Sammanträdesprotokoll Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Transkript

1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Plats och tid Kommunhus A, sammanträdesrum A1, Varberg, kl. 13:30-15:15 Beslutande Ajournering kl. 14:50-14: Karl Gunnar Svensson (KD), ordförande Ann-Britt Jansson Bensköld (S), vice ordförande Håkan Olsson (M) Madelene Thomsen (M) Sandor Olah (M) Ove Karlsson (C) Margareta Bernås (L) Ann Louise Ekholm (S) Rune Andersson (S) Lena Karlsson (S) Clarence Jarlow (SD) Inte tjänstgörande ersättare Knut Aurell (M) Mikael Karlsson (C) Paul Willner (KD) Hassan Haki (S) Övriga närvarande Utses att justera Miljö- och hälsoskyddschef Anders Bergh. Sekreterare Birgit Stalpi. Vik. Miljö- och hälsoskyddsinspektör Frida Johansson och Amanda Modig. Miljö- och hälsoskyddsinspektörer Lisa Johansson och Alexander Johansson. Projektledare Malin Johnsson och Anna-Karin Kvarnemar samhällsutvecklingskontoret 92. Ann-Britt Jansson Bensköld Justering plats och tid Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen den 24 oktober 2019 kl. 12:00. Sekreterare Birgit Stalpi Paragraf Ordförande Karl Gunnar Svensson Justerande Ann-Britt Jansson Bensköld

2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 90 Dnr Anmälan om övriga ärenden Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. uppdra åt förvaltningen att till nästa nämndssammanträde den 9 december redovisa riskerna vid hantering av gods i hamnen. Beskrivning av ärendet Ledamot Margareta Bernås (FP) vill ha en redovisning vid nästa nämndsammanträde om riskerna vid hantering av gods i hamnen. Prot. utdrag: Miljö- och hälsoskyddschef A Bergh

3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 91 Dnr Intern redovisning förvaltningen redovisar Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. notera i protokollet att vikarierande miljö- och hälsoskyddsinspektör Frida Johansson och Amanda Modig presenterar sig vid nämndens sammanträde. Beskrivning av ärendet Vikarierande Miljö- och hälsoskyddsinspektör Frida Johansson och Amanda Modig kommer till nämndens sammanträde och presenterar sig. Beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 80.

4 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 92 Dnr Intern redovisning förvaltningen redovisar Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. notera i protokollet att projektledare Malin Johnsson och Anna-Karin Kvarnemar samhällsutvecklingskontoret och miljö- och hälsoskyddsinspektör Alexander Johansson informerade om det man vet om kvarteret Renen och dess byggnader. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskott beslöt 7 oktober 80 att bjuda in projektledare Malin Johnsson och Anna-Karin Kvarnemar Samhällsutvecklingskontoret och Alexander Johansson miljö- och hälsoskyddsinspektör att komma till nämndens sammanträde och informera om kvarteret Renen och dess byggnader. Beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 80.

5 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 93 Dnr Yttrande över motion om att bevara B-hallen på Kvarteret Renen för framtiden Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. ärendet bordläggs i avvaktan på mer information från fastighetsägaren kommunstyrelsen om byggnadens och markens beskaffenhet. Förslag till beslut på sammanträdet Håkan Olsson (M) yrkar att ärendet bordläggs i avvaktan på mer information från fastighetsägaren kommunstyrelsen om byggnadens och markens beskaffenhet. Ann-Britt Jansson Bensköld (S) yrkar bifall till motionen. Beslutsordning Ordförande ställer förslagen mot varandra och konstaterar att miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt Håkan Olssons (M) förslag till beslut. Beskrivning av ärendet Kommunstyrelsens förvaltning begär yttrande över motion av Jana Nilsson (S) om att bevara B-hallen på kvarteret Renen för framtiden. I december 2017 tog kommunfullmäktige beslutet att riva A-hallen och B- hallen på kvarteret Renen 13. Beslutet grundades på en förstudie om bevarande av hallarna som samhällsutvecklingskontoret genomfört. Hösten 2018 revs A-hallen ner till bottenplattan. Projektet hade i uppdrag att utreda möjligheten till bevarande av muren runt hallen, men då taket revs tappade muren sin stabilitet och revs i sin tur ner till 1,20 m ovan trottoaren. Under våren 2019 startade projektering inför rivning av B-hallen. Inkommande vatten och fjärrvärme som idag försörjer B-hallen och delar av kontorsbyggnaden kommer in i B-hallen. För att bibehålla värme och vatten till kontorsbyggnaden efter rivningen måste installationerna byggas om. I januari inkom en motion gällande att ändra beslutet om rivning av B- hallen och istället bevara byggnaden för framtida bruk samt därefter utreda hur de kvarvarande byggnaderna kan rustas upp och användas i framtiden. Denna remiss syftar till att belysa intressenters påverkan av/på ett eventuellt nytt ställningstagande att istället för att riva B-hallen rusta upp

6 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 93 (forts) Dnr den till status så att den kan hållas underhållsfri fram till beslut om vad som ska rymmas däri tas. Beslutsunderlag Motion om att bevara B-hallen på kvarteret Renen för framtiden. Beslutsunderlag daterad den 18 september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 86. Prot. utdrag: Kommunstyrelsens förvaltning, ks@varberg.se Anna-Karin Kvarnemar

7 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 94 Dnr Meddelande, information rapporter från nämndens ledamöter och ersättare Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. notera i protokollet att Rune Andersson (S) informerar muntligt från utbildningen Hur mår unga och vuxna i Varberg, samt Ann-Britt Jansson Bensköld (S) och Sandor Olah informerar muntligt från Naturskyddsföreningen i Varbergs information Nedregården i Träslöv. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt den 4 februari 2019 att nämndens ledamöter och ersättare kontinuerligt ska redovisa från kurser/konferenser och uppdrag som man deltagit i som representant för nämnden. Beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 77.

8 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 95 Dnr Information om inbjudningar till kurser/konferenser Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. notera i protokollet att inbjudningarna till Årets Vattendagar och Sveriges miljökommuners höstkonferens har skickats ut via e-post till samtliga ledamöter och ersättare med erbjudan om att en från majoriteten och en från oppositionen har möjlighet att gå då anmälningstiden går ut innan arbetsutskottets sammanträde. Sandor Olah är anmäld till båda konferenserna då han är den enda som anmält intresse för att delta. 2. att ordförande Karl Gunnar Svensson (KD) och ledamot Lena Karlsson (S) ska gå på jämställdhetskonferensen Halva Kakan den 21 november i Folkets hus Varberg och att ordförande Karl Gunnar Svensson (KD) och vice ordförande Ann-Britt Jansson Bensköld (S) ska gå på Att leda in i Framtiden 2 december i Falkenberg. Beskrivning av ärendet Ordförande Karl Gunnar Svensson (KD) informerar om att det kommit in inbjudningar till kurser och konferenser som vänder sig till nämndens ledamöter/ersättare. - Inbjudan till en konferens Årets Vattendagar, 7-9 oktober i Västerås. - Inbjudan till Sveriges miljökommuners höstkonferens den oktober i Östersund. - Inbjudan till en konferens Två år med koldioxidbudgetar den 4-5 november i Uppsala. - Inbjudan till Halva kakan den 21 november, Folkets hus i Varberg. - Inbjudan från Region Halland Att leda in i Framtiden den 2 december i Falkenberg. Beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 78.

9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 96 Dnr Delegeringsbeslut Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. godkänna redovisningen av delegeringsbeslut. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden har överlåtet sin beslutanderätt till tjänstemän enligt en av miljö- och hälsoskyddsnämnden antagen delegeringsordning. Dessa beslut ska redovisas till Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Redovisningen innebär inte att Miljö- och hälsoskyddsnämnden får ompröva eller fastställa delegeringsbesluten. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har upprättat en förteckning över delegeringsbeslut för den 13 augusti 30 september Beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 79.

10 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 97 Dnr Intern redovisning förvaltningen redovisar Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. notera miljö- och hälsoskyddschef Anders Berghs svar på nämndens fråga om kommunens olika benämningar av vårdboenden inom kommunen. Förvaltningen använder sig av benämning som står i miljöbalken för olika vårdboenden och det är lokaler för vård och boenden. 2. notera förvaltningschef Anders Bergh redovisning av arbetsutskottets utvalda delegeringsbeslut i protokollet: - DB , Dnr , Beslut om krossning, Varbergs Grävteknik AB fastigheten Getakärr 2:1. - DB , Dnr Beslut om föreläggande att vidta åtgärder, Gästis Kafé & Matsalar, fastigheten Prosten 9. - DB , Dnr Beslut om förbud att sälja livsmedel som inte uppfyller märkningskraven, Tweek AB, fastigheten Veddige 5:8. - DB , Dnr Beslut om godkännande av sluttäckning, Bösarps avfallsupplag, fastigheten Skällinge-Bösarp 2:3. - DB Dnr Beslut om undantag från årlig tömning av slamavskiljare, fastigheter och 47:1. Ordförandebeslut - DB , Dnr Ansökan om utdömande av vite, Heurlins Lackering AB, fastigheten Svärdfisken DB , Dnr Beslut om föreläggande att vidta åtgärder förenat med vite, Restaurang China Sea, fastigheten Verkstaden 5. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddschef Anders Bergh ges möjlighet att under denna punkt redovisa/informera nämnden i olika frågor. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslöt den 21 januari som ett led i nämndens interna kontroll ska arbetsutskottet på sina sammanträden välja ut tre delegeringsbeslut som miljö- och hälsoskyddschefen ska redovisa på nästkommande nämndsammanträde. Beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 80.

11 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 98 Dnr Intern kontrollplan 2020 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. att anta den interna kontrollplanen för Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddsnämnden är enligt kommunallagen ansvarig för den interna kontrollen. I kommunallagens 6 kap. står följande: 1 Styrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens eller landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och eventuella gemensamma nämnders verksamhet. Styrelsen ska även ha uppsikt över sådan avtalssamverkan som sker enligt 9 kap. 37 eller enligt annan lag eller författning. Styrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i sådana juridiska personer som avses i 10 kap. 2-6 och sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i. Lag (2018:569). 6 Nämnderna ska var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller för verksamheten. De ska också se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när skötseln av en kommunal angelägenhet med stöd av 10 kap. 1 har lämnats över till någon annan. En plan för hur den interna kontrollen ska hanteras är ett viktigt ledningsverktyg för såväl den politiska ledningen som tjänstemannaorganisationens. Intern kontroll i praktiken En viktig del in den interna kontrollen är att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Organisationen blir då mindre sårbar vid personalförändringar. Redovisning och övrig information ska vara rättvisande eller tillförlitlig annars kan detta få negativa följder genom att de beslut som fattas riskerar att bli felaktiga. En grundförutsättning för en effektiv verksamhet, d v s måluppfyllelse, är att säkerställa att lagar, policys, reglementen mm följs. Kommunens tillgångar ska skyddas mot förluster eller förstörelse och allvarliga fel upptäckas och elimineras. Med en god intern kontroll undviks ofta oavsiktliga fel. De avsiktliga kräver mer sofistikerade kontroller och en väl strukturerad ansvars- och

12 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 98 (forts) Dnr befogenhetsfördelning. Viktiga verktyg är exempelvis reglemente, intern arbetsordning, delegeringsförteckning och intern kontrollplan. Det är förvaltningschefens ansvar att bistå nämnden med att ta fram tydligt och begripligt underlag så att god intern kontroll kan upprätthållas. Brister i den interna kontrollen ska skyndsamt påtalas för nämnden så att åtgärder kan vidtas. Beslutsunderlag Beslutsförslag daterad den 26 september 2019, kontrollplan Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 81. Prot. utdrag: Kommunstyrelsens förvaltning, Ks@varberg.se,Ekonomikontoret

13 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 99 Dnr Meddelanden, information om beslut Dnr MHN Protokollsutdrag från Ks 176/2019 Tidplan för arbetet med Budget 2021 och långtidsplan Dnr MHN Protokollsutdrag från Kf: 137/2019 Policy och riktlinjer för interna tjänsteleveranser, Facility management i. Dnr MHN /2019, Antagande av ortsutvecklingsstrategi, Framtidens Gödestad. Dnr MHN /2019 Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar 2020.

14 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 100 Dnr Reglemente för Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Varberg Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar Föreslå kommunfullmäktige revidera miljö- och hälsoskyddsnämndens reglemente under 4. Gammal text: Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska enligt miljöbalken (1998:808) samt förteckning över EU-förordningar (2010:231) och livsmedelslagen (2006:804) svara för. 1. Revideras till: Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska enligt svensk miljöbalk och svensk livsmedelslagstiftningen samt Europaparlamentets och rådets förordningar inom livsmedel svara för. Gammal text: Vidare ska miljö- och hälsoskyddsnämnden utöva tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) såvitt avser miljöer och lokaler för vilka Statens folkhälsoinstitut har den centrala tillsynen 1. Revideras till: Utöva tillsyn enligt svensk lag om tobak och liknande produkter. Beskrivning av ärendet Då det har skett en del lagförändringar och ändringar av EU-förordningar måste reglementet för Miljö- och hälsoskyddsnämnden revideras under 4 idag står det 4 Uppgifter med hänvisning till författning Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska enligt miljöbalken (1998:808) samt förteckning över EU-förordningar (2010:231) och livsmedelslagen (2006:804) svara för - prövning och tillsyn som ankommer på kommunen inom miljö- och hälsoskyddsområdet - prövning och kontroll inom livsmedelsområdet - tillsyn som ankommer på kommunen vad gäller vattenverksamhet, täkter, skötsel av jordbruksmark samt områden som omfattas av krav på anmälan enligt 12 kap 6 i miljöbalken - prövning och tillsyn inom naturvården som ankommer på kommunen i den mån uppgiften inte lagts på annan nämnd Vidare ska miljö- och hälsoskyddsnämnden - utöva tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) såvitt avser miljöer och lokaler för vilka Statens folkhälsoinstitut har den centrala tillsynen

15 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 100 (forts) Dnr utöva tillsyn enligt Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om solarier Nämnden ansvarar för vad som föreskrivs i annan särskild författning inom nämndens ansvarsområde. Beslutsunderlag Beslutsförslag daterad den 13 september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 83. Prot. utdrag: Kommunstyrelsens förvaltning, Ks@varberg.se, kommunfullmäktige

16 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 101 Dnr Ekonomisk redovisning månadsrapport Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar 1. notera månadsrapporten för januari-september 2019 i protokollet. 2. uppdra åt ordförande att på delegation fatta beslut om månadsrapporten för oktober. Beskrivning av ärendet Miljö- och hälsoskyddschef redovisar månadsrapporten för januariseptember Månadsrapporten för oktober ska redovisas innan den 13 november i Varberg kommuns ekonomisystem, därefter kommer den att redovisas i kommunstyrelsen. När arbetsutskottet har sitt sammanträde den 25 november och miljö- och hälsoskyddsnämnden har sitt sammanträde den 9 december kommer förvaltningen att redovisa månadsrapporten för oktober. Beslutsunderlag Månadsrapporten för januari-september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 84. Prot. utdrag: Kommunstyrelsens förvaltning, Ks@varberg.se, ekonomikontoret.

