Handlingsplan för att främja demokratin och motverka våldsbejakande extremism i Åre kommun

Transkript

1 Beslutad av: Dokumentansvarig: Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Tillsvidare Gäller från: Diarienr: Handlingsplan för att främja demokratin och motverka våldsbejakande extremism i Åre kommun Ändringsförteckning Datum Ändring Innehållsförteckning Inledning... 2 Målgrupper... 3 Mål... 3 Kommunikationsvägar... 4 Ansvarsfördelning... 4 Förebyggande Insatser... 5 Förebyggande åtgärder... 6 Rutin vid oro eller misstanke... 7 Uppföljning... 8 Länkar... 8 Bilagor Bilaga 1 Kommunernas ansvar Bilaga 2 Lägesbild Åre kommun hösten 2016 Bilaga 3 Samverkansöverenskommelse polis och kommun och medborgarlöften 2017 Bilaga 4 Rutiner för vidare hantering Bilaga 5 Utdrag från Samtalskompassen, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism

2 Inledning Enligt nationella riktlinjer bör varje kommun ha en handlingsplan för att motverka våldsbejakande extremism. Handlingsplanen ska utgå från en lokal lägesbild. I Åre är orosnivån för radikala grupperingar låg och därför har den här handlingsplanen fokus på generella förebyggande insatser, så som att höja kunskapen hos målgrupperna om demokratifrågor och om våldsbejakande extremism, samt att upprätta samverkanskontakter. Men den innehåller också information om vart man vänder sig vid oro eller misstanke om våldsbejakande extremism. Jämlika levnadsvillkor är grunden Arbetet mot våldsbejakande extremism ska fokusera på att förhindra våld, inte på att styra eller kontrollera rättigheterna av åsikts- och yttrandefrihet. Grunden i arbetet handlar ytterst om att skapa tillit, och reell delaktighet i samhället med fokus på demokratiutveckling och mänskliga rättigheter. Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är detsamma som förebyggande arbete i stort och handlar om att skapa jämlika levnadsvillkor för alla invånare. Alla barn och unga ska få en bra uppväxt, förutsättningar till bra resultat i skolan, god fritid och senare i livet vidareutbildning och sysselsättning. Handlingsplanen är en del av det brottsförebyggande arbetet i Åre kommun Att arbeta mot våldsbejakande extremism är en del av ett omfattande brottsförebyggande arbete i Åre kommun. Parallellt med det ordinarie arbetet pågår också andra nationellt och regionalt initierade brottsförebyggande insatser såsom Våld i nära relationer och Våld i skolmiljö. I Åre kommun finns också ett antal samverkansgrupper för långsiktigt brottsförebyggande arbete. Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Dessa förespråkar hot eller våld för att förändra statsskicket och utmärker sig genom religiösa eller politiska förtecken. De miljöer som handlingsplanen ska innefatta är: vänsterextremistiska autonoma miljön högerextremistiska vit makt miljön islamistisk extremistiska miljön. Definitioner Våldsbejakande Extremism Radikalisering Krigsresande Rekrytering Avhopparstöd Handlingar så som att stödja, uppmana till eller delta i ideologiskt motiverade våldshandlingar för att främja en sak oftast med politisk eller religiös framtoning. Rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Extrema metoder motiveras för att förändra samhället i önskad riktning. Den (sociala) process som leder till att en person eller grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. Yttrandefriheten gör att alla rätt att uttrycka radikala idéer. Radikalisering innebär att radikala värderingar övergår till planer på våldshandlingar. Människor som väljer att resa till krigshärdar för att delta i strid. Processen att locka nya anhängare till våldsbejakande organisationer. Berör framförallt grupper och individer som är särskilt mottagliga för rekrytering till våldsbejakande extremism, där det därmed också finns goda möjligheter att arbeta förebyggande. Ibland används även begreppet Grooming om rekryteringsprocessen. Praktiska insatser riktade mot de individer som vill lämna en våldsbejakande organisation. Kallas ibland även avprogrammering.

