KALLELSE/UNDERRÄTTELSE

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) Styrelse/Nämnd: Kommunstyrelsen Dag, tid: , kl. 09:30 - ca 12:00 Plats: Ks-salen Övrigt: Ärenden: Dnr: Sida: Beslutsärenden 1 Motion - Riktlinjer och rutiner för hedersrelaterat våld och förtryck 2 Ansökan om ny detaljplan för bostadsområde i anslutning till Jönköpingsvägen i Värnamo 3 Ansökan om ny detaljplan för nya bostäder på Rörstorpsområdet i Värnamo Anmälan delegation KS KS KS Redovisning av delegationsbeslut KS Tekniska utskottets protokoll KS Personalutskottets protokoll KS Ärenden från utskottet 7 Vråenparken samt dagvattenlösning Vråen KS VA-taxa 2020 KS Slutredovisning ombyggnad för nytt Kontaktcenter i Stadshuset, projekt 0795 Beredningsärenden KS Policy Värnamo kommun som arbetsgivare KS Kompetensutvecklingsmedel 2020 KS Stiftelsen Solgården, årsredovisning 2018 KS Motion - Branschdag för Vård- och omsorgsyrket KS Utökad investeringsbudget för bostadsområde i Bor KS Informationsärenden

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE (2) 15 Kommundirektören informerar KS Förhandsinformation om delårsrapporten 17 Presentation av kansliet 18 Meddelanden Övriga ärenden Hans-Göran Johansson Ordförande Riitta Andersson Sekreterare

3 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr: KS Motion - Riktlinjer och rutiner för hedersrelaterat våld och förtryck Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ärendet till nästa sammanträde. Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har inkommit med en motion, daterad 28 mars 2019, gällande riktlinjer och rutiner för hedersrelaterat våld och förtryck. Socialdemokraterna yrkar att medborgarnämnden ska få i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för ett strukturerat arbete i samverkan med kommunens egna förvaltningar och andra kommuner i Sverige. Socialtjänsten har ett stort antal samverkanspartners, med många olika fokusområden. Samverkansformen fungerar. Framförallt prioriterar parterna ärenden där det är tal om våld och förtryck av något slag. Socialtjänsten har som uppdrag att samverka med nödvändiga parter oavsett vilken problemställning som föreligger. Bedömningen är därför att det inte behöver upprättas särskilda riktlinjer eller rutiner med samverkanspartners kring just hedersrelaterad problematik. Det bedöms som tillräckligt med generella samverkansrutiner och därmed bör motionen avslås. Medborgarnämnden beslutade 14 augusti 2019, 76 att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslut expedieras till: Justerare

4 Riktlinjer för våld i nära relation 4

5 2 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 5 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Chefsgrupp Medborgarförvaltningen Dokumentet gäller från: Dokumentet gäller för: Medborgarförvaltningen Dokumentansvarig: Sektionschef ekonomiskt bistånd

6 3 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 6 Innehåll Bakgrund... 5 Syfte... 5 Organisation och ansvar... 5 Målgrupp... 5 Definition av närstående... 5 Lagstiftning och andra styrande dokument... 5 Socialstyrelsens handbok, föreskrifter och allmänna råd... 6 Våld... 6 Tidigt upptäcka att någon utsätts för våld i nära relation... 6 Våldets former... 7 Särskild sårbarhet ett verktyg för förövarens våldsutövande Asylsökande... 8 EU/EES-medborgare... 9 Vuxna som är utsatta för våld i nära relation... 9 Bemötande... 9 Normaliseringsprocessen... 9 Formulering i tal och skrift...10 Handläggning av ärenden gällande våldsutsatta...10 Utredning enligt 11 kap. 1 SoL...10 Utredningsmall...11 Bedömningsmetoder som stöd för arbetet...11 Uppdrag och genomförandeplan...11 Insatser till stöd för den våldsutsatta...12 Skyddat boende för våldsutsatta...12 Råd och stöd...12 Rättsväsendet...13 Skyddade personuppgifter...13 Våldsutövare...14 Handläggning av ärende gällande våldsutövare...14 Utredning enligt 11 kap 1 SoL...14 Våldsutövarens föräldraförmåga - barnperspektivet...15 Insatser för våldsutövare...15 Barn som upplevt våld eller andra övergrepp mellan närstående vuxna...15 Utredning...15 Våldsutövaren lämnar den gemensamma bostaden...16 Barn och ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck...16

7 4 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 7 Kompetens inom socialtjänsten 3 kap. 3 andra stycket SoL...17 Samverkan...17 Intern samverkan...17 Extern samverkan...18 Samverkan med kvinnojour...18 Lex Sarah...18 Ansvarig...18 Uppföljning...18 Referenser...19

8 5 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 8 Bakgrund I 5 kap. 11 Socialtjänstlagen (2001:453), SoL, tydliggörs att socialnämnden ska verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp samt att nämnden ska beakta kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Vidare anges att nämnden ansvarar för att barn som utsatts för våld och dennes närstående får stöd och hjälp. Detsamma gäller för barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående. Även män utsätts för våld i nära relation och våld förekommer också i samkönade relationer. Socialnämnden har även ett ansvar att erbjuda och ge insatser till personer som utövar våld för att förebygga och motverka våld. Syfte Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning till socialsekreterare inom medborgarnämnden i Värnamo kommun när de kommer i kontakt med våldsutsatta och våldsutövare. Organisation och ansvar Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Alla som utsätts för våld eller kränkningar av olika slag har, efter individuell prövning, rätt att få det stöd och den hjälp som de kan behöva i den mån de själva inte kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt. Målgrupp Målgrupper för dessa riktlinjer är 1. Vuxna som utsatts för våld i nära relationer 2. Vuxna som utövat våld i nära relationer. 3. Barn och ungdomar som bevittnat eller utsatts för våld i nära relation. Definition av närstående Riktlinjerna omfattar närstående i enlighet med Socialstyrelsens definition: Begreppet närstående är könsneutralt och syftar på varje person som den våldsutsatta bedöms ha en nära och förtroendefull relation till. Det kan handla om såväl makar, sambor och pojkeller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Det kan även gälla andra personer som den våldsutsatta har eller har haft en nära och förtroendefull relation till. Bedömningen av vem som kan betraktas som närstående ska göras utifrån familje- och levnadsförhållanden i det enskilda fallet. Alla som blir utsatta för våld i nära relationer, oavsett kön eller könsidentitet har rätt till stöd och skydd.

9 6 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 9 Lagstiftning och andra styrande dokument Den s.k. brottsofferparagrafen i socialtjänstlagen 5 kap. 11, med fokus på andra och fjärde stycket, utgör en viktig utgångspunkt för riktlinjerna. 5 kap. 11 Socialnämndens ansvar för brottsoffer Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Andra relevanta paragrafer utifrån socialtjänstlagen (SoL). - 2 kap. 1 och 2 a kap. 1 SoL. Socialnämnden har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. - 2 a kap. 3. SoL. Bosättningskommunens ansvar. - 2 a kap. 8 och 9 SoL. Ansökan om insatser i annan kommun. - 3 kap. 1 SoL. Vissa uppgifter inom socialtjänsten m m. - 4 kap. 1 SoL. Rätten till bistånd. Socialstyrelsens handbok, föreskrifter och allmänna råd Socialstyrelsen SOSFS 2014:4 Föreskrifter och allmänna råd och handboken Våld (2015) om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer är grundläggande för medborgarnämndens riktlinjer för våld i nära relation. Våld "Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill" - Isdal, Per (2001). Tidigt upptäcka att någon utsätts för våld i nära relation Insatser inom medborgarnämnden ska vara av god kvalitet. Det är viktigt att medborgarnämnden har ett aktivt och uppsökande arbete som är riktat till dem som utsätts för våld av närstående. Får nämnden kännedom om förhållanden som kan föranleda någon åtgärd ska nämnden vända sig till den som saken berör, upplysa om vad som blivit känt och föreslå stöd och hjälpinsatser som kan vara lämpliga. Medborgarnämnden bör vidare vara uppmärksam på situationer där det kan förekomma våld, även om en hjälpsökande inte direkt talar om detta, t.ex. då en kvinna kontaktar medborgarnämnden för att få hjälp med andra problem. I SOSFS 2014:4 anges att nämnden bör avgöra när och hur personalen i nämndens

10 7 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 10 verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn och ungdomar som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp. Våldets former Isolering och anpassning. Våldsutövningen kan liknas vid en process där den som är utsatt i allt högre grad anpassar sig till en vardag som präglas av våld. Anpassningen leder ofta till isolering och ökat beroende av förövaren. Begränsningen av livsutrymmet och handlingsfriheten sker gradvis och innebär att nätverket av vänner, släkt och bekanta blir allt mindre. Förövarens bild av relationen blir den dominerande. Om våldet fortsätter och blir grövre/mer frekvent kan anpassning och normalisering bli en överlevnadsstrategi. Att det förekommer perioder utan våld gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra. En psykologisk nedbrytningsprocess skapas där den utsattas självkänsla och självförtroende gradvis försämras. Det är inte ovanligt att den som utsätts för våld internaliserar de motiv som förövaren anger för sin misshandel. Internalisering innebär att offret tar över förövarens verklighetsuppfattning. Fysiskt våld. I en nära relation kan det fysiska våldet ta sig uttryck i form av allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök till användandet av olika vapen och tillhyggen. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen. Sexuellt våld. Ibland utövas det sexuella våldet i samband med ett misshandelstillfälle. Gränserna mellan övergrepp och frivilligt sex riskerar då att bli oklara för den våldsutsatta som tvingas vara sexuellt tillgänglig för att undvika andra former av våldsutövande. Sexuellt våld innebär allt från ovälkommen beröring till att tvingas utföra sexuella handlingar eller utsättas för sådana, inklusive våldtäkt, eller att bevittna olika former av sexuella handlingar. Offret kan också fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot sin vilja. Psykiskt våld och hot om våld. Olika former av isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning, skambeläggande samt utnyttjande av barnen för att få kontroll över den andra föräldern är exempel på psykiskt våld i nära relationer. Det psykiska våldets nedbrytande konsekvenser i kombination med att förövaren växlar utövandet av våld med ömhet och kärlek gör det oförutsägbart. Det blir därmed väldigt svårt att värja sig emot. Växlingen mellan våld och värme leder ofta till att den utsattas känslomässiga band till förövaren stärks medan självförtroendet och självkänslan påverkas negativt, något som gör det svårare att ta sig ur relationen. Hot kan även riktas mot barn, husdjur eller nära vänner. Stalkning och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld. Materiellt våld. Våldet kan även bestå av materiell skadegörelse, exempelvis att förövaren slår sönder möbler och andra saker i hemmet. Den utsatta personen kan också tvingas att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse. Förövaren kan också kontrollera ekonomin och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och göra det svårare att lämna relationen. Latent våld. Latent våld kan vara en stark ilska och aggressivitet som är inbunden och visar sig i kroppshållning och kroppsuttryck och som skapar rädsla, upplevs som ett hot om våldsamma konsekvenser och/eller påminner om tidigare erfarenheter av fysiskt våld.

11 8 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 11 Ekonomiskt våld. Ekonomiskt förtryck av en närstående ses också som våld. Det kan uttryckas genom ekonomiska hot, begränsningar av gemensamma ekonomiska tillgångar eller att tvinga någon att utföra ekonomiska olagligheter. Förtrycket skapar begränsat handlingsutrymme och verkar nedvärderande. Exempel på ekonomiskt våld är bland annat när någon kontrollerar hur partnern använder pengar, inte tillåter partnern ha egna pengar, gömmer undan gemensamma pengar och /eller tvingar partnern att medverka i ekonomiska olagligheter Försummelse. Försummelse är ett aktivt försvårande av vardagen för personer som är beroende av omsorg på grund av funktionsnedsättning eller ålder. Försummelse innebär att man försvårar i stället för att underlätta vardagen, exempelvis genom medveten felaktig medicinering, bristande hygien, otillräcklig föda samt att lämna någon utan hjälp och tillsyn under längre perioder. Hedersrelaterat våld. Hedersrelaterat våld och förtryck kännetecknas av att det är kollektivt utövat, det innebär att det kan vara flera förövare. Våldet och förtrycket kan ta sig många olika uttryck; fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt. Det kan röra sig om en rad olika handlingar från vardagliga begränsningar i livet som gäller klädval och socialt umgänge till livsval som utbildning och val av äktenskapspartner samt grovt våld inklusive dödligt våld. Både flickor och kvinnor, pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld, förövarna kan vara både kvinnor och män. Att våldet har sin grund i en patriarkal maktordning är forskningen i stort sett eniga om. Det hedersrelaterade våldets kollektiva karaktär gör att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga. De som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta. Det kan t.ex. vara mödrar och unga män som känner sig pressade att sätta familjen före individen. Särskild sårbarhet ett verktyg för förövarens våldsutövande. Våldsutövandet och formerna för maktutövning i en nära relation kan präglas av förövarens och den våldsutsatta personens position i samhället. Begreppet särskild sårbarhet synliggör hur personer kan vara utsatta för våld, diskriminering och/eller marginalisering på sätt som kräver särskilda stödinsatser. Dessa särskilt sårbara personer kan ofta stå i stark beroendeställning till den person eller de personer som utövar våldet. Särskilt utsatta grupper där utsattheten kan se annorlunda ut och stödinsatserna kan behöva utformas på ett annat sätt är: - hedersrelaterat våld - äldre personer - personer med funktionsnedsättning - personer med missbruksproblematik - HBTQ-personer För att till fullo förstå vad våld i nära relationer och dess specifika uttryck innebär är det därför av stor vikt att ha en förståelse för det sammanhang, både det individuella och det samhälleliga, som övergreppen begås inom. Asylsökande Staten har det övergripande ansvaret för mottagandet av vuxna asylsökande. I första hand ska medborgarnämnden ta ställning till om Migrationsverket kan tillgodose den sökandes behov. Medborgarnämnden kan få sörja för nödvändig hjälp, till den som omfattas av LMA, under en begränsad tid, i vissa situationer. Om bistånd inte kan ges med stöd av LMA

