KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

Transkript

1 KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q4 2018

2 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB (organisationsnummer ) och Carnegie Investment Bank AB (publ) (organisationsnummer ) med dotterbolag. Rapporten avser förhållanden per den 31 december 2018 om inte annat särskilt angivits. Carnegie Holding AB är ett rent holdingbolag och verksamheten bedrivs i Carnegie Investment Bank AB med dotterbolag. Nedan används termerna Carnegie eller Koncernen för Carnegie-koncernen. Banken används för Carnegie Investment Bank AB. Rapporten redovisar information om Carnegies kapitalbas, kapitaltäckning och likviditet i enlighet med Pelare 3 i kapitaltäckningsregelverket. Uppgifterna lämnas periodiskt enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2010:7, 2014:12 och 2014:18 KAPITALTÄCKNINGSREGLERNA Kapitaltäckningsreglerna är indelade i följande tre pelare: Pelare 1 Grundläggande kapitalkrav Det grundläggande kapitalkravet uttrycker lagstiftarens uppfattning om hur stor kapitalbas en bank måste ha i förhållande till de risker banken tar. Ett företag ska vid varje tidpunkt ha en kapitalbas som minst motsvarar summan av kapitalkraven för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Kapitaltäckningskvoten, det vill säga kapitalbasen dividerat med kapitalkravet, ska därmed överstiga 1. Pelare 2 Riskbedömning Regelverket ställer krav på att företagen ska ha en tillfredsställande hantering och bedömning av risker. Instituten ska se till att dess risker inte medför att förmågan att fullgöra sina förpliktelser äventyras. För att uppfylla detta krav ska företagen ha processer och metoder som gör det möjligt att fortlöpande värdera och upprätthålla kapital och likviditet som till belopp, slag och fördelning är tillräckligt för att täcka arten och nivån på de risker som de är eller kan komma att bli exponerade för. Processen kallas intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). Alla väsentliga risker ska identifieras, mätas och rapporteras i IKLUprocessen, inklusive risker som inte hanteras under Pelare 1. Detta innebär att instituten förväntas hålla en större kapitalbas än den miniminivå som Pelare 1 specificerar. Pelare 3 Informationskrav I kapitaltäckningsreglerna ställs krav på att instituten årligen ska offentliggöra omfattande information om risker, riskhantering och kapitalkrav. Därutöver ska information om kapitaltäckning och likviditet lämnas minst fyra gånger per år, vilket görs med denna rapport. Mer information om regelverket finns på

3 KAPITALBAS OCH KAPITALKRAV Carnegies förmåga att bedöma och hantera risker och att samtidigt hålla en tillräcklig kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser är avgörande för Koncernens långsiktiga lönsamhet och utveckling. Carnegie ska upprätthålla en kapitalbas som är tillräcklig för att täcka samtliga risker samt bedriva och utveckla verksamheten. KAPITALBAS Kapitalbasen ska fungera som en buffert mot förluster som kan uppkomma till följd av de risker Koncernen kan bli utsatt för samt täcka behoven för att bedriva och utveckla verksamheten. Kapitalbasen består av primärkapital, som främst utgörs av det egna kapitalet. Kapitalinstrument och tillhörande överkursfond Balanserade vinstmedel samt reserver Övrigt totalresultat -109 Kärnprimärkapital före avdragsposter Immateriella -3-3 Goodwill -27 Uppskjuten skattefordran Ytterligare värdejustering Direkta och indirekta innehav av kärnprimärkapitalinstrument -331 Belopp som överstiger tröskelvärdet på 15% -72 Kärnprimärkapital Primärkapitaltillskott Primärkapital Supplementärkapital (förlagslån) Kapitalbas för kapitaltäckningsändamål

4 KAPITALKRAV Kapitalbasen ska minst motsvara summan av kapitalkraven för kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk. Kapitaltäckningsregelverket ger företagen möjlighet att välja mellan olika metoder när de beräknar storleken på den kapitalbas som behövs för att möta förluster som beror på de kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker som företagen utsätter sig för. Carnegie tillämpar följande metoder: Kreditrisk schablonmetoden för beräkning av kreditrisk och den fullständiga metoden för finansiella säkerheter. Marknadsrisk Finansinspektionens standardiserade modell. Operativ risk basmetoden som innebär att kapitalkravet beräknas till 15 procent av ett genomsnitt av de tre senaste årens rörelseintäkter. Kreditrisk Risker i handelslagret 6 6 Valutarisk Operativ risk Kapitalkrav KAPITALTÄCKNING Kapitalbas Primärkapital Kärnprimärkapital Kapitaltäckningsgrad (%) 24,2 % 24,5 % Primärkapitalrelation (%) 24,2 % 24,5 % Kärnprimärkapitalrelation (%) 24,2 % 24,5 % Institutspecifikt buffertkrav 8,6 % 8,7 % varav krav på kapitalkonserveringsbuffert 2,5 % 2,5 % varav krav på kontracyklisk kapitalbuffert 1,6 % 1,7 % Tillgängligt kärnprimärkapital för buffert 19,7 % 20,0 %