3 Syfte Åre kommun behöver, liksom alla andra kommuner i Sverige, hela tiden arbeta för att stärka demokratin mot destruktiva yttringar såsom våldsbejakande extremism. Åre kommun ska vara tryggt för alla som bor och vistas här. Målgrupper Samtliga personer som bor och vistas i Åre kommun ska skyddas mot våldsbejakande extremism och utgör därför den huvudsakliga målgruppen. För förebyggande insatser som information om våldsbejakande extremism och vart man kan vända sig vid oro är dessa grupper extra viktiga att nå: Barn och ungdomar är en särskilt viktiga i ett långsiktigt förebyggande perspektiv. Elever i skolan, främst i årskurs 7 9 och på gymnasiet Ungdomar på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn Ungdomar som kommer till fritidsgårdarna Vuxna som dagligen möter barn och unga är en målgrupp som bör rustas med kunskap samt hjälp och stöd så att de kan agera vid oro. För att skydda invånare, besökare och särskilt barn och unga behöver det vuxna samhället stå för goda värderingar och skyndsamt agerande vid oro. Samtlig personal inom skolan, såsom lärare och elevhälsa, men även vaktmästare, städpersonal, skolvärdar. Vårdnadshavare till barn i årskurs 7 9 och på gymnasiet. Personal på ungdomsgårdarna Integration/SFI: personal och nyanlända Personal på HVB-hem för ensamkommande flyktingbarn. Personal inom hälso- och sjukvården. Civilsamhället är viktigt för att involvera, sprida information och skapa relationer med hela samhället. Idrottsföreningar, trossamfund och ideella föreningar som till exempel välkomstgruppen i Åre med flera. Den politiska arenan är en målgrupp som representerar samhällets demokratiska rättigheter och bör därför ha god kunskap om faktorer som leder till, eller kan vara tidiga tecken på rekrytering till våldsbejakande extremism. Mål Vision som handlingsplanen ska bidra till Alla invånare i Åre kommun ska ha en trygg miljö. Alla barn och unga ska ha en trygg uppväxt, förutsättningar till bra resultat i skolan, god fritid och senare i livet vidareutbildning och sysselsättning. Handlingsplanen ska bidra till att skapa dessa jämlika levnadsvillkor för alla invånare. Mål för handlingsplanen Handlingsplanen ska vara ett verktyg för att införa ett långsiktigt arbete med konkreta insatser för att främja demokratiutvecklingen. Tidigt identifiera tecken på våldsbejakande extremism och sätta in stödåtgärder för att hjälpa individer och skydda samhället från brott.

4 Delmål Höja kunskapen bland invånare i Åre kommun om kulturella, religiösa och traditionella skillnader och likheter mellan olika länder och svenska samhället. Öka kännedomen om var, och till vem, man kan vända sig vid oro för extrema, våldsamma yttringar. Handlingsplanen ska upplevas som ett verkligt stöd för personal i Åre kommun och fungera som stöd till alla medborgare, föräldrar, företagare, föreningslivet med flera. Kommunikationsvägar Tendenser eller utövande av våldsbejakande extremism är inte bundet till kommungränser. Därför är det viktigt att upprätta kommunikationsvägar även över kommungränser för att säkerställa att aktuell informationen sprids till rätt aktörer. Kommunikation över kommungränsen Polisen hanterar information efter egna rutiner mellan lokal polis, kommunpolis och säkerhetspolisen. Eftersom denna information är känslig och starkt sekretesskyddad är det bara mindre delar som kan delas vidare till andra lokala aktörer. Den information som går att delge, ska gå till samordnarna i kommunen för att upprätthålla en aktuell lägesbild av våldsbejakande extremism lokalt, regionalt och nationellt. Muslimska föreningen i Östersund och de lokala samordnarna informerar varandra vid behov. Det regionala nätverket mot våldsbejakande extremism består av kommunpoliser, kommunala kontaktpersoner/samordnare och företrädare från Region Jämtland Härjedalen och träffas regelbundet för att utbyta information och samordna det förebyggande arbetet. Kommunikationskanaler med den politiska arenan ska upprättas för att skapa medvetenhet om frågan bland politiker och tidig upptäckt av radikalisering bland partimedlemmar. Kommunikation inom kommunen Samordnande funktioner, det vill säga säkerhetssamordnare och folkhälsosamordnare, fungerar som spindlar i nätet för att sprida information till berörda aktörer. Det kan handla om information som kommer från medborgare och anställda eller information som kommer från polis eller annan myndighet. När information behöver gå ut till kommunens anställda, skickar samordnarna informationen per mail till cheferna som i sin tur förmedlar informationen vidare till sina medarbetare. Ansvarsfördelning Säkerhetssamordnare och folkhälsosamordnare är de samordnande funktionerna i kommunen, spindlarna i nätet. De svarar på frågor och kan vägleda vidare vid oro för våldsbejakande extremism. De står också för omvärldsbevakning och för att följa utvecklingen inom området regionalt, nationellt och internationellt. Samordnarna ska också ansvara för att implementera det förebyggande arbetet samt följa upp arbetet. IFO, Individ och familjeomsorgen, ansvarar för stödkontakt, främst på individnivå i kommunen för att utreda oro för en person eller stöd till familjen. Detta sker enligt ordinarie rutiner, det vill säga genom orosanmälning eller anmälan. Fritid ansvarar för att stötta ungdomar genom sina ordinarie fritidsverksamheter. Polisen ansvarar för att hantera misstankar om våldsbejakande extremism. De ansvarar också för att vidarebefordra information om läget i vårt område till kommunen när det finns skäliga behov för det.