12 9 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 12 ankommer det på medborgarnämnden att bedöma om insatsen kan beviljas enligt socialtjänstlagen då kommunen är ytterst ansvarig för dem som vistas i kommunen (2 kap. 1 SoL). Det gäller även under asyltiden om den enskilde utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående. Medborgarnämnden ska samarbeta med Migrationsverket för att den våldsutsatta ska få det stöd och den hjälp som behövs. Asylsökande har enligt lagen inte rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 SoL för sådana förmåner som motsvarar det bistånd som en asylsökande har rätt till enligt LMA. EU/EES-medborgare EU/EES-medborgare som har uppehållsrätt i en annan medlemsstat ska i fråga om bl. a. socialt bistånd behandlas på samma sätt som om de är bosatta i Sverige. Om medborgarnämnden bedömer att den våldsutsatta inte har uppehållsrätt i Sverige ska huvudregel vara att erbjuda den våldsutsatta akuta insatser exempelvis pengar till hemresa, matpengar och/eller skyddat boende i avvaktan på ordnad hemresa. Medborgarnämnden kan även vara behjälplig i att den enskilde får kontakt med hälso- och sjukvård vid behov samt undersöka möjligheter till stöd och skydd i hemlandet. Vuxna som är utsatta för våld i nära relation Bemötande Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 SoL). I ärenden som rör våld mot närstående är det viktigt att stödet inriktas på att frigöra och utveckla den utsattas egna resurser och erbjuda stöd som bygger på respekt för den enskildes behov. Rädsla och känslor av skuld och skam kan göra det svårt för en våldsutsatt person att vända sig till utomstående för att berätta om våldet. Den drabbade kan känna sig kluven om hon/han samtidigt älskar, tycker synd om eller på andra sätt bryr sig om den eller dem som utövar våldet. Den nära relationen är alltså en grundläggande omständighet för medborgarnämnden att ta hänsyn till i arbetet med att ge stöd och hjälp. En våldsutsatt person kan vara orolig för sin egen och eventuella barns säkerhet och rädd för att inte bli trodd. Självkänsla och tilltro till den egna förmågan kan i varierande grad vara påverkad av att personen har varit utsatt för våld och kränkningar. Det är viktigt att den enskilda ges tillräckligt med tid och får bekräftelse på att det kan vara svårt att berätta allt på en gång. Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt, ödmjukhet samt att kunna skapa och upprätthålla en förtroendefull relation, att kunna bemöta en person i kris, hantera motstridiga intressen och konflikter samt att inte skuldbelägga. Normaliseringsprocessen I mötet med våldsutsatta personer är det viktigt att känna till den s.k. normaliseringsprocessen Våldsutövningen kan liknas vid en process där den utsatta i allt högre grad anpassar sig till en vardag som präglas av våld, en anpassning som ofta leder till isolering och ökat beroende av förövaren. Att det förekommer perioder utan våld gör att det går att bibehålla en förhoppning om att relationen ska förbättras och att övergreppen ska upphöra. Begränsningen av den utsattas livsutrymme och handlingsfrihet sker gradvis och innebär att nätverket av vänner,

13 10 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 13 släkt och bekanta blir allt mindre, vilket leder till att förövarens bild av relationen blir den dominerande. Formulering i tal och skrift Våld är en envägshandling, inte en ömsesidig handling. Det är inte något som både våldsverkaren och offret gör. I bemötandet av såväl en våldsutsatt som en våldsutövande person samt i dokumentation är det därför viktigt att tänka på språkets betydelse. Uttryck som destruktiv relation, äktenskapsproblem, partnervåld, lägenhetsbråk ska undvikas. Det ger en skev bild av hur våldet ser ut och lägger ansvar och skuld på den våldsutsatta. Handläggning av ärenden gällande våldsutsatta När den våldsutsatta söker sig till medborgarnämnden måste handläggaren snabbt kunna göra en hot- och riskbedömning för att kunna ta ställning till om det finns ett omedelbart behov av skydd. Förhandsbedömningen går ut på att ta ställning till om en utredning ska inledas enligt 11 kap. 1 SoL eller inte. Bedömningen innebär att nämnden bildar sig en uppfattning om den enskildes situation och inställning till att ta emot hjälp. Den våldsutsatta behöver uppmärksammas på sin rätt att få sina behov utredda, erbjudas insatser till stöd och hjälp och att få ett beslut som kan överklagas. Ansöker den enskilde om bistånd eller om det på annat sätt framkommer att den enskilde är positiv till att få stöd eller hjälp ska en utredning inledas. Om en vuxen person utan barn ej vill ha kontakt med medborgarnämnden, bör denna uppmuntras till att vid behov återkomma för att söka stöd. I socialtjänstlagen finns inga bestämmelser om hur lång tid en förhandsbedömning får ta, men ur rättssäkerhetssynpunkt krävs att förhandsbedömningen inte drar ut på tiden. Detta är särskilt viktigt när det handlar om våld i nära relationer, eftersom det kan finnas behov av akuta insatser. Skyndsamhetskrav gäller enligt 11 kap. 1 SoL. Utredning enligt 11 kap. 1 SoL Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 första stycket SoL). En utredning enligt 11 kap. 1 SoL får inte inledas mot den berörda personens vilja. När det gäller en person som utsatts för våld i nära relation ska utredningen handla om behov av insatser utifrån våldsutsattheten. En utredning består av kartläggning, bedömning av behov och förslag till individuellt anpassade insatser. Den information som ligger till grund för kartläggningen inhämtas direkt från den enskilde, från eventuell tidigare dokumentation, strukturerade metoder och bedömningsinstrument. Om uppgifter inhämtas från andra myndigheter eller enskilda ska det finnas samtycke från den berörda personen. Medborgarnämnden kan inte med hänvisning till att en utredning pågår låta bli att vidta nödvändiga åtgärder. Om den enskilde behöver någon insats under utredningstiden ska frågan utredas och avgöras genom ett särskilt beslut. Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne (3 kap. 5 SoL). Handläggning av ärenden som rör enskilda ska dokumenteras (11 kap. 5 SoL). Dokumentationen ska ange beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentera personens berättelse om händelseförloppet och eventuella skador.

14 11 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 14 En utredning enlig 11 kap. 1 första stycket SoL ska leda fram till ett beslut: att ärendet avslutas utan åtgärd, att ansökan avslås eller att beslut om bistånd fattas. Beslutet ska innehålla information om hur man kan överklaga. Utredningsmall Vid utredning av en person som utsatts för våld i nära relationer ska utredningsmall för familjefrid användas. Mallen ger en struktur för att utreda behoven och dokumentera det beslut som fattas. I alla typer av ärenden som rör en våldsutsatt person bör medborgarnämnden, med anledning av våldet, bl.a. utreda - vilket behov den våldsutsatta har av stöd och hjälp akut, - våldets karaktär och omfattning, våldets konsekvenser för den våldsutsatta - hur den våldsutsatta hanterar sin situation - risken för att den våldsutsatta kommer att utsättas för ytterligare våld, - hur den våldsutsattas nätverk ser ut, - vilket behov den våldsutsatta har av stöd och hjälp på kort och lång sikt. - om något barn har bevittnat våldet. - om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap Vid misstanke om hedersrelaterat våld och förtryck är det viktigt att vid kartläggning av nätverket tänka på att flera familje- och släktmedlemmar kan vara delaktiga i utövningen av förtrycket. Bedömningsmetoder som stöd för arbetet Forskningen pekar på att strukturerade risk- och skyddsbedömningar är att rekommendera. Socialstyrelsen har tagit fram standardiserade bedömningsmetoder till stöd för socialtjänstens arbete med våldsutsatta, FREDA, för att synliggöra våldet och göra riskbedömningar för fortsatt våld. - FREDA-kortfrågor är ett stöd att våga fråga om våld i enskilda ärenden. - FREDA-beskrivning är en hjälp att få en uppfattning om karaktären på det våld som förekommit eller förekommer. - FREDA-farlighetsbedömning hjälper socialtjänsten att bedöma risken för fortsatt utsatthet och ska finnas som underlag för att bedöma behov av ökat skydd. Ett annat riskbedömningsinstrument är SARA och för riskbedömning när det gäller hedersrelaterat våld finns Patriark. Den riskbedömning som är gjord ska dokumenteras i utredningsmallen för familjefrid. Medborgarnämnden bör med samtycke från den våldsutsatta ta del av polisens bedömning av risken för fortsatt våld. Medborgarnämnden bör även delge polisen sin riskbedömning om det inte finns hinder enligt offentlighet- och sekretesslagen. Uppdrag och genomförandeplan Medborgarnämndens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. Om insatsen ska genomföras av någon annan än den som handlagt ärendet, t.ex. en kvinnojour, ska ett uppdrag lämnas till den utförare som ska genomföra insatsen. Uppdraget utgår från beslutet om insats och den enskildes behov och är ett avtal mellan medborgarnämnden och utföraren. Det ska dokumenteras genom en vårdplan. Utföraren ska

15 12 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 15 tillsammans med den enskilde upprätta en genomförandeplan som mer i detalj beskriver hur insatsen ska genomföras. Av planen bör bland annat framgå - vilka mål som gäller för insatsen - när och hur insatsen ska genomföras - när och hur planen ska följas upp Insatser till stöd för den våldsutsatta Det som kommer fram i utredningen och beskrivningen av den våldsutsattas hela livssituation och nätverk samt riskbedömningen är utgångspunkten för en samlad bedömning av behoven av stöd och hjälp på kort och lång sikt. Den samlade bedömningen omfattar såväl de behov som kan finnas av ekonomiskt stöd och boende som andra typer av stöd och hjälp exempelvis psykologisk hjälp. Personen behöver information om vilka olika insatser som finns. Skyddat boende för våldsutsatta Om en den våldsutsatta är i akut behov av stöd och skydd bör medborgarnämnden erbjuda denne placering i ett skyddat boende, som är bemannat med kvalificerad personal och har skyddsanordningar, t.ex. lås, larm och bevakning. Vid bedömning av rätten till bistånd i form av placering i skyddat boende i den akuta situationen får den våldsutsattas ekonomi inte avgöra om behövliga biståndsinsatser ska beviljas eller ej. Det boende som erbjuds den våldsutsatta bör vara lämpligt för eventuellt medföljande barn oavsett ålder och kön. Om det skyddade boendet tar emot barn bör det i boendet finns personal med kunskaper om barns behov. Familjefridshandläggare och barnhandläggare ska ha ett nära samarbete kring den våldsutsatta och barn som befinner sig på ett skyddat boende. Vid placering i skyddat boende ska medborgarnämnden upprätta ett avtal med boendet. Råd och stöd Våldsutsatta kan även erbjudas följande: - Information och råd - Stödsamtal via Medverkan familjefrid i GGVV - Praktiskt stöd via socialsekreterare - Stöd i säkerhetsplanering - Stöd i att hämta tillhörigheter i bostaden - Hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter såsom polisen och skatteverket. - Förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer. - Kontaktperson Medborgarnämnden kan utse en kontaktperson med uppgift att hjälpa den våldsutsatta i personliga angelägenheter. Kontaktpersonens uppgift är att fungera som ett personligt stöd och hjälpa till på olika sätt. Kontaktpersonen kan hjälpa genom att förmedla kontakt med olika myndigheter samt stödja den enskilde i dessa. - Ekonomiskt bistånd Medborgarnämnden bör ha beredskap för att kunna handlägga ett ärende om ekonomiskt bistånd som är akut och avser en våldsutsatt. Vid ansökan om ekonomiskt bistånd bör det särskilt beaktas i bedömningen om den enskilde varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående. Att en person utsätts för våld

16 13 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 16 eller andra övergrepp behöver dock inte automatiskt betyda att den vanliga biståndsprövningen sätts ur spel. I det akuta skedet är dock skyddsbehovet det primära och tillfälligt ekonomiskt bistånd kan beviljas utan sedvanlig prövning av den våldsutsattas egna ekonomiska förutsättningar. Medborgarnämnden bör även beräkna kostnaderna enligt riksnormen till en högre nivå bland annat om den våldsutsatta tillfälligt har höga kostnader exempelvis för mat, kläder skor eller telefon på grund av att denne har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av närstående. Nämnden bör dessutom vara flexibel i vad som räknas till godtagbara boendekostnader vid ansökan om ekonomiskt bistånd. När det gäller bistånd till hemutrustning bör även medborgarnämnden vara flexibel i bedömningen, exempelvis vid avvaktan på bodelning, om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. För den våldsutsatta kan det ibland vara svårt att få medel till sin försörjning från våldsutövaren och det kan därför vara nödvändigt, trots den andres inkomster bevilja ekonomiskt bistånd till den våldsutsatta även om parterna är gifta i avvaktan på skilsmässa. När det gäller personer som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan det vara aktuellt med ekonomiskt bistånd till livsföring i övrigt, bland annat till hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon, flyttkostnader, umgängesresor, kostnad för ansökan om äktenskapsskillnad, rekreation och skulder samt till olika skyddsåtgärder. Om ett barn eller skolungdom som fyllt 18 år men inte 21 år på egen hand ansöker om ekonomiskt bistånd bör medborgarnämnden vid behovsbedömningen överväga att bortse från föräldrarnas underhållsskyldighet i de fall då barnet eller ungdomen har utsatts för våld eller andra övergrepp, eller bevittnat våld av närstående. Rättsväsendet Om den våldsutsatta har gjort en polisanmälan har denna oftast rätt till ett målsägandebiträde som kan vara till stöd och hjälp under både förundersökning och rättegång. Åklagaren kan besluta om kontaktförbud, vilket innebär förbud för den person som utövar våld att söka upp eller ta kontakt med den våldsutsatta. Kontaktförbudet kan också avse förbud att vistas i närheten av bostaden eller arbetsplatsen exempel på andra skyddsåtgärder är personskydd, larmtelefon, riskbedömning via SARA och brottsofferstöd. Mer information finns på och Skyddade personuppgifter En del personer som söker stöd hos medborgarnämnden på grund av att de har utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av skyddade personuppgifter. Skatteverket är den myndighet som beviljar sekretessmarkering och skyddad folkbokföring, medborgarnämnden kan bistå med intyg till Skatteverket. Ansökan om fingerade personuppgifter görs till polismyndigheten, NOA. Det är viktigt att det finns beredskap hos kommunen att möta vuxna och barn som lever med skyddade personuppgifter samt att det finns ett säkerhetstänkande i hanteringen av bl.a. handlingar, så att inte sekretessbelagda uppgifter kommer ut. Rutiner för detta finns på medborgarförvaltningens sida på Nettan.

