Översiktlig granskning av hur kommunstyrelsen fullgör sin uppsiktsplikt

Transkript

1 Revisionsrapport* Stadsrevisionen i Örebro kommun Översiktlig granskning av hur kommunstyrelsen fullgör sin uppsiktsplikt Februari 2008 Lars Meyer *connectedthinking

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund och revisionsfråga...4 Uppdragets genomförande...5 Allmänt om kommunstyrelsens uppsiktsplikter enligt 6 kap 1 kommunallagen (KL)...5 Dåvarande Kommunförbundets underlag för lokala bedömningar av kommunstyrelsereglementen och uppsiktsplikten...6 Örebro kommuns formella anpassning till KL:s krav på uppsikt...7 Vilken information har KS inhämtat när det gäller nämnderna?...9 Vilken information har KS inhämtat när det gäller bolagen i koncernen?...9 Vilken information har nått KS från övriga juridiska personer?...10 Bedömningar...11

3 Sammanfattning Revisorerna i Örebro kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att inom ramen för kommunens grundläggande skyldighet att ansvara för styrbarhet av hela den kommunala verksamheten granska hur kommunstyrelsen (KS) fullgör den skyldighet som åläggs den i 6 kap 1 kommunallagen att utöva uppsikt över nämndernas, de av kommunen hel- och delägda bolagens verksamhet och detsamma beträffande kommunalförbund i vilka kommunen är medlem. Nedan sammanfattas granskningsresultatet och förslag till förbättringar. Kommunstyrelsen har inte formaliserat sin uppsiktsplikt. Vi bedömer att kommunstyrelsens nuvarande former för uppföljning och rapportering inte är tillräcklig med avseende på uppsikt över de kommunala företagen. Hanteringen av nämnderna är bättre men inte i alla avseenden tillfredsställande. Det finns anledning att överväga om inte kommunstyrelsereglementets formuleringar när det gäller uppsikt över nämnder och bolag borde omformuleras med samma slags ordval och frekvensangivelser. Med hänsyn till att kommunstyrelsereglementet även efter eventuella justeringar kommer att beskriva uppsiktsplikten i allmänna termer bör KS själv i beslut formulera hur styrelsen skall fullgöra uppsiktsplikten. Kommunstyrelsereglementet bör kompletteras med tillsyn även över kommunalförbund. Programnämndernas reglementen bör kompletteras med skyldighet att på visst sätt hålla KS informerad. Informationsskyldigheten för driftnämnderna måste formuleras så att den överensstämmer med den skyldighet KS enligt sitt reglemente har att hålla sig informerad om. Bolagens skyldigheter att lämna information till KS bör formuleras så att den överensstämmer med den skyldighet KS enligt sitt reglemente har att hålla sig informerad om. Det är kommunalrättsligt tveksamt om kommunstyrelsens uppsiktsplikt kan fullgöras genom att inte alla nämnder lämnar information till styrelsen utan att den på något sätt sammanförs i programnämnderna utan särskild redovisning av driftnämnderna. 3

