r."itingsryds ~kommun Barn- och utbildningsförvaltningen BILDNINGSNÄMNDEN Fastställande av dagordning 90 Meddelanden

Transkript

1 r."itingsryds ~kommun Barn- och utbildningsförvaltningen BILDNINGSNÄMNDEN Fastställande av dagordning 90 Meddelanden 91 Delegationsbeslut 92 Information från bildningsförvaltningen 93 Ekonomisk rapport 94 Godkännande av underlag för upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Tingsryds tätort 95 Fastställande av IT-plan för skolverksamheten i Tingsryds kommun för åren Obetalda avgifter inom bildningsnämndens verksamhet 97 Uppräkning av inackorderingstillägg för gymnasieelever 98 Motion angående mera gymnastiktimmar på grundskolan 99 Avtal för ishockeygymnasiet 100 Handlingsplan 2018 gällande intern kontroll 101 Revidering av bildningsnämndens delegationsordning 102 Kurser, konferenser och nätverk postadress Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

2 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Plats och tid Beslutande Övriga närvarande Juste rare Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerare ANSLAG/BEVIS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesrum Åsnen, Torggatan 12, Tingsryd Onsdagen den 22 november 2017, kl Marie Sahlberg (M), ordf. Åke Gummesson (S) Mikael Andersson (C) Gunilla Svensson (S) Anita Åkesson (M) Elisabet Ekberg (Nämndsekreterare) Yngve Rehnström (Bildningschef) Anna Sletting (Ekonom), 93 Jan-Henrik Lothigius (Ekonom), 93 Helen Östman (Upphandlare), 94 Jenny Thulemark (IT-samordnare), 95 Mikael Andersson (C) Annica Hägg Johansson (C) Leon J ensen (-), ej Jan P Olsen (S) Maria Petersen (C) Kommunledningsförvaltningen , kl Elisabet Ekberg!!:ib~~~o/ ~ - Mikael Andersson Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Sammanträdesdatum Datum då anslaget sätts upp Förvaringsplats för protokollet Underskrift Justerare Bildningsnämnden Kommunledningsförvaltningen i Tingsryd 1(21) I Utdrag,bestydrund, Datum då anslaget tas ned Paragraf

3 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden {/}I). 89 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fastställande av dagordning Beslut 1. Bildningsnämnden fastställer dagordningen enligt utsänd föredragnings lista. Beskrivning av ärendet Föreligger förslag till dagordning enligt utsänd föredragningslista. 2(21)

4 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justera,e ~ \ (j'! /)_ i Nu 90 Meddelanden Beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3(21) Bildningsnämnden tar emot informationen om inkomna meddelanden under perioden Beskrivning av ärendet Följande meddelanden har inkommit till bildningsnämnden under perioden : 1. Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll avseende budget, skattesats och låneram 2018 samt ekonomisk plan Dnr 2017/ Kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll avseende ishockeygymnasiet. Dnr 2017/

5 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare 91 Delegations beslut Beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Bildningsnärnnden tar emot redovisningen av anmälda delegationsbeslut under perioden Beskrivning av ärendet Följande delegationsbeslut har inkommit till bildningsnämnden under perioden : 1. Bildningschef anmäler beslut enligt delegationspunkt 6.9 avseende beviljad skolskjuts. Beslutsdatum Dnr 2017/ Bildningschef anmäler beslut enligt delegationspunkt 3.4 avseende tecknat avtal gällande schemaprogram med Nova Software AB. Beslutsdatum Dnr 2017/ Förvaltningskamrer anmäler beslut enligt delegationspunkt 2.2 avseende beslut om attestlista för bildningsförvaltningen från den 1 november Beslutsdatum Dnr 2017 / (21)

6 ~Tingsryds \:.!;}kommun Bildningsnämnden Justerare 92 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Information från bildningsförvaltningen Dnr 2017/ Beslut 5(21) 1. Bildningsnämnden tar emot informationen från bildningsförvaltningen. Beskrivning av ärendet BildningschefYngve Rehnström informerar om: - att Ida Johansson, ny administratör på förvaltningskontoret, börjar den 1 december Svenska kyrkans avtal för upplåtande av kyrkorum i Tingsryds pastorat. - ledningsorganisationen inom Ro 1. - bildningsnämndens sammanträdestider för 2018.

7 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare Ul~ 93 Ekonomisk rapport Dnr 2017/ Beslut SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 6(21) Bildningsnämnden godkänner månadsrapport för år 2017 per den 31 oktober med årsprognos för helåret 2017, bilaga Nämnden vidtar inga åtgärder gällande ekonomi och verksamhet då årsprognos för helåret 2017 visar på ett positivt utfall. Beskrivning av ärendet Enligt rutinerna och riktlinjerna för ekonomisk rapportering från nämnder och styrelser, behandlas nämndens månadsrapport för oktober i november, där nämnden har ansvar för att utifrån helårsprognosen besluta om ifall åtgärder skall vidtas för en budget i balans eller avvikelser skall äga rum mot fastställda verksamhetsmål. Rutinerna och riktlinjerna är ett förtydligande av ansvar för verksamhet och ekonomi i form av budgetansvar och krav på åtgärder vid avvikelser. Efter beslut av nämnden i november skall månadsrapporten för oktober behandlas och beslutas av kommunstyrelsen. Ekonomerna Anna Sletting och Jan-Henrik Lothigius redogör för månadsrapport för år 2017 per den 31 oktober med årsprognos för helåret Riktpunkten (RP) för förbrukningen till och med oktober är 83,33 %. Ackumulerat utfall, vad som förbrukats i redovisningen uppgår till 83,6 % för bildningsnämnden, en marginell skillnad på cirka -0,3 % i förhållande till RP. I linje med vad som bildningsförvaltningen tidigare redogjort för så kommer nämnden att få stora avvikelser på både intäkts- och kostnadssidan på grund av olika typer av statsbidrag. Förvaltningens totala bedömning utifrån den redovisning och de beräkningar som gjorts till och med oktober, är att nämnden har förutsättningar för att redovisa en budget i balans utan underskott. Redovisad helårsprognos visar på en positiv budgetavvikelse på cirka +1,6 mkr (+l,614 mkr) totalt för nämnden, ett mindre överskott (+0,6 % ) i förhållande till en total justerad budget på 2 73, 6 mkr. I Utdrngsbesty,kand,