5 Arbetsgruppen som arbetat fram handlingsplanen kommer fortsättningsvis ansvara för att följa upp handlingsplanen en gång per år. Den kan också sammankallas av samordnarna vid behov. Arbetsgruppen kan vid behov utökas med personal från kommunala bostadsbolaget, skolan (inklusive städ, vaktmästeri, skolvärdar), boende för ensamkommande, församlingarna, asylboendet, polis, individ och familjeomsorgen, fritid, hälsocentral. Förebyggande Insatser Vanligen beskrivs olika nivåer av förebyggande arbete på följande vis: Generella förebyggande insatser är breda insatser som omfattar samhällets alla medborgare. I denna handlingsplan finns de i avsnittet Checklista förebyggande. Specifika förebyggande insatser riktas mot specifika problem eller unga i riskgrupper. I denna handlingsplan finns de i avsnittet Rutin vid oro eller misstanke. Individinriktade förebyggande insatser utgörs av insatser som riktar sig mot den enskilda individen med riskbeteende. I denna handlingsplan finns de i avsnittet Checklista vid oro/misstanke. I nationella samordnarens delbetänkande (SOU 216:92) beskrivs fokus för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism på nedanstående sätt:

6 Förebyggande åtgärder Kunskapshöjande åtgärder Åtgärderna för att höja kunskapen om våldsbejakande extremism och demokratifrågor ska rikta sig till våra medarbetare med särskilt fokus på ungdomar. Den kunskapshöjande informationen ska ge: Grundläggande kunskap om våldsbejakande extremism, demokratifrågor och mänskliga rättigheter samt skillnaden mellan yttrandefrihet och extremism. Förståelse för skillnaden mellan religion och kultur och förståelse för skillnader mellan olika kulturer. Motivation till att föra samtal med dem som uttrycker andra åsikter än de man själv har, med syftet att förstå och lära sig av varandra. Konkret kunskap om symboler som våldsbejakande extremistiska miljöer använder sig av, till exempel via klotter, affischer, sociala medier och vart man ska vända sig om man kommer i kontakt med sådana symboler. Aktivitetsplan 2017 Under 2017 ska följande generellt förebyggande insatser genomföras: 1. För enkel spridning av informationen ska powerpointbilder och en sammanfattande informationsfolder tas fram. Även visitkort med kortversion av checklistan (se avsnitt Checklista vid oro/misstanke ) vart man ska höra av sig vid misstanke om extremistiskt våld. 2. Varje chef ansvarar för att sprida informationen i sina verksamheter. 3. Innehållet i samhällsorienteringen som integration/sfi ger till nyanlända invånare ska ses över och eventuellt kompletteras med informationen om våldsbejakande extremism samt lagar och rättigheter i svenska samhället. 4. Ett föreläsningstillfälle per år anordnas riktat till allmänheten om det går att samordna med annan verksamhet t.ex. med föreningsmässan. 5. Befintliga samverkansgrupper såsom Trygghet och hälsogruppen samt SiÅ (Samverkan i Åre) ska ha våldsbejakande extremism som en ordinarie punkt på dagordning. 6. Upprätta kontakter med civilsamhället för relationsskapande samt spridning av information. Till exempel genom inbjudan till SiÅ. 7. Upprätta samarbete med andra kommuner/verksamheter för att utveckla metoder och rutiner för att för att förhindra radikalisering samt metoder för avhopparstöd och familjestöd.

