Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer Arbetsrapport inför första nätverksmötet på Sätra Brunn juni 2011
|
|
- Kurt Lundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer Arbetsrapport inför första nätverksmötet på Sätra Brunn juni 2011 Eric Edung, Ekobanken & Ulla Herlitz, Hela Sverige Ska Leva
2 Inledning Hela Sverige Ska Leva (HSSL), Coompanion och Ekobanken har tagit initiativ till att skapa ett nätverk för kunskapsspridning mellan befintliga och blivande lokala aktörer runt om i landet som verkar för lokal kapitalförsörjning. Många lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar och utvecklingsbolag brottas med uppgiften att hitta finansiering för bygdens goda idéer. Hur finansierar man vindkraft och bredband och hur kan man stimulera det lokala näringslivets utveckling? Genom projektet Praktikernätverket som finansieras av Landbygdsnätverket vid Jordbruksverket vill vi stödja start och utveckling av lokala kapitalförsörjningsorganisationer på landsbygden. I den första omgång har ett 20 lokala initiativ, projektets praktiker, identifierats och inbjudits till den första fysiska nätverksträffen som är förlagd till årets Lokalekonomidagar på Sätra Brunn juni De deltagande föreningarna/företagen får konferensavgiften betald inom projektets ram. På första träffen kommer vi att diskutera nätverkets uppgift, roll och organisation. Som förberedelse inför träffen har vi ställt ett antal frågor till deltagarna och svaren presenteras i denna rapport. Det gör att vi när vi träffas kan komma igång snabbt och konkret med vår diskussion. Rapporten är upplagd så att vi först ger en kort bakgrund. Därefter följer en presentation av de föreningar/företag som vill delta i nätverket och en sammanställning av svaren på frågorna. Sist återfinns en förteckning över deltagande föreningar/företag och projektets medarbetare. Bakgrund Landsbygdsprogrammet gäller från 2007 till I programmet finns olika stöd och ersättningar som ska stimulera till att utveckla landsbygden genom nya företag och nya varor och tjänster. Miljö och hållbar utveckling är också prioriterat i programmet. Landsbygdsprogrammets övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. Inom ramen för landsbygdsprogrammet startades Landsbygdsnätverket med målet att samla nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsnätverket, med över 100 nationella aktörer och alla landets Leadergrupper, skapar genom sitt arbete möjligheter till mötesplatser där parter på lokal, regional, nationell och internationell nivå kan utbyta information och erfarenheter och kunskaper om metodutveckling. Enligt Landsbygdsnätverkets aktivitetsplan har särskilda nätverkschecker utlyst för aktiviteter som Landsbygdsnätverkets styrgrupp vill ha genomförda. Checkernas inriktning har initieras av de tematiska arbetsgrupper som har startats inom Landsbygdsnätverket. Temagruppen för kapitalförsörjning är en av dessa arbetsgrupper. Detta projekt Praktikernätverk för lokala kapitalförsörjningsorganisationer erhöll i början av 2011 en nätverkscheck för att identifiera, skapa ett nätverk mellan, analysera och sprida informationen om lokala kapitalförsörjningsorganisationer och deras arbetsmetoder. Projektet löper fram till sista december Resultatet kommer att spridas till såväl landsbygdsnätverkets medlemmar som till intresserade befintliga och blivande lokala kapitalförsörjningsorganisationer. 2
3 Syfte Syftet med detta projekt är följande: - Att identifiera och skapa ett nätverk mellan befintliga och blivande lokala aktörer runt om i landet som verkar för lokal kapitalförsörjning - Att underlätta olika former för strukturerat erfarenhetsutbyte mellan grupperna - Att beskriva, analysera och sprida information om initiativen - Att underlätta för fler lokala aktörer att ingå i nätverket - Att finna former för hur nätverket kan fungera även efter det att checkperioden är avslutat - Att informera praktikerna om nätverket och lokalekonomidagarna. Studie av deltagande föreningar/företag Målsättning Vi vill uppnå ett praktikernätverk av befintliga och blivande aktörer som verkar för lokal kapitalförsörjningsorganisationer. Målsättningen med studien är att kunna presentera en kortfattad information om deltagarna i nätverket, deras verksamhet och att samla in synpunkter för diskussionen om nätverkets utformning och arbete. Målgrupp & antal Befintliga kapitalförsörjningsorganisationer och föreningar/företag som är intresserade av att utvecklas i riktning mot kapitalförsörjningsorganisation för sin hembygd. Metod & omfattning Vi började projektet med att leta sekundärdata på området och internetsökningar. Detta tillsammans med ett fysiskt besök och personlig intervju med Carl Samuelsson i Virserum Invest AB utgjorde grunden till frågeformuläret. Först har vi skickat ut ett brev med information om Praktikernätverket och Lokalekonomidagarna, därefter har vi ringt upp och informerat ytterligare om praktikernätverket och Lokalekonomidagarna samt hört oss för om deras intresse att delta i nätverket respektive på den första träffen. Därefter har vi använt oss av både telefonintervjuer och -utskick av frågeformuläret, eftersom vissa personer föredrog telefonintervjuer och andra ville svara skriftligt. Avgränsning Vårt urval kommer enbart att utgöra föreningar/företag som har lokal förankring. I ett första skede har vi begränsat antalet deltagare till ett 20-tal. Intentionen är att nätverket ska växa och kunna ta emot fler deltagare. Urvalsmetoden Den urvalsmetod som vi har använt oss av är bedömningsurval där vi valt ut föreningar/företag vi sedan tidigare känner till. Flertalet av dem har medverkat på de årliga Lokalekonomidagar, medan andra är för oss nya som vi hittat information om på Internet. Frågeformuläret Frågeformuläret består av öppna frågor. Se bilaga. 3
