I FOKUS: Juridik. » I trafikförordningen handlar det om tre olika nivåer då det är okej att bryta mot trafikregler.«

Transkript

1 NR RÄDDNINGSLEDAREN 30 ÅR I FOKUS: Juridik» I trafikförordningen handlar det om tre olika nivåer då det är okej att bryta mot trafikregler. Haverikommissionens rapport om branden i ett HVB-hem i Norrtälje 2013 är nu klar. Det är olyckligt när en pågående utredning får ändrade förutsättningar.«artikel: Att tolka vid räddningstjänst är dock inte självklar. SID 10 hot, Anthrax eller inte? SID ARTIKEL: Pulverbrev och pulver- 20 ARTIKEL: Myndigheter brast i tillsyn och tillstånd. SID 18 FRISKVÅRD: Hållbart yrkesliv hur då? SID 23 I ORDFÖRANDES HUVUD: Proppen ur 2015? SID 5

2 BRAND2015 VISBY MAJ INNEHÅLL Räddningsledaren # UR PROGRAMMET ARI RIABACKE VÅGA FATTA BESLUT! Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 30 ULRIKA JANSSON & ANDERS AXELSSON GÖRA HANDLÄGGARE AV BRANDMÄN OM MOTSTÅND I FÖRÄNDRINGSARBETE MANUEL KNIGHT UTVECKLA ORGANISATIONEN TILL ATT PRESTERA PÅ TOPP LARS-GÖRAN UDDHOLM FRÅN KATASTROF TILL ORDNAT KAOS SANDRA DANIELSSON & LARS ANDERMAN HUR FUNGERAR VÅRA HANDLINGSPROGRAM SOM STYRMEDEL? Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare: Ulf Lago ulf.lago@brandbefal.se Telefon SEMINARIER NINA LARSSON HAR VI FÖR SMÅ RÄDDNINGSTJÄNSTER? RIB RESURS I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD AVTAL OCH ARBETSTID MAKTENS RELATIONER SAMVERKAN MED FRIVILLIGORGANISATIONER SKOGSBRANDEN GJORDE VI RÄTT? JOHANNA KUMLIN ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING ROLF ATTERLING MISSING PEOPLE FRAMGÅNGSRIK FRIVILLIGHET & LITE TILL MEDELTIDA GÄSTABUD I SANKT NICOLAI PANELDISKUSSION MAT OCH UNDERHÅLLNING NÄTVERKSTRÄFFAR Redaktion: Ulf Lago, ulf.lago@brandbefal.se Cecilia Uneram, cecilia.uneram@svbf.se Per-Ola Malmqvist, po@utkiken.net Evelina Edström, evelina_em@hotmail.com Anders Jönsson, aj900525@hotmail.com Annonser & material: Tanja Nilsson, tanja@adviser.se Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, mattias@figur.se För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Xxxxxxx Nästa nummer utkommer 19 maj. Manusstopp 21 april. Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken. 5 I ORDFÖRANDES HUVUD: Proppen ur 2015? 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 7 I FOKUS: JURIDIK: Räddningskostnadsnämnden drar gränserna 8 I FOKUS: JURIDIK: Behövs tillstånd för att filma räddningsinsatser? 9 I FOKUS: JURIDIK: Etiska och juridiska dilemman med kamera 10 I FOKUS: JURIDIK: Okej att bryta mot trafikregler när beredskap behöver återställas? 11 I FOKUS: JURIDIK: Utbildning i konkurrens? 12 I FOKUS: JURIDIK: Ingrepp i annans rätt vem betalar? 13 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Suicidhopp från Västerbron ledde till åtgärder 16 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Räddningstjänsten larmas vid risk för suicid 17 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Larm: Hot om suicid 18 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Haverikommissionen: Myndigheter brast i tillsyn och tillstånd 20 NYA RISKER: Pulverbrev och pulverhot, Anthrax eller inte? 21 NYA RISKER: Försändelse med vitt pulver 22 LEDARSKAPSSKOLA: Nu kan duktiga ledare belönas 23 FRISKVÅRD: Hållbart yrkesliv hur då? 24 RVR-SKOLA: Försäkringsbranschens Restvärderäddning samverkar med Polismyndigheten 26 VÅRA KONFERENSER: Skadeplats. Mot framtiden! 26 VÅRA KONFERENSER: ISES OKTOBER 2015: International Safety Education Seminar 27 VÅRA KONFERENSER: BRAND2015. Flera bra skäl till att delta! 28 TAKTIK OCH TEKNIK: Standard för insatskort på personbilar 29 TILLSYN: För dig som gör tillsyn på hotell 30 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: Otydliga brandskyddskrav för samlingstält och tältlika byggnadsstrukturerd 31 KÅSERI: Varningsskyltar och minnen har bleknat, men omtanken består 32 LÄNSFÖRENINGAR: Skogsbranden i Västmanland; före under efter 34 STUDIENYTT:»En juridisk verktygslåda för räddningstjänst«läs mer och anmäl dig på RÄDDNINGSLEDAREN NR

3 I ORDFÖRANDES HUVUD HUR OFTA ÖVAR ERA STYRKELEDARE I SIN EGEN ROLL? INSATSDAG PÅ SRTC Kursen vänder sig till: Brandmän, styrkeledare och insatsledare Deltagande per kurs: Max 10 brandmän + 3 befäl vid 2 samtidiga styrkor annars 5 brandmän och 1 styrkeledare Kurslängd: 1 dag Kursinnehåll: Information om mål och genomförande Hela insatsstyrkan och organiseras och gör sig bered på insats Objekt iordningställs och aktiveras på övningsfältet Larminformation till styrkan enligt aktuell rutin/metod Insatsen genomförs, roller utanför insatsstyrkan spelas Insatsen utvärderas Proppen ur 2015? I DEN STUND du läser detta är vi inne på årets tredje månad. Under de två månader som gått, har flera saker hänt som sannolikt kommer påverka din vardag som brandbefäl i framtiden. Jag ska nämna några av dem: I början av februari kom ett betänkande från Försvarsutskottet. Utskottet föreslår att riksdagen ska tillkännage till regeringen som sin mening att tillsätta en särskild utredning för att slutföra arbetet med Alarmeringstjänstutredningen. Utskottet anser att denna utredning ska föreslå hur en sammanhållen myndighet för alarmeringstjänsten ska organiseras. Detta ligger i linje med de synpunkter som vi lämnade i vår remiss på Alarmeringstjänstutredningen, även om vi inte lyfte fram att just en myndighet måste sköta alarmeringstjänsten. Det andra beslutet, som väckt uppmärksamhet, är regeringens beslut att tidigarelägga Aud Sjökvists rapportering av utredningen om skogsbranden i Västmanland. Regeringen begränsar också utredningen till att beskriva och utvärdera den operativa insatsen och övrigt arbete. Ett arbete som för övrigt är slutfört när denna tidning ges ut. Den delen som avser att föreslå åtgärder läggs istället ut på msb. Beslutet motiverades bland annat med att utredningen inte är ett utvärderingsuppdrag, utan ett utvecklingsuppdrag, och att det redan ingår i msb:s uppdrag att utveckla den svenska räddningstjänsten. Det är olyckligt när en pågående utredning får ändrade förutsättningar. Tyvärr väcker det alltid misstankar hos några, och det minsta en utredning av denna händelse behöver behäftas med är just misstankar. Nu ställs det ännu högre krav på att utredningen i alla delar håller mycket hög kvalitet och vinner hög acceptans. Den nya Polismyndigheten är plats sedan årsskiftet. Men det är inte bara