7 Rutin vid oro eller misstanke Vem som helst i Åre kommun, som känner oro för radikalisering av en person eller misstanke om våldsbejakande extremism ska följa nedanstående för trygg och effektiv hantering. Det kan röra sig om något man själv hört sägas, sett eller läst, till exempel misstänkta symboler. Hantering av varje enskild situation anpassas efter individuella behov. Kontakta alltid polisen vid pågående brott, telefonnummer 112. Vid tips eller misstanke ring Kontakta säkerhetssamordnare eller folkhälsosamordnare i Åre kommun under kontorstid för allmän vägledning. Angående rutiner för vidare hantering se bilaga 4. För mer information om hur man ska definiera oro för våldsbejakande extremism se bilaga 5 eller gå in direkt på: Kontaktuppgifter Tel. E-post Polisen vid pågående brott 112 Polisen vid tips/misstanke Säkerhetssamordnare anna.hammarberg@are.se Folkhälsosamordnare malin.bergqvist@are.se Socialsekreterare IFO anette.baggetorp@are.se Socialjour telefon 112 (begär Socialjour) Muslimska föreningen thahar.kalfallah@krokom.se i Östersund Fritid anette.lundin.grip@are.se Skolan lottie.corrias-naslund@are.se Åre församling phar.karpas@svenskakyrkan.se Undersåkers- och Kalls pastorat ann- charlott.hanssonborgstrom@svenskakyrkan.se Västra Storsjöbygdens församling kerstin.h.stromberg@svenskakyrkan.se Nationella stödtelefonen vardagar

8 Uppföljning Uppföljning av förebyggande insatser Arbetsgruppen för våldsbejakande extremism träffas en gång per år för att följa upp och utvärdera handlingsplanen. Samordnarna är sammankallande. Resultat ska informeras kommunstyrelsen en gång per år. Kontinuerlig uppföljning på bredare plan genomförs vid behov, till exempel genom enkäter till anställda i Åre. Uppföljning av enskilda ärenden Dokumentation sker enligt ordinarie rutiner genom IFO:s och polisens ärendehantering. Medlemmarna i arbetsgruppen mot våldsbejakande extremism ansvarar själva för att säkerställa att dokumentering och utvärdering genomförs. Länkar

9 Bilaga 1 Kommunernas ansvar i lagen (Nedanstående är bearbetat utdrag ur SOU 2016:92: Värna demokratin mot våldsbejakande extremism, nationell samordning och kommunernas ansvar.) Våldsbejakande extremism har sin udd riktad mot vårt demokratiska samhälle i vilket kommunerna utgör basen. Våldsbejakande extremism hotar och angriper också enskilda kommunmedlemmars fri- och rättigheter. Det ligger därför i allmänintresset enligt kommunallagen att på olika sätt värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Särskilt på kommunal nivå finns goda möjligheter att med stöd av kommunallagen vidta demokratistärkande åtgärder. Det handlar inte enbart om att få fler att rösta vid de allmänna valen utan om att göra fler delaktiga när underlag tas fram och beslut ska fattas. Genom stöd till föreningar och trossamfund kan ungdomar med svag tillit till samhället fångas upp. Skollagen är tydlig med att skolan är en verksamhet i demokratins tjänst. Mycket görs också i skolan för att eleverna ska lära om demokrati och mänskliga rättigheter och att sådana värderingar genomsyrar skolmiljön. Syfte är att eleverna ska utveckla förmågor för att aktivt verka i demokratin. Kommunens socialtjänst har stora förutsättningar att verka mot våldsbejakande extremism. Inte enbart till följd av det ansvar som framgår av socialtjänstlagen utan också i hög grad genom att socialtjänsten möter människor som riskerar att hamna i extremism. Socialtjänsten ska bedriva en uppsökande verksamhet och har en tydlig förebyggande inriktning. Socialtjänstlagen ställer stora krav på socialtjänsten, särskilt när det gäller unga. Enligt skollagen har kommunen också ett aktivitetsansvar för ungdomar under 20 år som inte genomför eller har fullföljt nationellt program i gymnasieskolan. Det innebär att det finns en god grund att stå på för att motverka att personer, särskilt unga, ansluter sig till våldsbejakande extremism. Socialtjänsten ska också stödja människor som befinner sig i destruktiva miljöer. Socialtjänstlagen ger många möjligheter och det finns också tvångslagstiftning i form av lagen om vård av unga (LVU). Lagstiftningen ställer således inte enbart krav på kommunerna utan skapar även goda förutsättningar för kommunerna att aktivt värna demokratin mot våldsbejakande extremism. De hinder som ändå finns har i allt väsentligt att göra med bristande råd och stöd. På den punkten har nuvarande och framtida Samordnare mot extremism ett stort ansvar. Aktuella lagrum för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism Socialtjänstlagen (2001:453) SOL SoL 1 kap. 1 Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja bland annat människors sociala trygghet. SoL 1 kap. 1 och 2 kap. 1 Socialtjänsten ska aktivt delta i samhällslivet och ha det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver SoL 2 kap. 1 Socialtjänsten ska bedriva uppsökande verksamhet för att kunna erbjuda grupper och enskilda hjälp. SoL 2 kap. 7 Särskilda bestämmelser finns om individuella planer för personer som behöver insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. SoL 3 kap. 1 Socialtjänsten ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen.