5 KREDITRISKEXPONERINGAR De riskvägda exponeringarna anges per exponeringsklass. Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter Exponeringar mot offentliga organ Exponeringar mot institut Exponeringar mot företag Exponeringar mot hushåll Exponeringar säkrade med panträtt i fastighet Fallerade exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Exponeringar mot institut och företag med korfristigt kreditbetyg Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar Aktieexponeringar 262 Övriga poster Summa exponeringar

6 LIKVIDITET Carnegies finansiering består av eget kapital, emitterade obligationer och inlåning från allmänheten. Carnegie använder sig av nivåer för likviditetsrisktolerans i syfte att säkerställa att banken alltid har en tillräcklig likviditetsreserv för att klara av perioder av marknadsturbulens. Likviditetsreserven skall alltid vara större än det förväntade kassautflödet vid en period av stress och består av tillgodohavanden hos bank samt som går att refinansiera hos Riksbanken. Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Tillgodohavande hos andra banker Värdepapper emitterade eller garanterade av stat och centralbank Andras säkerställda obligationer Värdepapper emitterade av icke-finansiella företag Likviditetsreserv Finansiering Eget kapital Förlagslån Obligationer Inlåning från allmänheten Övriga skulder Balansomslutning Nyckeltal Eget kapital och obligationer/balansomslutning 16 % 19 % Inlåning från allmänheten/balansomslutning 73 % 69 % Likviditetsreserv/balansomslutning 56 % 55 % Likviditetsreserv Stressat nettoutflöde Likviditetstäckningsgrad 286 % 272 % Stabil nettofinansieringskvot 239 % 204 %

7 INTECKNADE TILLGÅNGAR Carnegies består av ställda säkerheter till motparter för att täcka egna och kunders säkerhetskrav. Säkerhetskraven täcker bland annat avveckling, derivatexponeringar och består främst av kontanter samt likvida obligationer. Carnegie faciliterar även värdepapperslån för kunders räkning. Bland de ej na bedöms kategorin andra som ej inteckningsbara. KONCERNEN Tillgångar Erhållna säkerheter (MSEK) Redovisat Verkligt Redovisat ej Verkligt ej Verkligt värde av erhållna säkerheter Nominellt erhållna säkerheter som inte kan intecknas Totalt varav Kontanta medel och tillgodohavanden hos centralbanker varav Egetkapitalinstrument varav Räntebärande värdepapper varav Lånefordringar och kundfordringar varav Andra Inteckningskällor (MSEK) Matchande skulder, ansvarsförbindelser eller värdepapperslån Tillgångar, erhållna säkerheter och andra egna skuldebrev än säkerställda obligationer och tillgångssäkrade värdepapper Redovisat valda finansiella skulder varav Derivat varav Inlåning varav Emitterade räntebärande värdepapper Andra inteckningskällor Summa inteckningskällor

8 BANKEN Tillgångar Erhållna säkerheter (MSEK) Redovisat Verkligt Redovisat ej Verkligt ej Verkligt värde av erhållna säkerheter Nominellt erhållna säkerheter som inte kan intecknas Totalt varav Kontanta medel och tillgodohavanden hos centralbanker varav Egetkapitalinstrument varav Räntebärande värdepapper varav Lånefordringar och kundfordringar varav Andra Inteckningskällor (MSEK) Matchande skulder, ansvarsförbindelser eller värdepapperslån Tillgångar, erhållna säkerheter och andra egna skuldebrev än säkerställda obligationer och tillgångssäkrade värdepapper Redovisat valda finansiella skulder varav Derivat - 90 varav Inlåning varav Emitterade räntebärande värdepapper Andra inteckningskällor Summa inteckningskällor

