KALLELSE. Datum

Transkript

1 Kommunfullmäktige KALLELSE Datum Sida 1 (4) Ledamöter och ersättare Se förteckning på sista sidan Handlingar till ärendena på föredragningslistan kan beställas från kommunledningsförvaltningen eller läsas på kommunens webbplats Tjänstepersoner Sara Cronholm, kommunjurist Per Larsson, kommunsekreterare Telefon E-post kommunen@falkoping.se Webbplats Kommunfullmäktige kallas till sammanträde måndagen den 26 februari 2018 klockan 18:30 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Val av protokollsjusterare 2. Inkomna motioner, interpellationer och frågor Dnr 2018/ Visning av Falköpings kommuns digitala översiktsplan

2 2 (4) Ärende Anteckningar 4. Besvarande av motion från Inger Lilja (V) med flera om motion och folkhälsa för alla Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 31/2018 b) Folkhälsostrategens tjänsteutlåtande c) Motionen d) Tekniska nämnden 122/2017 e) Kultur- och fritidsnämnden 92/2017 f) Kommunstyrelsen 134/2017 g) Kommunfullmäktige 93/ Antagande av översiktsplan för Falköpings kommun för åren Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens 32/2018 b) Kommunarkitektens tjänsteutlåtande c) Länk till översiktsplanen se separat mail d) Miljökonsekvensbeskrivning 6. Beslut om valdistriktsindelning Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsens 34/2018 b) T.f. ekonomichefens tjänsteutlåtande c) Föreläggande om komplettering d) Underrättelse inför beslut e) Mailkonversation med Länsstyrelsen 7. Ändring av policy för verksamhets- och ekonomistyrning Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 36/2018 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Förslag till ändring av policy 8. Uppdatering av naturvårdsprogram för Falköpings kommun Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 38/2018 b) Kommunekologens tjänsteutlåtande c) Reviderat förslag till program 9. Avgift för kommunala praktikplatser Dnr 2017/ Bilaga a) Kommunstyrelsen 39/2018 b) Kommunjuristens tjänsteutlåtande c) Kompetens och arbetslivsnämnden 42/2017

3 3 (4) Ärende Anteckningar 10. Entledigande av Liina Khorand (S) från uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden. Dnr 2018/ Bilaga a) Avsägelse 11. Kommunfullmäktiges anmälningsärenden år 2018 Dnr 2018/ Bilaga a) Demokratiberedningens mötesanteckningar b) Revisionsrapport gällande granskning av arvoden och ersättningar till förtroendevalda c) Gransknings av arvoden och ersättningar till förtroendevalda d) Falköpings Hyresbostäder AB:s budget och flerårsplan e) T.f. ekonomichefens P.M. om Falköpings Hyresbostäder AB:s budget. f) Arbetsordning för styrelsen i Fastighets AB Mösseberg g) Arbetsordning för styrelsen i Falköpings Hyresbostäder AB h) Rapport av ej verkställande gynnande beslut LSS och SoL kvartal Patrik Björck Ordförande

4 4 (4) Förteckning över ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige under mandatperioden Ledamöter Patrik Björck (S), ordförande Allan Bjärkhed (KD), 1:e vice ordf. Ingrid A. Jarlsson (M), 2:e vice ordf. Corry Thuresson (S) Karola Svensson (C) Lena Sjödahl (M) Ingvor Bergman (S) Hanna Wigh (-)* Johanna Johansson (SD) Christina Jorméus (M) Dan Gabrielsson (S) Susanne Larsson (S) Hans Johansson (C) Maddelen Larsson (-)* Helena Wig (-)* Johanna Svensson (S) Ed Kahrs (M) Niclas Hillestrand (S) Dan Hovskär (KD) Britt-Louise Thoresen (KD) Marie Post (S) Roar Vesterengen (-)* Charlotte Nyberg (-)* Magnus Hägg (MP) Laila Blom (MP) Pal Seidler (S) Wanja Wallemyr (C) Anders Winlöf (M) Eva Dahlgren (C) Anna Bella Nordh Fahlqvist (S) Erik Kyrkander (V) Alex Bergström (S) Johan Eriksson (M) Jonas Landén (SD) Zarah Meyner (-)* Inger Lilja (V) Inga-Lill Bergsten (S) Lars Theng (S) Annika Carp (L) Kent Mossby (M) Christopher Münch (SD) Sonja Eriksson (SD) Lina Ahl (S) Henric Hagberg (S) Lars-Göran Andersson (KD) Ingrid Martens (C) Pia Frisk Ragnar (M) Anna-Brita Fransson (L) Christiane Uhle (C) Lisbeth Ek (S) Fredy Neüman (S) Ersättare Hanna Nord (S) Jonas Karlsson (S) Ingvor Arnoldsson (S) Roger Lundberg (S) Kovan Akrawi (S) Kerstin Belfrage (S) Dawood Khalaf (S) Helene Svensson (S) Bengt Lundkvist (S) Mantas Mazeitavicius (-)* Jörgen Larsson (SD) Dennis Essgren (-)* Emelie Fritz (SD) Roger Olsson (SD) Pema Malmgren (M) Roland Svensson (M) Cathrine Croona (M) Roger Sjödahl (M) Göte Andersson (C) Sofia Thuvesson (C) Birgitta Friggeråker (C) Michael Kristiansson (KD) Ulla-Britt Merkell (KD) Åsa Lidén (MP) Roland Wanner (MP) Elin Tingmyr (V) Göran Johansson (V) Dag Högrell (L) Lena Arvidsson (L) * Invald på SD-mandat Gruppledare Ingvor Bergman (S) Christopher Münch (SD) Anders Winlöf (M) Karola Svensson (C) Dan Hovskär (KD) Magnus Hägg (MP) Inger Lilja (V) Annika Carp (L)

5 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 31 Dnr 2017/ Besvarande av motion från Inger Lilja (V) med flera om motion och folkhälsa för alla Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om motion och folkhälsa för alla. Reservation Inger Lilja (V) reserverar sig till beslut till förmån för sitt yrkande. Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om motion och folkhälsa för alla inte några få. Av motionen framgår följande. Under vecka 34 (2017) stod att läsa i lokaltidningen om kommunens bristande satsning på elljusspåret i Vartofta. Samma vecka går kommunen ut på sin hemsida och efterfrågar åsikter om bastutiderna på Motionscentralen uppe på Mösseberg. Satsningen på motionsfrämjande aktiviteter har varit massiv uppe på Mösseberg de senaste åren. Det har satsats friskt både på fantastiskt fin beläggning i motionsspåren, utomhusgym och nya snökanoner. Kommunen växer i antal hushåll och fler personer flyttar hit. Det är inte alla som väljer att bosätta sig inne i Falköping eller har möjlighet att transportera sig upp till Mösseberg. Vi i Vänsterpartiet anser att motion skall kunna bedrivas på lika villkor i hela vår kommun, oavsett på vilken ort ens bopålar slås ner. Det finns elljusspår med varierande standard på beläggningen på samtliga av kommunens mindre samhällen. På vissa av anläggningarna finns möjlighet till både omklädning och dusch. På vissa anläggningar finns knappt ett synligt motionsspår. Vi anser att viljan till att motionera och därmed öka sitt välbefinnande inte skall vara beroende på vilket mindre samhälle en invånare väljer att bosätta sig i. Vi vill att det skall vara lika för alla. Det är dags att göra något nu för att främja folkhälsan och motion på lika villkor i hela vår kommun. Det är dags att ge kommunens motionsområden lika fin standard som de målas upp i den friluftsplan som antogs i kommunfullmäktige under Vänsterpartiet tycker det är hög tid att gå från ord till handling. Vänsterpartiet i Falköping yrkar att: Upprustning sker av motionsspåren i kommunens samtliga småorter så att dessa erhåller likvärdig standard som motionsspåren vid Motionscentralen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

6 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) Det vid samtliga motionsanläggningar ges möjlighet till omklädning och dusch" Kommunfullmäktige beslutade den 25 september 2017, 93, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 11 oktober 2017, 134, att remittera motionen till kultur- och fritidsnämnden och till tekniska nämnden med svar senast den 2 januari år Kultur- och fritidsnämnden behandlade motionen den 19 december 2017, 92, med följande yttrande. Kultur- och fritidsförvaltningen fick i maj 2016 i uppdrag att göra en utredning om elljusspåren i Falköpings kommun med förslag till plan för framtida prioritering och driftsform. Kultur- och fritidsnämnden tog den 21 februari år 2017, 8, följande beslut. Elljusspåren är betydelsefulla för kommuninvånarna. Ambitionen är därför att dessa ska behållas och moderniseras för att uppfylla dagens krav. Elljusspåret i Kinnarp/Slutarp prioriteras först när det gäller byte till LEDbelysning, utbyte av stolpar och nedgrävning av kabel. De två kommunala spåren i Floby och Vartofta behöver rustas upp med byte till LED-belysning, utbyte av stolpar och nedgrävning av kabel. Fortsatt dialog behövs med de föreningar som äger sina elljusspår i Åsarp, Gudhem och på Brunnsberget för att undersöka möjligheterna att upprusta även dessa spår och hitta finansiering genom olika former av bidrag. Tillgängliga investeringsmedel kommer att påverka i vilken takt åtgärderna kan genomföras. Den fortsatta planeringen kommer att avgöra vilken prioriteringsordning som är den mest lämpliga. Kultur- och fritidsnämnden stöder ideella föreningar som har elljusspår och motionsspår genom bidrag. Bidrag beviljas även till motionsanläggningar som inrymmer omklädningsmöjligheter. Beträffande möjligheten att förbättra standarden, på kommunala anläggningar, elljusspår och motionsspår är det kopplat till budgetprocessen för investeringar. I 2018 års budget finns 1,5 miljoner avsatta för upprustning av elljusspåret i Kinnarp/Slutarp. När det gäller mer omfattande åtgärder vid de föreningsägda anläggningarna krävs att föreningarna kan beviljas större investeringsbidrag för att en upprustning ska kunna ske. Kultur- och fritidsnämnden beslutade att lämna följande förslag till kommunstyrelsen. 1 Kultur- och fritidsnämnden besvarar motionen med hänvisning till kulturoch fritidsnämndens beslut den 21 februari 2017, 8, samt kompletterande förtydliganden. Tekniska nämnden yttrade sig över motionen den 18 december 2017, 122, med följande formulering. Förvaltningen ställer sig positiva till intentionen med motionen om folkhälsa för alla. Förvaltningen väljer ändå att föreslå kommunfullmäktige att avslå Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

7 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) motionen med hänsyn till att motionen är allt för omfattade, då det inkluderar alla småorter och omklädningsrum. Dessutom äger inte kommunen marken som flertalet motionsspår ligger på i småorterna och är därmed inte ansvariga för skötsel eller upprustning. De motionsår som kommunen äger finns i Falköpings tätort, Vartofta och Floby. Tekniska nämnden beslutade att lämna följande förslag till kommunstyrelsen. 1 Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om motion och folkhälsa för alla. Förvaltningens bedömning Motionen lyfter en viktig fråga utifrån kommunens övergripande mål om ett socialt hållbart Falköping. För att uppnå ett socialt hållbart Falköping är frågan om lika villkor för en god hälsa angelägen. Detta gäller såväl utifrån geografiska, sociala som ekonomiska förhållanden. Förvaltningen ställer sig positiva till andemeningen i motionen, men föreslår kommunstyrelsen att dock avslå motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande om motionens alltför ekonomiska omfattning. Förvaltningen anser att det vore en positiv utveckling av folkhälsan om kommunstyrelsen i budgetprocess för år i beslut om fördelning av investeringar och investeringsbidrag till motionsspår och motionsanläggningar tar hänsyn till kultur- och fritidsnämndens ambitioner i beslut under 8/2017, samt beaktar ett jämlikhetsperspektiv utifrån såväl geografiska, sociala som ekonomiska förhållanden. Tjänsteutlåtandet, daterat den 9 januari 2018, har utarbetats av folkhälsostrateg Johanna Jonsson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 1/2018. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om motion och folkhälsa för alla. Yrkanden Inger Lilja (V) yrkar bifall till motionen. Beslutsordning Ordförande ställer förslag på kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag och på Inger Liljas (V) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutat enligt kommunstyrelsens arbetsutskott förslag till beslut. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2017/ Folkhälsorådet Motion från Inger Lilja (V) med flera om motion och folkhälsa för alla Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om motion och folkhälsa för alla. Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om motion och folkhälsa för alla inte några få. Av motionen framgår följande. Under vecka 34 (2017) stod att läsa i lokaltidningen om kommunens bristande satsning på elljusspåret i Vartofta. Samma vecka går kommunen ut på sin hemsida och efterfrågar åsikter om bastutiderna på Motionscentralen uppe på Mösseberg. Satsningen på motionsfrämjande aktiviteter har varit massiv uppe på Mösseberg de senaste åren. Det har satsats friskt både på fantastiskt fin beläggning i motionsspåren, utomhusgym och nya snökanoner. Kommunen växer i antal hushåll och fler personer flyttar hit. Det är inte alla som väljer att bosätta sig inne i Falköping eller har möjlighet att transportera sig upp till Mösseberg. Vi i Vänsterpartiet anser att motion skall kunna bedrivas på lika villkor i hela vår kommun, oavsett på vilken ort ens bopålar slås ner. Det finns elljusspår med varierande standard på beläggningen på samtliga av kommunens mindre samhällen. På vissa av anläggningarna finns möjlighet till både omklädning och dusch. På vissa anläggningar finns knappt ett synligt motionsspår. Vi anser att viljan till att motionera och därmed öka sitt välbefinnande inte skall vara beroende på vilket mindre samhälle en invånare väljer att bosätta sig i. Vi vill att det skall vara lika för alla. Det är dags att göra något nu för att främja folkhälsan och motion på lika villkor i hela vår kommun. Det är dags att ge kommunens motionsområden lika fin standard som de målas upp i den friluftsplan som antogs i kommunfullmäktige under Vänsterpartiet tycker det är hög tid att gå från ord till handling. Kommunledningsförvaltningen Folhälsorådet Johanna Jonsson Folkhälsostrateg johanna.z.jonsson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

9 2(3) Vänsterpartiet i Falköping yrkar att: Upprustning sker av motionsspåren i kommunens samtliga småorter så att dessa erhåller likvärdig standard som motionsspåren vid Motionscentralen Det vid samtliga motionsanläggningar ges möjlighet till omklädning och dusch" Kommunfullmäktige beslutade den 25 september 2017, 93, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 11 oktober 2017, 134, att remittera motionen till kultur- och fritidsnämnden och till tekniska nämnden med svar senast den 2 januari år Kultur- och fritidsnämnden behandlade motionen den 19 december 2017, 92, med följande yttrande. Kultur- och fritidsförvaltningen fick i maj 2016 i uppdrag att göra en utredning om elljusspåren i Falköpings kommun med förslag till plan för framtida prioritering och driftsform. Kultur- och fritidsnämnden tog den 21 februari år 2017, 8, följande beslut. Elljusspåren är betydelsefulla för kommuninvånarna. Ambitionen är därför att dessa ska behållas och moderniseras för att uppfylla dagens krav. Elljusspåret i Kinnarp/Slutarp prioriteras först när det gäller byte till LED-belysning, utbyte av stolpar och nedgrävning av kabel. De två kommunala spåren i Floby och Vartofta behöver rustas upp med byte till LED-belysning, utbyte av stolpar och nedgrävning av kabel. Fortsatt dialog behövs med de föreningar som äger sina elljusspår i Åsarp, Gudhem och på Brunnsberget för att undersöka möjligheterna att upprusta även dessa spår och hitta finansiering genom olika former av bidrag. Tillgängliga investeringsmedel kommer att påverka i vilken takt åtgärderna kan genomföras. Den fortsatta planeringen kommer att avgöra vilken prioriteringsordning som är den mest lämpliga. Kultur- och fritidsnämnden stöder ideella föreningar som har elljusspår och motionsspår genom bidrag. Bidrag beviljas även till motionsanläggningar som inrymmer omklädningsmöjligheter. Beträffande möjligheten att förbättra standarden, på kommunala anläggningar, elljusspår och motionsspår är det kopplat till budgetprocessen för investeringar. I 2018 års budget finns 1,5 miljoner avsatta för upprustning av elljusspåret i Kinnarp/Slutarp. När det gäller mer omfattande åtgärder vid de föreningsägda anläggningarna krävs att föreningarna kan beviljas större investeringsbidrag för att en upprustning ska kunna ske. Kultur- och fritidsnämnden beslutade att lämna följande förslag till kommunstyrelsen. 1 Kultur- och fritidsnämnden besvarar motionen med hänvisning till kulturoch fritidsnämndens beslut den 21 februari 2017, 8, samt kompletterande förtydliganden. Tekniska nämnden yttrade sig över motionen den 18 december 2017, 122, med följande formulering.

10 3(3) Förvaltningen ställer sig positiva till intentionen med motionen om folkhälsa för alla. Förvaltningen väljer ändå att föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen med hänsyn till att motionen är allt för omfattade, då det inkluderar alla småorter och omklädningsrum. Dessutom äger inte kommunen marken som flertalet motionsspår ligger på i småorterna och är därmed inte ansvariga för skötsel eller upprustning. De motionsår som kommunen äger finns i Falköpings tätort, Vartofta och Floby. Tekniska nämnden beslutade att lämna följande förslag till kommunstyrelsen. 1 Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om motion och folkhälsa för alla. Förvaltningens bedömning Motionen lyfter en viktig fråga utifrån kommunens övergripande mål om ett socialt hållbart Falköping. För att uppnå ett socialt hållbart Falköping är frågan om lika villkor för en god hälsa angelägen. Detta gäller såväl utifrån geografiska, sociala som ekonomiska förhållanden. Förvaltningen ställer sig positiva till andemeningen i motionen, men föreslår kommunstyrelsen att dock avslå motionen med hänvisning till tekniska nämndens yttrande om motionens alltför ekonomiska omfattning. Förvaltningen anser att det vore en positiv utveckling av folkhälsan om kommunstyrelsen i budgetprocess för år i beslut om fördelning av investeringar och investeringsbidrag till motionsspår och motionsanläggningar tar hänsyn till kultur- och fritidsnämndens ambitioner i beslut under 8/2017, samt beaktar ett jämlikhetsperspektiv utifrån såväl geografiska, sociala som ekonomiska förhållanden. Beslutet ska skickas till Inger Lilja (V) Erik Kyrkander (V) Elin Tingmyr (V) Göran Johansson (V) Johanna Jonsson Folkhälsostrateg

11 Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 92 Dnr 2017/ Motion från Inger Lilja (V) med flera om motion och folkhälsa för alla remiss från kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämndens beslut 1 Kultur- och fritidsnämnden besvarar motionen med hänvisning till kulturoch fritidsnämndens beslut den 21 februari 2017, 8, samt kompletterande förtydliganden. Bakgrund Kultur- och fritidsförvaltningen fick den 24 maj 2016, 33, i uppdrag att göra en utredning om elljusspåren i Falköpings kommun med förslag till plan för framtida prioritering och driftsform. Kultur- och fritidsnämnden tog den 21 februari 2017, 8, följande beslut: Elljusspåren är betydelsefulla för kommuninvånarna. Ambitionen är därför att dessa ska behållas och moderniseras för att uppfylla dagens krav. Elljusspåret i Kinnarp/Slutarp prioriteras först när det gäller byte till LED-belysning, utbyte av stolpar och nedgrävning av kabel. De två kommunala spåren i Floby och Vartofta behöver rustas upp med byte till LED-belysning, utbyte av stolpar och nedgrävning av kabel. Fortsatt dialog behövs med de föreningar som äger sina elljusspår i Åsarp, Gudhem och på Brunnhemsberget för att undersöka möjligheten att upprusta även dessa spår och hitta finansiering genom olika former av bidrag. Tillgängliga investeringsmedel kommer att påverka i vilken takt åtgärderna kan genomföras. Den fortsatta planeringen kommer att klargöra vilken prioriteringsordning som är den mest lämpliga. Kompletterande förtydliganden: Kultur- och fritidsnämnden stöder ideella föreningar som har elljusspår och motionsspår genom bidrag. Bidrag beviljas även till motionsanläggningar som inrymmer omklädningsmöjligheter. Beträffande möjligheten att förbättra standarden, på kommunala anläggningar, elljusspår och motionsspår är det kopplat till budgetprocessen för investeringar. I 2018 års budget finns 1,5 miljoner kronor avsatta till upprustning av elljusspåret i Kinnarp/Slutarp. När det gäller mera omfattande åtgärder vid de föreningsägda anläggningarna krävs att föreningarna kan beviljas större investeringsbidrag för att en upprustning ska kunna ske. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

12 Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 30 oktober 2017, har utarbetats av biträdande kultur- och fritidschefen Lena Johansson. Kultur- och fritidsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 64/17. Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

13

14

15 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 134 Dnr 2017/ Remittering av motion från Inger Lilja (V) med flera om motion och folkhälsa för alla Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen beslutar att remittera motionen från Inger Lilja med flera, om folkhälsa för alla till kultur- och fritidsnämnden och till tekniska nämnden med svar senast den 2 januari Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om motion och folkhälsa för alla inte några få. Av motionen framgår följande. Under vecka 34 (2017) stod att läsa i lokaltidningen om kommunens bristande satsning på elljusspåret i Vartofta. Samma vecka går kommunen ut på sin hemsida och efterfrågar åsikter om bastutiderna på Motionscentralen uppe på Mösseberg. Satsningen på motionsfrämjande aktiviteter har varit massiv uppe på Mösseberg de senaste åren. Det har satsats friskt både på fantastiskt fin beläggning i motionsspåren, utomhusgym och nya snökanoner. Kommunen växer i antal hushåll och fler personer flyttar hit. Det är inte alla som väljer att bosätta sig inne i Falköping eller har möjlighet att transportera sig upp till Mösseberg. Vi i Vänsterpartiet anser att motion skall kunna bedrivas på lika villkor i hela vår kommun, oavsett på vilken ort ens bopålar slås ner. Det finns elljusspår med varierande standard på beläggningen på samtliga av kommunens mindre samhällen. På vissa av anläggningarna finns möjlighet till både omklädning och dusch. På vissa anläggningar finns knappt ett synligt motionsspår. Vi anser att viljan till att motionera och därmed öka sitt välbefinnande inte skall vara beroende på vilket mindre samhälle en invånare väljer att bosätta sig i. Vi vill att det skall vara lika för alla. Det är dags att göra något nu för att främja folkhälsan och motion på lika villkor i hela vår kommun. Det är dags att ge kommunens motionsområden lika fin standard som de målas upp i den friluftsplan som antogs i kommunfullmäktige under Vänsterpartiet tycker det är hög tid att gå från ord till handling. Vänsterpartiet i Falköping yrkar att: Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

16 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Upprustning sker av motionsspåren i kommunens samtliga småorter så att dessa erhåller likvärdig standard som motionsspåren vid Motionscentralen Det vid samtliga motionsanläggningar ges möjlighet till omklädning och dusch" Kommunfullmäktige har behandlat ärendet under 93/2017. Paragrafen skickas till Kultur- och fritidsnämnden Tekniska nämnden Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

17 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 93 Dnr 2017/ Motion från Inger Lilja (V) med flera om motion och folkhälsa för alla inte några få Kommunfullmäktiges beslut 1 Kommunfullmäktige remitterar motionen om motion och folkhälsa för alla - inte några få till kommunstyrelsen för yttrande. Bakgrund Inger Lilja (V), Erik Kyrkander (V), Elin Tingmyr (V) och Göran Johansson (V) har väckt en motion om motion och folkhälsa för alla inte några få. Av motionen framgår följande. Under vecka 34 (2017) stod att läsa i lokaltidningen om kommunens bristande satsning på elljusspåret i Vartofta. Samma vecka går kommunen ut på sin hemsida och efterfrågar åsikter om bastutiderna på Motionscentralen uppe på Mösseberg. Satsningen på motionsfrämjande aktiviteter har varit massiv uppe på Mösseberg de senaste åren. Det har satsats friskt både på fantastiskt fin beläggning i motionsspåren, utomhusgym och nya snökanoner. Kommunen växer i antal hushåll och fler personer flyttar hit. Det är inte alla som väljer att bosätta sig inne i Falköping eller har möjlighet att transportera sig upp till Mösseberg. Vi i Vänsterpartiet anser att motion skall kunna bedrivas på lika villkor i hela vår kommun, oavsett på vilken ort ens bopålar slås ner. Det finns elljusspår med varierande standard på beläggningen på samtliga av kommunens mindre samhällen. På vissa av anläggningarna finns möjlighet till både omklädning och dusch. På vissa anläggningar finns knappt ett synligt motionsspår. Vi anser att viljan till att motionera och därmed öka sitt välbefinnande inte skall vara beroende på vilket mindre samhälle en invånare väljer att bosätta sig i. Vi vill att det skall vara lika för alla. Det är dags att göra något nu för att främja folkhälsan och motion på lika villkor i hela vår kommun. Det är dags att ge kommunens motionsområden lika fin standard som de målas upp i den friluftsplan som antogs i kommunfullmäktige under Vänsterpartiet tycker det är hög tid att gå från ord till handling. Vänsterpartiet i Falköping yrkar att: Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

18 Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Upprustning sker av motionsspåren i kommunens samtliga småorter så att dessa erhåller likvärdig standard som motionsspåren vid Motionscentralen Det vid samtliga motionsanläggningar ges möjlighet till omklädning och dusch Paragrafen skickas till Kommunstyrelsen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

19 Motion och folkhälsa för alla inte bara några få Under vecka 34 (2017) stod att läsa i lokaltidningen om kommunens bristande satsning på elljusspåret i Vartofta. Samma vecka går kommunen ut på sin hemsida och efterfrågar åsikter om bastutiderna på Motionscentralen uppe på Mösseberg. Satsningen på motionsfrämjande aktiviteter har varit massiv uppe på Mösseberg de senaste åren. Det har satsats friskt både på fantastiskt fin beläggning i motionsspåren, utomhusgym och nya snökanoner. Kommunen växer i antal hushåll och fler personer flyttar hit. Det är inte alla som väljer att bosätta sig inne i Falköping eller har möjlighet att transportera sig upp till Mösseberg. Vi i Vänsterpartiet anser att motion skall kunna bedrivas på lika villkor i hela vår kommun, oavsett på vilken ort ens bopålar slås ner. Det finns elljusspår med varierande standard på beläggningen på samtliga av kommunens mindre samhällen. På vissa av anläggningarna finns möjlighet till både omklädning och dusch. På vissa anläggningar finns knappt ett synligt motionsspår. Vi anser att viljan till att motionera och därmed öka sitt välbefinnande inte skall vara beroende på vilket mindre samhälle en invånare väljer att bosätta sig i. Vi vill att det skall vara lika för alla. Det är dags att göra något nu för att främja folkhälsan och motion på lika villkor i hela vår kommun. Det är dags att ge kommunens motionsområden lika fin standard som de målas upp i den friluftsplan som antogs i kommunfullmäktige under Vänsterpartiet tycker det är hög tid att gå från ord till handling. Vänsterpartiet i Falköping yrkar att: - Upprustning sker av motionsspåren i kommunens samtliga småorter så att dessa erhåller likvärdig standard som motionsspåren vid Motionscentralen - Det vid samtliga motionsanläggningar ges möjlighet till omklädning och dusch Vänsterpartiet Falköping Inger Lilja Erik Kyrkander Elin Tingmyr Göran Johansson

20 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 32 Dnr 2017/ Antagande av översiktsplan för Falköpings kommun för åren Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner det särskilda utlåtandet samt bemötandet av inkomna synpunkter. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun. Kartmaterialet i planeringsunderlaget undantas från antagandet. 3 Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att anta Riksintressen för kulturmiljövärden i Falköpingskommun, underlag till ÖP Kommunfullmäktige upphäver följande planer. FÖP Falköpings stad, Fördjupning av Översiktsplan ( ) Valtorp, Områdesplan ( ) Åsarp, Områdesplan ( ) Gudhem, Områdesplan ( ) Vartofta, Områdesplan ( ) Torbjörntorp, Områdesplan ( ) Floby, Generalplan ( ) Stenstorp, Generalplan ( ) Kinnarp-Slutarp, Områdesplan ( ) Odensberg, Områdesplan ( ) Deltar ej Inger Lilja (V) deltar inte i beslutet. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 11 november 2015, 219, att ge stadsbyggnadsavdelningen i uppdrag att upprätta en ny digital översiktsplan. Översiktsplanen är en kommunal långsiktig vision om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Den nya digitala översiktsplanen visar riktningen för framtiden och hur Falköpings kommun genom den fysiska planeringen ska kunna leva upp till visionen om Det goda livet. Översiktsplanen är ett politiskt dokument med politiska ställnings- Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

21 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) taganden som tydligt visar utvecklingsstrategin för kommunen fram till år Kommunstyrelsen beslutade den 30 november 2016, 230, att sända förslaget till ny översiktsplan på samråd. Samrådet pågick under perioden 12 december 2016 till och med 12 mars Totalt under samrådstiden inkom 92 synpunkter, varav 48 stycken inkom via det digitala kartverktyget. Kommunstyrelsen beslutade den 9 augusti 2017, 95, att ställa ut det framtagna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun för granskning. Utställningstiden varade från och med den 21 augusti till och med den 22 oktober Totalt under utställningstiden inkom 26 synpunkter. Förvaltningens bedömning Inför antagandet har planförslaget justerats något. Den mest väsentliga ändringen som gjort är att utbyggnadsområdet kring Marjarp minskas i omfattning norr ut och i öster säkerställs ett område med många kulturhistoriska lämningar. I övrigt har enbart mindre justeringar av texterna skett i enlighet med inkomna synpunkter från statliga myndigheter samt att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) har kompletteras med ett avsnitt om målkonflikter. Dokumenten som omfattar Riksintressen för kulturmiljövärden i Falköpings kommun, underlag till ÖP 2016 finns i den digitala översiktsplanen. Dessa dokument utgör ett tematiskt tillägg till den nya översiktsplanen. I översiktsplanen finns ett avsnitt som benämns som planeringsunderlag. Detta avsnitt omfattar redan antagna planer, program eller andra underlag som inte är att jämställas med andra slags översiktsplaner (tematiska tillägg eller fördjupningar). En av fördelarna med en digital översiktsplan är att den inte behöver vara statisk utan vissa utvalda delar kan uppdateras även efter att planen blivit antagen vilket bidrar till att hålla översiktsplanen aktuell och användbar. För att kunna uppdatera kartmaterialet i avsnittet planeringsunderlag undantas dessa från antagandet. De ställningstaganden som görs i avsnittet planeringsunderlag ingår i antagandet och kan därmed inte uppdateras kontinuerligt. I samband med antagandet av den nya översiktsplanen behöver de tillägg och fördjupningar som gjort till den gamla översiktsplanen upphävas, i de fall där de anses inaktuella eller där det finns motstidigheter med den nya översiktsplanen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner det särskilda utlåtandet och bemötandet av inkomna synpunkter. Kommunledningsförvaltningen föreslår vidare att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår slutligen att fördjupningar av gamla översiktsplaner, områdesplaner och generalplaner upphävs av Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