17 14 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 17 Våldsutövare Att erbjuda och ge insatser till personer som utövar våld är en viktig del i arbetet för att förebygga och motverka våld. Våldsutövaren kan själv fara illa av sitt beteende och kan ha mycket att vinna på av en förändring. Enligt SOFS 2014:4 bör socialnämnden med utgångspunkt i barnets behov kunna erbjuda insatser dels till våldsutövande föräldrar, dels till andra våldsutövande vuxna som bor tillsammans med barn. Insatserna bör syfta till att våldet upphör och att våldsutövaren får en ökad förståelse för hur våld påverkar barn. De bör genomföras med beaktande av barnets behov av trygghet och säkerhet. Nämnden bör vidare, utöver vad som anges i första stycket, kunna erbjuda våldsutövare insatser som syftar till att de förändrar sitt beteende och upphör med att utöva våld. Insatserna bör genomföras med beaktande av behovet av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Grundaren av för Alternativ till våld i Norge ATV, Per Isdal, beskriver olika förklaringsmodeller till våld. Dessa bör handläggaren ha i beaktande vid bemötandet av en våldsutövare (Per Isdal, 2001). Osynliggörandet har ansetts vara den viktigaste förklaringen till att våldet ständigt kan fortgå. Genom att våldet negligeras, glöms och inte problematiseras kan det härska nästan som det vill. Synliggörandet är den viktigaste åtgärden i kampen mot våldet, både för den utsatta och för utövaren. För utövaren kan det vara svårt och obehagligt att förhålla sig till sitt eget våld, det skapar skamkänsla. Normalisering utgör en annan förklaring som går ut på att göra ett fenomen så vanligt eller omärkligt att det inte finns någon orsak till att problematisera det. Detta försvårar ett förändringsarbete med personer som utövar våld. Det är på alla plan ett viktigt förebyggande arbete att avnormalisera våld som handling. Externalisering torde vara det vanligaste sättet att skapa en mening med våldet. I detta sammanhang betyder det att förklara egna handlingar med förhållanden utanför sig själv. Genom externalisering konstruerar våldsutövaren en form av offer-upplevelse, där han eller hon får en benägenhet att se sig själv som den kränkte eller förolämpade. Förnekande, bagatellisering och minimalisering går ut på att reducera våldet till något så litet eller oväsentligt att det inte längre utgör något problem Handläggning av ärende gällande våldsutövare Ansökan av våldsutövaren Medborgarnämnden får vanligtvis kännedom om att en person utövat våld i nära relation i samband med att den våldsutsatta ansöker om bistånd, att en barnavårdsutredning inleds eller att en polisanmälan inkommer. Medborgarnämnden ska motivera våldsutövaren att söka hjälp för sitt våldsbeteende samt informera om de möjligheter till stöd och behandling som finns. Utredning enligt 11 kap 1 SoL Vid ansökan om hjälp ska utredning inledas enligt 11 kap 1 SoL. Det är viktigt att göra en bedömning av hur våldet sett ut, hur farlig personen kan vara för närstående, om det finns barn m.m.

18 15 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 18 Våldsutövarens föräldraförmåga - barnperspektivet Om den våldsutövande personen är förälder är det viktigt att få denne att inse att våldshandlingarna också drabbar barnen. Att utsätta barnen för att se, höra och på andra sätt uppleva våld och dess konsekvenser innebär i sig en form av psykisk barnmisshandel. Även om våldsutövaren inte utsätter barnet direkt brister denne i sin omsorgsförmåga. Den våldsutövande föräldern har ett ansvar för att skydda barnen. Om våldsutövaren har vårdnad om eller umgänge med barn, ska denne erbjudas råd och stöd utifrån barnets behov. När det finns misstanke om att ett barn bevittnat eller upplevt våld bör båda föräldrarnas uppfattning om våldets konsekvenser för barnet utredas. Insatser för våldsutövare Gemensamt för de verksamheter som finns för personer som utövar våld i nära relationer är att våldet utgör en säkerhetsrisk för partner och barn. Målet är att våld, kontroll och förtryck ska upphöra och istället ska våldsutövarna hitta alternativa handlingssätt. Några av de insatser som finns är följande - Stödsamtal via Medverkan familjefrid i GGVV - Enskilda stödsamtal. I samtalen synliggörs våldet, det blir tydligt var ansvaret för våldet ligger och konsekvenserna av våldet. Motiverade samtal att ta emot insatser. - Information och råd - Praktiskt stöd via socialsekreterare - Hjälp vid kontakt med olika myndigheter och olika instanser - Förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer Barn som upplevt våld eller andra övergrepp mellan närstående vuxna Barn i familjer där det har förekommit våld mellan närstående skall betraktas som brottsoffer. Hemmet, som ska vara en trygghet för barnet, har blivit en brottsplats. Barn som upplever våld mellan närstående riskerar att utveckla psykosociala problem. Det har i olika sammanhang framkommit att barn som bevittnat våld inte uppmärksammats tillräckligt, och att det kan innebära att de inte får stöd och hjälp i den utsträckning de skulle behöva. Det måste därför finnas ett tydligt barnperspektiv i alla utredningar av vuxna som utsätts för våld alternativ vuxna som utövar våld. Utredning När det i en anmälan framkommer att det finns barn som kan ha upplevt våld mellan närstående, skall utredning enligt 11 kap. 1 SoL alltid inledas, för att bedöma barnets behov av stöd och hjälp. I en utredning av barn som har upplevt våld mellan närstående, bör socialnämnden utreda bland annat: - Barnets behov av stöd och hjälp akut, inklusive vård eller boende i ett annat hem än det egna. - Våldets karaktär och omfattning. - Våldets påverkan på barnet och dess relation till föräldrarna. - Barnets egen uppfattning om våldet.

19 16 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 19 - Vardera förälderns uppfattning om våldets konsekvenser för barnet. - Barnets behov av stöd och hjälp på både kort och lång sikt. Att bedöma vårdnadshavarens föräldraförmåga utifrån olika aspekter är en central del i en barnavårdsutredning. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har tagit fram en kunskapsöversikt med en sammanställning av olika aspekter att ta hänsyn till när det gäller att utreda våldsutövande föräldraförmåga. Kunskapsöversikten beskriver följande punkter, observera att dessa gäller oavsett kön av den som utövar våld: - i vilken grad våldsutövaren utsatt partnern för fysisk fara - hur det tidigare våldet mot barnen sett ut, inklusive i vilken mån det förekommit sexuella övergrepp eller andra gränsöverskridanden, - i vilken grad våldsutövaren förnekar, minimaliserar eller försvarar det våld den använt, - graden av kontroll och psykisk grymhet riktad mot den våldsutsatta och barnen - graden av likgiltighet inför att barnen skadats när någon utsätts för våld, - i vad mån våldsutövaren använt barnen som vapen och eller undergrävt den våldsutsattas barnrelation. Det finns även andra aspekter som tydligare sätter föräldraförmågan i fokus. Som i vilken omfattning föräldern tidigare varit frånvarande eller utsatt barnen för bristande omsorg, samt i vilken utsträckning han/hon förnekar våldets konsekvenser för barnets välbefinnande och sitt eget ansvar för detta. Om ett barn som har bevittnat våld mellan närstående behöver stöd och hjälp med anledning av våldet, akut eller på kort eller lång sikt, skall medborgarnämnden erbjuda barnet insatser med utgångspunkt i dess olika behov av skydd/ råd och stöd /vård och behandling. Medborgarnämnden bör även kunna erbjuda föräldrar eller andra viktiga närstående, råd och stöd med utgångspunkt i barnets behov. Medborgarnämnden bör även, utifrån barnets behov av trygghet och säkerhet, erbjuda insatser till föräldrar eller andra som bor med barnet. Sådana insatser skall syfta till att våldet upphör samt öka våldsutövarens förståelse för hur våld mellan närstående påverkar barn. Våldsutövaren lämnar den gemensamma bostaden Ur ett barnperspektiv kan det vara bättre att den som utövar våld lämnar hemmet än att den våldsutsatta och barnen gör det. Barnen behöver då inte ryckas upp ur sin vanliga miljö och kan gå kvar i sin förskola/skola. Den våldsutsatta kan tillsammans med barnen bo kvar i den gemensamma bostaden endast under förutsättning att det inte innebär någon risk för ytterligare våld. En säkerhetsplanering bör genomföras i samråd med medborganämnden och/eller polisen i det fall en polisanmälan gjorts. Barn och ungdomar som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Både flickor och kvinnor, pojkar och män utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Förövarna kan vara både kvinnor och män. Homo- och bisexuella personer samt transpersoner kan vara särskilt utsatta. Både pojkar och flickor kan ha starka begräsningar i privatlivet gällande pojkvän/flickvän, umgänge och fritidsaktiviteter. Pojkar kan tvingas bevaka sin syster eller kusin på skolan och på så viss både betraktas som utövare och utsatt. Vid

20 17 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 20 handläggning av hedersrelaterat våld är det väsentligt att känna till om någon eller några i den våldsutsattas nätverk utgör ett hot. Även om det inom ett nätverk finns personer som stödjer den våldsutsatta i sak, kan det ibland ändå av olika skäl vara svårt för dem att ge stöd, för att de då tar egna risker. Barn och ungdomssektionen handlägger ärenden där barn och ungdomar mellan 0-20 år utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. När det kommer till medborgarnämndens kännedom att ett barn eller ungdom under 18 år utsätts för hedersrelaterat våld inleds en barnavårdsutredning enligt 11 kap 1 Socialtjänstlagen. När ungdomen fyllt 18 år så handläggs ärendet som ett vuxenärende, dvs. utredning kan ej inledas mot ungdomens vilja om inte det föreligger en så pass hög oro som gör att man kan tillämpa Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). En barnavårdutredning där det förekommer hedersrelaterat våld ska handläggas så som man handlägger alla andra barnavårdsutredningar. Dock är det av stor vikt att medborgarnämnden inte tillämpar riktlinjer och rutiner rutinmässigt. Det kan t ex. finnas anledning till att avvakta med att underrätta vårdnadshavare om att utredning är inledd. I särskilt allvarliga fall kan man behöva planera för hur skyddet av barnet/ungdomen ska utformas innan vårdnadshavare informeras. Det är också nödvändigt att iaktta stor försiktighet och göra en noggrann bedömning innan medborgarnämnden börjar arbete för att barn och förälder ska ha en fungerande relation. I ärenden med hedersrelaterad problematik kan en sådan strävan ibland innebära stora risker, samtidigt som familjen inte sällan är särskilt viktig för dessa barn och ungdomar. Medborgarnämnden behöver utifrån den utsattas bästa bedöma vilka insatser som bäst kan gagna barnet/ungdomen på kort och lång sikt. Vid placering av barn och ungdomar som lever i en hederskontext är det viktigt att det finns god kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck eftersom dessa ärenden bedöms vara komplexa och medför regelbundna riskanalyser i samråd med medborgarnämnden. Kompetens inom socialtjänsten 3 kap. 3 andra stycket SoL Den personal som arbetar med handläggning och uppföljning av alla slags ärenden som gäller enskilda enligt socialtjänstlagen (2001:453) bör ha kunskap om våld och andra övergrepp av eller mot närstående samt ha förmågan att förmågan omsätta kunskaperna i det praktiska arbetet. Det är också viktigt att ha kunskap om hur man hanterar svaret på frågan om våldsutsatthet. Om en våldsutsatt person aktualiseras på en sektion ska den våldsutsatta erbjudas stöd till kontakt med socialsekreterare inom familjefrid som mer specifikt kan utreda och bedöma behovet av stöd och hjälp. Det kan även bli aktuellt med samhandläggning av ärendet. Samverkan Intern samverkan Av 3 kap. 3 SoL följer att socialnämnden har ansvar för att organisera arbetet så att det främjar personalens arbete och användandet av metoder som bygger på den bästa tillgängliga kunskapen.

21 18 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 21 Ett ärende som handlar om våld i nära relationer kan aktualiseras inom medborgarnämndens alla verksamhetsområden. Varje sektion måste utarbeta tydliga, skriftliga rutiner för hur samverkan inom nämnden ska ske för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta vuxna och barn samt våldsutövare. Det ska vara ett levande dokument som utvärderas och vid behov revideras och som medarbetarna har kunskap om. Medborgarnämnden ska samverka internt för att samordna sina insatser så att de inte motverkar varandra, om insatser ges till flera i en familj ska samtliga insatser samordnas. Detta ska göras med beaktande av behöver av trygghet och säkerhet hos våldsutsatta och barn som bevittnat våld. Se medborgarförvaltningens VISP-rutiner angående detta på Nettan. Extern samverkan Medborgarnämnden ska vidare samverka externt med andra verksamheter, myndigheter och organisationer som berörs för att skapa förutsättningar för att samordna insatserna från de olika aktörerna så att de inte motverkar varandra. Om insatsen ges till flera i en familj, ska nämnden även samverka för att skapa förutsättningar för att samordna samtliga insatser. Socialtjänsten ska tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan när en enskild har behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården enligt 2 kap. 7 socialtjänstlagen (2001:453). Samverkan med kvinnojour Kvinnojourerna är viktiga samarbetspartners för socialtjänsten. När medborgarnämnden beviljar bistånd till skyddat boende har både utföraren och nämnden ansvar för att insatserna är av god kvalitet. Den enskilde utföraren har ansvar för att hålla god kvalitet samtidigt har medborgarnämnden ansvar för att följa upp kvaliteten i den verksamhet som insatsen är lämnad till. Medborgarnämnden har ansvar för att fastställa hur kontroll och uppföljning ska gå till. När en ideell förening utför socialtjänstinsatser gäller samma regelverk som för socialtjänsten, bl.a. dokumentationsskyldighet, lex Sarah och kvalitet. Lex Sarah Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska genast rapportera enligt Lex Sarah om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör en eller flera enskilda som får insatser eller kan komma i fråga för insatser inom verksamheten enligt 14 kap 3 SoL. Se medborgarförvaltningens rutiner angående Lex Sarah på Nettan. Ansvarig Ange ansvarig funktion på tjänstemannanivå. Uppföljning Beskriv på vilket sätt och när riktlinjen ska följas upp.