4 Tid Fältperioden för inbjudan till nätverket och svaren/intervjun angående frågeformuläret var mellan 2 maj 7 juni. Vi besökte Virserum den 19 april och testade då frågeformuläret. Resultatrapport 29 föreningar/företag har anmält intresse av att vara med i praktikernätverket. Av dem har 22 svarat på enkätfrågorna och 21 har anmält sig till den första nätverksträffen på Sätra Brunn. Enkätfrågorna har ställts till dem som anmält sig till träffen (en har sedan lämnat återbud). Enkäten har besvarats genom 1 personlig intervju, 9 telefonintervjuer och 12 postalt/mail svar. Organisation Nätverksträffen Organisation Nätverksträffen Arilds Byalag x Offerdal Vind Boviken Utveckling AB Råneälvdalsrådet ek.för x Bygd i Samverkan x Röstånga tillsammans x Docksta Bordtennisklubb x Samverkarna i Östernärke x Fjällbete Slite Utveckling AB x Flyinge bygdebolag (svb) x Svartådalens Bygdeutveckling x Framtid Oviken x Sätra Brunn AB x Gemenskapsföretag Tiveds Utveckling AB x Hannäs Sockenförening x Trångsviksbolaget AB Heligholm Utveckling AB Trönöbygdens ek. för. x Kallbygdens intresseförening x Virestads förskola ek.för. KGF Västra Götaland x Virserum Köping AB x Lokalkapital Sala Heby x Virudden Utveckling AB Möklintaprojektet x Vuollerimbygden i Utveckling x Nygarn Utveckling AB x 1. Skulle ni kunna beskriva ert företag, dess bakgrund, verksamhet, från där ni började till där ni befinner er nu? Många i målgruppen i vår undersökning har startat företagen/föreningen för att stärka bygden och för att få tillgång till kapital för att bland annat kunna köpa fastigheter som bas för att kunna utveckla andra verksamhetsområden. Fastigheterna kan vara företagshotell, hyreslägenheter, brandstation, vandrarhem, prästgård, skola, jordbruk etc. Ett urklipp från tidningen Barometern som intervjuade ett av det företag som finns med i vår undersökning får sammanfatta svaren på ovanstående fråga. Vi som är lite äldre minns vår guldålder i bygden, vi vill ha tillbaka den positionen, med gott om jobb och liv och rörelse. 2a. Vilken organisationform och struktur på er verksamhet har ni valt och varför? 2b. Vilka fördelar och nackdelar finns det med det valet? 2c. Skulle ni ha valt en annan organisationsform/struktur idag om ni fick börja om? Organisationsform Antal Aktiebolag 9 Aktiebolag med särskild 3 vinstutdelningsbegränsning, (svb) bolag Ekonomisk Förening 5 Bygdekonto 1 4
5 Sockenfond 1 Ännu inte bildad 3 Den största gruppen utgörs av aktiebolag. Många har valt aktiebolag för att det är lättare att få finansiering. Tre av aktiebolagen har valt bolagsformen (svb), det vill säga aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning där vinsterna bl a placeras i nya utvecklingsprojekt i bygden. Även bland aktiebolagen förekommer reglerad vinstutdelning. De som har valt ekonomisk förening har gjort det bland annat för att ansvaret delas av alla i gruppen, lägre redovisningskostnad etcetera. Nackdelen är att det är en organisationsform som är mer okänd för bankerna och att den inte anses som en fullvärdig affärspartner av omgivningen jämfört med aktiebolag. Fördelarna med ideell förening att det är ett snabbt och flexibelt sätt att komma igång och det är lättare att få bidrag. Nackdelarna är att arbetstakten i gruppen påverkas av hur mycket deltagarna i arbetsgruppen är engagerade i annat. En praktiker har tagit initiativ till ett Bygdekonto kopplat till bank och en annan har startat en Sockenfond som tar emot gåvor. Tre föreningar/projekt har planer på att starta en kapitalförsörjningsorganisation men har ännu inte bestämt hur. På flera av platserna finns kopplingar och samverkan mellan olika slags kapitalförsörjningsorganisationer. I Virserum, Vuollerim och Råne Älvdal finns till exempel mer än ett aktiebolag, men med olika inriktning och uppgifter. På andra platser som i Kallbygden finns en övergripande paraplyorganisation i den ideella föreningsformen som samarbetar med en ekonomiska förening för vindkraft och ett aktiebolag för fastigheterna. (I tabellen ovan har vi endast räknat med en huvudförening per plats). Enbart en organisation av alla respondenter skulle ha valt en annan organisationsform om de fick börja om. 3a. När ni startade verksamheten, fick ni hjälp av någon person/organisation och i så fall av vem/vilka? Har fått hjälp av: Antal Coompanion 5 Kommun 5 Andra företag 5 Ingen 5 HSSL 1 Bank 1 KFO 1 De flesta har fått hjälp av Coompanion, kommunen och från andra företag. Flertalet har inte fått något hjälp utan löst det mesta själv. 3b. Vad skulle kunna underlätta vid uppstarten av en verksamhet som liknar er? Svar Antal 5
