Signalställverk modell 85 optokonvertering av utdelsslingor samt nyanläggning av optiska utdelsslingor

Transkript

1 Gäller för Version Handbok Trafikverket koncern 1.0 BVH Giltigt från Giltigt till Antal bilagor Tills vidare 6 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av TRV 2011/74289 Anläggningsutveckling/Trafiksystem Susanne Fahlgren, UHat Handläggare Jörgen Sundgren, UHatsi - Ersätter Signalställverk modell 85 optokonvertering av utdelsslingor samt nyanläggning av optiska utdelsslingor Verksamhetssystemet BVMall Dokumentmall, version 4.0

2 Innehållsförteckning 1 Syfte Omfattning Definitioner och förkortningar Definitioner Förkortningar Ansvar Allmänt Orsaker till optokonvertering av utdelsslingor Nyanläggning av utdelsslingor Åtgärder i samband med slingstörningar Återanvändning av optokablar Optokonvertering av utdelsslingor till signalställverk modell Signalställverk Återföring av frigjorda MDM-kort ODF:er Optofiber Passiva WDM-splittrar Kabelförläggning Kabelmärkning, -markering och -utsättning Märkning av patch-kablar och ODF:er Patch-kablar ODF:er Dokumentation Signalställverk Optokabelnät Godkännande av Transportstyrelsen Nyanläggning av optiska utdelsslingor till signalställverk modell Signalställverk Återföring av frigjorda MDM-kort ODF:er Optofiber Passiva WDM-splittrar Kabelförläggning Kabelmärkning, -markering och -utsättning Märkning av patch-kablar och ODF:er Dokumentation Godkännande av Transportstyrelsen (21)

3 8 Redundans Utbildning Roll- och ansvarsfördelning Enhet Trafiksystem på avdelning Anläggningsutveckling Samordning och prioritering av utrustning Styrande och stödjande dokument Tekniskt stöd Anläggningsägaren UBA Finansiering Genomförande Drift och underhåll Dokumentation Trafikverket ICT Optofiber Drift- och underhåll Dokumentation Referenser Bilagor (21)

4 1 Syfte Denna handbok (BVH), som är en nyutgåva, har tagits fram för att ge stöd till projekt där optokonvertering av utdelsslingor samt nyanläggning av optiska utdelsslingor till signalställverk modell 85 ingår. Dokumentet får dock inte ersätta den dialog som måste finnas i varje lyckat projekt. Förbättringsförslag som berör denna BVH ska ställas till enhet Trafiksystem på avdelning Anläggningsutveckling. 2 Omfattning Denna BVH beskriver hur optokonvertering av utdelsslingor samt nyanläggning av optiska utdelsslingor till signalställverk modell 85 genomförs och den klargör vem som ansvarar för olika delar av planering och genomförande. Dokumentet innehåller även åtgärder som kan vidtas för att komma till rätta med slingstörningar i kopparbaserade utdelsslingor. Dokumentet riktar sig framför allt till berörda enheter inom verksamhetsområde Underhåll, till Trafikverket ICT samt till projekt där optokonvertering av utdelsslingor samt nyanläggning av optiska utdelsslingor till signalställverk modell 85 ingår. 3 Definitioner och förkortningar 3.1 Definitioner Delad utdelsslinga Utdelsslinga som har delats på grund av transmissionsstörningar. Mixad utdelsslinga Utdelsslinga som antingen består av konventionell slingkabel som har skarvats ihop med lokalkabel eller kabelpar från olika kablar som har kopplats ihop i ett teknikutrymme. En utdelsslinga där vissa koncentratorer har olika kabeltyper på A- respektive B-sida räknas inte som mixad utdelsslinga. Optisk patch-kabel Förkontakterad kabel som används för att ansluta MDM-korts optiska gränssnitt till fibernät i ODF:er. Passiv WDM-splitter Passiv fiberoptisk komponent som möjliggör att två system med olika våglängder (1 310 och nm) kan använda samma fiber samtidigt. Svartfiber Optofiber som upplåts utan transmissionsutrustning i fiberändarna. Kunden får själv installera transmissionsutrustning. 3.2 Förkortningar CON-kort Koncentratorstyrkort FO Förvaltningsobjekt 4 (21)