22 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) kommunfullmäktige i samband med antagandet av den nya översiktsplanen då dessa inte längre anses aktuella. Tjänsteutlåtandet, daterat den 20 november 2017, har utarbetats av kommunarkitekt Amelie Sandström. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 2/2018. Protokollsanteckning Lena Sjödahl (M) lämnar följande protokollsanteckning. "Moderaterna saknar i Översiktsplanen en skrivning om Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-område) Kommuner har möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) i sina översiktsplaner. Områden ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses. Vid upprättande av översiktsplaner kan kommuner ta fram riktlinjer för hantering av strandskyddsdispenser med LIS-skäl." Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

23 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2017/ Kommunstyrelsen Antagande av översiktsplan för Falköpings kommun för åren Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner det särskilda utlåtandet samt bemötandet av inkomna synpunkter. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun. Kartmaterialet i planeringsunderlaget undantas från antagandet. 3 Kommunstyrelsens föreslår kommunfullmäktige att anta Riksintressen för kulturmiljövärden i Falköpingskommun, underlag till ÖP Kommunfullmäktige upphäver följande planer. FÖP Falköpings stad, Fördjupning av Översiktsplan ( ) Valtorp, Områdesplan ( ) Åsarp, Områdesplan ( ) Gudhem, Områdesplan ( ) Vartofta, Områdesplan ( ) Torbjörntorp, Områdesplan ( ) Floby, Generalplan ( ) Stenstorp, Generalplan ( ) Kinnarp-Slutarp, Områdesplan ( ) Odensberg, Områdesplan ( ) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 11 november 2015, 219, att ge stadsbyggnadsavdelningen i uppdrag att upprätta en ny digital översiktsplan. Kommunledningsförv. Stadsbyggnadsavdelningen Amelie Sandström Kommunarkitekt amelie.sandstrom@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

24 2(3) Översiktsplanen är en kommunal långsiktig vision om hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska utvecklas. Den nya digitala översiktsplanen visar riktningen för framtiden och hur Falköpings kommun genom den fysiska planeringen ska kunna leva upp till visionen om Det goda livet. Översiktsplanen är ett politiskt dokument med politiska ställningstaganden som tydligt visar utvecklingsstrategin för kommunen fram till år Kommunstyrelsen beslutade den 30 november 2016, 230, att sända förslaget till ny översiktsplan på samråd. Samrådet pågick under perioden 12 december 2016 till och med 12 mars Totalt under samrådstiden inkom 92 synpunkter, varav 48 stycken inkom via det digitala kartverktyget. Kommunstyrelsen beslutade den 9 augusti 2017, 95, att ställa ut det framtagna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun för granskning. Utställningstiden varade från och med den 21 augusti till och med den 22 oktober Totalt under utställningstiden inkom 26 synpunkter. Förvaltningens bedömning Inför antagandet har planförslaget justerats något. Den mest väsentliga ändringen som gjort är att utbyggnadsområdet kring Marjarp minskas i omfattning norr ut och i öster säkerställs ett område med många kulturhistoriska lämningar. I övrigt har enbart mindre justeringar av texterna skett i enlighet med inkomna synpunkter från statliga myndigheter samt att miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) har kompletteras med ett avsnitt om målkonflikter. Dokumenten som omfattar Riksintressen för kulturmiljövärden i Falköpingskommun, underlag till ÖP 2016 finns i den digitala översiktsplanen. Dessa dokument utgör ett tematiskt tillägg till den nya översiktsplanen. I översiktsplanen finns ett avsnitt som benämns som planeringsunderlag. Detta avsnitt omfattar redan antagna planer, program eller andra underlag som inte är att jämställas med andra slags översiktsplaner (tematiska tillägg eller fördjupningar). En av fördelarna med en digital översiktsplan är att den inte behöver vara statisk utan vissa utvalda delar kan uppdateras även efter att planen blivit antagen vilket bidrar till att hålla översiktsplanen aktuell och användbar. För att kunna uppdatera kartmaterialet i avsnittet planeringsunderlag undantas dessa från antagandet. De ställningstaganden som görs i avsnittet planeringsunderlag ingår i antagandet och kan därmed inte uppdateras kontinuerligt. I samband med antagandet av den nya översiktsplanen behöver de tillägg och fördjupningar som gjort till den gamla översiktsplanen upphävas, i de fall där de anses inaktuella eller där det finns motstidigheter med den nya översiktsplanen. Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner det särskilda utlåtandet och bemötandet av inkomna synpunkter. Kommunledningsförvaltningen föreslår vidare att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna förslaget till översiktsplan för Falköpings kommun. Kommunledningsförvaltningen föreslår slutligen att fördjupningar av gamla översiktsplaner, områdesplaner och generalplaner upphävs av

25 3(3) kommunfullmäktige i samband med antagandet av den nya översiktsplanen då dessa inte längre anses aktuella. Beslutet ska skickas till Stadsbyggnadsavdelningen Amelie Sandström Kommunarkitekt

26 Översiktsplan, Falköpings kommun MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Antagandehandling Structor Nyköping AB, Kungshagsvägen 3A, Nyköping, Org.nr Tel:

27 Projektledning och administration Beställare Falköpings kommun Datum Konsult Structor Nyköping AB Medverkande Falköping kommun Amelie Sandström från och med Alexander Kouzmine t.om Medverkande Structor Johan Rodéhn, uppdragsledare Malin Larsson, handläggare Kajsa Andersson, handläggare Carina Lundgren, handläggare och granskare Spårbarhet

28 Sammanfattning Falköpings kommun tar nu fram en ny kommunomfattande översiktsplan. I arbetet med översiktsplanering ingår miljöbedömning i processen. Syftet med miljöbedömning är att bedöma den betydande miljöpåverkan som följer av planens genomförande. Resultatet av arbetet redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I tidigt skede gjordes avgränsning av fokusområden och detaljeringsgrad i MKB, vilket även stämdes av vid samråd med länsstyrelsen. MKB avgränsades till att särskilt hantera aspekter inom kulturmiljö, jordbruksmark, buller, naturmiljö, rekreation, risker och vattentillgångar samt strategiska bedömningar av konsekvenser till följd av bebyggelseutveckling och infrastrukturutveckling. Miljökonsekvenser har bedömts för planförslaget samt för andra alternativ i enlighet med kraven i miljöbalken. Andra alternativ som har bedömts är nollalternativ samt ett scenario med lägre inflyttning än i planförslaget. Planförslaget bedöms ha en miljöstrategisk inriktning i och med att huvudsaklig tillväxt planeras i kommunens järnvägsanslutna orter med goda möjligheter till hållbart resande och den förtätningsambition av befintliga orter som är prioriterad strategi för kommunens utveckling. Inriktningen blir ännu tydligare i och med att kommunen parallellt med planarbetet utför en förtätningsstudie, d.v.s. ett arbete med analys av förutsättningar för förtätning samt hur en förtätning kan realiseras i praktiken. Förtätningen bedöms ha många miljöfördelar då täta strukturer är resurseffektiva och kan ta vara på befintlig infrastruktur. Täta strukturer ger förutsättningar för hållbara resor med gång och cykel respektive kollektivtrafik. Ianspråktagande av oexploaterad mark begränsas när tillkommande bostäder kan tillkomma genom förtätning. Förtätningsstrategin medför därför att mark med större värden i utkanten av orterna kan sparas från exploatering, d.v.s. mark som i Falköpings fall är värdefull jordbruksmark eller mark med höga naturoch kulturvärden. Översiktsplanen medvetandegör även riskerna med förtätning, där de stora riskerna är att grönområden i staden tas i anspråk eller att förtätningen sker i lägen där det är risk för störningar, t.ex. bullerpåverkan från väg och järnväg. Planen identifierar de mest betydande grönområdena i staden men anger också att det finns behov av att studera gröna samband tydligare. Bedömningen görs att det finns risk för att gröna samband inte beaktas om kännedom om de viktiga gröna strukturerna saknas. Bedömningen görs att det i dagsläget finns bostäder utmed de större gatorna samt utmed järnväg som är utsatta för buller. Planen bemöter detta med att i flera lägen planera in verksamhetsområden utmed dessa stråk. En sådan distans till bostadsområden bedöms positivt både utifrån buller och med tanke på risker för transporter med farligt gods. Tillkommande bebyggelse kan även utformas på ett sätt som avskärmar buller både för tillkommande och befintlig bebyggelse. Anpassningar behövs i utsatta lägen för att klara gällande riktvärden för buller. Planen lyfter behovet av god hantering av dagvatten i fortsatt planering i enlighet med kommunens gällande dagvattenpolicy. Översiktsplanen anger två planerade lägen till våtmarker för hantering av dagvatten från Falköpings tätort. Norrut planeras ny våtmark vid Tornbjörntorp och i söder finns Faleviområdet med ytterligare möjligheter för dagvattenhantering. Hanteringen av dagvatten från staden är relevant för att begränsa påverkan på nedströms vattendrag. Planen anger ett flertal nybyggnadsområden i Falköpings utkanter, vilka kan medföra miljökonsekvenser. Falköpings omland har kulturhistoriska värden där landskapets upplevelsevärden är centrala. I en del lägen behöver särskilda anpassningar göras för tillkommande bebyggelse för att begränsa konsekvenser, särskilt planerade områden mot Ålleberg. MKB belyser även en problematik i utveckling av staden utanför befintliga ringleder (riksvägar som även utgör riksin- 3

29 tresse för kommunikationer), då det kan leda till att ringlederna blir allt mer inbyggda i staden. Det medför konsekvenser i form av att anpassningar i trafikmiljöerna (t.ex. planskildhet) kan behövas för att inte försämra effektiviteten i vägnätet. Om det blir en mer omfattande expansion av staden utanför ringlederna kan det i framtiden komma krav på att nya ringleder behövs. Nya vägar innebär ianspråktagande av värdefull mark, både för jordbruket och för natur- och kulturmiljö. En tydlig prioritering av förtätning blir att i första hand utveckla orten i befintliga strukturer för att skjuta behovet av exploatering av ny mark på framtiden. Tillämpning av förtätningen i praktiken har därför betydelse för konsekvensutvecklingen. Eftersom Falköping omgärdas av jordbruksmark i samtliga riktningar (frånsett Mösseberg som har andra skyddsvärden) blir det enda alternativet till att ta i bruk jordbruksmark att förtäta befintliga strukturer. De negativa konsekvenser som följer av en exploatering av Falköpings omland, bedöms uppkomma i större omfattning och mer i närtid om kommunen av någon anledning inte tillämpar förtätningsprincipen på det sätt som avses i planen. Initiativ för att tillämpa förtätning är därför av betydelse för uppkomsten av konsekvenser. Den aktuella planen riskerar att medföra påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljö i vissa planerade exploateringsområden. Framförallt gäller det de mycket känsliga områdena mellan ronderna vid Agnestad respektive expansion av logistikområdet norrut vid Marjarp. I vissa fall kan anpassningar behövas för att anpassa tillkommande bebyggelse till riksintresse. Vid bebyggelse utanför Falköpings ringleder kan det behövas anpassningar i infrastrukturen så att det inte medför negativ påverkan på riksintresse för kommunikationer d.v.s. inskränkningar i kommunikationsledernas funktion. T.ex. kan planskildhet behövas för att separera vägtrafik från oskyddade trafikanter. Planerad bebyggelse i kulturhistoriskt känsliga lägen kan behöva anpassningar för att inte landskapsbilden påverkas i allt för stor omfattning (riksintresse för kulturmiljö). Gällande miljökvalitetsnormer för vatten så sker åtgärder i enlighet med gällande åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. Översiktsplaneringen innehåller förslag på hur dagvatten kan hanteras vid stadsutveckling och stödjer därmed arbetet för en förbättrad utveckling av kommunens vattenförekomster. Konkret utpekande av våtmarker för dagvatten i planen innebär förbättrade förutsättningar att omhänderta dagvatten från de tätbebyggda områdena. Miljöaspekter belyses särskilt inom Falköpings tätort då det är där som störst tillväxt planeras samt att det är flera värden där som behöver beaktas. MKB redogör för att motsvarande konsekvenser vid förtätning även gäller för de mindre orterna. Även för övriga orter med genomgående vägar och järnväg kan störningar i form av buller förekomma i dagsläget och anpassningar till buller kan behövas både för befintlig och tillkommande bebyggelse. Enligt Miljöbalken ska det av MKB framgå hur relevanta miljökvalitetsmål har beaktats i planen. I översiktsplanen har miljömålen i beaktande i och med att den tydligt tar ställning för förtätning av orterna vilket gynnar ett flertal miljömål. Planen beskriver även hur tillväxt av kommunen ska ske med anpassningar till befintliga värden. I andra fall förekommer det att värden som har betydelse för miljömålsarbetet riskeras, t.ex. genom ianspråktagande av jordbruksmark med kopplingar till miljömål som berör odlingslandskapet och rikt växt och djurliv. MKB betonar att åtgärder behöver vidtas vid genomförande av planen så att genomförandet sker på ett sätt som stödjer miljömålen. MKB redogör även för aktuella uppföljningar inom miljömålsarbetet, och att det i samhället behövs omfattande åtgärder för en samhällsomställning i sådan riktning att miljömålen kan uppnås. Det kräver insatser både i fysisk planering och i samhällsutvecklingen i övrigt. MKB innefattar även en målkonfliktanalys då det finns situationer när olika samhällsmål antingen samverkar eller motverkar varandra. 4

30 Innehållsförteckning 1 INLEDNING MILJÖBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅD MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) AVGRÄNSNING GEOGRAFISK SAKLIG TIDSMÄSSIG ALTERNATIV PLANFÖRSLAG SCENARIO: INFLYTTNING LÅG NOLLALTERNATIV BEDÖMNINGSGRUNDER MILJÖKVALITETSNORMER RIKSINTRESSEN KONSEKVENSER PLANFÖRSLAG BOENDE OCH BEBYGGELSESTRUKTUR INFRASTRUKTUR OCH RESANDE NATURMILJÖ KULTURMILJÖ OCH LANDSKAPSBILD FRILUFTSLIV, REKREATION OCH TURISM MILJÖSKYDD OCH SÄKERHET VATTEN MARKTILLGÅNGAR KONSEKVENSER I KOMMUNENS ORTER KONSEKVENSER ÖVRIGA ALTERNATIV RIKSINTRESSEN, NATURA 2000 OCH MILJÖKVALITETSNORMER SAMLAD BEDÖMNING ÖVERSIKTSPLANENS BEAKTANDE AV NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL MÅLKONFLIKTANALYS UPPFÖLJNING LITTERATURFÖRTECKNING

31 1 Inledning Den nuvarande översiktsplanen i Falköpings kommun antogs Den kommande översiktsplanen ska sikta mot hur kommunen ska se ut år Översiktsplanen anger med andra ord hur kommunen ska arbeta framöver för att visionen ska bli verklighet. Arbetet med den nya översiktsplanen inleddes genom en bred medborgardialog som har genomförts under vinter/vår Drygt 450 synpunkter och förslag har lämnats under processen och dessa, tillsammans med politikens vision, ligger till grund för Falköpings nya översiktsplan. I en politisk process har sedan målbilden av hur Falköpings kommun ska se ut år 2030 arbetats fram. I översiktsplanen visar man hur mark- och vattenområden bör användas i framtiden. Men också hur bebyggelsen kan utvecklas och värden bevaras. 2 Miljöbedömning 2.1 Behovsbedömning När en ny plan ska upprättas ska den enligt lagstiftning genomgå en behovsbedömning där det bedöms om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen antas medföra betydande miljöpåverkan ska den genomgå en miljöbedömning och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas, där den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms. Enligt MKB-förordningen ska genomförandet av en översiktsplan nästan undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av sin geografiska utbredning. En översiktsplan anger också alltid förutsättningar för en eller flera av de verksamheter som finns upptagna i bilaga 1 och 3 i MKB-förordningen och som huvudregel alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan. Kommuner ska därför alltid göra en miljöbedömning av översiktsplaner och en MKB ska alltid upprättas. 2.2 Samråd Samråd ska alltid ske med berörda länsstyrelser och kommuner om behovsbedömningen. Samråd ska även ske avseende miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och detaljeringsnivå. Planen och miljökonsekvensbeskrivningen ska också göras tillgängliga för övriga berörda myndigheter och allmänheten. Inom ramen för en miljöbedömning ska det också redovisas hur framförda synpunkter från samråd har beaktats i planarbetet. En disposition och förslag till avgränsning har diskuterats vid möte med Länsstyrelsen i Västra Götalands län den 11 april Dispositionen utgjorde underlag för samråd kring MKB:ns avgränsning. Därefter har en avgränsning för MKB beslutats, vilken presenteras i kapitel 3. Länsstyrelsen har tidigare framfört sina synpunkter på kommande ÖP-arbete genom sammanfattande redogörelse. Länsstyrelsen informerade om att det även tas farm en kommunspecifik sammanfattande redogörelse. Länsstyrelsen påtalade betydelsen av att i översiktsplanearbetet särskilt fokusera på konsekvenser kopplade till buller, kulturmiljö och ianspråktagande av jordbruksmark. Länsstyrelsen upplyste om nya regionala mål, t.ex. gällande bevarande av areal jordbruksmark. 6

32 2.3 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljökonsekvensbeskrivningen är det huvuddokument som ska upprättas inom miljöbedömningen där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning, MKB, är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna av en planerad markanvändning och dess inverkan på miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljön. Arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning ska integreras med den övriga planeringsprocessen för att på så sätt tidigt kunna identifiera konflikter mellan olika intressen samt att möjligheterna till att finna miljöanpassade lösningar ökar så att en hållbar utveckling främjas. 3 Avgränsning 3.1 Geografisk En översiktsplans geografiska påverkan kan ske i olika dimensioner. Huvuddelen av översiktsplanens konsekvenser är platsspecifika och berör området inom kommunens gränser. Vissa miljöaspekter ingår i ett större sammanhang. Ett tydligt exempel är påverkan på vattensystem som kan sträcka sig genom flera kommuner, och inte minst klimatpåverkan som behöver speglas i betydligt större sammanhang. I flera fall så sträcker sig både ekologiska och kulturella strukturer och till dessa kopplade betydelsefulla tillgångar för friluftsliv genom flera kommuner. Det innebär att miljöpåverkan kan behöva diskuteras i ett större perspektiv än den egna kommunen. En betydelsefull funktion i en region innebär kopplingar mellan städer i form av väg- och tågförbindelser liksom behov av kommunikationer för fungerande arbetsmarknadsregion. Även detta innebär att miljöbedömning behöver beskrivas såväl inom kommunen som i ett omvärldsperspektiv. 3.2 Saklig Enligt miljöbalken ska MKB:n innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma. Följande miljöaspekter bedömdes initialt vara av vikt att beakta inom ramen för MKB-arbetet: - Boende och bebyggelsestruktur - Infrastruktur och resande - Naturmiljö och strandskydd - Kulturmiljö och landskapsbild - Friluftsliv och turism - Människors hälsa - Risker och klimatfaktorer - Vatten - Marktillgångar Innebörden av de olika aspekterna beskrivs i kapitel 6. Vid avgränsningssamråd med länsstyrelsen konstaterades att särskilt fokus behövs gällande: - Produktiv jordbruksmark 7

33 - Buller - Kulturmiljö 3.3 Tidsmässig En översiktsplans tidsmässiga påverkan på dess områden och omgivning kan ske i olika tidsserier. I ett övergripande perspektiv bedöms planens påverkan över tid för den period som planen berör och planeras för, fram till år Alternativ 4.1 Planförslag Översiktsplanens roll är att vara vägledande för användningen av mark och vatten i kommunen. Grundläggande är Falköpings vision Det goda livet som innebär livskvalitet med tid för eftertanke och reflektion, som ligger till grund för samtliga projekt inom kommunen. Inledningsvis har underlagsmaterial tagits fram och en inledande medborgardialog om översiktsplanen är genomförd. Det befolkningsmål som kommunen har beslutat ska gälla är utgångspunkt för hela arbetet: Kommunens mål är att öka befolkningsmängden från dagens cirka invånare till cirka under perioden fram till Detta ska speglas i utbyggnadsplanerna där det behöver planeras för cirka 2200 nya bostäder fram till Översiktsplanens övergripande mål är att ge förutsättningar för planering av ett långsiktigt hållbart samhälle. Centrala mål är; social hållbarhet, attraktivitet, näringslivets utveckling och kvalitet inom verksamheterna. Översiktsplanen tar utgångspunkt i en tillväxtbaserad syn på utveckling av besöksnäringen, prioritering av centrumutveckling och förtätning. Planen fokuserar på att bebyggelse ska tillkomma på ett sätt som är resurseffektivt, genom en tydlig inriktning mot förtätning av befintliga tätorter. En tydlig strategi är att utbyggnad bör ske i lägen som kan anslutas till kollektivtrafik och i anslutning till befintlig bebyggelse. Principen är att förtätning prioriteras i första hand, även framför nybyggnation av helt nya bostadsområden. Den övergripande strategin är att förtäta de större orterna i kommunen, vilka är Falköping, Stenstorp och Floby. Samtliga är stationsorter med goda pendlingsmöjligheter. Huvudinriktningen är förtätning inom dessa orter. En stor del av tillkommande bostäder planeras tillkomma i Falköpings tätort. Tillväxt av samtliga orter ska vara möjlig och en del i att skapa en levande landsbygd. I orterna ska förutsättningar för blandad bebyggelse skapas. Planeringen ska stimulera hållbara resor, genom ökade förutsättningar för nyttjande av tåg- och bussförbindelser samt resor med cykel. Falköpings tätort Centrumutveckling av Falköpings tätort En huvudinriktning i planen är att befintlig stadskärna ska förtätas. Förtätningen innebär att man bygger där infrastruktur redan finns, och tar vara på redan gjorda investeringar. Detta innebär möjligheter till nybyggnad på lucktomter och påbyggnad på befintliga byggnader. Principen är att i första hand förtäta, innan nya markområden tas i anspråk. Motsvarande princip föreslås tillämpas i kommunens samtliga orter. 8

34 Tätortsutbyggnad Fåraberget Fåraberget ska utvecklas enligt framtaget planprogram för området. Det framgår där att intentionen med området som helhet är att skapa förutsättningar för en blandad bostadsbebyggelse med service och mötesplatser, ge möjlighet till rekreation och att bevara och ta hänsyn till befintlig naturmiljö. Tätortsutbyggnad längs riksväg 46/47 Ett nytt område planeras öster om Ulricehamnsvägen väg 46/47. Upplägget är att en del planeras för bostäder och en del för verksamheter. Verksamheter placeras i söder och ansluter mot befintligt verksamhetsområde Ållebergs center. Bostadsområde planeras norr därom och ansluter mot Rasta Falköping. Planen anger att anpassning av bebyggelsen bör ske i förhållande till värden inom riksintresse för kulturmiljö. Detta kan ske med hänsyn i byggnadshöjder och utformning. Tätortsutbyggnad Lunnagården bostadsområde Nytt bostadsområde på ca 30 ha planeras. Marken utgörs i dag av jordbruksmark vid foten av Mössebergs sydsluttning. Det behöver utredas vilken bostadstyp och täthet som området ska ha. Tätortsutbyggnad Sikagården Nytt planerat område för bostäder. Verksamhetsområde, Skaraborg Logistic center Området planeras att utökas dels genom två redan gällande detaljplaner och dels ytterligare utökning norr och västerut. Utökning norrut ökar spårlängden för terminalen med ca 200 m och utökning västerut möjliggör byggandet av två förbigångsspår för stambanan. Verksamhetsområde Falevi Falevi är området mellan järnvägsspåren mot Göteborg resp. Jönköping. Området är främst tänkt för vattenrening. Verksamhetsområde Kyrkerör Verksamhetsområde längs järnvägen och Bangatan. Verksamhetsområde Vilhemsro Verksamhetsområde längs riksväg 46/47 och som även fungerar som buffertzon mellan riksvägen och bostäder på andra sidan Hollendergatan/Bangatan. Verksamhetsområde Åttagården Område mellan riksväg 46 och Midfalegatan Friluftsområde Mösseberg Mösseberg är utpekat som frilufts- och grönområde. Falköpings flygplats - verksamheter I översiktsplanen anges Falköpings flygplats för verksamheter. Det innebär oförändrad användning jämfört med dagsläget. 9

35 Utbyggnad i övriga orter Planen redovisar förslag på utbyggnad i kommunens samtliga orter, i form av komplettering med nya områden för både bostäder och verksamheter liksom strävan efter minst ett grönområde per ort. 4.2 Scenario: Inflyttning låg I MKB ska andra realistiska alternativ beskrivas och bedömas. Ett sätt kan vara att bedöma scenarier, t.ex. en lägre inflyttningstakt än planförslaget. I scenariot finns olika möjliga utvecklingsvägar, där strategier kan ha betydelse för var bostäder tillkommer. Scenariot kan antingen genomföras med en tydlig styrning mot förtätning eller ett mer öppet förhållningssätt som innebär att bostäder även kan tillkomma i mer externa lägen. Konsekvenser för dessa situationer beskrivs i kapitel Nollalternativ I ett nollalternativ beskrivs konsekvenserna av att planförslaget inte drivs igenom, vilket innebär att planeringen vilar på befintlig översiktsplan som övergripande styrmedel för kommunens planering. 5 Bedömningsgrunder 5.1 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Miljökvalitetsnormer för vatten tas fram av Vattenmyndigheterna i Sverige. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå minst god yt- eller grundvattenstatus (ekologisk och kemisk status för ytvatten samt kemisk och kvantitativ status för grundvatten) eller god ekologisk potential för ytvatten, senast den 22 december Huvudregeln innebär även att inget vatten får försämras. Försämringsförbudet gäller i förhållande till den senaste statusklassificeringen för en viss vattenförekomst. För de vattenförekomster som inte har uppnått kvalitetskraven till år 2015, har en ny tidsfrist tagits fram till år 2021, eller där det inte är tekniskt eller ekonomiskt möjligt att uppnå kvalitetskravet till dess, är tidsfristen uppsatt som längst till år Miljökvalitetsnormer för luft Syftet med miljökvalitetsnormer för luft är att skydda människors hälsa och miljö. Normerna är av gränsvärdeskaraktär och innebär att gällande gränsvärden för t.ex. kväveföreningar och partiklar måste följas, annars måste åtgärdsprogram tas fram. I Falköpings kommun bedöms inte finnas risk för överskridande varken i nuläget eller med planförslaget. Bedömningen görs utifrån genomförda mätningar. Därför bedöms inte miljökvalitetsnormen ytterligare i MKB Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller och EU:s bullerdirektiv Enligt förordningen finns en skyldighet att genom kartläggning av buller och upprättande av åtgärdsprogram, sträva efter att omgivningsbuller inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Detta är en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken en så kallad målsättningsnorm. Miljökvalitetsnormen berör Sveriges större städer, och bedöms därför inte ytterligare i MKB. 10

36 5.2 Riksintressen Riksintresse för kulturmiljö Kambrosilurområdet (R100) Stora delar av kommunen inkl. Falköpings tätort berörs av riksintresset. Detta är en kulturhistorisk region kring de västgötska platåbergen vars breda innehåll speglar väsentliga skeden i landets agrara och förindustriella landsbygdshistoria från jordbrukande stenålderskulturer till och 1800-talets agrara revolution, och där gynnsamma naturgeografiska förhållanden bidragit till en landskapsutveckling av rent kontinentala mått, exempelvis ovanligt stora byar. Uttryck för riksintresset är den bibehållna agrara kulturbygden på Falbygden och Falköpings tätort med bevarat gatunät och med två stadskärnor. Åsarp (R54) Odlingslandskap längs Ätrans dalgång. Borgunda (R49) En av Falbygdens största och mest representativa kyrkbyar Riksintresse naturmiljö Hornborga, Bjurumområdet och Rösjömosse (97) Området utgörs av Hornborgasänkan och Rösjömosse med mellanliggande områden. Det innefattar sammantaget länets i särklass största våtmarksområde. Förutsättningar för bevarande är fortsatt jordbruk med åkerbruk, ängsbruk, bete av naturbetesmarker och skötsel av landskapselement. Sydbillingen (98) Platåbergslandskap med diabastäcke på kambrosiluravvlagringar. Urskogsartad skog och stora myrkomplex på Sydbillingens diabaslager. Borgundaområdet (99) Platåberg med diabastäcke på kambro-siluravlagringar. Mösseberg och Slafsanområdet (106) Mösseberg utgör sydvästdelen av centrala Skaraborgs platåbergslandskap. Bergets diabasplatå med en högsta punkt av ca 325 m.ö.h. bryts av branta sluttningar vid Vråhålan samt på väst och östsidan. Mösseberg har stort värde för friluftslivet. Ålleberg, Åslesänkan och nordöstra Falbygden (107) Ålleberg, Åslesänkan och sydöstra Falbygden omfattar ett område med flera för Falbygden karakteristiska landskapselement. Området utgör en del av Sveriges äldsta kulturbygder med stor rikedom på fornminnen och enastående kontinuitet i hävd och odling. Plantaberget, Gerumsberget, Varvsberget och Gisseberget (108) Området består av de fyra östliga platåbergen Plantaberget, Varvsberget, Gerumsberget och Gisseberget på Falbygden. Ramlamossen (115) Göteve (115) 11