9 BRUTTOSOLIDITETSGRAD Carnegie har instruktioner och processer för att identifiera, hantera och monitorera risken för en för låg bruttosoliditetsgrad. Bruttosoliditetsgraden är också del av Carnegies ramverk för riskaptit. Bruttosoliditetsgraden i koncernen är oförändrad på 12 % i Q jämfört med tidigare period (12 % i Q4 2017). I banken har bruttosoliditetsgraden ökat till 12 % i Q jämfört med tidigare period (11 % i Q4 2017). LRSum: Sammanfattande avstämning av redovisnings och exponeringar i bruttosoliditetsgrad, tillämpligt belopp 1 Sammanlagda enligt offentliga finansiella rapporter Justering för enheter som har konsoliderats för redovisningsändamål men som inte omfattas av konsolidering under tillsyn (Justering för förvaltar som redovisas i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen, men som är undantagna från exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enligthet med artikel i förordning (EU) nr 575/2013) 4 Justeringar för finansiella derivatinstrument Justeringar för transaktioner för värdepappersfinansiering EU-6a EU-6b Justering för poster utanför balansräkningen (dvs. konvertering till kreditekvivalenter för exponeringar utanför balansräkningen) (Justering för exponeringar inom gruppen som inte omfattas av exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel i förordning (EU) nr 575/2013) (Justering för exponeringar inom gruppen som inte omfattas av exponeringsmåttet för bruttosoliditetsgrad i enlighet med artikel i förordning (EU) nr 575/2013) Andra justeringar Totalt exponeringsmått för bruttosoliditetsgrad LRCom: Bruttosoliditetsgrad - gemensam upplysning, bruttosoliditetsgrad för exponering - kapitalkravsförordningen 1 Exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat och transaktioner för värdepappersfinansiering) Poster i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och förvaltnings, men inklusive säkerhet) (Tillgångsbelopp som dragits av för att fastställa kärnprimärkapital) Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och förvaltnings) (summan av raderna 1 och 2) Derivatexponeringar 4 5 Återanskaffningskostnad förbunden med samtliga derivattransaktioner (dvs. netto av medräkningsbar kontantvariationsmarginal) Tilläggsbelopp för potentiell framtida exponering förbundet med samtliga derivattransaktioner (marknadsvärdering) EU-5a Exponering fastställd enligt ursprunglig åtagandemetod 6 Gross-up för derivatsäkerhet vid avdrag från i balansräkningen i enlighet med den tillämpliga redovisningsramen 7 (Avdrag för fordringar på kontantvariationsmarginal i derivattransaktioner) 8 (Undantagen central motpartsdel i handelsexponeringar som är clearade med denna motpart) 9 Justerat effektivt teoretiskt belopp för skriftliga kreditderivat 10 (Justerad effektiv teoretisk kompensation och tilläggsavdrag för skriftliga kreditderivat) 11 Sammanlagda derivatexponeringar (summa av rad 4 till 10)

10 Exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering Brutto i transaktioner för värdepappersfinansiering (utan godkännande av nettning) efter justering för försäljningstransaktioner (Nettade belopp för kontantskulder och kontantfordringar i brutto i transaktioner för värdepappersfinansiering) Motpartens kreditriskexponering mot i transaktioner för värdepappersfinansiering EU-14a Undantag för transaktioner för värdepappersfinansiering: Motpartens kreditriskexponering i enlighet med artikel 429b 4 och artikel 222 i förordning (EU) nr 575/ Exponeringar mot förmedlade transaktioner EU-15a 16 (Undantagen central motpartsdel av exponeringar mot transaktioner för värdepappersfinansiering som är clearade med motparten) Sammanlagda exponeringar i transaktioner för värdepappersfinansiering (summa av raderna 12 till 15a) Andra poster utanför balansräkningen 17 Poster utanför balansräkningen i teoretiska bruttobelopp (Justeringar för konvertering till kreditekvivalenter) Övriga exponeringar utanför balansräkningen (summa av rad 17 till 18) Undantagna exponeringar i enlighet med artikel och (i och utanför balansräkningen) EU-19a EU-19b (Undantag för exponeringar inom gruppen (individuell nivå) i enlighet med artikel i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen)) (Undantagna exponeringar i enlighet med artikel i förordning (EU) nr 575/2013 (i och utanför balansräkningen)) Kapital- och sammanlagda exponeringar 20 Primärkapital Sammanlagda exponeringar i bruttosoliditetsgrad (summan av raderna 3, 11, 16, 19, EU-19a och EU-19b) Bruttosoliditetsgrad 22 Bruttosoliditetsgrad 12 % 12 % Val av övergångsarrangemang och belopp för förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen EU-23 Val av övergångsarrangemang för definitionen av kapitalmåttet EU-24 Belopp för förvaltningsposter som har tagits bort från balansräkningen i enlighet med artikel i förordning (EU) nr 575/2013