4 Det går inte att med bestämdhet hävda någon speciell frekvens när det gäller det sätt på vilket nämnderna skall lämna information till KS med den formulering KL och reglementet har. Tre årliga redovisningar, utöver årsredovisningen, kan möjligen således vara tillräckligt. Uppsikten när det gäller koncernbolagen har inte fungerat under 2006 och Detta gäller såväl ekonomi- som verksamhetsdelen. En ekonomirapportering oftare till kommunens ekonomiförvaltning bör övervägas. Med undantag för kommunalförbundet Nerikes Brandkår tycks uppsikten ha varit bristfällig såvitt avser övriga juridiska personer i vilka kommunen har ägarandel. Detta åtminstone med utgångspunkt i kommunstyrelseprotokollen under 2006 och Bakgrund och revisionsfråga Revisorerna i Örebro kommun har givit Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers uppdraget att inom ramen för kommunens grundläggande skyldighet att ansvara för styrbarhet av hela den kommunala verksamheten granska hur kommunstyrelsen (KS) fullgör den skyldighet som åläggs den i 6 kap 1 kommunallagen att utöva uppsikt över nämndernas, de av kommunen hel- och delägda bolagens verksamhet och detsamma beträffande kommunalförbund i vilka kommunen är medlem. Mer preciserat är uppdraget fokuserat på hur kommunstyrelsen formaliserat sin uppsiktsplikt genom beslut, hur återrapporteringen sker från de objekt som skall utsättas för uppsikt och att vad som faktiskt äger rum kan uppfattas som tillräckligt som kontroll och underlag för framtida styrning mot bakgrund av lag, reglementen, ägardirektiv m m. Till vad ovan sagts skall läggas att det informationsinhämtande som skall äga rum också skall skapa förutsättningar för kommunstyrelsen att mot bakgrund av sitt övergripande ledningsansvar kunna ingripa och hjälpa framförallt nämnder som i sin verksamhet har problem av ekonomiska eller andra skäl. Kommunallagen är något otydligare när det gäller motsvarande insats i förhållande till bolagen och kommunalförbunden, där fråga är om fristående juridiska personer, men en motsvarande ambition från kommunstyrelsens sida kan aldrig betecknas som olämplig. Den revisionsfråga som skall besvaras inriktas mot verksamhetens styrbarhet. Projektet omfattar följande granskningsmål: - Kommunstyrelsen har formaliserat sin uppsiktsplikt. 4

5 - Uppföljning och rapportering fungerar på avsett sätt så att styrelsen kan fullgöra sina uppgifter. - Kommunstyrelsen har tillräcklig uppsikt över den verksamhet som bedrivs av nämnderna, de kommunala företagen och kommunalförbund. Granskningen omfattar däremot inte bedömning av om uppställda mål, ändamål, riktlinjer och anvisningar i reglementen, bolagsordningar, ägardirektiv och förbundsordningar i ett styrningsperspektiv är optimalt utformade. Uppdragets genomförande Uppdraget har genomförts genom studier av en mängd dokument och intervjuer. Så har kommunstyrelsens ordförande tillika ledamot av styrelsen i Örebro Rådhus AB Staffan Werme, styrelseordföranden i Örebro Rådhus AB tillika 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Inger Högstöm-Westerling, kommunstyrelseledamoten tillika ledamot i styrelsen för Örebro Rådhus AB och ordförande i programnämnden Barn och utbildning Lennart Bondeson, kommunstyrelseledamoten tillika ledamot i styrelsen för Örebro Rådhus AB och ordförande i programnämnden Samhällsbyggnad tillika ledamot i styrelsen för ÖrebroBostäder AB Fredrik Persson samt kommunstyrelseledamoten tillika ledamot i styrelsen för Örebro Rådhus AB och ordförande i programnämnden Social välfärd Rasmus Persson intervjuats. Intervjun med Lennart Bondeson har skett över e-post. Bland tjänstemän har intervjuer genomförts med finanschef tillika vice verkställande direktören i Örebro Rådhus AB Anders Olsson, stadsjuristen Stefan Olsson och bolagsjuristen Michael Eriksson. I förhållande till dessa har också telefonsamtal och e-post förekommit. För att säkerställa att genomgången av kommunstyrelsens protokoll under 2006 och 2007 inte misstolkats har ett telefonsamtal också utväxlats med kommunstyrelsens sekreterare. Allmänt om kommunstyrelsens uppsiktsplikter enligt 6 kap 1 kommunallagen (KL) Redan i 1977 års kommunallag ålades kommunstyrelsen en skyldighet att utöva uppsikt över nämndernas verksamhet även om uttrycket var att ha överinseende över. Av förarbetena framgick inte närmare vad som avsågs med detta. Däremot framhölls att överinseendet också kunde avse de kommunägda företagen. Svenska kommunförbundet tog fasta 5

