövern. I ett sådant fall, som även innehåller störningar i A-VDGS-anläggningen, får ingen annan information förekomma på bildskärmen Den person som ansvarar för uppställningsplatsens säkerhet ska ha möjlighet att ge en signal om omedelbart stopp till ett luftfartyg Bildskärmen ska visa ordet stop med röda bokstäver om det är nödvändigt att avbryta dockningsmanövern Vägledningsljus till uppställningsplatser Med vägledningsljus till uppställningsplatser för luftfartyg underlättas uppställningen av flygplan på en platta eller en avisningsplatta som är avsedd för användning under dåliga siktförhållanden, om inte andra metoder ger tillräcklig vägledning Vägledningsljus till uppställningsplatser ska placeras i anslutning till markeringarna på uppställningsplatsen Andra vägledningsljus till uppställningsplatser än de som visar stoppläge för luftfartyg ska vara fasta gula ljus som ska vara synliga från alla delar av en taxirutt där de är avsedda att ge vägledning Ljus som visar infarts-, sväng- och utfartslinjer ska placeras med högst 7,5 meters intervall i kurvor och med högst 15 meters intervall vid raka partier Ljus som visar stoppläge ska vara enkelriktade och visa fast rött ljus Ljusstyrkan ska vara tillräcklig för alla sikt- och ljusförhållanden under vilka uppställningsplatsen är avsedd att användas Strömkretsarna för ljusen ska konstrueras så att ljusen kan tändas för att visa att den berörda uppställningsplatsen ska användas och så att ljusen kan släckas för att visa att uppställningsplatsen inte ska användas.

67 Väntplatsljus på fordonsväg Alla väntplatser på en fordonsväg som leder till en bana ska förses med väntplatsljus eller med en inifrån ljussatt väntplatsskylt när banan är avsedd att användas vid bansynvidd under 350 meter En väntplats på en fordonsväg som används dagligen och som leder till en bana ska förses med väntplatsljus eller med en inifrån ljussatt väntplatsskylt när banan är avsedd att användas vid bansynvidd mellan 350 meter och 550 meter Väntplatsljuset på en fordonsväg ska placeras på vägens högra sida vid väntplatsmarkeringarna Väntplatsljuset på fordonsväg ska vara: a) ett reglerbart rött/grönt trafikljus, eller b) ett rött blinkande ljus Väntplatsljusen på fordonsväg ska vara enkelriktade och så riktade att föraren i ett fordon på väg till väntplatsen kan se ljuset. Ljuset ska riktas eller avskärmas så att det inte kan ses från ett inflygande luftfartyg eller från kontrolltornet Ljusstrålens ljusstyrka ska vara tillräcklig för de sikt- och ljusförhållanden i vilka väntplatsen avses användas, men ljuset får inte blända en förare. Anmärkning. - Vanliga trafikljus uppfyller kraven i punkterna och Blinkfrekvensen för rött blinkande ljus ska vara blinkningar i minuten. 5. Skyltar 5.1. Allmänt Skyltar ska användas för att förmedla påbud, information om lägen eller destinationer på färdområdet eller annan information som förhindrar att luftfartyg eller fordon förirrar sig på färdområdet Skyltarna ska vara bräckliga. Skyltar som är placerade nära banor eller taxibanor ska vara så lågt monterade att de är på säkert avstånd från flygplans propellrar och jetflygplans motorer. Skyltars höjd får inte överstiga de höjder som anges i tabell 5. För en bana mäts höjden från bankantens höjdplan. För en taxibana mäts skyltens höjd från banstråkets största tillåtna tvärlutning uppåt. Detta är fastställt i punkt 11.5 i luftfartsföreskrift AGA M Skyltarna ska vara rektangulära med den längre sidan i horisontell riktning enligt bild 5.1 och Inom färdområdet får endast påbudsskyltar ha röd färg.

68 Skyltarnas tecken ska överensstämma med bilagan till denna luftfartsföreskrift. Tecknen ska motsvara bild A4-2 i ICAO Annex 14, Appendix 4. Bredden på tecknen och teckenmellanrummet ska följa tabell A4-1 i ICAO Annex 14, Appendix 4. Anmärkning. - Bilderna ger inte rätt bild av skylttecknen och tavlans dimensioner Skyltarna ska vara belysta eller inifrån ljussatta när: a) en bana är avsedd både för start och landning vid bansynvidd under 800 meter, eller b) en bana är en instrumentbana som är avsedd för användning i mörker, eller c) en bana är en icke-instrumentbana med kodsiffra 3 eller 4 som är avsedd för användning i mörker Skyltarna ska vara inifrån ljussatta enligt punkt 4 a) i bilagan till denna luftfartsföreskrift om en bana är avsedd för landning när bansynvidden är under 550 meter. (Banor för precisionsinflygning i kategori II och III) Skyltarna ska vara reflekterande och/eller belysta när en bana, som är icke-instrumentbana och har kodsiffra 1 eller 2, är avsedd för användning i mörker Skyltarnas färger är fastställda i punkterna i ICAO Annex 14, Appendix Påbudsskyltar Anmärkning. - Bild 5.1 visar illustrationer av påbudsskyltar och bild 5.3 exempel på placering av skyltar vid korsningar mellan taxibanor och banor En påbudsskylt ska visa den väntplats där ett taxande luftfartyg eller ett fordon inte får fortsätta framåt utan tillstånd från flygledartornet (under den tid flygkontrollen är verksam). En påbudsskylt vid en AFIS-flygplats ska visa den väntplats efter vilken ett taxande luftfartyg anses befinna sig på banan och från vilken ett fordon inte får fortsätta utan tillstånd från AFIStjänstemannen (under den tid AFIS-enheten är verksam) Banidentifieringsskyltar, väntplatsskyltar för kategori I, II eller III, väntplatsskyltar för banor, väntplatsskyltar för fordonsväg och skyltar för förbjuden infart ska vara påbudsskyltar. Anmärkning. - Föreskrifter för väntplatser för fordonsväg finns i punkt En väntplatsmarkering för bana enligt mönster A i bild 3.5 eller 3.6 ska kompletteras med en banidentifieringsskylt vid en korsning mellan en taxibana och en bana eller en korsning mellan två banor En väntplatsmarkering för bana enligt mönster B i bild 3.5 eller 3.6 ska kompletteras med en väntplatsskylt i kategori I, II eller III.