37 Ätradalen (129) Ätradalen norr om Ulricehamn är en markant sprickdalgång. Där den är djupast nedskuren närmast Ulricehamn är dalsidorna branta och barrskogsklädda. Längre mot norr blir dalgången flackare med uppodlade eller lövskogsklädda dalsidor. Hela dalgången präglas av ett omväxlande jordbrukslandskap med bitvis ålderdomlig prägel. Solberga (130) Riksintresse friluftsliv Billingen, Valle, Hornborgasjön (FR6) Område med särskilt stora friluftsvärden som omfattar fågelsjön Hornborga, mosaiklandskapet i Valle och platåberget Billingen. Länets riksintressen ses för närvarande över. Det innebär att befintliga områden justeras samt att nya områden kan tillkomma som riksintressen. Föreslagna nya riksintresseområden för friluftsliv är Mösseberg (FO29), Ålleberg (FO45) och Ätrans dalgång (FO48). Riksintresse Natura 2000 Det finns ett antal Natura 2000 områden i kommunen, där Hornborgasjön och Rösjön är de största till ytan Riksintresse för trafikslagens anläggningar Utpekande av ett riksintresse för kommunikationer innebär enligt 3 kap 8 miljöbalken att riksintresset ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningen. Här avses att det är funktionen hos transportsystemet som ska säkerställas. Tillkommande bebyggelse, exempelvis nybyggnad inom en anläggnings influensområde, får inte negativt påverka varken nuvarande eller framtida nyttjande av denna. Väg 46, 47 och en mindre sträcka av väg 184 utgörs av riksintresse. Dessa utgör dessutom ringleder runt Falköpings tätort. Även Västra stambanan och Jönköpingsbanan utgör riksintresse. 6 Konsekvenser planförslag 6.1 Boende och bebyggelsestruktur Förutsättningar Falköping är huvudorten i kommunen och är knutpunkt på västra stambanan och Jönköpingsbanan. Tågstopp görs även i orterna Stenstorp och Floby. Övriga orter i kommunen är Odensberg, Torbjörntorp, Gudhem, Valtorp, Broddetorp, Kinnarp/Slutarp, Åsarp, Vartofta och Kättilstorp Konsekvenser Att lokalisera ny bebyggelse inom befintliga strukturer innebär effektivt resursutnyttjande där redan ianspråktagen mark kan nyttjas effektivare. Det medför att behovet av att ta ej exploaterad mark i anspråk kan reduceras. Planen har en inriktning där förtätning är prioriterat framför ianspråktagande av annan mark. Inriktningen medför att befintlig infrastruktur och service tas till vara, vilket är resurseffektivt. Principer om resurseffektivitet genom förtätning av Falköping 12

38 på det sätt som uttrycks för översiktsplanering för staden kommer på detta vis igen vid utveckling av kommunens övriga orter. Inflyttning till kommunens orter kan i många fall innebära att lucktomter och tomter med låg nyttjandegrad kan återanvändas och kanske förtätas. I den mån som mark i utkanten av tätorterna tas i anspråk för bebyggelseutveckling finns risk för ianspråktagande och påverkan på natur-, kultur- och friluftsområden samt att jord- och skogsbruksmark tas i anspråk. Det kan medföra negativa konsekvenser för områdenas värden samt att areal av jord- och skogsbruksmark reduceras med minskad yta för bland annat matproduktion. Lokalisering av ny bebyggelse i infrastrukturstråk ger förutsättningar för en utvecklad kollektivtrafik, med möjlighet att reducera klimatpåverkan från transporter. Kommunens olika orter har olika förutsättningar för effektiv anslutning till kollektivtrafik. Med god anslutning och hög nyttjandegrad kan utsläppen minska i högre grad. Bedömningen är att orter som är anslutna till järnvägsnätet har särskilda förutsättningar för kollektivtrafik där utvecklat tillvaratagande av järnvägstransporter har betydelse för klimatpåverkan. Det innebär att tillkommande bebyggelse i Falköping, Stenstorp och Floby har särskilda förutsättningar att stödja klimateffektiva strukturer genom järnvägsmöjligheten. Att huvuddelen av tillkommande bebyggelse förläggs till stationsorter bedöms positivt utifrån möjligheten till hållbara resor. Planen håller även öppet för att andra av kommunens mindre orter har potential att i framtiden bli stationsorter. Den ort som nämns är Vartofta, vilket innebär att en tillväxt där bedöms kunna tillföra motiv för satsning på en station och därmed framtida mer hållbara resor. Även andra transporter såsom t ex sophämtning, skolskjutsar, hemtjänst osv kan lättare samordnas och därmed utföras med mindre miljöpåverkan om bebyggelsen ligger samlad. Förtätningen är därför en resurseffektiv planeringsmodell. Förtätningen behöver dock genomföras på ett genomtänkt sätt för att bibehålla orternas lokala förutsättningar för en god bebyggd miljö. Arbetet med att konkretisera förtätningen ses som avgörande för möjligheten att uppnå denna strävan så som anges i planen. Att se över på vilket sätt förtätning kan ske innebär att det skapas vägar för att nå målet. Frånvaro av realisering riskerar att resultera i att förtätning inte blir av i den omfattning som önskas, varpå stadsutveckling snarare kommer ske genom ianspråktagande av ny mark. Om förtätningsambitionen inte uppnås riskerar orterna att breda ut sig, vilket då medför ianspråktagande av omland. I denna bygd innebär det ofta att jordbruksmark berörs, men även risk för bland annat naturmiljöer. Centrumutvecklingen bedöms även som angelägen för att stärka sociala värden. Det finns en risk i att inte göra en bedömning av hur stor andel av tillkommande bebyggelse som kan tillkomma inom befintlig tätort, och hur detta kan genomföras. Risken är att nybyggnadsområden i praktiken värderas före förtätning, vilket inte är planens ambition. Oönskade konsekvenser kan då uppkomma i form av utspridd bebyggelse med reducerad hushållning av mark och begränsningar i transporteffektivitet Åtgärdsförslag Det är betydelsefullt att förtätningsambitionen utvecklas, så att det skapas konkreta vägar för att uppnå en förtätning/centrumutveckling. Konceptet kan omfatta analys av hur förtätning kan åstadkommas. Det kan omfatta i vilken mån det finns central utvecklingsbar mark, om det är möjligt att bygga högre bebyggelse i stadens olika områden. Ofta behöver detta kombineras med analys av hur det fungerar till andra boendevärden, t.ex. bibehållande av grönområden, dagvattenhantering och bullerpåverkan. Planen uttrycker behov av att prioritera förtätning, men det är svårt att utläsa vilken grund det finns för att så kommer att ske i praktiken. 13

39 För att ännu tydligare styra planen mot prioritering av förtätning kan ett upplägg vara att precisera närmare hur många nya bostäder som kan ske genom förtätning, och hur kommunen avser att göra avvägningen mellan att förtäta och att utveckla nya markområden. Under hösten 2016 har Falköping kommun inlett ett arbete med en förtätningsstudie. Det är en god ambition att på detta sätt analysera hur en förtätning kan åstadkommas, vilket kan öka möjligheterna för att förtätning realiseras på det sätt som är översiktsplanens ambition. Risken för att få de konsekvenser som har beskrivits ovan till följd av spridd bebyggelse kan därmed reduceras. 6.2 Infrastruktur och resande Förutsättningar Falköping är en viktig järnvägsknut mellan Västra stambanan och Jönköpingsbanan, som båda utgör riksintressen. Tågstopp görs även i orterna Stenstorp och Floby. Riksintressen för väg utgörs av väg 46, väg 47 och en mindre sträcka av väg 184. Dessa vägar utgör idag även ringlederna kring Falköping. Goda kommunikationer finns till Skövde, Göteborg och Jönköping som också är viktiga orter för arbetsmarknaden. Figur 1. Falköping och dess ringleder. Väg 46, 47 och en sträcka av väg 184 utgörs av riksintresse för väg. Planen anger nya bebyggelseområden utanför ringlederna, både för verksamheter och för bostäder Konsekvenser Planen omfattar nya bebyggelseområden utanför Falköpings ringleder, som även utgör vägar med riksintresse. De planerade bebyggelseområdena omfattar både verksamhetsområden och bostadsområden, vilket medför att ringlederna i ökad grad även belastas av lokaltrafik. Det innebär att regional trafik ska samsas med ett ökat inslag av såväl lokal biltrafik, och samplaneras 14

40 med gång- och cykeltrafik. Att ringleder byggs in kan medföra en ny trafikmiljö, som resulterar i behov av lägre hastigheter och anpassningar i övrigt för att inte orsaka trafiksäkerhetsrisker när olika trafikslag ska samsas inom samma strukturer. Nya bebyggelseområden utanför ringlederna kan därmed utlösa krav på anpassningar för att bibehålla effektiviteten i regionalt vägnät och för att möta behov av nya grupper av trafikanter. I första hand antas åtgärder vidtas så att ringledernas funktion som effektiva kommunikationsleder inte försämras. Relevanta åtgärder är att verka för planskildhet och att lokaltrafik kan ta andra vägar än att nyttja ringleder. Investeringsåtgärder är förknippade med kostnader. Tillräckliga åtgärder bedöms behövas för att inte inverka negativt på riksintresse för kommunikationer. I fall med mer långtgående inverkan på framkomlighet, kan diskussion om behovet av nya ringleder aktualiseras. Anläggning av nya ringleder riskerar att bli kostnadskrävande samt medföra stora miljökonsekvenser (ianspråktagande av bland annat jordbruksmark, naturmiljöer och kulturmiljöer). Såväl de större genomfartslederna för vägtrafik som järnvägsstråken medför bullerpåverkan på närliggande miljöer. Bebyggelse bör anpassas så att gällande riktvärden för buller kan klaras. Ny bebyggelse behöver även anpassas till risker med farligt gods. En utveckling av logistikcentrum bedöms vara positivt ur ett resursperspektiv, då det möjliggör satsningar på hållbara godstransporter. Fler tågrörelser och ökad tung trafik på främst ringleder runt Falköping medför andra risker (buller, trafiksäkerhet etc.) som behöver beaktas i samband med planering av närliggande bebyggelse Åtgärdsförslag En prioritering bör göras så att expansion av Falköping i första hand sker inom dagens ringleder. Planerade områden inom ringlederna bör kunna ges särskild tyngd, då det innebär en viss problematik när staden behöver växa utanför ringlederna. Det bedöms vara angeläget att i hög grad kunna nyttja planerade markområden inom ringlederna för expansion av orten, så att ett ianspråktagande utanför ringlederna kan begränsas. Förtätningsambitionen är väsentlig både inom befintlig stadsstruktur och i tillkommande planerade områden inom ringlederna. Allteftersom Falköping expanderar utanför ringlederna krävs anpassning av planerade områden så att funktionen på väganläggningarnas funktion inte påverkas. Det berör bland annat samordning med gång- och cykeltrafik samt anslutning av lokalgator. För trafiksäkerheten kan krav på planskilda korsningar vid större vägar krävas för att möta behov för oskyddade trafikanter. 6.3 Naturmiljö Förutsättningar Falbygden har en mycket rik naturmiljö, genom slätterna, platåbergen, fågelsjöarna och odlingslandskapet. Den kalkrika jordmånen ger förutsättningar för en artrik och varierande flora. En levande landsbygd med aktiva jordbruk har en avgörande funktion för möjligheten att bevara de naturrikedomar som är knutna till odlingslandskapet. Frigående betande djur är en förutsättning för att underhålla strandängar och andra betesmarker, hagar och ängar liksom möjligheten att bevara växt- och djurliv som är knutna till dessa miljöer. Till stor del sammanfaller höga naturvärden med både rika kulturbygder och friluftslivsområden. I kommunen finns mycket jordbruksmark, som i viss del kan bli aktuella för exploatering i utkanten av kommunens orter. I jordbrukslandskapet finns områden som är biotopskyddade. Biotopskyddsområde är en form av områdesskydd som kan användas för att skydda små mark- och vattenområden (biotoper) som på grund av sina särskilda egenskaper är värdefulla livsmiljöer 15

41 för hotade djur- eller växtarter, eller som annars är särskilt skyddsvärda. Syftet med att skydda sådana biotoper är att långsiktigt bevara och utveckla naturmiljöer som har särskilt stora värden för djur- och växtarter. Det kan handla om biotoper som innehåller för arter viktiga strukturer och funktioner, eller som utgör tillflyktsorter, restbiotoper och spridningskorridorer i ett i övrigt ensartat eller fragmenterat landskap. I kommunen finns 34 naturreservat. Det senast tillkomna naturreservatet är Mössebergs östsluttning, ett område som också är tätortsnära. Mösseberg har fler naturreservat som samtliga är tätortsnära (Bestorps naturreservat och Gröna Mad). En viktig korridor för naturvården är från Rösjön, Bjurum och vidare norrut mot Hornborgasjön och Valleområdet i Skara kommun. Flera naturskyddade områden sammanlänkar i detta stråk Konsekvenser Föreslaget bostadsområde vid Bestorp innehåller ett område med ängs- och betesmarker (ängsoch betesmarkinventeringen). Risk för påverkan på betesmarkens värden finns genom slitage och ev. upphörd skötsel om bostadsområde tillkommer i direkt anslutning. Utvecklingsområdet i Marjarp för verksamheter berör mark som kan antas ha allmänna naturvärden kopplade till odlingslandskapet. Utveckling av området är knutet till just denna plats, och alternativa placeringar är inte aktuellt. Konsekvensen bedöms ändå som liten då det är allmänna värden som berörs och att det finns god tillgång på liknande mark i närområdet. I avsnitt 6.8. redogörs för hur planförslaget innebär ianspråktagande av jordbruksmark för exploatering. I jordbruksmark finns biotopskyddade områden, såsom stenmurar, alléer, åkerholmar och småvatten som är skyddade med avseende på naturvärden. Ianspråktagande av jordbruksmark innebär även påverkan på naturmiljöer, både biotopskyddade områden och odlingslandskapets generella naturvärden. Negativa konsekvenser kan vara förlust av biotoper för olika arter, med minskad biologisk mångfald som följd. Konsekvenser kan behöva bedömas mer ingående vid detaljplanering med mer detaljerat underlag om naturmiljövärden i respektive område. Ofta bör det finnas möjligheter att anpassa områden så att biotopskyddade element kan sparas från exploatering och inte behöver påverkas negativt. De biotopskyddade områdena bör eftersträvas att de kvarstår som värdefulla naturmiljöer i de fall som närområden exploateras. Om en verksamhetsutövare planerar att vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde ska han/hon ansöka om dispens från förbudet i 7 kap. 11 miljöbalken Åtgärdsförslag Vid närmare planering av föreslaget område i Bestorp, bör berörd ängs- och betesmark inventeras närmare och dess värden bör beaktas vid utformning av området. I Marjarps verksamhetsområde har redan idag element för naturvården ordnats, t.ex. befintliga dammar med rikt fågelliv. Det är positivt om en vidareutveckling av området kan samplaneras med andra motsvarande värdeelement. Tätortsnära naturmiljö och grönstruktur hanteras i kap då kommunen i planen utförligt beskriver sina grönområden utifrån rekreationsperspektiv. När exploatering berör biotopskyddade element bör det särskilt studeras hur dess värden ser ut och i vilken mån som det är möjligt att spara viktiga naturmiljöer. 16

42 6.4 Kulturmiljö och landskapsbild Förutsättningar Bedömningar för kulturmiljö baseras bland annat på intressebeskrivningar för riksintresset. Utanför stadskärnan är det framförallt kulturlandskapet i kombination med platåbergen som bidrar till områdets särprägel. Inom den bebyggda miljön handlar det om Falköpings kulturhistoria med utveckling från medeltida staden till tillkomsten av järnvägen och utveckling kopplad till den. Viktiga landskapsbilder är hur platåbergen med dess omland kan upplevas. Möjligheten att även framöver bevara viktiga utblickar mot tongivande landskapselement är av betydelse för riksintresset för kulturmiljö. En väsentlig del är att bevara siktlinjer så att Falbygdens karaktäristiska landskap kan upplevas, t.ex. utblickar mot Ålleberg och Mösseberg från staden och omgivande vägnät. Området har också mycket höga pedagogiska och vetenskapliga värden som genom landskapets öppenhet och speciella topografiska egenskaper tydligt kan avläsas. Riksintresset för kulturmiljö berör hela Falköping med omland, undantaget vissa områden sydväst om orten (Bestorp/Falevi) Konsekvenser Förtätning av Falköping och övriga orter kan leda till konflikter mellan anspråk på ny bebyggelse och befintliga kulturhistoriska värden i form av bland annat typ av bebyggelse, utformning av gatunät, bygghöjd och så vidare. Exploateringar öster om väg 46 mellan rondellerna (sydost Agnestad) riskerar att påverka riksintresset för kulturmiljö påtagligt när det gäller det öppna landskapets utblickar och siktlinjer, beroende på hur ny bebyggelse utformas. I kulturmiljöutredningen 1 har området bedömts som mycket känsligt. Risken är att det blir allt svårare att behålla siktlinjer mot Ålleberg och omgivande odlingslandskap. Planen gör en anpassning genom att ange bostäder på del som ansluter mot Rasta Falköping. Risk för påtaglig skada kvarstår dock, i enlighet med länsstyrelsens tidigare påpekanden 2. En arkeologisk utredning som gjordes av Ållebergsområdet 2006 identifierar just höjdområdet längsmed väg 46/47 inkl. siktlinjer mot Ålleberg som det mest känsliga ur kulturmiljöperspektiv, se figur 2. Exploatering inom det området bedöms därför medföra påtaglig skada på riksintresset. Närmare preciseringar i bedömningarna och anpassningar behövs vid detaljutformning av bebyggelse så att förenlighet med riksintresset säkerställs. 1 WSP, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Granskningsyttrande

43 Figur 2. Det mest känsliga området (markerat i rosa) ur ett kulturmiljöperspektiv. Enligt utredningen finns anledning att undvika byggnation ur ett kulturmiljöperspektiv. Övriga delar av utredningsområdet bedöms inte som kritiska och ett ianspråktagande ter sig inte lika problematiskt ur ett kulturmiljöperspektiv. Blåmarkeringar avser utredningsområdet. 3 3 Arkeologisk kulturmiljöutredning, Ållebergsområdet. Västgöta Museum,

44 Figur 3. Siktlinjer mot Ålleberg med omgivande odlingslandskap. Verksamhetsområden finns redan idag och planeras ytterligare öster om väg 46. Falbygden platåberg gör ett tydligt intryck i landskapsbilden på bygden och ses från många håll. I många lokaliseringar riskerar tillkommande bebyggelse att påverka utblickar mot platåbergen i mindre eller större utsträckning, se t.ex. figur 3 och 4. I området vid Marjarp, där logistikcentrum planeras att expandera, förekommer ett flertal fornlämningar. Här har arkeologisk undersökning genomförts och Länsstyrelsen har tillsammans med kommunen fastslagit att fornlämningarna med tillhörande fornlämningsområden i området mellan väg 184 och väg 46 ska bevaras intakt. En expansion av verksamhetsområdet på ett sätt som påverkar fornlämningar, medför därför negativa konsekvenser för kulturmiljö och anpassningar kan behövas. Norr om befintligt logistikområde bedöms riksintresseområdet som mycket känsligt och ingår i en kulturhistorisk helhetsmiljö. Inom detta område finns risk för påtaglig skada på riksintresset vid expansion av logistikcentrum. Förenlighet med riksintresset kräver mer utförliga beskrivningar av hur logistikcentrum i denna del påverkar upplevelsen av det kulturhistoriska landskapet. Eftersom riksintresset berör i princip hela tätorten med omland, är det svårt att undvika exploatering inom riksintresset. Expansion av orten landar därför i behov av att anpassa bebyggelse till uttrycket i riksintresset, samt att undvika de mest känsliga delarna. 19

45 Figur 4. Verksamhetsområdet vid Marjarp, som är aktuellt för utveckling. Vy från Väg 46, norrifrån. Figur 5. Fornlämningar i området Marjarp. 20

46 6.4.3 Åtgärdsförslag För att inte riskera negativ påverkan på kulturmiljöer i stadens olika delar behöver områden med ny bebyggelse anpassas till respektive områdes värden och känslighet för olika typer av förtätning, såsom högre bebyggelse, omstrukturering av gatunät och typ av bebyggelse m.m. Kommunen har lagt in sådana anpassningar i planen, med val av en lägre bostadsbebyggelse vid utblickar mot Ålleberg, för att minimera påverkan. Närmare konsekvensbedömningar bör göras när det är mer klarlagt hur planerad bebyggelse ska utformas i landskapet för att inte påverka utblickar och siktlinjer i det öppna odlingslandskapet. Särskilt bör konsekvensbedömningar göras vid exploateringar öster om väg 46 samt där siktlinjer mot Ålleberg och omgivande odlingslandskap kan förväntas. Utveckling av verksamhetsområdet i Marjarp bör ske på ett sätt som inte inverkar negativt på befintliga fornlämningar och fornlämningsområden. Där påverkan inte kan undvikas kan det krävas tillstånd för ingrepp i fast fornlämning i enlighet med kulturminneslagen, KML. 6.5 Friluftsliv, rekreation och turism Förutsättningar I kommunen finns goda förutsättningar för ett aktivt friluftsliv och har stora tillgångar som gynnar turismen. Hornborgasjön är en av Europas förnämsta fågelsjöar som lockar många besökare. Kommunen har ett stort antal besöksmål, ofta kopplade till det rika natur- och kulturlandskapet. Mer stadsnära ligger Mössebergs friluftsområde där det finns motionsspår, slalombacke, djurpark, lekplatser och camping etc. Mössebergs betydelse som tätortsnära rekreationsområde stärks genom planerat riksintresse för friluftsliv. Falköpings tätort har ett antal grönområden i staden. Översiktsplanen lyfter fram Fåraberget, Tåstorpsparken, Folkets park, Plantis, Mössebergsparken, Mössebergs sydostsluttning, Aspängsparken, Vilhemsroparken, groddammen (Marjarp) och Falevi (avfallsanläggningen) Konsekvenser Att värna stadens utveckling och identitet liksom Falköpings omland med sina upplevelsevärden har betydelse för ett rikt friluftsliv och för turismen. I detta ingår även möjligheten att kunna uppleva betydelsefulla landskapsvyer. Bevarande och utveckling av bygdens värden har betydelse för turismutvecklingen. Detta relaterar till det som bedömts kring påverkan på landskapsvärden och kulturbygden i kap I flera fall planeras ny bebyggelse i känsliga miljöer. Möjligheten att anpassa bebyggelse till dessa landskapsvärden har betydelse för möjligheten att bevara viktiga attraktionsvärden. Planens uttryck och satsning på centrumutveckling har betydelse för stadens livskraft och attraktion. Planen anger betydelsen av grönområden och anger att bostäder ska ha maximalt 300 meter till grönyta. Dessutom anger planen att en grönytefaktor ska användas vid planläggning av kommunalägd marks. Det är positivt att kommunen har angett bevarande av ett antal större grönområden. Genomgående är tillgängligheten till grönområden god i kommunens orter, särskilt när analys även görs av respektive orts mindre grönområden (och som inte pekats ut särskilt). Tillgängligheten till grönområden behöver dock bevakas framöver i och med att kommunen har förtätning som prioriterad planeringsstrategi, vilket kan medföra risker för att viktiga grönområden exploateras. För en god bebyggd miljö betonas tillgången till grönområden i boendets direkta närhet. Avsaknaden av grönområden i boendets närhet kan ge negativa konsekvenser för 21

47 människors hälsa och välbefinnande, då vistelse och aktiviteter i grönområden har både avstressande funktion och stimulerar till fysisk aktivitet. Även mindre grönområden i stadsmiljön har betydelse. I kommunens mindre orter finns ofta stora naturområden tätt inpå respektive ort, vilket innebär att grönområden för rekreation inte är en begränsande faktor. Grönområdena i orterna bedöms i planen särskilt utifrån dess funktion som rekreationsområden och aktiviteter för människor, men också med avseende på dess betydelse för naturvärden och ekologiska samband. Planen uttrycker även behovet av att fortsatt studera de gröna sambanden i den bebyggda miljön och hur dessa samband kan stärkas. En grönstrukturplan ska tas fram för Falköpings tätort. Det är positivt om dessa värden kan tydliggöras. Risken är att betydelsefulla naturvärden förbises och att naturvärden i staden inte beaktas om inte planering kan ske med stadens betydelsefulla grönstrukturer i beaktande. Konsekvensen kan bli minskad biologisk mångfald i stadsmiljön och att naturmässiga upplevelsevärden i stadsmiljön begränsas. Det kan medföra att grönområdenas funktion som platser för rekreation och människors återhämtning i vardagen kan begränsas, om den dimensionen reduceras. En utvecklad grönstruktur med bibehållna ekologiska samband kan stå för viktiga ekosystemtjänster i staden. Det är exempelvis upplevelsemässiga/hälsomässiga, arters spridningsmöjligheter i stadsmiljö och upprätthållande av pollinatörer i stadsmiljön. Försämringar i den ekologiska grönstrukturen kan ge negativa konsekvenser för aspekter som är kopplade till detta, t.ex. minskad produktion av bär och frukt i trädgårdar. Det är enligt ovanstående positivt att planen ger uttryck för att de gröna sambanden i staden behöver studeras ytterligare och betydelsefullt om ett sådant arbete kan realiseras. Det är negativt om detta arbete dröjer så att framtida utvecklingsområden av staden definieras, utan att betydelsefulla grönstråk kan beaktas. Utpekade utvecklingsområden i översiktsplanen kan inte fullt ut bedömas utifrån konsekvenser för gröna samband så länge detta kunskapsunderlag inte är tillräckligt bearbetat Åtgärdsförslag Närmare bedömningar av påverkan på upplevelsen av landskapet behövs inför exploatering i känsliga miljöer. För att beakta god tillgång till grönområden kan analys göras av vilka områden som har god respektive mindre god tillgång till närgrönområde (t.ex. bostäder som har grönområde inom eller på längre avstånd av 300 meter). Med det finns underlag kring hur förtätning kan ske med god tillgänglighet till grönområden i beaktande. Sådan analys bedöms vara relevant för Falköpings tätort. Sambanden mellan utpekade grönområden och särskilt deras betydelse för ekologiska spridningsmöjligheter kan analyseras. Med analysen erhålls underlag så att viktiga korridorer kan bibehållas och stärkas i samband med ortens utveckling. Förtätning kan därmed lokaliseras till områden som inte är av särskild betydelse för den ekologiska grönstrukturen alternativt att kompletterande områden planeras så att grönstrukturen samtidigt utvecklas. Med en genomgång av grönområdenas befintliga naturvärden kan en skötsel av respektive område planeras så att befintliga naturvärden kan beaktas och stärkas. En naturvårdsinriktad skötselplan för grönområden innebär att stadens naturvärden ofta kan stärkas. Det kan omfatta nyplantering av träd, friställning av karaktärsträd och ökad solbelysning av trädstam (som utvecklar livsmiljöer för bland annat insekter), men även vilka ytor som gräsklipps ofta respektive ytor som kan klippas mer sällan eller till och med utveckling av ängs- och betesvärden. Det finns många enkla och ofta kostnadseffektiva åtgärder för att föra in mer naturvärden i stadsmiljöer. 22

48 Planen anger att det behövs fortsatta studier gällande stadens gröna samband. Det är betydelsefullt att dessa studier görs så att planering av stadens utbyggnad kan ske med gröna samband i beaktande. 6.6 Miljöskydd och säkerhet Förutsättningar Buller Vägtrafiken och järnvägstrafiken utgör de största källorna till bullerspridning inom kommunen. Buller är den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Forskning visar att buller påverkar vår hälsa. Genom att planera och utforma bostäder och lokaler på rätt sätt går det att skapa bra ljudmiljöer även i bullriga lägen. Utöver att många bostäder utsätts för buller blir även andra områden, såsom rekreationsmiljöer, med god ljudkvalitet färre. Detta påverkar både människors hälsa och välbefinnande. Regeringen har den 11 maj 2017 beslutat om en höjning av riktvärdena för buller vid en bostadsbyggnads fasad från spår- och vägtrafik. För bostäder upp till 35 kvm läggs nivån nu på 65 dba i stället för det tidigare 60 dba. För bostäder större än 35 kvm höjs riktvärdet till 60 dba mot det tidigare 55 dba. Beslutet innebär inte ändrade krav för ljudmiljön inomhus. Riktvärdena tillämpas vid planering och byggande av bostäder (2 kap. 6 a plan- och bygglagen [2010:900], PBL). De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli Olycksrisker kopplat till transporter Tekniska olycksrisker kopplat till transportsystem (väg och järnväg) omfattas i huvudsak av olyckor med farligt gods, men även urspårning brukar räknas till dessa olycksrisker. Farligt gods är gods som omfattas av ett särskilt regelverk för att minimera olycksriskerna och den påverkan som kan uppstå på människa, miljö och egendom. Därtill har länsstyrelsen möjlighet att genom trafikförordningen styra transporternas vägval för att kunna separera de farliga transporterna från känslig omgivning såsom bostadsbebyggelse, skyddsvärd naturmiljö etc. I Falköpings kommun finns rekommenderat vägnät för farligt gods som utgörs av primära leder för farligt gods (väg 46, 47 och 184). Sekundära leder är väg 2806 mellan Falköping och Vartofta samt väg 181 som passerar Floby. Den primära transportleden kan och ska kunna trafikeras av alla typer av farligt gods medan det är målpunkternas verksamhet och kemikaliehantering som styr den typ av gods och därigenom den typ av påverkan som kan uppstå längs de andra vägarna som leder till målpunkterna. På järnväg saknas motsvarande möjligheter att styra farligt godstransporterna. Det betyder att samtliga typer förekommer och kan förekomma längs järnvägen genom Falköping. Översvämningsrisker och klimat En risksituation som behöver beaktas i översiktsplanering är risk för översvämning. Risk för plötslig påverkan finns i samband med skyfall. Klimatförändringarna är också en omvärldsfaktor som medför att skyfall framöver kan förväntas med ökad intensitet och frekvens. Falköpings kommun har i sin risk- och sårbarhetsanalys 4 särskilt utrett ett riskscenario med skyfall, med slutsatser om påverkan och åtgärdsbehov. 4 Falköpings kommun, Risk- och sårbarhetsanalys. 23