22 19 ( 19 ) Riktlinjer för våld i nära relation 22 Referenser Hänvisning till övriga relevanta styrdokument, dokument, rutiner etc.

23 TJÄNSTESKRIVELSE Medborgarförvaltningen Medborgarnämnden Dnr: MBN Motion - Riktlinjer och rutiner för hedersrelaterat våld och förtryck Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har inkommit med en motion gällande riktlinjer och rutiner för hedersrelaterat våld och förtryck. Socialdemokraterna yrkar att medborgarnämnden ska få i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för ett strukturerat arbete i samverkan med kommunens egna förvaltningar och andra kommuner i Sverige. Socialtjänsten har ett stort antal samverkanspartners, med många olika fokusområden. Samverkansformen fungerar. Framförallt prioriterar parterna ärenden där det är tal om våld och förtryck av något slag. Socialtjänsten har som uppdrag att samverka med nödvändiga parter oavsett vilken problemställning som föreligger. Bedömningen är därför att det inte behöver upprättas särskilda riktlinjer eller rutiner med samverkanspartners kring just hedersrelaterad problematik. Det bedöms som tillräckligt med generella samverkansrutiner och därmed bör motionen avslås. Beslutsförslag Medborgarförvaltningen föreslår medborgarnämnden besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Anna Sundberg Sektionschef Heidi Skov Ragnar Förvaltningschef Frida Adelbrant Sektionschef 1 (3)

24 TJÄNSTESKRIVELSE Medborgarförvaltningen Medborgarnämnden Dnr: MBN Utredning Inom ekonomisektionen arbetar två socialsekreterare med våld i nära relation samt hedersrelaterat våld. Målgruppen är personer som är över 20 år. Socialsekreterarna har utbildning i Patriark som är ett bedömningsinstrument gällande hedersrelaterat våld. De har även gått utbildning gällande hedersrelaterat våld och kommer även att gå ytterligare en utbildning under året. Personer under 20 år handläggs av barn- respektive ungdomsgruppen. En handläggare i ungdomsgruppen har utbildning i Patriark. När det har funnits behov har hjälp tagits av socialsekreterare vid ekonomisektionen samt personal på Medverkan i bedömning. Delar av personalen har en kortare utbildning kring hedersrelaterad problematik, men planering är att viss personal kommer att genomgå samma utbildning som socialsekreterarna vid ekonomisektionen under hösten. När det kommer till nämndens kännedom att en person under 18 år eventuellt kan vara utsatt för våld eller förtryck inleds en utredning enligt 11 kap 1 Socialtjänstlagen. När ungdomen fyllt 18 år krävs samtycke från den enskilde för att inleda utredning, såvida det inte föreligger en så pass hög oro som gör att man kan tillämpa Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Under året har representanter från ekonomisektionen, vuxensektionen, barnsektionen samt ungdomssektionen arbetet fram riktlinjer där det finns ett avsnitt gällande hedersrelaterat våld. Nu påbörjas arbetet med att gemensamt ta fram rutiner för våld i nära relation samt hedersrelaterat våld. De socialsekreterare som hanterar denna typ av ärenden samverkar med kompetensteamet vid Länsstyrelsen i Östergötland. I övrigt sker samverkan internt, mellan grupper inom förvaltningen, samt externt med de verksamheter som är nödvändigt i förhållande till det specifika ärendet. Socialtjänsten har ett stort antal samverkanspartners, med många olika fokusområden. Samverkansformen fungerar. Framförallt prioriterar parterna ärenden där det är tal om våld och förtryck av något slag. Socialtjänsten har som uppdrag att samverka med nödvändiga parter oavsett vilken problemställning som föreligger. Förvaltningens bedömning är därför att det inte 2 (3)

25 TJÄNSTESKRIVELSE Medborgarförvaltningen Medborgarnämnden Dnr: MBN behöver upprättas särskilda riktlinjer eller rutiner med samverkanspartners kring just hedersrelaterad problematik. Det bedöms som tillräckligt med generella samverkansrutiner. Anna Sundberg Sektionschef Frida Adelbrant Sektionschef 3 (3)

26 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Medborgarnämnden Dnr: MBN Motion - Riktlinjer och rutiner för hedersrelaterat våld och förtryck Beslut Medborgarnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Ärendebeskrivning Socialdemokraterna har inkommit med en motion gällande riktlinjer och rutiner för hedersrelaterat våld och förtryck. Socialdemokraterna yrkar att medborgarnämnden ska få i uppdrag att ta fram riktlinjer och rutiner för ett strukturerat arbete i samverkan med kommunens egna förvaltningar och andra kommuner i Sverige. Socialtjänsten har ett stort antal samverkanspartners, med många olika fokusområden. Samverkansformen fungerar. Framförallt prioriterar parterna ärenden där det är tal om våld och förtryck av något slag. Socialtjänsten har som uppdrag att samverka med nödvändiga parter oavsett vilken problemställning som föreligger. Bedömningen är därför att det inte behöver upprättas särskilda riktlinjer eller rutiner med samverkanspartners kring just hedersrelaterad problematik. Det bedöms som tillräckligt med generella samverkansrutiner och därmed bör motionen avslås. Medborgarförvaltningen har inkommit med tjänsteskrivelse daterad 27 juni Förslag till beslut Medborgarförvaltningen föreslår medborgarnämnden besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Justerare

27 27

28 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr: KS Ansökan om ny detaljplan för bostadsområde i anslutning till Jönköpingsvägen i Värnamo Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ärendet till nästa sammanträde. Ärendebeskrivning Syftet med ansökan är att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse i denna del av Värnamo stad. Genomförandet ska ses som del i en nödvändig förtätning av staden i ett läge där den växer och är i ett stort behov av nya bostäder. Området är tänkt att exploateras med bostäder med inriktning på fem tomter för småhusbebyggelse. Tomterna blir drygt 930kvm. och ska ha en byggnadsarea om minst 35% av fastighetsarean. Största nockhöjd ska vara satt till 9 meter. Området ligger i nuvarande detaljplan (F325), laga kraft utlagt som naturmark. I samband med gällande detaljplan utfördes arkeologiska, geotekniska samt miljötekniska undersökningar. Man gjorde också bullerutredning utifrån dåvarande trafikmängd utmed Jönköpingsvägen dvs. innan Ljusseveka-leden färdigställts och avlastat trafikflödet. Aktuella frågor att belysa utöver bullerhänsyn är flytt av befintliga ledningar för dagvatten och VA inom området. Kommunledningsförvaltningen föreslår i skrivelse 5 augusti 2019 kommunstyrelsen besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan inom del av fastigheten Värnamo Västhorja 12:1 och i enlighet med beskrivningen ovan. Beslut expedieras till: Justerare

29 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Ansökan om ny detaljplan för bostadsområde i anslutning till Jönköpingsvägen i Värnamo Ärendebeskrivning Syftet med ansökan är att tillskapa nya tomter för bostadsbebyggelse i denna del av Värnamo stad. Genomförandet ska ses som del i en nödvändig förtätning av staden i ett läge där den växer och är i ett stort behov av nya bostäder. Området är tänkt att exploateras med bostäder med inriktning på fem tomter för småhusbebyggelse. Tomterna blir drygt 930kvm. och ska ha en byggnadsarea om minst 35% av fastighetsarean. Största nockhöjd ska vara satt till 9 meter. Området ligger i nuvarande detaljplan (F325) laga kraft utlagt som naturmark. I samband med gällande detaljplan utfördes arkeologiska, geotekniska samt miljötekniska undersökningar. Man gjorde också bullerutredning utifrån dåvarande trafikmängd utmed Jönköpingsvägen dvs. innan Ljusseveka-leden färdigställts och avlastat trafikflödet. Aktuella frågor att belysa utöver bullerhänsyn är flytt av befintliga ledningar för dagvatten och VA inom området. 1 (3)

30 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen 30 Dnr: KS Karta över aktuellt område för ny detaljplan med omgivning 2 (3)

31 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan inom del av fastigheten Värnamo Västhorja 12:1 och i enlighet med beskrivningen enligt ovan Lars Magnusson Exploateringschef Ulf Svensson Kommundirektör 3 (3)

32 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr: KS Ansökan om ny detaljplan för nya bostäder på Rörstorpsområdet i Värnamo Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ärendet till nästa sammanträde. Ärendebeskrivning Syftet med ansökan är att tillskapa ett nytt område för bostadsbebyggelse i denna del av Värnamo stad. Genomförandet ska ses som del i en nödvändig förtätning av staden i ett läge där den växer och är i ett stort behov av nya bostäder. Området är tänkt att exploateras med bostäder med inriktning på sex tomter för småhusbebyggelse. Tomterna blir drygt 810kvm. och ska ha en byggnadsarea om minst 35% av fastighetsarean. Största nockhöjd ska vara satt till 9 meter. Området ligger i nuvarande detaljplan (F127), laga kraft , utlagt som allmän plats med benämning Park eller plantering. Berört område är nu vildvuxet utan märkbara nyttor för området. Va-ledningar finns redan i området och kommer att ligga inom området för ny gata. Kommunledningsförvaltningen föreslår i skrivelse 6 augusti 2019 kommunstyrelsen besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan inom del av fastigheten Värnamo Rörstorp 6:3 i enlighet med ovan beskrivna uppdrag. Beslut expedieras till: Justerare

33 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Ansökan om ny detaljplan för nya bostäder på Rörstorpsområdet i Värnamo Ärendebeskrivning Syftet med ansökan är att tillskapa ett nytt område för bostadsbebyggelse i denna del av Värnamo stad. Genomförandet ska ses som del i en nödvändig förtätning av staden i ett läge där den växer och är i ett stort behov av nya bostäder. Området är tänkt att exploateras med bostäder med inriktning på sex tomter för småhusbebyggelse. Tomterna blir drygt 810kvm. och ska ha en byggnadsarea om minst 35% av fastighetsarean. Största nockhöjd ska vara satt till 9 meter. Området ligger i nuvarande detaljplan (F127) laga kraft utlagt som allmän plats med benämning Park eller plantering. Berört område är nu vildvuxet utan märkbara nyttor för området. Va-ledningar finns redan i området och kommer att ligga inom området för ny gata. 1 (3)

34 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen 34 Dnr: KS Beskrivande karta som visar på området. 2 (3)

35 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta en ny detaljplan inom del av fastigheten Värnamo Rörstorp 6:3 i enlighet med ovan beskrivna uppdrag Lars Magnusson Exploateringschef Ulf Svensson Kommundirektör 3 (3)

36 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 36 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag: Ks Redovisning av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna nedanstående redovisning av delegationsbeslut: 1. Kommunstyrelsens ordförandes delegationsbeslut nr 4/2019 gällande rättidsprövning. 2. Utvecklingschefens delegationsbeslut nr11/2019 gällande anställning. 3. HR-chefens delegationsbeslut nr 2/2019 gällande lokalt kollektivavtal LOK krislägesavtal med kommunal.

37 37

38 (1) 38 Kommunledningsförvaltningen HR-avdelningen Åsa Johansson, HR-chef Telefon: E-post: asa.johansson2@varnamo.se 2/2019 Lokalt kollektivavtal LOK krislägesavtal med kommunal I enlighet med kommunstyrelsens delegationsordning antagen , 122, punkt och i förhanldingschefs frånvaro beslutar undertecknad: Att träffa lokalt kollektivavtal LOK Krislägesavtal utifrån överenskommelse mellan centrala parter- om villkor för arbetstagare vilka anvisats att utföra arbete på Krislägesavtalet. Avtalet gäller från och med Åsa Johansson HR-chef B E S Ö K S A D R E S S Stadshuset P O S T A D R E S S Värnamo T E L E F ON vx O R G N R E P O S T kommunen@varnamo.se W E B B P L A T S T E L E F A X B A N K G I R O

39 39

40 40

41 41

42 42

43 43

44 44

45 45

46 46

47 47

48 48

49 49

50 50

51 51

52 52

53 53

54 54

55 55

56 56

57 57

58 Personalutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 158 Plats och tid:, kl 08:30 Beslutande: Övriga närvarande: Utses att justera: Hans-Göran Johansson, ordförande Gottlieb Granberg (M) ej 46,47,48,49,51 Azra Muranovic (S) Ulf Svensson, kommundirektör Åsa Johansson, HR-chef Lena Wallberg, förhandlingschef Maria Lidberg. Lönechef Azra Muranovic Justeringens plats och tid: Kommunkansliet Sekreterare: Paragrafer: Ordförande: Justerare: Hanna Andersson Hans-Göran Johansson Azra Muranovic ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Nämnd/utskott: Personalutskottet Sammanträdesdatum: Paragrafer: Datum för anslags uppsättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Underskrift: Kommunkansliet,, Värnamo Hanna Andersson

59 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Ev. kompetensutvecklingsmedel 2020 Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna informationen. Samt att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsen Ärendebeskrivning HR-Chefen redovisar för kompetensutvecklingsmedel och eventuell fördelning för Justerare

60 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Tidplan lönekartläggning Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna tidplanen för lönekartläggning Ärendebeskrivning Lena Wallberg redovisar för personalutskottet tidsplanen för lönekartläggning Justerare

61 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Tidplan arbetet med lön Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna tidplanen Ärendebeskrivning Lena Wallberg redovisar tidplanen för arbetet med löneöversyn Justerare

62 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Information om utvärdering av lönekriterier Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna informationen Ärendebeskrivning Värnamo kommun har gemensamma lönekriterier med olika värderingsnycklar. Lönekriterier har nu utvärderats. Lena Wallberg informerar om detta. Justerare

63 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Arbetet med att minska sjukfrånvaron Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna redovisningen av arbetet med att minska sjukfrånvaron Ärendebeskrivning Diskussion förs med personalutskottet om vilka insatser som ska användas för att minska sjukfrånvaron bland medarbetarna i Värnamo kommun. Justerare

64 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Information om upphandling HR-system Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna informationen Ärendebeskrivning Maria Lidberg informerar om tidplanen i upphandling av nytt HR-system. Justerare

65 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Policy Värnamo kommun som arbetsgivare Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna informationen samt att överlämna ärendet till kommunstyrelsen Ärendebeskrivning Information om revideringen av Policy- Värnamo kommun som arbetsgivare. Justerare