6 på detta uttalande i sitt normalreglemente där kommunstyrelsen också ålades att utöva fortlöpande tillsyn över företagen. I 1991 års kommunallag infördes i 6 kap 1 KL uttrycket uppsikt över och en sådan ålades kommunstyrelsen såväl avseende nämnder som hel och delägda företag och senare också över kommunalförbund i vilka kommunen var medlem. Paragrafen är uppdelad i två stycken där kommunstyrelsens ledande funktion och ansvar för samordning av kommunens förvaltning tillsammans med uppsikten över nämnderna utgör första stycke. Det andra stycket beskriver endast uppsikten över företagen och kommunalförbunden. Ingenting särskilt sägs om denna uppdelning i förarbetena. En tolkning av detta skulle kunna vara att kommunstyrelsen enligt lag inte har att försöka utöva ledning över företagen eller att samordna deras verksamhet. Tolkningen kan säkert diskuteras men praktiskt måste vara att denna senare funktion i så fall för tydlighetens skull bör uttryckas i kommunstyrelsereglementet. Uppenbart måste emellertid vara att sådan ledning inte är detsamma som ägarstyrning. Skall någon sådan äga rum måste det uttryckas på ett mycket tydligare sätt i reglementet. Förarbetena till 1991 års kommunallag utvecklar inte på något sätt vad uppsikten skall innebära. Att avsikten är att kommunstyrelsen skall skapa sig en bild av hur förhållandena är i de objekt som skall förvaltningskontrolleras är givetvis uppenbar. Men med den utformning lagen har ankommer det i stor utsträckning på kommunen själv att bestämma vad uppsikten skall bestå av och med vilken frekvens. Dåvarande Kommunförbundets underlag för lokala bedömningar av kommunstyrelsereglementen och uppsiktsplikten I dåvarande Kommunförbundets underlag för lokala bedömningar för reglemente för kommunstyrelse och nämnder från 1991 har av någon anledning uppsikten beskrivits annorlunda när det gäller nämnderna och när det gäller företagen. För nämnderna gäller en övervakning av att de av fullmäktige uttryckta målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs och att den löpande förvaltningen handhas rationellt och ekonomiskt. Så uttrycks det i vart fall i förbundets skrift i ämnet av Företagen däremot skall utsättas för en fortlöpande uppsikt avseende verksamheten främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen. Det finns anledning att fråga sig varför formuleringarna så avviker från varandra. Det förhåller sig givetvis så att när det gäller nämnderna hade man vid denna tid i stor utsträckning en mer nära uppsikt genom budgeten än över företagen. Detta kan också vara förklaringen till att man uttryckt en frekvens när det gäller informationsinhämtandet från företagen genom användandet av uttrycket fortlöpande. Bolagen, som är egna juridiska personer, ligger utanför den mer absoluta kontrollen inom kommu- 6

7 nen och deras goda bestånd kan sägas vara mer beroende av ekonomiska förhållanden än vad som gäller en nämnd i kommunen. Begreppet fortlöpande är dessutom en term enligt aktiebolagslagen som inom näringslivet oftast tolkas som månatlig när det gäller ekonomiredovisning. Mot bakgrund av vad som beskrivits finns möjligen anledning att utgå ifrån att rapporteringen från företagen till kommunstyrelsen skall ha en högre frekvens än vad som gäller nämnderna. Detta då med tillämpning av dåvarande Kommunförbundets underlag och som en tolkning varom man inte kan vara helt säker. Örebro kommuns formella anpassning till KL:s krav på uppsikt I det avseende som här behandlas har fullmäktige i Örebro kommun i huvudsak använt sig av dåvarande Kommunförbundets formulering. Man har när det gäller uppsikten över nämnderna utelämnat hur ekonomin efterlevs men detta kan sägas läkas av att man ålagts att informera kommunfullmäktige om den ekonomiska ställningen i nämnderna. Man har vidare utelämnat förbundets formulering om att övervaka att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt. Vidare nämns inte uppsikten över kommunalförbunden. KS skall således hålla sig informerad såväl rörande verksamhet som ekonomiska förhållanden i nämnder, företag och kommunalförbund. KS har, enligt de uppgifter vi fått fram, inte fattat något beslut om hur uppsikten faktiskt skall vara utformad. Inte heller återfinns något beslut i ämnet i det sätt på vilket KS redovisat sina protokoll under 2006 och När det gäller nämnderna innehåller reglementet för Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, vilken nämnd inte är underordnad någon av de s k programnämnderna, en skyldighet att hålla KS informerad om hur verksamheten utvecklas och hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret. Motsvarande formulering återfinns i samtliga nämnder underordnade programnämnderna med den skillnaden att mottagare av samma information inte är KS utan respektive programnämnd. När det gäller programnämnderna återfinns ingenting om någon rapporteringsskyldighet gentemot KS. När det gäller företagen i bolagskoncernen är den formella uppläggningen i ägardirektiven tydlig. Däremot har kommunen i denna relation inte använt sig av den formulering som återfinns i kommunstyrelsereglementet. Där talas om en fortlöpande uppsikt över heloch delägda bolag främst vad gäller ändamål, ekonomi och uppställda direktiv men också i avseenden på övriga förhållanden av betydelse för kommunen. I ägardirektiven talas när det gäller dotterbolagen i stället om att hålla moderbolaget Örebro Rådhus AB löpande informerad om sin verksamhet och om åtgärder av större vikt. Det är således inte KS som 7