49 6.6.2 Konsekvenser Buller En del bostäder i kommunen (särskilt de som ligger nära järnväg och väg) utsätts sannolikt för buller som överskrider riktvärden, vilket även kan komma att ske i framtiden vid en oaktsamplanering, vilket skulle bedömas som negativt. Med genomtänkt planering kan ljudmiljön förbättras för befintliga och tillkommande delar av tätorten Falköping och övriga orter. Detaljplanering för begränsning av buller och andra störningar handlar till exempel om hur marken används vid trafikleder. Bostäder och vård- och undervisningslokaler är känsliga för störningar, liksom även utemiljöer vid bostäder och områden avsedda för rekreation, medan arbetsplatser är mindre känsliga. Bullerpåverkan kan minskas genom att bebyggelse som är okänslig för buller planeras som avskärmning för bakomliggande bebyggelse. Av planen framgår att på ytor närmast trafikleder i stor utsträckning planeras för verksamheter. Planen har därmed en strategi som begränsar störningsrisker från buller. Planen anger dock ny bostadsbebyggelse på vissa partier längs de större gatorna runt Falköping, vilket riskerar att ge höga bullervärden för bostadsbebyggelsen. Ytterligare utveckling av logistikcentrum vid Marjarp riskerar att ge bullerpåverkan på planerat bostadsområde vid Tåstorp/Fåraberget. Olycksrisker kopplat till transporter Konsekvenser av planförslaget med avseende på olycksrisker kan inte bedömas på ett tydligt och övergripande sätt på grund av otillräckligt underlag. För att närmare kunna bedöma konsekvenserna av planförslaget erfordras att risknivåerna för såväl väg som järnväg uppskattas med hänsyn till lokalisering och omfattning av den exploatering som planförslaget innebär. Generellt relateras olycksrisker till transportledens typ, hastighet och intensitet samt typ av gods. Det medför att risker behöver bedömas relaterat till avstånd till den väg eller järnväg som utgör riskkälla. Kommunen behöver säkerställa ett bebyggelsefritt avstånd till vägar och järnvägar av betydelse. Om en riskanalys bör tas fram beror på befintlig bebyggelse, riktlinjer hos kommunen och länsstyrelsen samt typen av väg eller järnväg. Generellt sett kan 150 meter från en väg eller järnväg vara ett riktvärde för inom vilket avstånd som man bör undersöka riskerna med farligt gods närmare för ny bebyggelse. Vilket avstånd som gäller anges ofta i regionala riktlinjer, men är inte nationellt fastställt. En förtätning av bebyggelse i områden intill vägar och järnvägar där farligt gods förekommer innebär att riskerna för att allmänheten exponeras av olycksrisker ökar, eftersom mängden boende i dessa områden ökar vid utbyggnad av bostäder. Risker för olyckor behöver utredas närmre vid detaljplanering av dessa områden. Översvämningsrisker och klimat Vid skyfall finns risk för större påverkan på samhället. Risk finns för både skador på vägar och begränsningar i framkomlighet till följd av stora vattenmassor som uppkommer av skyfallet. Sårbara platser är särskilt vid instängda lågpunkter, såsom viadukter, undergångar samt där diken går in i trummor under vägar och järnvägar. Både person- och egendomsskador riskerar att uppstå när passager blir vattenfyllda. Risk- och sårbarhetsanalysen anger att kommunen har rutiner och utrustning för att omdirigera trafik. Kommunen har analyserat sådana instängda lågpunkter. Risk- och sårbarhetsanalysen anger att det är viktigt att det vid planering och byggnation av nya områden vidtas aktiva åtgärder för att minska riskerna vid skyfall och en anpassning av samhället för att klara av att hantera stora dagvattenmängder. 24

50 6.6.3 Åtgärdsförslag I översiktsplanen är det viktigt att kommunen visar hur man avser att hantera bullerfrågor i den fysiska planeringen för att bidra till en god och hälsosam boendemiljö. Till exempel kan park/naturområdens bullerdämpande funktion användas för att skapa en god boendemiljö för de bostäder som uppförs. Tillkommande bebyggelse kan utformas på ett sätt så att ny bebyggelse i sig får en godtagbar bullersituation, men även verka bulleravskärmande så att bullersituationen kan förbättras för närliggande befintlig bebyggelse. Detta är ett strategiskt upplägg både vid kompletteringar i form av förtätning och i samband med nya bostadskvarter. Mindre känslig bebyggelse (såsom verksamheter och kontor) kan förläggas till väg- och spårnära områden och fungera som ljudbarriär för bostäder. Detaljplanerna för nya områden som kan bli aktuella för exploatering måste anpassas till bullersituationen, som kan ge restriktioner i markanvändning och utformning. Med rätt gestaltning, placering och planering av ny bostadsbebyggelse går det att bygga bostäder i nära anslutning till järnväg och vägar med hög belastning. Kommunen bör i detaljplan ställa krav på bullerförebyggande åtgärder i sådan omfattning som framgår av de riktvärden som finns för trafikbuller från vägar och järnvägar. I ÖP föreslås nya bostadsområden intill större gator i tätorten, vilket innebär att bullersituationen särskilt behöver bedömas närmare för sådana områden. Utveckling av logistikcentrum vid Marjarp kan behöva bedömas avseende risk för bullerpåverkan på planerat bostadsområde vid Tåstorp/Fåraberget. För nya områden inom 150 meter från väg eller järnväg med farligt gods bör det göras riskundersökningar och riskerna ska där undersökas och bedömas. För att minska riskerna i samband med skyfall bör det för områden i närheten av riskpunkter särskilt beaktas riskreducerande åtgärder. Generellt handlar det om fördröjande åtgärder för dagvatten för att minska risk för ansamling av vatten. 6.7 Vatten Förutsättningar Miljökvalitetsnormer för vatten uttrycks i ekologisk status (god eller hög) eller, för konstgjorda och kraftigt modifierade ytvattenförekomster, ekologisk potential (god eller maximal) och kemisk status (god). Enligt vattenmyndigheterna är det grundläggande målet för vattenförekomsterna att uppnå åtminstone god status. Samtidigt får inte statusen försämras i någon vattenförekomst. En EU-dom från 2013 (mål C-461/13), den så kallade Weserdomen, har tolkat försämringsförbudet mycket strikt. Tolkningen innebär att en försämring till en sämre klass för en enskild kvalitetsfaktor räcker för att räknas som försämring även om inte den sammanvägda statusen försämras. Konsekvenserna av domen för svensk rättstillämpning är oklara och ännu har inte svenska domstolar haft något mål att döma i frågan, varför rättsläget är osäkert. Det är troligt att miljöbalken inte är anpassad till den tolkning av icke-försämringskravet som Weserdomen ger uttryck för. Detsamma gäller annan lagstiftning, exempelvis PBL. 25

51 Falköpings kommun ingår i Västerhavets vattendistrikt och ligger i Ätrans och Göta älvs avrinningsområden. Nya åtgärdsprogram för vatten beslutades av vattenmyndigheternas vattendelegationer i mitten av december Åtgärdsprogrammen gäller för perioden Miljökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. I Falköping finns 20 st grundvattenförekomster, 2 st vattenförekomster sjö och 28 st vattenförekomster vattendrag. Av grundvattenförekomsterna har samtliga god kemisk status, undantaget Falköpings kalksten som har otillfredsställande status p.g.a. bekämpningsmedel. För de två sjöarna har båda måttlig ekologisk status (Hornborgasjön och Lönnern). Av vattendragen har näst intill samtliga måttlig ekologisk status. De största miljöproblemen för avrinningsområdenas status är övergödning, där jordbruket står för en stor del av utsläpp av antropogen (mänsklig) tillförsel av näringsämnen. För kommunens del är det främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp som står för den största tillförseln av näringsämnen, men även dagvatten. Vid dessa områden har kommunen störst möjlighet att bidra till en positiv utveckling av vattenförekomsternas status. Planer finns på en ny våtmark i Tornbjörntorp på ca 30 ha. Ytor för dagvattenhantering/vårmarker finns även i Faleviområdet enligt planen. Det innebär att funktioner planeras för hantering av stora andelar av dagvatten från Falköpings tätort Konsekvenser Kommunens dagvattenstrategi visar på betydelsen av en god hantering av dagvatten, bland annat för att begränsa utsläpp av föroreningar i miljön. Av dagvattenstrategin framgår även principer relevanta för planeringen och som syftar till en god dagvattenhantering som begränsar belastning på vattenförekomster. Planerade nya våtmarker/hantering av dagvatten i Tornbjörntorp respektive Falevi/Hulesjön har betydelse för dagvattenhanteringen från Falköpings tätort. Planerad våtmark i Tornbjörntorp innebär att dagvatten från Falköping når denna våtmark innan vattnet rinner vidare mot Hornborgaån och Hornborgasjön och därefter ut i Lidan och vidare mot Vänern. Planerad våtmark har betydelse för en förbättrad vattenkvalitet i dessa vattenförekomster. År 2009 hade Hornborgaån/Slafsan måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till Nyskapande av våtmarker bedöms som en av andra viktiga och kostnadseffektiva åtgärder föra att minska övergödning inom avrinningsområdet och därigenom uppnå miljökvalitetsnormen. Planen anger möjliga ytor för utveckling av våtmark/dagvattenhantering i Faleviområdet/Hulesjön. Det innebär att dagvatten från Falköpings tätort och renat vatten från Falköpings avloppsreningsverk renas ytterligare innan vidare transport via Mönarpa mossar och vidare till Lidan (Grolanda och Floby) för mynning i Vänern. Vattenförekomsterna i avrinningsområdet hade 2009 från otillfredsställande till måttlig ekologisk status i olika delsträckor. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till Nyskapande av våtmarker bedöms som en av andra viktiga och kostnadseffektiva åtgärder föra att minska övergödning inom avrinningsområdet och därigenom uppnå miljökvalitetsnormen Åtgärdsförslag Inom vattenförvaltningen föreslås konkreta åtgärder för att uppnå miljökvalitetsnormer. Det omfattar nyskapande av våtmarker, utökade skyddszoner inom jordbruket och utrivning av vandringshinder för fisk. Kommunens delaktighet i samverkan med andra aktörer i åtgärdshanteringen inom vattenförvaltningen är av betydelse för att förbättra vattenförhållandena inom 26

52 kommunens vattenförekomster och därmed möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. 6.8 Marktillgångar Förutsättningar En stor del av Falköpings kommun är jordbruksbygd. Obebyggda områden direkt utanför Falköpings tätort utgörs mestadels av jordbruksmark. Bruket av jord och skog är av central ekonomisk betydelse för flertalet kommuninvånare. Jordbruksmarkens värden är många; produktionsvärden för livsmedel, foder och energi, sociala värden för rekreation och turism, naturvärden för olika arter, kretsloppsvärden som utjämning av vatten och näringsämnen med mera. Jordbruksmark är av nationell betydelse enligt 3 kap 4 Miljöbalken. Enligt Miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar om det är för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, som inte kan tillgodoses på annan mark på ett från samhällets synpunkt tillfredställande sätt. Det betyder att det är förbjudet att exploatera jordbruksmark, men att undantag kan göras om det gäller ett väsentligt samhällsintresse och om det saknas alternativa platser för detta. Västra Götalands län har även ett regionalt tilläggsmål för bevarande av åkermark som lyder: År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion. Uppföljning av målet sker vart fjärde år och under perioden minskade åkerarealen med 331 ha. Denna utveckling behöver bromsas regionalt genom att ge större hänsyn i exploateringssammanhang och annan markanvändning. Produktionsvärde är det vanligaste sättet att värdera jordbruksmark. Falbygdens slättlandskap utgör generellt ett högt produktionsvärde. Åkermark är en grundläggande förutsättning för en lantbruksproduktion, både livsmedel, foder och därmed djurhållning som kan sköta betesmarkerna som behövs i landskapet. Produktionsvärdet för svensk jordbruksmark bedöms även stiga i framtiden för att bemöta ökade behov av livsmedelsförsörjning och förnyelsebar energiproduktion. I motsats till många andra länder kan ett varmare klimat som klimatförändringar medför gynna Sveriges odlingsförutsättningar och möjlighet till att odla nya grödor. Odlingslandskapet har även värden i form av natur-, kultur- och landskapsvärden. Jordbruket är viktigt för att upprätthålla det öppna natur- och kulturlandskapet som gör Falbygden unik. På flera håll är jordbrukslandskapet småbrutet med naturbetesmarker, åkerholmar, stenmurar och andra småbiotoper som utgör gynnsamma miljöer för en rad arter. Som ett verktyg för att synliggöra och förstå sambanden mellan naturen och mänskliga aktiviteter har begreppet ekosystemtjänster kommit att etableras alltmer. Genom att värdera ekosystemtjänster synliggör vi hur människans välbefinnande och välfärd är helt beroende av fungerande natur. Många värden reflekteras inte i marknadspriser vilket leder till att vi sällan beräknar värdena när vi fattar beslut. Jordbruksmarken levererar betydande ekosystemtjänster. Dessa är t.ex. produktion av mat och energi, förmåga att utjämna vattenflöden och förhindra översvämningar, biologisk mångfald, rekreativa värden, återföring av näringsämnen och insekters pollinering. Jordbrukslandskapet ingår i landskapsbilden och är centralt i Falbygdens karaktärsdrag. Slättoch jordbrukslandskapet med dess natur- och kulturvärden har en tydlig position vid beskrivning av kommunen i turismmaterial och har alltså stora upplevelsevärden. Tätortsnära natur har särskilda sociala värden med möjlighet till kvalitativ rekreation och arena för fysisk aktivitet. 27

53 6.8.2 Konsekvenser Kommunen har en ambition i ÖP att förtäta orterna och använda redan befintliga områden för att på så sätt begränsa ianspråktagande av ny mark för bebyggelse. Expansion i utkanterna av Falköpings tätort innebär att produktiv jordbruksmark ofta behöver tas i anspråk. För expansion av Falköping är alternativen få då tätorten i princip omgärdas av jordbruksmark resp. Mösseberg i väster (som har andra skyddsvärden). Konsekvensen då jordbruksmark bebyggs är i det närmaste irreversibel, om åkermark tas i anspråk går det inte att återskapa den som åker igen, utan marken förlorar sina egenskaper. Förlusten av jordbruksmark står i relation till behovet av mark för Falköpings expansion. Konsekvensen för både nationella och regionala miljömål för bevarande av jordbruksmark är att målen riskerar att inte uppnås. De nybyggnadsområden som har angetts i översiktsplanen och sammanfaller med jordbruksmark är av sådan yta att det påverkar möjligheten att uppnå det regionala målet för bevarande av åkermark. Nybyggnation på orörd mark ger också ekonomiska konsekvenser då kostnaden för infrastruktur som anläggning av vägar och nya VA-anslutningar, elanslutning osv fördyrar exploatering. Samtidigt kan höga kostnader för att omvandla tidigare nyttjad mark, locka att ta orörd mark i anspråk. Detta visar att det behövs en tydlig strategi för att verkligen ta vara på förtätningsmöjligheter innan orörd mark tas i anspråk Åtgärdsförslag För att minska behovet av nya anspråk på orörd mark bör en tydlig strategi tas fram för förtätning, med en kartläggning av hur mycket ytor för nybyggnad som finns och som kan skapas inom befintliga strukturer. I en förtätningsstrategi bör möjligheter till nybyggnad vid lucktomter, påbyggnad av befintliga byggnader och omvandling av ianspråktagen mark och andra alternativ kartläggas för att ge en realistisk bild av hur mycket mark det handlar om som kan vara möjlig att förtäta och hur många bostäder som kan rymmas. En noggrann långsiktig prognos bör göras för hur mycket jordbruksmark som förloras med planens förslag, och hur anspråken på ny mark kan minimeras, t ex genom att bygga tätare, flera våningar etc. En viktig utgångspunkt är det regionala bevarandemålet för åkermark. I en sådan genomlysning bör även en värdering och en bedömning göras av om det gäller ianspråktaganden för väsentliga samhällsintressen enligt Miljöbalken. Falköping ligger i utpräglad jordbruksbygd och omgärdas av jordbruksmark i samtliga väderstreck, undantaget Mösseberg (som har höga naturvärden) i väster. De givna förutsättningarna innebär att expansion av tätorten i princip medför ianspråktagande av jordbruksmark, såvida inte stadens utveckling kan ske inom redan ianspråktagna ytor och genom förtätning. 6.9 Konsekvenser i kommunens orter För de flesta av kommunens orter bedöms angiven planering inte ge några större konsekvenser, även om anpassningar kan behövas med åtgärder för att reducera bullerpåverkan (från järnväg och väg), reducera risknivån för områden som ligger nära leder med transporter för farligt gods och lokala anpassningar för att hantera dagvattensituationen. Även i småorterna finns områden där markföroreningar har konstaterats eller misstänkts, vilka behöver utredas närmare inför detaljplanering. Nedan utvecklas specifika konsekvenser och risksituationer för några av orterna som finns anledning att uppmärksamma särskilt. Översiktsplanen redovisar även i sig vilka anpassningar som behövs i förhållande till krav inom miljö och risk. 28

54 Floby Som stationsort behöver planeringen av Floby beakta buller från järnvägen. Tillkommande bebyggelse bör planeras utifrån detta med anpassningar för en god boendemiljö. Tillkommande bebyggelse kan utformas på ett sätt som avskärmar befintlig bebyggelse från buller, men kräver att aktiv bullerplanering tillämpas för orten för att få avsedd effekt. För Floby kan det behövas åtgärder för att hantera risker med farligt godstransporter. I anslutning till de ska riskpolicyn beaktas. Området vid Väsmetorp berör stenmurslandskapet, vilket ÖP även påtalar. Området är av kulturhistoriskt intresse och stenmurar i sig omfattas av generellt biotopskydd enl. Miljöbalken 7 kap. Planen anger att tillkommande områden ska planeras med hänsyn till stenmurslandskapet, och ev. intrång i biotopskydd kräver dispens. Stenstorp Stenstorp berörs generellt av buller från järnvägen. Tillkommande bebyggelse bör planeras utifrån detta med anpassningar för en god boendemiljö. Tillkommande bebyggelse kan utformas på ett sätt som avskärmar befintlig bebyggelse från buller. Även riksväg 46 utgör bullerkälla som behöver beaktas. För Stenstorp kan det behövas åtgärder för att hantera risker med farligt godstransporter. I anslutning till de ska riskpolicyn beaktas. För planerat område vid Krackgårdsgatan råder strandskydd för berört vattendrag. För exploatering krävs att området begränsas eller upphävande av strandskyddet i samband med detaljplanering. Planen belyser att det i området vid Skattegården förekommer fornlämningar och att vidare utredning behövs inför detaljerad planering. Vartofta Strävan efter förtätning, särskilt i närheten av stationen, är en strategiskt god inriktning för att sikta mot en ökning av hållbara transporter på järnväg. Sannolikt behöver planeringsinriktningen kombineras med aktiva insatser för att i praktiken få till ett tågstopp. Åsarp Hela samhället och föreslagen utbyggnad ligger inom riksintresse för naturvård och kulturmiljö. Begränsade områden berörs och bedöms ha mindre betydelse för riksintressena som helhet. Planerad utökning av verksamhetsområde i väster ligger nära ett område med stäppartade torrängar som har inventerats av länsstyrelsen. Dessa ingår i åtgärdsprogram för hotade arter, och eventuell påverkan på dess värden behöver beaktas inför en etablering. Eftersom genomfartsgatan genom Åsarp är rekommenderad för farligt gods behöver risker bedömas för nya närliggande områden. Sydost om cirkulationsplatsen i Åsarp med planerat verksamhetsområde intill gravfält är problematiskt att bygga ut. Ytterligare utredningar behövs för att bedöma konsekvenser för kulturmiljö och behov av anpassningar. Odensberg Vid föreslaget verksamhetsområde vid Ormarehöjden finns ett fornlämningsområde närmast järnvägen som är en gammal stenåldersboplats (Gökhem 144:1). Marken utgörs idag av plöjd 29

55 åker. Fornlämning behöver utredas inför exploatering, och eventuellt behövs tillstånd enligt kulturminneslagen för ingrepp i fast fornlämning Konsekvenser övriga alternativ Scenario: Inflyttning låg I en situation med en lägre inflyttningstakt än i planförslaget behövs inte lika många nya bostäder. Även i en sådan situation har förtätningsprincipen betydelse för konsekvenserna. Finns förutsättningar att även i den situationen tillämpa förtätning kan oexploaterad mark i ortens utkanter även framöver förbli oexploaterad. Det innebär att vid låg inflyttning kan mindre andel jordbruksmark tas i anspråk och att utbyggnad i känsliga miljöer begränsas. Risken är dock att bebyggelsetrycket blir för lågt för att locka investerare som kan genomföra ibland resurskrävande förtätningsprojekt. Risken är då att blickarna går mot exploateringar i ortens utkant, som kan vara av mindre komplex karaktär. Det kan leda till en utveckling av en glesare bebyggelseprincip. Förmågan att kunna tillämpa förtätningsprincipen har därför vid en lägre inflyttningstakt betydelse för vilken typ av konsekvenser som bedöms uppträda. Vid en lägre inflyttning finns mindre resurser att lägga på riktade stadsutvecklingsprojekt, vilket kan innebära mindre möjlighet att planera orten på ett sätt som möter sociala och miljömässiga behov. Lägre inflyttning kan innebära att orten inte har samma förutsättningar att upprätthålla en livskraftig stadskärna eller att kunna genomföra en planering med åtgärder som begränsar t.ex. bullerpåverkan eller dagvattenhantering Nollalternativ Med anledning av att den tidigare översiktsplanen med tiden blir allt mer inaktuell finns efterhand begränsade förutsättningar att hämta stöd i översiktsplanering vid fortsatt utveckling av kommunen. Nya anspråk och strategier får efterhand en allt större betydelse, men utan att ha samlats och avvägts i en övergripande strategi för kommunen. I nollalternativet saknas en aktuell precisering av strategier för hur kommunen ska utvecklas och var olika verksamheter ska förläggas. Det innebär att det med tiden blir en allt ökad otydlighet kring kommunens förutsättningar för utveckling, med risk för en avstannande befolknings- och bebyggelseutveckling. Med minskat befolkningsunderlag kan flera ekonomiska och sociala konsekvenser väntas, då underlaget för service och näringsutveckling skulle minska. Med en minskande befolkning saknas ofta förutsättningar för satsningar på utveckling av orter på ett sätt som bättre uppfyller dagens visioner om en god bebyggd miljö. Möjligheten att använda utveckling som drivkraft för omställning till hållbar utveckling kan vara svag i nollalternativet då det saknas resurser för att omforma samhället för ökad resurseffektivitet, med investeringar för ökad kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. Samtidigt medför ofta en större befolkning ökad påverkan på miljön. Nollalternativet kan visserligen innebära att oexploaterade områden inte tas i anspråk men kan lika gärna innebära att tillkommande bebyggelse tillkommer i oönskade lägen utan övergripande överväganden. Ställningstagande om bygglov kan i en sådan situation behöva tas utan övergripande strategier med risk för undervärdering av olika värdens betydelse i ett större perspektiv. Risken är att värden, särskilt i ett större sammanhang, skadas med en allt mer inaktuell övergripande planering. Det kan innebära att beslut om lokalisering för en verksamhet sker utan kontroll över lämplig placering med risk för sämre nyttjande av naturresurser. Med en aktiv och aktuell översiktsplanering ges signaler om att kommunen har ambitionen att utvecklas och det blir tydligt hur genomförande ser ut. Med en avsaknad av tydlighet kan olika aktörer uppleva att det finns bättre förutsättningar för investering i exploatering på andra håll. 30

56 Det innebär att det i nollalternativet även finns risk för en lägre inflyttningstakt och att kommunen får svårare att uppfylla utbyggnadsambitioner. 7 Riksintressen, Natura 2000 och Miljökvalitetsnormer Kommunikationer En ökande exploatering utanför Falköpings ringleder bör ske på ett sätt som inte medför negativ inverkan på kommunikationsledernas funktion, som är av riksintresse. Det kan bland annat innebära krav på planskildhet för oskyddade trafikanter för att exploateringarna inte ska resultera i behov av sänkta hastigheter eller försämrad trafiksäkerhet. Kulturmiljö Vid exploatering på höjdområdet mellan väg 46/47 och Agnestadssjön riskerar att medföra påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljö. Det finns även risk för påtaglig skada på riksintresse vid expansion av logistiksområdet norrut, då det omfattar ett område som är mycket känsligt utifrån riksintresset. När riksintressanta delar berörs finns behov av att tillkommande bebyggelse ska anpassas till riksintresset. Vatten För att klara gällande miljökvalitetsnormer för kommunens vattenförekomster krävs fortsatta åtgärder för att bland annat minska övergödning. Planen har ett innehåll som stärker förutsättningarna för en god vattenförvaltning, med dagvattenpolicy och där särskilda insatser görs för att nyetablera våtmarker. Tillräckliga åtgärder behövs för att nå gällande status på utsatt tid, och förutsätter ofta nära samverkan med andra aktörer. Natura 2000 Norr om logistikcentrumet i Marjarp ligger ett område med Natura 2000 strax bredvid en bäck som rinner från logistikcentrum. Det är ett område med rikkärr och fuktängar och benämns Stora Bäckebo, Friggeråker (SE ). Området ska inte behöva påverkas negativ av utveckling av logistikcentrum, med bör beaktas vid utökning av området. Söder om Falköping, vid Ulricehamnsvägen ligger ett område med Natura Området omfattar rikkärr och fuktängar och benämns Krokstorp (SE ). Området är känsligt mot förändrade hydrologiska förhållanden vilket bör beaktas vid utveckling av närliggande områden. Övriga områden med Natura 2000 i kommunen bedöms inte vara berörda av planens utpekade exploateringsområden. 31

57 8 Samlad bedömning I den samlade bedömningen beskrivs de huvudsakliga konsekvenserna samlat och sammanvägt. Planen anger att huvudsaklig tillväxt sker i de järnvägsanslutna orterna Falköping, Stenstorp och Floby. Det skapar förutsättning för hållbara resor och den förtätningsprincip som är central i planen ger förutsättningar för en resurseffektiv tillväxt i kommunen. I Falköpings kommun finns särskilda utmaningar att anpassa planeringen till riksintresse för kulturmiljö som berör stora delar av såväl kommunen som Falköpings tätort. Bedömningen är att det i ett flertal lägen krävs särskilda anpassningar av ny bebyggelse till landskapsbilder och siktlinjer där välkända utblickar mot platåbergen har särskild betydelse för upplevelsen av del lokala landskapet och historiska perspektiv. Området på höjden mellan Ulricehamnsrondellen och Jönköpingsrondellen bedöms som särskilt känsligt för bebyggelse. Detsamma gäller för expansion av logistikområdet Marjarp norrut. I dessa lägen finns risk för påtaglig skada på riksintresset. Som den betydande järnvägsknut Falköping är behöver risker för bullerstörningar från järnvägstrafik (men även vägtrafik) beaktas vid stadsutveckling. Sannolikt finns det väg- och järnvägsnära bebyggelse som är bullerutsatt i dagsläget. Ny bebyggelse bör utvecklas med beaktande av gällande riktvärden för buller och ny bebyggelse kan med en medveten placering och utformning även fungera bullerskärmande för områden som i dagsläget är utsatta för buller. Generellt beror konsekvensbilden av planens genomförande på i vilken grad man i praktiken lyckas tillämpa den förtätningsprincip som är en central prioritering i översiktsplanen. En tydlig förtätning av Falköping kan ge en hållbar utveckling av orten som är resurseffektiv där redan ianspråktagen mark nyttjas effektivt och befintlig infrastruktur nyttjas. Förtätningen är en struktur som gynnar hållbara resor då flertalet ärenden kan ske lokalt, och målpunkter kan nås med gång och cykel samt att förutsättningar skapas för en utvecklad kollektivtrafik. Vid förtätning finns risk för att värdefulla områden tas i anspråk för bebyggelse, som kan ha sociala eller ekologiska värden. Planen hanterar behovet av grönområden och grönstruktur vilket är av betydelse både för människors vardagsrekreation, för stadsmiljön och för naturvärden i staden. Om inte förtätningsprincipen tillämpas på det sätt som avses riskeras en mer spridd bebyggelse där oexploaterade områden i ortens ytterområden tas i anspråk. Konsekvenser i dessa fall är att produktiv jordbruksmark tas i anspråk, vilket innebär att betydelsefull mark för matproduktion tas i anspråk. Detta är en resurs som behöver beaktas, och det finns regionala mål om att undvika förlust av jordbruksmark. Falköping har en speciell situation då orten till största del omgärdas av jordbruksmark förutom i väster där Mösseberg ligger med sina betydelsefulla rekreativa och naturmässiga värden. Expansion av orten riskeras därför i många lägen att beröra jordbruksmark, såvida man inte tydligt styr planering mot det andra alternativ som finns; förtätning inom befintliga strukturer. I dagsläget begränsas Falköping relativt tydligt av dess ringleder, d.v.s. riksvägar som även är av riksintresse för kommunikationer. Expansion utanför dessa riksvägar medför ny tillkommande lokal trafik på riksvägarna och behov av anpassningar så att riksvägarnas funktion inte försämras. Det kan utlösa krav på planskildhet och särskilda anpassningar för oskyddade trafikanter. Större etableringar utanför ringlederna riskerar på sikt att utlösa krav på nya ringleder. Det skulle innebära stora ekonomiska åtaganden och medför miljökonsekvenser genom påverkan på kultur- och naturlandskap. Dessa förhållanden innebär att det är strategiskt angeläget att i första hand bereda plats för en stor andel av bostadsbehovet innanför ringlederna. Både vid förtätning centralt i orten och vid utbyggnad av utpekade områden inom ringlederna är det i varje område angeläget att hålla antalet bostäder på en hög nivå, för att begränsa behovet att ta mark utanför ringleder i anspråk. 32