6 Erfarenhetsutbyte med andra 4 Juridisk rådgivning/utbildning/coachning 3 Finansiering från Bank 3 Färdiga mallar/stadgar när man startar företag/förening 2 Medverkan från kommun från start 2 Stöd från Coompanion 2 Bidrag i en klumpsumma från start 2 Hjälp från EU 2 Fler finansiärer som förstår den här typen av verksamhet 2 Stödorganisation/hjälp från pionjärer 2 Samarbete som liknar ALMI, men mindre omständig 1 Det som skulle underlätta uppstarten av ett företag finns både på ett socialt plan och på ett ekonomiskt, dvs erfarenhetsutbyte med andra, finansiering från bank, färdiga mallar/stadgar när man startar företag/förening. Det finns ett stort behov av hjälp/stöd av den finansiella delen av verksamheten. 4. Har ni fått hjälp med att finansiera er organisation? Av vem? (Uppstart eller drift av organiseringen, och eventuellt kapital? Svar Antal Bank 7 EU-bidrag 6 Kommun 5 Leader-projekt 5 Medlemsavgifter/nyemission 4 Kooperativa föreningar 1 Det är främst bank, EU-bidrag, kommun och leader-projekt som organisationerna har fått finansiell hjälp ifrån. Det är i större utsträckning nischbankerna som har hjälpt till med finansieringen av banklånen 5. Inom ramen för vårt projekt startas ett så kallat Praktikernätverk bland annat för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för att sprida modeller till andra platser i landet. 5a. Hur önskar du att ett sådant nätverk skulle fungera för att på bästa sätt vara till nytta för er? Svar Antal Fysiska träffar, t ex föreläsningar, studiebesök mm 15 Hemsida/internet 5 Finansiellt nätverk 3 Lobbyverksamhet/opinionsbildning 2 Informera om olika finansierngsmodeller 1 Medverka i varandras styrelser 1 Mikrofonden 1 Det är främst önskemålet om att få träffas och utbyta erfarenheter med varandra som det finns önskemål om att Praktikernätverket ska åstakomma. 6
7 Tre exempel på förslag från respondenterna: - Vi har erfarenheter från det väl fungerande nätverk som fanns i projektet Hållbara bygder. Där ingick stormöten, ömsesidiga besök och delgivning av dokumentation, vilket var mycket betydelsefullt för vår bydds utveckling. Vi önskar oss nu något liknande. - Vi önskar konkreta tips som man kan använda i sin vardag som inte är för storskalig verksamhet. - Vår önskan är erfarenhetsutbyte kring de ekonomiska frågorna och hur andra liknande organsiationer tagit över en del av kommunenes uppgifter. Hur kommun och utvecklingsbolag kan se fördelarna med varandra. 5b. Vad kan ni bidra med för att inspirera och sprida information/kunskap till andra? Svar Antal Träffa andra och informera om våra erfarenheter 17 Lobbyverksamhet/opinionsbildning 2 Hemsida/internet 3 De vill helst träffas och utbyta erfarenhet med varandra och sprida informationen till andra. Exempel på förslag från en respondent: Från praktiska exempel i bygden kan vi bidra med att lyfta fram viktiga framgångsfaktorer för att göra projekt attraktiva att investera kapital i. Vi kan bidra med exempel på hinder för kapitaltillströmning. Vilka är de störste hinder för att dra åt sig kapital? Vad kan vi göra åt det själva? Vi hoppas även att kunna bidra med pusselbitar för hur man kan hitta en gemensam grund att bygga vidare på när åsikterna går åt olika håll. 6a. Känner du till några andra initiativ i Sverige som liknar er verksamhet? Alla utom en organisation känner till någon verksamhet som i någon form liknar deras verksamhet. 6b. Har ni haft eller har ni idag någon kunskaps-/informationsutbyte med någon av dem? I stort sett alla företag/föreningar har någon informationsutbyte med andra liknande organisationer, detta gäller främst företagen och föreningarna på Gotland. Sammanfattning Nästan 2/3 delar av respondenterna driver sin verksamhet som aktiebolag. De har främst fått hjälp av att starta sin verksamhet av Coompanion, kommunen och av andra företag/föreningar som har liknande erfarenhet. Önskemål om vad som skulle underlätta uppstarten av liknande verksamheter finns både på det sociala planet och det ekonomiska. Det är EU-bidrag, Bank, kommun, Leaderprojekt och kommunen som de främst har fått hjälp med att finansiera deras verksamhet. Det är i större utsträckning nischbankerna som har hjälpt till med finansieringen av banklånen 7