5 IVAR Inventariesystem för dokumentering av Trafikverkets teletransmissionssystem över 2 Mbit/s samt Trafikverkets optokabelnät. IVAR administreras av Trafikverket ICT. LTB Last time buy sista möjlighet att köpa in en viss utrustning MDM-kort Modemkort MDM-OT-kort Modemkort med inbyggt optiskt gränssnitt MUX Multiplexer NOC Network operational center nätövervakningscentral ODF Optical distribution frame korskoppling för optofiber och termineringspunkt för optokabel OSPA Otillbörlig stoppsignalpassage PCM Pulse-code modulation system för transmission via optofiber som exempelvis används för slingtransmission vid utbredda signalställverk PE Polyeten RX Receiver mottagare SC/UPC Subscriber connector plastkontakt för optiska fibrer Ultra physical contact ultra -kvalitet av slipning av fiber och plastkontaktens ände SISÄ Signalsäkerhet TX Transmitter sändare UBA Underhållsbehovsanalys beslutsunderlag för underhållsåtgärder WDM Wavelength division multiplexing våglängdsmultiplexering 4 Ansvar För att få installera optokabel krävs behörighet Fibertekniker enligt BVF Kravet gäller för samtliga arbetsmoment, det vill säga från förläggning till slutmätning samt drift och underhåll. 5 (21)

6 5 Allmänt 5.1 Orsaker till optokonvertering av utdelsslingor Den vanligaste orsaken till optokonvertering av kopparbaserade utdelsslingor är att det förekommer slingstörningar som inte kan åtgärdas på annat sätt. Speciellt utsatta är mixade utdelsslingor, eftersom de är anslutna till två olika jordsystem. Slingstörningar kan leda till att signaler plötsligt stoppställs framför tåg med OSPA som följd. Avsnitt 5.3 beskriver olika åtgärder som kan vidtas för att åtgärda slingstörningar. Dessa åtgärder bör vidtas innan beslut om optokonvertering fattas. Andra orsaker till optokonvertering av kopparbaserade utdelsslingor är att utdelskablaget är skadat (exempelvis fukt- eller åskskadat) och behöver bytas ut eller att en trafikplats ska byggas om eller byggas ut. Om ett ställverk har så pass grava slingstörningar att en eller flera utdelsslingor är permanent delade för att få en störningsfri funktion ska optokonvertering snarast utredas, eftersom det saknas redundans i slingorna. Om ett kabelbrott uppstår på en annan del av slingan, än där den är permanent delad, kan inte ställverket kontrollera utdelsobjekten mellan avbrotten. De störningar som uppstår i samband med avbrotten kan leda till att ställverksdatorn startar om, vardagligt uttryckt, ställverket haltar. 5.2 Nyanläggning av utdelsslingor I samband med nyanläggning av utdelsslingor bör optobaserade utdelsslingor väljas framför kopparbaserade. Merkostnaden för optiska utdelsslingor är liten i samband med nyanläggning samtidigt som immunitet mot elektromagnetiska störningar uppnås. 5.3 Åtgärder i samband med slingstörningar I samband med slingstörningar bör någon eller några av följande åtgärder vidtas innan beslut om optokonvertering av utdelsslingor fattas: Kontrollera kabelanslutningar i skruvplintar och jack, exempelvis efterdragning av kabelanslutningar i skruvplintar. Byt ut överspänningsskydd av typen ädelgasrör mot överspänningsskydd av typen UBK 2-500, som ersätter såväl ädelgasrör som plintar (Trafikverkets artikelnummer och ). På så sätt elimineras svårupptäckta kontaktproblem i plintarna. Även frånskiljbara plintar kan orsaka svårupptäckta kontaktproblem. Kontrollera tändspänningen för överspänningsskydd av typen ädelgasrör med nominell tändspänning 350 V ± 20 % (Trafikverkets artikelnummer ). Testinstrument LE 7860 från VMC kan användas vid kontrollen. Kontroll av tändspänning behöver inte göras om överspänningsskydden byts ut mot överspänningsskydd av typen UBK (Trafikverkets artikelnummer ). Upprätta en jordningsritning för att få en samlad bild av samtliga jordar till slingkablar, kurar och kiosker. Sök efter ringjordar, exempelvis slingkablar som är jordade i båda ändar. Kontrollera att ritningen överensstämmer med verkligheten samt att S-rälen verkligen är sammanhängande och korrekt jordad. Kontrollera MDM-kortens statusindikeringar, strappning och frekvenskompensering, se CNJ Usv och 1537-ROF /1. 6 (21)