myndigheten som är ny, utan även till vissa delar Polisens arbetssätt. En del av det nya arbetssättet består av medborgarlöften, som kan sägas vara en utveckling av de samverkansavtal som Polisen har med kommunerna idag. Nu ska nya kommunpoliser möta medborgarna och föra en dialog om det lokala behovet av brottsförebyggande insatser. Detta ska resulteras i så kallade medborgarlöften. Vän av ordning inser att brottsförebyggande insatser både tangerar, och ibland griper in i, det arbete som många räddningstjänster och brandbefäl utför idag. Jag tycker det är bra att polisen kommer närmare medborgarna. Det manar dock till eftertanke: hur organiserar sig kommunen, räddningstjänsten och brandbefälet för att vara en värdig medspelare i polisens nya arbetssätt? Till detta kan vi lägga frågan vad som händer med jämställdhetsarbetet och olycksundersökningar i räddningstjänsten, när msb avvecklar de regionala mångfalds- och jämställdhetsutvecklarna samt samordnarna för olycksundersökningar. Räddningstjänsterna behöver fortsatt stöd i dessa frågor, och här måste en ny form av stöd formuleras som inbegriper fler aktörer. Under året ska även msb:s utredning kring den framtida utbildningsverksamheten vara klar, vilket vi naturligtvis följer med stort intresse. Så 2015 blir ett år fyllt med utmaningar. Hur detta kan komma påverka din vardag som brandbefäl är kanske inte helt lätt att se. Det är delvis mot denna bakgrund, som styrelsen åker ut på turné för att träffa dig under mars och april. Då vill vi föra en dialog med dig kring din framtid som brandbefäl. På denna Roadshow följer även msb med, så det finns alla förutsättningar att få såväl bättre inblick i framtiden som att ge din syn på vilka frågor som sbb ska fokusera på. Även msb har ett stort intresse i att få lyssna till räddningstjänstens och brandbefälets tankar. Detta nummer av Räddningsledaren har fokus på ämnet juridik men du kommer även kunna läsa en hel del om räddningstjänstens arbete med suicid. Nästan alla räddningstjänster arbetar med suicidprevention i det akuta läget i någon form. Detta ser jag som ett tecken på att räddningstjänstens arbete, och brandbefälets roll, har utvecklats. En stor vinst för samhället och ett bra sätt för räddningstjänsten och brandbefälet att befästa sin roll som ledande i det lokala trygghets- och säkerhetsarbetet! Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl RÄDDNINGSLEDAREN NR

4 FÖRENINGSNYTT I FOKUS: JURIDIK Räddningskostnadsnämnden Nytt i föreningen korta nyheter Träff med MSB VI HAR TRÄFFAT msb för att diskutera hur stöd till kommunernas olycksundersökningar ska ske i framtiden. Msb tog ju ett snabbt beslut innan årsskiftet att avveckla de regionala samordnarna för olycksundersökningar. Vi uttryckte att vi ser behov av fortsatt stöd till kommunerna när det gäller olycksundersökninga. På mötet diskuterade vi olika alternativ för hur detta skulle kunna ske. Expertseminarium om deltid VI HAR VALTS ut som ett av tolv länder att delta i ett europeiskt möte om deltidsorganisationer i Spanien. Spanien driver ett eu-projekt som syftar till att utveckla deltidsorganisationen där, och i detta arbete har man fått pengar för att samla ett antal experter från Europa. Sbb kommer att representeras av Anders Sigfridsson, Höga Kusten- Ådalen men även aktiv i Glesbygdsklubben sedan många år. Anders har även ett stort sbb-hjärta och kommer vara en bra representant för sbb och Sverige. Mötet genomförs mars och finansieras helt av eu-medel. Kaare Brandsjös stipendiefond NU ÄR DET dags för dig som vill söka medel ur Kaare Brandsjös stipendiefond. Senast den 15 augusti vill vi ha din ansökan. Du hittar information om hur du söker på hemsidan www. brandbefal.se Fondens syfte är att främja intresset för personliga initiativ och insatser i fråga om räddningstjänst. Det kan handla om att utveckla sin egen kompetens inom området räddningstjänst, eller för att utveckla och stärka säkerheten generellt inom räddningstjänsten i landet. IRL Ledarskapspris BRAND2015! FÖR DIG SOM medlem innehåller 2015 tre stora konferenser. Den första är brand2015, som i år landar i Visby. Projektledaren Kristian Hansson och hans gäng har satt ihop ett program som verkligen passar tiden och platsen. Temat är Vem styr räddningstjänsten?. Nästa stora konferens är Skadeplats i Karlstad september och därefter kommer International Safety Education Seminair i Malmö oktober. GLÖM INTE att nominera till irl Ledarskapspris. Syftet med stipendiet är att lyfta fram förebilder och att stimulera utvecklingen av ledarskapet inom kommunal räddningstjänst. irl Ledarskapsstipendium är på kronor och utdelas på konferensen brand2015 i Visby. Stipendiet går till den som:»genom sitt ledarskap drivit utvecklingsarbete med stort engagemang och mod för att åstadkomma skillnad i samhället.«ansökan med motivering, kontaktuppgifter för den nominerade, referenser om ledarskapets utförande samt kontaktuppgifter till den som föreslår behöver in komma senast 1 april 2015 till: ola.martensson@irlledarskap.se Kontakta gärna juryn eller Ola för ytterligare information om stipendiet. Räddningskostnadsnämnden drar gränserna Stunden då beslutet fattas att räddningsinsats är avslutad är viktig ur flera perspektiv, bland annat för hur kostnadsansvaret fördelas för det fortsatta arbetet. Räddningskostnadsnämndens utlåtande har gett branschen mycket vägledning, men var finns nämnden nu? En räddningsinsats pågår endast så länge som förutsättningarna för räddningstjänst föreligger enligt lso 1:1. Det är räddningsledaren som ska bedöma när insatsen ska anses avslutad. Enligt förarbetet till räddningstjänstlagen ska en räddnings insats anses avslutad när riskerna för ytter ligare skador inte kan motverkas genom fortsatta räddningsåtgärder, eller när risken för ytterligare skador är så obetydliga att det inte är motiverat att fortsätta räddningsarbetet (se proposition 1985/ 86:170 sidan 91). Viktigt beslut Det är viktigt ur flera aspekter att det klart framgår när en räddningsinsats är avslutad. En är att det efter räddningsinsatsens avslutande ankommer på den enskilde att fortsättningsvis ta hand om skadad egendom och sköta sanering eller andra åtgärder för den återställning som kan behövas. Det är därför viktigt att ett klargörande och otvetydigt beslut fattas att avsluta räddningsinsatsen och att det dokumenteras med tids angivelse. Den