8 Sammantaget så visar undersökningen också att det finns ett stort behov av ett praktikernätverket där det finns möjligheter för dem att träffas fysiskt som lokalekonomidagarna kan erbjuda och utbyta erfarenheter med varandra. De har idag en viss informationsutbyte med andra liknande verksamheter, men det finns en önskan om att fördjupa denna relation. Bil 1. Frågeformulär 1. Skulle ni kunna beskriva ert företag, dess bakgrund, verksamhet, från där ni började till där ni befinner er nu? 2a. Vilken organisationform och struktur på er verksamhet har ni valt och varför? 2b. Vilka fördelar och nackdelar finns det med det valet? 2c. Skulle ni ha valt en annan organisationsform/struktur idag om ni fick börja om? 3a. När ni startade verksamheten, fick ni hjälp av någon person/organisation och i så fall av vem/vilka? 3b. Vad skulle kunna underlätta vid uppstarten av en verksamhet som liknar er? 4. Har ni fått hjälp med att finansiera er organisation? Av vem? (Uppstart eller drift av organiseringen, och eventuellt kapital? ) 5. Inom ramen för vårt projekt startas ett så kallat Praktikernätverk bland annat för kunskaps- och erfarenhetsutbyte och för att sprida modeller till andra platser i landet. 5a. Hur önskar du att ett sådant nätverk skulle fungera för att på bästa sätt vara till nytta för er? 5b. Vad kan ni bidra med för att inspirera och sprida information/kunskap till andra? 6a. Känner du till några andra initiativ i Sverige som liknar er verksamhet? 6b. Har ni haft eller har ni idag någon kunskaps-/informationsutbyte med någon av dem? 8
9 Bil. 2 Kontaktuppgifter för praktikernätverket Organisation Hemsida Förnamn Efternamn Tel.nr. Arilds Byalag claes.stahle@telia.com Claes Ståle Boviken Utveckling AB info@gotlandsidrottscenter.se William Ringbom Bygd i Samverkan bo.strangamala@gmail.com Bo Nilsson Docksta Bordtennisklubb berndt@dbtk.se Hans-Erik Näslund Fjällbete jorgen@fjallbete.nu Jörgen Andersson Framtid Oviken info@oviken.se Marcus Byman Flyinge bygdebolag (svb) gunnar.petersson@flyinge.nu Gunnar Petersson Gemenskapsföretag hb@gemenskapsforetag.nu Håkan Björk Hannäs Sockenförening kaktus_lina@hotmail.com Lina Jonsson Heligholm Utveckling AB jan.larsson@vamlingbo.com Jan Larsson Kallbygdens intresseförening egon@kallbygden.com Egon Wikström KGF Västra Götaland claesbergqvist@telia.com Claes Bergqvist Lokalkapital Sala Heby leo@e-fabriken.se Leo Padazakos Möklintaprojektet bygdegard@hotmail.com maria Berglund Nygarn Utveckling AB bensgunnar@hotmail.com Gunnar Bendelin Offerdal Vind sekreterare@offerdalvind.se Toivo Comén Råneälvdalsrådet ek.för bertil@raek.nu Bertil Degerlund Röstånga tillsammans info@rostangatillsammans.se Anna Haraldsson Samverkarna i Östernärke bengt@samverkarna.se Bengt Bronner Slite Utveckling AB mats@sjustrommar.se Mats Hedström Svartådalens anitha.barrsater@euroconnect.se Anitha Barrsäter Bygdeutveckling Sätra Brunn AB j.forsmark@telia.com Jan Forsmark Tiveds Utveckling AB nilsgunnarnord@gmail.com Gunnar Nord Trångsviksbolaget AB carasp@telia.com Carina Asplund Trönöbygdens ek. för. lena.akerlind@soderhamn.com Lena Åkerlind Virestads förskola ek.för. daniel@virestadsfriskola.se Daniel Uppsäll Virserum Köping AB carl.samuelson@virserum.com Carl Samuelson Virudden Utveckling AB info@virudden.se Kristina Pettersson Vuollerimbygden i Utveckling audun@qel.se Audun Otterbech
10 Bilaga 3. Kort sammanfattning av företagen/föreningarna 1. Arilds byalag bildades att få större inflytande över vår sin egen ort. Kommunen ställde inte upp som de önskade, så nu tar de hand (sköter om, ej ägande) om en badplats, vägförening, hamnen mm. De funderar på att bilda ett bygdebolag. 2. Bygd i samverkan bildades när Ronneby kommun beslutade att lägga ner högstadieskolan i Bräkne-Hoby. Föreningen anordnar årligen ett cykellopp. I år har också nästa steg i föreningens verksamhet tagits som grundare för ett utvecklingsbolag. Utvecklingsbolaget kommer att bli en egen ekonomisk förening med inriktning att stärka företagsamheten i Bräknebygden. 3. Docksta Bordtennisklubb bildades på 60-talet en pingisklubb som nu äger ett bostadshus mitt på orten, samt linbanor och slalombacke mm, De driver skulefestival och äger en förskola/skola som kommunen skulle lägga ner. Driver verksamheter i aktiebolagsform. 4. Fjällbete startades av bönder i Åredalen. Man konstaterade då att jordbruket går snabbt och stabilt utför, alltmedan turismen bara växer och växer. Idag har Fjällbete 150 delägare i en ekonomisk förening. Bönder, renskötare, hantverkare, restauranger, hotell, upplevelseföretag, utbildningsföretag, butiker, församlingar och vanligt folk som vill spara lite pengar i något de tror på. Tillsammans äger de nu en större traktor, 380 får, en fälthack, diverse redskap, byggnader, ett gammalt mejeri etc. 5. Framtid Oviken startades hösten 2009 och under den tid som bolaget varit aktivt har det arrangerats en hel del arrangemang som t ex en ungdomslandskamp i fotboll. Målsättningen är att starta upp AB Ovikenbolaget Invest och etablera minst 3 nya företag i Oviken. 6. Sedan 2009 har Flyinge Bygdegemenskapsaktiebolag (svb) är en av landets första aktiebolag med särskild vintutdelningsbegränsning. Har köpt fastighet för uthyrning. De har också utvecklat en fond, Flyingefonden med kr. 7. Hannäs Sockenförening startades för att stärka bygden. De köpte hyreslägenheter/pensionärslägenheter och sedan utvecklas de vidare med skola och äldrevård. Också i Hannäs finns en gåvofond. 8. Kallbygdens Intresseförening bildades främst för att de sökte bygdemedel för vattenkraft. De senaste 20 åren har gått till att bygga upp infrastrukturen i bygden som butik, skola, vindkraftverk etc. 9. Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland ska stödja den finansiella utvecklingen av föreningar, kooperativ, stiftelser, byalag. samfund, lokala utvecklingsgrupper, sociala företag (alltså den sociala ekonomins organisationer) i Västra Götaland. 