7 Byt till ett annat (ledigt) signalpar i slingkabeln. Mät slingkablarnas dämpning och signal/brusförhållande med mätutrustning som finns hos FO Teletransmission, som även kan ge stöd i samband med mätningen. Mät spänningen till koncentratorerna. Kontrollera spänningens nivå och kvalitet. Att kontrollera kabelanslutningar och jordar samt att byta till överspänningsskydd av typen UBK på slingkabelns skärm ger i regel bäst effekt. 5.4 Återanvändning av optokablar Optokablar som installeras i samband med optokonvertering av kopparbaserade utdelsslingor eller i samband med nyanläggning av optiska utdelsslingor kan återanvändas vid uppgradering av signalställverk modell 85 till modell (21)

8 6 Optokonvertering av utdelsslingor till signalställverk modell Signalställverk I samband med optokonvertering av utdelsslingor till signalställverk modell 85 ersätts befintliga MDM-kort i berörda koncentratorer med kort av typen 3NSS , som har inbyggt optiskt gränssnitt. Dessa kort har beteckningen MDM-OT och Trafikverkets artikelnummer Bombardier har tidigare felaktigt angivit att äldre CON-kort av typen ROF /1 måste bytas ut och ersättas med CON-kort av typen ROF /104 i samband med att MDM-OT-kort installeras. Det har nu visat sig att detta inte är nödvändigt. Dock gäller att MDM-OT-kort inte kan användas tillsammans med CON-kort av typen ROF /101. Mellan MDM-OT-korten och ODF:en ansluts optiska patch-kablar (en för sändning och en för mottagning) av lämplig längd. Kontakteringen på MDM-OT-korten är av typen SC/UPC. Lämpliga patchkablar (dubbel 2 10/125) i olika längder (1-25 meter) finns på Trafikverkets artikelnummer Valfri längd kan fås genom att beställa patch-kabel på Trafikverkets artikelnummer och önskat antal meter kabel på Trafikverkets artikelnummer Figur 1 visar hur koncentratorerna påverkas när en del av en utdelsslinga optokonverteras. Figur 1: Påverkan på koncentratorerna (KC) när en del av en utdelsslinga optokonverteras Optokonvertering av en del av en utdelsslinga som är ansluten till ställverksdatorn görs på motsvarande sätt, det vill säga befintliga MDM-kort ersätts med MDM-OT-kort. Figur 2 visar hur ställverket och angränsande koncentrator påverkas i samband med optokonvertering. 8 (21)

9 Figur 2: Påverkan på ställverket och angränsande koncentrator i samband med optokonvertering Om samtliga MDM-kort i de koncentratorer som berörs av optokonvertering ska bytas i en följd eller om arbetet ska delas upp i flera etapper avgörs från fall till fall. Aspekter att ta hänsyn till är exempelvis tillgängliga tågfria tider, risk för störning av tågtrafiken och personaltillgång. Om arbetet delas upp i flera etapper är det viktigt att anläggningens aktuella status dokumenteras även mellan etapperna. Vid allt arbete i signalanläggningar ska kraven på kontroller och besiktningar i BVF uppfyllas. Observera speciellt kravet på att minst en behörig SISÄ-kontrollant eller ibruktagandebesiktningsman ska närvara vid allt arbete i signalanläggningar. 6.2 Återföring av frigjorda MDM-kort MDM-kort som frigörs i samband med optokonvertering av utdelsslingor ska återföras till Trafikverket Materialservice, eftersom all materiel till signalställverk modell 85 klassas som försörjningskritiskt, se TRV 2011/ I detta beslut finns även en rutin som beskriver hur återföring av materiel som har frigjorts i anläggningsprojekt ska genomföras. 6.3 ODF:er Om det finns plats i byggnaden bör en ODF avsedd för 19 -rack med Trafikverkets artikelnummer användas. Den inomhuskabel som förkontakteras i ODF:en kan beställas i valfri längd upp till 30 meter på Trafikverkets artikelnummer Ett alternativ är att välja en ODF med 30 meter förkontakterad inomhuskabel med Trafikverkets artikelnummer ODF:er avsedda för väggmontage med Trafikverkets artikelnummer kan användas vid platsbrist. 6.4 Optofiber Det krävs två dedikerade optofibrer per utdelsslinga: en för sändning och en för mottagning. Fibrerna ska vara av typen singelmod 9/125 μm och längden kan uppgå till cirka 40 km med en länkbudget på 29 db. Våglängden på den optiska utdelstransmissionen är nm. Eftersom det sällan finns optofiber mellan ställverk och utdelskurar/-kiosker måste omskarvning av befintliga kablar eller nyanläggning av optokabel göras. Fibrer som används i samband med optokonvertering av utdelsslingor ska vara dedikerade för signaländamål, med undantag för användning av befintliga fibrer med hjälp av passiva WDM-splittrar, se avsnitt (21)