8 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare ~\ 93 fortsättning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7(21) Föreligger förslag att bildningsnämnden ska godkänna månadsrapport för år 2017 per den 31 oktober med årsprognos för helåret Att nämnden i samband med rapporten behandlar frågan och beslutar om ifall åtgärder skall vidtas eller inte vidtas gällande ekonomi och verksamhet. MBL-information har ägt rum den 16 november Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från ekonom Anna Sletting, Månadsrapport för bildningsnämnden för oktober Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Kommunstyrelsen

9 2017 BN Helår okt Period Månadsuppföljning OKT BN oktober. 2Ö17 Belopp i tkr Redovisning brutto Listuttag Riktpunkt ,33% ~ :::,,. E 1 {ritäkter octl kosthä_der 1,A_rcll_cu,c:1get. Utfåll ci~t ack" Barn-och uti 3 Intäkter/Inkomster Barn-och uti 4 Kostnader/Utoifter Barn-och uti 5 Kostnader för arbetskraft NÄMND KKiL ~ 4 Barn-och ut, 6 Ovriga verksamhetskostnad Barn-och uti 7 Ovrioa verksamhetskostnad Barn-och uti 8 RR övr intäkter o kostnader Barn-och uti 9 Kommunintern förs. och inkc Summa t- '2:V3!16!!f5' Summa BU Aterstår "87, Ars- För.lJ¾, pro.gnos 106,1% ,6% ,9% ,5% ,0% ,1% 32 85,6% ,-3}6%. '' ,6% Månad Oktober Not 1: Årsbudget (AB) Tilläggsanslag löneökningar helår 2017 totalt 5059 Tilläggsanslag löneökningar mån totalt 2965 T otalt 8024 ksum Not 2: Vux/TLC budget på tkr överförts till Arbete o Lärande (AL) samt korr AL för nämnd, BUF-kontor o centrala 163 tkr, totalt tkr Nettobudget 2'017 jan-mars Nettobudget 2017 från april Minskning Vux m m till AL O" t-' f-4 OJ CJ(l OJ.._. o:i z CQl I.O w N.._ J.._. I b ~,-- N ~.!':-' ~..J:. 0 -s:.. ~

10 BN Helår okt Period Månadsuppföljning OKT BNoktober 2017 Belopp i t kr Redovisning brutto Listuttag Riktpunkt ,33% Konto Ver.ksamhets- Ars budget Utfall okt 2 pos _ omr.åelen ac~ Barn- och utb nämnd Allmän kultur Bibliotek Musik/kulturskola Fritidsgårdar Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Centr adm reserv mm BUF f otalt Not 1: Ars budget (AB) Tilläggsanslag löneökningar 2016 helår 2017 totalt 5059 lilläggsanslag löneökningar mån totalt 2965 Totalt ksum Återstår Förö Ars- % prognos 73,2% 637 0,0% ,3% ,8% ,8% ,6% ,2% ,0% ,7% ,4% ,9% ####### ,3% ,6% Not 2: ' Vux/TLC budget på tkr överförts till Arbete o Lärande (AL) samt korr AL för nämnd, BUF-kontor o centrala 163 tkr, totalt tkr Månad Oktober _ Nettobudget 2017 jan-mars Nettobudget 2017 från april Minskning Vux m m till AL

11 BN Helår okt ~ ~ Månadsrapport för oktober med helårsprognos för år 2017 utifrån utfallet tom oktober månad Helårsprognosen i månadssrapporten för oktober månad baserar sig på uppföljning från samtliga chefer och budgetansvariga för våra verksamheter, från förskola till gymnasieskola, elevhälsa, och bibliotek m m. Därutöver har en uppföljning gjorts av alla våra centrala verksamheter, vilka är; köp- och försäljning av utbildningar, skolskjutsar, riktade resurser, centrala konton för resursfördelning samt central administration och nämnd. Från den 1 april har vuxenutbildningen organisatorisk och ekonomiskt överförts från bildningsförvaltningen till arbete och lärande inom kommunledningsförvaltningen, överförd budget uppgår till 7,53 mkr. I delårsrapporterna för april och augusti redovisades en positiv budgetavvikelse på+ 1,3 mkr respektive+ 1,8 mkr. I denna rapport görs en jämförelse mot augusti månad i resultatredovisningen till nämnden. Sammanfattning utfall period och helårsprognos Riktpunkten (RP) för förbrukningen t o m oktober månad är 83,33 %. Ackumulerat utfall, vad som förbrukats i redovisningen uppgår till 83,6 % för bildningsnämnden, en marginell skillnad på ca - 0,3 % i förhållande till RP. I linje med vad som förvaltningen tidigare redogjort för så kommer nämnden att få stora avvikelser på både intäkts- och kostnadssidan på grund av olika typer av statsbidrag. Förvaltningens totala bedömning utifrån _den redovisning och de beräkningar som gjorts t o m oktober, är att nämnden har förutsättningar för att redovisa en budget i balans utan underskott. Redovisad helårsprognos visar på en positiv budgetavvikelse på ca+ 1,6 mkr (+ 1,614 mkr) totalt för nämnden, ett mindre överskott(+ 0,6 %) i förhållande till en total justerad budget på 273,6 mkr. _ Köp- och försäljning av utbildningar (från delåret i augusti) Förvaltningen har till delårsbokslutet i augusti gjort en utförlig beräkning över årets kostnader för köp av utbildningar, utifrån nu registrerade elevtal i alla skolformer gentemot andra kommuner och fristående huvudmän. Där har även räknats in de elever som går på Rävemåla friskola från den 1 juli De totala kostnaderna jämfört budget visar på en negativ avvikelse på - 0,9 mkr i augusti, (- 1,1 mkr april), vilket är en lägre kostnad än den vi räknade med under årets första uppföljningar. Totala kostnader beräknas till 48,8 mkr mot budgeterade 47,9 mkr. Intäkter för försäljning av utbildningar till andra kommuner blir lägre än förväntat, en negativ avvikelse på - 0,3 mkr, (- 0,6 mkr april), vilket blir ett förbättrat utfall jämfört mot prognosen i april. Förväntade intäkter enligt prognos uppgår till 7,4 mkr mot budgeterade 7, 7 mkr. Mindre avvikelser redovisas inom skolformerna.