17 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 102 Dnr Ändring av taxa för tillsyn enligt miljöbalken år 2020 bilaga A Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att anta följande förslag till ändringar av taxa för år Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett så som BDT enligt tredje stycket 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Handläggningstiden ska vara sju timmar. 2. Inrättande av dagvattenanläggning enligt tredje stycket 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Handläggningstiden ska vara fem timmar. 3. Handläggning av anmälan enligt av kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att enligt gällande lokala föreskrifter, krävs det att man anmäler de angivna avloppslösningarna till Miljöoch hälsoskyddsnämnden oavsett om de ligger inom detaljplan eller ej. Beskrivning av ärendet För att förtydliga vad punkt 1 innefattar, bör den delas upp i punkt 1a och punkt 1b. Tidigare löd paragrafen Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett enligt tredje stycket 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förslaget är att: 1a kommer att ha följande lydelse Inrättande av avloppsanordning utan vattentoalett så som BDT enligt tredje stycket 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och 1b kommer ha lydelsen Inrättande av dagvattenanläggning enligt tredje stycket 13 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Punkt 1a bör ha en handläggningstid på sju timmar medan punkt 1b bör ha en handläggningstid på fem timmar. För att stämma överens med de lokala föreskrifter till skydd för människors hälsa och miljön i, 19 januari bör texten ändras från Handläggning av anmälan enligt av kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att inom område med detaljplan inrätta till följande text Handläggning av anmälan enligt av kommunen föreskrivit med stöd av 40 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att enligt gällande lokala föreskrifter, krävs det att man anmäler de angivna avloppslösningarna till MHN oavsett om de ligger inom detaljplan eller ej.

18 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 102 (forts) Dnr Beslutsunderlag Beslutsförslag daterad den 25 september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 85. Prot. utdrag: Kommunstyrelsens förvaltning, Ks@varberg.se, ekonomikontoret. Miljö- och hälsoskyddsinspektör S Gustafson Choroszy

19 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 103 Dnr Yttrande över ansökan om ändringstillstånd avseende nedmontering och rivning av Ringhals 1 och 2 (M ) och (M ), Ringhals AB, fastigheten Biskopshagen 3:2. Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar M Ökat buller (villkor 12) I ansökan anger Ringhals att nedmontering och rivning förväntas vara avslutad inom 7-10 år efter att den inletts. Hantering av avfall kan dessutom komma att pågå även sedan nedmontering avslutats. Det är i huvudsak under den senare delen av nedmontering och rivning som bullret kan förväntas öka. Stora mängder betong finns i anläggningen som ska rivas. Under perioden sker konventionell rivning av byggnaderna och krossning av betong genomförs. Denna period bedömer Ringhals pågå under 3-5 år och att det då är nödvändigt med ett mer generöst bullervillkor. Ringhals yrkar att högre bullernivåer (60 dba riktvärde) ska tillåtas under rivningsfasen utomhus vid bostäder under dagtid på vardagar. Då bullervillkoret ska gälla för en period under flera år och inte endast en kort tid ser Miljö- och hälsoskyddsnämnden de ökade bullernivåer som en ökad negativ påverkan och störning för närliggande bostäder. En ökning från 50 till 60 dba kan ge mer än fördubblad upplevelse av bullret för närliggande bostäder. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser därför att de bullervillkor på 50 dba dagtid som sökande har, även bör gälla under rivningsfasen och Naturvårdsverkets riktlinjer angående industribuller och annat verksamhetsbuller (rapport 6538 från 2015) bör följas. Dagvattenhantering I samband med nedmontering och rivning uppstår förändringar i dagvattenavrinningen. Även om flödena inte kommer att påverkas finns risk för att utlakning av föroreningar ökar då transporter inom området ökar och avfall lagras på plats. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att det behövs en tydlig beskrivning hur reningen ska ske samt en tidsplan för när dagvattnet på påverkas. Transporter Ringhals har uppskattat att transporterna till/från anläggningen i samband med avvecklingen ökar med cirka 10 lastbilstransporter/dag. Då transporterna påverkar såväl trafikbuller som trafiksäkerhet behövs en uppföljning av antalet under olika delar av nedmonterings/rivningsfasen. Om det sker ett stort antal lastbilstransporter per dygn genom Väröbacka

20 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 103 (forts) Dnr samhället behöver behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder studeras eller annan väg rekommenderas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att inte lämna något yttrande om denna punkt. M Fiskeavgift (villkor 19) När driften av Ringhals 1 och 2 upphör, minskar behovet av kylvatten och mängden kylvattenflödet kommer att minska. Då fiskeavgiften är baserad på det kylvattenuttag som överstiger 175 m 3 och det föreslås att kylvattenflödet begränsas till 112 m 3 /s, yrkar sökande på att villkoret upphävs från den dag som detta tillstånd tas i bruk. Beskrivning av ärendet Ringhals AB har ansökt om tillstånd (ändringstillstånd) enligt miljöbalken till nedmontering och rivning av reaktor 1 och 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) ges med anledning av ansökan möjlighet at lämna synpunkter. Det framgår i ansökan att det kommer uppstå en stor mängd konventionellt och radioaktivt avfall under nedmontering och rivning. MHN ser det precis som som positivt att icke radioaktivt avfall används inom verksamhetsområdet, bl.a. som utfyllnad till de hålrum som uppstår i marken när anläggningarna rivits. Att avfallsmaterial tas om hand på plats och kommer till lokal nytta minskar dessutom transporter från anläggningen. Beslutsunderlag Beslutsunderlag datera den 17 september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 87. Prot. utdrag: mmd.vanersborg@dom.se mål nr Miljö- och hälsoskyddsinspektör M Larsson

21 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 104 Dnr Yttrande över samrådshandlingar för detaljplan, Hunnestad 5:24 och 5:13 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar tillstyrka förslaget till detaljplan under förutsättning att; 1. en bullerutredning med spridningsberäkning ska göras. 2. planbeskrivningen kompletteras med ett resonemang gällande huvudmannaskapet för dagvatten då detaljplanen avviker ifrån dagvattenanvisningarna. 3. en samfällighetsförening eller liknade som har helhetsansvaret för dagvattenhanteringen upprättas. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret begär miljö- och hälsoskyddsnämndens (MHN) yttrande över förslag till detaljplan för fastigheten Hunnestad 5:24 och 5:13. Planområdet ligger i Hunnestad ca 10 km öster om Varbergs stadskärna. Planområdet omfattar ca m² och består av del av Hunnestad 5:24 och Hunnestad 5:13, som båda ägs av en privat exploatör. Syftet är att möjliggöra för bostäder som är anpassade till omkringliggande miljö. Planförslaget möjliggör ca bostäder. I plan- och genomförandebeskrivningen anges det följande enligt nedan; Ortutvecklingsstrategi för Hunnestad År 2018 togs det fram en ortutvecklingsstrategi för Hunnestad. Ortutvecklingsstrategin föreslår att Hunnestad ska utvecklas successivt med ny bebyggelse, verksamheter och vistelsemiljöer för att bibehålla en levande landsbygd. Den lantliga karaktären bidrar starkt till ortens attraktivitet och ska därför värnas. Fram till 2030 föreslås Hunnestad växa med ca nya bostäder, förutsatt att VA-nätet på orten 5 (14) har utvecklats. I ortutvecklingsstrategin föreslås utveckling av bostäder för aktuellt planområde. Trafikbuller Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216) innehåller riktvärden för bland annat vägtrafikbuller. De riktvärden för ekvivalent ljudnivå som gäller vid vägtrafik är 60 dba vid bostadsfasad samt högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats. Handläggare på Stadsbyggnadskontoret har utfört en beräkning av förväntade bullernivåer. För beräkning av bullernivåer har Trivector -

22 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 104 (forts) Dnr Buller Väg 2 använts, avstämning har även gjorts mot Boverkets dokument Hur mycket bullrar vägtrafiken. Beräkningar visar att vid föreslagen byggrätt, som ligger 22 m från vägmitt har en ekvivalent ljudnivå på 55,8 dba vid fasad mot väg 766 och 76,7 dba max ljudnivå. För att klara riktvärdet om 70 dba maximal ljudnivå för uteplats, bör eventuell uteplats inte förläggas vid fasadsidan mot vägen om inte avståndet är minst 42 m till vägmitt. Alternativt placera uteplats vid motsatt fasadsida. Skyddsavstånd I Hunnestad finns ett flertal gårdar med olika typer av djurhållning, såsom grisar, kor och hästar. För hästhållning har miljö- och hälsoskyddsnämnden antagit riktlinjer som anger lämpliga avstånd mellan bostäder och hästanläggningar. Närmsta hästgård ligger ca 350 m från planområdet. Aktuellt skyddsavstånd är 200 m, vilket innebär att planområdet inte befinner sig inom skyddsavståndet. Vatten, spillvatten och dagvatten VA-huvudmannen (VIVAB) planerar för och har som ambition att VAutbyggnaden till och inom Hunnestad är klar Genomförandetiden är anpassad till att börja gälla i samband med att VA-utbyggnaden är färdigställd.

23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 104 (forts) Dnr En dagvattenutredning har genomförts av ÅF infrastructure Luleå, daterad 25/ I utredningen föreslås en enkel och öppen dagvattenlösning för att fördröja och rena dagvattnet. Förslaget innefattar att installera stuprörsutkastare från husen där vattnet får en möjlighet att infiltrera i marken, i de fall där vattnet inte hinner infiltrera leds det vidare till svackdiken. Dikena leder dagvattnet vidare till en torr damm. Dagvattenutredningen bedöms vara tillämpbar både för parhus och för friliggande villor då planförslagets möjliggörande av andelen hårdgjord yta är likvärdig oavsett vilken byggnadstyp som byggs. Planområdet ligger inom avrinningsområdet för Himleån. Himleån (Spånggårdsbäckenförgrening Gamlaån) har bedömts hålla måttlig ekologisk status, och ska uppnå god ekologisk status till år Den kemiska ytvattenstatusen är god, med undantag för överallt i Sverige överskridna ämnen. Dagvattnet från planområdet föreslås omhändertas lokalt, enligt den framtagna dagvattenutredningen. Med dessa åtgärder bedöms dagvatten från planområdet i normalfallet inte ytavrinna till Himleån. Planläggningen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen för Himleån negativt. Övervägande Trafikbuller Till detaljplanen har en bullerberäkning gjorts med Trivector. Beräkningarna visar att vid föreslagen byggrätt, som ligger 22 m från vägmitt har en ekvivalent ljudnivå på 55,8 dba vid fasad mot väg 766 och 76,7 dba max ljudnivå. Enligt plan- och genomförandebeskrivningen och bullerberäkningen klaras riktvärdet 70 dba maximal ljudnivå för uteplats, om eventuell uteplats inte förläggs vid fasadsidan mot vägen om inte avståndet är minst 42 m till vägmitt. Alternativt placera uteplats vid motsatt fasadsida. Riktvärden för ekvivalent ljudnivå som gäller vid vägtrafik är 60 dba vid bostadsfasad samt högst 50 dba ekvivalent ljudnivå och 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats. Enligt illustrationsbilden klarar inte en av huskropparna riktvärdena. Det nämns också i planhandlingarna att planförslaget möjliggör olika typer av boende, t ex parhus, villor, lägenheter etc. I kommunens bullerriktlinjer för trafikbuller bör ytterligare utredningar göras om ljudnivåer beräknas överstiga 55 dba vid någon fasad. Vidare står det att bullerutredningar i samband med detaljplanearbete ska Trivectormodellen inte användas, utan då erfordras en mer avancerad beräkningsmodell. Beräkningar med Trivector kan dock göras som

24 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 104 (forts) Dnr underlag för att bedöma behovet av en bullerutredning. Från 2015 gäller enligt den ändrade plan- och bygglagen att en bullerutredning måste göras för en detaljplan om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen (PBL, 4 kap 33a ). Vad detta i praktiken innebär är oklart, tills vidare föreslås en marginal om 5 dba. Om alltså bullerkartan eller en punktberäkning påvisar högre ljudnivå än 50 dba eller om höga maximalnivåer kan befaras så ska någon form av bullerutredning göras. MHN bedömer utifrån den beräkning som gjorts med Trivector (punktberäkning), visar att behovet finns för att en mer avancerad bullerutredning med spridningsberäkning bör göras. Dagvatten MHN ser positivt på lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), både miljömässigt och ekonomiskt. Målet med LOD är att behandla dagvatten före utsläpp för att undvika att recipienter skadas av föroreningar samt att utjämna höga flöden. LOD ska enbart väljas där markförutsättningarna tillåter detta och omkringliggande mark/fastigheter inte kan ta skada. I kommunens dagvattenanvisningar står det att nya detaljplaner bör på tidigare ej planlagd mark omfattas av kommunalt verksamhetsområde för dagvatten, vilket denna plan avviker ifrån. Undantag kan göras om dagvattensituationen i huvudsak fungerar i området. Det kan också vara olämpligt med kommunalt verksamhetsområde för dagvatten om kommunen inte är huvudman för någon annan infrastruktur i området. Områden som inte kan ingå i det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten bör inte detaljplaneläggas om det inte finns eller inte kan inrättas en organisation (samfällighetsförening) som har helhetsansvaret för dagvattenhanteringen. I dagvattenutredningen som gjorts för detaljplanen framförs det att alla dagvattenanläggningar kommer anläggas på privat mark och det är då fastighetsägarna som ansvarar för drift och underhåll. MHN anser att en samfällighetsförening eller liknade ska inrättas för att dagvattenanläggningarna ska fungera väl under lång tid. MHN saknar också ett resonemang om varför det inte upprättas ett verksamhetsområde för dagvatten, dvs avviker ifrån dagvattenanvisningarna. Detta bör förtydligas i plan- och genomförandebeskrivningen. Beslutsunderlag Beslutsförslag daterad den 26 september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 88. Prot. utdrag: Bn@varberg.se stadsbyggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsinspektör K Broman

25 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 105 Dnr Yttrande över samrådshandlingar för detaljplan, Tvååkers-Ås 1:103 och del av 2:8 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar tillstyrka förslaget till detaljplan under förutsättning att: 1. en planbestämmelse införs som lyder; Startbesked för bebyggande får inte ges förrän markens lämplighet har säkerställts genom avhjälpandeåtgärder så att acceptabla föroreningsnivåer med avseende på tillåten markanvändning erhållits. I planbeskrivningen ska framgå vilken som är tillåten föroreningsnivå, i detta fall Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM. 2. omprövning eller annan lämplig åtgärd för Ås dikningsföretag 2 3 av år 1957 som korsar fastigheten vidtas innan exploateringen påbörjas. Beskrivning av ärendet Stadsbyggnadskontoret har inkommit med begäran om yttrande över samrådshandling till detaljplan för fastigheten Tvååkers-Ås 1:103 samt del av Tvååkers-Ås 2:8. Av planhandlingarna framgår bl. a följande: Planområdet ligger i Träslövsläge, ca 6 km söder om Varbergs stadskärna. Planområdet omfattar ca m 2 och består av fastigheterna Tvååkers- Ås 1:103 och del av Tvååkers-Ås 2:8. Tvååkers-Ås 1:103 är privatägd medan Tvååkers-Ås 2:8 ägs av. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för detaljhandel samt att möjliggöra en säker förbindelse för fotgängare och cyklister över Trålvägen.