69 69 69 Bild 5.1. Påbudsskyltar En väntplatsmarkering för bana enligt mönster B i bild 3.5 eller 3.6 ska kompletteras med en väntplatsskylt i kategori I, II eller III En väntplatsmarkering för bana enligt mönster A i bild 3.5 eller 3.6 vid en väntplats som har anlagts enligt punkt 12.3 i luftfartsföreskrift AGA M3-5 ska kompletteras med en väntplatsskylt. Anmärkning. - Föreskrifter för väntplatsmarkeringar finns i punkt En banidentifieringsskylt vid en korsning mellan en taxibana och en bana ska kompletteras med en lägesskylt som placeras bortom identifieringsskylten. Anmärkning. - Lägesskyltar behandlas i punkt 5.3.

70 70 70 Bild 5.2. Informationsskyltar Det ska finnas en skylt som visar förbjuden infart om infarten till ett område är förbjuden.

71 I korsningen mellan en taxibana och en bana samt vid korsningen mellan två banor längs en standardtaxirutt ska det finnas en banidentifieringsskylt riktad mot dem som närmar sig en bana på båda sidor om väntplatsmarkeringen Väntplatsskylt för kategori I, II eller III ska placeras på båda sidor om väntplatsmarkeringen och riktas mot dem som närmar sig det skyddade området En skylt för förbjuden infart ska placeras i början av det område till vilket infarten är förbjuden på båda sidor om taxibanan Skyltarna för en väntplats som är anlagd enligt punkt 12.3 i luftfartsföreskriften AGA M3-5 ska placeras på vardera sidan om väntplatsen och riktas mot dem som närmar sig en hinderbegränsande yta eller ett kritiskt/känsligt område för ILS. Innehåll Färgen på en påbudsskylt ska vara vit på röd botten Tecknen på en banidentifieringsskylt ska bestå av banbeteckningarna för den korsande bana som finns framför betraktaren i den ordning de förekommer mot banan sett. Om en banidentifieringsskylt är placerad nära en banände är det tillåtet att den endast visar den berörda banans beteckning En skylt för förbjuden infart ska överensstämma med bild Tecknen på en väntplatsskylt för kategori II eller III eller för en kombinerad väntplats för kategori II och III ska bestå av banbeteckningen följt av texten CAT II, CAT III eller CAT II/III. Nära en banände ska banbeteckningen anges framför texten CAT II, CAT III eller CAT II/III. Om en väntplatsmarkering är utförd enligt mönster B i bild 3.5 vid en väntplats för kategori I ska skylttexten vid väntplatsen visa banans beteckning (eller beteckningar) följt av texten CAT I. (Se även och 5.2.4) Texten på en väntplatsskylt vid en väntplats som är anlagd enligt punkt 12.3 i luftfartsföreskriften AGA M3-5 ska visa taxibanans beteckning och siffra Följande textmarkeringar eller tecken ska användas: Text eller tecken 25 CAT I Visar väntplats för kategori I (Exempel) nära banände på bana CAT II Visar väntplats för kategori II (Exempel) nära banände på bana CAT III Visar väntplats för kategori III (Exempel) nära banände på bana CAT II/III Visar kombinerad väntplats för kategori II och III (Exempel) nära banände på bana 25

72 72 72 Förbjuden infarttecken Beteckning för andra banänden Visar att infarten till området är förbjuden Visar väntplats vid banans ände ELLER Beteckningar för båda banändar Visar väntplats vid korsningar mellan taxibana och bana eller bana och bana B2 Visar väntplats som är anlagd (Exempel) enligt punkt 12.3 i luftfartsföreskrift AGA M Informationsskyltar Anmärkning. - Bild 5.2 visar illustrationer av informationsskyltar Informationsskyltar ska användas för att vid behov med skyltar visa en position eller ge information som berör en taxirutt Informationsskyltarna omfattar riktningsskyltar, lägesskyltar, destinationsskyltar, avfartsskyltar, banan fri-skyltar och skyltar för start efter korsningar En avfartsskylt ska finnas när det är viktigt att visa en avfart från en bana En banan fri-skylt ska finnas när avfartstaxibanan saknar centrumlinjeljus och när det finns behov att för föraren i ett luftfartyg som avlägsnar sig från banan visa gränsen för det känsliga/kritiska området för ILS- eller MLS-systemet eller den inre övergångsytans undre begränsningslinje beroende på vilket som ligger längst från banans centrumlinje. Anmärkning. - Föreskrifter för färgkodning av en taxibanas centrumlinjeljus finns i punkt En korsning där det är viktigt för flygverksamheten att visa vilken återstående startrullsträcka (TORA) som är tillgänglig ska förses med en skylt för start efter korsning som visar detta En startplats på ett annat ställe av en bana än vid en korsning ska förses med en skylt för startplats. Startplatsskylten är en positionsskylt Vid behov ska en destinationsskylt visa riktningen till en bestämd plats på en trafikflygplats, t.ex. till plattan, fraktområde, allmänflygområde osv En korsning mellan taxibanor ska förses med en kombinerad positions- och riktningsskylt när det finns behov av information om taxningsrutten När det är viktigt att känna till taxibanors riktning och beteckning ska en riktningsskylt installeras En positionsskylt ska finnas vid en mellanväntplats.