12 BN Helår okt ~ ~ ~ Statsbidrag och migrationsintäkter Även för år 2017 kommer nämnden att få stora budgetavvikelser på intäkts- och kostnadssidan. Antalet specialdestinerade statsbidrag, där staten utöver den kommunala budgeten finansierar olika satsningar, har ökat högst väsentligt de senaste åren. Ett axplock av större riktade statsbidrag är bl a; ökad bemanning inom lågstadium- och fritidshem, Iärarlönelyftet, förstelärare, riktade statsbidrag för nyanlända till Elevhälsan och skolorna. Därutöver erhålls efter ansökan, ersättning för asylsökande barn i förskola och skola. Även under år 2017 kommer verksamheten vara omfattande, men förvaltningens bedömning är att kommunen kommer ta emot betydligt färre asylsökande, och fler asylsökande kommer att få permanent uppehållstillstånd, och blir därmed kommunplacerade. Det innebär minskade intäkter från Migrationsverket till bildningsförvaltningen och behovet av tillskott från kommunstyrelsen ökar. Sammanfattningsvis ställs stora krav på förvaltning, rektorer/förskolechefer och lärare när det gäller flexibilitet och anpassning av undervisningsorganisationen efter hur behoven ser ut. Krav på snabb omställning i verksamheterna blir en utmaning. Förändrad organisation inom grundskolan och förskolan Från den 1 juli 2017 och inför nästa läsår 17 /18 förändras grundskoleorganisationen. I Rävemåla har en fristående skola startats med åk F-6, dvs förskoleklass, grundskola 1-6 samt fritidshem. Förskola i Rävemåla drivs i kommunal regi. För närvarande går totalt 34 elever i den fristående skolan i Rävemåla. Enligt skollagen skall kommunen erlägga en "elevpeng" {bidragsbelopp) för dessa elever från den 1 juli. Ekonomisk och organisatoriskt påverkar det bildningsförvaltningen högst väsentligt innevarande år och framöver. De ökade kostnaderna för bidragsbeloppen ställer motsvarande krav på minskade kostnader för personal, lokaler, kost och läromedel mm, redan innevarande år med halvårseffekt, vilket inneburit omorganisation och omflyttning av budgeterade medel inom internbudgeten. Förutom ovanstående har den kommunala grundskoleorganisationen förändrats i Tingsryd och Konga, innebärande skolenheter för en F-6 skola i Tingsryd, en 7-9 skola i Tingsryd och en skolenhet i Konga, F-3 med förskola. Förskolorna i Tingsryd har samlats under en förskolechef från hösten med förskolorna Myrstacken och nya Älvans förskola. Junibacken och Slottets förskolor har avvecklats. Ekonomiskt och organisatoriskt har det finansierats inom bildningsförvaltnings ram och med reserverade överskottsmedel från år Slutligen vill förvaltningen lyfta fram, att behovet av riktade resurser för barn- och elever i behov av särskilt stöd är fortsatt stort i våra verksamheter.

13 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare 94 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Godkännande av underlag för upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Tingsryds tätort Dnr 2017/ (21) 1. Bildningsnämnden godkänner redovisat underlag gällande upphandling av fritidsgårdsverksamheten i Tingsryds tätort med kompletterande synpunkter som framkommit under dagens sammanträde. Beskrivning av ärendet Bildningschef Yngve Rehnström och upphandlare Helen Östman redogör för ett sekretessbelagt underlag för upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Tingsryds tätort. Föreligger förslag att bildningsnämnden ska godkänna redovisat underlag gällande upphandling av fritidsgårdsverksamheten i Tingsryds tätort. Beslutsunderlag 1. Underlag för upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Tingsryds tätort, , Sekretess. 2. Tjänsteskrivelse från bildningschefyngve Rehnström, Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll , Avstämning av förutsättningar för upphandling av fritidsgårdsverksamhet i Tingsryds tätort. Förslag till beslut på sammanträdet Bildningsnämnden ger synpunkter på redovisat underlag och dessa synpunkter ska inkluderas i underlaget. Beslutet skickas till Upphandlare I samband med att överenskommelsen med Kulturverkstan kring fritidsgårdsverksamheten, Cafä KV, i Tingsryds tätort förlängdes ytterligare ett läsår, beslöt bildningsnämnden att arbete för att upphandla verksamheten skulle påbörjas under hösten Målsättning har varit att nämnden skall kunna besluta om underlaget för upphandlingen vid novembersammanträdet Nuvarande överenskommelse med Kulturverkstan löper ut i juni Beslut

14 ~Tingsryds \:!;)kommun Bildningsnämnden Justerare lu\ 95 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fastställande av IT-plan för skolverksamheten i Tingsryds kommun för åren Dnr 2017/ (21) 1. Bildningsnämnden fastställer redovisad IT-plan för skolverksamheten i Tingsryds kommun, bilaga 1, för läsåret till och med läsåret 2019/2020. Beskrivning av ärendet Arbetet med att revidera IT-planen har samordnats av förvaltningens ITsamordnare och arbetet har resulterat i att två olika dokument tas fram. En övergripande plan som nämnden fastställer och ett strategidokument som arbetas fram inom förvaltningen och som anger hur arbetet för att nå målen i IT-planen skall genomföras. Föreligger förslag att bildningsnämnden ska fastställa redovisad IT-plan för skolverksamheten i Tingsryds kommun för åren MBL-information har ägt rum den 16 november Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från bildningschefyngve Rehnström, Förslag på IT-plan för skolverksamheten i Tingsryds kommun Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll , Lärplattform på Wasaskolan. Som ett led i arbetet med hållbar ekonomi beslutades det att gå över till Chromebooks som elevdatorer samt att så långt som möjligt använda Googles fria programvaror. Bildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde den 24 maj 2017 att lärplattform samt de programvaror och verksamhetssystem som inte ingår i Googles fria programvaror skall upphandlas. Nämnden beslöt vid samma tillfälle att innan arbetet med upphandling inleds (innan årets slut) skall förslag till reviderad IT-plan redovisas för nämnden. Beslut

15 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare 95 fortsättning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 10(21) Förslag till beslut på sammanträdet Åke Gummesson (S) yrkar att IT-planen ska gälla för läsåret 2017/2018 till och med läsåret 2019/2020. I Utdrngsb,szy,ckaud,

16 IT~plan för skolverl<samheten i Tingsryds komm u n Tingsryds kommun Box Tingsryd besöksadress Torggatan 12 Tingsryd 2018~2019 telefon fax (vx) e-post/hemsida barn.utbildning@tingsryd.se

17 Övergripande IT-planen är förvaltningsövergripande och utgör en gemensam struktur för Bildningsnämndens ansvarsområde. Den följs upp i det systematiska kvalitetsarbetet. IT-planen fastställs i nämnden och bildningschefen har ett övergripande ansvar för dess implementering samt tillhörande strategier som stödjer målen i densamma. På förvaltningsnivå tas ett IT-strategiskt dokument fram som beskriver hur vi ska arbeta i skolverksamheterna för att nå upp till målen i IT-planen. Begreppsdefinition - vad menar vi med IT? IT står för informationsteknik eller informationsteknologi och är sedan länge ett vedertaget begrepp för modern digital teknik, såsom datorer, Internet, programvaror och digitala tjänster. Under 1990-talet lanserades begreppet IKT, där K:et står för kommunikation. Med begreppet IKT ville man poängtera att den moderna tekniken inte bara handlar om att söka och ta emot information utan att det också i mycket hög grad handlar om kommunikation. Det är framför allt i undervisning- och utbildningssammanhang man har talat om IKT, de flesta utanför skolans värld har sällan eller aldrig hört talas om det. 1 Bildningsförvaltningens tolkning av begreppet IT är enli~t ovan där även kommunikation innefattas. Nulägesbeskrivning hösten 2017 Inom Bildningsförvaltningens verksamheter har en rad digitala satsningar gjorts genom åren. Samtliga elever från åk 7 - gy 3 har i dagsläget tillgång till en personlig elevdator under sin studietid. All undervisande personal inom grund- och gymnasieskolan har också utrustats med en bärbar arbetsdator. Många har även tillgång till ipad i sin undervisning. Respektive skolenheter har dessutom gjort en rad olika lokala insatser i form av egna inköp av digitala verktyg, såsom interaktiva skrivtavlor, dokumentkameror, lärplattor eller digitala läromedel. Under innevarande läsår planeras för att upphandla verksamhetssystem och lärplattform för summativ bedömning. Upphandlingarna sker enligt lagen om offentlig upphandling. 2 Baserat på denna lag kan en IT-plan inte innehålla några namngivna produkter, utan endast beskriva vilka resurser och verktyg vi tillhandahåller. Våra elever har tillgång t ill talsyntes och rättstavningsprogram och en rad skol- och kommunlicenser samt länslicenser via AV-media. Dessa licenser varierar över tid. Med anledning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet 3 behöver Bildningsförvaltningen planera för genomförandet av densamma. 1 Jämterud, Ulf, Digital kompetens i undervisningen, Natur & Kultur (2010) 2 sfs liseringsstrategifor-skolvasendet.pdf IT-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun 2017 Sida 2 av 9 /),_/\_ 111 \

18 Infrastruktur Alla skolor och förskolor har i nuläget (hösten 2017) ett ändamålsenligt nätverk vilket ger valfrihet att använda plattform och verktyg efter behov. Flera klassrum och många förskolor är utrustade med interaktiva tavlor. Förskolan och grundskolan har god tillgång till digitala enheter, såsom datorer eller lärplattor, vilket möjliggör ett differentierat lärande med hjälp av IT. Dessa nyttjas som pedagogiska verktyg av barnen/eleverna och som arbetsverktyg av den pedagogiska personalen. Maskin park Ett politiskt beslut har slagit fast att elever från åk 7 i grundskolan ska ha tillgång till egen dator (1-1). Det övergripande syftet har varit att erbjuda elever och lärare tillgång till en dator i undervisningen i förhoppning att det ska höja kvaliteten och måluppfyllelsen. Införandet har inte föregripits av någon riktad förberedande insats va'rvid användandet fått växa fram efter hand. Lärarnas syn på datoranvändandet har varit mycket olika beroende på till exempel ämne eller lärarens och elevens erfarenhet av användande av dator som ett verktyg för lärande. Kommunen har tidigare beslutat om leasingmodellen och kostnaderna för 1-1 på högstadiet och gymnasiet har varit omfattande. Modellen innebär också vissa friktioner när problem uppstår och garanti eller försäkring åberopas. Återlämnandet efter brukandet (tre år) är också problematiskt, då vi förväntas återlämna datorerna i normalskick och får betala mellanskillnad om de är i sämre skick. För att minska skolans IT-kostnader togs därför beslut om att införa Chromebooks i skolan, då dessa har en betydligt mindre totalkostnad. 4 Detta föregicks utav en pilotutvärdering som gjordes under vårterminen En domän skapades för ändamålet; utb.tingsryd.se. I dagsläget använder åk 7 och 8 på Dackeskolan samt åk 1 och 2 på Wasaskolan Chromebooks och Chrome OS med tillhörande mjukvara. PC är på väg att fasas ut. Detta för att minska IT-kostnaderna enligt ett beslut för hållbar ekonomi i KF den 20 juni Inom förvaltningen har beslut fattats kring att använda Chromebooks i undervisningen inom hela grundskolan, åk 1-9 (SLK, ). Vissa utbildningar, främst på gymnasiet, kan ha behov av speciell hårdvara beroende på IT-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun 2017 Sida 3 av 9 - lr,c 4 Bilaga 1. Lärplattor kan ersätta eller komplettera datorer. Dessa omfattas i nuläget (ht 2017) inte av support från IT-avdelningen utan man betalar endast en mindre summa för att komma åt nätverket (Internet). BF har drygt 600 plattor i verksamheten, främst i försko la, lågstadium program som kräver högre hårdvaruspecifikation för att kunna köras. Detta kan lösas antingen genom att tillhandahålla några stationära datorer för ändamålet eller genom att tilldela dessa elever en uppsättning extra kraftiga datorer.