10. LokalKapital Sala-Heby AB har utarbetat en modell för att hjälpa nya och befintliga företag att utvecklas. Med kapitalandelslån som instrument erbjuds en långsiktig kombination av riskkapital och affärskompetens till företag/föreningar som har svårt att finansiera sin verksamhet. 11. Möklinta startades upp för att få en näringslivsutveckling i bygden inom främst turism och besöksnäringen. Numera håller de på att marknadsföra orten och har önskemål om att kunna köpa ett gammalt mejeri och göra om den till olika verksamheter. 12. Utvecklingsbolaget Nygarn är bildat för att utveckla och skapa förutsättningar för näringslivet på östra Gotland i området som kallas för Östergarnslandet. Bolaget äger och är hyresvärd för fastigheten Skolhuset i Östergarn. 13. Råneälvdalsrådets ek. för. startades för att bevara och utveckla landsbygden. Det första projektet var ett dataprojekt-utbildning för unga och gamla. Idag äger de ett industrihus som de hyr ut till företagare. En lokalekonomiska analys (LEA) har genomförts i bygden och ett av resultaten är ett projekt kring Agrocentrum. Ett bygdeägt jordbruk som kommer att drivas i aktiebolagsform. 14. Röstånga UtvecklingsAktiebolag bildade bolaget av två anledningar dels för att de saknade ett verktyg för att kunna gå in i högrisk -projekt (t ex fastigheter), dels för att de ser möjligheter att kunna driva en del kommersiella service/verksamheter lokalt, och att sådan verksamhet kan vara grunden (finansiellt) för lokala utvecklingsinsatser. 10
11 15. Föreningen Samverkarna i Östernärke vill utveckla förutsättningarna för att i samverkan leva, bo och verka i Östernärke genom att främja befintliga företags existens och skapa förutsättningar för nyföretagande samt värna om föreningslivet. De driver ett projekt som arbetar med lokalt kapital och skapa nya finansieringsmöjligheter. 16. Slite Utveckling AB skall fungera som katalysator för att etablera företag i Slite och Gotland. Bolaget skall tillhandahålla infrastruktur i form av kontorsloklaler och produktionsytor. 17. Svartådalens bygdeutveckling är en sedan 2002 en gemensam satsning för ta tillvara på ortens möjligheter till turism, kultur och andra aktiviteter. Idag finns en spirande turism, vandrings- cykel och kanotleder framtagna samt boende. Föreningen funderar på hur man långsiktig kan lösa ortens kapitalförsörjning. 18. Sätra Brunn ekonomiska förening räddades från försäljning och styckning av förening som ville rädda en 300-årig kulturskatt och driva den verksamheten vidare. Nu drivs verksamheten bland annat i aktiebolagsform och för kapitalanskaffning har ett samarbete med Sala-Heby Lokalkapital AB inletts. 19. Tiveds Utveckling AB, också det ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, bildades när Tivedstorp (kombinerat vandrarhem och kaffestuga) var till salu. Avsikten var att med Tivedstorp som bas, bidraga till bygdens utveckling. 20. Trönöbygden ek för bildades för att överta driften av Söderhamns kommuns deltidsbrankår. Idag äger de tre fastigheter Brandstationen, Bystugan (med kontor) och Lanthandelsfastigheten. Bildade tidigt ett Bygdekonto knutet till JAK. Bland annat stödsparar Söderhamns kommun en miljon kronor på kontot. 21. Virserum Invest AB är ett lokalt investmentbolag med syfte att främja näringslivets utveckling i Virserum. Företaget äger och driver ett företagshotell i centrala Virserum och är delägare i Prolympia Virserum AB, som ansvarar för all skolverksamhet från förskola till och med högstadieskola i Virserum. Finns också Virserum Köping AB. 22. Vuollerimbygden i Utveckling (ViUt) är en arbetsgrupp med syfte att i dialog med bygden och kommunen få fram den information som behövs för att formulera en lokal utvecklingsplan för Vuollerimbygden. Det färdiga resultatet av detta arbete ska vara en förankrad och fungerande utvecklingsplan för bygden. Finns tre aktiebolag i byn, driver hotell, friskola respektive företagshus. 11
Lokal finansiering för lokal utveckling!
Lokal finansiering för lokal utveckling! Det finns många lokala utvecklingsgrupper, ekonomiska föreningar, utvecklingsbolag och andra liknande initiativ som jobbar aktivt med utveckling i sina bygder och
Läs merSlutrapport checken Praktikernätverket
Slutrapport checken Praktikernätverket Projektpartners: Hela Sverige ska leva i samarbete med Coompanion och Ekobanken Bemanning: Ulla Herlitz, Hela Sverige ska leva och Eric Edung, Ekobanken Projektperiod:
Läs merLandsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård
Landsbygdforum 2009 i Värmland Fredag 27 nov Dömle Herrgård Föredrag Så kan man göra om lokal kapitalbildning och mikrolån Ulla Herlitz Hela Sverige ska leva Projekt Lokal finansiering för landsbygdens
Läs mer17-18 november 2010 lunch till lunch på Sätra Brunn. Dokumentation
17-18 november 2010 lunch till lunch på Sätra Brunn Dokumentation Arrangörer/samarbetspartner och resultat Efter fem år vid Växjö universitet och två år vid Mälardalens Högskola har lokalekonomidagarna
Läs merJobba lokalt och rädda vårt klot!
Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! NAGU 6 juni 2016 Ulla Herlitz GLOBAL EKONOMI EU NATIONEN REGIONEN KOMMUNEN LOKAL EKONOMI Lokalt kretslopp för kapital Där det finns människor,
Läs merJobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård!
Udvalget for Landdistrikter og Øer 2014-15 (Omtryk - 14-04-2015 - Præsentationer fra konferencen vedlagt) ULØ Alm.del Bilag 76 Offentligt Jobba lokalt och rädda vårt klot! Och en levande skärgård! Lokalt
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merTematisk arbetsgrupp. Kapitalförsörjning
Tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning Innehållsförteckning Plan för tematisk arbetsgrupp Kapitalförsörjning 1 Bakgrund och uppdrag... 3 2 Mål... 4 2.1 Effektmål... 4 2.2 Produktmål... 4 2.3 Tidplan...
Läs mer2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.
2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta
Läs merInformation om nätverksaktiviteter
Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte
Läs merRådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
Läs merHandbok i lokal finansiering
Handbok i lokal finansiering Innehåll Lokala finansiella kretslopp 4 Från Agrocenter till Äldreboende 7 Flyinge bygdebolag ett av landets första 8 Steg för steg mot målet 10 Associationsformer och organisationsmodeller
Läs merAnsökan om projektmedel, Mikrofonden Halland
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen
Läs merMinnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.
Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils
Läs merLÄNSBYGDERÅDET Örebro län. Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län
LÄNSBYGDERÅDET Örebro län Lokala utvecklingsgruppers resurser och förutsättningar för att skapa arbetstillfällen på landsbygden i Örebro län LÄNSBYGDERÅDET Objektnummer : Örebro län ENKÄT Enkäten vänder
Läs merVälkommen till uppdateringen av vårt medlemsregister och den nya BygdeBanken
http://www.helasverige.se/enkat/index.php Sida 1 av 1 Lösenord Logga in Välkommen till uppdateringen av vårt medlemsregister och den nya BygdeBanken Fyll i det lösenord du fått i brevet från Hela Sverige
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merHalmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård
Läs merNya handboken i lokal finansiering
Nya handboken i lokal finansiering Innehåll Mer än en handbok... 3 Skapa lokala finansiella kretslopp... 4 Från Agrocenter till äldreboende... 6 Flyinge bygdebolag... 7 Steg för steg mot målet... 9 Verktyg
Läs merSlutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978
Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs
Läs merVi samlar LOkalt kapital
Vi samlar LOkalt kapital En inspirationsskrift med konkreta exempel, fakta och matnyttiga kontakter LEA Lokalekonomisk analys LEA När du vill beskriva din bygd med statistik, vänd dig till SCB! Mer information
Läs merRAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND
RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910
Läs merSlutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars
Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...
Läs merRåne älvdal 14 mars 2013
Råne älvdal 14 mars 2013 Yngve Johansson Bjurå Företagare Projektledare Föreningsaktiv Mångårig erfarenhet av att leda förnyelsearbete i syfte att stärka individer och organisationer för framtiden med
Läs merMinnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014.
Minnesanteckningar förda vid telefonmöte med landsbygdsnätverkets kapitalförsörjningsgrupp den 9 maj 2014. Närvarande: Ulla Herlitz Jörgen Andersson Oscar Kjellberg Magnus Nordgren Rebecca Källström Thomas
Läs merHållbara bygder vår framtid
Hållbara bygder vår framtid Projektet utgjorde grunden för att ta fram en ny utvecklingsstrategi för bygden. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling ekonomisk förening Projektledare: Jan Forsmark Kommun:
Läs merFinansiering för lokal utveckling
Finansiering för lokal utveckling Eftermiddagen 14:15 Om att påverka sitt eget investeringskapital, Röstånga Utvecklings AB (svb) och Flyinge Utveckling 15:00 Banken som lokal utvecklingsaktör, Christina
Läs merAktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp
Aktivitetsplan 2009 Fastställd av Landsbygdsnätverkets styrgrupp Övergripande mål Övergripande mål Landsbygdsnätverket ska förbättra genomförandet av landsbygdsprogrammet och förstärka programmets insatser
Läs merStärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader
Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merLänsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt
Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med
Läs merHandbok i lokal finansiering
Handbok i lokal finansiering Innehåll Lokala finansiella kretslopp 4 Från Agrocenter till Äldreboende 7 Flyinge bygdebolag ett av landets första 8 Steg för steg mot målet 10 Associationsformer och organisationsmodeller
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merDokumentation: Seminarier och föreläsningar
Dokumentation: Seminarier och föreläsningar Lokalekonomidagarna 15-16 juni 2011 på Sätra Brunn, Sala. Del 1 av Ylva Lundkvist, del 2 av Karin Wenström. Del 1 Under Lokalekonomidagarna 2011 hölls 18 seminarier
Läs merDrivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar
Rapport för nätverkschecken Drivbänk för utveckling av Sparbolagsgroddar Eller konsten att visa vägen,.där ingen gått förut Ägare av checken: Åres Gröna Dalar Kontaktuppgifter: Jörgen Andersson, jorgen@fjallbete.nu,
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:202-0-23 Diarienummer:200-06 I Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Förstudie - Fiberförening i Sjötofta Checkens namn Stiftelsen Bygärde G P Sökande
Läs merOckelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10
Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -
Läs merTill DIG. Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun. Från Sollefteå kommun och. som är boende i västra.