66 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Återkoppling KS-strategi Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna informationen Ärendebeskrivning Reflektioner av eftermiddagen med ks strategi. Justerare

67 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Återkoppling övertid, fyllnad och timlön Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna informationen Ärendebeskrivning Ulf redovisar för kommunledningsförvaltningens övertidstimmar. Anledningen till ökningen är införandet av nytt ekonomisystem, EU-valet, projektet kemikaliehantering samt tentavakter på Campus. Justerare

68 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Personalutskottet Information från HR-chefen Beslut Personalutskottet beslutar att godkänna informationen Ärendebeskrivning Samverkansutbildning påbörjad Arbetsfördelning HR-avdelningen Information om personalärende Information minnesgåvor Mindre organisationsförändring Justerare

69 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr: KS Vråenparken samt dagvattenlösning Vråen Beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna ärendet till nästa sammanträde. Ärendebeskrivning Projekt Vråenparken samt projekt Vråens dagvattenlösning är två samspelande projekt som utförs parallellt. Projekt Vråenparken syftar till att anlägga ett parkområde för rekreation för boende i området och därmed förbättra boendemiljön. För att stärka dagvattenhanteringen utförs dagvattenmagasin för fördröjning och rening av dagvatten från Vråenområdet med Nydalavägen och Växjövägen som begränsning. Förstudien visar på betydande utökning av kostnader till kronor orsakats av senare års kostnadsutveckling, en dyrare utformning av dagvattenmagasin för att förhöja upplevelsevärdena i parken och att byggande av dagvattentillflöde österifrån blir på stort schaktdjup och därmed kostnadsdrivande. Projektet Åtgärder i samband med ny detaljplan kv. Städet ska enligt överenskommelse med samhällsbyggnadsförvaltning inte genomföras förrän nuvarande lösning har provats och utvärderats. Tekniska förvaltningen har i investeringsuppdrag att vidta åtgärder i översvämningssyfte. Tekniska utskottet beslutade 20 augusti 2019, 153 föreslå kommunstyrelsen att senarelägga projektet TU 202 Åtgärder i samband med ny detaljplan kv. Städet (1135), med tilläggsbudget kr samt investeringsbudget kr (2020), till framtida projekt. att besluta om utökning med kr till projekt Vråenparken projektnummer (0675) att ur tilläggsbudgetering från projekt (0354) Åtgärder för översvämningsåtgärder fördela kr till projekt (0647) Vråenparken dagvattenmagasin. Beslut expedieras till: Justerare

70 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Vråenparken samt dagvattenlösning Vråen Ärendebeskrivning Projekt Vråenparken samt projekt Vråens dagvattenlösning är två samspelande projekt som utförs parallellt. Projekt Vråenparken syftar till att anlägga ett parkområde för rekreation för boende i området och därmed förbättra boendemiljön. Idag saknas en park inom denna del av staden. Befintliga funktioner som hundrastgård bevaras, liksom bollplan och pulkabacke för de yngre. För de lite äldre barnen tillskapas BMX-bana och umgängesytor. För att stärka dagvattenhanteringen utförs dagvattenmagasin för fördröjning och rening av dagvatten från Vråenområdet med Nydalavägen och Växjövägen som begränsning. Fördröjningen har positiv effekt ned till Malmövägen och Kärnan. Dagvatten kommer att ledas in i dammarna från öster och norr. 1 (3)

71 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Förstudien visar på betydande utökning av kostnader till 6,73 mnkr. Orsaken till utökad kostnadsram är senare års kostnadsutveckling, en dyrare utformning av dagvattenmagasin för att förhöja upplevelsevärdena i parken och att byggande av dagvattentillflöde österifrån blir på stort schaktdjup och därmed kostnadsdrivande. Projektet Åtgärder i samband med ny detaljplan kv. Städet ska enligt överenskommelse med Samhällsbyggnadsförvaltning inte genomföras förrän nuvarande lösning har provats och utvärderats. Därför bör detta projekt läggas till framtida investeringar som ett eventuellt behov. Flyttas detta projekt i tiden kan detta investeringsutrymmet fördelas till annan prioritering. Tekniska förvaltningen har i investeringsuppdrag att vidta åtgärder i översvämningssyfte. Medel finns tilläggsbudgeterade för detta. Dagvattenmagasinet i Vråenparken är en översvämningsåtgärd och ryms därför inom projekt (0354) översvämningsåtgärder. Projektmedel TB enl förstudien Vråenparken (0675) Dagvattenmagasin Vråen (0647) Summa Projektreserv* 600 Totalt *Reserv alt ambitionsökning lekutrustning eller dylikt Finansiering enl beslutsförslag Vråenparken (TB) (0675) Dagvattenmagasin Vråen (0647) Ur projekt åtg Städet, (1135) Ur översvämningsåtgärder (TB) (0354) Totalt (3)

72 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Beslutsförslag Tekniska utskottet föreslår Kommunstyrelsen: att senarelägga projektet TU 202 Åtgärder i samband med ny detaljplan kv. Städet (1135), med tilläggsbudget 798 kkr samt investeringsbudget kkr (2020), till framtida projekt. att besluta om utökning med kkr till projekt Vråenparken projektnummer (0675) att ur tilläggsbudgetering från projekt (0354) Åtgärder för översvämningsåtgärder fördela kkr till projekt (0647) Vråenparken dagvattenmagasin. Annika Rosenqvist Enhetschef Jesper du Rietz Förvaltningschef 3 (3)

73 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska utskottet Dnr: TU Vråenparken samt dagvattenlösning Vråen Beslut Tekniska utskottet beslutar föreslår Kommunstyrelsen: att senarelägga projektet TU 202 Åtgärder i samband med ny detaljplan kv. Städet (1135), med tilläggsbudget 798 kkr samt investeringsbudget kkr (2020), till framtida projekt. att besluta om utökning med kkr till projekt Vråenparken projektnummer (0675) att ur tilläggsbudgetering från projekt (0354) Åtgärder för översvämningsåtgärder fördela kkr till projekt (0647) Vråenparken dagvattenmagasin. Ärendebeskrivning Projekt Vråenparken samt projekt Vråens dagvattenlösning är två samspelande projekt som utförs parallellt. Projekt Vråenparken syftar till att anlägga ett parkområde för rekreation för boende i området och därmed förbättra boendemiljön. För att stärka dagvattenhanteringen utförs dagvattenmagasin för fördröjning och rening av dagvatten från Vråenområdet med Nydalavägen och Växjövägen som begränsning. Förstudien visar på betydande utökning av kostnader till 6,73 mnkr. som orsakats av senare års kostnadsutveckling, en dyrare utformning av dagvattenmagasin för att förhöja upplevelsevärdena i parken och att byggande av dagvattentillflöde österifrån blir på stort schaktdjup och därmed kostnadsdrivande. Projektet Åtgärder i samband med ny detaljplan kv. Städet ska enligt överenskommelse med Samhällsbyggnadsförvaltning inte genomföras förrän nuvarande lösning har provats och utvärderats. Tekniska förvaltningen har i investeringsuppdrag att vidta åtgärder i översvämningssyfte. Förslag till beslut Tekniska utskottet föreslår Kommunstyrelsen: att senarelägga projektet TU 202 Åtgärder i samband med ny detaljplan kv. Städet (1135), med tilläggsbudget 798 kkr samt investeringsbudget kkr (2020), till framtida projekt. att besluta om utökning med kkr till projekt Vråenparken projektnummer (0675) att ur tilläggsbudgetering från projekt (0354) Åtgärder för översvämningsåtgärder fördela kkr till projekt (0647) Vråenparken dagvattenmagasin. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Justerare

74 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska utskottet Dnr: TU VA-taxa 2020 Beslut Tekniska utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att anta taxa för Värnamo kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning år 2020 enligt tekniska förvaltningens förslag att gälla från 1 januari 2020 Ärendebeskrivning Va-verksamheten är taxefinansierad och måste därför täcka sina kostnader via taxan till 100 %. Tekniska utskottet har tagit beslut om att arbeta om taxan för vatten och avlopp i Värnamo kommun. Inriktningen är att göra följande: Brukningsavgifter: Ändra förhållandet mellan fasta och rörliga avgifter, så att den fasta delen blir större jämfört med tidigare. Det speglar verksamhetens kostnader på ett bättre sätt, då VA-verksamheten har en hög andel fasta kostnader. Tidigare har boende i flerfamiljshus proportionerligt betalat mer för VA-tjänsterna än t.ex. villaägarna varför detta nu justeras. Den nya taxan är mer rättvis för konsumenterna. Anläggningsavgifter: Ändra taxan så att kostnaderna för utbyggnad av VA till större del bekostas av den som bygger ut. Nuvarande taxa täcker utbyggnad av VA till 60 %, en ny taxa ska täcka kostnaderna till 80%. En generell höjning av taxan med 3% jämfört med 2019 års taxa Anläggningsavgifter: Anläggningsavgiften för tjänsterna spillvatten, vatten, dagvatten gata och dagvatten fastighet höjs för år För en normalvilla enligt typhus A kommer anläggningsavgiften höjas med kronor, från kr till kr. Anläggningsavgiften för ett Typhus B höjs med kr, från kr till kr. Brukningsavgifter: För brukningsavgiften innebär detta att ett Typhus A får en avgift på 8175 kr, mot 2019 års taxa på 8011 kr. Typhus B har en avgift på kr mot 2019 års taxa på kr. Den nya taxans utformning innebär att en del konsumenter får betala något lägre avgifter medan andra kan få en förhöjd avgift. Justerare

75 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska utskottet Förslag till beslut Tekniska utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att anta taxa för Värnamo kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning år 2020 enligt tekniska förvaltningens förslag att gälla från 1 januari 2020 Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Justerare

76 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU VA-taxa 2020 Ärendebeskrivning Va-verksamheten är taxefinansierad och måste därför täcka sina kostnader via taxan till 100 %. Tekniska utskottet har tagit beslut om att arbeta om taxan för vatten och avlopp i Värnamo kommun. Inriktningen är att göra följande: Brukningsavgifter: Ändra förhållandet mellan fasta och rörliga avgifter, så att den fasta delen blir större jämfört med tidigare. Det speglar verksamhetens kostnader på ett bättre sätt, då VA-verksamheten har en hög andel fasta kostnader. Tidigare har boende i flerfamiljshus proportionerligt betalat mer för VA-tjänsterna än t.ex. villaägarna varför detta nu justeras. Den nya taxan är mer rättvis för konsumenterna. Anläggningsavgifter: Ändra taxan så att kostnaderna för utbyggnad av VA till större del bekostas av den som bygger ut. Nuvarande taxa täcker utbyggnad av VA till 60 %, en ny taxa ska täcka kostnaderna till 80%. En generell höjning av taxan med 3% jämfört med 2019 års taxa. Anläggningsavgifter: Anläggningsavgiften för tjänsterna spillvatten, vatten, dagvatten gata och dagvatten fastighet höjs för år För en normalvilla enligt typhus A kommer anläggningsavgiften höjas med kronor, från kr till kr. Anläggningsavgiften för ett Typhus B höjs med kr, från kr till kr. Brukningsavgifter: För brukningsavgiften innebär detta att ett Typhus A får en avgift på 8175 kr, mot 2019 års taxa på 8011 kr. Typhus B har en avgift på kr mot 2019 års taxa på kr. Den nya taxans utformning innebär att en del konsumenter får betala något lägre avgifter medan andra kan få en förhöjd avgift. 1 (2)

77 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Beslutsförslag Tekniska utskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta taxa för Värnamo kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning år 2020 enligt tekniska förvaltningens förslag att gälla från 1 januari 2020 Antti Vähäkari VA-Chef Jesper du Rietz Förvaltningschef 2 (2)

78 78 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av Kommunfullmäktige Gäller från och med Taxa för Värnamo kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är tekniska nämnden. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Värnamo kommun 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Värnamo kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 4 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ändamålet dagvatten gata (Dg) är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostadsfastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård 1

79 Annan fastighet: Fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. 79 Fastighet på område som särskilt iordningställts för industriändamål enligt detaljplan räknas som annan fastighet. Obebyggd fastighet: Fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: Ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. Vid beräkning av brukningsavgift för utrymmen i bostadsfastighet, därmed jämställd fastighet, eller annan fastighet, där ovanstående definition ej är tillämplig, räknas varje påbörjat 200-tal m 2 bruttoarea som en lägenhet. Areabegrepp: Angivna areabegrepp beräknas enligt svensk standard SS Bruttorea, (BTA) area av mätvärda delar av ett våningsplan, begränsad av omslutande byggnadsdelars utsida. Boarea, (BOA) bruksarea för boutrymmen. Allmän platsmark: mark som i detaljplan enligt plan- och bygglagen (1987:10) redovisas som allmän plats, eller om marken inte omfattas av detaljplan, väg eller mark som i övrigt motsvarar sådan mark Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannen upprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 1

80 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 2

81 Anläggningsavgifter ( 5 12) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med 25 % moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df kr kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, kr kr c) en avgift per m 2 tomtyta 18,15 kr 22,69 kr d 1 ) en avgift per lägenhet i enbostadshus kr ,75 kr d 2 ) en avgift per lägenhet i flerbostadshus kr 9 258,75 kr d 3) d 4) e)* en avgift per m 2 avgiftsgrundande area i flerbostadshus. Avgiftsgrundande area utgörs av byggnadens boarea reducerad med den del av boarean som överstiger 100 m 2 för de lägenheter som är större än 100 m kr 225 kr en avgift per m 2 bruttoarea för utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet som används för annat ändamål än bostadsändamål (jmf 3) 126 kr 157,50 kr en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr kr * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). 3

82 Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i Sker om- eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 4

83 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med 25 % moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df kr ,75 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df kr ,75 kr c) en avgift per m 2 tomtyta 28,7 kr 35,88 kr d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats kr ,50 kr * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills det anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall avgifter erläggas enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 5

84 6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d 84 7 Utgår Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 90 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100 % av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 20 % 50 % 30 % - Tomtyteavgift 5.1 c) 65 % 35 % Lägenhetsavgift 5.1 d 1,2,3) 40 % 60 % - - Grundavgift Df utan FP 5.1 e) % - Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 20 % 50 % 30 % - Tomtyteavgift 6.1 c) 25 % 45 % 20 % 10 % Grundavgift Df utan FP 6.1 d) % - För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100 % av avgiften enligt 5.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 6