enskilde betalar Ekonomiskt sett kommer kostnader för det fortsatta arbetet efter att räddningsinsatsen är avslutad att drabba den enskilde, inte kommunen. Ibland uppstår dock meningsskiljaktigheter mellan den enskilde och kommunen om när insatsen är betraktad som avslutad och utifrån vilka grunder beslutet fattas. Det är då Räddningskostnadsnämnden kommer in i bilden. Rådgivande räddningskostnadsnämnd Räddningskostnadsnämnden är ett partsorgan med representanter från kommunerna (via skl) och försäkringsbranschen. Nämnden bildades 1975 för att gränsdragningar i kostnadsfrågor mellan kommunen och enskilda skulle kunna avgöras utan kostsamma och utdragna rättsprocesser. Nämnden är rådgivande i frågor rörande fördelningen av kostnader i samband med räddningstjänstinsatser. Nämnden bedömer hur stor del av ansvaret som bör ligga på kommunen och hur stor ersättning den enskilde eller dennes försäkringsbolag bör svara för. Fem ledamöter Nämnden består av fem ledamöter och en sekreterare. Två ledamöter väljs av skl och två ledamöter väljs av försäkringsbranschen. Nämnden väljer en ordförande utifrån och skl är sekreterare. I faktarutan ser du vilka som ingår i nämnden idag. Under 2015 ska dock val ske för en ny tvåårsperiod. Utlåtanden Fram till 1996 hade nämnden gjort 24 utlåtanden och de flesta av dessa var innan räddningstjänstlagen trädde ikraft Det senaste utlåtandet är från Antalet utlåtanden som nämnden gör blir färre och färre, vilket kan ha flera orsaker. En kan vara att de utlåtande som nämnden gjort genom tiden lett till ökad kunskap hos räddningstjänsten och försäkringsbolagen kring hur man ska se på avslutande av räddningstjänst och fördelning av kostnader. TEXT: Ulf Lago, ordförande SBB RÄDDNINGSKOSTNADSNÄMNDEN Ordförande: Nils- Olof Sandberg Från SKL: Bengt Svensson (ledamot), Klippan Kjell-Arne Landgren (ledamot), Malmö Peter Kullgren (ersättare), Karlstad Jan-Olof Johnsson (ersättare), Norrköping Från Försäkringsbranschen: Mattias Wallman (ledamot), Folksam Karl-Eric Larsson (ledamot), Dina Försäkringar Magnus Johansson (ersättare), If Sekreterare: Ann Sofi Agnevik, jurist, SKL Läs mer på i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

5 I FOKUS: JURIDIK Filmer I FOKUS: JURIDIK Hjälmkameror Behövs tillstånd för att filma räddningsinsatser? Etiska och juridiska dilemman med kamera En aktuell fråga i räddningstjänstsverige är om det är juridiskt tillåtet att använda video som verktyg vid räddningsinsats. Företaget LiveRespons skrev 2013 ett blogginlägg på detta ämne för att reda ut begreppen. Som alltid när det handlar om juridik så är svaret inte svart eller vitt utan beror på tolkningar. En samlande lag Den 1 juli 2013 infördes kameraövervakningslagen (2013:460), som ersatte tidigare lag (1998:150) om allmän kameraövervakning och personuppgiftslagen (1998:204). Den nya lagen syftar till att samla alla regler kring kameraövervakning i en och samma lag. Till lagen hör även en förordning samt ett faktablad från Datainspektionen. Som alltid när det handlar om juridik så är svaret inte svart eller vitt utan beror på tolkningar. Faktabladet beskriver på ett bra sätt den nya lagen, vilken utrustning som om-- fattas samt vad som gäller i olika situationer. Utöver kameraövervakningslagen kan offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) vara applicerbar då den reglerar hur man bör agera kring utlämning av det material som produceras. Övervakning eller inte? Kameraövervakningslagen kräver att man har tillstånd från länsstyrelsen för att få använda en övervakningskamera i en miljö dit allmänheten har tillträde. Frågan är vad som är en övervakningskamera och inte? I faktabladet från Datainspektionen anges att en övervakningskamera ska vara uppsatt med en viss varaktighet samt att den inte ska kunna manövreras på platsen vilket betyder att handhållna kameror inte omfattas av lagen. Hjälmkamera inget tillstånd Räddningstjänsten i Höör frågade Länsstyrelsen i Skåne om man behöver söka tillstånd för att använda hjälmkamera vid räddningsinsats. I svaret skriver länsstyrelsen att i och med att kameran startas/ stoppas på plats och sedan bärs på hjälmen anser man att kameran manövreras på plats och tillstånd behövs därför inte. Fordonsmonterade kameror Lagen är inte lika tydlig när de gäller kameror som är monterade på fordonen. I och med att kameran är monterad på fordonet kan det ses som att den är fast monterad. Dock står det i 11 i kamera- Evelina Edström, brandingenjör, Storstockholms brandförsvar. övervakningslagen att övervakning med kamera i vissa fall får ske under högst en månad utan ansökan om tillstånd.»vissa fall«kan vara övervakning som bedrivs av en polismyndighet eller den som är räddningsledare enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Helsingborgs Stad har gjort en bedömning att man kan använda fordonsmonterade kameror som ledningsstöd i räddningsinsatser som typas som ledningsnivå två eller tre då man bemannar ett inre ledningsstöd. Syftet med videon är då att ge en bra lägesbild. Detta har dock inte testats i domstol så huruvida bedömningen är korrekt eller inte är svårt att säga. Lagring, sekretess och offentlighetsprincip Enligt lagen ska material från övervakningskameror lagras i max två månader. Eftersom hjälmkameror förmodligen inte faller under lagen för kameraövervakning, kan man hävda att det inte finns någon tidsgräns för materialet. Ska videon sparas för att kunna användas i utbildningssyfte inom organisationen, bör man kontrollera om det finns information som kan falla under sekretesslagstiftningen och som ska hanteras i enlighet med den lagen. Även offentlighetsprincipen kan bli gällande då videomaterial i normalfallet hamnar under samma regler som handlingar, dvs. att allmänheten har rätt att begära ut dem. Det är viktigt att materialet granskas innan det lämnas ut så att man följer sekretesslagen. Organisationer som filmar insatser bör utarbeta rikt linjer för hur man ska agera när man filmar samt hur filmen hanteras efter insats. TEXT: Evelina Edström, brandingenjör, Storstockholms brandförsvar Läs mer på utkiken.net/film1 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Vid användning av hjälmkamera på skadeplats bör både de juridiska och de etiska aspekterna beaktas. I Höör/Hörby har vi tagit fram bra rutiner för detta. Ri äddningstjänsten har sedan starten övat och utbildat sig