73 En positionsskylt ska finnas i kombination med en banidentifieringsskylt, förutom vid korsningar mellan två banor En positionsskylt ska finnas i kombination med en riktningsskylt om det inte kan påvisas att positionsskylten inte behövs Vid behov ska en positionsskylt finnas för att identifiera taxibanor som är utfarter från plattan eller taxibanor efter en korsning När en taxibana slutar vid en korsning, t.ex. en T-korsning, och detta behöver visas, ska ett trafikhinder, en riktningsskylt och/eller en annan lämplig visuell markanläggning användas Om det är praktiskt möjligt ska informationsskyltar placeras enligt tabell 5 på vänster sida av en taxibana utom i de fall då annat föreskrivs i punkterna och Informationsskyltar vid taxibankorsningar ska placeras före korsningen och i linje med taxibankorsningens markering. Om det inte finns någon markering för taxibankorsningen ska skyltarna monteras på minst 60 meters avstånd från den korsande taxibanans centrumlinje när taxibanans bredd är minst 15 meter och på minst 40 meters avstånd när taxibanans bredd är mindre än 15 meter. Skyltar efter en taxibankorsning kan placeras på vilken sida om taxibanan som helst En avfartsskylt ska placeras vid banan på samma sida som avfarten enligt tabell En avfartsskylt ska placeras före en avfart från banan vid en punkt som är minst 60 meter före tangentpunkten för centrumlinjemarkeringarna om banans kodsiffra är 3 eller 4 och minst 30 meter före tangentpunkten om kodsiffran är 1 eller En banan fri-skylt ska placeras på minst en sida av taxibanan. Skylten ska antingen placeras vid gränsen till det kritiska/känsliga området för ILS eller vid den inre övergångsytans undre begränsningslinje beroende på vilken av dem som ligger längst från banans centrumlinje Om det finns en positionsskylt i anslutning till banan fri-skylten på en taxibana ska positionsskylten placeras utanför banan fri-skylten.

74 74 74 Tabell 5. Skyltarnas placering Skylthöjd (mm) Vinkelrätt avstånd från fastställd taxibankant till skyltens närmaste kant (m) Vinkelrätt avstånd från fastställd bankant till skyltens närmaste kant (m) Banans kodsiffra Text Tavlans höjd Monterad, ovanför marken högst 1 eller eller * * Tabellens understa rad tillämpas endast på informationsskyltar

75 En skylt för start efter korsning ska placeras på vänster sida av den taxibanan som leder till banan. Avståndet mellan skylten och banans centrumlinje ska vara minst 60 meter när kodsiffran är 3 eller 4 och minst 45 meter när kodsiffran är 1 eller En startplatsskylt ska placeras på det avstånd från banan som anges i tabell 5 på banans båda sidor vinkelrätt mot banan och riktad mot ett luftfartyg som väntar på start. Skyltens avstånd från banänden ska vara lika med den avsedda startrullsträckan (TORA) som är tillgänglig för start En positionsskylt på taxibanan som kombineras med en banidentifieringsskylt ska placeras utanför banidentifieringsskylten En destinationsskylt bör inte placeras tillsammans med en positions- eller riktningsskylt En informationsskylt ska inte placeras i anslutning till en påbudsskylt med undantag för positionsskyltar En riktningsskylt, ett trafikhinder och/eller en annan lämplig markanläggning som används för att identifiera en T-korsning ska placeras bakom T-korsningen i riktning från den taxibana som slutar.

76 76 76 Bild 5.3. Exempel på placering av skyltar i korsningar mellan taxibana och bana

77 En informationsskylt ska bestå av svarta tecken på gul botten med undantag för positionsskyltar som består av gula tecken på svart botten. En separat positionsskylt ska förses med gul kant Tecknen på en avfartsskylt ska bestå av avfartstaxibanans beteckning och en pil som visar avfartsriktningen En banan fri-skylt ska visa en väntplatsmarkering enligt mönster A i bild 3.5 såsom bild 5.2 visar Tecknen på en skylt för start efter korsning ska visa den återstående startrullsträckan (TORA) som är tillgänglig för start i meter samt en pil som visar startriktningen Tecknen på en startplatsskylt ska ha formen DEP POINT 15-N, där 15 är banbeteckningen och N en bokstav som inte får vara en beteckning på någon av trafikflygplatsens taxibanor och inte heller bokstäverna I (India), O (Oscar) och X (X-ray). Startplatsskylten är en positionsskylt Tecknen på en destinationsskylt ska vara ett meddelande som består av bokstäver, siffror eller en kombination av dessa som anger en destination och en pil som visar fortsatt riktning enligt bild Tecknen på en riktningsskylt ska bestå av bokstäver eller en kombination av bokstäver och siffror som identifierar en eller flera taxibanor och en eller flera pil som visar berörd riktning enligt bild Tecknen på en positionsskylt ska bestå av beteckningen på en taxibana, bana eller ett annat område där ett luftfartyg är eller till vilket luftfartyget kommer, men skylten får inte innehålla någon pil. Om det är nödvändigt att identifiera en serie mellanväntplatser på samma taxibana ska tecknen på en positionsskylt bestå av taxibanans beteckning och en därpå följande siffra När positionsskyltar och riktningsskyltar används tillsammans ska: a) alla riktningsskyltar som visar vänstersväng placeras på vänster sida om positionsskylten och alla riktningsskyltar som visar högersväng placeras på höger sida om positionsskylten, förutom om korsningen består av en enda taxibana, då positionsskylten alternativt kan placeras på vänster sida, b) riktningsskyltar placeras i ordningsföljd enligt taxibanorna så att pilarnas avvikelse från lodrät riktning motsvarar avfartsvinkeln för respektive taxibana, c) en riktningsskylt placeras bredvid positionsskylten om en taxibanas riktning ändras väsentligt efter en korsning, och d) intilliggande riktningsskyltar åtskiljas med en lodrät svart linje såsom bild 5.2. visar En taxibana ska förses med en beteckning som består av en eller flera bokstäver, eller av en eller flera bokstäver som följs av en siffra. Anmärkning 1. - En taxibanas beteckning avser alltid en bestämd del av taxibanan och inte t.ex. en väntplats. Anmärkning 2. - Om en taxibanas beteckning avslutas med en siffra kan inte benämningen av väntplatser enligt punkterna och tillämpas.