10 Optofiber (svartfiber) avropas som Fiberpartjänst från Trafikverket ICT. Därefter tillhandahåller Trafikverket ICT förbindelser (fiberpar) mellan begärda anslutningspunkter (ODF:er). Anläggningsägaren ska i samband med avrop ange sina krav på redundans, se kapitel 8. Baserat på tekniska krav och kostnader beslutar Trafikverket ICT om befintliga optokablar kan användas eller om nya behöver förläggas. Nya optokablar ska innehålla minst tolv fibrer och kunna förläggas direkt i mark eller i kabelrännor. Lämplig kabel har Trafikverkets artikelnummer En bra dialog mellan anläggningsägaren, Trafikverket ICT och FO Teletransmission är synnerligen viktig i samband med bedömningen av hur tillgången till optofiber ska realiseras för respektive ställverk. Även framtida planer för optokabelnät och signalställverk ska beaktas. 6.5 Passiva WDM-splittrar Användning av passiva WDM-splittrar innebär att en enda fiber kan användas för såväl teletransmission som utdelstransmission samtidigt. På så sätt kan fibrer i befintliga kablar användas, exempelvis ut till en försignal, när det finns optisk mellanortskabel längs den aktuella sträckan. Eftersom teletransmission i vissa fall använder våglängden nm och utdelstransmissionen nm kan passiva WDM-splittrar användas på befintliga fibrer. Det är dock viktigt att de olika våglängderna beräknas noga med avseende på effektnivåer och länkbudget, eftersom höga uteffekter och nivåskillnader mellan de olika optiska signalerna annars kan innebära att de inkopplade utrustningarna stör varandra trots att de använder olika våglängder. Utdelar till signalställverk modell 85 saknar unik identitet. Därför är det viktigt att säkerställa att inget närliggande ställverk oavsiktligt nås av utdelstransmissionen när WDM-splittrar används. Transportstyrelsen har beslutat att införande av passiva WDM-splittrar för utdelstransmission för signalställverk modell 85 är undantaget från godkännande enligt TSFS 2010:116, se TRV 2011/ Dubbelriktade WDM-splittrar avsedda för våglängderna och nm har Trafikverkets artikelnummer FO Teletransmission måste godkänna all användning av passiva WDM-splittrar. Trafikverket ICT ansvarar för installation av passiva WDM-splittrar i Trafikverkets optokabelnät. 6.6 Kabelförläggning Oavsett om det optokabelnät som används för utdelsslingor till signalställverk modell 85 är unikt för signaländamål eller en del av Trafikverkets teletransmissionsnät ska kraven på kabelförläggning i BVS uppfyllas. Därigenom säkerställs att anläggningen får tillräckligt hög kvalitet samt att reservkablar och annan materiel som kan behövas i samband med felavhjälpning finns tillgänglig. Enligt BVS gäller generellt att PE-mantlad, vaselinfylld utomhuskabel inte får tas in mer än 5 meter inomhus. Detta innebär att om kabeln ska installeras längre sträckor inom en och samma byggnad måste den skarvas med en icke vaselinfylld inomhuskabel med flamskyddad mantel. En skarvbox, där inomhuskabeln skarvas ihop med utomhuskabeln, ska antingen placeras i en kabelbrunn utanför byggnaden eller på en lämplig vägg inuti byggnaden. De olika byggsätten beskrivs i BVS (21)