19 och mellanstadium. Många av dessa plattor är nu gamla och kommer att behöva bytas ut. Ett visst utbyte har påbörjats. Nationella mål Ett av de övergripande kunskapsmålen som uttryckts i läroplanen är att varje elev efter genomgången grundskola ska kunna "använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande". 5 Även i flertalet nationella kursplaner framhålls digitala aspekter, såsom exempelvis informationssökning på Internet samt redigering av text och bilder med hjälp av dator, som en del av ämnets centrala innehåll. Den nationella strategin för digitaliseringen av skolväsendet 6 innehåller målsättningar och insatser för att stärka förutsättningarna för en likvärdig tillgång till IT inom skolväsendet, en stärkt digital kompetens hos elever och lärare, strategisk kompetens hos förskolechefer och rektorer samt förutsättningar för att digitaliseringens möjligheter ska tas till vara för skol utveckling och för utveckling av undervisningen. Skolverket har utformat strategin så att tillräcklig tid avsatts för att kunna nå upp till visionen och deras samlade bedömning är att år 2022 är en rimlig tidsplan för att säkerställa likvärdiga förutsättningar i hela skolväsendet. Strategin menar att fokus på kostnadseffektivitet är nödvändigt för att åstadkomma den utveckling som behövs utan att andra centrala områden inom skolan ska behöva stå tillbaka. Dagens elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och därför har regeringen även beslutat om förändringar i styrdokumenten. 7 De nya skrivningarna träder i kraft 1 juli 2018 och ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om att stärka förmågan att lösa problem och omsätta ideer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg. Skrivningarna om digital kompetens har förtydligats och förstärkts i läroplaner, flera kursplaner, ämnesplaner och examensmål. Skolverket arbetar också med att digitalisera de nationella ämnesproven för åk 3, 6 och 9. Som ett första steg ska delprov som prövar skriftlig framställning göras med digitala verktyg. Idag är det upp till skolan om digitala verktyg ska användas vid genomförandet, men från hösten 2018 blir det obligatoriskt. 8 Då är det är viktigt att eleverna får använda en digital enhet och en skrivyta som de är vana vid, vilket innebär att lärare, elever och annan relevant 5 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, s fs/ /LaroplanGrundskolaForskoleklassFritidshem.pdf ?utm campaign=unspecified&utm content=unspecified&utm medium= &utm source=skolverkets%20nyhe tsbrev IT-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun 2017 Sida 4 av 9 4 ¼,\

20 personal i god tid behöver bekanta sig med den valda digitala enheten genom att till exempel skriva och genomföra andra prov i den. Den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet innehåller tre fokusområden; Digital kompetens för alla i skolväsendet Likvärdig tillgång och användning Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter. Digital kompetens för alla i skolväsendet har som mål att alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet. Digitaliseringen är en pågående process. De förmågor och kunskaper som kan sägas utgöra digital kompetens i dag är nödvändigtvis inte tillräckliga för att utgöra digital kompetens om några år. 9 Likvärdig tillgång och användning innebär att den personal som arbetar med barn och elever ska ha god tillgång till digitala verktyg. För barn i förskolan bör tillgången vara sådan att verktygen kan användas i verksamheten när det är lämpligt. Detta innebär inte att varje barn måste ha tillgång till ett digitalt verktyg, tvärtom är det oftast en fördel att barnen använder digitala verktyg tillsammans eller med en förskollärare eller annan personal. Elevernas skolrelaterade arbete begränsas inte till den tid eleverna befinner sig i skolans lokaler, vilket blir tydligare högre upp i årskurserna. Stor del av undervisningen utgår från tillgång till digitala resurser och mer arbete utförs med digitala verktyg. Det är därför viktigt att elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola och i motsvarande skolformer har god tillgång till digitala verktyg. Detta understryker betydelsen av att skolväsendet ger alla barn och elever likvärdiga förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla sin digitala kompetens. 10 Undervisningen ska vara tillgänglig för alla, vilket ställer krav på anpassade och fungerande verktyg utifrån olika behov och förutsättningar. Fokusområdet som rör forskning handlar om huruvida digit ala verktyg kan bidra till ökad måluppfyllelse. Det är viktigt att följa hur den digitala kompetensen utvecklas hos såväl barn och elever som personalen ute i verksamheten och förskolechefer och rektorer. Även utvecklingen kring tillgången till/användningen av digitala verktyg behöver följas upp digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf 11 digitaliseri ngsstrategi-for-skolvasendet.pdf IT-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun 2017 /l/ 111 J,,, Sida Sav 9

21 Tingsryds kommuns mål I en modern skola är hög digital tillgänglighet och digital kompetens en nödvändighet. ITverktyg för lärande, samarbete och kommunikation förbättrar och utvecklar verksamheten och ger en mer kostnadseffektiv administration. Kommunen ska erbjuda en utvecklande och effektiv IT-miljö för alla kommunala skolformer och förskolor. Bildningsförvaltningen ska förhålla sig aktiv i digitaliseringsutvecklingen och utarbeta en lokal strategi som knyter an till nationella strategier och mål. Varje enskild skola får lokalt införa IT i lärandet. Alla elever ska lämna grundskolan med en god digital kompetens och förstå innebörden av upphovsrätt och källkritik. Genom att följa den tekniska utvecklingen, investera i digital teknik och använda tekniken i undervisningen strävar skolan efter att utveckla elevernas och lärarnas kunskaper om såväl hård- som mjukvara. Skolan ska fortlöpande utvecklas för att utnyttja de digitala resurserna fullt ut. IT-verktyg som ett redskap för lärande ska vara ett regelbundet inslag i undervisningen. IT ska användas på ett genomtänkt och praktiskt sätt i samarbete med personal och elever för att skapa en innovativ, kreativ och varierad studiemiljö. Den nationella strategin menar att det är viktigt med samordning och samarbete kring standarder och gemensamma digitala lösningar inom skolväsendet samt med berörda parter inom offentlig förvaltning och näringsliv. På så vis kan dubbelarbete undvikas och det kan säkerställas att olika system kan fungera tillsammans och kommunicera med varandra. De digitala lösningar som förs in i verksamheterna bör vara använ.darvänliga och göra arbetet mer effektivt.12 Detta är betydelsefullt inför kommande upphandlingar. Förmågan att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna lyfts i den nationella digitaliseringsstrategin. Det är viktigt att förskolechefer, rektorer och huvudmän har den digitala kompetens som krävs för att leda och ge personalen stöd i det digitala utvecklingsarbetet. Rätt nyttjat kan IT ge bättre möjligheter att möta enskilda barn och elevers olika behov. Både riksdagen och Digitaliseringskommissionen anger att framgångsfaktorer är lärarens digitala kompetens, förmåga att led.a skolarbetet och integrera digitala verktyg och resurser i undervisningen. Detta förutsätter att förskollärare, lärare och annan personal är förtrogna med att använda digitala verktyg och kan välja digitala lärresurser utifrån bedömningar av det pedagogiska värdet och utifrån barns och elevers olika förutsättningar; när och hur, samt vilka digitala verktyg ska användas i undervisningen. För att kunna utbilda ansvarsfulla internetanvändare är det även viktigt att förskollärare, lärare och annan personal har kännedom om vad som gäller upphovsrättsligt när man i undervisningen visar material från digitala källor, men även i frågor som rör personlig integritet digitaliseringsstrategi-for-sko1vasendet.pdf IT-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun 2017 ~ - (11\ Sida 6 av 9