78 När beteckningar för taxibanor väljs får inte bokstäverna I, O och X ingå och sådana ord som t.ex. "inner" och "outer" bör undvikas så att de inte förväxlas med siffrorna 1 och 0 eller avstängningsmarkeringar På ett manöverområde får endast siffror användas bara som banbeteckning VOR-kontrollplatsskylt på trafikflygplats Om en VOR-kontrollplats har fastställts på en trafikflygplats ska den markeras med VORkontrollplatsmarkeringar och en skylt. Anmärkning. - Punkt 3.12 innehåller anvisningar för VOR-kontrollplatsmarkeringar på en trafikflygplats En VOR-kontrollplatsskylt på en trafikflygplats ska placeras så nära kontrollplatsen som möjligt och så att tecknen syns korrekt från förarkabinen i ett luftfartyg vid flygfältets VORkontrollplatsmarkeringar. Bild 5.4. VOR-kontrollplatsskylt på trafikflygplats En VOR-kontrollplatsskylt på en trafikflygplats ska bestå av svarta tecken på gul botten Tecknen på en VOR-kontrollplatsskylt ska stämma överens med något av alternativen i bild 20 där: VOR - är en förkortning som talar om att detta är en VOR-kontrollplats, är ett exempel på den radiofrekvens som gäller för berörd VOR, 147 o - är ett exempel på VOR-radialen vid kontrollpunkten,

79 NM - är ett exempel på avståndet i nautiska mil till en DME som ansluter till berörd VOR. Anmärkning. - ICAO Annex 10, Volume I, Part I, Attachment E innehåller toleranserna för det radialvärde en skylt visar. Observera att en kontrollplats endast kan användas om regelbundna kontroller visar att den kontinuerligt motsvarar det angivna radialvärdet med en noggrannhet på ± 2 o Skylt för uppställningsplats Om det är praktiskt möjligt ska uppställningsplatsmarkeringarna kompletteras med en skylt för uppställningsplats En skylt för en uppställningsplats ska placeras så att den kan ses tydligt från förarkabinen i ett luftfartyg innan luftfartyget kommer till uppställningsplatsen En skylt för en uppställningsplats ska bestå av svarta tecken på gul botten Väntplatsskylt för fordonsväg Alla fordonsvägar som leder till banor, taxibanor på manöverområdet, områden som är känsliga eller kritiska för radionavigeringsutrustning eller andra sådana områden som kräver tillstånd från flygkontrollen eller AFIS-enheten ska förses med väntplatsskylt för fordonsväg. Om det är praktiskt möjligt ska dessutom förbudsskyltar placeras ut längs gränsen till ett kritiskt område för radionavigeringsutrustning och gränsen för känslighetsområdet vid precisionsbanor i kategori II och III med 60 meters intervall och mellan dessa reflekterande stolpar med 60 meters intervall En väntplatsskylt för fordonsväg ska placeras vid högra vägkanten om det är praktiskt möjligt En väntplatsskylt för fordonsväg ska bestå av vita tecken på röd botten En väntplatsskylt för fordonsväg får inte strida mot vägtrafikförordningen och den ska innehålla följande: a) stoppkommando, b) uppmaning att begära tillstånd om att få fortsätta från flygkontrollen eller AFISenheten, c) väntplatsens beteckning om en väntplats för väg avses, och d) ett ord eller en förkortning som beskriver området (banbeteckning, ILS, hinderbegränsande yta, utrullningsområde, banförlängning etc.) En väntplatsskylt för fordonsväg ska vara reflekterande eller belyst och dess stolpe ska förses med reflekterande material i alla riktningar.

80 Markörer 6.1. Allmänt Markörer ska vara bräckliga. Markörer vid ban- eller taxibankanter ska vara tillräckligt lågt placerade så att de är på säkert avstånd från propellrar och jetflygplans motorer. Anmärkning 1. - Ankaren och kedjor kan användas för att förhindra att markörer som lossnar från sitt fäste flyger iväg. Anmärkning 2. - Aerodrome Design Manual, Part 6, innehåller anvisningar för markörers bräcklighet Kantmarkörer på obelagd bana Kantmarkörer kan användas om en obelagd bana inte framträder tydligt mot den omgivande markytan Om bankantljus är installerade kan markörerna placeras i ljusarmaturerna. Om ljus saknas kan bankanterna markeras med konformade markörer med en höjd som inte får överstiga 50 centimeter. Anmärkning. - Se även luftfartsanvisning AGA T Kantmarkörer för utrullningsområden Kantmarkörer för utrullningsområden ska installeras när utrullningsområdet inte framträder tydligt mot den omgivande markytan Kantmarkörer för utrullningsområden och bankantsmarkörerna ska vara så olika varandra att de inte kan förväxlas Kantmarkörer på snöbelagd bana Kantmarkörer för snöbelagda banor ska användas för att visa gränserna för de användbara områdena av en snöbelagd bana om dessa gränser inte är markerade på annat sätt. Anmärkning. - Banljus kan användas för att markera gränser Kantmarkörer för snöbelagda banor ska placeras längs banans kanter med högst 100 meters intervall och så att de är symmetriskt placerade i förhållande till banans centrumlinje på ett sådant avstånd från centrumlinjen att avståndet till vingspetsar och motorer är säkert. Tillräckligt antal markörer ska placeras tvärs över tröskeln och banänden Kantmarkörer för snöbelagda banor ska kunna urskiljas tydligt, t.ex. cirka 1,5 meter höga barrträd eller lätta markörer.