58 Belastning på kommunens vattenförekomster kan öka i och med ökad exploatering och ökade dagvattenmängder som följd av förtätning. Planen tydliggör betydelsen av en god dagvattenhantering med utgångpunkt ifrån kommunens dagvattenpolicy. Planen innehåller åtgärder för en förbättring av kommunens vattenförekomster, genom att den anger ny våtmark i Tornbjörntorp samt möjlighet för utvecklad dagvattenhantering i Faleviområdet/Hulesjön. Åtgärderna bedöms ha positiv inverkan för nedströms vattenförekomster, och begränsar påverkan från dagvatten som kommer från hårdgjorda ytor i Falköping. För ytterligare förbättring av status i kommunens vattenförekomster krävs även andra insatser som inte hanteras inom översiktsplaneringen, såsom åtgärder inom jordbruket och borttagande av vandringshinder för fisk. I kommunens mindre orter är det begränsade ytor som föreslås för exploatering och huvudsakligen kan dessa områden förenas med befintliga värden, även som miljökonsekvensbeskrivningen resonerar kring några värden som särskilt behöver beaktas på vissa platser. Konsekvenser bedöms på mer detaljerad nivå för Falköpings tätort i och med att störst tillväxt förväntas där med efterföljande konsekvenser. 8.1 Översiktsplanens beaktande av nationella och regionala mål I Naturvårdsverkets uppföljning av miljömålsarbetet 2017 syns viktiga framgångar under året som bidrar positivt till miljömålen. Luftkvaliteten förbättras, försurningen minskar och till 2020 kommer miljökvalitetsmålen Säker strålmiljö och Skyddande ozonskikt att uppnås eller vara nära att uppnås. Men mycket återstår att göra för att nå alla miljömål till år Utvecklingen går åt fel håll för ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, trots nationella och internationella insatser. Takten för att minska klimatpåverkan är för långsam för att begränsa den globala temperaturökningen till högst 1,5 grader enligt Parisavtalet. De styrmedel och åtgärder som behövs för att nå alla miljökvalitetsmålen och generationsmålet kommer inte att finnas på plats till Viktiga insatser framöver för att närma sig målen är bland annat att leva upp till klimatavtalet från FN:s klimatmöte i Paris, fortsatt utveckling av EU:s kemikalielagstiftning och att åtgärdsprogrammen inom havsmiljö- och vattenförvaltningen genomförs. För att målen ska nås krävs en samhällsomställning som främjar resurseffektivitet, förändrade drivkrafter och beteenden, samt en ökad miljöhänsyn i användande av mark, vatten och naturresurser. Det finns stora förväntningar på kommunerna att verka för uppfyllelse av gällande miljömål. Översiktsplaneringen är en viktig del i detta, men bygger på ett väl avvägt genomförande liksom miljömässiga initiativ i övrigt. I översiktsplanen har miljömålen i beaktande i och med att den tydligt tar ställning för förtätning av orterna vilket gynnar ett flertal miljömål. Planen beskriver även hur tillväxt av kommunen ska ske med anpassningar till befintliga värden. I andra fall förekommer det att värden som har betydelse för miljömålsarbetet riskeras, t.ex. genom ianspråktagande av jordbruksmark med kopplingar till miljömål som berör odlingslandskapet och rikt växt och djurliv. Samtidigt bör det i de här sammanhangen betonas att det är en omfattande omställning av samhället som behövs för att Sveriges miljömål ska uppnås, särskilt då det i dagsläget är långt kvar till måluppfyllelse för flera miljömål. Det innebär att kommuner generellt behöver vara fortsatt aktiva för att bidra till att samhällsutveckling sker på ett sätt med ökande grad av hållbarhet i åtanke. Störst betydelse för planens grad av hållbarhet avgörs av hur den genomförs i praktiken och kopplat till övriga initiativ som vidtas för en hållbar samhällsomställning. Miljökonsekvensbeskrivningens roll är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. En stor del av anpassningar och åtgärder behöver följa med till kommande planerings- 33

59 steg och hela vägen till genomförande, liksom influera andra områden och samarbeten än vad som ryms inom fysisk planering. Tabell 1. Bedömning av översiktsplanens betydelse för relevanta nationella miljömål och regionala tilläggsmål. Nationella och regionala miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker Nollalternativ Planförslag Motivering Jämfört med nollalternativet genom planförslaget bättre befolkningsunderlag för utveckling av kollektivtrafik. Ökad befolkning riskerar att trafiken ökar och därmed risk för ökad påverkan på luft, samtidigt ges större underlag för utbyggnad av kollektivtrafik och anpassning av infrastruktur för hållbara resor. Planförslaget ger ökade möjligheter att nyexploateringar leder till att det skapas underlag för att vidta sanering av förorenade områden. Både nollalternativet och planförslaget ger möjligheter att hantera förorenat dagvatten. Inget av alternativen riskerar att påverka kommunens sjöar och vattendrag i sådan omfattning att variationsrika livsmiljöer riskerar att gå förlorade. Planförslaget kan innebära ökade möjligheter att åtgärda förorenade områden som därmed minskar risken för spridning av föroreningar till grundvattnet. Vare sig nollalternativet eller planförslaget tar i anspråk några betydelsefulla våtmarker. 34

60 Ett rikt odlingslandskap Bevarande av åkermark (regionalt tilläggsmål) År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion. Planförslaget innebär att åkermark tas i anspråk, särskilt i Falköpings östra och norra delar. Förslaget motverkar möjligheten att nå regionalt tilläggsmål. God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Planförslaget innebär ökade möjligheter att utveckla kommunens orter på ett positivt sätt och vidta anpassningsåtgärder i samband med utveckling och nyexploatering. Som helhet har både nollalternativ och planförslag goda förutsättningar att bevara ett rikt växt- och djurliv med goda möjligheter till spridningsvägar och bevarande av habitat. Planförslaget tar dock i anspråk odlingsmark som även är förknippad med naturvärden. 35

61 8.2 Målkonfliktanalys I översiktsplanearbetet, samt i miljöbedömningen, har flera målkonflikter identifierats gällande markanvändningsfrågor. Det finns ett antal olika metoder för att bedöma målkonflikter, bl.a. olika slags matriser, multikriterieanalys och GIS-analys. Inom ramen för miljöbedömning har vi valt att använda en matris för att översiktligt analysera målkonflikter i Falköpings kommun, samt använt slutsatser från miljöbedömningsarbetet tillsammans med enklare GIS-analys för att ge exempel på platsspecifika konflikter. Falköpings kommun har stora utmaningar när det gäller att hantera målkonflikter mellan t.ex. bostadsbyggande och jordbruksmark. Detta beror främst på tätortens läge, i stort sett helt omgiven av jordbruksmark med höga värden för både produktion, natur, och kulturmiljö. Nedanstående tabell syftar till att åskådliggöra de olika mål som översiktsplanen har att arbeta mot, samt belysa vilka mål som samverkar respektive motverkar varandra. Bedömningarna är gjorda utifrån de specifika förutsättningar som råder i Falköpings kommun. Det innebär till exempel att stor vikt lagts vid jordbrukets betydelse, både som en del av näringslivet, och för värden för natur- och kulturmiljöer och turism. Tabell 2. Relationerna mellan översiktsplanens olika mål; samverkar (S), motverkar (M), motverkar eller samverkar beroende på plats/situation (M/S), neutralt (N). Bebyggelseutveckling Förtätning Expansivt näringsliv Infrastrukturutveckling Jordbruksintressen Naturmiljö Kulturmiljö Grönområden (i tätort) Friluftsliv och turism Bebyggelseutveckling Förtätning Expansivt näringsliv Infrastrukturutveckling Jordbruksintressen Naturmiljö Kulturmiljö Grönområden (i tätort) Friluftsliv och turism S S S M M M M/S M/S S M/S N S M/S M/S M N S M/S S M/S M/S M/S N S S N S M M M M N M S M/S M M/S S N S M M/S M/S M M/S S S S M M/S M/S M S S N S M/S M N M N S N S M/S N S N S S S S 36

62 Det som tydligt framträder i tabellen är målkonflikter mellan å ena sidan bebyggelseutveckling och infrastrukturutveckling och å andra sidan jordbruksintressen, naturmiljö och kulturmiljö. Men det kan även finnas målkonflikter mellan t.ex. jordbruksintressen och naturmiljö, eller jordbruksintressen och ett expansivt näringsliv. Det framgår även att det finns målkonflikter mellan förtätning och grönområden i tätorten, samt att förtätning t.ex. både kan samverka och motverka målet med att bevara kulturmiljön. Många av relationerna mellan översiktsplanens mål kan motverka eller samverka beroende på den specifika platsen eller situationen. Det finns även flera olika aspekter av varje mål/markanvändning. Jordbruket till exempel, som är av stor vikt för Falköpings kommun, kan både vara en förutsättning för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer, och det kan också vara en viktig del av ett expansivt näringsliv. De målkonflikter som bedöms vara särskilt relevanta att belysa för Falköpings kommun, med tanke på de lokala förutsättningarna, är: Bebyggelseutveckling Jordbruksintressen/Kulturmiljö Expansivt näringsliv Jordbruksintressen/Kulturmiljö/Naturmiljö Infrastrukturutveckling - Jordbruksintressen/Kulturmiljö/Naturmiljö Förtätning Kulturmiljö/Grönområden Översiktsplanen pekar ut ett antal områden för framtida verksamheter och framtida bebyggelseutveckling, där ovanstående målkonflikter är av avgörande betydelse. 37

63 Framtida tätortsutbyggnad längs riksväg 46/47 Figur 6. Kartan visar översiktsplanens utpekande av områdesanvändning. Öster om riksväg 46/47 syns områdena för framtida tätortsutbyggnad och framtida verksamhetsområden, i rött respektive grått. För att se senaste versionen av kartan besök Falköpings kommuns hemsida. I de aktuella områdena finns det en tydlig konflikt mellan å ena sidan verksamhetsutveckling, bebyggelseutveckling och att tillgodose behov av nya bostäder, och å andra sidan jordbruksmarken och riksintresse för kulturmiljö. Det är angeläget för Falköpings kommun att kunna tillgodose behov av nya bostäder, både genom förtätning av befintlig tätort, men också genom att utveckla nya områden. I och med Falköpings läge så innebär expansion i utkanterna av tätorten att produktiv jordbruksmark ofta behöver tas i anspråk, det innebär även en risk för påverkan på områden av riksintresse för kulturmiljö. Alternativa platser för expansion är därför få. 38

64 I de aktuella områdena riskerar utbyggnad med bebyggelse att påverka riksintresset för kulturmiljö påtagligt, när det gäller det öppna landskapets utblickar och siktlinjer. I den kulturmiljöutredning som gjorts har områdena bedömts som känsliga, respektive mycket känsliga. Figur 7. Kartan visar områden utpekade i kulturmiljöutredningen, samt ungefärligt läge på aktuella utvecklingsområden längs riksväg 46/47 (med streckad svart linje). Hela det aktuella området omfattas även av riksintresse för kulturmiljö. För att se senaste versionen av kartan, och exakt utbredning av utpekade områden, besök Falköpings kommuns hemsida. Konflikthantering/handlingsalternativ: Den aktuella målkonflikten kan hanteras på olika sätt. Ett alternativ är att bebyggelseutvecklingen får stå tillbaka för att i första hand undvika påtaglig skada på området av riksintresse för kulturmiljö. Ett annat sätt är att genom problemlösning försöka komma fram till en utformning av bebyggelsen som är godtagbar ur kulturmiljöperspektiv och som tar så lite jordbruksmark i anspråk som möjligt. 39

65 Om konflikthanteringen fokuserar på kompromisser och problemlösning, finns det några olika handlingsalternativ som man skulle kunna jobba vidare med. Prioritera utveckling av bebyggelse i de utvecklingsområden som inte är mest känsliga ur kulturmiljösynpunkt. Anpassningar och prioriteringar kring vilka delar av aktuella utvecklingsområden som exploateras. Det skulle t.ex. kunna vara mindre känsligt att exploatera i anslutning till befintlig bebyggelse. Anpassningar med val av en lägre bostadsbebyggelse, eller annan användning än bostäder (väg, park, dagvattenanläggning, natur, parkering), vid särskilt viktiga utblickar mot Ålleberg. Identifiera områden där det är särskilt viktigt med genomsiktlighet. Ta fram en analys av landskapet på mer detaljerad nivå, för att få underlag till ovanstående prioriteringar och anpassningar. Inom de områden som pekats ut som känsliga och mycket känsliga i kulturmiljöutredningen kan man behöva definiera om den finns delområden som är mindre känsliga, samt analysera hur man skulle kunna bevara utblickar vid en exploatering. I översiktsplanen har kommunen valt att behålla utpekandet av framtida bebyggelseområden, trots att Länsstyrelsen har bedömt att risk för påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljö föreligger. Det innebär en situation där målkonflikter kvarstår mellan bebyggelseutveckling och tillväxtmål å ena sidan och kulturintressen och jordbruksintressen å den andra sidan. Det kommer därmed att vara en fråga för framtida detaljplaner i området, att hantera målkonflikten ytterligare, exempelvis med hjälp av ovanstående handlingsalternativ. 40

66 Marjarps logistikcentrum Figur 8. Kartan visar översiktsplanens utpekande av områdesanvändning. Utvecklingen av Marjarps logistikcentrum syns centralt i den övre delen av kartan, omkring befintligt verksamhetsområde, området har justerats inför antagande av översiktsplanen. För att se senaste versionen av kartan besök Falköpings kommuns hemsida. I det aktuella området finns det en målkonflikt mellan å ena sidan ett expansivt näringsliv, infrastrukturutveckling, tillväxt och hållbara transporter och å andra sidan naturmiljöer, kulturmiljö, och jordbruksmark. I och med den lokalisering som logistikcentrum har idag, så finns det mycket begränsade möjligheter att utvecklas och expandera. Utvecklingen är angelägen för kommunen, både i och med den tillväxt som det genererar, men även för att det bidrar till mer hållbara transporter i och med samordningsmöjligheterna med järnvägen. Utvecklingen av verksamheten är knuten till den specifika platsen och det är inte aktuellt med alternativa placeringar. Området vid Marjarp har stor betydelse för kulturmiljö, både genom förekomst av flertalet fornlämningar, samt på grund av att riksintresseområdet här bedöms som mycket känsligt. Det finns risk för påtaglig skada på riksintresset vid expansion av logistikcentret. 41

67 En utveckling av verksamheten innebär också att jordbruksmark behöver tas i anspråk, vilket är negativt både med avseende på produktion samt till viss del naturvärden. Det motverkar även det regionala målet för bevarande av åkermark. Figur 9. Kartan visar områden utpekade i kulturmiljöutredningen, samt ungefärligt läge på utvecklingsområdet vid Marjarps logistikcentrum (med streckad svart linje). Hela det aktuella området omfattas även av riksintresse för kulturmiljö. För att se senaste versionen av kartan, och exakt utbredning av utpekade områden, besök Falköpings kommuns hemsida. Konflikthantering/handlingsalternativ: I översiktsplanen har kommunen justerat och minskat utvecklingsområdets storlek, efter Länsstyrelsens granskningsyttrande. Naturmark och jordbruksmark lämnas orört norr om kraftledningsgatan. Justeringen har gjorts i syfte att undvika påtaglig skada på riksintresse för kulturmiljö och innebär även att en begränsad areal jordbruksmark och naturmark tas i anspråk. Den nya utformningen av området syns ovan i figur 8. I hanteringen av den aktuella målkonflikten har en avvägning gjorts mellan de olika målen och en anpassning har gjorts gällande områdets utbredning. 42

68 Områdets utbredning väster om Västra stambanan har kommunen valt att behålla inför antagande av översiktsplanen. Trafikverket har pekat ut området i en åtgärdsvalsstudie för omloppsnära uppställningsspår i Göteborg och Västsverige, som lämpligt för anläggande av framtida depå- och uppställningsområde. Det är även positivt om man i utbyggnaden av området kan utveckla naturvärdeselement, som knyter an till värden i omkringliggande landskap (liknande de dammar med rikt fågelliv som finns idag). Förtätning i Falköpings tätort Figur 10. Kartan visar översiktsplanens utpekande av områdesanvändning. Tätorten visas i gul färg. För att se senaste versionen av kartan besök Falköpings kommuns hemsida. Förtätning av Falköpings tätort kan leda till konflikter mellan anspråk på ny bebyggelse och befintliga kulturhistoriska värden. Förtätning kan också medföra risker för att viktiga grönområden i tätorten exploateras. 43

69 Förtätning är av många anledningar en viktig och prioriterad del i utvecklingen av Falköping, inte minst på grund av stadens läge med omgivande jordbruksmark och mark med höga naturoch kulturvärden. Om en stor andel av nya bostäder åstadkoms genom förtätning av befintlig tätort så undviker man att ta i anspråk perifera områden. I tätorten finns det kulturhistoriska värden i form av bland annat typ av bebyggelse, utformning av gatunät och byggnadshöjder, som skulle kunna påverkas negativt av en förtätning i tätorten. Det finns också viktiga grönområden som är av stor betydelse för både människors hälsa och välbefinnande, samt för biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. Figur 11. Kartan visar områden utpekade i kulturmiljöutredningen som berör Falköpings tätort. Hela det aktuella området omfattas även av riksintresse för kulturmiljö. För att se senaste versionen av kartan, och exakt utbredning av utpekade områden, besök Falköpings kommuns hemsida. 44

70 Figur 12. Kartan visar översiktsplanens utpekande av områdesanvändning, samt grönstråk inom tätorten. Grönområden visas i grön färg. För att se senaste versionen av kartan besök Falköpings kommuns hemsida. Konflikthantering/handlingsalternativ: Den aktuella målkonflikten kan hanteras genom att stor vikt läggs vid att anpassa ny bebyggelse till kulturmiljön i stadens olika delar, till respektive områdes värden och känslighet för olika typer av förtätning. Det kan bl.a. handla om att i vissa områden undvika högre bebyggelse eller på annat sätt anpassa utformningen. Översiktsplanen har även lyft fram behovet av fortsatt utredning gällande stadens gröna samband. Det är ett viktigt underlag för att undvika, eller lösa, målkonflikter gällande förtätning. 45

71 SLUTSATS Förtätning för att undvika/hantera målkonflikter Förtätning av befintliga tätorter, och särskilt Falköping, är ett viktigt verktyg för att undvika de målkonflikter som uppkommer vid exploatering i tätortens utkanter. Hur stor vikt som läggs vid denna åtgärd, och hur det prioriteras av politiken jämfört med exploatering av ny mark, kommer få stor betydelse för uppkomsten av målkonflikter i markanvändningen. Det är positivt att en förtätningsstudie har tagits fram. Det är viktigt med tydlighet kring konsekvent prioritering av förtätning framför nyexploatering. Studien skulle kunna utvecklas genom att utreda hela den befintliga tätorten, för att visa på fler alternativ till exploatering i tätortens utkanter. I vidare utredningar angående förtätning i tätorten så är det viktigt att ta tillvara och beakta olika slags outnyttjade områden, samt områden med låg nyttjandegrad. Det kan handla om lägre bebyggelse som kan höjas, lucktomter, komplettering inom glesare verksamhetsområden, möjligheter att markförlägga luftledningar m.m. Liksom beskrivits ovan är det även viktigt att beakta eventuella målkonflikter som kan uppkomma i samband med förtätningen. Målkonflikter i planeringsprocessen Det är av stor vikt att målkonflikter hanteras som en integrerad del genom hela planeringsprocessen, både på översiktsplanenivå, men även i det fortsatta arbetet med detaljplanering av utpekade områden. I vissa fall har det varit möjligt att lösa eller hantera målkonflikter inom ramen för arbetet med översiktsplanen. Många gånger är det dock nödvändigt att utreda områden mer detaljerat för att hitta möjligheter till problemlösning och kompromisser. Politiska ställningstaganden kring målkonflikter Översiktsplanen har ett stort antal mål att jobba mot, och ta hänsyn till. Både mål som handlar om tillväxt och utveckling av kommunen, men även miljömål och mål för andra viktiga samhällsintressen. Det är viktigt att man i översiktsplanen, genom politiska ställningstaganden, ger så tydlig vägledning som möjligt kring hur man i framtiden ska hantera målkonflikter i markanvändningsfrågor. 46

72 9 Uppföljning Enligt 6 kap 12 miljöbalken ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Eftersom översiktsplanen omfattar en stor yta och många verksamheter finns det ett tydligt behov av samordning med den miljöövervakning som förekommer av andra orsaker. Boverket rekommenderar att uppföljningen av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av översiktsplanen i realiteten ger så långt som möjligt kopplas till befintliga tillsyns-, miljölednings- och övervakningssystem. Enligt Boverket kan det vidare vara svårt att föreslå exakt hur uppföljning och övervakning ska ske redan när MKBn tas fram och att en anpassning kan behöva ske under planens genomförande. Uppföljningen kan ske i samband med att kommunen tar ställning till planens aktualitet, vilket sker vart fjärde år. Uppföljningen sammanställs lämpligen i en miljöredovisning som fungerar som underlag för planens aktualitetsprövning. Uppföljning sker av den betydande miljöpåverkan som har identifierats, samt i vilken utsträckning som förutsägelserna har varit korrekta. Vilken styrande verkan översiktsplanen har haft för miljön kan indirekt följas upp genom kommunens fortsatta arbete med bl.a. efterföljande detaljplaner, andra planer, lov och tillstånd med mera. En sådan genomgång utgör underlag för hur kommunen kan arbeta vidare med en hållbar utveckling. Kommunens översiktsplan utgör ett viktigt underlag inför vidare detaljplanering. I MKB har det redogjorts för översiktsplanens konsekvenser, som även presenterar åtgärder för att begränsa den negativa miljöpåverkan. Utvärderingsarbetet bör utvärdera om åtgärdsförslagen har beaktats. En stor del av uppföljningsarbetet kan ske inom kommande detaljplanering. Det bör där bedömas om föreslagna åtgärder är tillräckliga eller om det kan behövas ytterliga studier eller åtgärder för att begränsa negativa miljökonsekvenser. Nedanstående frågor bedöms vara särskilt viktiga att följa upp inom ramen för översiktsplanearbetet. Buller Befintliga områden där bullerreducerande åtgärder behövs bör identifieras. Möjligheten att utforma tillkommande bebyggelse som ljuddämpar för befintliga områden bör utvärderas inför utveckling av nya områden. Kulturmiljö I kommande detaljplanering bör det anges rekommendationer för utbyggnad i anslutning till värdefulla kulturmiljöer. Jordbruksmark Det bör utvärderas hur bibehållande av areal jordbruksmark kan ske i kommunen samt hur utveckling av kommunen kan ske med bevarande av areal jordbruksmark i beaktande. 47

73 Förtätning Uppföljning bör ske kring hur den förtätningsstrategi som uttrycks i planen efterlevs. Detta är betydelsefullt då förtätning är en princip som väljs i planen bland annat för dess resurseffektiva struktur och har potential att begränsa miljöpåverkan. Ringleder Uppföljning av hur Falköpings tillväxt och utbredning utanför ringleder påverkar riksintresse för kommunikationer samt bedömning av åtgärdsbehov för att beakta riksintresset. Exempel på uppföljning av planens påverkan på miljöaspekterna är att genomföra luft- och bullermätningar i staden, mätningar av trafik på gång- och cykelvägar. 10 Litteraturförteckning Falköpings kommun Dagvattenstrategi för Falköpings kommun. Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Sammanfattande redogörelse för Falköpings kommun, Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Sammanfattande redogörelse för Västra Götalands län, VISS, Vatteninformationssystem, Sverige. viss.lansstyrelsen.se Västgöta Museum, Arkeologisk kulturmiljöutredning. Ållebergsområdet. WSP, PM Landsbygd. Redogörelse och ställningstagande riksintressen för kulturmiljövården i Falköpings kommun, underlag till ÖP. 48

74 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (3) 34 Dnr 2017/ Beslut om valdistriktsindelning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna nedanstående yttrande om valdistriktsindelning. Bakgrund Falköpings kommun har en yta uppgående till mer än kvadratkilometer. Det är därmed en av de mest vidsträckta kommunerna i Västsverige. Befolkningstätheten är relativt normal, men bosättningsstrukturen är egenartad. Av nästan invånare är bara omkring bosatta i centralorten, Falköpings stad. Det finns flera orter med i storleksordningen invånare och dessutom ett stort antal småorter, orter med en stark lokal identitet. Därtill har kommun ett betydande antal invånare som är bosatta på landsbygden. Att indelning i lämpliga valdistrikt under sådana förhållanden kräver en balansgång säger sig självt. Enligt vallagen ska ett valdistrikt i normalfallet omfatta röstberättigade. Av regelverken har vi kunnat urskilja fyra syften som bestämmelserna om valdistriktens storlek ska tillgodose. Det första syftet är att väljare ska få en rimlig möjlighet att ta sig fysiskt till vallokalen på valdagen; boende på landsbygden ska inte vara hänvisade till förtidsröstning eller motsvarande. Det andra syftet är att valdistrikt inte bör vara för små, mot bakgrund av att valhemligheten typiskt sett minskar med distriktets storlek. Förarbeten anger att valdistrikt av just denna anledning inte bör ha färre än 300 röstberättigade. (Att valhemligheten skulle äventyras så snart distrikten understiger röstberättigade finns det såvitt vi kan förstå ingen rättskälla som gör gällande; argumentet kan därför knappast vara aktuellt i detta ärende). Det tredje syftet är att valdistrikten inte bör vara för små, av rationella skäl. Det handlar alltså om hänsynstagande till kommunernas kostnader för valets genomförande. Det fjärde syftet är att distrikten inte får vara för stora, då röstmottagandet och framförallt sammanräkningen ska gå att organisera på ett säkert och tidseffektivt sätt. De av Falköpings kommuns distrikt som har färre än röstberättigade är, i fallande ordning: Åsarp 953 Odensberg 836 Gudhem 831 Broddetorp 607 Kättilstorp 497 Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

75 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (3) En betydande skillnad, sinsemellan. Om vi ser de särskilda förutsättningarna för respektive distrikt? Åsarp ligger invid kommunens södra gräns, ca 20 km från Falköpings stad. Tätorten Åsarp är omgiven av en vid och relativt befolkad landsbygd. Närmast närliggande distrikt är Vartofta respektive Kinnarp-Slutarp, ett drygt tiotal km norrut. Läggs distrikten Vartofta och Åsarp samman så blir det nya distriktet för stort. Likaså om distrikten Kinnarp-Slutarp och Åsarp läggs samman. Avståndet för väljare i distriktets ytterkant till vallokal till vallokalen skulle för vissa röstande bli minst km, ett avstånd som enligt vår mening inte är förenligt med kravet på att väljare ska få en rimlig möjlighet att ta sig fysiskt till vallokalen på valdagen. Åsarp skulle kunna sammanläggas med Kättilstorp, men då blir avstånden bortåt 20 km. Odensberg är av de aktuella distrikten det enda som inte är belastat av avstånd, då Odensberg är beläget endast några km från Falköpings stad. Distriktet är med sina 836 invånare emellertid så stort att det inte kan sammanläggas med något av distrikten i Falköpings stad utan att det nya distriktet överstiger röstberättigade. Gudhem och Broddetorp skulle, sett till antalet röstberättigade och då de är belägna invid varandra, kunna läggas samman. Avståndet från väljare till vallokal i Gudhem/Broddetorp skulle dock även här med marginal överstiga 12 km. Logistik, transporter etc och därmed förknippad osäkerhet ökar, samtidigt som kostnaderna bara minskar marginellt. Kättilstorp är med sina 497 röstberättigade klart minst. Beläget i sydväst, omkring km från Åsarp och omkring km från Vartofta. Skulle kunna läggas samman med Vartofta eller Åsarp. Avståndet för väljare i distriktets ytterkant till vallokal i Vartofta (och omvänt) skulle dock bli minst km, och till Åsarp runt 20 km. För att ett valdistrikt ska få ha färre än röstberättigade krävs enligt 4 kap. 17 första stycket vallagen särskilda skäl. Det vi har anfört utgör särskilda skäl av geografisk och organisatorisk karaktär. Vi vill i denna fråga också erinra om äldre förarbetsuttalanden, prop. 2001/02:53, s. 47 (vilka lästa mot prop. 2004/05:163 s. 114 ännu får anses vara relevanta): Länsstyrelsen har visserligen formellt beslutanderätten när det gäller indelning i valdistrikt, men det är kommunen som lokalt svarar för planeringen och genomförandet av valen. Det skall således finnas utrymme för att av geografiska och andra skäl kunna göra avvikelser från riktlinjerna. Det handlar alltså inte om att tvångsvis slå samman valdistrikt till större enheter. Den oro som vissa remissinstanser har uttryckt är enligt regeringens mening därför obefogad. Det får i praktiken betraktas som i vart fall osannolikt att länsstyrelsen skulle besluta om större valdistrikt än den berörda kommunen själv förordat Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

76 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 3 (3) Förvaltningens bedömning Förvaltningen förordrar ingen ändring av valdistrikten inför valet Tjänsteutlåtandet, daterat den 20 december 2017, har utarbetats av valsamordnare Kenneth Österberg. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 4/2018. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna nedanstående yttrande om valdistriktsindelning. Yrkanden Lena Sjödahl (M), Annika Carp (L) och Christopher Münch (SD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

77 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) KS 2017/ Kommunstyrelsen Beslut om valdistriktsindelning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna nedanstående yttrande om valdistriktsindelning. Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götalands län har gett förslag på ny valdistriktsindelning i Falköping kommun inför valåret Falköpings kommun har getts möjlighet att yttra sig över förslaget. Yttrande Falköpings kommun har en yta uppgående till mer än kvadratkilometer. Det är därmed en av de mest vidsträckta kommunerna i Västsverige. Befolkningstätheten är relativt normal, men bosättningsstrukturen är egenartad. Av nästan invånare är bara omkring bosatta i centralorten, Falköpings stad. Det finns flera orter med i storleksordningen invånare och dessutom ett stort antal småorter, orter med en stark lokal identitet. Därtill har kommun ett betydande antal invånare som är bosatta på landsbygden. Att indelning i lämpliga valdistrikt under sådana förhållanden kräver en balansgång säger sig självt. Enligt vallagen ska ett valdistrikt i normalfallet omfatta röstberättigade. Av regelverken har vi kunnat urskilja fyra syften som bestämmelserna om valdistriktens storlek ska tillgodose. Det första syftet är att väljare ska få en rimlig möjlighet att ta sig fysiskt till vallokalen på valdagen; boende på landsbygden ska inte vara hänvisade till förtidsröstning eller motsvarande. Det andra syftet är att valdistrikt inte bör vara för små, mot bakgrund av att valhemligheten typiskt sett minskar med distriktets storlek. Förarbeten anger att valdistrikt av just denna anledning inte bör ha färre än 300 röstberättigade. (Att valhemligheten skulle äventyras så snart distrikten understiger röstberättigade finns det såvitt vi kan förstå ingen rättskälla som gör gällande; argumentet kan därför knappast vara aktuellt i detta ärende). Det tredje syftet är att valdistrikten inte bör vara för små, av rationella skäl. Det handlar alltså om hänsynstagande till Kommunledningsförvaltningen Ekonomiavdelningen Kenneth Österberg T.f. ekonomichef kenneth.osterberg@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

78 2(3) kommunernas kostnader för valets genomförande. Det fjärde syftet är att distrikten inte får vara för stora, då röstmottagandet och framförallt sammanräkningen ska gå att organisera på ett säkert och tidseffektivt sätt. De av Falköpings kommuns distrikt som har färre än röstberättigade är, i fallande ordning: Åsarp 953 Odensberg 836 Gudhem 831 Broddetorp 607 Kättilstorp 497 En betydande skillnad, sinsemellan. Om vi ser de särskilda förutsättningarna för respektive distrikt? Åsarp ligger invid kommunens södra gräns, ca 20 km från Falköpings stad. Tätorten Åsarp är omgiven av en vid och relativt befolkad landsbygd. Närmast närliggande distrikt är Vartofta respektive Kinnarp-Slutarp, ett drygt tiotal km norrut. Läggs distrikten Vartofta och Åsarp samman så blir det nya distriktet för stort. Likaså om distrikten Kinnarp-Slutarp och Åsarp läggs samman. Avståndet för väljare i distriktets ytterkant till vallokal till vallokalen skulle för vissa röstande bli minst km, ett avstånd som enligt vår mening inte är förenligt med kravet på att väljare ska få en rimlig möjlighet att ta sig fysiskt till vallokalen på valdagen. Åsarp skulle kunna sammanläggas med Kättilstorp, men då blir avstånden bortåt 20 km. Odensberg är av de aktuella distrikten det enda som inte är belastat av avstånd, då Odensberg är beläget endast några km från Falköpings stad. Distriktet är med sina 836 invånare emellertid så stort att det inte kan sammanläggas med något av distrikten i Falköpings stad utan att det nya distriktet överstiger röstberättigade. Gudhem och Broddetorp skulle, sett till antalet röstberättigade och då de är belägna invid varandra, kunna läggas samman. Avståndet från väljare till vallokal i Gudhem/Broddetorp skulle dock även här med marginal överstiga 12 km. Logistik, transporter etc och därmed förknippad osäkerhet ökar, samtidigt som kostnaderna bara minskar marginellt. Kättilstorp är med sina 497 röstberättigade klart minst. Beläget i sydväst, omkring km från Åsarp och omkring km från Vartofta. Skulle kunna läggas samman med Vartofta eller Åsarp. Avståndet för väljare i distriktets ytterkant till vallokal i Vartofta (och omvänt) skulle dock bli minst km, och till Åsarp runt 20 km. För att ett valdistrikt ska få ha färre än röstberättigade krävs enligt 4 kap. 17 första stycket vallagen särskilda skäl. Det vi har anfört utgör särskilda skäl av geografisk och organisatorisk karaktär. Vi vill i denna fråga också erinra om äldre förarbetsuttalanden, prop. 2001/02:53, s. 47 (vilka lästa mot prop. 2004/05:163 s. 114 ännu får anses vara relevanta): Länsstyrelsen har visserligen formellt beslutanderätten när det gäller indelning i valdistrikt, men det är kommunen som lokalt svarar för

79 3(3) planeringen och genomförandet av valen. Det skall således finnas utrymme för att av geografiska och andra skäl kunna göra avvikelser från riktlinjerna. Det handlar alltså inte om att tvångsvis slå samman valdistrikt till större enheter. Den oro som vissa remissinstanser har uttryckt är enligt regeringens mening därför obefogad. Det får i praktiken betraktas som i vart fall osannolikt att länsstyrelsen skulle besluta om större valdistrikt än den berörda kommunen själv förordat Förvaltningens bedömning Förvaltningen förordrar ingen ändring av valdistrikten inför valet Beslutet ska skickas till Lisbeth Ek, valnämndens ordförande Kenneth Österberg, valsamordnare Länsstyrelsen Västra Götalands län Kenneth Österberg Valsamordnare

80 Underrättelse Diarienummer Sida (3) Rättsenheten Kommunfullmäktige i Falköpings kommun Falköping Begäran om komplettering Länsstyrelsen har den 2 november informerat Falköpings kommun om att fem distrikt understiger vallagens gräns på röstberättigade. Falköpings kommun har den 2 november 2017 underrättat Länsstyrelsen om att man inte har för avsikt att vidta någon förändring av valdistrikten inför valåret 2018 och motiverat det enligt följande. De särskilda skälen är att det skulle innebära att väljarna enbart blir uppretade. Det räcker med skolutredningen. Vi kan se över detta vid nästa val. I yttrande daterat den 10 november 2017 har kommunen motsatt sig ändring och anfört följande. Falköpings kommun har en yta uppgående till mer än kvadratkilometer. Det är därmed en av de mest vidsträckta kommunerna i Västsverige. Befolkningstätheten är relativt normal, men bosättningsstrukturen är egenartad. Av nästan invånare är bara omkring bosatta i centralorten, Falköpings stad. Det finns flera orter med i storleksordningen invånare och dessutom ett stort antal småorter, orter med en stark lokal identitet. Därtill har kommunen ett betydande antal invånare som är bosatta på landsbygden. Att indelning i lämpliga valdistrikt under sådana förhållanden kräver en balansgång säger sig självt. Enligt vallagen ska ett valdistrikt i normalfallet omfatta röstberättigade. Av regelverken har vi kunnat urskilja fyra syften som bestämmelserna om valdistriktens storlek ska tillgodose. Det första syftet är att väljarna ska få en rimlig möjlighet att ta sig fysiskt till vallokalen på valdagen; boende på landsbygden ska inte var hänvisade till förtidsröstning eller motsvarande. Det andra syfte är att valdistrikt inte bör vara för små, mot bakgrund av att valhemligheten typiskt sett minskar med distriktets storlek. Förarbeten anger att valdistrikt av just den anledningen inte bör ha färre än 300 röstberättigade. (Att valhemligheten skulle äventyras så snart distrikten understiger röstberättigade finns det såvitt vi kan förstå ingen rättskälla som gör gällande; argumentet kan därför vara knappast aktuellt i detta ärende). Det tredje syftet är att valdistrikten inte bör vara för små, av rationella skäl. Det handlar alltså om hänsynstagande till kommunens kostnader för valets genomförande. Det fjärde syftet är att distrikten inte får vara för stora, då röstmottagandet och framförallt sammanräkningen ska gå att organisare på ett säkert och tidseffektivt sätt. De av Falköpings kommuns distrikt som har färre än röstberättigade är, i fallande ordning:åsarp 953, Odensberg 836, Gudhem 831, Broddetorp 607, Kättilstorp 497. Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webb: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

81 Diarienummer Sida (3) En betydande skillnad, sinsemellan. Om vi ser särskilda förutsättningarna för respektive distrikt? Åsarp ligger invid kommunens södra gräns, ca 20 km från Falköpings stad. Tätorten Åsarp är omgiven av en vid och relativt befolkad landsbygd. Närmast närliggande distrikt är Vartofta respektive Kinnarp Slutarp, ett drygt tiotal km norrut. Läggs distrikten Vartofta och Åsarp samman så blir det nya distriktet för stort. Likaså om distrikten Kinnarp Slutarp och Åsarp läggs samman. Avståndet för väljare i distriktets ytterkant till vallokal till vallokalen skulle för vissa röstande bli minst km, ett avstånd som enligt vår mening inte är förenligt med kravet på att väljare ska få en rimlig möjlighet att ta sig fysiskt till vallokalen på valdagen. Åsarp skulle kunna sammanläggas med Kättilstorp, men då blir avstånden bortåt 20 km. Odensberg är av de aktuella distrikten det enda som inte är belastat av avstånd, då Odensberg är beläget endast några km från Falköpings stad. Distriktet är med sina 836 invånare emellertid så stort att det inte kan sammanläggas med något av distrikten i Falköpings stad utan att det nya distriktet överstiger röstberättigade. Gudhem och Broddetorp skulle, sett till antalet röstberättigade och då de är belägna invid varandra, kunna läggas samman. Avståndet från väljare till vallokal i Gudhem/Broddetorp skulle dock även här med marginal överstiga 12 km. Kättilstorp är med sina 497 röstberättigade klart minst. Beläget i sydväst, omkring km från Åsarp och omkring km från Vartofta. Skulle kunna läggas samman med Vartofta eller Åsarp. Avståndet för väljare i distriktets ytterkant till vallokal i Vartofta (och omvänt) skulle dock bli minst km, och till Åsarp runt 20 km. För att ett valdistrikt ska få ha färre än 1000 röstberättigade krävs enligt 4 kap. 17 första stycket vallagen särskilda skäl. Det vi har anfört utgör särskilda skäl av geografisk och organisatorisk karaktär. Vi vill i denna fråga också erinra om äldre förarbetsuttalanden, prop. 2001/02:53, s. 47 (vilka lästa mot prop. 2004/05: 163 s. 114 ännu får anses vara relevanta): "Länsstyrelsen har visserligen formellt beslutanderätten när det gäller indelning i valdistrikt, men det är kommunen som lokalt svarar för planeringen och genomförandet av valen. Det skall således finnas utrymme för att av geografiska och andra skäl kunna göra avvikelser från riktlinjerna. Det handlar alltså inte om att "tvångsvis" slå samman valdistrikt till större enheter. Den oro som vissa remissinstanser har uttryckt är enligt regeringens mening därför obefogad. Det får i praktiken betraktas som i vart fall osannolikt att länsstyrelsen skulle besluta om större valdistrikt än den berörda kommunen själv förordat". Länsstyrelsen har den 15 november 2017 kommunicerat Falköpings kommun att Länsstyrelsen överväger att självmant besluta om indelning i valdistrikt för Falköpings kommun, då kommunen har så små valdistrikt att valhemligheten riskeras. Enligt vallagen ska ett valdistrikt ha röstberättigade. Om det finns särskilda skäl får ett valdistrikt ha färre än röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade endast om det finns synnerliga skäl.

82 Diarienummer Sida (3) Falköpings kommun har inte kommit in med något ytterligare yttrande. Länsstyrelsen kommer inte att ändra valdistriktsindelningen inför valåret Länsstyrelsen bedömer dock fortfarande att en ändring är nödvändig för att uppfylla vallagens bestämmelser och överväger därför att självmant ändra indelningen inför valåret Den ändring som övervägs redovisades för kommunen den 15 november 2017 och bifogas. Kommunfullmäktige i Falköpings kommun får därför tillfälle att yttra sig senast den 23 mars I yttrandet bör till exempel följande redovisas. - De särskilda skäl kommunen anser föreligger för att ha valdistrikt som omfattar färre än röstberättigade. - De svårigheter/skillnader som föreligger för de röstande om exempelvis valdistriktet Broddetorp skulle slås samman med Gudhem och en förtidsröstningslokal öppen på valdagen skulle inrättas i något av valdistrikten. - De svårigheter/skillnader som föreligger för kommunen om exempelvis valdistriktet Broddetorp skulle slås samman med Gudhem och en förtidsröstningslokal öppen på valdagen skulle inrättas i något av valdistrikten. - Övriga omständigheter som kan ha betydelse för Länsstyrelsens bedömning. Länsstyrelsen välkomnar om kommunen inom tiden för yttrandet önskar presentera ett eget förslag till ny valdistriktsindelning som innebär att vallagens bestämmelser följs. Om de små distrikten kvarstår i kommunens förslag bör kommunen visa att det finns särskilda respektive synnerliga skäl för detta. David Forsberg Bilaga Länsstyrelsens underrättelse den 15 november 2017

83 Underrättelse Sida (2) David Forsberg Handläggare Falköpings kommun E-post: Kenneth Österberg Underrättelse inför beslut Av 4 kap 17 vallagen framgår att Länsstyrelsen ska, på förslag av kommunfullmäktige, besluta om kommunens indelning i valdistrikt. Kommunen ska se över indelningen året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen ska hållas. Om det behövs får Länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt. Innan Länsstyrelsen fattar ett sådant beslut, ska kommunfullmäktige få tillfälle att yttra sig. Av 17 framgår vidare att ett valdistrikt ska omfatta mellan och röstberättigade. Om det finns särskilda skäl, får ett valdistrikt omfatta färre än eller fler än röstberättigade. Ett valdistrikt får omfatta färre än 300 röstberättigade endast om det finns synnerliga skäl. Falköpings kommun har 5 valdistrikt som understiger bestämmelserna i vallagen om mellan röstberättigade. Kommunen har kommit in med särskilda skäl för de distrikt som omfattar färre än röstberättigade. Av de skälen framgår i huvudsak att skälen är av geografisk och organisatorisk karaktär. Vid möjliga hopslagningar av berörda distrikt blir avståndet till vallokalen för väljare i distriktets ytterkant bortåt 20 kilometer vilket kommunen bedömer är för långt. Falköpings kommun har ett antal distrikt som omfattar färre röstberättigade än vad vallagen anger att ett valdistrikt ska bestå av. När ett valdistrikt omfattar få röstberättigade finns det risk att valhemligheten är i fara. Vallagen medger att valdistrikt får understiga röstberättigade om särskilda skäl för detta finns. Avståndet till vallokalerna i distrikten är en viktig fråga vilket Falköpings kommun nämnt som skäl för att bibehålla dagens valdistrikt. Länsstyrelsen bedömer dock att denna problematik går att lösa med hjälp av en extra förtidsröstningslokal i de distrikt där behov finns, särskilt i proportion till vikten av att bevara valhemligheten även i de minsta distrikten Kättilstorp och Broddetorp. Med anledning av ovanstående överväger Länsstyrelsen att besluta om följande ändringar i Falköpings kommuns indelning i valdistrikt. Antal röstberättigade inom parentes. Broddetorp slås ihop med Gudhem (1466). Kättilstorp slås ihop med Åsarp (1438). Innan Länsstyrelsen beslutar i frågan får ni tillfälle att yttra er i ärendet. Ert yttrande ska ha kommit in till oss senast den 22 november Ni lämnas härmed även möjlighet att föreslå namn på de nya distrikten. Postadress: Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg Telefon/Fax: (vxl) (fax) Webb: E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se

84 Ni kan skicka ert yttrande till Ärendet kan komma att avgöras även om ni inte yttrar er. David Forsberg

85 Från: Kenneth Österberg Skickat: den 2 november :12 Till: Forsberg David Kopia: Linda Karelid; Lisbeth Ericson Ämne: SV: Distriktsindelning i Falköpings kommun Hej! Vi ska, som jag sagt tidigare, inte slå ihop några av de små distrikten. De särskilda skälen är att det skulle innebära att väljarna enbart blir uppretade. Det räcker med den pågående skolutredningen. Vi kan se över detta vid nästa val. Lev väl! Hälsningar Kenneth Österberg T f Ekonomichef Fax please consider the environment before printing this kenneth.osterberg@falkoping.se Från: Linda Karelid Skickat: den 2 november :47 Till: Kenneth Österberg Kopia: Lisbeth Ek Ämne: VB: Distriktsindelning i Falköpings kommun Hej, Se mail från Länsstyrelsen nedan. Det gäller frågan om de små distrikten vilket jag ju även påtalat tidigare. Vi måste kunna ange särskilda skäl. Är tillbaka på måndag, kan vi höras om det då. Hälsningar/ Linda Från: Forsberg David [mailto:david.forsberg@lansstyrelsen.se] Skickat: den 2 november :23 Till: Linda Karelid Ämne: Distriktsindelning i Falköpings kommun Hej Linda, Försökte nå dig per telefon men hörde att du var på semester och åter på måndag så skriver ner några tankar så här istället så hörs vi när du är tillbaka.

86 Länsstyrelsen ska, efter förslag från fullmäktige, besluta om distriktsindelning senast den 1 december. Om det behövs får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt. När vi kollar över distrikten i Falköping ser jag att det är 5 distrikt som understiger gränsen på röstberättigade som bestäms av vallagen. För distrikt som understiger gränsen ska särskilda skäl anges. Jag skulle därför vilja höra med dig vilka skäl det kan finnas för de distrikten eller om det kanske finns anledning att slå ihop några av distrikten. Det handlar om Odensberg (866 röstberättigade), Åsarp (958), Kättilstorp (509), Gudhem (830), Broddetorp (633). Hör gärna av dig så snart du är tillbaka så kan vi kolla på det tillsammans. Med vänlig hälsning David David Forsberg Handläggare Samhällsavdelningen Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg +46(0) david.forsberg@lansstyrelsen.se

87 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 36 Dnr 2017/ Ändring av policy för verksamhets- och ekonomistyrning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av policy för verksamhets- och ekonomistyrning. 2 Ändringen gäller från och med den 15 mars Bakgrund Kommunfullmäktige antog en policy för verksamhets- och ekonomistyrning den 27 juni 2016, 91. I policyn finns övergripande interna regler som ska styra kommunens beslut såväl på politisk nivå som på förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen antog den 30 november 2016, 224, kompletterande riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning där budgetprocessen för investeringar regleras på en övergripande nivå. Kommunfullmäktige har därefter den 26 juni 2017, 80, antagit en policy för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar eftersom det hade uppmärksammats att det mellan nämnder och på förvaltningsnivå funnits en osäkerhet kring hur processen skulle gå till vid beslut om byggnadsinvesteringar. Med anledning av den nya policyn för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar har policyn för verksamhets- och ekonomistyrning setts över och vissa anpassningar och förtydliganden föreslås. Bland annat föreslås i punkten 6.2 en ändring som innebär att investeringsplanen beslutas av kommunstyrelsen i samband med budgetförutsättningarna och inte fastställs av kommunfullmäktige. Anledningen till detta är att det endast är fråga om en plan och att kommunfullmäktige fattar beslut om investeringsbudgeten som styr möjligheten till investeringar. Det är också i policy för byggnadsinvesteringar och lokalförsörjning som det framgår att kommunfullmäktige ska fatta beslut om enskilda investeringar som är strategiska eller uppgår till minst 20 miljoner kronor. Därutöver läggs ett större fokus på att beskriva uppföljningsprocesser samt ett tydliggörande att kommunen även arbetar mot nationella mål och uppdrag. Det föreslås även att det förtydligas i policyn att en nämnd, om den vid uppföljning befarar en betydande avvikelse gentemot budget, ska dokumentera avvikelsen och de vidtagna åtgärderna i både nämndens och styrelsens beslutsprotokoll. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Ändringen gäller från och med den 15 mars Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

88 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Tjänsteutlåtandet, daterat den 4 januari 2018, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 6/2018. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

89 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Ändring av policy för verksamhets- och ekonomistyrning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av policy för verksamhets- och ekonomistyrning. 2 Ändringen gäller från och med den 15 mars Bakgrund Kommunfullmäktige antog en policy för verksamhets- och ekonomistyrning den 27 juni 2016, 91. I policyn finns övergripande interna regler som ska styra kommunens beslut såväl på politisk nivå som på förvaltningsnivå. Kommunstyrelsen antog den 30 november 2016, 224, kompletterande riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning där budgetprocessen för investeringar regleras på en övergripande nivå. Kommunfullmäktige har därefter den 26 juni 2017, 80, antagit en policy för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar eftersom det hade uppmärksammats att det mellan nämnder och på förvaltningsnivå funnits en osäkerhet kring hur processen skulle gå till vid beslut om byggnadsinvesteringar. Med anledning av den nya policyn för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar har policyn för verksamhets- och ekonomistyrning setts över och vissa anpassningar och förtydliganden föreslås. Bland annat föreslås i punkten 6.2 en ändring som innebär att investeringsplanen beslutas av kommunstyrelsen i samband med budgetförutsättningarna och inte fastställs av kommunfullmäktige. Anledningen till detta är att det endast är fråga om en plan och att kommunfullmäktige fattar beslut om investeringsbudgeten som styr möjligheten till investeringar. Det är också i policy för byggnadsinvesteringar och lokalförsörjning som det framgår att kommunfullmäktige ska fatta beslut om enskilda investeringar som är strategiska eller uppgår till minst 20 miljoner kronor. Därutöver läggs ett större fokus på att beskriva uppföljningsprocesser samt ett tydliggörande att kommunen även arbetar mot nationella mål och uppdrag. Det föreslås även att det förtydligas i policyn att en nämnd, om den vid uppföljning befarar en Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

90 2(2) betydande avvikelse gentemot budget, ska dokumentera avvikelsen och de vidtagna åtgärderna i både nämndens och styrelsens beslutsprotokoll. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av policy för verksamhets- och ekonomistyrning. Ändringen gäller från och med den 15 mars Beslutet ska skickas till Samtliga nämnder + policyn Susanne Beijbom, budgetsamordnare Catharina Ungh, kommunstrateg Cecilia Nordh, lokalsamordnare Sara Cronholm, kommunjurist Sara Cronholm Kommunjurist

91 Policy för verksamhets- och ekonomistyrning 1

92 Innehåll Policy för verksamhets- och ekonomistyrning Inledning Syfte Styrmodellen Anslagsbindningsnivå Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Nämnd Resultatenhet Balansräkningsenhet Roller och ansvar Förvaltningschef Avdelningschef/verksamhetschef eller motsvarande Enhetschef Budgetprocessens delar Mål- och omvärldsanalys Investeringar Kommunövergripande budgetprocess Nämndernas budgetprocess Uppföljning och analys

93 1. Inledning Efter en genomlysning av Falköping kommuns verksamhet framkom det ett behov av att tydliggöra principerna för verksamhets- och ekonomistyrning. För att säkerställa en långsiktig ekonomisk hållbarhet för kommunens verksamhet krävs det tydliga strukturer och processer avseende verksamhet och ekonomi i hela organisationen. I policyn för verksamhets- och ekonomistyrning finns övergripande interna regler som ska styra kommunens beslut såväl på den politiska nivån som på tjänstemannaförvaltningsnivån. Verksamheten i Falköpings kommun styrs av det nationella uppdraget och utgår från gällande lagstiftning samt även av styrdokument, som antagits av kommunfullmäktige, nämnderna och/eller av förvaltningarna. Kommunstyrelsen beslutar om förtydligande riktlinjer för verksamhets- och ekonomistyrning utifrån denna policy. De viktigaste lagarna som styr ekonomiområdet utgörs av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning. Det finns även rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning samt anvisningar från andra branschorganisationer. 2. Syfte Denna policy syftar till att säkerställa en tydlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning genom regler och struktur för beslut, samt genom att fastställa grundläggande processer för att nå uppsatta verksamhetsmål och finansiella mål. Syftet med policyn är att skapa ett enhetligt arbetssätt och synsätt avseende intern styrning och kontroll gällande kommunens verksamheteter och ekonomi. Kommunen ska ha en tillförlitlig rapportering och en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, vilket inte bara innebär en ekonomi i balans utan även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. 3

94 3. Styrmodellen För att säkerställa verksamhetsutveckling och en långsiktig ekonomisk hållbarhet krävs tydliga strukturer och uppföljningsprocesser avseende verksamhet och ekonomi i hela organisationen. Falköpings kommun styrs utifrån en politiskt beslutad vision och fastställda mål. För en fungerande målstyrning krävs en sammanhållen styrkedja genom hela organisationen. Kommunfullmäktige fastställer kommunens vision samt övergripande mål. Visionen beskriver vad kommunen vill uppnå med sin verksamhet och vilken effekt som förväntas. De övergripande målen beskriver de områden som är prioriterade och som leder mot visionen. Nämnderna har i uppdrag att bryta ned kommunfullmäktiges övergripande mål till nämndspecifika delmål. Delmålen ska vara uppföljningsbara och konkretisera kommunfullmäktiges övergripande mål. Nämnden fastställer även en verksamhetsplan för varje år. I verksamhetsplanen finns en övergripande beskrivning av hur nämnden avser att arbeta för att uppnå kommunfullmäktiges mål och en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna i nämndens verksamhet. Förvaltningen har i uppdrag att kontinuerligt arbeta för att uppnå de övergripande målen och följa verksamhetsplanen. Förvaltningen kan bryta ned de övergripande målen i delmål och åtgärder. Uppföljning av de olika målen under året En uppföljning och analys av måluppfyllelse samt ekonomi sker från förvaltning till nämnd. Nämnderna ska även följa upp i vilken grad de nationella kraven uppfylls. Uppföljning ska vara kontinuerlig och systematisk för att bidra till tilltro i styrkedjan. Enligt kommunallagen har kommunstyrelsen en uppsiktsplikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska kontinuerligt följa upp nämndernas måluppfyllelse och ekonomiska ställning. Kommunstyrelsen bildar sig en helhetsbild av nämndernas arbete och rapporterar vidare till kommunfullmäktige. 4. Anslagsbindningsnivå Anslagsbindningsnivån beskriver hur kommunfullmäktige beslutar om fördelningen av kommunala medel utifrån vision och övergripande mål. Anslagsbindningsnivån tydliggör roller och ansvar både i den politiska organisationen och i förvaltningsorganisationen. För att tydliggöra verksamhets- och ekonomistyrning är det viktigt att ansvar och befogenheter definieras inom respektive anslagsnivå. Anslagsnivåerna är följande: Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Nämnd Resultatenhet och balansräkningsenhet Vilka roller och ansvar respektive anslagsnivå innehar framgår nedan. 4

95 4.1. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar om budget och flerårsplan utifrån gällande lag. Kommunfullmäktige prioriterar och beslutar nettoram per nämnd. Vid bestämmandet av nämndens nettoram ska demografiska förändringar enligt vid varje tillfälle gällande fastställd demografimodell tas i beaktande Kommunstyrelse Kommunstyrelsens ansvar är att ha uppsikt över att nämnder och andra juridiska personer, som driver verksamhet på uppdrag av kommunen, når upp till och följer kommunfullmäktiges antagna mål och riktlinjer. Kommunstyrelsen ska följa upp att den av kommunfullmäktige antagna budgeten och flerårsplanen efterlevs. Om nämnd vid uppföljning befarar en betydande avvikelse gentemot budget ansvarar respektive nämnd för att informera kommunstyrelsen hur avvikelsen ska hanteras. Avvikelsen och vidtagna åtgärder ska dokumenteras i nämndens och styrelsens beslutsprotokoll. Kommunstyrelsen har också ett nämndansvar gentemot den verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen som nämnd Nämnd Varje nämnd ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunfullmäktiges mål och beslut inom tilldelad nettoram. Varje nämnd ska göra en resursfördelning utifrån kommunfullmäktiges mål och beslut. Nämnden beslutar om den övergripande fördelningen av budgeten till verksamheten. Det ska framgå av nämndens internbudget hur resursfördelningen görs. Nämnden har befogenheter att omfördela budgeten inom nettoramen i enlighet med kommunfullmäktiges mål Resultatenhet En resultatenhet är en verksamhet som är skattefinansierad. Resultatenheten kan tilldelas medel från nämnden via budgetanslag eller via resursfördelning. Resultatenheten ansvarar för det samlade resultatet, både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, enligt nämndens mål och inriktning Balansräkningsenhet En balansräkningsenhet är en verksamhet som inte är skattefinansierad. En enhet utgör en balansräkningsenhet om verksamheten fullt ut ska vara avgiftsfinansierad. Varje balansräkningsenhet upprättar en resultat- och balansräkning. Ansvarig nämnd rapporterar balansräkningen till kommunfullmäktige vid bokslut och uppföljningar. 5. Roller och ansvar En förutsättning för att säkerställa en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning är att det finns en tydlig roll- och ansvarsfördelning i förvaltningsorganisationen. Vilken befogenhet 5

96 varje chef har att omfördela budget inom sitt ansvarsområde framgår av den delegationsordning de delegationsbestämmelser som fastställs av nämnden Förvaltningschef Förvaltningschefen ansvarar mot nämnd för att verksamheten bedrivs i enlighet med det kommunala uppdraget, gällande lagstiftning, verksamhetsplan och internbudget och att uppföljning görs av dessa. Förvaltningschefen rapporterar sedan vidare till nämnd. Om det vid uppföljning befaras en avvikelse gentemot budget ansvarar förvaltningschefen för att vidta åtgärder. Om förutsättningarna för verksamheten har ändrats ansvarar förvaltningschefen att till nämnden ta fram förslag till omprioriteringar eller åtgärder för att uppnå följsamhet gällande verksamhetsplan och budget. Förvaltningschefen ansvarar för mål- och omvärldsanalys inom nämndens verksamhetsområde Avdelningschef/verksamhetschef eller motsvarande Avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med det kommunala uppdraget, gällande lagstiftning, verksamhetsplan, internbudget och andra beslut inom sitt ansvarsområde. Avdelningschefens/verksamhetschefens eller motsvarandes ansvarsområde kan bestå av flera enheter. Avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande ansvarar för att uppnå följsamhet gällande budget och flerårsplan, att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt. Om det vid uppföljning befaras en avvikelse gentemot budget ansvarar avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande för att vidta åtgärder och att rapportera till förvaltningschef. Om förutsättningarna för verksamheten har ändrats ansvarar avdelningschefen/verksamhetschefen eller motsvarande att till förvaltningschefen ta fram förslag till omprioriteringar eller åtgärder för att uppnå följsamhet gällande verksamhetsplan och internbudget Enhetschef Enhetschefen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med det kommunala uppdraget, gällande lagstiftning, verksamhetsplan, internbudget och andra beslut inom sitt ansvarsområde. Enhetschefen har ett uppföljningsansvar av budget och de nämndspecifika delmålen. Om det vid uppföljning befaras en avvikelse gentemot budget ansvarar enhetschefen för att vidta åtgärder och att rapportera till avdelningschef/verksamhetschef. Om förutsättningarna för verksamheten har ändrats ansvarar enhetschefen att till avdelningschefen/verksamhetschefen ta fram förslag till omprioriteringar eller åtgärder för att uppnå följsamhet gällande verksamhetsplan och internbudget. 6. Budgetprocessens delar Enligt kommunallagen är kommunstyrelsen ansvarig för att upprätta ett förslag till kommunens budget före oktober månads utgång. Falköpings kommuns budgetprocess sker i olika steg och omfattar följande delar: 6

97 mål- och omvärldsanalys investeringar kommunövergripande budgetprocess nämndernas budgetprocess uppföljning och analys 6.1. Mål- och omvärldsanalys Omvärldsanalys syftar till att identifiera och tolka trender i omvärlden som påverkar möjligheten att leda till visionen. Analysen ska ge förståelse och skapa handlingsberedskap i den kommunala organisationen. I omvärldsanalysen ska särskilt beaktas demografiska förändringar. I budgetprocessen ska utöver omvärldsanalys även målanalys fungera som ett underlag. När underlaget arbetas fram ska analys och uppföljning från tidigare delår- och årsbokslut användas. Förvaltningschefen ansvarar för mål- och omvärldsanalys för respektive nämnd och återkopplar till kommundirektören, som även ansvarar för att den kommunövergripande måloch omvärldsanalysen genomförs Investeringar Förvaltningarnas investeringsbehov bereds på förvaltningstjänstemannanivå. Vid bedömningen ska hänsyn tas till lokaleffektivitet, vilket innebär att den befintliga lokalkostnaden ska ställas i relation till kommunens långsiktiga kostnad för nybyggnation. Vid bedömningen ska hänsyn tas till kommunens styrprinciper för lokalförsörjning enligt policy för lokalförsörjning och byggnadsinvesteringar. Kommundirektören ansvarar för att sammanställa kommunens investeringsbehov, beräknade driftkostnader och ta fram förslag till ny investeringsplan. Kommundirektören ansvarar för att sammanställa kommunens investeringsplan vilken omfattar kommunens lokalförsörjningsplan samt kommunens plan för övriga investeringar. Kommundirektören överlämnar därefter sammanställningen och förslaget investeringsplanen för politisk beredning. Kommunstyrelsen beslutar om förslag till investeringsplan senast i samband med att budgetförutsättningarna antas. Kommunfullmäktige antar investeringsplanen tillsammans med kommunens övergripande budget och flerårsplan Kommunövergripande budgetprocess Budgetförutsättningar, förslag till ändring av verksamhetsmål och tidplan beslutas av kommunstyrelsen. Budgetförutsättningarna ska utgå från omvärldsanalysen. Kommunens övergripande budgetunderlag tas fram utifrån de antagna budgetförutsättningarna. Arbetet sker på förvaltnings tjänstemannanivå och leds av kommundirektören. I arbetet genomförs en analys- och konsekvensbeskrivning utifrån kommunfullmäktiges antagna mål. 7