85 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 25 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar Avgifter enligt 5 6 är baserade på indextalet 302,04 ( ) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. Reglerade avgifter avrundas beträffande avgift enligt 5.1 a), b) och d 1) samt 6.1 a) och b) till till närmast hela krontal. 10 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster, avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägaren denna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 11.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 7

86 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 8

87 Brukningsavgifter ( 13 20) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med 25 % moms a) en fast avgift per år 2 428,00 kr 3 035,00 kr b) en avgift per m 3 levererat vatten 26,54 kr 33,18 kr c) en avgift per år och tariffenhet. som tariffenhet räknas varje lägenhet utöver en. Lägenhetsbegreppet definieras i 3 970,00 kr 1 212,50 kr 13.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 13.1 a) 20 % 40 % 25 % 15 % Avgift per m b) 33 % 67 % - - Avgift per tariff 13.1 c) 20 % 40 % 25 % 15 % Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt 13.1 b) ut efter en antagen förbrukning om 250 m 3 /lägenhet och år För så kallat byggvatten skall brukningsavgift erläggas. Begär fastighetsägare och finner huvudman det lämpligt monteras vattenmätare. Brukningsavgift utgår härvid med 50 % av avgift enligt 13.1 b) samt en mätaravgift å 25 % av avgift enligt 13.1 a). Om mätning ej sker, antas därvid den förbrukande vattenmängden uppgå till 50 m 3 per lägenhet och år. Beträffande definition av lägenhet hänvisas 3. Avgift för byggvatten utgår från den tidpunkt byggnaden blivit utstakad av byggnadsnämnden För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 20 % av den fasta avgiften enligt 13.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. 9

88 Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägaren begär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten- och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens vanämnd Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning (kylvatten o d), skall erläggas avgift med 5 % av avgiften enligt 13.1 b) Är fastigheten ansluten till brandvatten- eller sprinklerservis, skall fastighetsägaren för att täcka merkostnaden erlägga ett belopp motsvarande 200 % av fast avgift enligt 13.1 a) För spillvattenmängd som enligt va-verkets medgivande avleds till dagvattennätet (kylvatten o dyl), skall erläggas avgift med 5 % av avgiften enligt 13.1 b). Beloppet avrundas till närmaste hela öretal I fråga om fastighet, för vilken den allmänna va-anläggningen brukas skall brukningsavgift utgå med en avgift (särskild reningsavgift) per kg i spillvattenavlopp avledd extra föroreningsmängd enligt nedan, för Utan moms Med 25 % moms a) SS sed, sedimenterbar suspenderad substans, per kg 3,76 kr 4,70 kr b) BOD 7, organiskt material mätt såsom biokemisk syreförbrukning, per kg 4,61 kr 5,76 kr c) P, totalfosfor, per kg 48,06 kr 60,08 kr Som extra föroreningsmängd räknas mängd SS sed, BOD 7 och P, utöver vad som motsvaras av följande gränsvärden för föroreningshalter: SS sed 0,260 kg/m 3 BOD 7 0,200 kg/m 3 P 0,009 kg/m 3 10

89 89 Extra föroreningsmängd utgör således för SS sed BOD 7 P där Q Q x (U SS sed - 0,260) kg Q x (U BOD 7-0,200) kg Q x (U P - 0,009) kg = mängd spillvatten med föroreningshalt överskridande angivet gränsvärde, m 3 och U SS sed, U BOD 7 samt U P = uppmätta eller på annat sätt bestämda föroreningshalter i spillvattnet, kg/m 3 Q, U SS sed, U BOD 7 och U P bestäms på sätt, varom avtal eller annan överenskommelse träffas mellan va-verket och fastighetsägaren, eller eljest efter va-verkets uppskattning. Spillvatten från bostadsfastighet anses normalt inte innehålla extra föroreningsmängd. Avledande spillvatten med extra föroreningsmängd förutsätter att avtal eller annan överenskommelse träffas mellan va-verket och fastighetsägaren, eller eljest att va-verkets medgivande föreligger Särskild reningsavgift per kg BOD 7 enligt kan reduceras beroende på driftförhållandena vid ifrågavarande fastighet. Reduktionen bestäms på sätt varom avtal eller annan överenskommelse träffas mellan va-verket och fastighetsägaren, eller eljest efter va-verkets uppskattning. 14 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten- eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 15 Utgår 11

90 16 90 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med 25 % moms Nedtagning eller uppsättning vattenmätare i enbostadshus Nedtagning eller uppsättning vattenmätare i övriga fastigheter 500 kr 625 kr 500 kr 625 kr Avstängning eller påsläpp av vattentillförsel 300 kr 375 kr Undersökning av vattenmätare 500 kr 625 kr Länsning av vattenmätarbrunn kr kr Byte av skadad eller sönderfrusen vattenmätare inklusive ny vattenmätare, enbostadshus 700 kr 875 kr Förgäves besök 300 kr 375 kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. 17 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 18 Avgift enligt 13.1 a) och c) debiteras i efterskott per månad, varannan månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 13.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 13 och 14. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. 12

91 Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA-förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Avgifter enligt 13 är baserade på indextalet 313,41 ( ) i konsumentprisindex, KPI. När detta index ändras, har huvudmannen rätt att reglera avgiftsbeloppen därefter, dock inte oftare än en gång årligen. Reglerade belopp avrundas till närmaste hela krontal. Tillägg eller avdrag avrundas i sin tur beträffande avgift enligt 13.1 a) och c) till närmaste hela krontal samt beträffande avgift enligt 13 1 b) och till närmaste hela örestal TAXANS INFÖRANDE 21 Denna taxa träder i kraft De brukningsavgifter som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va-nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. 13

92 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska utskottet Dnr: TU Slutredovisning ombyggnad för nytt Kontaktcenter i Stadshuset, projekt 0795/ Beslut Tekniska utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna tekniska förvaltningens slutredovisning av ombyggnad för nytt Kontaktcenter i Stadshuset projekt 0795/ samt att underskottet på kr täcks delvis med kr från medel för oförutsedda fastighetsinvesteringar 2019 projekt och resterande kr regleras i 2019 års bokslut Ärendebeskrivning Tekniska förvaltningen har haft uppdrag att bygga om Stadshusets reception till nytt Kontaktcenter. En projekteringsgrupp har utformat en lösning gällande entré, reception och bakomliggande lokaler. Projektet kostnadsberäknades inledningsvis till ca 2 Mkr med utgångspunkt från ett par olika lösningar och med relativt låg kalkylsäkerhet. Dels en lösning med en fristående men sluten receptionsdisk i foajén, dels en lösning där man placerade kontaktcentret i fd Turistbyrån. En organisation skapades för att hantera Kontaktcentret och den slutliga lösningen bygger på de önskemål och krav som framkommit hur man vill bedriva ett arbete som ger ett gott bemötande och bästa servicen för kommuninvånarna. I det arbetet byggdes hela det gamla utrymmet för växeltelefonister om, en helt ny öppen receptionsdisk skapades och man expanderade ut en bit in i ekonomiavdelningens lokaler vilka också fick omdisponeras. Anbud togs in och totalkostnaden blev då 3,4 Mkr. Frågan hanterades och Ks beslutade 2017 ( 507) att anvisa 1,7 Mkr av budgeterade medel. Tekniska förvaltningen fick klartecken att starta projektet. I samband med ombyggnadsarbetena inkluderades ett säkert mötesrum enligt ett tidigare önskemål från flera förvaltningar och även från gruppen för internt skydd. Fastighetschefen beslutade att tillskjuta finansiering till detta ur medel anvisade av tekniska utskottet för oförutsedda investeringar. Större avvikelse i projektet redovisas i bilagd handling. Anvisade medel till projektet: Ks 507, 2017 Oförutsedda fastighetsinvesteringar 2018, projekt kr kr Justerare

93 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska utskottet Totalt Totalt utbetalt på projektet Underskott på projektet kr kr kr Förslag till beslut Tekniska utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna tekniska förvaltningens slutredovisning av ombyggnad för nytt Kontaktcenter i Stadshuset projekt 0795/ samt att underskottet på kr täcks delvis med kr från medel för oförutsedda fastighetsinvesteringar 2019 projekt och resterande kr regleras i 2019 års bokslut Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Justerare

94 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Kontaktcenter- anvisning av medel Ärendebeskrivning Tekniska förvaltningen har haft uppdrag att bygga om Stadshusets reception till nytt Kontaktcenter. En projekteringsgrupp har utformat en lösning gällande entré, reception och bakomliggande lokaler. Projektet kostnadsberäknades inledningsvis till ca 2 Mkr med utgångspunkt från ett par olika lösningar och med relativt låg kalkylsäkerhet. Dels en lösning med en fristående men sluten receptionsdisk i foajén, dels en lösning där man placerade kontaktcentret i fd Turistbyrån. En organisation skapades för att hantera Kontaktcentret och den slutliga lösningen bygger på de önskemål och krav som framkommit hur man vill bedriva ett arbete som ger ett gott bemötande och bästa servicen för kommuninvånarna. I det arbetet byggdes hela det gamla utrymmet för växeltelefonister om, en helt ny öppen receptionsdisk skapades och man expanderade ut en bit in i ekonomiavdelningens lokaler vilka också fick omdisponeras. Anbud togs in och totalkostnaden blev då 3,4 Mkr. Frågan hanterades och Ks beslutade 2017 ( 507) att anvisa 1,7 Mkr av budgeterade medel. Tekniska förvaltningen fick klartecken att starta projektet. I samband med ombyggnadsarbetena inkluderades ett säkert mötesrum enligt ett tidigare önskemål från flera förvaltningar och även från gruppen för internt skydd. Fastighetschefen beslutade att tillskjuta finansiering till detta ur medel anvisade av tekniska utskottet för oförutsedda investeringar. Större avvikelse i projektet redovisas i bilagd handling. Anvisade medel till projektet: 1 (2)

95 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Ks 507, 2017 Oförutsedda fastighetsinvesteringar 2018, projekt 0820 Totalt Totalt utbetalt på projektet Underskott på projektet kr kr kr kr kr Beslutsförslag Tekniska utskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att godkänna tekniska förvaltningens slutredovisning av ombyggnad för nytt Kontaktcenter i Stadshuset projekt 0795/ samt att underskottet på kr täcks delvis med kr från medel för oförutsedda fastighetsinvesteringar 2019 projekt och resterande kr regleras i 2019 års bokslut TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Irene Svensson Claes Karlsson 2 (2)

96 Kontaktcenter i Värnamo stadshus / projekt 0795 / redovisning av enskilda tillkommande kostnader överstigande :- 96 Beskrivning Kostnad Iordningställande av tillfällig reception :- Komplettering av ledbelysning :- Byte av styrkablage till ställdon :- Komplettering av brandlarm :- Komplettering av marmorgolv i foajé :- Återställning av tillfällig reception :- Summa :-

97 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr: Ombyggnad av Stadshuset för nytt Kontaktcenter projekt 0795, anvisning av medel Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anvisa kronor till projekt 0795, Ombyggnad av Stadshuset för nytt Kontaktcenter ur 2017 års investeringsbudget. Ärendebeskrivning Tekniska förvaltningen har fått i uppdrag att bygga om Stadshusets reception till nytt Kontaktcenter. En projekteringsgrupp har utformat en lösning gällande entré, reception och bakomliggande lokaler. Projektet kostnadsberäknades inledningsvis till ca 2 miljoner kronor med utgångspunkt från ett par olika lösningar och med en låg kalkylsäkerhet. En lösning med en fristående men sluten receptionsdisk i foajén samt en lösning där man placerade kontaktcentret i före detta Turistbyrån. Behoven som framkommit i projekteringsarbetet har bland annat medfört krav på en ombyggnad av intilliggande lokaler, omfattande arbeten med el-tele och datainstallationer. Särskild hänsyn till värmeoch kylbehov på arbetsplatserna i den öppna kontorsmiljön samt behov tillfälliga arbetsplatser och en säker in- och ut-passage under byggtiden. Totalkostnaden beräknas efter anbudsinfordran till 3,4 miljoner kronor. Tekniska förvaltningen begär att få medel anvisade till projektet omfattande tilläggsbudgetering om kronor från 2016 års budget samt kronor ur 2017 årsinvesteringsbudget. Resterande finansiering om kronor avses hanteras i separat ärende under Tekniska utskottet beslutade den 28 november 2017, 349 föreslå kommunstyrelsen besluta att anvisa kronor till projekt 0795, Ombyggnad av Stadshuset för nytt Kontaktcenter ur 2017 års investeringsbudget Beslut expedieras till: Tekniska utskottet Ekonomiavdelningen Justerare

98 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Policy Värnamo kommun som arbetsgivare Ärendebeskrivning Kommunfullmäktig antog Policy-Värnamo kommun som arbetsgivare. Denna har reviderats i syfte att stärka sambandet med övriga styrdokument inom området. Därutöver har strategin Heltid som norm ändrats och benämnts arbetstid i vilket heltid som norm ingår. Då det är så kort tid sedan policyn antogs så har ingen större uppföljning gjorts Förslag till revidering har förankrats i kommunens ledningsgrupp, samverkats med det fackliga organisationerna och beretts i personalutskottet. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Att föreslå kommunfullmäktige att förslag till Policy Värnamo kommun som arbetsgivare Åsa Johansson HR-Chef Ulf Svensson Kommundirektör 1 (1)

99 99 Policy Värnamo kommun som arbetsgivare Antagen av kommunfullmäktige Gäller från

100 2 ( 6 ) Policy Värnamo kommun som arbetsgivare 100 Reglemente Kommunala beslut som utöver kommunallag och andra författningar styr och reglerar kommunala verksamheter. Innefattar Nämndreglementen, Delegeringsordningar, Bolagsordningar, Ägardirektiv, Föreskrifter, Kommunala taxor och avgifter. Policy Anger principer och värdegrundsbaserat förhållningssätt och tjänar som vägledning inom det aktuella området. Plan Beskriver strategier för arbetet med utvecklingen av Värnamo som kommun, och utvecklingsarbete inom kommunens organisation. Åtgärdsplan Anger konkreta åtgärder, tidsramar och ansvar. Riktlinje Beskriver hur förvaltning bedriver den befintliga verksamheten, eller ett visst område, så att den bedrivs effektivt och med god kvalitet. Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: , 158 Dokumentet gäller från: Dokumentet gäller för: Samtliga förvaltningar i Värnamo kommun Dokumentansvarig: Ansvarig tjänsteman är HR-chef