81 Kantmarkörer på taxibana En taxibana ska förses med kantmarkörer om taxibanan saknar centrumlinjeljus, kantljus och centrumlinjemarkörer. Kantmarkörer för taxibana ska finnas vid kanterna på platta och andra motsvarande områden när detta behövs av säkerhetsskäl och taxibankantljus saknas Kantmarkörer på taxibanor ska placeras på samma sätt som taxibankantljus om sådana hade installerats Kantmarkörer på taxibanor ska reflektera ljus och vara blåa till färgen Den markerade yta som piloten ser ska vara rektangulär och ha en storlek på minst 150 cm Kantmarkörer på taxibanor ska vara lätta och bräckliga. Höjden på kantmarkörerna får vara högst 50 centimeter Markörer för taxibanors centrumlinje Centrumlinjemarkörer kan användas om en taxibana saknar centrumlinjeljus och den vägledning centrumlinjemarkeringarna ger behöver förbättras Markörer för taxibanors centrumlinje ska installeras på samma platser som centrumlinjeljus på taxibanan, om sådana hade funnits Markörer för taxibanors centrumlinje ska installeras vid centrumlinjemarkeringarna för taxibanan eller på högst 30 centimeters avstånd från markeringarna Markörer för taxibanors centrumlinje ska reflektera ljus och vara blåa till färgen Den markerade yta som piloten ser ska vara rektangulär och ha en storlek på minst 20 cm Markörerna för taxibanors centrumlinje ska planeras och installeras så att varken markörerna eller luftfartyget skadas om luftfartygets hjul passerar över dem Bankantmarkörer för obelagda taxibanor Kantmarkörer kan installeras om området vid en obelagd taxibana inte framträder tydligt mot den omgivande markytan Om en taxibana är utrustad med bankantljus ska markörerna installeras i ljusarmaturen. Om ljus saknas kan taxibanans gränser utmärkas med konformiga markörer.

82 82 82 Anmärkning. - Se även luftfartsanvisning AGA T Kantmarkörer för start- och landningsområde Start-och landningsområden ska förses med kantmarkeringar om området saknar bana. Anmärkning. - Ett gräsfält utanför en bana kan även definieras som start- och landningsområde t.ex. för segelflygverksamhet Kantmarkörerna ska placeras vid start- och landningsområdets gränser med högst 200 meters intervall om den typ av konformiga markörer som visas i bild 6.1 används, eller med cirka 90 meters intervall om konformiga markörer används och stråkets alla hörn är försedda med markörer Kantmarkörerna ska vara utformade enligt modellen i bild 6.1 eller konformiga så att höjden på markören är minst 50 centimeter och bottendiametern minst 75 centimeter. Färgen ska vara sådan att markörerna framträder tydligt mot bakgrunden. Helst ska endast en färg användas, orange eller rött, alternativt kan två från varandra avvikande färger användas, orange och vitt, eller alternerande rött och vitt, utom i sådana fall då dessa färger smälter in i bakgrunden. Bild 6.1. Kantmarkör

83 Visuella anordningar som markerar stängda områden 7.1. Helt eller delvis avstängda banor och taxibanor En bana eller taxibana eller en del av bana som är permanent avstängd för alla luftfartyg ska förses med markering för avstängt område En temporärt avstängd bana eller taxibana eller en del av en sådan bana ska förses med markering för stängt område förutom om markeringen inte är nödvändig eftersom avstängningen är kortvarig (under 24 timmar per gång) och luftfartyg får information om detta från flygtrafikledningstjänsten. Se även luftfartsföreskrift AGA M3-12, punkt Markeringar för avstängt område på bana ska placeras vid båda ändar av en avstängd bana eller del av bana. (Se även ) Om avstängningen är permanent eller varar i över fyra veckor ska dessutom markeringar placeras så att avståndet mellan dem är högst 300 meter. Markeringar för avstängt område på taxibana ska placeras åtminstone vid båda ändar av den avstängda taxibanan eller delen av taxibanan. Bild 7.1. Markering av en helt eller delvis avstängd bana eller taxibana