Till DIG som är boende i västra Edseleområdet Karta från www.vindkraftnorr.se Från Sollefteå kommun och Projekt MedVind Västra - en bra bit av Sollefteå kommun 1 Den här informationen vänder sig till DIG
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merPROCESSBESKRIVNING BYALAG. Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät
PROCESSBESKRIVNING BYALAG Hur det fungerar det när ni har bestämt er för fibernät Bredband i hela Sverige Målet för bredbandspolitiken är att Sverige ska ha bredband i världsklass. För att kunna realisera
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merLokal Kapitalbildning - ett inspiratörsprojekt finansierat av Landsbygdsnätverket och Nutek
Lokal Kapitalbildning - ett inspiratörsprojekt finansierat av Landsbygdsnätverket och Nutek Slutrapport 20090131 Hela Sverige ska leva Lokal Kapitalbildning Slutrapport 20090131 Hela Sverige ska leva/ulla
Läs merSvartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE
Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE Provkörning av gengasanläggning i Sätra brunn. Projektägare: Svartådalens Bygdeutveckling, ideell förening Projektledare: Eric Söderberg Kommun: Sala Dnr: 44
Läs merNominering - årets ungdomssatsning Med checklista
Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Lärande Sommarjobb, Leader Linné projekt Lärande Bygd Journalnummer:
Läs merSensommarhälsningar från regionen
Ser mailet konstigt ut? Klicka här för att öppna i webbläsare Nyhetsbrev augusti/september 2013 Sensommarhälsningar från regionen Tillbaka efter semestern och med förnyade krafter ser vi fram emot en inspirerande
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna
Läs merBakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner
Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda
Läs merFörslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar
Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sixten Journalnummer: 2008-2715 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Läs merProjektrapport LINN. Projektet LINN består av fem huvuddelar: LEA/Bygdebalans för fem pilotbygder:
Projektrapport LINN Projektnamn: LINN, Lokalekonomi i nya nätverk Jnr: 2010-7019 LUB-nr: LUB2010-030 Datum för lägesrapport: 2013-06-24 Rapport skriven av: Daniel Nilsson Projektet LINN består av fem huvuddelar:
Läs merJulmyra Horse Center framtidens hästhållning
Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Hagar vid Julmyra Horse Center. Projektägare: Julmyras vänner, ideell förening Projektledare: Carin Barrsäter Kommun: Heby Dnr: 81 Jnr: 2011 2137 Projekttid:
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Företagscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck KAVAI Företagscheckens namn Namn Sökande (Namn/Förening) 0706933944 Person-/Organisationsnummer Telefon
Läs merLokal finansiering så gjorde vi. www.helasverige.se. Elva bygder berättar hur de samlar investeringskapital för att förverkliga sina idéer SIDAN 1
Lokal finansiering så gjorde vi Elva bygder berättar hur de samlar investeringskapital för att förverkliga sina idéer SIDAN 1 www.helasverige.se Sparbankerna bidrar med tillväxt och livskvalitet där du
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN
STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen
Läs merHållbara platser. Samverkan för regional serviceutveckling
Hållbara platser Samverkan för regional serviceutveckling Projektägare: Västra Götalandsregionen, Näringsliv Projekttid: November 2016-30 juni 2019 Budget: 3 Msek Finansiärer: Tillväxtverket, Länsstyrelsen,
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
A. Uppgifter om stödmottagare Namn och adress Leader Inlandet Ideell förening Munktellstorget 2 633 43 Eskilstuna Journalnummer 2012-3536 E-postadress info@leaderinlandet.se B. Uppgifter om kontaktpersonen
Läs merSlutrapport för Leader-checken
1 (5) Slutrapport för Leader-checken Kinds kvinnliga företagare Datum: 131216.. Diarienummer: 2008-009-BA.. Projekttid: 130827-131231. Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara
Läs merAnsökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2
Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan om stöd kommit in till oss. Spara alla underlag för utgifterna i original
Läs merRegionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten
1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2012-06-04 Diarienummer:2010-061 R Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Hajoms Byalag / Fiber i Hajom Checkens namn Hajoms Byalag Sökande (Namn/Förening)
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Företagscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2013-12-12 Diarienummer:2008-009 BF Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck Resor & Mat 2014 Företagscheckens namn Lokalproducerat i Vä AB Sökande (Namn/Förening)
Läs merLandsbygdsnämnden. Protokoll Ln 16/2015. Datum: 2015-03-12 Klockan: 13:00-17:00 Plats: Dialogen, Rådhuset
Protokoll Ln 16/2015 Landsbygdsnämnden Datum: 2015-03-12 Klockan: 13:00-17:00 Plats: Dialogen, Rådhuset Närvarande ledamöter Hannah Ljung (C) Anna Hedström (S) Larz Lundberg (FP) Karl-Gustav Granberg (S)
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717
Läs merAnsökan om LEADER Sjuhärads Kulturcheck
LEADER-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Sjuhärad Ansökan om LEADER Sjuhärads Kulturcheck Förstudie Lokala Planer... Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad... Sökande (Namn/Förening/Företag) Diarienummer:.
Läs merVikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr
Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:
Läs merProjektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring
Projektplan förstudie lokal vindkraftsåterbäring 1. Vad kallar ni projektet Förstudie lokal vindkraftsåterbäring 2. Vilken är er projektidé Inom Ljustorp pågår planering för två stora vindkraftsetableringar.