26 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 105 (forts) Dnr Hela stadsområdet väster om E6 omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap. miljöbalken. Bestämmelserna utgör inte ett hinder för utveckling av befintliga tätorter och det lokala näringslivet. I den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet, antagen , är det aktuella området utpekat som verksamhetsområde. Riktlinjer för området enligt den fördjupade översiktsplanen är: Handel med skrymmande varor kan efter prövning förläggas till industriområdet vid Tångvägen. Planförslaget bedöms kunna inrymmas under gällande översiktsplans övergripande intentioner. Något planprogram har inte föregripit planarbetet. Ett planprogramområde för Östra Träslövsläge och Gamla Köpstad håller på att tas fram. I ett inledande skede är planprogrammet tänkt att innehålla ca 2200 bostäder samt ytor för verksamheter och centrumfunktioner. Aktuellt område omfattas av det kommande planprogrammet. Mark och vegetation Planområdet är relativt plant, ca +14 i väst och ca +15 i öst. Planområdet består till största delen av en öppen yta med vildvuxet gräs samt en jordklädd yta där en tidigare handelsträdgård låg. I fastighetens södra del består marken av relativt tät vegetation som till största delen består av mindre lövträd av olika slag. Naturytorna i söder och öst består i huvudsak av vildvuxet gräs och en del mindre buskage. Geotekniska förhållanden År 2001 gjordes en geoteknisk undersökning på ett större område på andra sidan Tångvägen. I undersökningen kunde man konstatera att jordprofilen generellt består av silt och sand som mot djupet övergår till jord med moränkaraktär. Silt- och sandjorden innehåller ställvis skikt och lager med grus och eller lera. Jorden är fast lagrad. Grundvattennivåerna ligger ca 0,5 1,5 meter under markytan. De fasta jordarna och de relativt begränsade höjdskillnaderna inom området innebär att stabilitetsproblem ej bedöms föreligga. De fast lagrade jordarna lämpar sig väl för ytlig grundläggning med plattor eller sulor i mark. Markföroreningar Relement Miljö Väst AB har på uppdrag av genomfört en översiktlig miljöteknisk undersökning av fastigheten Tvååkers Ås 1:103 i Träslövsläge ( ). Fastigheten planeras för dagligvaruhandel med butik och parkeringsplatser, vilket motsvarar mindre känslig markanvändning (MKM). I en provgrop (1908) fanns bitar av tjärasfalt (tjärad makadam) i fyllnadsmassorna och halterna av tjärämnen, PAH, var förhöjda. I övrigt har inga markföroreningar så som tungmetaller, olja, bekämpningsmedel etc. påvisats överskridande Naturvårdsverkets

27 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 105 (forts) Dnr generella riktvärden för MKM. Påträffade bitar med tjärasfalt i fyllnadsmassorna har endast påvisats i en grop av tio. Det kan dock inte uteslutas att tjärasfaltsbitar finns på fler platser. Bitarna bedöms inte utgöra några hälsorisker så länge de finns under hårdgjorda parkeringar eller byggnader där människor inte kan komma i direkt kontakt med asfaltsbitarna. I samband med byggnation bör det säkerställas att inga äldre fyllnadsmassor lämnas kvar ytligt. Sammantaget bedöms markföroreningar inte begränsa planerad markanvändning och några omfattande saneringsåtgärder krävs inte. Vid eventuell schaktning bör förekomst av tjärasfaltsbitar i massorna uppmärksammas. Eventuella överskottsmassor bör även provtas för bedömning av korrekt masshantering. Schakt i förorenad mark är anmälningspliktigt till miljömyndigheten (Anmälan enligt 28 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Befintlig bebyggelse Tvååkers-Ås 1:103 bestod tidigare av en handelsträdgård. Denna revs under Idag består planområdet inte av någon bebyggelse. Bebyggelsen i närområdet består främst av verksamheter av olika slag. Bebyggelse Detaljplanen möjliggör för detaljhandel. Detaljhandel omfattar alla slag av köp och försäljning av varor och tjänster till framförallt privatpersoner. Försäljning av varor innefattar både dagligvaruhandel och sällanköpshandel. Till tjänster räknas exempelvis frisör och resebyrå med mera. Högsta utnyttjandegrad i byggnadsarea per fastighetsarea är satt till 35%, vilket innebär att högsta tillåtna byggnadsarea på fastigheten Tvååkers-Ås 1:103 blir ca 3325 kvm. Högsta nockhöjd är satt till 10 m. I det aktuella projektet är det tänkt att uppföra en livsmedelsbutik samt komplementhandel. Den planerade livsmedelsbutiken är tänkt att utgöra en yta på ca 1000 kvm, med möjlighet för utbyggnad. Den tilltänkta komplementhandeln planeras utgöra en storlek på ca 500 kvm. Teknisk försörjning Området kommer anslutas till det allmänna Va-nätet. En dagvattenutredning har genomförts av Norconsult Göteborg, daterad 9 juli I utredningen föreslås det att dagvatten från planområdet ska fördröjas och renas inom fastigheten genom regnrabatter innan det ansluts till befintligt dagvattennät i anslutning till planområdet. En regnrabatt är en typ av dagvattenbiofilter som är som ett bevuxet svackdike eller en sänka med ett underliggande filterlager. Huvudsyftet med denna typ av biofilter är att rena dagvatten. Regnrabatter anläggs normalt så att dagvattnet från närliggande hårdgjorda ytor kan magasineras och infiltreras effektivt inom ca ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer en regnrabatt att ha någon synlig vattenyta. Denna synliga vattenyta kommer då fungera som en tillfällig magasinering. I planområdet påverkas Ås dikningsföretag 2 3 av år 1957 som i princip korsar hela fastigheten för planerad exploatering. De täckta ledningarna inom dikningsföretaget Ås nr 2 och 3 av år 1957 anges ha ett dimensionerande flöde på 1,5 l/s/ha. Hela båtnadsområdet för

28 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 105 (forts) Dnr dikningsföretaget återfinns inom bebyggda områden utan åkermark. Det finns därmed skäl att ansöka om omprövning av företaget. Vid en omprövning kan dikningsföretaget avslutas, om majoriteten av delägarna är överens om det och om nyttan av att företaget avslutas överväger. En omprövning kan också resultera i att ansvarsfördelningen för hela eller delar av dikningsföretaget görs om. Omprövning eller annan lämplig åtgärd behöver göras innan exploateringen påbörjas. Påverkan på luft Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte påverka uppfyllandet av miljökvalitetsnormen för luft. Påverkan på vatten Recipienten för dagvatten är Hallands kustvatten. Nuvarande ekologisk status för Hallands kustvatten är måttlig. Undantag i form av mindre stränga krav har getts gällande bromerade difenyletrar (PBDE) och för kvicksilver (Hg). Halterna får dock inte öka. Dessa föroreningar bedöms vara tekniskt omöjliga att sänka halterna av till motsvarande god kemisk ytvattenstatus. Svårigheten i att sänka halterna ligger i att båda ämnen tillförs som långväga luftburna föroreningar. Med alla ämnen inkluderade är den kemiska ytvattenstatusen klassad som ej god, den kemiska statusen exklusive kvicksilver är dock klassad som god. Då föreslagen dagvattenlösning innebär att dagvattnet ska renas och fördröjas inom planområdet med regnrabatter bedöms det inte att miljökvalitetsnormen för vatten påverkas negativt. Övervägande Föroreningar har hittats i marken på fastigheten. En planbestämmelse behöver därför finnas som garanterar att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att dessa inte sprids vidare eller orsakar olägenheter för människors hälsa. Lämplig planbestämmelse kan vara; Startbesked för bebyggande får inte ges förrän markens lämplighet har säkerställts genom avhjälpandeåtgärder så att acceptabla föroreningsnivåer med avseende på tillåten markanvändning erhållits. I plan- och genomförandebeskrivningen anges att det finns skäl att ansöka om omprövning av det dikningsföretag som löper genom fastigheten. Vid en omprövning kan dikningsföretaget avslutas, om majoriteten av delägarna är överens om det och om nyttan av att företaget avslutas överväger. En omprövning kan också resultera i att ansvarsfördelningen för hela eller delar av dikningsföretaget görs om. Omprövning eller annan lämplig åtgärd behöver göras innan exploateringen påbörjas. Beslutsunderlag Beslutsförslag daterad den 26 september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 89. Prot. utdrag: bn@varberg.se, john.cronqvist@varberg.se Miljö- och hälsoskyddsinspektör K I Johansson

29 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 106 Dnr Yttrande över ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet, fastigheten Risabacka 1:3 och Ljunga 2:6 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar lämna yttrande enligt nedan. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att 1. Tillståndstiden, 15 år, för brytning av sand kan accepteras men tillståndstiden för berg bör begränsas till 20 år. 2. Bolagets föreslag på villkor om ett gränsvärde för vibrationer på 6 mm/s i 10 % av fallen inte ska godtas. I nuvarande tillstånd är gränsvärdet 4 mm/s och det bör gälla även framöver. Detsamma gäller bolagets föreslagna villkor om gränsvärde för luftstötvåg, där 100 Pa gäller idag och bör gälla även framöver. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser ingen anledning till att förmildra de villkor som redan gällt avseende detta då de värden som finns i nu gällande tillstånd dessutom är att anse som praxis i täkttillstånd. 3. Verksamhet med särskilt bullrande moment så som borrning, skutknackning och krossning borde begränsas till helgfria vardagar kl Bolaget har själv föreslagit att sprängning endast ska utföras vardagar Det är bra om tillsynsmyndigheten kan medge andra arbetstider än vad som står i villkoret vid enstaka tillfällen. Det finns en sådan formulering i nuvarande tillstånd. 4. Det bör stå fallrisken på slutet i bolagets villkorsförslag nummer 9: Under hela verksamhetstiden ska det, vid bergkanter högre än 2 m, finnas blockrad alternativt flaggspel, jordvallar eller liknande som uppmärksammar allmänhet på risken. 5. Låsbara behållare bör omformuleras och istället bör det framgå att kemikalier ska förvaras inlåst eller i låst utrymme, i bolagets villkorsförslag nummer 10: Kemikalier inklusive petroleumprodukter ska förvaras i täta, låsbara behållare. Behållare ska vara märkta. Miljöskadligt fordonsbränsle ska förvaras i behållare med sekundärt skydd. 6. Det bör finnas ett villkor om att närboende ska få information inför perioder med extra störning, då synpunkter om det framförts i samrådet. Alternativt kan det tas upp i kontrollprogrammet. 7. Ett villkor om att begränsa damning från verksamheten bör finnas. 8. Kontrollprogrammet ska omfatta mätning av grundvattennivåer då det rekommenderas i den hydrogeologiska utredningen. Även kontroll av närliggande bostäders brunnar.

30 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 106 (forts) Dnr Miljö- och hälsoskyddsnämnden vill också framföra att det förekommit klagomål på nuvarande täktverksamhet som gällt damning och buller från tidiga transporter. Inget av detta har varit det senaste året och åtgärder har vidtagits men Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser av den anledningen att villkor om att begränsa damning ska finnas och att man ska vara restriktiv med att tillåta verksamhet redan från kl. 06 på morgonen. I nuvarande tillstånd finns ett par villkor som är svåra att bedriva tillsyn efter och som borde formuleras på annat vis. Det gäller villkor 14 om bullerskärm, som är väldigt preciserat men bullerdämpning kan rimligen även ordnas på annat vis än vad som föreslagits, t.ex. genom att krossen placeras vid upplag. Sen har villkor 20 fått en ny formulering i dom från mark- och miljödomstolen och villkoret lyder nu Verksamheten ska bedrivas så att boende i närheten av täkten inte störs av damning från täktverksamheten. Detta är en lite olycklig formulering och det är bättre att skriva att åtgärder ska vidtas om damm uppstår eller att damning ska begränsas genom exempelvis bevattning, men hur mycket åtgärder som än vidtas så kanske man ändå aldrig tillfredsställer de närboende utan de kanske störs ändå. Bara för att de störs av dammet behöver det inte innebära att det är en olägenhet för deras hälsa och då skulle det kunna vara oskäligt att begära att verksamheten ska begränsas ytterligare. Beskrivning av ärendet Benders Sverige AB ansöker om förlängt tillstånd till täktverksamhet på ovan rubricerade fastigheter. Ansökan om tillstånd har inlämnats till länsstyrelsen i juni 2019 och avser förnyat täkttillstånd inom ett delvis utökat verksamhetsområde för ett uttag av maximalt ton berg under en period av 25 år respektive ton sand under en period av 15 år. Maximalt årligt uttag kommer uppgå till ton berg respektive ton sand. Ansökan innefattar även krossning och sortering av material inom ansökt verksamhetsområde. Länsstyrelsen begär miljö- och hälsoskyddsnämndens yttrande över ansökan. Övervägande Bolaget har ansökt om tillstånd till täkt med uttag av sand under 15 år och bedömer att tillgången på kvalificerat material räcker denna tid. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ser positivt på tillståndstiden 15 år då det innebär att man kan hushålla med materialet och inte ta ut maxuttag varje år. Brytning i sandtäkter med en mindre mängd uttag under lång tid gynnar och bevarar den biologiska mångfalden. Råvaran i sig är skyddsvärd och sanden ska man enligt nationella direktiv hushålla med, men de skyddsvärda arter (i många fall rödlistade) som trivs i sandiga miljöer gynnas såklart av att täktområdet hålls öppet längre, då det efter avslutad verksamhet ganska snabbt växer igen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) anser att det är bättre att fortsätta bryta sand i denna redan befintliga täkt, än att börja bryta i nytt område.