84 Utformningen av och dimensionerna på markeringarna för avstängt område på bana ska överensstämma med bild 7.1 a) eller b). Om avstängningen är permanent eller varar i över 4 veckor ska markeringarna på bana överensstämma med bild 7.1 a). Om markeringar enligt bild 7.1 b) placeras på en bana ska de placeras vid den avstängda delens ändar och dessutom med högst 300 meters intervall. Markeringar för avstängt område på taxibana ska överensstämma med bild 7.1 b). En markering på bana ska vara vit och på taxibana gul. När ett område är temporärt avstängt kan bräckliga trafikhinder, markeringar tillverkade av andra material än målarfärg eller andra lämpliga metoder användas för att indikera det avstängda området. För mer information, se luftfartsföreskrift AGA M3-12, punkt Om en bana, en taxibana eller delar av dem är permanent avstängd ska alla vanliga banoch taxibanmarkeringar tas bort Ljus på en avstängd bana, taxibana eller delar av dem får inte användas utom om detta behövs för underhåll. Onödiga och missvisande skyltar ska täckas eller tas bort Om en temporärt avstängd bana, taxibana eller delar av dem korsar en bana eller taxibana som är i användning ska dessutom ljus som markerar otjänligt område placeras ut utöver markeringen för avstängt område. Dessa ljus ska placeras ut vid områdets början med högst 3 meters intervall (se punkt 7.4.4) Icke bärande ytor Om skuldror på vändytor, taxibanor, väntplattor och plattor samt övriga icke bärande ytor är svåra att skilja från bärande ytor under sommarförhållanden och sådana ytor riskerar att skada flygplan som använder dem ska gränsen mellan dessa områden och de bärande ytorna markeras med en kantmarkering för taxibana Kantmarkeringen för taxibana ska placeras längs kanten på beläggningen så att markeringens ytterkant ungefär överensstämmer med kanten på den bärande beläggningen Kantmarkeringen för taxibana ska bestå av två enhetliga gula linjer som vardera är 15 centimeter breda och som är på 15 centimeters avstånd från varandra. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för tvärgående tilläggsränder vid korsningar eller på små delar av en platta Område framför tröskel Om ett område före tröskeln, som inte lämpar sig för normal användning av luftfartyg, är belagt och dess längd överstiger 60 meter ska hela längden före tröskeln markeras med vinkelmarkeringar. I detta sammanhang anses inte användning av området som utrullningsområde vara normal användning.

85 Vinkelmarkeringarna ska visa i riktning mot banan och de ska placeras enligt bild Vinkelmarkeringarna ska vara gula. Den totala tjockleken på markeringslinjen ska vara minst 0,9 meter. Bild 7.2. Markeringar före tröskel 7.4. Otjänliga områden Markeringar av otjänliga områden ska alltid visas när en del av en taxibana, platta eller väntplats inte lämpar sig för luftfartygs förflyttningar men där luftfartyg ändå kan passera området utan risk. På ett färdområde som används under mörker ska ljus som markerar otjänlighet användas. Anmärkning. - Markeringar och ljus som visar otjänlighet används t.ex. för att varna piloter för gropar i beläggningen på en taxibana eller en platta, eller för att avgränsa ett område av en platta där beläggningsreparation pågår. De är inte lämpliga för att visa att ett helt avsnitt av en bana är avstängt för trafik och inte heller för att visa att en stor del av en taxibanas bredd är avstängd för trafik. I sådana fall stängs i allmänhet banan eller taxibanan helt Markeringar och ljus för otjänliga områden ska placeras med så kort intervall att gränserna för det otjänliga området visas tydligt. Anmärkning. - ICAO Annex 14, Attachment A, innehåller anvisningar för ljus som markerar otjänlighet. för markörer som visar otjänliga områden Markörer för otjänliga områden ska bestå av tydliga, upprättstående föremål som flaggor, koner eller markeringsskyltar.

86 86 86 för ljus som markerar otjänliga områden Ljus som markerar otjänliga områden ska visa fast rött ljus. Ljusen ska vara tillräckligt ljusstarka för att synas tydligt med beaktande av övriga ljus invid och nivån på den allmänna bakgrundsbelysningen. Det röda ljusets ljusstyrka får inte i något fall understiga 10 candela. för koner som markerar otjänliga områden Koner som markerar otjänliga områden ska vara minst 0,5 meter höga och vara röda, orange eller gula, eller någon av dessa färger i kombination med vitt. för flaggor som markerar otjänliga områden Flaggor som markerar otjänliga områden ska vara kvadratiska och längden på varje sida ska vara minst 0,5 meter. De ska vara röda, orange eller gula, eller någon av dessa färger i kombination med vitt. för markeringsskyltar som visar otjänliga områden En skylt som markerar otjänliga områden ska vara minst 0,5 meter hög och 0,9 meter lång och försedd med ränder som är omväxlande röda och vita eller orange och vita. 8. Elektriska system 8.1. Elförsörjningssystem för flygtrafiktjänstanordningar Anmärkning. - Vid trafikflygplatserna är flygoperationernas säkerhet beroende av elförsörjningssystemets driftsäkerhet. Elförsörjningssystemet vid en trafikflygplats kan bygga på förbindelsen med ett eller flera externa elförsörjningssystem, ett eller flera lokala kraftverk samt distributionsnät inklusive transformatorstationer och ställverk. Om även flera andra än flygtrafiktjänstanordningar försörjs via samma elsystem ska detta beaktas vid konstruktionen av elförsörjningssystemet. En trafikflygplats ska vara utrustad med ett primärt elförsörjningssystem som motsvarar sitt syfte för att säkerställa driften hos flygtrafiktjänstanordningarna. De visuella och icke visuella flygtrafiktjänstanordningarna vid en trafikflygplats ska vara så planerade och genomförda att en pilot i ett luftfartyg inte blir utan visuell eller icke-visuell vägledning och inte heller får missvisande information vid ett anläggningsfel. Anmärkning. - Vid planeringen och installationen av elsystem ska de faktorer beaktas som kan leda till olika driftstörningar, t.ex. elektromagnetiska störningar, ledningsförluster, störningar i elkvaliteten etc. Aerodrome Design Manual, Part 5, innehåller tilläggsanvisningar Elförsörjningen till system som kräver reservkraft ska ordnas så att systemen kopplas automatiskt till reservkraftkällan när fel uppstår i den primära kraftkällan Tiden för fullständig återställning av de tjänster som anges i punkt efter ett fel i den primära kraftkällan ska vara så kort som möjligt och den får i allmänhet inte överstiga 2 minuter. För ljussystem i anslutning till icke-precisionsbanor eller precisionsbanor eller till banor avsedda för start tillämpas de krav på maximala bytestidsvärden som anges i tabell 6. Anmärkning. - Definitionen på bytestid finns i luftfartsföreskrift AGA M Införandet av definitionen på bytestid innebär inte att krav ställs på att ett befintligt reservkraftsystem byts ut före Elförsörjningsförbindelserna från reservkraftsystem som har installerats efter till objekt som kräver reservkraft ska emellertid ordnas så