Läs merProjekttid: 2013-01-27-2013-09-30.
1 (5) Slutrapport för Leader-checken Textrakt Mollaryd (Ursprungligen: Mollaryd Textstation) Datum: 2013-08-21.. Diarienummer: 2008.008 CA.. Projekttid: 2013-01-27-2013-09-30. Kontaktpersoner i projektet:
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:203-0-28 Diarienummer:200-06 BJ Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Landsortsnät i Tranemo - fiber i Grimsås Checkens namn Grimsås Samhällsförening
Läs merAlla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd.
2015-03-25 2014-149 AH Leadercheck Alla projekt som bedrivs inom Leader Sjuhärad skall vara allmännyttiga och en tillgång för Sjuhärads landsbygd. Du kan söka för att komma igång med nytt företag samverkan
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber till alla i Hejde/Väte och Grötlingbo Journalnummer: 2009-3490 Kontaktperson, (namn,
Läs merKort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.
Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merLänsbygderådet Sjuhärad STYRELSEMÖTE Sida1(6) STYRELSE
Länsbygderådet Sjuhärad MÖTE Sida1(6) Plats och tid: Od Sockengård, 18:30 21:30 Beslutande: Övriga: Claes Bergqvist Mikael Larsson Kjell Gröndahl Sassi Wemmer Tina Yngvesson Holger Sandin Hans Kilén Hans
Läs merNominering - Årets Leader Med checklista
Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Brandstad Filmbyn Journalnummer: SJV 2009-5635 Namn på LAG grupp som nominerar: LAG Ystad-Österlenregionen
Läs merMinnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen
Minnesanteckningar från möte med Nätverket av Bygderåd 150107 på Järnvägshotellet i Flen Närvarande: Yvonne Nilsson Gauffin Flens Hembygdsförening, Krister Karlsson och Mats Frankenberg Vadsbro-Blacksta
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2010-11-08 Diarienummer:2008-008 AO Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Förstudie dokumentärfilm om Ingemar Jansson Svenljunga Kulturcheckens namn Svenljunga
Läs merLänsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott
2009-10-08 1(5) Plats och tid: Seglora, hos Jan kl: 18:00 21:00 Beslutande: Jan Vinkvist Sassi Wemmer Tina Yngvesson Utses att justera: Paragraferna: 42 63 Underskrifter: Sekreterare:.. Sassi Wemmer Ordförande:..
Läs merLOKALEKONOMI 2014. Göteborg
LOKALEKONOMI 2014 Göteborg - Lokalekonomidagarna Fredagen den 25 april var dagen då Lokalekonomidagarna tog klivet in i förorten, närmare bestämt till Gårdsten strax utanför Göteborg. Konferensen inleddes
Läs merMINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014
1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet
Läs merTILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden
TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett
Läs merNATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING
NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer
Läs merSlutkonferens Bygd o stad i balans
Slutkonferens Bygd o stad i balans VISION för landsbygden Möjligheternas Örnsköldsvik- en hållbar och tillgänglig landsbygd för företag att verka i och för människor att leva i och besöka. Bygd och stad
Läs merDialogmöte. Älghult 2014 06 03
2014-06-24 Dialogmöte Älghult 2014 06 03 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Anders Svensson, ekonomi och
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:20091216 Diarienummer:2008-008 V Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Kurvrättarna Vision om en rakare framtid Kulturcheckens namn Älekulla Byalag samt Toreorps
Läs merVerksamhetsplan 2015 www.helasverige.se
Foto Ingela Nyman Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Allt vårt arbete har sin utgångspunkt i lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Med bygdens intressen i fokus är vi nyfikna,
Läs merAnvisning till slutrapport för projektstöd
Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten
Läs merSÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN
SÅ HÄR KAN DU LÅNA... I DEN SOCIALA EKONOMIN SÅ HÄR KAN DU LÅNA I DEN SOCIALA EKONOMIN Lån- och garanti instrument för den Sociala Ekonomin Idag finns många rapporter som visar på svårigheter att få tillgång
Läs merAFFÄRSPLAN. En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen.
AFFÄRSPLAN En ungdomssatsning av NyföretagarCentrum för dig som är 18 35 år. Från idé till Eget Företag. Vi hjälper dig på vägen. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Jag/vi och idén 2 Företagsägare och affärsidé 3
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merANSÖKAN medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan
ANSÖKAN 2014 37-medel för insatser med stöd av ersättning enligt förordningen (2010:1122) beredskap och kapacitet samt regional samverkan För information och tips om hur ansökan ska fyllas i; se Vägledning
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum:2014-05-21 Diarienummer:2014-149 B Ansökan för Leader Sjuhärads Lokal Utvecklingscheck Fiber mellan Åsunden och Tolken Checkens namn Martin Lundqvist Sökande
Läs merLänsbygderådet Sörmland
Länsbygderådet Sörmland Nyhetsbrev juni 2015 Hej! Här kommer årets tredje Nyhetsbrev med aktuell info från Länsbygderådet. Nyhetsbrev med aktuell information, tips om aktiviteter och kompetensutvecklande
Läs merDialogmöte. Åseda 2014 06 04
2014-06-24 Dialogmöte Åseda 2014 06 04 1. Välkomna Presentation av deltagare: PO Ekelund, kommunchef Magda Gyllenfjell, ny projektledare Annie Öhman, planerare/utvecklare Lars Gunnar Serell, ansvarig för
Läs mer