10 SoL 3 kap. 1 Socialtjänsten ska i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. SoL 3 kap. 2 Socialtjänsten ska medverka i samhällsplaneringen SoL 3 kap. 3 a Socialtjänsten ska förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens område rörande barn och unga. SoL 3 kap. 4 I linje med socialtjänstens uppsökande verksamhet ska hjälp erbjudas till enskilda SoL 3 kap. 6 b En kontaktperson eller en kontaktfamilj kan utses för att hjälpa den enskilde eller närstående personer i personliga angelägenheter. SoL 3 kap. 6 b För att motverka risken för brottslig verksamhet eller för något annat socialt nedbrytande beteende kan en särskilt kvalificerad kontaktperson utses. SoL 5 kap. 1 Tillsammans med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs, ska socialtjänsten uppmärksamma och verka för att unga inte vistas i miljöer som är skadliga för dem. SoL 5 kap. 1 Socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden SoL 5 kap. 1 a Det finns ett krav på tvärprofessionell samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, och det är socialtjänsten som har huvudansvaret för att samverkan kommer till stånd. De aktuella bestämmelserna i LVU återfinns i 2 och 3 LVU. Kommunallagen 1990:900),KL Kommunallagen (1990:900), KL, är i dess helhet ett uttryck för hur demokratin formas i praktiken; demokratiaspekter ligger till grund för de organisationer, rutiner och principer som beskrivs i lagen. KL:s portalparagraf1 kap. 1 Sverige är indelat i kommuner och landsting; dessa sköter på demokratins och den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter Skollagen (2010:800), SL Skollagen (2010:800), SL, som gäller både kommunala och fristående huvudmän, har ett tydligt demokratifrämjande och demokratistärkande anslag. SL 1 kap. 4 Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på SL 1 kap.1 Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

11 SL 1 kap. 8 Skollagen hänvisar till diskrimineringslagen (2008:567) ifråga om att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett bland annat etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. SL 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling. Att motverka diskriminering och kränkande behandling är inte enbart ett led i att slå vakt om demokratin utan också att motverka att människor känner sig utstötta. SL 29 kap. 13 Skolan ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs SoL 14 kap. 1 De som arbetar inom skolan är skyldiga att till socialnämnden anmäla om de får kännedom om ett barn far illa eller misstänker om ett barn far illa. För en sådan orosanmälan räcker det med en misstanke; tanken är att anmälningar ska göras i ett tidigt skede (SKL 2015). Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) OSL OSL 10 kap. 28 Skolans anmälningsskyldighet bryter sekretessen mellan myndigheter. När uppgiftsskyldighet föreligger enligt lag hindrar alltså inte sekretess att uppgiften lämnas ut. OSL 23 kap. 2 Begränsningar om att lämna ut uppgifter offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen är strängare för uppgifter om psykologiska insatser och liknande jämfört med övriga elevstödjande insatser (kommentaren till offentlighets- och sekretesslagen). OSL 10 kap. 18 a Socialtjänsten kan föra över information till polisen för att förhindra eller förebygga att en person under 21 år begår brott SL 29 kap.13 Tystnadsplikt föreligger också i enskilt bedriven skolverksamhet. Polismyndigheten SoL 14 kap. 1 För polisen och andra myndigheter finns en särskild bestämmelse om orosanmälningar till socialtjänsten när barn far illa Lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning 5 b, Resor för att delta i strid eller utbildas för väpnad strid, kriminaliserats under 2016, enligt rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet. Förutsättningen är dock att resan, eller den påbörjade resan, är till ett annat land än det land där han eller hon är medborgare. Hälso- och sjukvården SoL 14 kap. 1 Hälso- och sjukvården liksom dess yrkesverksamma skyldiga att till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) HSL 3 f Särskilda bestämmelser om individuella planer för personer som behöver insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården.