internt för att klara olika typer av olyckor. Som media tidigare belyst, har räddningstjänsten generellt varit mindre effektiv på att ta vara på erfarenheterna efter sina genom - förda räddningsinsatser. Utvärdering är dock en nödvändig del för räddnings tjänstens ständiga behov av att utvecklas för att kunna hantera morgondagens olycka. Fördel med ljud och bild Om exempelvis en av grupperna är på en trafikolycka som ger räddningspersonalen lärorika erfarenheter, kan det vara svårt att förmedla lärdomen på ett konkret sätt till övriga grupper. Man brukar säga att en bild säger mer en tusen ord men vad säger då en filmsekvens? Fördelen med hjälmkamera är att du fångar både ljud och bild. Att använda filmsekvenser från hjälmkameror, ger en effektiv och tydlig erfarenhetsåterföring till samtliga grupper eftersom alla får samma lägesbild och kan dra nytta av erfarenheterna i den givna situationen. Juridiska aspekterna Vid användning av hjälmkamera på skadeplats bör de juridiska aspekterna beaktas. Inspelning på skadeplats inne - bär oftast att kameran fångar det mesta inom ljud och bild. Då dyker genast fråge ställningen upp: bör Lagen om allmän kamera övervakning beaktas? Krävs det något tillstånd? Det finns ett prejudicerande beslut från Länsstyrelsen Skåne som har beaktat Räddningstjänstens Höör och Hörbys användning av hjälmkamera. Länsstyrelsen anser inte att det krävs tillstånd enligt kameraövervakningslagen, då manuell En räddningsledare med hjälmkamera. aktiveringen av kameran utförs av personen som hjälmkameran är placerad på. Etiska aspekterna Förutom de juridiska kraven bör även det etiska beaktas vid inspelning på skadeplats, eftersom inspelningen oftast innebär att den drabbade kommer med i filmen. Därför bör det inspelade materialet alltid förvaras och granskas med god hänsyn för drabbade samt för personal på skadeplats. God hänsyn kan förslagsvis innebära att man har rutiner för att det inspelade materialet inte kan spridas vidare samt att det lagras på en krypterad hårddisk. Dessutom bör materialet enbart användas i lärande och utredande syfte. Vid användning av materialet bör även en sekretessgranskning osl (2009:400) genomföras, det vill säga att materialet granskas utifrån den drabbades hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Detta kan hanteras genom att materialet redigeras och de sekvenser som den drabbade är med i klipps bort. Allmän handling? Enligt Tryckfrihetsförordningen (tff) kan en medborgare begära ut en allmän handling. Frågan är då om det inspelade materialet är en allmän handling? Enligt min uppfattning kan det inspelade materialet inte tolkas som en allmän handling enligt 2 kap i tff, eftersom hjälmkamerafilmen ingår i en databas för teknisk bearbetning. Materialet är alltså ännu inte en upprättad handling, dvs. en allmän handling. Dock kan man ställa sig frågan när materialet har redigerats. Är detta en upprättad handling? Vi utgår från att materialet kan ses som en allmän handling efter redigering, därför att materialet då är en del av myndighetens verksamhet. Vid en begäran av en sådan handling sker alltid en sekretessprövning enligt 33 kap. 8 i osl. TEXT: Joakim Ilmrud, stf Räddningschef Räddningstjänsten Höör/Hörby Läs mer på utkiken.net/film2 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 8 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

6 I FOKUS: JURIDIK Trafikregler I FOKUS: JURIDIK Extern utbildning Okej att bryta mot trafikregler när beredskap behöver återställas? Under utryckningskörning får räddningstjänsten bryta mot trafikregler och även köra med högre hastighet än tillåtet. Men hur fungerar det när räddningstjänsten är avslutad och beredskap behöver återskapas? Ett sätt att se på denna fråga är att titta i intressant lagstiftning. Den lagstiftning som berör frågan är framförallt trafikförordningen (1998:1276). Där kan man konstatera att det handlar om tre olika nivåer då det är okej att bryta mot trafikregler: 11 kap. 1 vid räddningstjänst, 11 kap. 10 vid brådskande utryckning för räddningstjänst, 11 kap. 11 i trängande fall. I trafikförordningen kan man konstatera att det handlar om tre olika nivåer då det är okej att bryta mot trafikregler. Av dessa nivåer är det framförallt 1» vid räddningstjänst «som är intressant, då de andra berör själva utryckningskörningen. Hur»vid räddningstjänst«ska tolkas är dock inte självklart. Enligt Transportstyrelsen ska räddningstjänst definieras som den gör i lso. Ordet»vid«blir dock svårtolkat då det saknas en juridisk definition. Ett sätt kan vara att översätta»vid räddningstjänst«som Delar i en räddningsinsats där det kan bli problem mot trafikförordningen.»under pågående räddningstjänst«. Problemet som uppstår med denna tolkning är att det under flera steg av en insats inte säkert är räddningstjänst, se tabell nedan. Det finns lägen Utifrån tabellen kan det konstateras att det finns lägen då räddningstjänsten skulle bryta mot trafikförordningen om»vid räddningstjänst«skulle tolkas som»under pågående räddningstjänst«. Skulle man istället tolka»vid«som något då räddningstjänsten snarare är inkopplad, klarar man ovanstående situationer. Det skulle också kunna innebära att räddningstjänsten kan bryta mot vissa trafikregler som regleras i 1 och rent tekniskt skulle man exempelvis få köra i en bussfil på väg hem för att återställa beredskapen. Observera att det inte är brådskande utryckning utan att hastighetsgränser bör följas. Detta är en tolkning som gjorts och då det saknas rättsfall kring frågan är det inte helt självklart om det håller eller brister. Vad tycker du? Läs mer på utkiken.net/vidrtj i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. TEXT: Sofia Frindberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Laholm HÄNDELSEFÖRLOPP RÄDDNINGSTJÄNST UTIFRÅN LSO ENLIGT TRAFIKFÖRORDNING Utalarmering fram till första bilen är på plats. Inte säkert räddningstjänst, mer förmodad Brådskande utryckning (11 kap. 10 ). räddningstjänst. Men inga problem p.g.a. Trängande fall (11 Kap. 11 ). andra paragrafer i trafikförordningen. Efter framkomst. Inte säkert räddningstjänst, då det inte alltid Vid räddningstjänst (11 Kap. 1 ). går att konstatera innan en bedömning är gjord. Kan bli problem mot trafikförordningen. Under pågående räddningstjänstinsats. Räddningstjänst pågår. Inga problem mot Vid räddningstjänst (11 Kap. 1 ). trafikförordningen. Efter avslutad räddningstjänstinsats. Inte räddningstjänst. Fordon kan finnas kvar Vid räddningstjänst (11 Kap. 1 ). ofta felparkerade, hemfärd kan kräva att man kör på»fel«ställen. Kan bli problem mot trafikförordningen. Utbildning i konkurrens? Våren 2010 anmäldes Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) till Konkurrensverket. Detta eftersom Företagarservice i Dalarna AB, menade att RDM bedrev brandskyddsutbildningar i sådan omfattning att det hämmade konkurrensen på marknaden i Dalarna. Dessutom påstod man att rdm vägrat Niscayah ab tillträde till Bysjöns brandövningsområde (Bysjön) och därmed hindrat Niscayah att lämna en offert till msb om att få utbilda RiB-elever i kursen Räddningsinsats. Ärendet om brandskyddsutbildningarna lades snabbt åt sidan av Konkurrensverket (kkv) då omsättningen av dessa var för låg för att kkv skulle ta upp ärendet till granskning. Däremot ville man granska rdm:s beteende när det gällde en påstådd vägran att hyra ut Bysjön till Niscayah. Redan hösten 2008 fanns en överenskommelse med Brandskyddsföreningen om att rdm skulle vara utbildningsarrangör i händelse av att Brandskyddsföreningen vann den första upphandlingen för Räddningsinsats som skulle genomföras Rdm svarade därför nej när Niscayah frågade om nyttjande av Bysjön med överenskommelsen med svbf som motiv. Så skedde också vid upphandling två och tre. Brott mot konkurrensreglerna enligt KKV När kkv kommit fram till att rdm därmed brutit mot konkurrensreglerna meddelade kkv att man hade för avsikt att lämna saken vidare till Stockholms tingsrätt om inte rdm upplät Bysjön även för Niscayah. Rdm rättade sig efter detta och upplät i upphandling fyra, fem och sex Bysjön på exakt samma sätt till Niscayah som till svbf. Niscayah eller svbf skulle stå för anbudet till msb med rdm som utbildningsarrangör för de praktiska delarna av utbildningen. Kkv anmälde trots detta rdm till Stockholms tingsrätt i skiftet maj-juni 2011 för rättslig prövning. Målet kom upp i tingsrätten i december Tingsrätten kom fram till att rdm visserligen gjort fel men att kkv inte kunnat bevisa Bysjöns övningsområde spelade central roll i en rättsprocess som ännu pågår. att konkurrensen påverkats negativt på grund av rdm:s agerande. Kkv dömdes att till rdm betala rättegångskostnader om cirka 0,5 miljoner. Även till Marknadsdomstolen Kkv överklagade domen till Marknadsdomstolen och tillförde ytterligare påstådda bevis för sin sak varvid Marknadsdomstolen i januari 2014 dömde till rdm:s nackdel. Rdm är nu tvingade att lämna Stanley Security (tidigare Niscayah) fullt tillträde till Bysjön för anordnande av Räddningsinsats. Sedan dess finns ett samarbete mellan Stanley Security och rdm som fungerar väl. Sveriges kommuner och landsting (skl) har hela tiden följt den rättsliga processen med spänt intresse. När Marknadsdomstolens dom föll mot rdm granskade skl därför domen mer noga, då denna möjligen kan få prejudicerande verkan på likande rättsfall i övriga Sverige. skl kom fram till att domen var så dåligt formulerad att den inte går att förstå och därmed efterfölja. Dessutom upptäckte skl att Marknadsdomstolens jury i hög grad varit jävig då tre av juryns sex ledamöter har ett väsentligt intresse av saken. Två av domarna var när målet prövades involverade i konkurrenskommissionen. SKL har begärt resning Med anledning av att Marknadsdomstolen är sista instans i konkurrensmål, har skl nu agerat ombud åt rdm och anmält Marknadsdomstolens för domvilla och begärt resning i målet hos Högsta Domstolen (hd). Resningsansökan lämnades in strax före midsommar 2014 och det finns en förhoppning om att ärendet återremitteras till Marknadsdomstolen för en förnyad prövning och då med en neutral jury. Något svar från hd hade dock inte kommit till rmc den 2 februari. TEXT: Leif Andersson, förbundsdirektör, Räddningstjänsten Dala-Mitt Läs mer på utkiken.net/md1 i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 I FOKUS:JURIDIK Ingrepp i annans rätt LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Suicid Ingrepp i annans rätt vem betalar? Ett viktigt redskap för räddningsledaren är rätten att kunna göra ingrepp i annans rätt. Men vad är viktigt att tänka på för den som fattar beslutet och vem betalar? Att en räddningsledare får besluta om ingrepp i annans rätt har funnits i brandlagstiftningar sedan långt tillbaka. Redan i brandlagen från 1944 behandlas frågan om ingrepp i annans rätt och ersättningsprinciper. Nuvarande formulering i lagen om skydd mot olyckor är följande: 2 Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständigheterna i övrigt. Krav på dokumentation I lagen om skydd mot olyckor förtydligades kravet på att beslut om ingrepp i annans rätt ska dokumenteras, eftersom besluten formellt ska kunna överklagas. Kravet på dokumentation syftade också till att den som fattar beslutet ska tvingas göra en noggrann bedömning av om dessa har stöd i lagstiftningen. Rätten till ersättning till den som lidit skada till följd av en räddningsledares beslut om ingrepp i annans rätt, regleras i lagen om skydd mot olyckor så här: 6 Om utrustning för räddningstjänst eller sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen har tillhandahållits frivilligt eller tagits i anspråk med stöd av 6 kap. 2, har ägaren eller nyttjanderättshavaren rätt till ersättning för skada på eller försämring av egendomen, förlorad avkastning eller nytta av egendomen och kostnad med anledning av att egendomen har tillhandahållits. Rätten till ersättning Den som tillhandahåller någon form av egendom för att användas vid en räddningsinsats har rätt till ersättning enligt lagens premisser. Om kostnaderna för insatsen överstiger den självrisk som kommunen har, räknas kostnaden in i det underlag som kommunen kan begära ersättning för hos staten. Enskilda har dock inte rätt till ersättning för egendom som använts vid räddningsinsats i sin egen verksamhet eller byggnad. Om kommunen begär ersättning från staten för ingrepp i annans rätt, görs alltid en prövning om det är ersättningsbart utifrån juridisk synvinkel. Här går det att hitta en del intressanta resonemang. Bland annat att ska kostnaderna ha avsett egendom som anses ha kompletterat räddningstjänstens utrustning. Att göra ingrepp i annans rätt kräver mer eftertanke än att rulla ut och sätta upp avspärrningsband. Utrustning eller inte? Rättsfallen