11 LRSpl: Uppdelning av exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna exponeringar), bruttosoliditetsgrad för exponering - kapitalkravsförordningen EU-1 Sammanlagda exponeringar i balansräkningen (med undantag för derivat, transaktioner för värdepappersfinansiering och undantagna exponeringar) varav: EU-2 Exponeringar i handelslagret EU-3 Exponeringar utanför handelslagret, varav: EU-4 Säkerställda obligationer EU-5 Exponeringar som hanteras som exponeringar mot nationella regeringar EU-6 Exponeringar mot delstatliga självstyrelseorgan, multilaterala utvecklingsbanker, internationella organisationer och offentliga organ som inte behandlas som exponeringar mot nationella regeringar EU-7 Institut EU-8 Säkrade genom panträtt i fastigheter EU-9 Hushållsexponeringar EU-10 Företag 58 EU-11 Fallerande exponeringar EU-12 Övriga exponeringar (t.ex. aktier, värdepapperiseringar och övriga motpartslösa )

12 KONTRACYKLISK KAPITALBUFFERT I nedanstående tabeller redovisas den geografiska fördelningen av Carnegies relevanta kreditexponeringar för beräkning av institutspecifik kontracyklisk kapitalbuffert. Beräkningen av det institutspecifika kapitalbuffertvärdet görs genom en viktning mellan de relevanta kreditexponeringarna per land och respektive lands regulativt åsatta kapitalbuffertvärde. Det institutspecifika kapitalbuffertvärdet uppgick till 1.7 % för koncernen och 1.8 % för banken per den 31 december KONCERNEN Allmänna kreditexponeirngar Exponering i handelslagret Kapitalbaskrav Land Exponeringsvärdet enligt schablonmetod (SA) Summan av långa och korta positioner i handelslagret Varav: Allmänna Kreditexponeringar Varav: Exponeringar i handelslager Totalt Kapitalbasvikter Kontracyklisk kapitalbuffert (MSEK) AD ,0% 0,0% AT ,0% 0,0% BE ,0% 0,0% CY ,1% 0,0% EE ,0% 0,0% FI ,9% 0,0% FR ,1% 0,0% DE ,0% 0,0% IE ,0% 0,0% LT ,0% 0,0% LU ,3% 0,0% MT ,0% 0,0% MC ,0% 0,0% NL ,7% 0,0% PT ,5% 0,0% ES ,0% 0,0% AU ,0% 0,0% BB ,0% 0,0% BM ,0% 0,0% BR ,0% 0,0% CA ,0% 0,0% CN ,0% 0,0% HR ,0% 0,0% DK ,3% 0,0% FO ,0% 0,0% GG ,0% 0,0% HK ,0% 0,0% HU ,0% 0,0% IS ,0% 1,3% IM ,0% 0,0% JP ,0% 0,0% JE ,0% 0,0% JO ,0% 0,0% LI ,0% 0,0% MY ,0% 0,0% NO ,2% 2,0% RU ,0% 0,0% SG ,0% 0,0% SE ,4% 2,0% CH ,0% 0,0% GB ,6% 1,0% US ,8% 0,0% VG ,0% 0,0% Total ,0%

13 BANKEN Allmänna kreditexponeirngar Exponering i handelslagret Kapitalbaskrav Land Exponeringsvärdet enligt schablonmetod (SA) Summan av långa och korta positioner i handelslagret Varav: Allmänna kreditexponeringar Varav: Exponeringar i handelslager Totalt Kapitalbasvikter Kontracyklisk kapitalbuffert (MSEK) BE ,0% 0,0% CY ,0% 0,0% FI ,9% 0,0% FR ,1% 0,0% LU ,1% 0,0% MC ,0% 0,0% NL ,0% 0,0% PT ,4% 0,0% CA ,0% 0,0% DK ,0% 0,0% NO ,0% 2,0% SE ,6% 2,0% CH ,0% 0,0% GB ,5% 1,0% US ,4% 0,0% Total ,0%