87 87 87 att den bytestid som uppmäts enligt definitionen i luftfartsföreskrift AGA M3-1 uppfyller kraven i tabell 6. Visuella flygtrafiktjänstanordningar eller -system För en precisionsbana ska det finnas en reservkraftkälla som uppfyller kraven i tabell 6 för den berörda precisionskategorin. Elförsörjningssystem till system som kräver reservkraft ska ordnas så att systemen automatiskt kopplas till reservkraftkällan när fel uppstår i den primära kraftkällan Om en bana är avsedd för starter när bansynvidden understiger 550 meter ska det finnas en reservkraftkälla för banan som uppfyller de berörda kraven i tabell En trafikflygplats vars huvudbana är en icke-precisionsbana ska vara utrustad med en reservkraftkälla som uppfyller kraven i tabell 6 förutom i de fall då reservkraft till ljussystemen inte behöver ordnas för mer än en icke-precisionsbana Det ska finnas tillgänglig reservkraft på en trafikflygplats som är tillräcklig för kraftbehovet hos alla nedan angivna anordningar och lokaler: a) den signalarmatur och minimibelysning som behövs för att personalen vid flygtrafikledningstjänsten ska kunna sköta sina uppgifter, Anmärkning. - Kraven på minimibelysning kan uppfyllas på annat sätt än med elektriskt ljus. b) alla hinderljus som Trafiksäkerhetsverket anser vara nödvändiga för luftfartygens säkerhet, c) de inflygningsljus, banljus och taxibanljus som fastställs i punkterna , d) meteorologisk utrustning, e) eventuell viktig nödbelysning, f) anordningar och system som är nödvändiga för åtgärder i nödsituationer, g) eventuell allmänbelysning för en separat uppställningsplats för luftfartyg. Anmärkning 1. - Om möjligt bör allmänbelysningen för de delar av en platta där passagerare rör sig till fots omfattas av reservkraften. Anmärkning 2. - Reservkraftbestämmelser för radionavigeringsutrustning och markanläggningar för signalsystem finns i ICAO Annex 10, Volume I, Part I, Chapter Elektriska systems tillförlitlighet Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 5, Electrical Systems, innehåller anvisningar för elektriska system Elsystemen för kraftförsörjningen, belysningen och styrningen av ljussystemen till precisionsbanor eller sådana banor som är avsedda för start när bansynvidden understiger 550 meter och som ingår i tabell 6 ska konstrueras så att en pilot i ett luftfartyg inte blir utan visuell vägledning och så att de inte ger missvisande eller otillräckliga mönster vid ett anläggningsfel. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 5, Electrical Systems, innehåller anvisningar för anordnandet av ett sådant skydd Om tillgången på reservkraft har ordnats genom att använda två alternativa elförsörjningssystem ska dessa system vara fysiskt och elektriskt separerade så att den driftsäkerhet och det oberoende som krävs kan säkerställas.

88 Om en bana som utgör en del av en standardtaxirutt är försedd med banljus och taxibanljus ska ljussystemen kopplas så att de fungerar tillsammans på så sätt att möjligheten att båda ljuskategorierna är samtidigt tända utesluts Felövervakning Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 5, innehåller anvisningar för detta Visuella anordningar och system ska vara försedda med ett felövervakningssystem som meddelar ljussystemens funktionella status. Felövervakningssystem för ljussystem som används vid trafikledningen av luftfartyg ska vara automatiska så att de indikerar fel som eventuellt kan påverka trafikledningen. Denna information ska förmedlas automatiskt till flygtrafikledningsenheten. * Om en förändring sker i ljusens funktionella status ska information om detta förmedlas inom två sekunder för en stoppljusrad vid en väntplats för bana och inom fem sekunder för andra flygtrafiktjänstanordningar. * Ljussystemet för en bana som är avsedd att användas när bansynvidden är under 550 meter (beskrivet i tabell 6) ska övervakas automatiskt så att ett meddelande avges om servicenivån i någon del av systemet sjunker under den nivå som fastställs i AGA M3-9, punkt Detta meddelande ska förmedlas automatiskt till underhållet.

89 89 89 Tabell 6. Bestämmelser för reservkraftkällor (Se punkt 8.1.4) Bana Ljus som kräver ström Bytestid högst Icke-instrumentbana Glidbanljus Definieras inte Bankantljus Banans tröskelljus Banändljus Hinderljus a Icke-precisionsbana Inflygningsljussystem 15 s Glidbanljus a 15 s Bankantsljus 15 s Banans tröskelljus 15 s Banändljus 15 s Hinderljus a 15 s Precisionsbana Inflygningsljussystem 15 s kategori I Bankantljus 15 s Glidbanljus a 15 s Banans tröskelljus 15 s Banändljus 15 s Ljus för viktig taxibana a 15 s Hinderljus a 15 s Precisionsbana Inflygningsljussystemets innersta 300 m 1 s kategori II/III Inflygningsljussystemets övriga delar 15 s Hinderljus a 15 s Bankantsljus 15 s Banans tröskelljus 1 s Banändljus 1 s Banans centrumlinjeljus 1 s Banans sättpunktsljus 1 s Alla stoppljusrader 1 s Ljus för viktig taxibana 15 s Bana Bankantsljus 1 s som är Banändljus 1 s avsedd för Banans centrumlinjeljus 1 s start Alla stoppljusrader 1 s när RVR är Ljus för viktig taxibana a 15 s under 550 m Hinderljus a 15 s a. Ska utrustas med reservkraft när användningen av dessa är nödvändig för flygtrafikens säkerhet. Tuomas Routa Överdirektör Heikki Silpola Överinspektör