visar att exempelvis kostnader för byggnader som använts som ledningsplats eller evakueringsbyggnad har ansetts som utrustning som kompletterar räddningsinsatsen. Även vatten för brandsläckning som tagits från en kräftdamm vid en skogsbrand på Gotland har ansetts som utrustning som komplettera räddningsinsatsen. Det finns flera domar som beskriver när ersättning inte ges. Ett exempel är kostnader som uppstått efter det att räddningstjänsten använt någon annans mark vid en insats, och då skadat denna. Detta har i en dom av länsrätten inte ansetts som en egendom som kompletterat räddningstjänstens utrustning. Men vem betalar ingrepp i andra fall såsom lagen avser? Generellt sett ersätter det allmänna (exempelvis kommunen) kostnader för otillåtna ingrepp som innebär fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Kostnader för tillåtna ingrepp ska i princip istället bäras av den till vars förmån ingreppet sker. Ersättningskraven ingår i den skada som denne har drabbats av. Denne har i sin tur möjlighet att föra skadeståndstalan mot den som vållat olyckan. Sålunda kan den som får sin bil bortforslad och skadad vid en räddningsinsats söka ersättning hos den som vållat olyckan och till vars förmån insatsen har skett. TEXT: Ulf Lago, ordförande SBB Läs mer på utkiken.net/iiar i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. Suicidhopp från Västerbron ledde till åtgärder Tidigt på morgonen den 28 juni mottar SOS Alarm ett hot om hoppning från Västerbron i Stockholm. Det är två vittnen som ser personen stå på utsidan av broräcket på Västerbrons östra sida. De försöker kontakta personen som inte noterar kontaktförsöket. Vittnena upplever att personen är beslutsam i sina avsikter om att hoppa. Strax därefter hoppar personen. SUICIDHOPP FRÅN VÄSTERBRON Tid: Plats: Västerbron, Stockholm Olycksutredare: Anders From, Storstockholms brandförsvar Inledande insats Först på plats är två polispatruller, de ser personen flyta på vattenytan cirka 35 meter söder om Västerbrohamnens båtklubb. En av polispatrullerna åker ner till båtklubben för att försöka simma ut till personen för att undsätta denne. Sam tidigt som polispatrullen anländer till båtklubben kommer även Kungsholmens brandstation dit med räddningsdykare. Personen har då sjunkit under ytan. Räddningsdykare Den andra polispatrullen står kvar uppe på bron och markerar hoppunkten med en ficklampa. Från räddningstjänsten har man larmat vakthavande brandingenjör, räddningsdykare samt räddningsbåt från Kungsholmens brandstation och enheter från Katarina brandstation på Södermalm. Då dykarna är framme vid Västerbron i Stockholm, som förbinder Kungsholmen, Långholmen och Södermalm. båtklubben bemannar de räddningsbåten och gör sig redo för att dyka. På väg ut till nedslagsplatsen får dock båten motorstopp och insatsen fördröjs någon minut. Efter cirka fem minuters dykning hittar dykarna personen. Det har då gått cirka 21 minuter sedan larmet kom in. Personen tas ombord på räddningsbåten och återupplivningsförsök påbörjas under färd in mot land. Ambulanspersonalen tar över den skadade och transport sker till sjukhus där personen senare avlider. Utvärdering av olyckan En viktig framgångsfaktor för insatser på Västerbron då per soner har hoppat eller hotar att hoppa är brandstationen Kungs- holmens närhet till Västerbron. Räddningsdykarna är snabbt på plats och kan då snabbt vara i vattnet för att göra en insats. Något som är mycket viktigt för att rädda liv vid hoppning över vatten. En annan framgångsfaktor vid denna insats var att polisen stod kvar på bron och markerade nedslagsplatsen. Det underlättar för dykarna om de vet var de ska börja söka. Utan hjälp med position blir det betydligt svårare att hitta personen då bron är så pass lång som den är. Västerbron Västerbron är en viktig förbindelselänk mellan öarna Kungs holmen, Långholmen och Södermalm i Stockholm. Bron byggdes 1935 och är byggd för fordonstrafik 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

8 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Suicid LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Suicid TILLBUD PÅ BANVALL LÄGENHETSBRAND PERSON PÅKÖRD AV TÅG Tid: Utredare: Per Jarring och Tove Nyth, Räddningstjänsten Storgöteborg Tid: Utredare: Anders From och Georg Wiberg, Storstockholms brandförsvar Tid: kl. 18:34 Utredare: Dan Gustafsson, Nybro räddningstjänst men har gång- och cykelbanor på vardera sida av körbanan. Bron är 600 meter lång och har en maxhöjd av 30 meter över vattnet. Räcket på bron var 115 cm högt innan 2012, jämfört med kravet för räcken på nybyggda broar som ska vara minst 140 cm högt. På bron fanns även trafikskyltar som var fästa vid räcket vilka kunde användas som hjälp för att ta sig över broräcket. Under norra delarna av bron ligger Stockholms Segelsällskap Västerbrohamnen med båtplatser och bryggor under och intill brokonstruktionen. Under bron går en trafikerad sjöled mellan Östersjön och Mälaren. Problem Suicidrelaterade händelser vid Västerbron är ett välkänt faktum för berörda parter i Stockholm. År 2007 initierades ett samarbete mellan polisen och trafikkontoret kring suicidprevention vid Västerbron. Efter initiativ från personal på Kungsholmens brandstation, som har Väster- STATISTIK SUICIDLARM FRÅN VÄSTERBRON (även falsklarm och förmodad räddning) 2009: 17 larm 2010: 19 larm 2011: 11 larm 2012: 24 larm 2013: 10 larm 2014: 9 larm (KÄLLA: SSBF) bron i sitt insatsområde, påbörjades diskussioner även inom Storstockholms brandförsvar om hur taktiken ska se ut vid suicid. Dialog fördes med räddningstjänsten i Jönköping som arbetat mycket med suicidprevention i sitt län. En länsgemensam grupp, spis, skapades i Stockholm efter 2009 för att gemensamt verka för suicidprevention i Stockholm. Att förhindra hopp från Västerbron Flera undersökningar har gjorts kring hur man ska begränsa möjligheterna för suicid vid Västerbron. De barriärer som har diskuterats är fysiska barriärer, visuella barriärer samt organisatoriska barriärer. Med fysiska barriärer menas att bygga på räcket med någon typ av påbyggnad. Barriären ska försvåra suicidförsöket men även bryta impulshandling till suicid. Svårigheten att forcera barriären kan också skapa tid för räddningsresurser att hinna fram innan personen hinner hoppa. Visuella- och organisatoriska barriärer Visuella barriärer kan exempelvis vara skyltar med