12 Bilaga 2 Rutiner för vidare hantering vid oro/misstanke Det första steget (se även handlingsplanen Checklista vid oro/misstanke) Vem som helst i Åre kommun, som känner oro för radikalisering av en person och/eller misstanke om våldsbejakande extremism ska följa nedanstående för trygg och effektiv hantering. Kontakta alltid polisen vid pågående brott, telefonnummer 112. Vid tips eller misstanke telefonnummer Kontakta säkerhetssamordnare eller folkhälsosamordnare i Åre kommun under kontorstid för allmän vägledning. Säkerhetssamordnare Anna Hammarberg anna.hammarberg@are.se Folkhälsosamordnare Malin Bergqvist malin.bergqvist@are.se Interna rutiner för vidare hantering 1. Säkerhetssamordnare/Folkhälsosamordnare kontaktar särskild kontaktperson på IFO (individ och familjeomsorgen). Efter kontorstid, om läget av bedöms av samordnarna som allvarligt, kontaktas socialjouren telefon 112 välj socialjour. 2. IFO kontaktar polisen som följer interna rutiner för hantering. Polisen återkopplar till IFO 3. IFO startar utredning och kontaktar berörda; t ex familj, skola, fritid, ev muslimska föreningen mfl 4. IFO påbörjar eventuella insatser utifrån behov i varje enskild situation, t ex samtal med individen och anhöriga, samverkande insatser med skola, fritid, kyrka, polis. 5. IFO återkopplar den information som är skälig och möjlig att föra vidare utifrån sekretesslagstiftningen till Säkerhetssamordnare/Folkhälsosamordnare eller till arbetsgruppen mot våldsbejakande extremism för uppföljning och utvärdering av insatsen.

13 Bilaga 3 Utdrag från Samtalskompassen, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism Kopia ifrån: Tecken som pekar på en möjlig koppling till våldsbejakande extremism i ungdomsmiljöer har ofta att göra med ett kollektivt förändrat beteende. Det uttrycks ofta genom synliga tecken som är möjliga att uppfatta av vuxna som står i kontinuerlig dialog med unga. Exempel kan vara: Att unga signalerar åsikter och budskap genom yttre symboler och märken Att unga ger uttryck för olika konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper Att unga tycker att det är okej med våld i vissa situationer för att protestera mot eller ändra samhället Att unga lägger av med fritidsintressen och lämnar gamla kompisar och gäng för att ge uttryck för något av övriga tecken Att en grupp unga uppvisar ett eller flera av dessa tecken betyder inte automatiskt att de är på väg att radikaliseras eller att det finns en närvaro av våldsbejakande extremism i kommunen. Men det kan vara anledning till att närmare undersöka situationen i syfte att bättre kunna bedöma om ytterligare insatser är nödvändiga. Exempel på riskbeteende Att individen hänger på hemsidor, läser böcker eller ser film med våldsbejakande extremistiskt budskap Att individen är inblandad i tydliga händelser eller situationer, som våldsamma sammandrabbningar eller upplopp, möten med extremistiska budskap Att individen börjar omge sig med extremistiska symboler, klär sig enligt en viss grupps dress code eller tatuerar sig Att individen är inblandad i kriminalitet eller annan typ av allvarligt riskbeteende Exempel på åsikter Intoleranta åsikter, förkastar demokratiska principer, övertygad om att de egna åsikterna är de enda riktiga, försöker argumentera och överbevisa andra Ger uttryck för konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper. Det kan vara judar, muslimer, svennar, kapitalister, invandrare, homosexuella osv.