8 skall ha informationen utan moderbolaget och detta skall också ske när moderbolaget gör framställning om det. När det gäller moderbolaget sägs i ägardirektivet att bolaget skall hålla kommunstyrelsen löpande informerad om både sin egen och dotterbolagens verksamhet och om åtgärder av större vikt. När det gäller dotterbolaget Örebroporten Fastigheter AB, som ju i sin tur är moderbolag till Fastighets AB Klädeshandlaren, åläggs bolaget att lämna information även om det senare bolaget. Samtliga bolag har därutöver en bestämmelse i sina bolagsordningar som möjliggör för KS att själv gå in i bolagen och ta del av bolagens handlingar och räkenskaper samt skaffa sig information om bolagets verksamhet för det fall inte hinder föreligger p g a författningsreglerad sekretess. Uppläggets konstruktion är således att KS utnyttjar moderbolaget för informationsinhämtande och att det förutsätts att denna information vidareförmedlas till KS. Enligt förbundsordningen för kommunalförbundet Nerikes Brandkår skall förbundet bereda medlemmarna tillfälle att yttra sig över förbundets förslag till budget. Medlemmarna skall också få minst en delårsrapport redovisande det ekonomiska utfallet och en resultatprognos för helåret. Vidare uppges från förbundet att dess ekonomi och verksamhet genomgås med medlemskommunernas ekonomichefer fyra gånger årligen. Beträffande länstrafikbolaget gäller endast enligt det s k Uppdragsavtalet att landstingsstyrelsen och kommunstyrelserna i respektive kommun äger rätt att ta del av bolagets räkenskaper och övriga handlingar samt i övrigt erhålla önskad information om bolagets bedrivna verksamhet. Här är således uppsiktsplikten annorlunda formulerad och förutsätter ett initiativ från KS. Ett förhållande som måste uppmärksammas är att vad KS åläggs enligt sitt reglemente när det gäller uppsikten inte uttrycks på samma sätt i reglementena för nämnderna och bolagen i bolagskoncernen. Precisionen varierar och detta gäller framförallt bolagssidan där endast begreppet verksamhet förekommer och inget om ändamål och direktiv. Dåvarande Örebromark AB, numera Örebro Rådhus AB, beslutade den 15 november 2004 om formerna för regelbunden information till kommunstyrelsen med hänvisning till 3 gällande ägardirektiv. I beslutet sägs att protokoll från bolagsstämma och styrelseprotokoll skall anmälas till nästföljande kommunstyrelsesammanträde. Vidare sägs att protokoll från bolagsstämma och styrelsesammanträde i dotterbolagen elektroniskt skall tillställas Örebromark AB, varifrån de elektroniskt skall översändas till ledamöterna i styrelsen för Örebromark AB. I beslutet sägs också att resultatkrav för moderbolaget skall ingå som del i årsbudgeten, att delårsrapport för moderbolaget skall redovisas för KS antingen som en del av kommunens delårsrapport eller som en särskild rapport. Slutligen sägs att årsredovisningar från koncernbolagen skall redovisas som särskilt ärende till KS. Vid genomgång av kommunstyrelseprotokollen för 2006 och 2007 har ingen anmälan av styrelseprotokoll 8