11 I BVS finns dessutom hänvisningar till andra standarder, exempelvis BVS , som beskriver kabelförläggning och BVS , som ställer krav på mätningar i samband med installation samt drift och underhåll av optokabel. 6.7 Kabelmärkning, -markering och -utsättning Märkning, markering och utsättning av optokabel för utdelstransmission ska utföras enligt BVS Kabelns tekniktillhörighet i BVS är Tele (T), eftersom den förvaltas av FO Teletransmission. 6.8 Märkning av patch-kablar och ODF:er Patch-kablar För att underlätta vid felavhjälpning och undvika förväxling krävs märkning av patch-kablar enligt exemplet i figur 3. Nedan följer en beskrivning av de olika märkningarna. Den ände av patch-kabeln som ansluter till ODF:en ska märkas med sling- och anläggningsnummer och båda fibrerna ska märkas med fibernummer och riktning (N står för ned och U för upp). Den ände av patch-kabeln som ansluter till MDM-OT-kortet ska märkas med slingnummer och kortplats och båda fibrerna ska märkas med fiberbenämning tillsammans med TX/RX (TX respektive RX står angivet på MDM-OT-kortets anslutningar). Om MDM-OT-kortet sitter i ställverksdatorn ska slingnummer tillsammans med A/B (A- respektive B-sida i ställverket) anges i stället för kortplats. Märkning av en patch-kabel för slinga 1 som ansluter till MDM-OT-kortet i ställverkets A-sida får då följande märkning: Slinga 1 / MDM 1A. Avser MDM-OT-kort på kortplats 6 i KC-magasin TX RX 1U / TX 2U / RX SINGA 7 / MDM pl 6 Fibernummer och riktning SLINGA 7 / Anl U 2U Ansluts till ODF MDM-OT-kort Figur 3: Exempel på märkning av patch-kabel ODF:er För att underlätta vid felavhjälpning och undvika förväxling av patch-kablar krävs märkning av ODF:erna enligt exemplet i figur 4. Nedan följer en beskrivning av de olika märkningarna. 11 (21)

12 En ODF-benämning utgörs av rad-, stativ- och löpnummer. En väggmonterad ODF får alltid radnummer 00 och stativnummer 00 följt av ett tvåsiffrigt löpnummer som är unikt för siten. Site är FO Teletransmissions benämning på teknikutrymmet och inom parentes ska FO Signalställverks benämning på teknikutrymmet stå tillsammans med eventuella skåpnummer för skåp i teknikutrymmet. Anslutningarna för patch-kablarna ska märkas med fibernummer och riktning (N står för ned och U för upp). Identiteten på en transmissionsförbindelse (förbindelsenamn) enligt exemplet i figur 4 utgörs av följande information (förklaringar inom hakparentes): Bro/C6-Bro/C7[kopplingspunkter] SF[svartfiber]001[löpnummer]:UTDS[utdelsslinga] Löpnumret räknas upp när flera förbindelser går mellan samma kopplingspunkter (siter). Efter transmissionsförbindelsernas identitet (förbindelsenamn) ska det stå vilken slinga förbindelsen används till och inom parentes mot vilket teknikutrymme (FO Signalställverks benämning) förbindelserna går, exempelvis / Slinga 7 (mot Kur 9). ODF Anl Site Bro.C6 (Kur 7, skåp 307) Varning 2U 1U Bro/C6-Bro/C7 SF001:UTDS / Slinga 7 (mot Kur 9) 6U 5U Bro/C6-Bro/C7 SF002:UTDS / Reserv (mot Kur 9) 2N 1N Bro/C6-Bro/C3 SF001:UTDS / Slinga 7 (mot Kur 3) 6N 5N Bro/C6-Bro/C5 SF001:UTDS / Reserv (mot Kur 5) Figur 4: Exempel på märkning av ODF Väggmonterad ODF 6.9 Dokumentation Signalställverk Signalställverkets dokumentation sträcker sig till och med de optiska patch-kablarna som ansluter till ODF:erna. Dokumentationen ska uppdateras så att alla förändringar framgår tydligt och att kraven på kontroller i BVS uppfylls. Tänk på att även beställa uppdatering av förbindningsunderlag och materiallistor för signalställverket från Bombardier. Till hjälp finns följande bilagor: Bilaga 1 är en stomritning för optisk anslutning av koncentratorer. Bilagan, som är en CAD-fil (.dgn), kan erhållas genom att kontakta handläggaren för denna BVH. Bilaga 2 är ett exempel på en anläggningsunik ritning enligt bilaga 1. Bilaga 3 är ett exempel på optisk anslutning av en koncentrator, där ett MDM-kort är anslutet till Trafikverket ICT:s MUX (PCM-system). 12 (21)