31 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 106 (forts) Dnr Det framgår också av kommunens materialförsörjningsplan. Många sandoch grustäkter i har dessutom avslutats eller kommer att avslutas inom de närmsta åren, varför det finns ett behov av naturgrus. Tillståndstiden för brytning av berg borde begränsas till 20 år, främst för att nya förutsättningar kan råda då och det är rimligt att göra en ny prövning och bedömning av verksamheten inom en överskådlig tid. Om krossning och sortering ska tillåtas kl som bolaget ansökt om måste eventuellt ytterligare bullerberäkningar göras och åtgärder vidtas så att bullervillkoren klaras. Vid senaste bullermätningen som gjordes augusti 2017 uppmättes relativt höga ljudnivåer (49 db) vid en närliggande fastighet. Det kan accepteras dagtid när gränsvärdet är 50 db men ska verksamheten kunna tillåtas kl när 45 db gäller enligt naturvårdsverkets riktlinjer och gränsvärden i nuvarande tillstånd, bör man kunna redovisa vidtagna åtgärder för att sänka bullernivån. Bolaget har i sin komplettering som inkom till länsstyrelsen den 23 september 2019 visat att man är medveten om att ljudnivåerna enligt beräkningen är höga och åtar sig att vidta åtgärder i form av bullerdämpning via ex. upplag och att förkross och skutknack inte kommer att köras samtidigt MHN anser ändå att särskilt bulleralstrande verksamhet så som skutknackning, borrning och krossning i första hand ska utföras dagtid kl Vid behov och enstaka tillfällen kan sådan verksamhet bedrivas under andra arbetstider efter medgivande från tillsynsmyndigheten, och då under förutsättning att bullergränsvärdena innehålls. Största delen av materialet levereras till bolagets egen fabrik i Frillesås, där man har skiftarbete och kontinuerlig produktion, vilket inneburit att behov av extra transporter under bl.a. långhelger uppstått, då man inte kan lagra så stora mängder material på fastigheten i Frillesås. Att extra transporter och sortering sker under kvällar och helger ser MHN inte som ett stort problem, om bolaget försöker planera och styra verksamheten så att sådant inte ska behöva inträffa allt för ofta. Det är rimligt att villkor finns om att begränsa damning och att man i tillståndet är restriktiv med tidiga arbetstider då klagomål på damning och tidiga transporter förekommit för några år sedan. Beslutsunderlag Beslutsförslag daterad den 25 september Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 90. Prot. utdrag: halland@lansstyrelsen.se dnr: Miljö- och hälsoskyddsinspektör L Adolphsson

32 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 Dnr Yttrande över anmälan om ändring av avhjälpandeåtgärd 28 för Lassabackadeponin Beslut bilaga Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar om ajournering 5 minuter för att ledamöterna/ersättaren ska ha möjlighet att läsa igenom beslutsförslagen gällande Lassabackadeponin. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att förelägga, Samhällsutvecklingskontoret, org.nr: med följande försiktighetsmått: 1. Avhjälpandeåtgärden ska utföras i enighet med vad som angivits i anmälan samt ändringsanmälan om inte annat framgår av detta beslut. Alla ändringar ifrån vad som anmälts ska anmälas till Miljö- och hälsoskyddsnämnden senast sex veckor innan ändringen genomförs. 2. Förändringar av förutsättningar som kan uppstå under arbetets gång och som kan riskera att påverka sluttäckningens funktion och utformning ska anmälas till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i god tid dock senast sex veckor innan åtgärden vidtas. 3. Ett skriftligt egenkontrollprogram för att säkra kvalitéts- och utförandekontrollen av hela sluttäckningen samt förslag på opartisk och sakkunnig kontrollant, ska inkomma till Miljö- och hälsoskyddsnämnden senast tre månader innan arbetena med sluttäckningen påbörjas. 4. Gestaltningen av området får inte utföras så att sluttäckningens funktion riskerar att påverkas negativt. 5. För entreprenaden ska de riktvärden som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2004:15) om buller på byggplatser följas. 6. Befintliga byggnader inom deponiområdet ska gassäkras genom en kombination av kontroller i byggnaderna, tätning av byggnaderna samt åtgärder mot potentiella transportvägar för gas. 7. Dagvatten ut från parkeringen till Monarkdiket ska klara riktvärdena för utsläpp till dagvatten som anges i Dagvattenanvisningarna för Varbergs och Falkenbergs kommuner. 8. En plan ska redovisas för lokalt omhändertagande av lakvatten om det inte kan släppas till reningsverket på lång sikt. Planen ska innehålla alternativ lokalisering, tekniskt möjliga alternativ samt kostnader för vad som är miljömässigt motiverat. Redovisningen ska inkomma till Miljö- och hälsoskyddsnämnden senast sex månader efter att detta beslut vunnit laga kraft.

33 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr En provtagningsplats i anslutning till förbindelsepunkten mellan dräneringsledningen och Norra kuststammen ska installeras. 10. På grund av deponins närhet till Natura 2000-område ska behovet av platsspecifika riktvärden för utlakning från tillförda massor utredas. 11. Innan massor tas in på deponiområdet ska de kontrolleras i enlighet med vad som anges i kontrollprogrammet under försiktighetsmått Kontroller ska genomföras för att kvalitetssäkra tätskiktets funktion och att täthetskravet på 50 liter per kvadratmeter och år (50 mm/år) klaras. 13. Tekniska krav på tillförda massor ska ställas för att så långt det är möjligt begränsa infiltrationen i området utan konventionellt tätskikt. 14. Ett kontrollprogram för arbetena innan och under byggskedet ska redovisas till och godkännas av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Redovisningen ska ske i god tid före byggstart, dock senast sex veckor före byggstart. 15. I kontrollprogrammet för arbetena innan och under byggskedet ska den slutliga utformningen av deponiområdet redovisas innan anläggningsarbetena påbörjas. En etappvis redovisning kan accepteras. 16. Ett kontrollprogram för efterkontroll av lakvatten och sediment ska upprättas och godkännas av Miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kontrollprogrammet ska inkomma senast tre månader efter arbetena är slutförda. 17. Behovet av ytterligare stabilitetsutredningar ska utredas inför den slutliga utformningen av deponiområdet. Utredningen ska redovisas till Miljö- och hälsoskyddsnämnden i god tid, dock senast sex veckor, innan den slutliga utformningen påbörjas. 18. En slutrapport där bland annat en beskrivning av den exakta utformningen av fyllning/terrassering med höjdsättning av deponin, exakta lägen för ledningar, diken m.m. samt eventuella avvikelser från anmälan framgår, ska inkomma senast sex månader efter arbetena är slutförda. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen förelägger samtidigt Varbergs kommun, samhällsutvecklingskontoret, org.nr , att vidta följande försiktighetsmått i samband med avhjälpandeåtgärder under schakt samt ledningsarbeten på Lassabackadeponin: 1. Åtgärder ska vidtas i enlighet med vad som angivits i anmälan och vad man för övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Ett skyddsavstånd ska hållas till närliggande vattendrag vid uppläggning av de tillfälliga massorna så ytavrinning från massorna förhindras.

34 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr Ett kontrollprogram ska skickas in 6 veckor innan arbetena påbörjas. 4. Utförda arbeten ska redovisas i slutrapporten för åtgärderna av deponin. Detta beslut innebär att tidigare meddelat beslut MHN samt delegationsbeslut DB och upphävs och ersätts av detta beslut. Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beskrivning av ärendet Den 29 november, 2017 inkom Samhällsutvecklingskontoret med anmälan om avhjälpandeåtgärd och återvinning av avfall för Lassabackadeponin. Den 23 januari begärde Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen (MHF) in kompletteringar av anmälan. När samhällsutvecklingskontoret lämnade in anmälan var inte alla geotekniska undersökningar klara men när de blivit färdiga visade det sig att det inte var ekonomisk försvarbart och miljömässigt motiverat att kulvertera Lassabackadiket. Samhällsutvecklingskontoret kompletterade därefter anmälan efter de nya förutsättningarna och den inkom till MHF den 18 maj MHF har ingått i en arbetsgrupp tillsammans med andra förvaltningar och bolag gällande arbetet med avhjälpandeåtgärden av Lassabackadeponin mellan åren MHF har även använt sig av ett korttidsstöd från Statens geologiska institut (SGI) som innebär en kostnadsfri rådgivning inför handläggningen av detta anmälningsärende. Den 16 oktober 2019 inkom en ändringsanmälan gällande 1. Ändrat område som förses med tätskikt 2. Annan utformning av avskiljning gentemot järnvägen 3. Lakvattensystemet kommer att utformas på ett annat sätt än vad som angivits i den ursprungliga anmälan. Bakgrund Lassabackadeponin är en före detta kommunal deponi strax norr om Varbergs tätort. Deponering av olika typer av kommunalt avfall pågick mellan 1962 och En rad olika undersökningar har gjorts i området för att utröna vilka risker som är kopplade till deponin. Följande rapporter är de senaste som berör Lassabackadeponin och till stor del sammanfattar tidigare utredningar: Lakvatten och föroreningar vid Lassabackatippen utförd av Tyréns år 2016, Föroreningssituationen inom Lassabackadeponin utförd av Tyréns och reviderad , Riskbedömning Lassabackadeponin utförd av Tyréns och reviderades , Åtgärdsutredning Lassabackadeponin utförd av Tyréns , reviderad Lassabackadeponin är belägen strax norr om Varbergs tätort. Deponiområdet uppgår till totalt 19 ha och är en igenfylld havsvik. I väster angränsar området till Natura 2000-området Getteröns naturreservat och

35 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr den s.k. Bassängen respektive Dammen, i öster till Västkustbanan och i söder till Getterövägen. Mot norr markerar ytnära berg deponins nordligaste utsträckning. Genom deponin rinner Lassabackadiket, som inom deponiområdet rinner samman med Monarkdiket, vilket i sin tur mynnar ut i havet. På Lassabackadeponin finns ett naturrum (Naturrum Getterön), som är en av Varbergs största turistattraktioner och var Varbergs största besöksmål Där finns bland annat en naturstig och området är ett populärt fågelskådarområde. Varbergs ornitologiska förenings klubbhus ligger på området och föreningen bedriver sedan många år ringmärkning av fåglar. Området ska efter efterbehandlingen utgöra ett naturområde med möjlighet till rekreation, fågelskådning etc. Förhoppningen är att området blir mer attraktivt att vistas i och att fler människor besöker Naturrum och dess omgivning. Riskbedömning De skyddsobjekt som beskrivs i anmälan är människor som rör sig eller vistas inom området, markmiljö, djurliv i deponiområdet, Getteröns naturreservat, deponiområdets estetik och funktion i relation till planerat nyttjande. En riskbedömning av området i nuläget och i framtiden har utförts av Tyréns. Risken för påverkan på människor och djur som vistas i området idag bedöms som måttlig till hög. Risk finns för att exponeras för föroreningar om deponin lämnas som den ser ut idag, vilket kan ge hälsomässiga effekter på både kort och lång sikt. Risk finns även för skador på både människor och djur till följd av uppstickande föremål, förekomst av håligheter m.m. När det gäller deponiområdets landskapsbild bedöms risken som måttlig till hög. Avseende risken för påverkan på angränsande ytvatten- och naturmiljöer med Getteröns naturreservat via avrinnande lakoch ytvatten bedöms risken som måttlig både nu och i framtiden om inga avhjälpandeåtgärder vidtas. Med vidtagande av avhjälpandeåtgärder bedöms risken för påverkan på människor och djur samt på angränsande ytvatten- och naturmiljöer med Getteröns naturreservat bli låg. Val av avhjälpandeåtgärd För efterbehandling av Lassabackadeponin avses området täckas. Omfattning och utformning av täckningen har bedömts utifrån geotekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Täckningen avgränsas i väst och nordväst av Naturum och av Varbergs ornitologiska förenings klubbhus och i söder och sydväst av Lassabackadiket och Monarkdiket. I övrigt täcks hela deponin fram till järnvägen i öster och ängsmarkerna i norr. Lassabackadiket och Monarkdiket bedöms inte ekonomiskt och miljömässigt motiverade att täcka. Söder om dikena utförs enklare täckning för att skydda människor och djur mot exponering för deponimassor. Inom ramen för projekt Varbergstunneln kommer en ny godsbangård att anläggas längs Lassabackadeponins östra gräns. Anläggandet innebär att deponimassor kommer att behöva schaktas ur inom en del av det planerade området för godsbangården. Vidare kommer en tätskärm av bentonit att anläggas mellan deponin och godsbangården, för att förhindra att lakvatten från Lassabackadeponin sprids till järnvägsanläggningen och hamnar i avledningen av järnvägsdagvatten. Efter Varbergstunnelns genomförande återstår cirka 17,5 hektar av deponiområdet.