stödinformation för suicidbenägna. Dessa ska fånga personens uppmärksamhet om att det finns hjälp att få och ger förhoppningsvis personen möjlighet att tänka om. Organisatoriska barriärer kan vara att snabbt vara på plats och etablera kontakt med den suicidbenägna med hjälp av förhandlare. Därefter kan polisen omhänderta personen och överlämna denna till vården. Räcket på Västerbron efter påbyggnad år 2012 samt Räcket på Västerbron innan påbyggnad. Vad är gjort? Mellan 2012 och 2013 sattes en fysisk barriär upp på Västerbron i form av ett påbyggnadsstaket, se bild. Storstockholms brandförsvar har sedan en tid tillbaka även utbildat sin personal i suicidprevention och åker på larm om hot om suicid. En del av personalen har även utbildning i att förhandla med suicidbenägna personer. Om man jämför 2009 (då det inte fanns några barriärer) med 2014 (när det fanns både fysiska- och organisatoriska) är det 17 larm om hot om suicid år 2012 mot nio larm 2014, så en nedgång har skett. I nuläget ser man över fler broar i Stockholm och man monterar påbyggnads staket även på Skanstullsbron. TEXT: Evelina Edström, brandingenjör Storstockholms brandförsvar FOTO: Anders From, Storstockholms brandförsvar På kvällen den 24 juli inkommer larm till Polisens Länskommunikationscentral (LKC) om att en kvinna befinner sig på tågspåret norr om Kållereds station. På LKC konstateras att det inte finns någon ledig polispatrull för tillfället, men man skickar någon så snart som möjligt. Samtidigt får räddningstjänsten in larm till sin ledningscentral (LC) där en separat insats startas. Insats Problemen i denna insats är att två separata insatser bedrivs där tågstopp först begärs av polisens LKC och därefter av räddningstjänstens LC. Räddningstjänsten delar upp sin personal för att söka i spårets båda riktningar då man inte fått en positionering av personen på spåret. Räddningsenheten som letade norrut träffade snart på polisen som kunde berätta att personen var omhändertagen. I och med detta ges order om att all personal ska lämna spårområdet så att trafiken kan sättas igång igen. När insatsledaren får bekräftat att all personal är av spåret meddelas detta vidare till LC. En till två minuter senare passerar ett tåg i hög hastighet personalen som precis kommit bort från spårområdet. Det visar sig att polisens LKC redan hävt tågstoppet innan räddningstjänstens LC gjort det. Erfarenheter Kommunikation mellan blåljusmyndigheter är otroligt viktig vid denna typ av händelse. Att alltid följa de rutiner som finns är avgörande för personalens säkerhet. Problem kan uppstå då larm tar olika vägar och kommer in både till polis och SOS. Då platsen för händelsen inte var bekräftad skapade detta även problem att skapa en ledningsplats för samverkan. Olika organisationer arbetade på olika platser. Torsdagen den 5 mars larmas Storstockholms brandförsvar till en lägenhetsbrand i ett flerbostadshus med tolv våningar. Lägenheten ligger på våning åtta och första enhet på plats påbörjar en inre insats genom att dra slang i trapphuset och påbörja uppbrytning av lägenhetsdörr. På utsidan av byggnaden påbörjar personalen på maskinstegen en insats från utsidan upp mot balkongen. Under förberedelserna att resa stegen kommer en person ut på balkongen från den brinnande lägenheten. Insats Avståndet från mark till balkongräcke är 21 meter. Förmannen på stegen tar med en pulversläckare och åker upp mot balkongen. När han kommer i höjd med balkongen backar personen undan och vill inte ha hjälp ner. Senare får man veta att personen själv anlagt branden i lägenheten och har för avsikt att ta sitt liv. Hoppkudden iordningställs och man inväntar nästa styrka för att ställa den på plats. Innan detta hinner ske hoppar personen från balkongen. Ankommande enheter förstärker istället släckinsatsen i lägenheten. Svårigheterna med att bryta upp dörren berodde på att dörren var en säkerhetsdörr som gick inåt och var blockerad med en bokhylla. Erfarenheter Under insatsen visste personal på marken inte att personen var suicidal. Viktigt att denna information sprids för vetskap men även för att minska risken att egen personal blir skadad. Stora svårigheter att bryta upp dörren. Viktigt att öva dörrbrytning i trånga utrymmen. Juridiska aspekter vid användning av hoppkudde vid hot om hoppning. Denna kudde var inte konstruerad för så höga fall som 20 meter. Kan det ändå vara befogat att använda den? Se över rutiner och instruktioner. Ett persontåg från Kalmar närmar sig Nybro station den 31 januari på kvällen. Ungefär en km innan tåget når stationen ser föraren en person som kastar sig in under tåget. Föraren bromsar in tåget som under bromssträckan förflyttar sig ca 500 meter från olycksplatsen. Berörda organ larmas till platsen. Insats På stationen får man larmet och under framkörning får man veta ett en person blivit påkörd av tåg samt att det råder tågstopp på sträckan. Vid ankomst är ambulansen redan framme på plats och intervjuar tågföraren. Man får veta att olycksplatsen ligger ca 500 meter i motsatt riktning och tillsammans med ambulansen beger man sig till platsen. Den angivna platsen hittas omgående och i och med att olyckplatsen ligger parallellt med en trafikerad gata, spärras även gatan av. Driftcentralen i Malmö ringer om att få tåget evakuerat. Bussar är beställda och förväntas anlända om ca 1,5 2 timmar. Insatsledaren och tågföraren tycker att personerna kan sitta kvar i tåget och vänta men driftcentralen bestämmer att evakuering ska ske. För att minska avstånden att gå på banvallen evakueras personerna från den bakre vagnen och därefter upp på närliggande gata. Evakueringen går smidigt och man samlar ihop personerna och går gemensamt bort till järnvägsstationen. Erfarenheter En gemensam inriktning på hur evakueringen skulle genomföras både mellan tågpersonal, ambulans och polis ger ett lugnt bemötande mot de drabbade passagerarna. Bättre att tänka igenom evakueringen en gång extra än att försöka göra det snabbt. 14 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