14 Argumenterar för absoluta lösningar, t ex att en viss grupp ska bort, att samhället ska sprängas osv. Försöker legitimera sina åsikter genom att peka på missförhållanden i samhället eller världen Exempel på relationer Isolerar sig eller har dåliga relationer till familjen Hänger med nya kompisar och har relationer till personer eller grupper som ger anledning till oro, t ex kopplingar till kriminalitet eller våldsbejakande extremism Lägger av med fritidsintressen och lämnar gamla kompisar och gäng Specifika insatser kan vara: (Kopia ifrån: Undersök ungas behov och motivation: Vilka behov kan de unga få utlopp för i en destruktiv, kanske våldsbejakande extremistisk miljö? Kan behoven mötas på något annat sätt? Det kan handla om behov av spänning, social gemenskap eller en vilja att påverka samhället. Skapa relationer till små grupper med samma motivation: Försök att bygga relationer till mindre grupper om 2 5 unga som har samma behov och motivation. Relationerna kan göra det möjligt att erbjuda motiverande och attraktiva alternativ. Skala gruppen som en lök: I gruppens periferi finns medföljare och hang arounds som är lättast att nå. De har investerat minst i gruppen och har minst att förlora. Deras ideologiska engagemang är ofta lågt. Genom att nå dem med alternativ påverkas ändå gruppens kärna. Arbeta med gruppens kärna: En annan strategi är att fokusera på gruppens kärna de ledande medlemmarna. Ju mer centralt placerade personer man kan skapa relationer till och påverka, desto fler kan följa efter i en positiv riktning. Bygg föräldra- eller familjenätverk: Familjen spelar roll för de flesta. Unga bryr sig om sina familjer, vad de än säger. Och de flesta föräldrar bryr sig om och försöker ta ansvar för sina barn. Genom att samla familjer och sätta dem i kontakt med varandra kan man utbyta tankar och dela oro med varandra. Gemensamt kan man stötta varandra i insatser och vägar framåt. Se mer om individanpassade insatser på denna websida: Värdera risken I förebyggande arbete med grupper och individer (nivå 2 och 3) bör man värdera konsekvenserna av att agera eller vara passiv. Värderingen tar t ex hänsyn till:

15 Riskerar en insats att förvärra problemet och ytterligare stigmatisera individen? Insatsen kan tolkas kontraproduktivt som en bekräftelse på att myndigheterna övervakar och förföljer individen. Riskerar man att situationen eskalerar? Att marginalisera grupper eller individer kan samtidigt innebära att man förlorar viktiga sociala aktörer som hade kunnat bromsa att något allvarligare händer. Riskerar man att missbedöma ungas beteende genom att bortse från rätt kontext? Exempel: yttre symboler som tatueringar eller kläder kan vara tydliga risktecken i en miljö, men absolut inte i en annan. Kontexten avgör vad som avviker från normen och vad som är mainstream. Riskerar man en förvärring av problemet, om man inte agerar? Riskerar man att göra ett oroande eller problematiskt beteende normalt och accepterat om man förhåller sig passiv? Handlingsmöjligheter Dialog: utgå från eller bygg befintliga relationer för att skapa tillit som kan rymma dialog med den unga individen, föräldrar eller andra i den unges närhet. Ibland krävs att en särskild vuxen som den unga individen är trygg med involveras. Läs mer i Metodstöd för dialog med unga. Samverkan: samarbeta utifrån samverkansgruppens olika kompetenser och erfarenheter, ta kontakt med andra relevanta aktörer. Det handlar inte om överreagera, utan att få olika synpunkter som är viktiga för helhetsbilden. Nätverk: att mobilisera både professionella och personliga nätverk runt individen kan vara effektivt för att skapa en insats där föräldrarna, familjen eller andra närstående vuxna involveras i problemen och hur de ska lösas. Samtal: kalla individen och föräldrarna till samtal. Situationen avgör hur samtalen läggs upp och vem som kallar. Om det är möjligt bör föräldrarna vara med, men det kan också vara direkt olämpligt. Läs mer i Metodstöd för dialog med unga. Informera: det kan finnas fler institutioner och instanser i kommunen som har rätt att informeras och som kan bidra till särskilda insatser för individen. Inom samverkansgruppen finns kunskap om vad lagstiftning kräver och kan erbjuda. Utred: om det finns underlag för det tillsätt en utredning för eventuella stödinsatser. Det kan handla om att individen visar sig ha gått så långt in i en radikaliseringsprocess att det krävs särskild avhopparkompetens och resurser. Det kan också handla om att individen är så tätt knuten till en våldsbejakande extremistisk grupp att det utgör en fara för hans eller hennes säkerhet. Då kan kontakt med Säkerhetspolisen krävas. Utredningen kan dock visa att problemet inte är så stort som man befarade