9 från Örebro Rådhus AB kunnat återfinnas. Enligt uppgift skall dock sådan rapportering ägt rum under Saken har inte kontrollerats. Vilken information har KS inhämtat när det gäller nämnderna? I kronologisk ordning får kommunstyrelsen information från nämnderna i årsredovisningen i mars månad samt därefter resultatprognos 1 i maj månad i samband med budgetbehandlingen. Därefter följer delårsrapporten i oktober tillsammans med prognos 2. I december slutligen presenteras en bokslutsprognos benämnd prognos 3. Vad beträffar årsredovisningen för 2006 beskrivs nämndernas verksamhet fullödigt med det undantaget att de s k driftnämnderna under programnämnderna inte redovisas för sig. Detta förhållande har tidigare uppmärksammats av revisorerna. Den ekonomiska redovisningen är också fullödig. Resultatprognos 1 för 2007 som behandlas i maj innehåller en god ekonomisk redovisning av nämndernas verksamhet och även driftnämnderna behandlas. Däremot finns ingen information om bolagen. Budgeten för 2008, som behandlas vid samma tillfälle, lämnas här därhän. Vad därefter beträffar delårsrapporten för 2007 med prognos 2 redovisas verksamheten för nämndernas utfall för prioriterade mål i budgeten för Driftnämndernas ekonomiska situation redovisas övergripande. Om man bortser från årsredovisningen, vars huvudsyfte inte är att tillgodose den uppsikt som regleras i 6 kap 1 kommunallagen, förekommer redovisning av nämndernas verksamhet vid tre tillfällen under året. Genomgången av kommunstyrelseprotokollen ger heller ingen annan bild. På vilket sätt programnämnderna ålagts att förse kommunstyrelsen med information när något sådant åläggande inte återfinns i deras reglementen har inte framgått. Eftersom redovisning återfinns i de ovan nämnda dokumenten har rapporteringen ändå fungerat. Vilken information har KS inhämtat när det gäller bolagen i koncernen? När det gäller bolagskoncernen har kommunstyrelsen som särskilt ärende i mars 2007 behandlat årsredovisningen med koncernredovisning för Örebro Rådhus AB tillsam- 9

10 mans med årsredovisningar för åtta helägda dotterbolag och ett s k intressebolag. Därefter förekommer en redovisning av kommunens delårsrapport i oktober tillsammans med prognos 2. Moderbolagets delårsrapport tycks i vart fall inte ha redovisats i kommunstyrelsen men den bör ha hanterats av förvaltningen eftersom den på visst sätt redovisas i kommunens delårsrapport. Någon ytterligare redovisning rörande koncernens bolag tycks inte ha förekommit såvitt protokollen från kommunstyrelsen utvisar. Årsredovisningen för bolagen uppfyller alla lagens krav. I förvaltningsberättelsen för Örebro Rådhus AB berörs inte den samordningsuppgift rörande koncernen som bolagsordning och ägardirektiv anger. Enligt uppgift från ansvarig tjänsteman avser samordningen endast ekonomi; ett område där det säkert råder god rationalitet. ÖrebroBostäder AB har en utomordentligt fyllig beskrivning av sin verksamhet av ett slag som borde kunna vara riktmärke för alla kommunala bolag överhuvudtaget. Ägardirektiven återges men däremot talas inte om några verksamhetsmål uppställda av ägaren. Egna s k fokusmål behandlas dock. Övriga bolag har en lägre ambitionsnivå än bostadsbolaget men beskriver i allmänhet sina ägardirektiv. Inga påståenden om förekomsten av verksamhetsmål uppställda av ägaren förekommer här heller. Detta förhållande är intressant av det skälet att det i kommunens årsredovisning för 2006, beträffande samtliga bolag i koncernen, anges att bolagens verksamhet bedöms överensstämma med kommunens mål. Om man härmed endast åsyftar ekonomi stämmer det men i det material som ställts till utredarens förfogande finns inga verksamhetsmål uppställda utan endast ändamål, vilket är riktningar. Målen utgör någon slags mätbar punkt på riktningen. I resultatprognosen i maj omnämns inte bolagen och i delårsrapporten i oktober redovisas övergripande ekonomin för koncernens bolag. När det gäller verksamheten återges egentligen endast ägardirektivens formuleringar. Vilken information har nått KS från övriga juridiska personer? Länstrafiken Örebro AB behandlas i årsredovisningen för 2006 såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt och på samma sätt i delårsrapporten. Genomgången av kommunstyrelsens protokoll för 2006 och 2007 redovisar att protokoll från länstrafikens ordinarie bolagsstämmor anmälts vid två tillfällen och vid ett tillfälle ett styrelseprotokoll. Här bör uppmärksammas att bolaget i sina styrdokument inte har någon skyldighet att informera ägarna. Ägarna har däremot rätt att gå in i bolaget genom styrelserna i landstinget och kommunerna. Något sådant tycks inte ha ägt rum att döma av kommunstyrelsens proto- 10

11 koll. Tilläggas skall att länstrafiken hanteras av programnämnd Samhällsbyggnad. Vilken information denna nämnd tillhandahålls har inte undersökts men länstrafikens ekonomi redovisas i prognos 1 för Övriga företag som behandlas övergripande i årsredovisningen är Kommuninvest ekonomisk förening, Mälarbanans Intressenter AB, Stiftelsen Activa och Örebro Läns Trädgårds AB. Som anmälda handlingar i kommunstyrelsens protokoll finns årsstämmoprotokoll från Mälaröbanans intressenter AB och Örebro Läns Trädgårds AB. I övrigt förekommer ingenting enligt kommunstyrelsens protokoll rörande dessa företag. När det gäller kommunalförbundet Nerikes Brandkår återfinns en beskrivning i årsredovisningen. I övrigt kan om detta förbund sägas att det fullgör sina skyldigheter att hålla kommunen informerad på ett utmärkt sätt vilket framgår av kommunstyrelsens protokoll. Bedömningar Om man börjar med det grundläggande borde det finnas anledning att överväga om kommunstyrelsereglementet inte borde omformuleras när uppsikten beskrivs så olika när det gäller nämnder och bolag. Samma nomenklatur borde eftersträvas för att markera att ur kommunstyrelsens uppsiktsperspektiv är det lika viktigt att inhämta information från nämnderna som från företagen eftersom de fyller samma funktion som instrument för kommunens politiska ambitioner. Detta torde gälla även om kommunstyrelsereglementet i huvudsak följer dåvarande kommunförbundets förlaga. Med utgångspunkt från nuläget bör kommunstyrelsens reglemente ges tillägget att även kommunalförbund i vilka kommunen är medlem i skall vara objekt för kommunstyrelsens uppsikt. Likaså framstår det som rimligt att även programnämnderna i sina reglementen har en regel om skyldighet att på visst sätt hålla kommunstyrelsen informerad. Ett annat förhållande som måste uppmärksammas är att driftnämndernas informationsskyldighet i förhållande till programnämnderna inte är formulerad på samma sätt som reglementet för kommunstyrelsen när denna åläggs att inhämta information från nämnderna. Vad som sagts i föregående stycke gäller även bolagen i koncernen. Kommunstyrelsens åliggande såvitt gäller hel- och delägda bolag är i viss utsträckning preciserat i det att uppsikten skall avse hur ändamålet med bolagens verksamhet tillgodoses tillsammans med övriga direktiv samt kontroll av övriga händelser av betydelse för kommunen. I ägardirektiven talas endast om verksamhet vilket är ett begrepp som kan tolkas på olika sätt. Ett ex- 11