9 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Suicid LÄRANDE FRÅN OLYCKOR Suicid Räddningstjänsten larmas vid risk för suicid Suicid, eller självmord, är en tragedi för drabbade personer, närstående och samhället i stort. Omkring personer bedöms begå självmord varje år och mångdubbelt fler försöker ta sitt liv eller skadar sig själva. När en person är på väg att begå självmord är snabbhet viktigt. Det är inte ovanligt att man kan nå fram till personen innan något allvarligt har skett. En vanlig missuppfattning är att det inte är någon idé att rädda livet på en person som är på väg att ta sitt liv. Forskningen visar dock att cirka procent av de som gjort självmordförsök inte avlider av självmord utan av andra orsaker senare i livet. Bakgrunden till självmord är ofta en kombination av flera faktorer, till exempel psykisk ohälsa, kriminalitet, svåra livssituationer, sjukdom och missbruk. Ibland är självmordet planerat och ibland sker det mer impulsivt och en del forskare talar därför om självmord som en»psykologisk olycka«. Räddningstjänstens snabbhet är till stor nytta och bör ses som ett viktigt komplement till Polisens och landstingets resurser. Det är allt vanligare att räddningstjänsten deltar i arbetet med suicidprevention. I en enkät som Sveriges kommuner och landsting och msb genomförde 2013 svarade cirka 80 procent av räddningstjänsterna att de arbetar med suicidprevention och en beräkning som msb gjort visar att räddningstjänsten larmades till drygt 500 händelser av självmordskaraktär under Blåljussamverkan räddar liv Blåljussamverkan vid akuta suicidsituationer räddar liv. Detta gäller framför allt vid mer våldsamma metoder som till exempel hopp från höga höjder, hängning, järnväg, vägtrafik och drunkning. Räddningstjänstens snabbhet är till stor nytta och bör ses som ett viktigt komplement till Polisens och landstingets resurser. Räddningstjänsten har särskild utrustning för att till exempel ta sig in i låsta utrymmen, hjälpa personer på hög höjd eller i vatten. Att ordna med vägavspärrning eller trafikstopp på järnväg är andra exempel. Om det är oklart var en självmordsbenägen person befinner sig, innebär en samordnad insats större möjligheter att snabbt hitta personen. Även vid fullbordade självmord kan räddningstjänsten spela en viktig roll, till exempel genom att starta posom-arbete och sanera tågfordon. Förutom de mänskliga aspekterna visar beräkningar på hög samhällsekonomisk lönsamhet för samverkan vid akut risk för suicid. Särskilda larmplaner SosAlarm, Polisen, räddningstjänsterna, psykiatrin och ambulansen i Jönköpings län har en särskild larmplan för suicidrisk. När en deprimerad person har planer på att ta sitt liv och gjort förberedelser för detta, larmas de resurser som är snabbast. I Jönköpings län var räddningstjänsten först på plats i över hälften av fallen Samverkan viktig Erfarenheter från denna typ av insatser visar på värdet av god samverkan under framkörningen, bland annat så att informa- Xxxxxxxx. tion om personens status kan delges de utryckande resurserna. Tyst framkörning den sista vägsträckan minskar risken för att stressa personen. Vid framkomst bör man vara lugn och ta kontakt med den suicidbenägna personen. Viktigt är att vara en god lyssnare och att stanna kvar hos personen. Om möjligt bör man undanröja hotande fara eller förberedd självmordsanordning. Räddningspersonalens egen säkerhet måste också beaktas, exempelvis fall från hög höjd, vapen, antändning av brandfarlig vätska och giftig gas. Vid järnväg är säkerheten för vistelse i spårområde extra viktig. Det finns flera exempel där missförstånd inneburit att tåg kommit i hög fart när polis eller räddningspersonal varit på eller intill järnvägen. Larm: Hot om suicid Tidigt en fredagkväll i december får deltidsstyrkan på en mindre ort i Värmland ett suicidlarm. Larmtexten i sökaren är»stort larm Hot om suicid, Hotar med hängning«. En mängd obehag liga bilder far genom huvudet. P å brandstationen råder ett spänt lugn när adressen diskuteras. I brandbilen på väg fram börjar några brandmän prata om att de faktiskt nyligen gått kurs i hantering av suicidlarm. På RAPS-kanalen kommer insatsledaren, ambulansen och polisen in i tur och ordning och redogör för läget. Insatsledaren berättar att SOS-operatören Suicid även bakom olyckor Även bränder, trafikolyckor och drunkning kan vara självmord vilket innebär att räddningstjänsten larmas till fler suicidhändelser än man kanske är medveten om. Omkring tio procent av dödsfallen i samband med bränder och trafikolyckor har i efterhand visat sig vara självmord. Vid brandsjälvmord är det vanligt att brännbar vätska används. TEXT: Mattias Strömgren, MSB Xxxxxxxx. fortfarande har telefonkontakt med den suicidbenägna personen och ambulansen berättar att de ligger cirka 15 minuter efter räddningstjänsten. Polisen ligger ytterligare några minuter efter. Insatsledaren har medlyssning av larmsamtalet under hela framkörningen och kan snabbt meddela första styrkan om eventuell förändring i personens hälsotillstånd. De sista kilometrarna är det tyst framkörning som gäller för räddningsfordonen. Att finnas till hands Framme vid huset är det mörkt och lugnt. Uppbrytning av ytterdörren diskuteras men den visar sig vara olåst. Personen hittas snart sittandes i en soffa i vardagsrummet, fortfarande i telefonsamtal med SOS-operatören. Direkt så inser vi att personen inte mår bra. Två brandmän avdelas för att samtala med personen och hela tiden finnas till hands. Övrig personal letar efter eventuella förberedelser för självmord. En hängningsanordning hittas och monteras ner. Ambulansen och polisen anländer några minuter senare och Läs mer på utkiken.net/suicid i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. tar hand om den suicidbenägna personen. Händelsen visar på ett gott samarbete och tydlig kommunikation mellan de olika blåljusresurserna. SOS-operatören lyckades behålla samtalet med personen under hela tiden fram till räddningsstyrkan var på plats. Räddningsstyrkan var snabbt framme hos den hjälpbehövande och gav ett bra bemötande. Ambulans och polis tog sedan hand om personen och förberedde för vidare psykiatrisk vård. Det visade sig att personen just då troligen inte hade förmåga att fullborda en hängning. Det var nog i huvudsak ett stort rop på hjälp från en människa som för tillfället mådde väldigt dåligt. Resultatet blev i detta fall mycket bra och räddningsstyrkan upplevde det positivt att på detta sätt hjälpa en människa i nöd. Den aktuella utbildningen i omhändertagande av självmordsbenägen person gav också trygghet för personalen att hantera denna händelse. TEXT: Mattias Strömgren, MSB 16 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR