Vad ska vi göra när det inte blåser?
|
|
- Gunilla Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vad ska vi göra när det inte blåser? Fem förslag som kan lösa effektfrågan Det råder inte längre något tvivel om att Sverige, på årsbasis, kan försörjas med 100 % förnybar el när dagens kärnkraft går i pension. Priserna har sjunkit dramatiskt på många tekniker, som solel, vindkraft och batterilagring. De tekniska potentialerna överstiger vida det energibehov som kan komma att uppstå i framtiden även om befolkningstillväxt och elektrifiering av nya sektorer, som transportsektorn, leder till ökat elbehov. Bara solel på befintliga takytor skulle kunna leverera 60 TWh el årligen 1, biokraftens ekonomiska potential till 2040 har uppskattats till minst 40 TWh 2, och den tekniska potentialen för vindkraft har uppskattats till långt mer än 100 TWh i flera studier 3. Det som diskussionen har kommit att handla om är istället vad vi ska göra när det inte blåser. Diskussionen är till viss del berättigad, eftersom det naturligtvis inte skulle gå att ersätta befintlig kärnkraft med väderberoende kraft rakt av, utan investeringar i vare sig nät, reglerbar kraft, åtgärder som möjliggör bättre laststyrning eller lagringskapacitet. Det är därför viktigt att politikerna tar sig an denna fråga och ser över vilka möjliga lösningar som finns och vilket system man vill satsa på i framtiden. Det finns nämligen gott om lösningar på detta problem. Sverige har goda förutsättningar För att komma fram till vilken lösning som är den optimala är det relevant att ställa sig frågan hur stort problemet egentligen är och vad det består i. I Sverige har vi en stor mängd vattenkraft, som är en utmärkt reglerkraft. Den används idag för att balansera kärnkraften (och de andra kraftslagen) mot efterfrågan, men kan lika gärna användas för att balansera sol- och vindel mot efterfrågan. Ibland hävdas det att vi måste bygga ut vattenkraften för att klara av mer väderberoende kraft i systemet, men det finns inga belägg för detta. Tvärtom har flera studier visat motsatsen, till exempel forskning från KTH 4. Även det internationella energiorganet IEA (International Energy Agency) har konstaterat att minst 45 procent varierande 5 (alltså väderberoende) kraftproduktion är möjlig i alla elsystem de studerat, till låga kostnader. Systemen i studien saknade tillgång till vattenkraft. Det borde med andra ord inte vara något som helst problem med att få hälften av Sveriges elproduktion från sol och vind! En studie från norska Statkraft visar att 8 av 10 svenska kärnkraftsreaktorer kan fasas ut redan till 2030 utan risk för effektbrist 6. Hur stort är behovet? Det effektbehov som Sverige antas ha en så kallad tioårsvinter är ofta MW i olika studier om effektbalans. Det är det maximala behovet vi har haft och det inträffade den 5 1 Solrevolution, Naturskyddsföreningen Biokraft år 2040, Biokraftplattformen, Exempelvis: Vindkraft i framtiden, Elforskrapport 08:17 4 På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige professor Lennart Söder, KTH, vers The Power of Transformation, IEA Presentation av Arild Tanem, Statkraft, Energikommissionens seminarium om Ett robust elsystem den 7/
2 februari 2001, vilket är snart 15 år sedan 7. I en rapport från KTH har en statistisk bearbetning av elförbrukning, vindkraft och kärnkraft under perioden genomförts. Resultaten kan sammanfattas med att höga elförbrukningssituationer är ovanliga 8. Endast under fyra år perioden var elförbrukningen över MW och i, dvs i genomsnitt 1.1 timme/år. Effektreserven som Svenska kraftnät handlar upp årligen för att säkerställa att effektbrist inte uppstår om det blir en kall vinter är just nu MW fördelat mellan 660 MW produktion och 340 MW lastbortkoppling 9. Svenska kraftnät har gjort bedömningen att en total avveckling av kärnkraften, om den ersätts med landbaserad