36 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr I den ursprungliga anmälan angavs att ett område på ca 10 hektar skulle sluttäckas och att ca 5 hektar av dessa skulle förses med tätskikt. I ändringsanmälan från den 16 oktober 2019 anges att hela sluttäckningsområdet ska förses med tätskikt. Tätskiktets yta blir då ca 10 hektar. Genom att ta hand om Trafikverkets deponimassor lokalt och sluttäcka dem på i princip samma sätt som de skulle sluttäckas på en annan mottagningsstation sparas koldioxidutsläpp som en följd av minskade transporter. Om kommunen tar emot Trafikverkets deponimassor på Lassabackadeponin ansvarar Trafikverket för anläggandet av sluttäckningen med tätskikt på det sluttäckningsområde som annars hade sluttäckts utan tätskikt. Därtill hårdgörs ett område på cirka 1 hektar i sydväst med asfalt och cirka 1 hektar i sydost (söder om Lassabackadiket och öster om Monarkdiket) täcks med minst 0,5 1 meter massor för att förhindra exponering för underliggande massor. Täckningens omfattning bedöms vara tillräcklig för att erhålla tillfredsställande riskreduktion i området. Detta bland annat med tanke på att riskerna kopplade till lakvattenläckage endast har bedömts som måttliga och att några negativa effekter på miljön till följd av lakvattenläckage från deponin inte har kunnat påvisas i Bassängen väster om deponiområdet. Kring Naturum och Varbergs ornitologiska förenings klubbhus är ytorna iordningställda med vägar, gräsmatta etc. för den befintliga verksamheten varför människor och djur inte bedöms exponeras för avfall i denna del av området på samma sätt som på deponin i övrigt. Tätskiktet kommer att begränsa infiltrationen till högst 50 mm/år. Tätskiktet avgränsas i öst av en tätskärm av bentonit som fungerar som skiljevägg mellan Trafikverkets spårområde och Lassabackadeponin. Eftersom tätskiktet kommer läggas ända ut mot bentonitskärmen bedöms det inte ansamlas några större mängder lakvatten längs skärmen. För att minimera risken för att tätskiktets funktion försämras om lakvatten står mot tätskiktets underdel läggs en ytlig lakvattenledning längs med bentonitskrämen. Med den nya utformningen (mer tätskikt och ytligare lakvattenledning längs bentonitskärmen) bedöms det avledas betydligt mindre mängder lakvatten. Längs resterande delar kommer tätskiktet att avgränsas av täta ytvattendiken (täckdiken) som effektivt avleder ytvatten som avrinner på ytan. De högsta grundvattennivåerna tycks förekomma i de norra delarna av deponin, varifrån grundvattnet tycks flöda ut mot förekommande ytvatten: Lassabackadiket i söder och sanka ängsmarker som utgör en del av den så kallade Bassängen (Farehammarsviken) i väst. Mot bakgrund av att inga iakttagelser av grundvattenläckage har gjorts i sluttningen längs deponins västra kant, samt att marklutningen i detta gränsland är sådan att en stor andel fallande nederbörd torde avrinna som ytvatten snarare än att infiltrera markytan, bedöms grundvattenflödet i denna riktning, i enlighet med tidigare undersökningar, begränsat jämfört med detsamma söderut. Sammantaget kommer täckningen medföra att lakvattenbildningen totalt reduceras med cirka 85 % inom det täckta området och med cirka % sett över hela deponiområdet, jämfört med nollalternativet. En del av det lakvatten som läcker ut från deponin kommer tas omhand, via lakvattenledning utmed spont längs deponins östra sida samt lakvattenledning mot ängsmarkerna i nordväst. Uppskattningsvis kommer

37 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr lakvattenbelastningen på omgivningen att minska med 60 % jämfört med nollalternativet. Omfattningen av täckningen innebär att Lassabackadiket och Monarkdiket lämnas öppna, vilket skapar en gräns för täckningen i söder. Dikena har bedömts som tekniskt svåra att kulvertera och kostnaden för kulvertering har bedömts att inte motsvara miljönyttan (Tyréns AB, 2018). En del av deponiområdes sydvästra del (sydväst om Monarkdiket) kommer även fortsättningsvis att nyttjas för parkeringsyta och cirka 1 hektar kommer att hårdgöras. Söder om Lassabackadiket och öster om Monarkdiket kommer cirka 1 hektar täckas med minst 0,5 1 meter massor, vilket som nämnts tidigare minskar risken för exponering för föroreningar vid vistelse i området. Beskrivning av avhjälpandeåtgärden Deponin kommer att formas, terrasseras, för att erhålla lämpliga släntlutningar. För detta åtgår stora mängder material eftersom deponiområdet både är stort och flackt. Släntlutningarna kommer generellt att variera mellan 1:5 och 1:20 (V:H). Vid täckning av en deponi bör släntlutningen generellt uppgå till minst 1:20 för att säkra vattenavrinningen från ytan. På cirka 10 hektar läggs ett tätskikt som kommer att utgöras av antingen en bentonitmatta, gummimembran typ EPDM eller plastgeomembran i form av t.ex. LLDPE med friktionsyta. För att säkerställa avrinning av ytvatten och hindra uppkomsten av en tryckgradient över tätskiktet läggs ett dräneringslager över terrasseringen och tätskiktet. Ytvattnet i dräneringsskiktet leds till recipient via täta ytvattendiken som i placeras med jämna mellanrum utmed slänter och i alla ränndalar (sänkor). Lämpliga avstånd mellan dikena på slänt kommer att bero på detaljutformningen av området och den slutliga släntlutningen. Dikena tätas i botten med tätskikt och förses med dräneringsledningar för effektivare vattenavledning. Ovanpå dräneringslagret läggs ett skyddstäckningslager. Total mäktighet över terrasseringsytan blir cirka 1,5 meter. För att inte belasta ängsmarkerna nordväst om deponin med förorenat lakvatten kommer detta att samlas upp i en lakvattenledning vid norra släntfoten. Lakvattnet kommer att pumpas till Norra kuststammen och ledas till reningsverket då detta vatten förmodas ha högt föroreningsinnehåll. Bedömningsvis kommer cirka m3/år behöva avledas till det kommunala avloppsreningsverket. Kommunen har fått ett godkännande från VIVAB angående mottagning av vattnet vid Getteröverket. Om förutsättningarna avseende lakvattenhanteringen förändras i framtiden kan ett lokalt omhändertagande behövas med den anläggning som krävs för det. Detta utreds separat om behov uppstår. Att kulvertera Lassabackadiket bedöms vara genomförbart men kostsamt, cirka 11,5 miljoner kronor. Den mängd lakvatten som skulle kunna vara möjlig att samla upp längs med Lassabackadiket vid en kulvertering kan överslagsmässigt uppskattas till cirka 10-20% av den totala lakvattenbildningen efter täckning vilket motsvarar mindre än 10% av den nuvarande totala lakvattenbildningen. Eftersom det inte bedöms ekonomiskt och miljömässigt motiverat att kulvertera Lassabackadiket och

38 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr Monarkdiket och med tanke på stabilitetsförhållandena i området, är det inte möjligt att täcka sydvästra och sydöstra delarna av deponiområdet (området söder om Monarkdiket). I sydvästra delen kommer dock cirka 1 hektar asfalteras och användas som parkeringsyta för Naturum, vilket minskar både infiltrationen av nederbörd jämfört med en grusad yta och risken för att exponeras för föroreningar. I sydöstra delen av deponiområdet (söder om Lassabackadiket och öster om Monarkdiket) täcks cirka 1 hektar med minst 0,5 1 meter massor som skydd för exponering. Gassäkring av byggnader sker genom kontroll och vid behov tätning av alla ingående och utgående ledningar. Det kan också bli aktuellt med gasavledning under tätskiktet för att förhindra gasansamling som kan innebära en risk för skador på tätskiktet. Naturum som ligger på Lassabackadeponin idag utgör ett av Varbergs mest populära utflyktsmål. Ambitionen är att området även i framtiden ska vara attraktivt att besöka varför deponin utformas med ett något böljande landskap. Beskriven utformning anger principerna för att uppnå funktionen med täckningen. Exakt utformning av fyllning/terrassering med höjdsättning av deponin och exakta lägen för ledningar, diken etc. kommer att bestämmas i detaljprojekteringen. Däremot kommer inte de övergripande principerna med täckning, tätskikt, dräneringslager, diken, ledningar, lakvattenuppsamling etc. att förändras. Utformningen kommer också att ses över i detalj i förhållande till de geotekniska begränsningarna i samband med detaljprojekteringen för att säkerställa att inga geotekniska risker föreligger. Åtgärdsutredning med riskbedömning Lakvattenavrinningen från hela deponiområdet har tidigare uppskattats till drygt 2 l/s, baserat på en bedömd grundvattenbildning på cirka 350 mm/år (Tyréns 2017). Avrinning sker mot angränsande ytvatten, där

39 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr lakvattenavrinningen uppskattningsvis fördelas på följande sätt: Cirka 40 % av den totala lakvattenavrinningen kan uppskattas ske mot Lassabackadiket innan sammanflödet med Monarkdiket, inklusive den blygsamma andel som bedöms avrinna mot dräneringsledningen längs järnvägen öster om deponin, då den idag bedöms ha nedsatt funktion. Drygt 20 % av den totala lakvattenavrinningen kan uppskattas ske mot Monarkdiket innan/efter sammanflödet med Lassabackadiket. Cirka 20 % av den totala lakvattenavrinningen avrinner bedömningsvis mot ängsmarkerna i nordväst. Knappt 20 % bedöms avrinna direkt mot Dammen och Bassängen. Dock mynnar Monarkdiket i Bassängen, vilket innebär att en betydande del av lakvattenavrinningen ändå når Bassängen. De geologiska förutsättningarna innebär, för deponiområdet norr om Lassabackadiket, naturliga barriärer för grundvattenflöde rakt norrut och i viss mån även västerut, där berget ligger nära markytan. Generellt ligger grundvattenytan tämligen djupt, omkring 3 6 meter under markytan. Inom ramen för aktuellt uppdrag har en översiktlig VA-utredning gjorts med avseende på möjligheterna att kulvertera Lassabackadiket och Monarkdiket. I nämnda utredning görs bedömningen att det är möjligt att kulvertera Lassabackadiket, och att detta skulle kräva en kulvert av dimension cirka 2600 mm. Att kulvertera även Monarkdiket bedöms under nuvarande flödessituation som praktiskt svårt och mycket kostsamt då det bedöms krävas cirka 2x2600 mm kulvertar eller motsvarande efter sammanflödet med Lassabackadiket. Det finns dock planer på att eventuellt omleda det dagvatten som idag leds till Monarkdiket direkt till hamnbassängen. Detta skulle innebära att flödet i Monarkdiket skulle reduceras kraftigt och det kvarvarande flödet skulle i stort sett enbart utgöras av flödet från reningsverket, som kan uppskattas till l/s. Detta gör förutsättningarna för en kulvertering av även Monarkbäcken mer gynnsam, då det bedöms räcka med en kulvert av dimension cirka 2600 mm även efter sammanflödet med Lassabackadiket. Även en sådan kulvertering är dock mycket arbetskrävande och kostsam, även om den bedöms vara möjlig. Vare sig Lassabackadiket eller Monarkdiket kan anses besitta ett högre skyddsvärde, mot bakgrund av att Lassabackadiket primärt utgör ett dagvattendike och Monarkdiket primärt avleder dagvatten samt renat avloppsvatten från reningsverket. Däremot utgör recipienten för dessa två artificiellt skapade vattenflöden ett skyddsobjekt med ett mycket högt skyddsvärde, nämligen Natura 2000-området Getteröns fågelreservat. Såväl fåglar som de organismer som dessa livnär sig på kräver skydd och kan exponeras genom att föroreningar når och inkorporeras i näringskedjan via spridning från deponiområdet. Nordväst om deponin breder ängsmarker ut sig och en del av dessa ingår i Natura 2000-området. Ängsmarkerna tar i dagsläget sannolikt emot en betydande andel lakvatten, delvis till följd av att dräneringsledningar längs järnvägen i öster satt igen. Föroreningspåverkan inom dessa ängsmarker är förhållandevis tydlig jämfört med Bassängen i sin helhet, med förhöjda halter av exempelvis petroleumkolväten (inkl. PAH), metaller fr.a. zink och koppar och PCB (Golder 2010). Dessa ängar utgör betesmark för boskap.

40 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr Tillgängliga sedimentprover är tämligen begränsade, men indikerar, såsom för jord, tydlig föroreningspåverkan åtminstone i de övre skikten ned till ett antal decimeters djup. Överskridande av MKM-riktvärden har konstaterats för en majoritet av identifierade provpunkter, med avseende på metaller, bensen och PCB. Föroreningsnivån förefaller vara högre i sedimenten i Lassabackadiket jämfört med sedimenten i Monarkdiket och sedimenten tycks generellt mer förorenade än jorden inom deponin. En trolig förklaring till detta är att Lassabackadiket tar emot dagvatten från ett stort tillrinningsområde som omfattar förorenade markområden. Således är det rimligt att anta att en betydande del av de påträffade föroreningarna i sedimenten kan komma från andra källor än deponin. Genomförda utredningar har inte indikerat några akuta ekotoxikologiska risker men långsiktiga miljöeffekter kan inte uteslutas. Genomförd undersökning i Monarkdiket väster om deponin, nära utloppet i Bassängen, visade på halter av framförallt PCB men även PAH, som bedömdes kunna medföra negativa effekter på akvatiska organismer vid längre tids exponering. Halterna bedömdes dock inte medföra akuttoxiska effekter på fisk (Medins, 2017). Samhällsutvecklingskontoret har tidigare tagit fram en åtgärdsutredning som presenterar fyra olika åtgärdsalternativ, A, B, C och D som jämförs med ett nollalternativ, där inga åtgärder görs. Tidigare anmälan pekade ut åtgärdsalternativ D som det lämpligaste alternativet eftersom bedömningen var att det gav en god och i sammanhanget tillräcklig riskreduktion till en försvarbar kostnad. Efter ändringsanmälan som inkom den 16 oktober 2019 kan det nya förslaget på genomförande mest liknas med alternativ A. Skillnaderna mellan det nya förslaget och alternativ A respektive D består i följande: - att spontlösningen ersatts av en bentonitskärm, - att lakvattenledningen utmed Lassabackadiket utgår, - att överföringsledningen (från lakvattenledningen i öster vid järnvägsanläggningen till Norra kuststammen) inte längre är aktuell. Beroende på vad uppföljande provtagningar visar kan det i ett senare skede bli aktuellt med en överföring till Norra kuststammen så att detta lakvatten kan ledas till reningsverket. Ytterligare en skillnad jämfört med alternativ D är att tätskiktet har utökats från 5 till 10 ha. Eftersom deponin korsas av Lassabackadiket och Monarkdiket försvåras täckningen av deponin. Dikena har branta slänter och det är därför inte lämpligt att belasta deponin med täckmassor alltför nära dessa branta slänter, med tanke på risker för skred. För att kunna täcka så stor del av deponin som möjligt skulle både Lassabackadiket och Monarkdiket behöva kulverteras. En fullständig täckning av deponin bedöms dock inte vara möjlig med hänsyn till de branta slänterna ut mot havet och tillhörande skredrisker om deponin belastas alltför nära dessa slänter. Vidare finns pågående verksamheter inom området vilket också försvårar en fullständig täckning. Samtliga åtgärdsalternativ bedöms innebära att den genererade lakvattenmängden reduceras påtagligt. Gemensamt för samtliga åtgärdsalternativ är också att utläckande lakvatten samlas upp och avleds vid deponins norra släntfot samt längs deponins östra sida, utmed planerad spont mot järnvägen. Det som främst skiljer åtgärdsalternativen åt är omfattningen av täckningen, omfattningen av tätskikt i täckningen samt

41 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr eventuella åtgärder i eller i anslutning till Lassabackadiket. Mot bakgrund av de måttliga riskerna för ytvattenrecipienten (Natura 2000-området) bedöms det inte vara miljömässigt eller ekonomiskt motiverat med en fullständig kulvertering av dikena som rinner genom deponin. Eftersom Lassabackadiket enligt redovisade bedömningar idag tar emot en betydande andel av lakvattenflödet, har diskussioner förts om det är motiverat att kulvertera Lassabackadiket och samla upp det lakvatten som rinner mot Lassabackadiket. Att kulvertera Lassabackadiket bedöms vara genomförbart men kostsamt, cirka 11,5 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 20 % av den totala kostnaden för åtgärdsalternativ C. Cirka 40 % av den totala lakvattenavrinningen bedöms under nuvarande förhållanden avledas till Lassabackadiket. Med en täckt deponi kommer dock den totala mängden lakvatten som bildas att bli mindre och med en mer effektiv lakvattenavledning längs deponins östra sidan (längs med planerad bentonitskärm) kommer även andelen som avrinner mot Lassabackadiket minska. Mängden lakvatten som avrinner mot Lassabackadiket kommer alltså minska till följd av övriga föreslagna åtgärder inom deponin. Den mängd lakvatten som skulle kunna vara möjlig att samla upp längs med Lassabackadiket vid en kulvertering kan överslagsmässigt uppskattas till cirka % av den totala lakvattenbildningen efter täckning vilket motsvarar mindre än 10 % av den nuvarande totala lakvattenbildningen. Mot bakgrund av detta bedöms kostnaden för kulverteringen inte kunna motiveras med endast miljönyttan. En kulvertering av Lassabackadiket medför sammantaget att en större del av deponin kan täckas, vilket reducerar lakvattenbildningen och risken för exponering av avfall. En kulvertering av Lassabackadiket innebär att ytterligare cirka 2 hektar av deponin kan täckas. Lakvatten kan separeras från dagvatten och omhändertas längs Lassabackadiket. De geotekniska förutsättningarna blir bättre med hänsyn till ökad stabilitet. Deponiområdet blir mer sammanhållet jämfört med idag, då Lassabackadiket och Monarkdiket skär deponiområdet på flera ställen. Dock finns risk för sättningar då kulverten kommer täckas med massor. Betydande sättningar skulle kunna äventyra kulvertens framtida funktion. Dessa sättningar bör dock gå att minimera med en måttlig täckning av kulverten. Det finns dock en viss osäkerhet avseende dessa sättningars storlek, och denna osäkerhet har vägts in i resonemanget avseende huruvida Lassabackadiket ska kulverteras eller ej. Om sättningar ska undvikas helt krävs exempelvis pålgrundläggning, vilket innebär en i stort sett fördubblad kostnad för kulverteringen. Den sammantagna bedömningen är att de olika fördelarna som är förknippade med en kulvertering inte är tillräckliga för att motsvara kostnaden för åtgärden. Kontrollprogram för massor med härkomst utanför deponiområdet Alla inkommande masstransporter ska kontrolleras okulärt med avseende på materialets utseende så att inget ovidkommande material av misstag tas in. Massornas ursprung ska vara dokumenterade. Massor ska vara provtagna och analyserade innan massorna mottas på deponin. Massorna kommer även provtas genom stickprovsprovtagning för att verifiera innehåll av olika ämnen. Beställaren genomför kontrollprovtagning för att verifiera erhållna uppgifter. Omfattningen av denna kontroll och även

42 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr omfattningen av den kontroll som kommer att krävas av entreprenör inför avlämnande av massor, fastställs i samband med detaljprojektering av åtgärderna. För mottagning av massor som härrör från områden utanför deponiområdet ska framräknade acceptanskriterier uppfyllas för massor som används under tätskiktet. Särskild kontroll kommer att ske av massor som klassificeras som lätt förorenade, så att de uppfyller framtagna acceptanskriterier och anvisas till/läggs på rätt plats på deponin i området med kommande tätskikt. För massor som används ovan eller utanför tätskiktet gäller riktvärden, så kallade acceptabla halter, enligt tabell 1 i anmälan. Dessa riktvärden har tagits fram i enlighet med bland annat Naturvårdsverkets handbok 2010:1 om avfall för anläggningsändamål. Kontrollprogram för massor med härkomst från deponiområdet Mängden deponimassor som Trafikverket schaktar upp för byggande av godsbangården har bedömts till m 3. Av dessa bedöms cirka 25% vara hushållsavfall och 75% är schaktmassor, betongrester, skrot och rivningsavfall. Massorna kommer att placeras och terrasseras på Lassabackadeponin utifrån hur de olika massorna bedöms utifrån föroreningsnivå, stabilitet och konstruktionsmöjlighet. Massorna kommer att läggas under ett tätskikt som anläggsenligt principer för Naturvårdsverkets riktlinjer för sluttäckning av deponin. Av anläggningslogistiska skäl kommer massorna tillfälligt lagras i hamnområdet innan de slutligen kan återföras till deponin. Övrig kontroll Ett detaljerat program med beskrivning av både beställarens och entreprenörens kontroll och provtagning, omfattning, provtagningsfrekvens etc. kommer att upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten inför arbetenas påbörjande. En checklista för innehåll i ett kontrollprogram redovisas i bilaga E i anmälan. Checklistan gör dock inte anspråk på att vara komplett. Allmän kontroll av arbetsområdet och dess närmaste omgivningar ska ske med avseende på nedskräpning, damning etc. Entreprenören ska genomföra egenkontroll säkerställa funktionen hos täckningen omfattandes bland annat skydds- och miljöronder, kontroll av inkommande massor, packningskontroll, tätskiktskontroll och kontroll av masshantering. En detaljerad plan med beskrivning av kraven på entreprenörens kontroll kommer att upprättas och lämnas in till tillsynsmyndigheten inför arbetenas påbörjande. Provtagning och analyser kommer förmodligen att fortgå efter projektets avslut och kommer vara en del i kontrollprogrammet för efterkontroll. En slutrapport kommer senast sex månader efter arbetets avslut att redovisas till tillsynsmyndigheten. I rapporten redovisas följande information, administrativa uppgifter, beskrivning av genomförda åtgärder, eventuella myndighetskontakter och beslut, redovisning över åtgärdat område på karta, sammanställning av mängder av olika massor som använts i utförandet, redovisning av utförd kontroll, beskrivning av vidtagna skyddsåtgärder, eventuella avvikelser från denna anmälan samt slutsatser.

43 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr Beskrivning av förberedande schaktarbeten samt anläggande av ledningsgravar enligt anmälan om avhjälpandeåtgärd i samband med åtgärder av Lassabackadeponin, daterad Den 4 juli, 2019 inkom anmälan om avhjälpandeåtgärd, enligt 28 FHM i samband med åtgärder av Lassabackadeponin, kompletteringar rörande förberedande arbeten omfattande schakt samt anläggande av ledningsgravar., Samhällsutvecklingskontoret avser att göra åtgärder för att förbättra täckningen av Lassabacka deponin. En anmälan, enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FHM), lämnades in i november 2017 och Miljö- och hälsoskyddsnämnden förelade att följa ett antal försiktighetsmått (Dnr , MHN 76). Det har framkommit att de förberedande projekteringsarbetena inte var tillräckligt väl beskrivna i den tidigare anmälan. I samband med att en parkeringsyta anläggs kommer schaktarbeten utföras och det kommer anläggas ledningar som kan påverka lakvattenrörelser inom området. Vid samtal med Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i maj 2019 framkom att önskemål finns om att en anmälan skulle lämnas in för att förtydliga delar kring schakt och ledningsgravar. Anmälan ska läsas som en komplettering till tidigare anmälan rörande frågor kring schakt av massor och hantering av länsvatten och ledningsgravar. Lassabacka är en nedlagd kommunal deponi strax norr om Varbergs tätort. Deponering av olika typer av avfall skedde mellan 1962 och Då området fyllts ut med allehanda avfall under en längre period är det svårt att förutse vilka föroreningar som kan förekomma på varje plats. Varbergs kommun, Samhällsutvecklingskontoret avser att förbättra täckningslagret med överskottsmassor från i huvudsak Varbergstunneln. Området kommer att moduleras och återställas så att riskerna för besökare, djur och natur minskar. Avsikten är att skydda människor, miljö och skapa ett attraktivt naturområde och utflyktsmål. Besöksparkeringen till Naturrummet ska utökas och få en tydligare utformning. Området runt parkeringen ska knytas samman med stråket längs Naturrummet med sin gestaltning. Antalet besöksparkeringar utökas till 94 stycken bilparkeringar och 5 stycken husbilsparkeringar. Asfaltsytan söder om besöksparkeringen planeras i framtiden att nyttjas som ställplatser för husbilar. För att uppnå tillräcklig stabilitet i parkeringsytan bedöms 0,2 meter till 0,6 meter massor, totalt cirka 3000 m 3, material behöver schaktas bort. Dagvatten från parkeringen kommer att ledas till ett dagvattenmagasin. Botten av dagvattenmagasinet kommer att ligga så lågt att det kan finnas en risk att länsvatten behöver avledas vid anläggandet. Inom området kommer även ett antal ledningar att grävas ner (vatten och spillvatten till toalettbyggnad, dagvatten hantering vid parkeringen samt ledningar för lakvatten). Vid anläggande av ledningsgravar finns en risk att avledningen av vatten ökar då infiltrerade material läggs intill ledningarna. Arbetarna

44 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr förväntas påbörjas hösten 2019 och hela projektet beräknas vara klart sommaren Slutrapport förväntas lämnas in september Nedan beskrivs vilka åtgärder som utförs för att minska risken för föroreningsspridning, hantering av så kallade hot spots samt vilken uppföljande kontroll som kommer att ske. Markarbetena är en del i åtgärdandet av deponin. Den nu aktuella parkeringsplatsen anläggs för att kunna te emot besökare till området samt för att minska infiltration av ytvatten inom området. Området ingår i den anmälan som tidigare lämnats in. Mängden massor uppgår till cirka 3000 m 3 från parkeringsytan och cirka 1500 m 3 från ledningsgravar/avloppsledningar. Då massorna fortsatt hanteras inom samma projekt bedöms/klassas massorna på samma sätt som övriga massor som kommer att flyttas runt. Schaktning Den nya parkeringsytan samt ytor för hantering av dagvatten kommer att schaktas ur och ersättas med rena material. Behovet av schakt varierar mellan 0,1 meter till 0,6 meters djup. Det förmodas ligga cirka 0,3 meter jord ovan utfyllningsmassorna/deponimassorna. Vid grävning sker okulär besiktning. Avfall med uppenbart biologiskt innehåll så som till exempel djurkadaver sorteras ut. Detta material kommer att lämnas till en godkänd mottagare. Övriga massor flyttas direkt till avsedd plats inom deponiområdet. Om man upptäcker så kallade hot spots med industriavfall, kemikalieavfall, oljedoft eller liknande kommer miljökontrollant tillkallas. Dessa massor kommer hanteras separat och efter provtagning bedömas om de kan läggas på deponin. Om massorna innehåller rinnande förorening läggs de i en tät container annars förvaras de vid parkeringsytan eller uppe på deponin väl avgränsat från annat material. Vid schaktning kommer nya brottytor skapas. Området återfylls med rena massor. Ytan asfalteras och dagvattensystem skapas. Det medför att infiltrationen i området minskar något. Då området asfalteras bedöms de nya brottytorna inte öka utlakningen inom området. Uppgrävda massor kommer att transporteras till avsedd plats på deponin. De massor som legat längst ner kommer att placeras underst och de massor som tidigare legat i ytan kommer att placeras överst. Vid behov kommer befintligt växtlager schaktas undan innan massorna placeras på platsen. Genom att placera tidigare skyddslager överst skapas ett skydd för massorna tills arbetena med återställandet att deponin påbörjas. Då deponiområdet ska åtgärdas och massorna kommer att placeras under täckningslagret bedöms den tillfälliga risken med lagring av massorna som låg. Massorna täcks med renare massor så att infiltrationen genom massorna är låg tills alla åtgärder är genomförda. Länshållning Vid grävning i botten av ledningsgravarna samt vid anläggandet av dagvattenmagasinet finns en risk att grundvatten kan tränga upp i schaktbotten. Länsvatten kommer att återinfiltreras inom området. Antingen leds vattnet till annan schakt eller så läggs en dräneringsledning i kanten av arbetsområdet. Vattnet silas då över befintlig gräsyta. Eventuella föroreningar återförs till källan eller fastnar i vegetationszonen. Ingen ökad förorening eller föroreningsspridning till tilliggande områden förväntas ske.

45 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr Om oljelukt eller oljeskimmer förekommer kommer miljökontrollant tillkallas och vattnet får inte återinfiltreras till provtagning visar om det är lämpligt. I botten och runt ledningar läggs grus och makadam. I detta material kan lakvatten ledas ut från deponin. För att förhindra utflöde av lakvatten via ledningsgravar kommer åtgärder vidtas antingen via gummidukar eller liknande för att förhindra inträngning av grundvatten eller via så kallade lerproppar med jämna mellanrum så att eventuellt grundvatten enbart kan röra sig några meter. Vattenledningar kommer att vara diffusionstäta så att föroreningar inte kan diffundera in i ledningarna. Grumling till diken I samband med grävarbeten och transport av massor i området finns en risk att grumling ökar i Monarkdiket på grund av ytavrinning. Om det via egenkontrollen noteras att grumling sker i Monarkdiket kommer de åtgärder som beskrivs i den tidigare anmälan att vidtas (anlägga parallella diken, använda sedimentskärm etc.). Dagvattenhantering Dagvattnet från parkeringen leds via oljeavskiljare och utjämningsmagasin till Monarkdiket. Ledningar och utjämningsmagasin kommer att läggas skyddat (gummiduk eller likvärdigt material, t.ex. Firestone EPDM Geomembran eller likvärdigt, tjocklek 1,14 mm, skarvar ska utföras av certifieras svetsare för gummidukar) så att eventuellt förorenat grundvatten inte kan blandas med dagvattnet. Det finns en backventil på utloppsledningen så att förorenat vatten från Monarkdiket inte kan tränga in i utjämningsmagasinet. Provtagningen kan ske efter utjämningsmagasinet för uppföljning av eventuella föroreningshalter i dagvattnet. Risken för spridning av lakvatten via dagvattenledningarna bedöms som låg. Egenkontroll och provtagning Arbetena kommer att följas och dokumenteras. Kontrollen kommer att ske i ett gemensamt kontrollprogram för samtliga arbeten. Kontrollprogrammet kommer att redovisas för tillsynsmyndigheten i god tid före arbetena påbörjas. Provtagning kommer ske av de massor som misstänks innehålla höga halter av föroreningar (så kallade hot spots). Massorna kommer att hanteras separat tills provresultat erhållits därefter beslut kring hur massorna kan hanteras. Massor med halter överstigande farligt avfall kommer att transportera iväg till godkänd mottagare. Hur massorna hanteras och bedöms beskrivs vidare i kontrollprogrammet. Kontrollprogrammet lämnas in 6 veckor före entreprenadstart. Provtagning av länsvatten kommer ske vid behov. Länsvatten kommer att återinfiltreras på platsen och ingen ökad spridning av föroreningar förväntas ske. Enligt beslut från Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) ska dagvattenutsläppen från parkeringen klara riktvärdena som anges i dagvattenanvisningarna för Varbergs och Falkenbergs kommuner. Den planerade anläggningen (oljeavskiljare och utjämningsmagasin) förväntas klara kraven. Uppföljande provtagning kommer att ske och resultaten bifogas i slutrapporten för åtgärderna av deponin. Utförda arbete kommer att redovisas i slutrapporten för åtgärder av deponin.

46 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr Beslutsunderlag Anmälan om avhjälpande åtgärd och återvinning av avfall, Sammanställning av bemötande av Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens Begäran om kompletteringar till anmälan, Lassabackadeponin, nedlagd deponi, fastigheten Getakärr 9:4 samt Sveriges geotekniska instituts Korttidsstöd- Anmälan om avhjälpandeåtgärd för Lassabackadeponin, Riskbedömning Lassabackadeponin, revideringsdatum Åtgärdsutredning Lassabackadeponin, revideringsdatum Föroreningssituationen inom Lassabackadeponin, revideringsdatum Miljöteknisk markundersökning Lassabackadeponin, Yttrande över sluttäckning Lassabackadeponin, VIVAB, SGI, Korttidsstöd-Anmälan om avhjälpandeåtgärd för Lassabackadeponin, Anmälan om avhjälpandeåtgärd enligt 28 FMH i samband med åtgärder av Lassabackadeponin, kompletteringar rörande förberedande arbeten omfattande schakt samt anläggande av ledningsgravar, Anmälan om kommande/planerad avvikelse från anmälan Anmälan om avhjälpande åtgärd och återvinning av avfall, Lassabackadeponin, Övervägande Lassabackadeponin är i praktiken en deponi även om det rent juridiskt blir ett förorenat område eftersom deponin avslutades innan år Av den anledningen anser MHN att sluttäckningen så långt det är möjligt ska ske i enlighet med förordning (2001:512) om deponering av avfall. MHN ser positivt på att överskottsmassor från projektet Varbergstunneln kommer att används i täckningskonstruktionen och att det bidrar till ett effektivt resursutnyttjande både material- och transportmässigt, i enlighet med avfallshierarkin. MHN instämmer i argumentet att återvinning av massor från projektet Varbergstunneln undviker användning av naturresurser eftersom material annars måste anskaffas från annat håll, vilket sannolikt skulle kunna innebära att jungfruligt material från täkter används. Transporter av massor bedöms bidra stort vad det gäller koldioxidutsläpp. Att återvinna massorna från projekt Varbergstunneln i täckningskonstruktionen på Lassabacka beräknas innebära betydligt lägre koldioxidutsläpp än om massorna omhändertas på annan mottagningsanläggning. I Naturvårdsverkets vägledning 2010:1 anges att en praxis har utvecklats genom domar i miljööverdomstolen. Denna praxis innebär att massor som är förorenade upp till nivåer som motsvarar generella riktvärden för förorenade områden vid mindre känslig markanvändning (MKM) kan användas i sluttäckning ovan tätskikt. Naturvårdsverket anser i vägledningen att det finns skäl att frångå denna praxis utifrån dåvarande kunskapsläge. En sluttäckning av en deponi innebär alltid att den aktuella

47 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr tillsynsmyndigheten gör en platsspecifik bedömning av området. Med tanke på deponins utformning, lokalisering och framtida användning anser MHN att riktvärdena för känslig markanvändning (KM) är ett lämpligare riktvärde än MKM. Detta på grund av att halterna för KM är framtagna så att t.ex. markanvändningen inte begränsas och att exponerade grupper, så som barn, vuxna och äldre, ska kunna leva inom området under en livstid. De föreslagna riktvärdena för massor ovan och utanför tätskiktet motsvarar i stort riktvärdena för KM. MHN bedömer därför att de föreslagna riktvärdena ger tillräckligt skydd för människors hälsa och miljö med tanke på framtida markanvändning. I ändringsanmälan från 16 oktober 2019 framgår att det nu finns ekonomisk möjlighet att låta täcka hela sluttäckningsområdet med tätskikt. MHN uppfattar det som att mängden lakvatten som uppkommer i avfallsmassorna blir mindre när hela sluttäckningsområdet nu förses med tätskikt. MHN ser det som positivt att ett större område förses med tätskikt. Om lakvattenbildningen minskar reduceras även riskerna för föroreningsspridning. Det är dock fortfarande motiverat med uppföljande provtagningar på lakvattnet. Beroende på vad resultaten från provtagningarna visar kan det bli aktuellt att istället leda vattnet till reningsverket. MHN anser att det är av största vikt att anläggandet av de olika skikten i sluttäckningen kvalitetssäkras och genomförs så att funktionen säkerställs för att infiltrationen i sluttäckningen begränsas till max 50 mm/år. Detta är extra viktigt eftersom det, såvitt nämnden förstår, kan vara svårt att kontrollera täthetskravet på maximal infiltration av 50 mm/år i efterhand. I anmälan uppges bentonitmatta, gummimembran (EPDM) eller plastgeomembran (t.ex. LLDPE med friktionsyta) som lämpliga materialval för tätskiktet. MHN är av uppfattningen att något av dessa alternativen bör användas för att uppnå bästa möjliga funktion. Inom ramen för projekt Varbergstunneln kommer massor att schaktas ur i den östra delen av deponiområdet där nya bangården kommer att vara placerad. Dessa massor kommer i mesta möjliga utsträckning att återanvändas under tätskiktet vilket är i linje med tidigare resonemang om effektivt resursutnyttjande och lokal återanvändning. Det bör dessutom vara acceptabelt ur risksynpunkt att dessa lätt förorenade massor placeras under tätskiktet vilket i sig resulterar i en begränsning av både infiltration och exponeringsrisk. Ett kontrollprogram inför byggskedet ska upprättas i god tid innan byggstart men minst sex veckor innan. I kontrollprogrammet ska det bland annat framgå en plan på hur etappindelning ska genomföras och som visar hur man säkerhetsställer att rätt massor kommer till rätt plats och särskiljs om de tas in till området efterhand. Det ska även framgå hur schaktmassor från kommunala projekt kontrolleras. Provtagningen ska ske avseende totalhalt och lakegenskaper, det ska även framgå val av parametrar och en provtagningsplan. De olika skyddsåtgärderna under arbetets gång så som inhägnad, damning, rutiner för olyckor och läckage ska också redovisas. I kontrollprogrammet ska det även beskrivas hur lakvattnet kontrolleras med avseende på flöde, kvalité och föroreningsinnehåll.

48 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr När anmälningsärendet är avslutat kommer MHN att öppna ett tillsynsärende över deponin. I Förordning (2001:512) om deponering av avfall anges att under deponins efterbehandlingsfas ska verksamhetsutövaren se till att det i minst 30 år eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer vidtas de åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. I och med att sluttäckningen, så långt det är möjligt, ska ske i enlighet med förordning 2001:512 ska ett kontrollprogram upprättas för provtagning av lakvatten och sediment för att kunna mäta effekterna av sluttäckningen. MHN anser att de åtgärder som är beskrivna i anmälan tillräckliga för tillfället men beroende på vad fortsatta provtagningar visar eller om förutsättningarna ändras kan MHN komma att kräva vidare åtgärder för att begränsa lakvattenpåverkan och transport av sediment t.ex. genom en kulvertering, överföringsledning till reningsverket eller annan åtgärd. Pågående klimatförändringar förväntas i framtiden ge högre havsnivåer, vilket också innebär högre grundvattennivåer i detta kustnära landskap. Täckningen kommer motverka framtida risker för erosion av deponiytan. En högre havsnivå kan innebära en generellt ökad erosion av slänter ut mot havet. I framtiden kan därför MHN komma att kräva klimatskyddande åtgärder i samband med stigande havsnivåer. MHN förutsätter att projektet för sluttäckningen av Lassabackadeponin och projektet för Varbergstunneln utförs i samråd för att undvika att projekten hamnar i konflikt med varandra. MHN anser även att det är av största vikt att den slutliga utformningen av området inte får utföras så att tätskiktets funktion riskerar att påverkas negativt. Hamn- och gatuförvaltningen framför i sitt yttrande att de tillstyrker anmälan om projekteringen av sluttäckningen tar hänsyn till förslaget för utformningen så att inte förverkligandet av förslaget försvåras, även om beslutet om utformningen ännu inte är fattat. MHN bedömer att sluttäckning kan delas in i två projekt, ett för sluttäckningens konstruktion och ett för deponins slutliga utformning. Nämnden gör ingen bedömning av utformningen av deponin utan endast av hur sluttäckningen ska utföras för att minska påverkan på människors hälsa och miljö. Eftersom MHN inte bedriver tillsyn över 7 kap. i miljöbalken förutsätter nämnden att arbetet med gestaltningen sker i samråd med länsstyrelsen och kommunekologen avseende naturfrågor. En beskrivning och bedömning av bentonitskärmens funktion anses höra hemma i Trafikverkets anmälningsärende om schaktarbeten och mer om detta finns att läsa på ärende dnr: MHN bedömer att åtgärder och kontroller i stort kan utföras i enlighet med anmälan om avhjälpandeåtgärd i samband med schakt- och ledningsarbeten på Lassabackadeponin, daterad

49 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr Samråd Anmälan för avhjälpandeåtgärd och återvinning av avfall skickades ut för yttrande till Länsstyrelsen, Hamn- och gatunämnden, Stadsbyggnadsnämnden, VIVAB, Varbergs Ornitologiska förening, Naturum Getterön samt Naturskyddsföreningen. Stadsbyggnadsnämnden och Länsstyrelsen har inte yttrat sig. Naturskyddsföreningen i Varberg valde att avstå från att bedöma innehållet i anmälan. Däremot kommer de att återkomma när utformningen av Lassabackas ytskikt ska beslutas. De utgår även från att de planer (som de i Naturskyddsföreningen varit med att planera) kommer att vara dem till del framöver. Naturum Getterön och Varbergs Ornitologiska förening (VOF) har inkommit med samma yttrande, deras yttrande handlar om gestaltningen av deponin då den är sluttäckt. Sammanfattningsvis trycker Naturum och VOF på tre saker, nummer ett är att förutsättningarna för den befintliga publika verksamheten ska bibehållas, nummer två är att förutställningarna för den befintliga föreningsverksamheten ska bibehållas och nummer tre är att den biologiska mångfalden på Lassabackadeponin ska bibehållas alternativt återskapas. Hamn- och gatuförvaltningen har inkommit med yttrande som även det framförallt gäller gestaltningen av området. De tillstyrker anmälan under förutsättning att återställningen av deponiområdet till naturmark ska genomföras med stor hänsyn till omgivningens höga naturvärden, återställningen sker utifrån områdets strategiska läge i staden och dess grön struktur, återställningen sker utifrån Naturum Getterön, VOF m.fl organisationer så att de har möjlighet att utveckla sina verksamheter, att hamn- och gatuförvaltningen får fortsätta ha en aktiv roll under den fortsatta projekteringen, att projekteringen av sluttäckningen tar hänsyn till förslaget för utformningen som togs fram under en workshopserie under 2017 med inblandade intressenter så att inte förverkligandet av förslagen försvåras av sluttäckningen även om beslutet om utformningen ännu inte är fattat, att ett mindre område norr om parkeringen planteras med buskar redan innan sluttäckningen påbörjas som en kompensationsåtgärd, att Lassavägen och Kattegattleden får tillfälliga vägar genom området under hela byggnationen samt att planeringen av byggnationen sker i samråd med Naturum och VOF. Vatten & Miljö i Väst AB (VIVAB) har inkommit med yttrandet om att de är berörda av sluttäckningen eftersom lakvatten från deponin planeras att ledas till Getteröverket. Lakvattnet som ska skickas till Getteröns reningsverk kommer gå i en ledning dit. Provtagningsplats i anslutning till förbindelsepunkten måste installeras. Ett kontrollprogram för provtagningen måste upprättas i ansökningshandlingarna. Flöde och provtagning på lakvattenkvalitén bör ingå i kontrollprogrammet. Om det skulle komma att bli förbjudet att ta emot lakvatten till Getteröns reningsverk i framtiden så måste det finnas alternativ rening på det insamlade lakvattnet i framtiden. Plats för detta bör man planera för i nuläget. I övrigt, vad det gäller förslag till avhjälpande åtgärder ligger ett

50 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 107 (forts) Dnr omfattande utredningsarbete bakom och VIVAB har inga synpunkter på framtagna åtgärdsförslag. MHN begärde att Samhällsutvecklingskontoret skulle bemöta VIVABs yttrande och i det redovisades följande: I samband med detaljprojekteringen kommer att projektera provtagningsplats och upprätta kontrollprogram i samråd med VIVAB. Lassabackadeponiområdet är utpekat som ett viktigt rekreationsområde i Varbergs grönstrategi (antagen av kommunfullmäktige 2013) och på platsen ligger Getteröns naturum som är ett av Varbergs största besöksmål. Eftersom besökstrycket är stort på området är det ingen lämplig plats för rening av lakvatten. Men som det står i åtgärdsutredningen (Åtgärdsutredning, Lassabackadeponin, Varberg, ) är det möjligt att det på längre sikt kan komma krav eller önskemål om att reningsverket i framtiden inte ska ta emot lakvatten. Därför är det som VIVAB skriver viktigt att ha en plan för det. I samband med detaljprojekteringen kommer Varbergs kommun att titta vilka metoder för rening som kan vara lämpliga och säkerställa att det finns plats för de reningsanläggningar som skulle kunna komma ifråga i framtiden. Uppgifterna i ändringsanmälan från den 16 oktober 2019 har skickats till länsstyrelsen för yttrande. Inga synpunkter har inkommit till MHN. I övrigt har MHN gjort bedömningen att uppgifterna i ändringsanmälan inte är av sådan karaktär att den behöver skickas ut för yttrande till övriga instanser. Information Beroende på hur sluttäckningens slutliga utformning blir, bör kontakt tas med Länsstyrelsen för att säkerställa att inte ny prövning enligt 7 kap. miljöbalken krävs. Skulle någon ny påverkan på naturreservatet framkomma, t.ex. fågeltorn, beskogning eller belysning, i samband med den slutliga utformningen kan det komma att krävas en ny prövning. Beslutsunderlag Miljö- och hälsoskyddsnämndens arbetsutskotts protokoll från den 7 oktober 91: Prot. utdrag: Vatten & Miljö i Väst AB, Box 110, Falkenberg Varbergs Energi, Box 1043, Västkustvägen 50, Varberg Varbergs ornitologiska förening, info@vof.nu Naturum Getterön, Lassavägen 1, Varberg Naturskyddsföreningen, helen_bjorklund@telia.com Länsstyrelsen i Hallands län, halland@lansstyrelse.se Hamn- och gatuförvaltningen Kommunstyrelsens förvaltning Trafikverket, Projekt Varbergstunneln, Baggens gränd 1, VARBERG

51 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 108 Dnr Yttrande över anmälan enl. 28 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd om att utföra schaktning vid Lassabackadeponin inför byggnation av ny bangård Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att förelägga Trafikverket, org.nr: med följande försiktighetsmått: 1. Åtgärder och kontroller ska utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits i anmälan daterad Vid tveksamheter ska arbetet upphöra och samråd ske med Miljö- och hälsoskyddsnämnden. 2. Arbetena ska ske i nära dialog med kommunens projekt för sluttäckningen av Lassabackadeponin. 3. Lagring av massor i hamnområdet ska ske utan risk för föroreningsspridning till omgivningen. 4. Transport av massor ska ske på sådant sätt att damning, spridning av föroreningar och nedskräpning inte uppkommer. 5. En grovsortering av uppenbart farligt avfall ska ske innan massorna körs till hamnområdet. Farligt avfall ska transporteras till en godkänd mottagningsanläggning. 6. Kontrollplanen ska inkomma till Miljö- och hälsoskyddsnämnden minst 1 vecka innan arbetena påbörjas. Beslutet är fattat med stöd av 26 kap. 9 och 21 miljöbalken och med hänvisning till 2 kap. 3 och 7 samt 26 kap. 22 miljöbalken. Detta beslut ska gälla omedelbart även om det överklagas i enlighet med 26 kap 26 miljöbalken. Beslutet kan överklagas till Länsstyrelsen i Hallands län, se information nedan. Beskrivning av ärendet Lassabackadeponin är en f.d. kommunal deponi strax norr om Varbergs tätort. Deponering av olika typer av kommunalt avfall pågick under knappt 20 år, från 1962 till Inom delar av deponin planeras för att anlägga en ny bangård och inför detta arbete krävs schaktning och överskottsmassahantering av deponimassor. Inom Lassabackadeponin finns det även områden som inte är utfyllda med deponimassor utan består av rena massor.

52 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 108 (forts) Dnr Föreliggande anmälan enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt miljöprövningsförordningen (2013:225) kap pkt gäller således schaktning inför byggnation av ny godsbangård samt lagring som en del av att samla in avfall i syfte att användas för bygg- och anläggningsändamål. Schaktningen kommer till övervägande del genomföras i deponerade massor innehållande hushålls-, bygg-, industri-, slakt- och sjukhusavfall. Syftet med anmälan är att säkerställa att planerade schaktarbeten genomförs på ett sådant sätt att hälsorisker för de som arbetar inom området minimeras. Syfte är även att beskriva kontroll som planeras att utföras i samband med schaktarbeten och masshantering för att minimera omgivningspåverkan vid planerat markarbete. Arbetena kommer att ske i nära samarbete med projektorganisationen för sluttäckningen av deponi Lassabacka. Lassabackadeponin sträcker sig från Getteröbron i söder och ca 1,5 km norrut längs med järnvägen. Avfallet i Lassabackadeponin utgörs av hushållsavfall, industriavfall, byggavfall, sjukhusavfall och slakteriavfall. Norr om det aktuella området utgörs jorden generellt av lös lera med mäktigheter över m i norr (km till ). Söderut utgörs geologin av berg i dagen eller friktionsjord på ytligt berg. Vidare (från km ) består området återigen av lös lera med mäktigheter överstigande m samt av avfall vid Lassabackadeponin (km till ). I Lassabackadeponins sydöstra hörn är jordmäktigheten till berg ca 25 meter. Avfallets mäktighet varierar mellan 2 och 3 meter men en mäktighet på upp till 8 meter kan förekomma i de östra delarna mot järnvägsområdet. Avfallet underlagras av naturliga jordlager såsom lera och silt på berg. Enligt den riskbedömning som tagits fram för Lassabackadeponin ligger grundvattenytan 3-6 meter under markytan inom deponin. Det lakvatten som avleds från deponin uppges vara ca 2.3 liter/s. Avrinning sker mot närmsta ytvatten vilket är Lassabackabäcken, Monarkdiket samt diffust ut till havsbassängen. Inom ramen för föreliggande projekt kommer urschaktning av deponimassor att ske inom det område där den nya bangården planeras. Se ungefärlig lokalisering för aktuella schaktarbeten i Figur 2 nedan. Schaktning kommer att utföras i både deponimassor och andra massor. Uppskattat schaktdjup varierar mellan 0,8-6,5 meter.

53 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 108 (forts) Dnr Schaktområdet gränsar i väster mot den del av deponin som planeras att sluttäckas. I öster gränsar schaktområdet mot befintlig järnväg. I de västra delarna som angränsar mot den del av deponin som ska sluttäckas kommer spont installeras. Installation och utformning av sponten sker i nära samråd med projektorganisationen för sluttäckningen av resterande del av deponin. För en mer detaljerad beskrivning av spontens utformning, se avsnitt Utformning tätande konstruktion mot Lassabackadeponin samt rapport TEM I övrigt kommer schakt utföras med schaktslänter på 1:1,5. Inom vissa delar kan det även bli aktuellt med zonschakt, dvs schakt med direkt återfyllnad i mindre etapper, beroende på markens geotekniska egenskaper. I det fall deponimassor belägna närmast järnvägen inte kan schaktas bort av stabilitetsskäl kommer detta dokumenteras och åtgärdas i kommande planerade arbeten. Som en del i sluttäckningsarbetet kommer massor och avfall som hanteras inom arbetena och som omfattas av denna anmälan att läggas på den del av deponin som ska sluttäckas. Urschaktade massor sorteras i syfte att särskilja jordmassor från avfall. Tillvägagångssättet för denna sortering framgår av avsnitt Klassificering. De massor som legat längst ner i deponin kommer att placeras underst och de massor som tidigare legat i ytan kommer att placeras överst i den del av deponin som ska sluttäckas. Vid behov kommer befintligt växtlager

54 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 108 (forts) Dnr schaktas undan innan massorna placeras på avsedd plats inom den del av deponin som ska sluttäckas. Genom att placera det ursprungliga skyddslagret överst skapas ett skydd för massorna tills arbetena med själva sluttäckningen påbörjas. Då deponiområdet ska åtgärdas genom sluttäckning och de lagrade massorna kommer att placeras under ett täckningslager bedöms den tillfälliga risken med lagring av massorna som låg till obefintlig jämfört med dagens förhållanden. Massorna täcks med renare massor så att infiltrationen genom massorna är låg tills alla åtgärder är genomförda. För att täcka de massor som lagts upp i området kommer Trafikverket att i överenskommelse med projektet för sluttäckningen tillse att med ett tätskikt sluttäcka området och anpassa detta efter de planer som finns för själva sluttäckningen. Detta kommer innebära en miljönytta med mindre transporter och att deponin täcks inom ett större område. Genom att deponimassorna tas omhand lokalt och sluttäcks på i princip samma sätt som de skulle sluttäckts på en mottagningsstation flera mil bort sparas stora mängder koldioxidutsläpp som en följd av minskade transporter. Trafikverket kommer att anlägga sluttäckning med tätskikt på det sluttäckningsområde som annars hade sluttäckts utan tätskikt. På så vis uppnås en bättre helhetslösning. Ändringen medför att lakvattenbildningen från sluttäckningsområdet minimeras och riskerna för föroreningsspridning till närområdet minskar. Denna hantering och omhändertagande av massorna kommer således att skapa ett dubbelt värde ur miljöhänseende då massorna kan nyttjas i närområdet och Lassabackadeponin får ett mer omfattande skydd i framtiden än vad som annars skulle varit fallet. Utformning tätande konstruktion mot Lassabackadeponin I systemhandlingen redovisas ett förslag på en bärande stödkonstruktion med tätande funktion i gränsen mellan Lassabackadeponin och kommande bangård. Förslaget innefattande en bakåtförankrad stålspont (där långa bakåtförankrande stag installeras in under deponin). Enligt förslaget installerades stålsponten av konstruktionsskäl ner till stort djup för att klara en framtida uppfyllnad av deponin i direkt anslutning till sponten. Den föreslagna lösningen är kopplad till stora risker som kan påverka spontens framtida funktion både som stödjande funktion för nya deponimassor och som tätande funktion. Riskerna utgörs bland annat av framtida sättningar som kommer att utbildas i den höjda deponin som då kommer att snedbelasta de installerade stagen. Under förprojekteringen (systemhandlingen) var inte handlingarna för terrasseringen av Lassabackadeponin projekterade/bestämda vilket medförde att förslaget för stödfunktionen baserades på då gällande antagande om ett önskemål om en framtida fyllnadshöjd i deponin. I samband med pågående projektering finns förutsättningar för att bestämma dessa nivåer exakt i samråd med den också pågående projekteringen av deponin vilket ger helt andra förutsättningar för att dimensionera den framtida uppfyllnaden i gränsen mot järnvägen. Projekt Varbergstunneln avser att ersätta den föreslagna spontens tätande funktion med en tätskärm bestående av bentonit, se Figur 3. Tätskärmen installeras ner i lera (som utgör en tät naturlig barriär) alternativt till berg

55 Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 108 (forts) Dnr (där djupet till berg är litet). Att anlägga en tät skärm har flera miljö- och tekniska fördelar. En tät skärm av bentonit är tätare jämfört med en stålspont som inte är helt tät. Vidare är underhållet av en tät skärm av bentonit mindre då den heterogena miljön i deponin kan påverka en stålspont negativt vilket kan medföra ett större läckage i framtiden samt kortare livslängd. Den föreslagna tätskärmen är inte känslig för sättningar. För den del som avser den stödjande funktionen för framtida uppfyllnad så kommer denna del istället att utföras med slänt som följer gällande riktlinjer för avslutning av deponier. Slänten medför en mycket lägre kostnad samt kräver inget underhåll. Lakvattenhanteringen med krav på att separera vattnet mellan deponi och järnväg i separata ledningar på vardera sida av tätskärmen kvarstår som i ursprungligt förslag. Trafikverket ansvarar för att projekteringen av lakvattenledningen längs med bentonitskärmen utförs i enlighet med s instruktioner. Föreslagen konstruktionslösning är förankrat hos kommunen och projektörerna för sluttäckningen av Lassabacka. Föroreningssituation Nedan redovisas i korthet resultaten från de undersökningar som Golder genomförde under hösten 2018 och som kan anses som mest relevanta för de arbeten som omfattas av denna anmälan. Undersökningarna innefattade skruvborrning, provgropsgrävning samt installation av grundvattenrör inkl. provtagning av grundvatten där deponiområdet utgjorde en del av det totala undersökningsområdet. Skruvborrningar utfördes i totalt 39 stycken provpunkter, varav 11 stycken inom deponiområdet. Placeringen av dessa framgår av resultatrapporten. I fem av dessa installerades grundvattenrör ner till överkant av underliggande lera. Samtliga borrpunkter skruvborrades till tät lera och jordproverna uttogs i halvmetersintervall om inte jordlagerföljd eller andra intryck föranledde annan indelning. Provtagning av jord ur provgrop utfördes som ett komplement till skruvborrningarna i nio stycken provgropar där åtta av dessa grävdes inom deponiområdet. Provgroparna grävdes som så kallade sökschakter (ca 1,5x6 meter) för att ge mer representativa jordprover. Varje sökschakt delades upp i två delar om tre meter. Syftet med provgropsgrävningarna var