13 Bilaga 4 är ett exempel på en utdelsslinga som går via optokabel och Trafikverket ICT:s MUX (PCM-system). Bilaga 5 är ett exempel på en kabelplan Optokabelnät I dokumentationen för optokabelnätet ingår optokablarna, ODF:erna och eventuella passiva WDMsplittrar. Trafikverket ICT ansvarar för att samtliga optokablar inklusive anslutna ODF:er dokumenteras i en utskarvningsplan (se exempel i bilaga 6) och registreras i IVAR. Trafikverket ICT tar ut anläggningsnummer för optokablarna samt sätter egna benämningar på de teknikutrymmen (siter) där optokablarna terminerar. Det är viktigt att både FO Signalställverks och FO Teletransmissions benämningar på berörda teknikutrymmen framgår av utskarvningsplanen. Endast de transmissionsförbindelser som ska vara aktiva blir tilldelade en identitet (förbindelsenamn) i IVAR. Med aktiva förbindelser menas de förbindelser som används till utdelsslingor. Normalt ska det också finnas åtminstone en aktiv reservförbindelse. I samband med införande av passiva WDM-splittrar ansvarar Trafikverket ICT för att dessa dokumenteras i IVAR som typ FIBERMUX. Se BVS för definitioner som ska användas i samband med dokumentering inom kommunikationskabelområdet Godkännande av Transportstyrelsen Något godkännande av Transportstyrelsen krävs inte i samband med optokonvertering av utdelsslingor till signalställverk modell 85, eftersom ställverkets funktion är oförändrad och ingen omprojektering av ställverket krävs. Optokonvertering av utdelsslingor likställs med aktiviteter enligt referensnummer SI-6 i BVC (21)

14 7 Nyanläggning av optiska utdelsslingor till signalställverk modell Signalställverk I samband med nyanläggning av optiska utdelsslingor till signalställverk modell 85 ska koncentratorer av typen /7 med Trafikverkets artikelnummer användas. Koncentratorerna innehåller CON-kort av typen ROF /104 och MDM-kort av typen 3NSS Eftersom MDMkorten saknar optiskt gränssnitt måste de ersättas med MDM-OT-kort av typen 3NSS , som har Trafikverkets artikelnummer Även i ställverksdatorn ersätts befintliga MDM-kort med MDM-OT-kort, se figur 2. Mellan MDM-OT-korten och ODF:en ansluts optiska patch-kablar (en för sändning och en för mottagning) av lämplig längd. Kontakteringen på MDM-OT-korten är av typen SC/UPC. Lämpliga patchkablar (dubbel 2 10/125) i olika längder (1-25 meter) finns på Trafikverkets artikelnummer Valfri längd kan fås genom att beställa patch-kabel på Trafikverkets artikelnummer och önskat antal meter kabel på Trafikverkets artikelnummer Vid allt arbete i signalanläggningar ska kraven på kontroller och besiktningar i BVF uppfyllas. Observera speciellt kravet på att minst en behörig SISÄ-kontrollant eller ibruktagandebesiktningsman ska närvara vid allt arbete i signalanläggningar. 7.2 Återföring av frigjorda MDM-kort Se avsnitt ODF:er Se avsnitt Optofiber Se avsnitt Passiva WDM-splittrar Se avsnitt Kabelförläggning Se avsnitt Kabelmärkning, -markering och -utsättning Se avsnitt Märkning av patch-kablar och ODF:er Se avsnitt (21)

15 7.9 Dokumentation Se avsnitt Godkännande av Transportstyrelsen I samband med nyanläggning av optiska utdelsslingor till signalställverk modell 85 krävs Transportstyrelsens godkännande, eftersom ställverkets funktion förändras och omprojektering av ställverket krävs. Nyanläggning av optiska utdelsslingor likställs med aktiviteter enligt referensnummer SI-1 i BVC (21)

16 8 Redundans För att erhålla bästa möjliga tillgänglighet och driftsäkerhet ska man redan i planeringsskedet av en optokonvertering besluta hur utdelsslingans A- respektive B-sida ska framföras. Det finns följande tre alternativ: Bäst Utdelsslingans A- och B-sida framförs i skilda optokablar som är förlagda i skilda kanalisationer. Härigenom uppnås full redundans och skador på eller planerade arbeten i en kabel eller en kanalisation riskerar inte att stoppa utdelstransmissionen. Nackdelen är att anläggningskostnaden blir högre jämfört med alternativen Bra och Acceptabelt, speciellt när skild kanalisation inte finns tillgänglig längs med hela sträckan. Bra Utdelsslingans A- och B-sida framförs i skilda optokablar som är förlagda i samma kanalisation. Detta innebär att skador på eller planerade arbeten i en kabel inte riskerar att stoppa utdelstransmissionen. Däremot finns risk för att båda kablarna skadas i samband med brand, sabotage eller skador på kanalisationen. Acceptabelt Utdelsslingans A- och B-sida framförs i skilda fiberpar i samma optokabel. Detta är det klart sämsta alternativet, men kan accepteras på lågtrafikerade banor av ekonomiska skäl. Såväl skador på som planerade arbeten i en kabel riskerar att stoppa utdelstransmissionen helt. Här bör även beaktas att kabel nedplöjd i mark är bättre skyddad mot brand och sabotage än om den är förlagd i kanalisation. Även möjligheten att använda fiberpar i Trafikverkets ICT:s befintliga optokablar bör beaktas, i synnerhet för utbredda signalställverk och utdelsslingor som sträcker sig långt ut från bangården. Slutsats Vilket alternativ man ska välja bör slutligen avgöras genom riskanalys och kostnads-/nyttoanalys i samband med att beslutsunderlaget för respektive optokonvertering upprättas. 16 (21)