22 När det gäller arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling är det viktigt att personal som arbetar med barn och elever har en insikt i nätkränkningar och att verktyg finns för att motverka dessa, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Teknik får inte utgöra ett hinder för god utbildning. Bildningsförvaltningen måste förvissa sig om att tillgängligt nätverk fungerar avbrottsfritt och att övrig utrustning fungerar så att undervisning kan bedrivas utan teknikrelaterade störningar. Tillgång till digitala verktyg, men också tillgång till pedagogisk support ska säkerställas. 13 Kompetensmål - elever Användandet av IT är en nödvändig kunskap i dagens samhälle och behövs för vidare studier. Vi vill därför ge alla elever i Tingsryds kommun samma möjlighet att utvecklas till digitalt kompetenta medborgare genom att förskolor och skolor använder sig av digitala verktyg som en naturlig del i lärprocessen. Alla elever ska ha en hög medvetenhet om källkritik och upphovsrätt, men också om ergonomi för ett hållbart arbetsliv. Eleverna ska få de kunskaper inom IT, som de behöver för att leva i dagens informationstäta samhälle. Då utvecklingen är ständigt pågående innebär det att det är svårt att på förhand ange vilka förmågor och kunskaper som kan sägas utgöra digital kompetens. Begreppet MIK, medie- och informationskunnighet, är viktigt i vår digitala samtid. Förmågan att förstå mediers funktioner, att vara källkritisk och att kunna värdera information och desinformation är viktigt. Att själv kunna uttrycka sig i ord och bild på ett klokt sätt likaså. För att kunna maximera möjligheterna och minimera riskerna i dagen medielandskap är MIK en nyckelkompetens, inte bara för barn och unga utan för alla åldrar. Dessa förmågor anses viktiga även i den nationella digitaliseringsstrategin. Även jämställdhetsperspektivet lyfts i arbetet med digitalisering. Det är viktigt att tillgodose att alla barn och elever ges samma förutsättningar och möjligheter. Skolbiblioteken I nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet betonas vikten av ett bra samarbete mellan personal som arbetar med barn och elever och skolbiblioteken. Skolbiblioteket har en viktig pedagogisk uppgift att fylla när det gäller att stärka elevers kompetenser i bland annat informationssökning och källkritik. Sociala medier i Tingsryds kommun Tingsryds kommun har tagit beslut om att tillåta bloggar som komplement till hemsidan. Här är tanken att visa en levande verksamhet i ständig förändring. Hemsidan å sin sida är tänkt att vara mer statisk och ge faktaupplysningar om skolverksamheten i stort. Kommunens riktlinjer för sociala medier (se Intranätet) ger en tydlig målbild i användandet digital iseringsstrategi-for-sko1vasendet.pdf rt 1-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun 2017 Lf'Y+ J,,~. Sida 7 av 9

23 omvärldsbevakning och marknadsföring." Bildningsförvaltningen har beslutat att bloggar ska drivas via AV-Media. Två olika teman som följer kommunens design har tagits fram och ska-användas. Detta i syfte att skapa igenkännande och samhörighet. Före start av blogg ska rektor/förskolechef ge sitt tillstånd. Anmälan ska göras på avsedd blankett (se Intranätet) och skickas till bildningschefen Sida 8 av 9 lla JT-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun ~- -~lh 14 Mål att uppnå under perioden Inom Bildningsförvaltningen ta fram en IT-strategi för att implementera Bildningsnämndens IT-plan, klar senast Ha genomfört upphandling av verksamhetssystem inklusive lärplattform och andra övergripande system som behövs inom skolan Möta kraven i den nationella digitaliseringsstrategin 14 gällande; - Personal som arbetar med elever i förskoleklass, skola och fritidshem har tillgång till digitala verktyg motsvarande ett personligt verktyg per anställd (1:1) hästterminen - Det finns tillräcklig infrastruktur, i vilken också ingår teknisk och pedagogisk ITsupport, i förskoleenheter, skolenheter och på fritidshem hästterminen Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 3-9 (10) har tillgång till ett personligt digitalt verktyg (1:1) hästterminen Elever i grundskolans och motsvarande skolformers årskurser 1-2 samt förskoleklass har tillgång till ett digitalt verktyg under delar av skoldagen hästterminen 2019 Kompetensutveckling för personal för att möta de nya behov som uppstår med utökad digital teknik i undervisningen. "Sociala medier är ett verktyg för Tingsryds kommun att få till en dialog och skapa öppenhet. Detta ligger också i linje med fullmäktiges principbeslut att demokrati, dialog och delaktighet ska genomsyra kommunens verksamhet. Sociala medier används också för

24 Bilaga 1. Varför Chromebooks och Chrome OS med tillhörande mjukvara? Referenskommuner: Nacka gymnasium, Martin Kuczynski (IT-chef) Vi har ungefär 2400 enheter (PC-datorer, Chromebooks och plattor). Vi har gått över till Chromebook på 90 % av enheterna. Den totala kostnaden per elevdator och tre år har sjunkit med cirka 70 % i jämförelse med tidigare PC/Mac miljö utan att för den delen försämra för elever/lärare. Skadeärenden har sjunkit med c:a 90%. Hela konceptet tillsammans med Google Classroom är ett perfekt IT-verktyg i pedagogikens tjänst. Användningen av olika IT-verktyg har ökat och lärare som använder Google Classroom tycker att det är enkelt samt att det sparar tid. När eleverna har Chromebooks försvinner mycket av tidigare tekniskt strul och distraktion. Det är superenkelt att managera alla skolans Chromebooks från administratörskonsolen, skjuta ut appar, bokmärken, uppdateringar och liknande. Om ni ska välja Chromebooks -se till att de är hållbara, det tjänar ni på i längden. Uddevalla kommun, Jens Almgren Larsen {IT-koordinator) Tittar man på totalkostnaden under tre år är skillnaden i besparingen naturligtvis betydligt större då Chromebooks i princip inte kräver någon direkthantering (förutom skador) efter att de enrollats i domänen, det finns inga virus vilket gör att man får en extremt lätthanterlig miljö. Vi ser tex redan nu hur skolans behov av IT-support från IT-avdelningen minskar efter att vi har börjat använda Chromebooks på gymnasiet. För gymnasiets del har vi kunnat minska våra IT-kostnader för 1-1- satsningen sedan vi införde Chromebook, vi har tidigare kört PC, Mac och lpad. Nu har vi endast PC på teknik och el-programmet from HTlS. På Grundskolan, där budgeten för 1-till-1-satsningen ligger på ca 2500kr per enhet hade något annat är Chromebook varit svårt att hitta. Då hade man antagligen inte kunnat genomföra den satsning de nu genomför med runt 5000 Chromebooks i F-9 på alla kommunala skolor inom en 3års-period. Inom grundskola har vi redan nu rullat ut ett par tusen Chromebooks, helt utan att vår IT-avdelning har behövt nyanställa. Hade det varit PC hade man nog räknat med en support-tekniker på det antalet datorer. Chromebookarna är väldigt enkla att få in i nätverket och få Wifi-inställningar. De enrollas (av leverantören i vårt fall) och får då även Wifiinställningar inlagda. På skolorna räcker det sedan med att öppna enheterna och logga in. IT-plan för Bildningsförvaltningen i Tingsryds kommun 2017 fvr.ir O,, r Sida 9 av 9