12 empel på detta är hur dåvarande Örebromark AB tolkade sin informationsskyldighet i beslutet den 15 november 2004 som redovisats ovan. Mot bakgrund av det sätt på vilket kommunstyrelsereglementet uttrycker uppsiktsplikten, d v s i övergripande termer, bör kommunstyrelsen genom beslut precisera hur förvaltningskontrollen skall utföras. Frekvens på informationsinhämtande, vad som skall redovisas och på vilket sätt bör läggas fast. Här skall för ordningens skull påpekas att enskilda individer i kommunstyrelsen inte är kommunstyrelsen utan denna är ett kommunalt organ bemannat på sätt fullmäktige bestämt. Det är alltså i det organet informationen skall finnas. Ett beslut i frågan är så mycket angelägnare eftersom programnämnderna inte har någon informationsskyldighet enligt sina reglementen. Om man bortser från årsredovisningen som egentligen bara, med vissa undantag vilka regleras i 4 kap 1 redovisningslagen, redogör för hur saker och ting varit under det föregående året får alltså kommunstyrelsen information från nämnderna tre gånger under ett kalenderår. Om en sådan frekvens överensstämmer med reglementets ord övervaka låter sig inte fastställas. I och för sig går det säkert att hävda att ett övervakande måste vara mer frekvent men att med bestämdhet hävda något sådant låter sig inte göra. Kommunens ekonomifunktion följer nämndernas ekonomiska utfall oftare än vid de fastställda tidpunkterna. Kommunen har ett mindre vanligt upplägg med programnämnder och underordnade driftsnämnder. Driftsnämnderna rapporterar enligt sina reglementen endast till programnämnderna och inte till kommunstyrelsen. Är man juridiskt formell kan man hävda att upplägget strider mot kommunallagen i det att bestämmelsen om kommunstyrelsens uppsiktsplikt omfattar befintliga nämnder i kommunen. Möjligheten att låta information från en underordnad nämnd s a s bearbetas genom programnämnd har i vart fall inte uttryckligt stöd i lagen. Om man sedan övergår till bolagssfären stöter man omedelbart på kravet att informationen rörande bolagen skall vara fortlöpande. Fortlöpande antyder en ordentlig frekvens dock utan att kommunalrätten tillhandahåller någon legaldefinition. I aktiebolagslagen infördes 1999 ordet fortlöpande när det gällde hur en bolagsstyrelse skulle hålla sig informerad om bolagets ekonomiska situation och om hur ett moderbolag skulle vara informerad om koncernens ekonomiska förhållanden. I propositionen till ändringarna (1997/98:99 s 206) kommenteras uttrycket så att styrelsen hela tiden håller sig informerad om bolagets ekonomiska förhållanden. Inom näringslivet tolkas detta oftast som månatligen. Nu är inte aktiebolagslagen kommunalrätt men sättet att definiera vad som avses måste åtminstone kunna vara vägledande. Konstaterandet måste då vara att kommunstyrelsen inte kan anses fortlöpande hålla sig informerad om bolagens ekonomiska förhållanden på sätt reglementet anger med två eller möjligen tre redovisningar under kalenderår. Med tanke på de aktiebolagsrättsliga kraven som redovisats bör det övervägas om bolagen oftare ska redovisa 12

13 resultatrapporter till kommunstyrelsens ekonomiförvaltning. Utvisar dessa någonting av anmärkningsvärd natur bör förvaltningen underrätta KS. När det gäller verksamhetsinformation d v s hur bolagen verkar som samhällsorgan är rapporteringen otillfredsställande. Det är egentligen endast i årsredovisningarna någonting sådant förekommer. Saken hade sett något bättre ut om Örebro Rådhus AB fullföljt beslutet från 2004 och redovisat sina och dotterbolagens protokoll vid nästkommande kommunstyrelsesammanträde. Detta sägs ha ägt rum 2005 och tidigare. Vad de juridiska personer beträffar som inte ingår i koncernen men i vilka kommunen har ägarandel tycks uppsikten vara bristfälligt genomförd att döma av protokollen. När det gäller kommunalförbundet Nerikes Brandkår måste inrapporteringen dock anses tillfredsställande. 13