101 3 ( 6 ) Policy Värnamo kommun som arbetsgivare 101 Inledning Värnamo kommuns vision, mål och värdegrund styr och påverkar agerandet för Värnamo kommun som arbetsgivare och alla dess medarbetare. Syfte Policyns syfte är att beskriva vad Värnamo kommun står för som arbetsgivare och peka ut en inriktning för övriga styrdokument inom personalområdet. Styrdokumenten inom personalområdet stärker och styr mot förverkligandet av vision och värdegrund. Värnamo kommuns vision Policyn ger vägledning i hur Värnamo kommun som organisation förverkligar kommunens vision, genom att vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare. Ett av kommunens övergripande mål handlar om kompetensförsörjning. Målet formuleras Arbetsgivare kan anställa de medarbetare de behöver. Medarbetare, vars erfarenheter och kompetens tas till vara och utvecklas, trivs och stannar. Värnamo kommun ska upplevas som en attraktiv arbetsplats. Strategi En nyckel för att klara kompetensförsörjningen är att alla medarbetare får rätt förutsättningar för att göra ett bra arbete. Några områden är strategisk viktiga för att vi ska klara det och för att uppnå visionen och leva efter vår värdegrund. De områden är: Medarbetarskap och ledarskap Delaktighet och inflytande Arbetsmiljö och hälsa Lika möjligheter Utveckling och lärande Lön och förmåner Arbetstid Medarbetarskap och ledarskap Medarbetarskap i Värnamo kommun är att vara med och ta ansvar för att förverkliga kommunens vision och värdegrund. Medarbetarskap handlar om relationer, förhållningssätt gentemot varandra och de vi möter i arbetet. Medarbetare gestaltar värdegrunden i mötet med medborgare, kollegor, besökare och uppdragsgivare genom sitt sätt att utöva sin roll och utföra sitt uppdrag. Tillsammans bidrar detta till att skapa ett arbetsklimat som inrymmer delaktighet, engagemang och ansvarstagande. I ledarskapet ingår alltid ett medarbetarskap. Att vara ledare bland annat innebär att skapa förutsättningar för medarbetarna att kunna göra sig delaktiga, engagerade och kompetenta. Medarbetarskap och ledarskap är varandras förutsättningar för att skapa en bra verksamhet. Ett gott ledarskap kräver ett gott medarbetarskap, ett gott medarbetarskap kräver ett gott ledarskap. Genom att tillsammans vara aktiva i

102 4 ( 6 ) Policy Värnamo kommun som arbetsgivare 102 utvecklingen av arbetsplatsen skapas en bra arbetskultur och ett gott arbetsklimat. Delaktighet och inflytande En förutsättning för att Värnamo kommun ska uppnå uppsatta mål är att varje medarbetares delaktighet och engagemang tas till vara i verksamheten. Verksamheten ska organiseras så att den skapar förutsättningar för delaktighet och inflytande. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan olika nivåer i kommunens organisation, mellan chef och medarbetare samt medarbetarna emellan. Kärnan i samverkan är relationen mellan medarbetare och arbetsgivare, det är i medarbetarsamtalet och på arbetsplatsträffarna som grunden läggs för att sedan utvecklas via olika gemensamma samverkansforum. God samverkan ger förutsättningar för ett positivt arbetsklimat, en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare. God samverkan bidrar till utveckling av verksamheten. Arbetsmiljö och hälsa Målsättningen med Värnamo kommuns arbetsmiljöarbete är att skapa väl fungerande och utvecklande arbetsplatser för alla medarbetare, där risken för arbetsskador och arbetsrelaterad ohälsa förebyggs. En god arbetsmiljö uppnås genom ett engagerat ledarskap baserat på en god insikt i medarbetarnas arbetsmiljö, allas delaktighet och genom uppfyllande av de krav som gäller för verksamheten. Ett aktivt hälsoarbete ska bedrivas med målsättningen att genom hälsofrämjande och förebyggande arbete uppnå hälsa och välbefinnande och på så sätt skapa de förutsättningar som krävs för att utföra ett gott arbete. Arbetet ska stödja och stimulera medarbetarna till att ta egna initiativ för att förbättra sin arbetsmiljö och sin hälsa Arbetet innefattar många olika områden, bland annat arbetsmiljö, rehabilitering, ledarskap, medarbetarskap, delaktighet, kompetensutveckling samt friskvård. Lika möjligheter Värnamo kommun ska vara en attraktiv arbetsplats för alla, en arbetsplats som präglas av respekt och arbetsglädje och erbjuder samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Att arbeta med lika möjligheter innebär att ta tillvara potential och kompetens hos alla individer men även att ta till vara och attrahera rätt medarbetare som möter alla våra framtida behov. Kommunens arbetsplatser ska kännetecknas av respekt och insikt om alla människors lika värde. Utveckling och lärande Kompetensutveckling sker utifrån verksamhetens faktiska behov, mål och vision. Nya kunskaper och erfarenheter ger möjligheter till utveckling och förbättringar i verksamheten och för medarbetaren. Målet är att alla som arbetar i Värnamo kommun tillsammans ska göra det allra bästa för de vi finns till för, Värnamo kommuns invånare. En god introduktion är det första steget till utveckling och lärande. Värnamo kommun satsar på ledarutveckling för alla chefer, för att öka förutsättningarna att tillsammans med medarbetarna nå verksamheternas målsättningar. Arbetet utgår ifrån det motiverande ledarskapet, som innebär att medarbetare och chefer tillsammans utvecklar ett medborgarorienterat

103 5 ( 6 ) Policy Värnamo kommun som arbetsgivare 103 arbetssätt. Chefens roll är att stimulera delaktighet och ansvarstagande, kreativitet och ständiga förbättringar Lön och förmåner Lön i Värnamo kommun är individuell och differentierad och avspeglar medarbetarens resultat, prestation och måluppfyllelse. Härigenom synliggörs sambandet mellan lön, motivation och resultat. Lönen speglar också arbetets komplexitet och kvalifikationskrav samt medarbetarens ansvar, utbildning och kompetens. Lika lön för likvärdigt arbete är en grundförutsättning. Samma principer för lönesättning gäller för kvinnor och män liksom för yngre och äldre arbetstagare och oavsett etniskt ursprung, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller könsöverskridandet identitet eller uttryck. Lönepolitiken och dess grunder ska vara väl kända bland alla medarbetare. Förmåner enligt avtal och specifika förmåner för Värnamo kommun ska göras tydliga för den enskilda medarbetaren. Arbetstid Medarbetarna i Värnamo kommun har olika arbetstidsvillkor beroende på vilken verksamhet man arbetar. Vi använder därför olika arbetstidsmodeller och eftersträvar flexibla arbetstider där det finns förutsättningar för detta. Visionen är att anställning på heltid ska vara norm för Värnamo kommuns medarbetare. Heltid som norm syftar till att höja kvaliteten i kommunens verksamheter samt klara kompetensförsörjningen. Genom högre flexibilitet kan kommunen ta vara på mer av den kompetens som kommunens medarbetare besitter. Det handlar om att minska förekomsten av ofrivilligt deltidsarbete och deltidsarbetslöshet. Arbetsvillkor ska vara jämställda så att medarbetare inom kvinnodominerade yrken ska ha samma möjligheter att få en heltidsanställning som medarbetare inom mansdominerade yrken. Organisation och ansvar Kommunledningsförvaltningens HR-avdelning och ytterst HR-chefen har det övergripande ansvaret för hanteringen av policyn och att införliva den i kommunens verksamheter. Varje chef och alla medarbetare har ett ansvar att bidra till kommunens mål och vision samt ta till sig information om policyn. Dokumentansvariga Kommunfullmäktige. Ansvarig tjänsteman är HR-chefen. Uppföljning Uppföljning av policyn ska ske minst en gång per mandatperiod. Revidering Revideras senast utgången Övriga styrdokument

104 6 ( 6 ) Policy Värnamo kommun som arbetsgivare 104 Förutom policyn - Värnamo kommun som arbetsgivare finns andra kommunövergripande styrdokument och kompletterande riktlinjer inom det personalpolitiska området.

105 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Kompetensutvecklingsmedel 2020 Ärendebeskrivning I budget för 2020 finns 6 miljoner kronor avsatta för kompetensoch verksamhetsutveckling. Av dessa är kr beslutade att avsättas för införande av systemförvaltningsmodell. Kommunstyrelsen förslås att fördela ytterligare kr till ledarutvecklingsprogram, Alla på banan och förskollärarutbildning.. Beslutsförslag Kommunledningsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen besluta Att avsätta kr till ledarutvecklingsprogram Att avsätta kr till det fortsatta projektet alla på banan Att avsätta kr till förskollärarutbildning Att beslut om finansiering gällande förskollärarutbildningen för 2021 och framåt tas i samband med att budgeten för 2021 behandlas Åsa Johansson HR-Chef Ulf Svensson Kommundirektör 1 (2)

106 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Utredning Nedan redovisas de tre insatser som föreslås finansieras via medel för kompetens- och verksamhetsutveckling. Under hösten kommer HRavdelningen att återkomma med medel till Medarbetardagar hösten 2020 och eventuellt andra insatser. Ledarutvecklingsprogram Den sista gruppen har påbörjat sitt ledarutvecklingsprogram och de kommer även att ha tillfällen under Kostnaden för detta beräknas till Alla på banan Projektet alla på banan fortsätter. Under hösten påbörjas ett arbete med stöd till omsorgsförvaltningen i samband byte av system (Citrix). Detta arbete kommer fortsätta under våren. Tillsammans med digitaliseringsstrategen håller man i höst workshops med alla förvaltningar i syfte att kartlägga framtida behov bland annat kring utbildning för att säkerställa digital delaktighet för våra medarbetare. Detta arbete kommer att påverka planeringen inför våren och kommer ge underlag för beslut kring fortsatt hantering efter projektet avslut. Projektet pågår till och med man Kostnaden beräknas till kr. Förskollärarutbildning I samverkan med Jönköpings University startar hösten 2020 en förskollärarutbildning Campus Värnamo. Detta är en viktig insats för vår framtida kompetensförsörjning. Värnamo kommun har via barn och utbildningsförvaltningen åtagit sig att använda befintlig personal för handledning av studenter på Campus Värnamo. Förutom det förväntas Värnamo kommun bekosta del av lön för en doktorand samt del av Jönköpings Universitys merkostnader. Utbildningen är på 3,5 år och kostnaden per termin och klass beräknas till kr beräknas en ny utbildning starta. Detta innebär att kostnaden för 2020 beräknas bli kr. 2 (2)

107 (1) 107 Kommunledningsförvaltningen Kjell Fransson, biträdande kommundirektör Telefon: E-post: kjell.e.fransson@varnamo.se Dnr: Kommunstyrelsen i Värnamo kommun Yttrande över Stiftelsen Solgården - Årsredovisning 2018 Stiftelsen Solgården, org nr , har avlämnat förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt revisionsberättelse för Årets resultat, efter intäkter, kostnader och finansiella poster, uppgår till kronor. Stiftelsens eget kapital uppgår till kronor. Orsaken till underskottet 2018 är ovanligt höga fastighetskostnader till följd av utbyte av en värmepump för kronor. Revisorerna har i sin granskning uttalat att årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseende en rättvisande bild av finansiell ställning och finansiella resultat samt att styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen. Undertecknads förslag till kommunstyrelsen: Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa resultat- och balansräkning för 2018, att ansamlat eget kapital på kronor föres i ny räkning, samt att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret KOMMUNLEDNINGSFÖRVALNINGEN Kjell Fransson Biträdande kommundirektör och ekonomichef Bilaga Årsredovisning för 2018 B E S Ö K S A D R E S S Stadshuset P O S T A D R E S S Värnamo T E L E F ON vx O R G N R E P O S T Kommunen@varnamo.se W E B B P L A T S T E L E F A X

108 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Tekniska utskottet Dnr: TU Stiftelsen Solgårdens årsredovisning, 2018 Beslut Tekniska utskottet beslutar att hos kommunfullmäktige tillstyrka ansvarsfrihet för styrelsen för Stiftelsen Solgården för år Ärendebeskrivning Tekniska förvaltningen har erhållit Stiftelsen Solgårdens årsredovisning för år Tekniska utskottet har att avge yttrande avseende årsredovisning för stiftelserna. Enligt stiftelseurkunden åligger det kommunfullmäktige att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. Förslag till beslut Tekniska förvaltningen föreslår Tekniska utskottet besluta att hos kommunfullmäktige tillstyrka ansvarsfrihet för styrelsen för Stiftelsen Solgården för år Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Justerare

109 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Stiftelsen Solgårdens årsredovisning, 2018 Ärendebeskrivning Tekniska förvaltningen har erhållit Stiftelsen Solgårdens årsredovisning för år Tekniska utskottet har att avge yttrande avseende årsredovisning för stiftelserna. Enligt stiftelseurkunden åligger det kommunfullmäktige att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. Beslutsförslag Tekniska förvaltningen föreslår tekniska utskottet besluta Att hos kommunfullmäktige tillstyrka ansvarsfrihet för styrelsen för Stiftelsen Solgården för år Maria Grimstål Handläggare Johan Arvidsson Fritidschef 1 (2)