25 ~ Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare 96 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Obetalda avgifter inom bildningsnämndens verksamhet Dm2017/ Beslut 1. Bildningsnämnden avskriver i 2017 års bokslut osäkra fordringar avseende obetalda barnomsorgsavgifter, borttappat busskort och ej återlämnade böcker på sammanlagt kronor. Beskrivning av ärendet 11(21) Enligt bokföringslagen får osäkra fordringar ej redovisas i bokslutet. Från kommunens ekonomiavdelning föreligger därför förslaget att avskriva osäkra fordringar från avseende obetalda barnomsorgsavgifter, borttappat busskort och ej återlämnade böcker på sammanlagt kronor. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från nämndsekreterare Elisabet Ekberg, Skrivelse från Berit Rask på ekonomiavdelningen, , sekretess. Beslutet skickas till Ekonomiavdelningen Bildningsförvaltningens ekonom

26 ~Tingsryds \:!;)kommun Bildningsnämnden Justerare /'4, 97 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 12(21) Uppräkning av inackorderingstillägg för gymnasieelever Dnr 2017/ Beslut 1. Bildningsnämnden fastställer ett inackorderingstillägg för gymnasieeleverna för år 2018 enligt följande: Avstånd i km Belopp/mån /30 av basbeloppet 1517 kr /26 av basbeloppet 1750 kr /24 av basbeloppet 1896 kr /22 av basbeloppet 2068 kr 521-1/20 av basbeloppet 2275 kr Beskrivning av ärendet Enligt skollagen 15 kapitlet 32 ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången. Stödet ska lämnas med lägst 1/30 av prisbasbeloppet enlig lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje hel kalendermånad som eleven bor inackorderad. Prisbasbeloppet har för år 2018 beräknats till kronor. Detta innebär att pris basbeloppet för år 2018 är 700 kronor högre än pris basbeloppet för år Föreligger förslag att bildningsnämnden ska fastställa ett inackorderingstillägg för gymnasieeleverna för år 2018 enligt följande:

27 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare 97 fortsättning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 13(21) Avstånd ikm Belopp/mån /30 av basbeloppet 1517 kr /26 av basbeloppet 1750 kr /24 av basbeloppet 1896 kr /22 av basbeloppet 2068 kr 521-1/20 av basbeloppet 2275 kr Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från administratör Liselott Kanvret, I Utdrngsbeslydomde

28 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnärnnden Justerare 98 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Motion angående mera gymnastiktimmar på grundskolan Dnr 2017/ Beslut 1. Bildningsnärnnden avger följande yttrande angående motionen om "Mera gymnastiktimmar på grundskolan": 14(21) Bildningsnämnden anser att det är en god andemening i förslaget men att kommunfullmäktige bör avslå motionen. Motivet till avslag är att det är omöjligt att införa pulspass på minuter bland eleverna i klass 4-6 i kommunens skolor. Skälet är att skolorna inom ramen för timplanen och skolskjutsarnas begränsningar inte har möjlighet att erbjuda ytterligare minuter per dag. Pulspass innebär per definition att pulsen ska öka så mycket så att eleven blir andfådd och därmed också svettig. Detta innebär att vi måste erbjuda eleverna möjlighet att byta om innan passet och att duscha efter pulspasset. I flertalet av våra skolor är omklädningsrummen hårt belastade och att varje elev ska ges möjlighet att byta om och duscha ytterligare en gång per dag är inte genomförbart. Ombyte och dusch gör dessutom så att tiden för pulspasset utökas med minst 20 minuter. Frågan om mer rörelse i skolan ska vidare utredas i samverkan med idrottslärarna i grundskolan under vårterminen Beskrivning av ärendet Vänsterpartiet har lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att eleverna i grundskolan skall få daglig motion i form av så kallade "pulspass". Motivet är att fysisk aktivitet befrämjar elevernas lärande. Genom motionen föreslås Tingsryds kommun att köpa in pulsmätare och att införa ett pulspass på minuter bland eleverna i årskurs 4-6. Förslaget innebär ett test under läsåret 2018/2019 och en utvärdering av resultatet våren Om utvärderingen visar ett ökat kunskapsresultat föreslås pulspass införas i åk 1-9 från och med läsåret 2019 /2020. Den 26 april 2017 beslutade bildningsnämnden att remittera motionen till skolchefen för att, tillsammans med grundskolerektorerna, bereda ärendet och föreslå formulering av yttrande till nämnden.

29 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare 98 fortsättning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 15(21) Ärendet har beretts och bildningsnämnden föreslås besluta att avge följande yttrande angående motionen om "Mera gymnastiktimmar på grundskolan": Bildningsnämnden anser att det är en god andemening i förslaget men att kommunfullmäktige bör avslå motionen. Motivet till avslag är att det är omöjligt att införa pulspass på minuter bland eleverna i klass 4-6 i kommunens skolor. Skälet är att skolorna inom ramen för timplanen och skolskjutsarnas begränsningar inte har möjlighet att erbjuda ytterligare minuter per dag. Pulspass innebär per definition att pulsen ska öka så mycket så att eleven blir andfådd och därmed också svettig. Detta innebär att vi måste erbjuda eleverna möjlighet att byta om innan passet och att duscha efter pulspasset. I flertalet av våra skolor är omklädningsrummen hårt belastade och att varje elev ska ges möjlighet att byta om och duscha ytterligare en gång per dag är inte genomförbart. Ombyte och dusch gör dessutom så att tiden för pulspasset utökas med minst 20 minuter. Frågan om mer rörelse i skolan ska vidare utredas i samverkan med idrottslärarna i grundskolan. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från bildningschefyngve Rehnström, Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll , Motion angående mera gymnastiktimmar på grundskolan. 3. Remiss -Motion gällande mera gymnastiktimmar på grundskolan, Förslag till beslut på sammanträdet Åke Gummesson (S) yrkar att frågan om mer rörelse i skolan ska utredas under vårterminen Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