17 9 Utbildning Respektive anläggningsägare ska se till att berörd personal, i första hand signaltekniker, har kännedom och nödvändig kunskap om MDM-OT-kort. Detta inkluderar bland annat kunskap om renlighetskrav för optiska kontakter och böjradier för patch-kablar. 17 (21)

18 10 Roll- och ansvarsfördelning 10.1 Enhet Trafiksystem på avdelning Anläggningsutveckling Samordning och prioritering av utrustning Enhet Trafiksystem på avdelning Anläggningsutveckling ansvarar för all samordning och prioritering av utrustning till signalställverk modell 85. Ansvaret innefattar samordning av utbyggnad av utdelssystem JZU 840 samt reservdelsförsörjning Styrande och stödjande dokument Enhet Trafiksystem på avdelning Anläggningsutveckling ansvarar för uppdatering av föreskrifter, standarder och handböcker som rör signalställverk modell Tekniskt stöd Enhet Trafiksystem på avdelning Anläggningsutveckling tillhandahåller tekniskt stöd under hela processen från beslutsunderlag till idrifttagen optisk utdelsslinga. Stödet kan exempelvis gälla byggtekniska frågor eller hjälp med att tolka felstatistik. Tekniska frågor och problem som rör ställverk modell 85 hanteras dock av Bombardiers supportline, som kan kontaktas på något av följande sätt: Telefon: E-post: 10.2 Anläggningsägaren UBA Anläggningsägaren ansvarar för att en UBA upprättas i enlighet med BVR 1802 för ställverk där det finns behov av att optokonvertera en eller flera utdelsslingor. Beslut om optokonvertering baserat på upprättad UBA fattas i linjeorganisationen. Åtgärder enligt avsnitt 5.3 bör dock vidtas innan beslut om optokonvertering fattas Finansiering Såväl optokonvertering av utdelsslingor som nyanläggning av optiska utdelsslingor finansieras av berört underhållsområde Genomförande I stora drag ingår följande aktiviteter i samband med genomförandet av ett projekt efter startbeslut: 1. Framtagning av projekteringsunderlag (berörda utdelsslingor, koncentratorer och MDM-kort, förutsättningar för förläggning av optokablar med mera) 2. Upphandling av projektörer för signal, tele och mark 3. Projektering av bygghandlingar för signal, tele och mark 18 (21)

19 4. Upphandling av entreprenörer och besiktningsfunktioner (ibruktagandebesiktning och entreprenadbesiktning) 5. Beställning av material 6. Installation av skarvbrunnar och eventuell kanalisation (mark), kabelförläggning och installationsarbete (tele) samt eventuell nybyggnation av teknikutrymmen 7. Registrering av optokabelanläggning och aktiva förbindelser i IVAR 8. Eventuell installation av nya utdelsobjekt (signal) 9. Godkännande från Transportstyrelsen i samband med inkoppling av nya utdelsobjekt 10. Ibruktagning (ibruktagandebesiktning) 11. Demontering av bortkopplade delar av signalanläggningen (kopparbaserade utdelsslingor) 12. Slutbesiktning (entreprenadbesiktning) 13. Upprättning av förvaltningsdata 14. Utbyte/komplettering av anläggningsritningar Tänk på att beställa MDM-kort i ett tidigt skede eftersom leveranstiden kan vara lång. Projektet ska följa BVF och dess beslutssteg. Det ska finnas en säkerhetsplan och en säkerhetsbevisning baserat på denna standard. Som hjälp kan BVMall användas Drift och underhåll Respektive underhållsområde ansvarar för all utrustning som tillhör signalställverket inklusive optiska patch-kablar mellan MDM-kort och ODF:er. Efter ett ingrepp i en signalanläggning ska en kontrollbesiktning utföras av en behörig SISÄ-kontrollant. Se även avsnitt Dokumentation Respektive underhållsområde ansvarar för att dokumentationen av signalställverket är fullgod efter genomfört projekt. I första hand är det slingritningar, kabelplaner och ritningar för berörda teknikhus, skåp, kurar och kiosker som påverkas. För att underlätta vid felavhjälpning bör respektive underhållsområde komplettera ställverkets dokumentation med den/de utskarvningsplaner som har tillkommit. För ytterligare information, se avsnitt Trafikverket ICT Optofiber Trafikverket ICT ansvarar för att tillhandahålla förbindelser (fiberpar) efter avrop av Fiberpartjänst (svartfiber). Baserat på tekniska krav och kostnader beslutar Trafikverket ICT om befintliga optokablar kan användas eller om nya behöver förläggas. 19 (21)