110 TJÄNSTESKRIVELSE Tekniska förvaltningen Tekniska utskottet Dnr: TU Utredning Ändamålet för Stiftelsen Solgården är att äga, upprusta och förvalta fastigheten Vika 2:1 med därpå befintliga byggnader och att bla tillhandahålla lokaler för ungdoms- och föreningsverksamhet. Ur årsredovisningen kan man bl.a. utläsa att kommunen har haft sitt dagläger för barn och unga på Solgården under tre veckor. Uthyrningsverksamheten har riktat sig mot bla barnkalas, bröllop, examensfest, dop, begravningar samt ekumenisk verksamhet. Kyrklig barnaktivitet har bedrivits och svenska kyrkan har haft ungdomsverksamhet. Uteaktiviteter har anordnats vid Solgården av skolor, förskolor och föreningar. Pensionärsföreningar har hyrt lokalerna och sjukhusets personalklubb och olika företag har förlagt verksamhet till Solgården. Grillplatsen är ett uppskattat utflyktsmål och båtklubben har haft en livaktig verksamhet i anslutning till Solgården. Under 2018 har stiftelsens medlemmar utfört yttre och inre underhåll. Inga större arbeten har gjorts. Värmepumpen som var 27 år gammal har bytts ut till en kostnad av kr. När det gäller stiftelsens bokslut och revisionsberättelse har dessa granskats av biträdande kommunchef Kjell Fransson, varför de inte behöver hanteras i den här utredningen. Riskbedömning Årsberättelsen visar att stiftelsens verksamhet har bedrivits enligt ändamålet i stiftelseurkunden. Enligt revisionsberättelsen har styrelseledamöterna inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Bedömningen är därför att styrelsen för Stiftelsen Solgården skall ges ansvarsfrihet för Bilaga: Årsredovisning 2 (2)

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Omsorgsnämnden Dnr: ON Motion: Branschdag för vård- och omsorgsyrket Beslut Omsorgsnämnden beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservationer Åke Wilhelmsson (S), Gun-Britt Klingberg (S) och Erik Gerdin (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Gun-Britt Klingbergs (S) yrkande. Ärendebeskrivning Den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen har genom Gun- Britt Klingberg, Tero Väisänen, Britt-Marie Sellén Nilsson och Åke Wilhelmsson inkommit med en motion daterad den 9 maj I motionen yrkar de att kommunstyrelsen ger omsorgsnämnden tillsammans med barn- och utbildnings-nämnden i uppdrag att genomföra en branschdag varje år för att informera om och visa vad ett yrkesval inom vård och omsorg kan innebära. Man yrkar också att regionens sjukhus och vårdcentraler ska bjudas in till dessa branschdagar, samt att utvärdering ska ske efter 2 respektive 5 år. Den 19 juni 2018 remitterade kommunstyrelsen motionen till omsorgsnämnden i samråd med barn- och utbildningsnämnden. Den 24 oktober 2018, 113, återremitterade omsorgsnämnden motionen till omsorgsförvaltningen med motiveringen att ta en förnyad kontakt med barn- och utbildningsförvaltningen för att hantera motionen på ett korrekt sätt. Förnyad kontakt togs med barn- och utbildningsförvaltningen under hösten 2018 och man bildade tillsammans en arbetsgrupp över förvaltningarna för att arbeta med marknadsföring av vård- och omsorgsprogrammet. Detta arbete redovisades för omsorgsnämnden den 10 april 2019, 69, som då föreslog kommunfullmäktige att avslå motionen. Den 7 maj 2019, 186, återremitterade kommunstyrelsen motionen till omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden för att i samråd enligt kommunstyrelsens beslut 19 juni 2018, 279, besvara motionen. Den 22 maj 2019, 153, beslutade barn- och utbildningsnämnden att efter samråd med omsorgsnämnden enligt kommunstyrelsens beslut , 270, besluta att ställa sig bakom omsorgsförvaltningens skrivelser. Omsorgsförvaltningen har inkommit med skrivelse den 15 juli Forts. Justerare

123 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Omsorgsnämnden (forts.) Omsorgsnämnden behandlade ärendet den 28 augusti 2019, 110. Yrkanden Gun-Britt Klingberg (S) yrkar bifall till motionen. Glenn Lund (M) yrkar avslag till motionen. Beslutsordning Ordföranden frågar om omsorgsnämnden beslutar enligt Gun- Britt Klingbergs (S) yrkande eller enligt Glenn Lunds (M) yrkande och finner att omsorgsnämnden beslutar enligt Glenn Lunds (M) yrkande. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen Justerare

124 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Dnr: BUN Återremiss Motion - Branschdag för Vård- och omsorgsyrket. Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att efter samråd med omsorgsnämnden enligt kommunstyrelsens beslut , 270, besluta att ställa sig bakom omsorgsförvaltningens skrivelser. Reservationer Britt-Marie Sellén Nilsson (S), David Huynh (S) och Ardita Berisha Cani (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag att bifalla motionen. Ärendebeskrivning Den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen har genom Gun-Britt Klingberg, Tero Väisänen, Britt-Marie Sellén Nilsson och Åke Wilhelmsson inkommit med en motion daterad den 9 maj I motionen yrkar de att kommunstyrelsen ger omsorgsnämnden tillsammans med barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att genomföra en branschdag varje år för att informera om och visa vad ett yrkesval inom vård och omsorg kan innebära. Man yrkar också att regionens sjukhus och vårdcentraler ska bjudas in till dessa branschdagar, samt att utvärdering ska ske efter 2 respektive 5 år. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 29 augusti 2018, 190 att avslå motionen angående branschdag för Vård- och omsorgsyrket. Kommunstyrelsen beslutade 7 maj att återremittera motionen till omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden för att i samråd, enligt kommunstyrelsens beslut 19 juni 2018, 270, besvara motionen. Förslag till beslut Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden besluta att efter samråd med omsorgsnämnden enligt kommunstyrelsens beslut , 270, besluta att ställa sig bakom omsorgsförvaltningens skrivelser. Yrkanden Ordföranden yrkar bifall till förvaltningens förslag. Britt-Marie Sellén Nilsson (S) yrkar bifall till motionen. Justerare

125 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Barn- och utbildningsnämnden Ordförande ställer förslagen mot varandra och finner att barnoch utbildningsnämnden bifaller ordförandens förslag. Beslut expedieras till: Kommunstyrelsen och omsorgsnämnden. Justerare

126 TJÄNSTESKRIVELSE Omsorgsförvaltningen Omsorgsnämnden Dnr: ON Motion: Branschdag för vård- och omsorgsyrket Ärendebeskrivning Den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen har genom Gun-Britt Klingberg, Tero Väisänen, Britt-Marie Sellén Nilsson och Åke Wilhelmsson inkommit med en motion daterad den 9 maj I motionen yrkar de att kommunstyrelsen ger omsorgsnämnden tillsammans med barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att genomföra en branschdag varje år för att informera om och visa vad ett yrkesval inom vård och omsorg kan innebära. Man yrkar också att regionens sjukhus och vårdcentraler ska bjudas in till dessa branschdagar, samt att utvärdering ska ske efter 2 respektive 5 år. Den 19 juni 2018 remitterade kommunstyrelsen motionen till omsorgsnämnden i samråd med barn- och utbildningsnämnden. Beslutsförslag Omsorgsförvaltningen föreslår omsorgsnämnden besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Charlotta Johansson Utvecklingschef Ulrika Gustafsson Omsorgschef 1 (2)

127 TJÄNSTESKRIVELSE Omsorgsförvaltningen Omsorgsnämnden Dnr: ON Utredning Motionen remitterades till omsorgsnämnden (benämns härefter som ON) i samråd med barn- och utbildningsnämnden (benämns härefter som BUN), vilket innebär att ON utreder motionens yrkanden för att sedan stämma av med BUN innan svaret lyfts för beslut. Den 29 augusti 2018 tog BUN beslut om att avslå motionen, utan att ON hunnit påbörja någon utredning av motionen. Något samråd mellan de båda nämnderna hade vid det tillfället inte heller genomförts. Med bakgrund av ovanstående kan ON inte ställa sig bakom motionen, dels för att BUN redan har föregått ON:s utredning och dels för att genomförandet av en branschdag rör BUN:s verksamhet där ON inte kan verka utan stöd från BUN. Det finns därmed inget annat alternativ än att avslå motionen. Omsorgsnämnden anser dock frågan om marknadsföring av vård- och omsorgsyrken vara av stor vikt. Därför beslutade omsorgsnämnden den 25 april 2018, 62, att ge omsorgsförvaltningen i uppdrag att kontakta barn- och utbildningsförvaltningen för ett gemensamt utvecklingsarbete för att på bästa sätt få fler studerande till vård- och omsorgsprogrammet i framtiden. Omsorgsförvaltningen tog kontakt med barn- och utbildningsförvaltningen efter sommaren för att samtala kring det givna uppdraget. Strax därefter fick omsorgsförvaltningen kännedom om att BUN redan hade avslagit motionen, som avsåg samma sak som uppdraget från ON. Omsorgsförvaltningen har undersökt olika möjligheter för att ändå åstadkomma det som både motionen och ON:s uppdrag avser och har kommit fram till att det bäst hanteras via VOcollege (vård- och omsorgscollege) som är en plattform för samverkan mellan arbetsgivare, fackförbund och utbildare inom vård- och omsorgssektorn. Under våren 2018 har ett intensivt arbete pågått i den samverkansformen för att göra vård- och omsorgsyrken mer attraktiva. 2 (2)

128 VÄRNAMO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Dnr: KS Motion - Branschdag för Vård- och omsorgsyrket Beslut Kommunstyrelsen beslutar att återremittera motionen till omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden för att i samråd, enligt kommunstyrelsens beslut 19 juni 2018, 270, besvara motionen. Ärendebeskrivning Den socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen har genom Gun-Britt Klingberg, Tero Väisänen, Britt-Marie Sellén Nilsson och Åke Wilhelmsson inkommit med en motion daterad den 9 maj I motionen yrkar de att kommunstyrelsen ger omsorgsnämnden tillsammans med barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att genomföra en branschdag varje år för att informera om och visa vad ett yrkesval inom vård och omsorg kan innebära. Man yrkar också att regionens sjukhus och vårdcentraler ska bjudas in till dessa branschdagar, samt att utvärdering ska ske efter 2 respektive 5 år. Den 19 juni 2018 remitterade kommunstyrelsen motionen till omsorgsnämnden i samråd med barn- och utbildningsnämnden. Barn- och utbildningsnämnden beslutade 29 augusti 2018, 190 att avslå motionen angående branschdag för vård- och omsorgsyrket. När barn- och utbildningsnämnden fattade beslut hade omsorgsnämnden inte hunnit påbörja någon utredning av motionen. Något samråd mellan de båda nämnderna hade vid det tillfället inte heller genomförts. Omsorgsnämnden beslutade 10 april 2019, 69 att föreslå kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Beslut expedieras till: Omsorgsnämnden Justerare

129 Motion till Värnamo Kommunfullmäktige Branschdag för Vård- och omsorgsyrket 129 Vård- och omsorgsyrket Branschdag för elever i årskurs 8 att upptäcka och testa på. Utöver förbättringsarbetet med att vara en god arbetsgivare behöver Värnamo kommun också vara ännu mer aktiv i rekryteringen till utbildningarna i de yrken som behövs inom, i detta fall, vårt och omsorg. Vi yrkar härmed att Omsorgsnämnden tillsammans Barn och utbildningsnämnden får i uppdrag att göra en Branschdag per år för att informera om och visa på vad ett yrkesval inom vård och omsorg innebär och kan erbjuda Att även Regionen med sjukhuset och sina vårdcentraler inbjuds att delta i Branschdagen. Att Utvärdera detta efter 2 och 5 år för att dra slutsatser inför fortsättningen. (S) Vision: Värnamo, en framtidskommun för alla Övergripande mål: Jobb och framtidstro; Verksamheten i Värnamo Kommun ska främja fler och bättre jobb Ansvar för kommande generationer; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett meningsfullt och långsiktigt hållbart sätt främja trygg och skapande miljö. Pålitlig samhällsservice; Verksamheten i Värnamo Kommun ska på ett ansvarsfullt och hållbart sätt möta medborgarna Kompetensförsörjningen ses som bland det största hindret i tillväxten. Det är inte bara vissa företag som har svårigheter att få människor med efterfrågad utbildning och erfarenhet att söka lediga jobb. Som vi påmint om tidigare har också Värnamo kommun som så många andra kommuner ha stort behov av personal i framtiden inom vård och omsorg. Även inom skolans, tekniska och social förvaltningen ser man behov av att kunna anställa personal. Samtidigt är det svårt att fylla bristyrkesutbildningar. I denna motion tar vi upp Omsorgsnämndens behov. Omsorgsprogrammet på gymnasiet har för få sökande för att en kurs skall kunna starta, har vi fått information om. Det är väldigt illavarslande. För att få ungdomar intresserade av att arbeta och utbilda sig inom vård och omsorg, anser vi att en branschdag för elever i årskurs 8 skulle vara en positiv åtgärd. Då kan några av vår nuvarande personal berätta och visa hur de olika yrkena ser ut och vad som förväntas. Att visa på det som finns, och kan komma att finnas inom vård och omsorg. Även ge tid och tillfälle för att träffa de som arbetar inom dessa yrken t.ex. Undersköterska, Fysioterapeut, Sjuksköterska, Arbetsterapeut osv. Syftet med denna dag är ju att få flera ungdomar intresserade av de olika yrkeskategorierna inom vård och omsorg och att de får testa på olika praktiska aktiviteter för att väcka intresse för att arbeta inom vård och omsorg. Värnamo den 9 maj 2018 Socialdemokratiska kommunfullmäktigegruppen Genom Gun-Britt Klingberg, Tero Väisänen, Britt-Marie Sellén Nilsson, Åke Wilhelmsson

130 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen Dnr: KS Utökad investeringsbudget för bostadsområde i Bor Ärendebeskrivning I gällande investeringsplan för år 2021 ligger fyra miljoner kronor för utbyggnad av Bostadstomter i Bor. Investeringen ska ses som en utbyggnad av Majvivevägen i en andra etapp. Eftersom tomtförsäljningen utmed idag utbyggd del av Majvivevägen utvecklats på ett positivt vis under senaste året vill vi påskynda utbyggnaden av hela Majvivevägen i enlighet med gällande detaljplan och genomförd detaljprojektering. Det är viktigt att kommunen inte står utan tomtmark framöver i en ort som har en positiv utveckling på bostadsmarknaden. Av denna anledning vill förvaltningen flytta fyra miljoner från investeringsplanen för år 2021 till år 2020 och samtidigt tillföra exploateringen nio miljoner kronor, så att exploateringen kan utföras sammantaget i ett projekt. Detta skulle kunna tillföra Bor ca: 25 nya tomter med en kalkylerad intäkt om ca: 6-8 miljoner kronor. Gällande detaljplan 1 (2)