98 Kommundirektören ansvarar för att budgetunderlaget överlämnas för politisk beredning. Kommunfullmäktige beslutar om budget och flerårsplan samt mål Nämndernas budgetprocess Nämnderna bryter ned kommunfullmäktiges övergripande mål till nämndspecifika delmål. Nämnderna fastställer även en verksamhetsplan som beskriver hur målen ska uppnås. Nämnderna beslutar utifrån kommunfullmäktiges tilldelade ram en budget på verksamhetsnivå Uppföljning och analys För att uppnå en ändamålsenlig verksamhets- och ekonomistyrning är det viktigt att uppföljning och analys sker av verksamhet och ekonomi samt att den på säkerställt sätt återrapporteras till kommunfullmäktige. Nämnderna ska regelbundet och kontinuerligt följa upp nämndens måluppfyllelse och ekonomiska resultat. Nämndernas uppföljning av det ekonomiska resultatet bör genomföras varje månad och ska redovisas tre gånger per år till kommunfullmäktige. Verksamhetsmålen följs upp vid delårs- och helårsbokslut. Kommunstyrelsen har i sin uppsiktsplikt möjlighet att utöver lagens krav besluta om ytterligare uppföljningar och tider för uppföljningar. 8

99 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 38 Dnr 2017/ Uppdatering av naturvårdsprogram för Falköpings kommun Kommunstyrelsens beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner samrådsredogörelsen och bemötandet av inkomna synpunkter. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade förslaget till naturvårdsprogram för Falköpings kommun. Bakgrund Länsstyrelsen har beviljat kronor i statliga bidrag till naturvårdsprojektet Uppdatering av Naturvårdsprogram. Nu gällande naturvårdsprogram antogs av kommunfullmäktige den 15 december 2008, 167. Naturvårdsprogrammet utgör en samlad redovisning av naturvårdens intressen och är Falköpings kommuns långsiktiga policydokument när det gäller bevarandet av de naturvärden som finns inom kommunen. Sedan naturvårdsprogrammet togs fram har det tillkommit en hel del underlag som bland annat nya ortofoto samt inventering av skyddsvärda träd. Naturvårdsprogrammet var därför i behov av en uppdatering. Syftet med uppdateringen är att revidera objektsbeskrivningar, komplettera med nya objekt, uppdatera GIS-skiktet, skapa en naturdatabas, ta fram ett nytt handlingsprogram för naturvårdsarbetet i Falköpings kommun, samt att lägga ut naturvårdsprogrammet på en extern webbkarta. Förslaget till nytt handlingsprogram för naturvårdsarbetet har tagits fram med stöd av en arbetsgrupp. I arbetsgruppen har planarkitekt, bygglovsarkitekt, mark- och exploateringsansvarig, gatuchef, fritidskonsulent, kommunstrateg för hållbar utveckling och turistchef ingått. Naturvårdsprogrammet kommer att finnas tillgängligt på Falköpings kommuns webbsida efter antagande. Med stöd av gällande delegationsbestämmelser beslutade kanslichefen på kommunstyrelsens vägnar att skicka förslag till naturvårdsprogram på internremiss till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden under tiden den 19 juni till och med 5 september Samtliga nämnder tillstyrkte förslaget och synpunkterna sammanställdes i en samrådsredogörelse. Kommunstyrelsen beslutade den 11 oktober 2017, 126, att skicka förslag till naturvårdsprogram för Falköpings kommun på externremiss under tiden den 16 oktober till och med den 16 december Synpunkter har inkommit från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Synpunkterna har sammanställts i en samrådsredogörelse. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

100 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Förvaltningens bedömning Stadsbyggnadsavdelningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner det reviderade förslaget till naturvårdsprogram för Falköpings kommun samt samrådsredogörelsen och bemötandet av inkomna synpunkter. Stadsbyggnadsavdelningen föreslår vidare att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade naturvårdsprogram för Falköpings kommun. Tjänsteutlåtandet, daterat den 2 januari 2018, har utarbetats av kommunekolog Carin Fransson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 8/2018. Kommunstyrelsen arbetsutskott föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen godkänner samrådsredogörelsen och bemötandet av inkomna synpunkter. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade förslaget till naturvårdsprogram för Falköpings kommun. Yrkanden Ingvor Bergman (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till beslut. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

101 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Uppdatering av naturvårdsprogram för Falköpings kommun Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen godkänner samrådsredogörelsen och bemötandet av inkomna synpunkter. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade förslaget till naturvårdsprogram för Falköpings kommun. Bakgrund Länsstyrelsen har beviljat kronor i statliga bidrag till naturvårdsprojektet Uppdatering av Naturvårdsprogram. Nu gällande naturvårdsprogram antogs av kommunfullmäktige den 15 december 2008, 167. Naturvårdsprogrammet utgör en samlad redovisning av naturvårdens intressen och är Falköpings kommuns långsiktiga policydokument när det gäller bevarandet av de naturvärden som finns inom kommunen. Sedan naturvårdsprogrammet togs fram har det tillkommit en hel del underlag som bland annat nya ortofoto samt inventering av skyddsvärda träd. Naturvårdsprogrammet var därför i behov av en uppdatering. Syftet med uppdateringen är att revidera objektsbeskrivningar, komplettera med nya objekt, uppdatera GIS-skiktet, skapa en naturdatabas, ta fram ett nytt handlingsprogram för naturvårdsarbetet i Falköpings kommun, samt att lägga ut naturvårdsprogrammet på en extern webbkarta. Förslaget till nytt handlingsprogram för naturvårdsarbetet har tagits fram med stöd av en arbetsgrupp. I arbetsgruppen har planarkitekt, bygglovsarkitekt, mark- och exploateringsansvarig, gatuchef, fritidskonsulent, kommunstrateg för hållbar utveckling och turistchef ingått. Naturvårdsprogrammet kommer att finnas tillgängligt på Falköpings kommuns webbsida efter antagande. Med stöd av gällande delegationsbestämmelser beslutade kanslichefen på kommunstyrelsens vägnar att skicka förslag till naturvårdsprogram på internremiss till byggnadsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och tekniska nämnden under tiden den 19 juni till och med 5 september Samtliga Kommunledningsförv. Stadsbyggnadsavdelningen Carin Franson Kommunekolog carin.franson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

102 2(2) nämnder tillstyrkte förslaget och synpunkterna sammanställdes i en samrådsredogörelse. Kommunstyrelsen beslutade den 11 oktober 2017, 126, att skicka förslag till naturvårdsprogram för Falköpings kommun på externremiss under tiden den 16 oktober till och med den 16 december Synpunkter har inkommit från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Synpunkterna har sammanställts i en samrådsredogörelse. Förvaltningens bedömning Stadsbyggnadsavdelningen föreslår att kommunstyrelsen godkänner det reviderade förslaget till naturvårdsprogram för Falköpings kommun samt samrådsredogörelsen och bemötandet av inkomna synpunkter. Stadsbyggnadsavdelningen föreslår vidare att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta det reviderade naturvårdsprogram för Falköpings kommun. Beslutet ska skickas till Länsstyrelsen Västra Götalands län, natur.vastragotaland@lansstyrelsen.se Skogsstyrelsen, skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Carin Franson Kommunekolog Bilagor: Samrådsredogörelse Reviderat förslag till handlingsprogram för naturvårdsarbetet Skogsstyrelsens yttrande Länsstyrelsens yttrande

103 Naturvårdsprogram 2017 Förslag till handlingsprogam för naturvårdsarbetet

104 ARBETETS ORGANISATION Naturvårdsprogrammet har upprättats av Carin Franson, stadsbyggnadsavdelningen. Arbetsgrupp: Projektledare: Carin Franson, kommunekolog Stefan Andersson, fritidskonsulent Klara Börjesson, turistchef Axel Demker, bygglovsarkitekt Ida Helander, kommunstrateg för hållbar utveckling Fredrik Johansson, gatuchef Alexander Järkeborn, mark- och exploateringsansvarig Niklas Sahlén, GIS-strateg Amelie Sandström, planarkitekt FINANSIERING Finansiering har skett med stöd av Naturvårdsverkets statliga bidrag för lokal och kommunal naturvård. Naturvårdsprogrammet finns i sin helhet, på Falköpings kommuns webbplats. Naturvårdsprogrammet är antaget av kommunfullmäktige 2018-xx-xx 2

105 INNEHÅLL Inledning...4 Nationella miljömål...4 Regionala tilläggsmål för Västra Götaland...4 Handlingsprogram för naturvårdsarbetet i Falköpings kommun...5 Levande sjöar och vattendrag 6 Myllrande våtmarker 8 Levande skogar 10 Ett rikt odlingslandskap 12 God bebyggd miljö 14 Ett rikt växt- och djurliv 16 Litteratur och källor

106 Inledning Naturvårdsprogrammet utgör en samlad redovisning av naturvårdens intressen och ska vara Falköpings kommuns långsiktiga policydokument när det gäller bevarandet av de naturvärden som finns inom kommunen. Naturvård syftar till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. Denna mångfald har naturligtvis ett egenvärde, men är också en förutsättning för människans fortsatta existens på jorden. Naturen är en väsentlig del av människans livsmiljö och naturresurserna är nödvändiga för människans försörjning. I arbetet för en hållbar utveckling, där miljön skyddas och naturresurserna nyttjas uthålligt, är ökad insikt i naturvårdsfrågorna en förutsättning. Det är ett ansvar vi har gentemot kommande generationer. Naturvård är idag ett delat ansvar mellan stat och kommun. En av de viktigaste uppgifterna för naturvården är naturvårdsplanering, det vill säga insamlande av kunskap om naturen och systematisk redovisning av vilka områden som är av särskilt värde. Denna naturvårdsplanering redovisas, som här i ett naturvårdsprogram. Naturvårdsprogrammet omfattar hela Falköpings kommun, alltså även privat mark. I naturvårdsprogrammet redovisas mer än områden med naturvärden. Naturvårdsprogrammet ska ses som ett levande dokument. Det finns ett flertal kommuntäckande inventeringar, men vissa inventeringar är gamla och det saknas fortfarande en del dokumentation om kommunens naturvärden. Naturvårdsprogrammet bör därför uppdateras efterhand som ny kunskap kommer fram. Naturvårdsprogrammets huvudsakliga syfte är: att vara ett aktuellt, samlat kunskapsunderlag över kommunens naturvärden som kan ligga till grund för den fysiska planeringen att ligga till grund för ställningstaganden i natur- och miljövårdsfrågor att lägga fast mål för kommunens naturvårdsarbete Naturvårdsprogrammets viktigaste användningsområden: fungera som underlag för kommunal planering ge information till kommuninnevånare och turister om intressant och värdefull natur fungera som underlag för säkerställande av skyddsvärda områden fungera som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar fungera som utbildningsmaterial ge information och råd till markägare och brukare Naturvårdsprogrammet består av följande delar: Webbkarta Objektdel med beskrivningar av objekten Förslag till handlingsprogram för naturvårdsarbetet i Falköpings kommun 4

107 Nationella miljömål Sveriges riksdag har beslutat om 16 nationella miljömål som ska leda till ekologiskt hållbar utveckling. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. I regeringens proposition konstateras att de nationella målen inte kan nås enbart genom statliga insatser. Det krävs medverkan från kommunerna, näringsliv och ideella föreningar. Kommunen ansvarar för att ta fram lokala mål utifrån de nationella och regionala målen. I naturvårdsprogrammet behandlas enbart de miljömål som berör naturvård. Dessa bör kompletteras med mer konkreta åtgärder som går att följa upp. Det måste även finnas ett tydligt utpekat ansvar för uppföljningen och de förslag till åtgärder som anges. Regionala tilläggsmål för Västra Götaland I september 2015 beslutades om regionala tilläggsmål för Västra Götaland. Målen är framtagna av Länsstyrelsen i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. De nya regionala tilläggsmålen komplettererar de nationella målen med sina preciseringar och etappmål, och tillsammans utgör de Västra Götalands regionala miljömål. Länsstyrelsen har uppdraget att tillsammans med länets aktörer ta fram ett regionalt åtgärdsprogram för , för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Förslag till handlingsprogram för naturvårdsarbetet i Falköpings kommun Falköpings kommun ansluter sig till de nationella och regionala miljömålen. Dessutom gäller följande strategier för naturvårdsarbetet i kommunen: Den biologiska mångfalden i kommunen ska bevaras och utvecklas så att nuvarande och framtida generationer får tillgång till en god livsmiljö med rika naturupplevelser. Naturvårdens och friluftslivets intressen ska beaktas vid all fysisk planering, bygglovprövning, dispensprövning av strandskydd eller annan exploatering. Falköpings kommun ska vara ett föredöme när det gäller skötsel av egna marker som är värdefulla ur naturvårdsynpunkt och för friluftslivet. En arbetsgrupp med representanter från kommunledningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett handlingsprogram för naturvårdsarbetet i Falköpings kommun. Handlingsprogrammet anger hur kommunen kan bidra till de nationella/ regionala miljömålen. Ett flertal av förslagen syftar till att Falköpings kommun ska vara ett föredöme när det gäller skötsel av egna marker som är värdefulla ur naturvårdsynpunkt och för friluftslivet. Under rubriken Ansvarig används följande förkortningar: BN: Byggnadsnämnden KS: Kommunstyrelsen TN: Tekniska nämnden 5

108 Levande sjöar och vattendrag Miljökvalitetsmålet Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Följande preciseringar gäller för målet Levande sjöar och vattendrag: God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna. Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet. Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 6

109 Kommunala mål - Levande sjöar och vattendrag Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Bevarade värdefulla vatten År 2020 ska minst 50 procent av nationellt särskilt värdefulla vattnen med natur- och kulturmiljövärden som har skyddsbehov ha ett långsiktigt skydd. Färre försurade vatten År 2020 ska högst 30 procent av sjöarna och 15 procent av vattendragen i länet vara försurade. Kommunala mål Hänsyn ska tas till skogens vattenmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder på kommunägd mark. Kommunala handlingsplaner/åtgärder 1. ph-värden och god buffertkapacitet i Bergsjön och Bjärsjön ska upprätthållas. Ansvarig: KS Budget: inom befintlig budget 1. *Blå målklassning införs i kommunens skogsbruksplan. Det innebär att planen tar hänsyn till skogens vattenmiljöer. Ansvarig: KS Budget: inom befintlig budget * Blå Målklassning, uttrycker ambitionsnivån för hänsynen till ett vattendrag och vilka åtgärder som ska göras. Naturvärdesinventeringen, kallad NPK+, bedömmer vattendragets Naturvärden (N), tex speciella arter och kantzoner, Påverkan (P), tex vägar, diken, markskador, Känslighet (K), tex jordart, samt Plusvärde (+), tex kulturlämningar. Resultatet kan därefter översättas till en målklassning. Målklasserna är: VG - Vattenmiljö med generell hänsyn VF - Vattenmiljö med förstärkt hänsyn VS - Vattenmiljö med särskilda åtgärder VO - Vattenmiljö som lämnas orörd 7

110 Myllrande våtmarker Miljökvalitetsmålet Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Följande preciseringar gäller för målet Myllrande våtmarker: Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden. Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad. 8

111 Kommunala mål - Myllrande våtmarker Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Hållbar markanvändning vid våtmarker År 2020 ska markanvändning såsom skogsbruk, vägbyggnation, torvtäkt och annan exploatering ske ett på skonsamt sätt så att inte våtmarker påverkas negativt. Förbättrad hävd av våtmarkstyper med hög biologisk mångfald År 2020 ska andelen hävdade rikkärr ha ökat jämfört med år År 2020 ska hävdkvaliteten på strandängar, samt förutsättningar för strandängsberoende fåglar, ha förbättrats jämfört med år Kommunala handlingsplaner/åtgärder 1. Bevara och utveckla våtmarker i samband med fysisk planering och exploatering. Ansvarig: BN, TN Budget: inom befintlig budget 1. Bestorpskärret ska skötas på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Bestorpskärret är ett rikkärr som ingår i det ekologiska nätverket Natura Krokstorpskärret ska skötas på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Krokstorpskärret är ett rikkärr som har förslagits ingå i det ekologiska nätverket Natura Ansvarig: KS Budget: budget krävs Kommentar: Med utgångsår 2017 finns 1 hektar rikkärr på kommunägd mark. 9

112 Levande skogar Miljökvalitetsmålet Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Följande preciseringar gäller för målet Levande skogar: Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna. Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografi ska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. 10

113 Kommunala mål - Levande skogar Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Förstärkt biologisk mångfald Arealen äldre lövrik skog, arealen gammal skog och mängden hård död ved ska fortsätta öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker. Kommentar: Med äldre lövrik skog avses skog med mer än 25 procent volym lövträd och äldre än 60 år. Med gammal skog avses skog över 120 år. Kommunala handlingsplaner/åtgärder 1. All kommunägd skogsmark ska även fortsättningsvis vara miljöcertifierad. Ansvarig: KS Budget: inom befintlig budget 2. En tätortsnära skogsbruksplan som gynnar naturvård och friluftsliv ska upprättas för kommunägd mark senast Ansvarig: KS Budget: konsultbudget krävs eventuellt. En ansökan om LONAbidrag kan lämnas in för att delfinansiera projektet. Alternativt kan en arbetsgrupp (stadsbyggnadsavdelningen, Park/ Gata, kultur- och fritidsförvaltningen) ta fram planen. 3. Arealen äldre lövrik skog, arealen gammal skog och mängden hård död ved ska fortsätta öka på produktiv kommunägd skogsmarksareal utanför reservat. Ansvarig: KS 11

114 Ett rikt odlingslandskap Miljökvalitetsmålet Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Följande preciseringar gäller för målet Ett rikt odlingslandskap: Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. 12

115 Kommunala mål - Ett rikt odlingslandskap Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Bevarande och skötsel av ängs- och betesmarker År 2020 ska minst hektar ängs- och betesmarker bevaras och skötas på ett sätt som bevarar deras värden, varav hävdad ängsmark ska utgöra minst 1500 hektar. Kommentar: Med utgångsår 2014 finns hektar betesmark och 742 hektar slåtteräng med i ersättningssystemet, och arealerna behöver öka. Målet motiveras med att betesmark är oerhört viktigt för vår biologiska mångfald. Bevarande och skötsel av särskilt skyddsvärda naturtyper År 2020 ska minst hektar mosaikbetesmark hävdas, arealen av öppna kalkrika hällmarker i Dalsland med gynnsam bevarandestatus ska utgöra minst 75 hektar och minst 110 hektar stäppartad torräng ska hävdas. Kommentar: Naturtyperna i målet är extra viktiga och utgör regionala särdrag för länet. För kalkrika hällmarker och stäppartade torrängar sammanställs utgångsläget vid den första uppföljningen. Bevarande av åkermark År 2020 ska den totala arealen åkermark i regionen inte ha minskat med mer än 200 ha jämfört med 2015, för att så långt det är möjligt kunna användas i produktion Kommentar: För att peka på värdet i åkermark vill vi regionalt se större hänsyn i exploateringssammanhang och annan markanvändning. Åkermark är en grundläggande förutsättning för en lantbruksproduktion, både livsmedel, foder och därmed djurhållning som kan sköta betesmarkerna som behövs i landskapet. Handlingsplaner/åtgärder 1. Samtliga kommunägda ängs- och betesmarker ska skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Ansvarig: KS Budget: budget krävs Ansvarig: KS Kommentar: Med utgångsår 2017 finns 101 hektar betesmark och 5,5 hektar slåttermark. 1. Stäppartade torrängar på kommunägd mark ska skötas så att den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Ansvarig: KS Budget: budget krävs Kommentar: Med utgångsår 2017 finns 0,9 hektar stäppartad torräng. Vid planläggning av åkermark ska lokaliseringen prövas enligt 3 kap 4 miljöbalken. Om brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för exploatering ska en konsekvensanalys utföras. Ansvarig: BN 13

116 God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Följande preciseringar gäller för målet God bebyggd miljö och har beslutats av regeringen: Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade. Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor. Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur/kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet. Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar. Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet. Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas. God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur. Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker. Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används. 14

117 Kommunala mål - God bebyggd miljö Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Nära till naturen År 2020 ska avståndet till närmsta tillgängliga grön- eller vattenområde om minst 1 hektar, inte vara större än 300 meter från bostäder, skolor och förskolor. Det är viktigt att den bostadsnära naturen innehåller kvaliteter så att den kan tillfredsställa människans behov av rofylldhet, naturupplevelse, lek och umgänge. Grönstruktur För varje tätort med över invånare upprätta en grönstrukturstrategi som del i översiktsplan (ÖP)/fördjupad översiktsplan (FÖP) eller ta fram ett till översiktsplan (ÖP)/fördjupad översiktsplan (FÖP) kopplat grönstrukturprogram. Synliggjorda ekosystemtjänster i den fysiska planeringen Senast år 2020 ska ekosystemtjänster synliggöras i översiktsplaner, detaljplaner och vägplaner. Bevarad tätortsnära skog och brukningsvärd jordbruksmark År 2020 ska städer, tätorter och annan bebyggd miljö, anläggningar och transportinfrastruktur utvecklas utan att tätortsnära skogsmark som har högt socialt/ekologiskt värde eller att tätortsnära brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk så att möjligheten till stadsnära odling och rekreation inte försämras. Kommentar: Enligt 3 kap. 4 miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Handlingsplaner/åtgärder 1. År 2020 ska avståndet till närmsta tillgängliga grön- eller vattenområde, inte vara större än 300 meter från nya bostäder, skolor och förskolor inom tätorterna. Ansvarig: BN, TN 1. En grönstrukturplan tas fram senast Planen ska omfatta kommunal mark i Falköpings stad. I planen ska redovisas hur de gröna ytorna ska användas, skötas och hur de kan utvecklas i framtiden. Grönstrukturer inom och i direkt anslutning till planlagt område inventeras och beskrivs med avseende på kulturella, sociala och ekologiska värden. I grönstrukturplanen undersöks förutsättningarna för att sammanfoga de gröna miljöerna så att gröna korridorer skapas där människor, växter och djur kan förflytta sig. Ansvarsfördelning när det gäller förvaltning av marken behöver redas ut. Ansvarig: TN Budget: konsultbudget krävs. En ansökan om LONA-bidrag bör lämnas in för att delfinansiera grönstrukturplanen. 1. *Ekosystemtjänster ska synliggöras i översiktsplaner och detaljplaner. Checklista tas fram för ändamålet. Ansvarig: BN, KS Budget: inom befintlig budget En tätortsnära skogsbruksplan som gynnar naturvård och friluftsliv ska upprättas för kommunägd mark senast Ansvarig: KS Vid planläggning av åkermark ska lokaliseringen prövas enligt 3 kap 4 miljöbalken. Om brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för exploatering ska en konsekvensanalys utföras. Ansvarig: BN * Ekosystemtjänster är tjänster och produkter som kommer från ekosystemen och som påverkar människans välbefinnande. De utgör grunden för välfärden och samhällets existens. De tas ofta för givna och många vet inte ens att de existerar. Genom att uppmärksamma och försöka värdera ekosystemtjänster kan vi påverka vår framtida välfärd och livskvalitet, både på kort och på lång sikt. Det är ekosystemens produktion som ger oss exempelvis mat, rent vatten, klimatreglering och ren luft. Nyttan kan fås antingen direkt, exempelvis syreproduktion av växter, eller indirekt med mänsklig insats, exempelvis jordbruk. Forskningen delar in ekosystemtjänster i fyra kategorier: Försörjande (t ex produktion av livsmedel, fibrer, bioenergi), Reglerande (t ex biologisk kontroll av skadegörare, pollinering, klimatreglering), Kulturella (t ex värden för friluftsliv och rekreation). Stödjande (t ex primärproduktion, jordmånsbildning) 15

118 Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålet Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Följande preciseringar gäller för målet Ett rikt växt- och djurliv och har beslutats av regeringen: Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer. Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar. Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter. Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras. Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar fi nns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan. 16

119 Kommunala mål - Ett rikt växt- och djurliv Regionala tilläggsmål för Västra Götaland Ökat antal arter i vardagslandskapet År 2020 ska vardagslandskapet uppvisa en ökning av antalet arter. Kommentar: Med vardagslandskapet avses all natur utanför skyddade områden. De arter som avses är arter som vi känner till är ursprungliga för Sverige. Ökad kunskap om skyddsvärda träd År 2020 ska förekomsten av skyddsvärda träd vara känd i länets samtliga kommuner och markägarna informerade om trädens värden. Kommentar: Skyddsvärda träd är viktiga för den biologiska mångfalden samtidigt som många olika aktörer i samhället kommer i kontakt med skyddsvärda träd. Ökad kunskap om främmande arter År 2020 ska förekomsten av främmande invasiva arter i Västra Götalands län inte ha ökat, jämfört med tidigare undersökning från år God miljö för pollinerare* År 2020 ska miljön för pollinerare inte försämrats, baserat på att: -antalet arter av vildbin ska ha ökat, jämfört med utgångsläget år antalet tambisamhällen som dör under vintern ska ha minskat till mindre än 10 procent. Handlingsplaner/åtgärder 1. Naturvårdsprogrammet ska tillämpas vid all fysisk planering, bygglovsprövning, prövning av strandskyddsdispenser och exploatering. Ansvarig: BN, KS 2. Naturvårdsprogrammet ska uppdateras kontinuerligt allteftersom ny kunskap tillkommer. Ansvarig: KS 3. Ny kunskap ska sammanställas över vilka rödlistade arter och ansvarsarter som förekommer i kommunen. Denna kunskap ska kontinuerligt kompletteras i Artportalen. Ansvarig: KS 4. Genomföra LONA-projektet Inventering av naturvärden på kommunägd mark. Ansvarig: KS Budget: inom befintlig budget 5. Ansöka om LONA-bidrag för att inventera buskmus och större vattensalamander. Ansvarig: KS Budget: konsultbudget krävs 1. Den kommuntäckande inventeringen av skyddsvärda träd ska uppdateras kontinuerligt allteftersom ny kunskap tillkommer. 2. Lokala rutiner för skyddsvärda träd på kommunägd mark ska tillämpas. Ansvarig: KS, TN Budget: inom befintlig budget 1. Plan för bekämpning av jättebjörnloka på kommunägd mark tas fram senast Parkslide ska bekämpas på kommunägd mark. (finns bland annat vid återvinningsanläggningen i Floby och i Mössebergsparken) Ansvarig: KS, TN Budget: budget krävs 1. Prioritera plantering av växter som gynnar pollinerare i parker och rabatten på kommunägd mark. Lämpliga områden för sådana växter pekas ut i grönstrukturplanen. 2. Ingen användning av bekämpningsmedel på kommunägd mark. 3. Skapa goda miljöer för pollinerare genom att omvandla några utvalda gräsmarker till slåtterängar på kommunägd mark. Områden som är lämpliga att skötas som slåtterängar pekas ut i grönstrukturplanen. Ansvarig: TN Budget: inom befintlig budget * Kommentar: Många gaddsteklar är beroende av öppna, blomrika och sandiga marker för födosök och bobygge, men den förändrade jordbruks- och betesdriften leder till en ökande igenväxning och minskande blomrikedom. Lämpliga habitat blir därför allt mer sällsynta och fragmenterade. Bland gaddsteklar är denna situation som allvarligast för bin och vägsteklar, där över 30 % av landets arter är rödlistade. Honungsbin och vildbin är effektiva pollinatörer och har en nyckelroll i ekosystemet, men de är också hårt drabbade av habitatförlust, kemiska bekämpningsmedel, parasiter och sjukdomar. 17

120 Litteratur och källor Falköpings kommun Naturvårdsprogram för Falköpings kommun. Nationella miljömål: Regionala miljömål för Västra Götaland: Broschyr Regionala miljömål för Västra Götaland: CollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/ pdf White arkitekter. Ekosystemtjänster i stadsplanering - en vägledning Översiktsplan Falköpings kommun

121 Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 39 Dnr 2017/ Avgift för kommunala praktikplatser Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta avgift för kommunala praktikplatser. 2 Avgiften gäller från och med den 15 mars 2018 och tas upp i ny kommunal författningssamling. Bakgrund Kompetens- och arbetslivsnämnden beslutade den 13 december 2017, 42, att föreslå kommunfullmäktige att anta avgift för kompletterande aktörer som vill använda kommunal praktikplats. Enligt bakgrunden till beslutet är syftet med det kommunala praktikuppdraget att bereda möjlighet för deltagare att genomföra praktik inom olika verksamheter, vilket bör ses som ett gemensamt kommunalt ansvar. Arbetsmarknadsenheten tillhandahåller framförallt praktikplatser åt de personer som är inskrivna på arbetsmarknadsenheten. I mån av plats kan dock arbetsmarknadsenheten tillhandahålla praktikplatser åt kompletterande aktörer om det sker inom ramen för praktikuppdraget och dess fastslagna rutiner. Förslaget är att det tas ut en avgift vid de tillfällen som praktikplatser tillhandahålls för kompletterande aktörer. Denna avgift föreslås uppgå till kronor per vecka en person är aktiv på kommunal praktikplats och motsvarar den kostnad som tillhandahållandet av praktikplats medför. Förvaltningens bedömning Enligt kommunallagen och dess förarbeten får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller med stöd av sin allmänna kompetens. Den allmänna kompetensen medger inte ett samlat högre avgiftsuttag i en kommunal verksamhet än som svarar mot kostnaderna för de tjänster och nyttigheter som tillhandahålls i den berörda verksamheten (självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c kommunallagen). Frågan om avgifter överhuvudtaget ska tas ut i en kommunal verksamhet är en fråga som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och som därför enligt 3 kap. 9 kommunallagen ska avgöras av fullmäktige. Tjänsteutlåtandet, daterat den 21 december 2017, har utarbetats av kommunjurist Sara Cronholm. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 9/2018. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