90 BILAGA: KRAV SOM BERÖR KONSTRUKTIONEN AV VÄGLEDNINGSSKYLTAR FÖR TAXNING Föreskrift Anmärkning. - Kapitel 5 i luftfartsföreskrift innehåller bestämmelser för skyltars användning, placering och egenskaper. 1. Teckenhöjderna ska överensstämma med följande tabell. Teckenhöjd minst Informationsskyltar Bankodnummer Påbudsskyltar Avfartsskyltar och fri bana-skyltar Övriga skyltar 1 eller mm 300 mm 200 mm 3 eller mm 400 mm 300 mm Anmärkning. - Om en positionsskylt är placerad i anslutning till en banidentifieringsskylt (se ) ska teckenhöjden överensstämma med den teckenhöjd som är fastställd för påbudsskyltar. 2. Pildimensionerna ska vara följande: Teckenhöjd Pilens linjetjocklek 200 mm 32 mm 300 mm 48 mm 400 mm 64 mm 3. Tecknens linjetjocklek ska vara följande: Teckenhöjd Tecknets linjetjocklek 200 mm 32 mm 300 mm 48 mm 400 mm 64 mm Luminansen för en belyst skylt ska vara följande: a) Om flygverksamhet förekommer vid bansynvidd under 800 meter ska medelluminansen för en inifrån ljussatt skylt vara minst: Röd 30 cd/m 2 Gul 150 cd/m 2 Vit 300 cd/m 2

91 91 91 b) Medelluminansen för en inifrån ljussatt skylt beskriven i punkt b), c) eller ska vara minst: Röd 10 cd/m 2 Gul 50 cd/m 2 Vit 100 cd/m 2 Anmärkning 1. - När bansynvidden understiger 400 meter börjar möjligheterna att observera skyltarna att försämras. Anmärkning 2. - De luminanskrav som anges i denna bilaga kan i praktiken inte uppfyllas med andra skyltar än de som är inifrån ljussatta. 5. Luminansförhållandet mellan röd och vit färg hos en påbudsskylt får inte vara lägre än 1:5 och inte högre än 1: Medelluminansen hos en skylt beräknas genom att bestämma gridpunkterna enligt bild L1 och genom att använda alla gridpunkter som innehålls i skyltens rektangelfigur. Anmärkning 1. - När medelbakgrundsluminansen för en skylt beräknas fastställs först gridpunkterna för respektive färg (röd för påbudsskyltar och gul för riktnings- och destinationsskyltar) enligt den blanka skylttavlan i bilden. Varje punkts luminans mäts och sedan beräknas punkternas medelluminans. Anmärkning 2. - I syfte att upprätthålla signalernas enhetlighet får luminansförhållandet mellan två invidliggande punkter inte överskrida 1,5:1 och förhållandet mellan det högsta och lägsta värdet inte överskrida 5:1. Anmärkning 3. - I beräkningen ska inte punkter som ligger närmare än 5 centimeter från skyltens kant beaktas. Anmärkning 4. - Aerodrome Design Manual, Part 4 - Visual Aids, innehåller ytterligare anvisningar för bestämningen av luminansen för en skylt.

92 92 92 Bild L1. Gridpunkter för bestämning av luminansen för en skylt 7. Medelvärdet för luminansen är medelvärdet av luminansen mätt vid alla gridpunkter. 8. Förhållandet mellan luminansvärdena för invidliggande gridpunkter får inte överstiga 1,5:1. I de delar av en skylt där gridpunkternas mellanrum är 7,5 centimeter får inte luminansförhållandet mellan invidliggande gridpunkter överskrida 1,25:1. Förhållandet mellan maximioch minimiluminansvärdena i hela skylttavelområdet får inte överskrida 5:1. 9. Utformningen av tecken, dvs. bokstäver, siffror, pilar och symboler, ska överensstämma med bild A4-2 i ICAO Annex 14, Appendix 4. Teckenbredden och mellanrummet mellan varje tecken ska bestämmas enligt tabell 4-1 i ICAO Annex 14, Appendix Skylttavlans höjd ska vara följande: Teckenhöjd Tavlans höjd minst 200 mm 400 mm 300 mm 600 mm 400 mm 800 mm (informationsskylt 600 mm) Bredden på en påbudsskylt ska fastställas enligt bild L2 utom i de fall då påbudsskylten placeras på endast ena sidan av en taxibana. Då ska skylttavlan vara minst: a) 1,94 m, om kodsiffran är 3 eller 4, och b) 1,46 m, om kodsiffran är 1 eller 2. Anmärkning. - Aerodrome Design Manual, Part 4, innehåller anvisningar för bestämningen av skylttavlans bredd.

93 93 93 Bild L2. Proportioner för påbudsskylt 12. Kanter a) Den lodräta, svarta gränslinje som separerar invidliggande riktningsskyltar ska ha en tjocklek på cirka 0,7 gånger tecknens linjetjocklek. b) Bredden på den gula kanten på en friliggande positionsskylt ska vara 0,5 gånger tecknens linjetjocklek. 13. Skyltarnas färg ska överensstämma med föreskrifterna i ICAO Annex 14, Appendix 1. BILAGANS SLUT