30 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare ~~ IM 99 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Avtal för ishockeygymnasiet Dnr2017/ Beslut 1. Bildningsnämnden tar emot informationen om avtal för ishockeygymnasiet. Beskrivning av ärendet Den 20 september 2017 gav bildningsnämnden bildningschefen och 16(21) nämndens ordförande i uppdrag att skicka in ansökan om återcertifiering av NIU-utbildning, samt att förhandla med TAIF om ett nytt avtal utan betydande kostnadshöjning. Bildningschefen och nämndens ordförande har haft ett flertal träffar med TAIF och förhandlat om ett nytt avtal. Något nytt avtal är ännu inte tecknat, men ansökan om återcertifiering är ifylld och inskickad till Svenska ishockeyförbundet. Bildningsnämnden diskuterar ärendet och konstaterar att läget är oförändrat. Nämnden står fast vid sitt beslut från den 20 september Beslutsunderlag 1. Bildningsnämndens sammanträdesprotokoll , Avtal och NIU-certifiering för ishockeygymnasiet. 2. Bildningsnärnndens sammanträdesprotokoll , Avtal och NIU-certifiering för ishockeygymnasiet.

31 ~Tingsryds ~kommun Bildningsnämnden Justerare 100 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Handlingsplan 2018 gällande intern kontroll Dnr 2017/ Beslut 17(21) 1. Bildningsnämnden fastställer framarbetat förslag till ny handlingsplan för intern kontroll för år 2018, bilaga 1. Beskrivning av ärendet Bildningsnärnnden ska varje år anta en handlingsplan för granskning och uppföljning av den interna kontrollen. Nämnden har vid sitt oktobersammanträde 2017 samtalat om lämpliga granskningsområden för år Frågan har även varit uppe i skolledningsgruppen. Föreligger förslag att bildningsnämnden ska fastställa framarbetat förslag till ny handlingsplan för intern kontroll för år MBL-information har ägt rum den 16 november Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse från bildningschef Yngve Rehnström, Förslag till handlingsplan intern kontroll för bildningsnämnden gällande för år 2018, Bildningsnärnndens sammanträdesprotokoll , Handlingsplan 2018 gällande intern kontroll. 4. Reglemente för intern kontroll i Tingsryds kommun. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen

32 Bildningsförvaltningen Yn_gve Rehnström bilaga 1 BN 100 TJÄNSTESKRIVELSE _ Handlingsplan intern kontroll för Bildningsnämnden Gällande för år 2018 Organisation av nämndens interna kontrollarbete Bildningsnämnden beslutar varje år om område för interngranskning samt upprättar en handlingsplan för genomförandet av granskningen. Bildnings chefen ansvarar för granskningen om inte nämnden har tagit annat beslut. Kontrollmål Kommunstyrelsen har fastställt 1 st. övergripande kontroll.mål som samtliga nämnder ska ta upp i sin handlingsplan. Dessutom har ett kontroll.mål, specifikt för Bildningsnämnden, valts ut att ingå i 2018 års handlingsplan. Det kommunövergripande kontrollmålet samt Bildningsnämndens övergripande kontrollmål finns specificerade i tabell I "Granskningsuppdrag intern kontroll för Bildningsnämnden". I tabell 2 "Sammanställning risk- och väsentlighetsanalys för Bildningsnämnden" finns riskbilden med som tagits upp för bedömning av 2018 års interna kontroll. Av tabellen framgår också på vilka grunder som Bildningsnämnden har valt att prioritera det utvalda kontrollmålet. Yngve Rebnström Bildningschef I, P,\

33 :, Tabell 1 ' > Granskningsuppdrag intern kontroll för Bildningsnämnden Ko,nttö'II~ 1R!is 1 kb!ilrd 'föt tlftin/arlletsrnoment Risk- och omrade I väsentlighets- ' ' analvs - _j 'I S/K ROV Kvmmunöven1 ripande kontrollmal ~ - Kontrollera att rutinerna för att möta hot och våld mot kommunens anställda och politiker efterlevs. Kontrollmoment/metod - - År 2018, Kontroll- Klart ansvarig senast I 1 - Utses av samordningsgruppen - Nän1-nden/styrefsgns ef!fta kqnirölhnål _., Arbete med Vi har idag öppna skolor och 3/3 9 säkerheten skolgårdar. Vilken kontroll har vi på inom våra vilka som befinner sig i våra skolor. verksamheter? Har vi behov av att förändra tillgängligheten till våra skolor och skolgårdar samt våra arbetsrutiner för att hantera olika besök till våra lokaler? -. - Kontrollera arbetssätt och rutiner för hur vi har kontroll över om obehöriga personer vistas på våra skolgårdar och i våra skolor. Har vi behov av att minska på tillgängligheten till våra skolor och skolgårdar? Utses av samordnings- 15 gruppen Rapport till BUN:s novembersammanträ de S = Sannolikhet K = Konsekvens ROV= Risk- och väsentlighetspoäng

34 Tabell 2 t Sammanställning risk- och väsentlighetsbedömning för Bildningsnämnden Ar KontroH- ;1 Rlsi~biild 'för 1rutin/a:rbetsmom;e1nt, Risk- och B,edömn1ingsgruncler fö,r.p,rior,ite1ring Till hand-,område, v;äs.enthghets- lings.p1lan analvs ja/ nej I Kommunöver 1 rripande kontrollmål ' _. SIK,ROV Kontrollera att rutinerna för att möta Ja hot och våld mot kommunens anställda och politiker efterlevs. - Nämnden/styrelsens e2na kontrollmål Arbete med Vi har idag öppna skolor och 3/3 9 Det är relativt stor sannolikhet att obehöriga personer kommer : säkerheten skolgårdar. Vilken kontroll har vi på in på våra skolgårdar eller in i våra skolor och om det är en Ja inom våra vilka som befinner sig i våra person med onda avsikter kan det få stora konsekvenser. skolor. verksamheter? Har vi behov av att förändra tillgängligheten till våra skolor och skolgårdar samt våra arbetsrutiner för att hantera olika besök till våra lokaler? ' : '! S = Sannolikhet K = Konsekvens ROV= Risk- och väsentlighetspoäng