122 Kompetens- och arbetslivsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (2) 42 Dnr 2017/ Avgift för praktikplatser Kompetens- och arbetslivsnämndens beslut 1 Kompetens- och arbetslivsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anta avgift för kompletterande aktörer som vill använda kommunala praktikplatser. Bakgrund Syftet med det kommunala praktikuppdraget är att bereda möjlighet för deltagare att genomföra praktik inom olika verksamheter. Detta bör ses som ett gemensamt kommunalt ansvar. Vid sitt möte 14 juni beslutade kompetens- och arbetslivsnämnden om revidering av praktikuppdraget. Kravet på att praktikanter ska ha betyg från C-nivå inom SFI, utbildning i svenska för invandrare, togs bort. Förutsättningar för praktikuppdraget: Ansvar - Alla förvaltningar har ett ansvar att tillhandahålla ett överenskommet antal praktikplatser. Coachande uppdrag - Det kommunala praktikuppdraget är coachande vilket innebär: samtal, sökande av plats, utplacering, uppföljningar på praktikplacering och avslut. Vid externa beställningar sköter praktiksamordnaren hela praktikprocessen. Beställaren kan vara med i processen om behov uppstår, t.ex. vid arbetsträning. Utbildningsplatser Dessa särskiljs och prioriteras före praktik. Avgränsning i uppdraget - Alla praktikplatser (ej APL) som finns i kommunen skall gå via Arbetsmarknadsenheten för att få en översyn av uppdraget. Kontaktpersoner vid varje förvaltning - Kontaktperson ska finnas inom respektive förvaltning och ha ett ansvar för att överenskommet antal praktikplatser tillhandahålls. Handledningsinformation/Utbildning - Erbjuds vid behov två gånger per år av Kompetens- och arbetslivsförvaltningen till de som har, eller kommer att ta emot praktikanter. Tillfällena utförs med mål att kvalitetssäkra praktikplatserna samt marknadsföra kommunen som en attraktiv arbetsgivare. Språknivå - Individuell bedömning Arbetskläder - Respektive förvaltning tillhandahåller arbetskläder. Arbetsmarknadsenheten kan i mån av plats och inom ramen för praktikuppdraget hjälpa kompletterande aktörer. Detta sker enligt rutin för coachande uppdrag och enligt av Kommunfullmäktige fastställd prissättning. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

123 Kompetens- och arbetslivsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2 (2) Förslag till prissättning för kompletterande aktörer: kronor per vecka en person är aktiv på kommunal praktikplats. Tjänsteutlåtandet, daterat den 21 november 2017, har utarbetats av verksamhetschef Peter Löfholm. Kompetens- och arbetslivsnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet under 46. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

124 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) KS 2017/ Kommunstyrelsen Avgift för kommunala praktikplatser Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta avgift för kommunala praktikplatser. 2 Avgiften gäller från och med den 15 mars 2018 och tas upp i ny kommunal författningssamling. Bakgrund Kompetens- och arbetslivsnämnden beslutade den 13 december 2017, 42, att föreslå kommunfullmäktige att anta avgift för kompletterande aktörer som vill använda kommunal praktikplats. Enligt bakgrunden till beslutet är syftet med det kommunala praktikuppdraget att bereda möjlighet för deltagare att genomföra praktik inom olika verksamheter, vilket bör ses som ett gemensamt kommunalt ansvar. Arbetsmarknadsenheten tillhandahåller framförallt praktikplatser åt de personer som är inskrivna på arbetsmarknadsenheten. I mån av plats kan dock arbetsmarknadsenheten tillhandahålla praktikplatser åt kompletterande aktörer om det sker inom ramen för praktikuppdraget och dess fastslagna rutiner. Förslaget är att det tas ut en avgift vid de tillfällen som praktikplatser tillhandahålls för kompletterande aktörer. Denna avgift föreslås uppgå till kronor per vecka en person är aktiv på kommunal praktikplats och motsvarar den kostnad som tillhandahållandet av praktikplats medför. Förvaltningens bedömning Enligt kommunallagen och dess förarbeten får kommuner ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller med stöd av sin allmänna kompetens. Den allmänna kompetensen medger inte ett samlat högre avgiftsuttag i en kommunal verksamhet än som svarar mot kostnaderna för de tjänster och nyttigheter som tillhandahålls i den berörda verksamheten (självkostnadsprincipen i 8 kap. 3 c kommunallagen). Frågan om avgifter överhuvudtaget ska tas ut i en kommunal verksamhet är en fråga som är av Kommunledningsförvaltningen Kansliavdelningen Sara Cronholm Kommunjurist sara.cronholm@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan Falköping Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

125 2(2) principiell beskaffenhet eller annars av större vikt och som därför enligt 3 kap. 9 kommunallagen ska avgöras av fullmäktige. Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige att anta avgift för kommunala praktikplatser. Avgiften gäller från och med den 15 mars 2018 och tas upp i ny kommunal författningssamling. Beslutet ska skickas till Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Sara Cronholm Kommunjurist

126 Från: Liina Khorand Skickat: den 7 december :18 Till: Ingvor Bergman Ämne: Avsäger mig mitt uppdrag. Hej Ingvor! Jag Liina Khorand avsäger mig mitt uppdrag som ersättare i barn och utbildningsnämnden med omedelbar (7 december 2017) verkan då jag av privata skäl inte hinner med mitt uppdrag. Jag tackar för min tid. Med vänlig hälsning /Liina Khorand

127 ANTECKNININGAR (3) Demokratiberedningen Mötesanteckningar Från möte med demokratiberedningen torsdagen den 11 januari 2018 kl , Bjurumsrummet Närvarande ledamöter: Elin Liljebäck Nilsson, ordförande (KD), Roger Lundberg (S), Scott Fahlström Schylander (V), Lena Arvidsson (L) Närvarande ersättare: Michael Kristiansson (KD), Marie Post (S), Pema Malmgren (M), Monica Oskarsson (C), Magnus Hägg (MP), Dag Högrell (L) Närvarande tjänstepersoner: Linda Karelid (kanslichef), Per Larsson (kommunsekreterare) Återkoppling/summering från föregående möte Genomgång av föregående mötesanteckningar. Demokratiberedningen föreslår att det tillsätts en referensgrupp (förslagvis via partiernas gruppledare) för möjliggörandet att lämna synpunkter i utveckling och arbete med stödsystem/it-tjänster. Linda Karelid informerar om att förvaltningen undersöker möjligheten att använda en alternativ e-postadress för aviseringar av kallelser till möten, samt möjligheten att ladda ner icke sekretessbelagd information. Medborgardialog --- Kompetensutveckling förtroendevalda --- Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon kommunen@falkoping.se Bankgiro Postgiro Org nr

128 2 (3) Uppföljning av kommunens demokratiarbete --- Utvecklad e-demokrati Kansliavdelningen och IT-avdelningen jobbar med att undersöka system för e-förslag. Linda informerar från möte med systemleverantör. Utredning om den politiska organisationen remissutskick till partigrupper och nämnder (förtroendemannautredning) Utredningsuppdrag social hållbarhet Linda Karelid gör en genomgång av förvaltningens förslag om inrättande av ett utskott för social hållbarhet under kommunstyrelsen. Demokratiberedningen delar uppfattningen att de sociala hållbarhetsfrågorna kan hanteras mer effektivt än idag och också mer gemensamt och övergripande, men ser ett problem med en koncentration av ansvarsområdet till kommunstyrelsen. Farhågan är då att det ökar upplevelsen av oklarhet kring vilken instans som hanterar vad/vilka frågor. Hållbarhet (ekonomisk, ekologisk, social) är perspektiv som finns med överallt. Demokratiberedningen ser gärna att andra former, som fullmäktigeberedningar, kan användas för att diskutera och sätta fokus på sociala hållbarhetsfrågor. En annan farhåga som lyfts fram är att de små partierna kan komma att sakna representation i ett utskott och demokratifrågor därför bör lyda under kommunfullmäktige i en beredning. Demokratiberedningen föreslår därför inte att det inrättas ett utskott för social hållbarhet under kommunstyrelsen. Demokratiberedningens förslag inför mandatperioden Linda Karelid gör en genomgång av förslaget på politisk organisation inför mandatperioden Redaktionella justeringar görs i underlaget. Under demokratiberedningens arbete har även diskuterats andra alternativ som exempelvis förslaget från Magnus Hägg (MP) om en beredning för hållbarhet. Moderaterna har i tidigare remissomgång framfört förslaget om färre antal ersättare i nämnderna. Bestämmelser om ekonomisk ersättning för förtroendevalda i Falköpings kommun Per Larsson gör en genomgång av förslag på bestämmelser om ekonomiska ersättningar för förtroendevalda. Demokratiberedningen beslutar att i remissunderlaget göra justeringen att arvoden i bilaga 1 ska anges uttryckta i procent av riksdagsledamotsarvodet. Roger Lundberg (S) noterar till anteckningarna förslaget om höjning av det

129 3 (3) fasta arvodet till tekniska nämndens ordförande samt till barn- och utbildningsnämndens ordförande: Det fasta arvodet för TN ordförande höjs från dagens 35 % till 50 % av nivån för KS ordf. på grund av att det tillkommit fler arbetsuppgifter. Det fasta arvodet för BUN ordförande höjs tillfälligt från dagens 60 % till 75 % att gälla under nästa mandatperiod på grund av den arbetsbelastning som skolutredningen innebär. Magnus Hägg (MP) och Lena Arvidsson (L) noterar till anteckningarna att förslaget att ersättarna i arbetsutskottet ska medges närvarorätt på mötena. Allmänhetens frågestund --- Tidsplan framöver och nästa sammanträde Remiss till partigrupper och nämnder från 22 januari till 28 februari. Nästa sammanträde med demokratiberedningen blir torsdagen 15 mars kl Övrigt Elin Liljebäck Nilsson (KD) avgår som ordförande för demokratiberedningen och tackar för arbete och engagemang under perioden. /Linda Karelid

130

131

132

133

134

135

136

137

138 FALKÖPINGS KO Kommunstyrelsen Falköpings kommun Revisorerna Diarienr Piör>bet Personalutskottet Samtliga nämnder för kännedom Kommunfullmäktiges presidium Granskning av arvoden och ersättningar förtroendevalda Vi har med biträde av PwC genomfört en granskning av arvoden och ersättningar till förtroendevalda inom Falköpings kommun. Syftet med granskningen är att pröva om gällande regelverk är ändamålsenligt utformat samt om kommunstyrelsen och nämndernas interna kontroll är tillräcklig. Utifrån uppställda kontrollmål bedömer vi att gällande bestämmelser med tillhörande tillämpningsanvisningar i huvudsak är ändamålsenligt utformade men att regelverket bör förändras så att den förtroendevaldes tjänstgöringsgrad räknas på sammanlagd års- och uppdragstjänstgöring. Vi bedömer också att det finns ändamålsenliga rutiner och att kontrollerade utbetalningar är riktiga. Kommunstyrelsen och byggnadsnämnden har med rutinerna i sina resp. internkontrollplaner för 2017 men mot bakgrund av risk för förtroendeskada för enskild och/eller för det demokratiska systemet om felaktigheter görs så bedömer vi också att rutinen bör finnas med i övriga nämnders internkontrollplaner. Vårt granskningsresultat har sammanfattats i bifogade revisionsrapport som härmed överlämnas till personalutskottet samt för kännedom till kommunstyrelsen och nämnderna. Personalutskottet är det organ som enligt bestämmelserna svarar för tolkning och tillämpning av bestämmelserna. Så som vårt revisionsreglemente anger så överlämnas också vår rapport till kommunfullmäktiges presidium för vidarebefordran till kommunfullmäktiges ledamöter. För Falköpings kommuns revisorer ordförande vice ordförande Bilaga: Revisionsrapport PwC dec 2017 arvoden och ersättningar förtroendevalda Falköpings kommun.

139

140

141

142

143

144

145 PM (1) Promemoria avseende Falköpings Hyresbostäders underhållsplan och budget för 2018 och Fastighets AB Mössebergs budget för 2018, ärende nr 2017/00610 Kommunens bostadsbolag har lämnat en detaljerad underhållsplan för 2018 som uppgår till nästan 83 mnkr, en ökning från 2017 med 28 mnkr vilket visar att de underhåller fastigheterna väl. Budgeten för Hyresbostäder visar ett resultat som uppgår till närmare 7 mnkr, en halvering jämfört med 2017, beroende främst på ökade avskrivningar som är resultat av bolagets ökade satsningar på nybyggen. Investeringsbudgeten för Hyresbostäder visar en tänkt nybyggnation under 2018 som uppgår till närmare 80 mnkr, komponentutbyten och nyanskaffning av fordon uppgående till 59 mnkr. Budgeten för dotterbolaget Fastighets AB Mösseberg visar ett resultat på 3,3 mnkr, en ökning från 2017 med 1,5 mnkr. Kenneth Österberg T.f. ekonomichef Kommunstyrelsekontoret Ekonomikontoret Kenneth Österberg Redovisningschef kenneth.osterberg@falkoping.se Falköpings kommun Falköping Besök: Stadshuset S:t Sigfridsgatan 9 Telefon Telefax kommunen@falkoping.se Bankgiro Plusgiro Org nr

146 Arbetsordning för styrelsen i Fastighets AB Mösseberg Denna arbetsordning för styrelsen, som upprättats enligt 8 kap 6 aktiebolagslagen (ABL) har antagits av styrelsen i Fastighets AB Mösseberg och gäller tills vidare. Styrelsen ska varje år anta en arbetsordning för styrelsen i syfte att klargöra och fastställa hur arbetet i styrelsen ska fördelas, styrelsens arbetsrutiner samt hur mötesordningen ska vara. Styrelsen ska också varje år anta en instruktion för verkställande direktör, VD, samt instruktioner för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsens ansvar och tillsynsskyldighet kan inte överlåtas på någon annan. Styrelsen skall fortlöpande kontrollera bolagets och koncernens ekonomiska situation, som bl.a. avrapporteras kvartalsvis, så att styrelsen kan fullfölja den bedömningsskyldighet som följer av lag, noteringsregler och god styrelsesed. Styrelsen meddelar skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Ordföranden Ordförande ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som ankommer på den. Ordförande ska se till att styrelsearbetet bedrivs på ett ordnat och rationellt sätt. Ordförande ska se till att sammanträden hålls i enlighet med arbetsordningens bestämmelser och i övrigt när det behövs. Ordföranden skall kalla till sammanträde om styrelseledamot eller VD begär det. Ordförande ska se till att ärenden som ska/bör behandlas av styrelsen läggs fram för styrelsen, är beredda på ett tillfredsställande sätt och att beslutsunderlagen tillställs samtliga styrelseledamöter. Ordförande ska se till att samtliga ledamöter bereds tillfälle att delta i ärendenas behandling. Ordförande ska tillsammans med VD bevaka att styrelsens beslut verkställs på avsett sätt och i avsedd tid. Verkställande direktören, VD VD skall sköta bolagets löpande förvaltning enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Styrelsen har utfärdat särskild instruktion om ansvar och befogenheter för VD i bolaget. Sammanträden Styrelsen skall sammanträda sex gånger årligen. Senast vid årets sista sammanträde skall styrelsen fastställa sammanträdesdagar för det kommande året. Extra styrelsemöte skall hållas då VD eller styrelseledamot så begär. När anledning finns kan styrelsesammanträde hållas per telefon eller per capsulam. Kallelse till möten sker senast en vecka före mötet av VD på uppdrag av ordföranden. Till kallelsen skall fogas dagordning, beslutsunderlag, annat nödvändigt förberedelsematerial samt - om dessa inte underhand tillställts ledamöterna protokoll från föregående möte plus anteckningar från presidieberedning. Ledamot som inte kan närvara ska snarast anmäla detta samt meddela sin suppleant. 1 (3)

147 Suppleant som inte tjänstgör har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträde. Till styrelsemöten kan medarbetare kallas för föredragning eller sakkunnigbelysning av enskilda ärenden. Agenda Styrelsemöte skall följa nedanstående normala agenda för Fastighets AB Mösseberg, med möjlighet att göra tillägg för specifika frågor av trängande natur. Mötets öppnande Val av justeringsman Protokoll från föregående möte Anmälningar/information Ekonomiska rapporter Styrelsens bedömning av bolagets ekonomiska situation samt kontrollmiljö Beslutsärenden Övriga frågor Nästa sammanträde Beredning av ärenden Ärendena bereds av ordförande och VD i samråd. Anteckningar förs vid varje möte. VD och styrelseordförande beslutar i förkommande fall inom ram enligt VD-instruktionen och attestreglerna. Beslut och firmateckning Styrelsens beslut skall fattas med beaktande av krav på bl.a. jäv, underlag, genomarbetning, precision och ärendenas angelägenhetsgrad. För vissa beslut gäller särskilda bestämmelser om undertecknande, t.ex. i aktiebolagslag samt årsredovisningslag (2 kap. 7 ). Vid befarade avvikelser från planer m.m. som beslutats av styrelsen och särskilda händelser av särskilt väsentlig betydelse är det verkställande direktörens uppgift att ofördröjligen informera styrelsen eller i vart fall styrelsens ordförande för vidare handläggning. VD och styrelseordförande beslutar i förkommande fall inom ram enligt VD-instruktionen och attestreglerna. Firmateckning skall följa beslut på konstituerande styrelsemöte, innebärande att firma skall tecknas av två styrelseledamöter i förening alternativt av VD tillsammans med styrelseledamot. Dessutom skall VD alltid ha rätt att teckna firma för löpande förvaltningsåtgärder i enlighet med beslutade attestregler. Styrelsens bedömningsskyldighet Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. I instruktion till VD samt instruktioner för ekonomisk rapportering har styrelsen preciserat VDs ansvar och uppgifter för att förse styrelsen med ändamålsenliga rapporter och andra underlag för styrelsens fullgörande av bedömningsskyldigheten, varigenom styrelsen kan ta del av bolagets väsentliga ekonomiska information. Styrelsen skall ta del av revisors rapporter i syfte att inhämta synpunkter och kommentarer till bolagets rapportering och styrelsens bedömningsunderlag. I anslutning till styrelsens sammanträde för att fastställa förslaget till årsredovisning skall bolagets revisor kallas att för styrelsen redovisa iakttagelser och bedömningar för revisionen av bolagets verksamhet inklusive styrelsens respektive VDs fullgörande av sina respektive skyldigheter. Detta kan också ske genom en skriftlig rapport från revisorn. Väsentliga inslag i styrelsens tillsyn av bolagets kontrollmiljö och kontrollarbete ingår i styrelsens bedömningsskyldighet och i styrelsens instruktion till VD om VDs ansvar och uppgifter.

148 Protokoll Protokoll från styrelsemöten skall vara beslutsprotokoll, som inte distribueras till andra än styrelseledamöter, arbetstagarrepresentanter och revisorer. Protokollet skall efter justering av ordförande och en ledamot av styrelsen förvaras i original inlåst i arkiv liksom styrelsens medlemmar förvarar sina kopior på ett betryggande sätt. Protokollet skall utsändas digitalt senast två veckor efter sammanträdet och vara numrerat med löpande årsvis paragrafnumrering med start första mötet efter bolagsstämma. Styrelseledamots lojalitetsplikt innebär att ledamot är lojal med de beslut som styrelsen fattar. Varje ledamot har emellertid rätt att till protokollet foga avvikande mening. Vidare skall person- eller konkurrensskäl beaktas vid utformningen av protokoll för undvikande av skada för bolaget eller enskild person. Extern och intern information om styrelsebehandlade frågor skall ske med iakttagande av den sekretess som lagar och förordningar föreskriver. Bolaget omfattas av bestämmelserna i sekretesslagen avseende allmänhetens rätt att ta del av uppgifter i allmänna handlingar hos bolaget, härutöver erinras styrelsens ledamöter och suppleanter om sin tystnadsplikt som följer av aktiebolagslagen. Styrelsens ordförande ansvarar för extern information från styrelsemöten om inte annat beslutats. Protokollet skall genom VD:s försorg förvaras brandsäkert. Arbetsordningen Styrelsen skall minst en gång per år pröva och fastställa sin arbetsordning. Därvid har styrelsen att särskilt beakta bl.a. följande: erforderlig frekvens på styrelsesammanträden och andra förhållanden av betydelse för hur styrelsen fullgör sin uppgift inkl. eventuella suppleanters medverkan uppgifter som beslutsmässigt förbehålls styrelsen styrelseordförandens särskilda ansvar och uppgifter eventuella styrelsekommittéers roll och uppgifter ansvars- och uppgiftsfördelning mellan styrelse och VD rapportrutiner som skall förse styrelsen med ändamålsenligt bedömningsunderlag

149 Arbetsordning för styrelsen i Falköpings Hyresbostäder AB Denna arbetsordning för styrelsen, som upprättats enligt 8 kap 6 aktiebolagslagen (ABL) har antagits av styrelsen i Falköpings Hyresbostäder AB och gäller tills vidare. Styrelsen ska varje år anta en arbetsordning för styrelsen i syfte att klargöra och fastställa hur arbetet i styrelsen ska fördelas, styrelsens arbetsrutiner samt hur mötesordningen ska vara. Styrelsen ska också varje år anta en instruktion för verkställande direktör, VD, samt instruktioner för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsens ansvar och tillsynsskyldighet kan inte överlåtas på någon annan. Styrelsen skall fortlöpande kontrollera bolagets och koncernens ekonomiska situation, som bl.a. avrapporteras kvartalsvis, så att styrelsen kan fullfölja den bedömningsskyldighet som följer av lag, noteringsregler och god styrelsesed. Styrelsen meddelar skriftliga instruktioner för när och hur sådana uppgifter ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Ordföranden Ordförande ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör de uppgifter som ankommer på den. Ordförande ska se till att styrelsearbetet bedrivs på ett ordnat och rationellt sätt. Ordförande ska se till att sammanträden hålls i enlighet med arbetsordningens bestämmelser och i övrigt när det behövs. Ordföranden skall kalla till sammanträde om styrelseledamot eller VD begär det. Ordförande ska se till att ärenden som ska/bör behandlas av styrelsen läggs fram för styrelsen, är beredda på ett tillfredsställande sätt och att beslutsunderlagen tillställs samtliga styrelseledamöter. Ordförande ska se till att samtliga ledamöter bereds tillfälle att delta i ärendenas behandling. Ordförande ska tillsammans med VD bevaka att styrelsens beslut verkställs på avsett sätt och i avsedd tid. Verkställande direktören, VD VD skall sköta bolagets löpande förvaltning enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD skall sörja för att bolagets bokföring fullgörs i överensstämmelse med lag och att medelsförvaltningen sköts på ett betryggande sätt. Styrelsen har utfärdat särskild instruktion om ansvar och befogenheter för VD i bolaget. Sammanträden Styrelsen skall sammanträda i januari, mars, maj, augusti, oktober och december månad. Senast vid decembersammanträdet skall styrelsen fastställa sammanträdesdagar för det kommande året. 1 (3)

150 Extra styrelsemöte skall hållas då VD eller styrelseledamot så begär. När anledning finns kan styrelsesammanträde hållas per telefon eller per capsulam. Kallelse till möten sker senast en vecka före mötet av VD på uppdrag av ordföranden. Till kallelsen skall fogas dagordning, beslutsunderlag, annat nödvändigt förberedelsematerial samt - om dessa inte underhand tillställts ledamöterna protokoll från föregående möte plus anteckningar från presidieberedning. Ledamot som inte kan närvara ska snarast anmäla detta samt meddela sin suppleant. Styrelsesuppleanter skall kallas till styrelsens sammanträden. Suppleant som inte tjänstgör har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsesammanträde. Fastighetsanställdas förbund och Unionen har rätt att utse varsin arbetstagarrepresentant plus suppleanter. Personalföreträdarna har rätt att delta i överläggningar men inte i beslut så länge de inte är valda styrelserepresentanter enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för privatanställda. Till styrelsemöten kan medarbetare kallas för föredragning eller sakkunnigbelysning av enskilda ärenden. Agenda Styrelsemöte skall följa nedanstående normala agenda för Falköpings Hyresbostäder AB, med möjlighet att göra tillägg för specifika frågor av trängande natur. Mötets öppnande Val av justeringsman Protokoll från föregående möte samt anteckningar från ledningsgrupp Anmälningar/information Ekonomiska rapporter enligt styrelsens instruktioner Styrelsens bedömning av bolagets ekonomiska situation samt kontrollmiljö Beslutsärenden Övriga frågor Nästa sammanträde Beredning av ärenden Ärendena bereds av ordförande och VD i samråd. Presidiet, bestående av ordföranden, vice ordföranden, eventuellt ytterligare 1 person i styrelsen samt VD, ekonomichef och vid behov chefspersoner inom uthyrning och förvaltning tjänar som beredningsorgan. Anteckningar förs vid varje möte. Presidiet är inget beslutande organ utan VD och styrelseordförande beslutar i förkommande fall inom ram enligt VDinstruktionen och attestreglerna. Beslut och firmateckning Styrelsens beslut skall fattas med beaktande av krav på bl.a. jäv, underlag, genomarbetning, precision och ärendenas angelägenhetsgrad. För vissa beslut gäller särskilda bestämmelser om undertecknande, t.ex. i aktiebolagslag samt årsredovisningslag (2 kap. 7 ). Vid befarade avvikelser från planer m.m. som beslutats av styrelsen och särskilda händelser av särskilt väsentlig betydelse är det verkställande direktörens uppgift att ofördröjligen informera styrelsen eller i vart fall styrelsens ordförande för vidare handläggning. Firmateckning skall följa beslut på konstituerande styrelsemöte, innebärande att firma skall tecknas av två styrelseledamöter i förening alternativt av VD tillsammans med styrelseledamot. Dessutom skall VD alltid ha rätt att teckna firma för löpande förvaltningsåtgärder i enlighet med beslutade attestregler.

151 Styrelsens bedömningsskyldighet Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation. I instruktion till VD samt instruktioner för ekonomisk rapportering har styrelsen preciserat VDs ansvar och uppgifter för att förse styrelsen med ändamålsenliga rapporter och andra underlag för styrelsens fullgörande av bedömningsskyldigheten, varigenom styrelsen kan ta del av bolagets väsentliga ekonomiska information. Styrelsen skall ta del av revisors rapporter i syfte att inhämta synpunkter och kommentarer till bolagets rapportering och styrelsens bedömningsunderlag. I anslutning till styrelsens sammanträde för att fastställa förslaget till årsredovisning skall bolagets revisor kallas att för styrelsen redovisa iakttagelser och bedömningar för revisionen av bolagets verksamhet inklusive styrelsens respektive VDs fullgörande av sina respektive skyldigheter. Detta kan också ske genom en skriftlig rapport från revisorn. Väsentliga inslag i styrelsens tillsyn av bolagets kontrollmiljö och kontrollarbete ingår i styrelsens bedömningsskyldighet och i styrelsens instruktion till VD om VDs ansvar och uppgifter. Protokoll Protokoll från styrelsemöten skall vara beslutsprotokoll, som inte distribueras till andra än styrelseledamöter, arbetstagarrepresentanter och revisorer. Protokollet skall efter justering av ordförande och en ledamot av styrelsen förvaras i original inlåst i arkiv liksom styrelsens medlemmar förvarar sina kopior på ett betryggande sätt. Protokollet skall utsändas digitalt senast två veckor efter sammanträdet och vara numrerat med löpande årsvis paragrafnumrering med start första mötet efter bolagsstämma. Styrelseledamots lojalitetsplikt innebär att ledamot är lojal med de beslut som styrelsen fattar. Varje ledamot har emellertid rätt att till protokollet foga avvikande mening. Vidare skall person- eller konkurrensskäl beaktas vid utformningen av protokoll för undvikande av skada för bolaget eller enskild person. Extern och intern information om styrelsebehandlade frågor skall ske med iakttagande av den sekretess som lagar och förordningar föreskriver. Bolaget omfattas av bestämmelserna i sekretesslagen avseende allmänhetens rätt att ta del av uppgifter i allmänna handlingar hos bolaget, härutöver erinras styrelsens ledamöter och suppleanter om sin tystnadsplikt som följer av aktiebolagslagen. Styrelsens ordförande ansvarar för extern information från styrelsemöten om inte annat beslutats. Protokollet skall genom VD:s försorg förvaras brandsäkert. Arbetsordningen Styrelsen skall minst en gång per år pröva och fastställa sin arbetsordning. Därvid har styrelsen att särskilt beakta bl.a. följande: erforderlig frekvens på styrelsesammanträden och andra förhållanden av betydelse för hur styrelsen fullgör sin uppgift inkl. eventuella suppleanters medverkan uppgifter som beslutsmässigt förbehålls styrelsen styrelseordförandens särskilda ansvar och uppgifter eventuella styrelsekommittéers roll och uppgifter ansvars- och uppgiftsfördelning mellan styrelse och VD rapportrutiner som skall förse styrelsen med ändamålsenligt bedömningsunderlag

152 Socialnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 (1) 99 Dnr 2017/ Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt LSS och SoL Socialnämndens beslut 1. Socialnämnden beslutar att godkänna rapporteringen av ej verkställda gynnande beslut för kvartal 3, perioden till och med Socialnämnden beslutar att överlämna rapporten till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Bakgrund Socialnämnden har sedan den 1 juli 2006 en rapporteringsskyldighet enligt kapitel 16 6f Socialtjänstlagen (SoL). Rapporteringen gäller ej verkställda gynnande beslut enligt kapitel 4 1 SoL. Vidare har socialnämnden sedan den 1 juli 2008 en skyldighet enligt 28 f-h LSS att rapportera beslut om bistånd enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader eller där avbrott i verkställigheten överstiger tre månader. Rapporten ska ske till inspektionen för vård och omsorg (IVO) som ansvarar för tillsynen gällande dessa beslut. Till kommunfullmäktige och kommunens revisorer ska socialnämnden en gång per kvartal lämna en statistikrapport över antalet gynnande beslut enligt kapitel 4 1 SoL som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut eller om en insats har avbrutits och inte verkställts på nytt inom tre månader. I rapporten ska anges vilka typer av bistånd besluten avser och hur lång tid som förflutit från dagen för respektive beslut. Det ska framgå hur stor del av besluten som gäller kvinnor respektive män. Tjänsteutlåtandet, daterat , har utarbetats av SAS/verksamhetsutvecklare Maria Dahlén. Till tjänsteutlåtandet bifogas statistikrapporter som avser kvartal 3, perioden Socialnämndens arbetsutskott har behandlat ärendet , 329. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

153

154

155

156

157

158