20 För ytterligare information, se avsnitt Drift- och underhåll Trafikverket ICT ansvarar för drift och underhåll av optokablar, ODF:er och passiva WDM-splittrar. Eftersom ingen övervakning av fibrerna ingår i tjänsten Fiberpartjänst från Trafikverket ICT är det oftast en signaltekniker hos en underhållsentreprenör som upptäcker ett fel på tjänsten i samband med felavhjälpning. Detta innebär att signalteknikern måste ta kontakt med NOC:en för att få felet avhjälpt. Efter att felet har avhjälpts ska NOC:en återrapportera till underhållsentreprenören Dokumentation Trafikverket ICT ansvarar för att dokumentationen av optokabelnätet är fullgod efter genomfört projekt. I samband med förläggning av optokabel ansvarar Trafikverket ICT för att varje kabel inklusive anslutna ODF:er dokumenteras i en utskarvningsplan och registreras i IVAR. Eventuella passiva WDM-splittrar ska också registreras i IVAR. För ytterligare information, se avsnitt (21)

21 11 Referenser I denna BVH refereras till följande dokument: CNJ Usv Tillämpningsinformation för KC (leverantörsdokumentation) 1537-ROF /1 Driftsättningsinstruktion för modemkort (leverantörsdokumentation) BVC 1509 Vägledning för anläggningsgodkännande enligt JvSFS 2006:1 BVF BVF BVR 1802 BVS BVS BVS BVS BVS BVS BVMall TRV 2010/ TRV 2011/13173 Kabelsystem. Krav på behörighet i samband med arbete med kabelsystem Teknisk säkerhetsstyrning. Arbete med signalanläggningar Underhållsbehovsanalys (UBA). Beslutsunderlag för underhållsåtgärd Kabelsystem. Märkning, markering och utsättning av kabelanläggningar Mätning på optokabel med singelmodfiber Kabelsystem. Definitioner som ska användas i samband med dokumentering inom kommunikationskabelområdet Kabelsystem. Kabelförläggning Kabelsystem. Passiva, dubbelriktade WDM-splittrar för våglängderna och nm Kabelsystem. Byggstandard för optokabelanläggningar med singelmodfiber Säkerhetsplan och säkerhetsbevisning. För signaltekniska anläggningsprojekt Slutbeställning av högvolymsartiklar till utdelssystem JZU840 för signalställverk modell 85 Ansökan om godkännande av järnvägsinfrastruktur enligt TSFS 2010:116 behöver inte sökas för Trafikverkets införande av optiska fibersplitters för utdelskommunikation för signalställverk modell 85 TRV 2011/23892 Beslut avseende återföring av material till signalställverk modell 85 TSFS 2010:116 Transportstyrelsens föreskrifter om godkännande av delsystem för järnväg 21 (21)

22 12 Bilagor Till denna BVH hör följande bilagor: 1. Stomritning c: Utdelsskåp, plats 8, KC 2. Ritning , blad 081: Toresta, kur 201, plats 8, KC 0 3. Ritning , blad 081: Toresta, skåp 209, plats 8, KC 0 4. Ritning , blad 6: Bålsta, transmissionsslinga 5 5. Ritning , blad 1: Toresta, kabelplan (huvudkablar) 6. Ritning , bladen : Kungsängen - Bro, anl , slingkabel 1, signal 22 (21)

23 Bilaga 1: Stomritning c: Utdelsskåp, plats 8, KC

24 Bilaga 2: Ritning , blad 081: Toresta, kur 201, plats 8, KC 0

25 Bilaga 3: Ritning , blad 081: Toresta, skåp 209, plats 8, KC 0

26 Bilaga 4: Ritning , blad 6: Bålsta, transmissionsslinga 5

27 Bilaga 5: Ritning , blad 1: Toresta, kabelplan (huvudkablar)

28 Bilaga 6: Ritning , bladen : Kungsängen - Bro, anl , slingkabel 1, signal

29

30