vindkraft, skulle försvaga effektbalansen med MW, allt annat lika 10. Det är ungefär lika mycket effekt som elvärmen använder vintertid. Det är dessutom troligt att anta att all kärnkraft inte ersätts med landbaserad vindkraft i framtiden. Svenska kraftnät har i rapporten räknat med en effektfaktor för vindkraft på 11 %, men havsbaserad vindkraft som har stor potential i södra Sverige, där behovet av el dessutom är störst, producerar mer och jämnare än landbaserad vindkraft enligt studier av dansk vindkraft. Dessutom finns många andra förändringar, inte minst på användarsidan, som kan göra att balanssituationen i framtiden ser annorlunda ut. Enligt beräkningar från norska Statkraft blir den maximala effektbristen MW om alla svenska reaktorer fasas ut till Denna effektbrist uppstår även under mycket kort tid i deras simulering (den maximala effektbrist som råder mer än en timme är MW) och totalt sett är det inte mer än 20 timmar som någon form av effektbrist uppstår. När uppstår behovet? Effekttopparna som uppstår under de kallaste vinterdygnen beror till stor del på den stora volymen elvärme som finns kvar i systemet i kombination med att många aktiviteter utförs dagtid. Det maximala effektbehovet idag är MW, men det är som nämnts ovan sällan det behöver användas. Dygnsvariationen i effektbehov kan vara ca MW på vintern i skillnad på timmedelvärdet för dag och natt och variationen mellan olika veckor är också betydande. Att styra om last från dagtid till natt och därmed jämna ut effektkurvan kan således ha stor inverkan på vilket det maximala effektbehovet blir. Variationen mellan effektbehovet vinter och sommar är stort. Under ett normalt dygn på sommaren är det maximala effektbehovet ca MW i Sverige. Mer belysning används vintertid, men den stora variationen beror på eluppvärmningen, vilken alltså har en nyckelroll i att lösa effektfrågan kalla vinterdagar när brist kan uppstå. Situationen är liknande i hela norden med stor variation både mellan sommar och vinter och mellan dag och natt (se figur) Kraftbalansen på den svenska elmarknaden vintrara 2014/2015 och 2015/2016, Svenska Kraftnät 8 Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser, Professor Lennart Söder, KTH, vers Svenska Kraftnäts hemsida, ( 10 Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion, delredovisning. Svenska Kraftnät 2015/ Presentation av Arild Tanem, Statkraft, Energikommissionens seminarium om Ett robust elsystem den 7/ Perspektivplan 2025, Svenska kraftnät
3 Figur: Förbrukning per timme i Norden under vecka 6 och vecka Ur Svenska Kraftnäts rapport Perspektivplan De analyser som Svenska Kraftnät gjort gällande integration av en stor mängd vindkraft i systemet indikerar att det främst är reglerresurser inom timmen som behöver öka i större omfattning 14. Vattenkraftens reglerförmåga används idag främst för dygnsreglering, vilket gör den otillgänglig för annan reglering 15. En ökning av reglering på timbasis via vattenkraft kan dessutom vara problematisk att förena med en god ekologisk status i våra vattendrag eftersom det skulle kräva snabbare förändringar flödet i dammar och reglerade vattendrag. Att jämna ut dygnsvariationerna i effektförbrukning bör med andra ord vara en viktig åtgärd både för att öka vattenkraftens systemnytta och för att minska det totala behovet av toppeffekt. Balansen måste också upprätthållas under kortare tidsperioder än på dygnsbasis. Vid oväntade last- och/eller produktionsvariationer kan obalans i systemet uppstå vilket leder till en frekvensavvikelse från den normala frekvensen 50 Hz. Det kan leda till stor skada på olika komponenter i systemet och måste därför undvikas. Idag finns en inbyggd tröghet i kraftsystemet i form av roterande massa i kraftverkens generatorer och turbiner. Med en större andel sol- och vindkraft i systemet minskar denna tröghet och systemet kan bli känsligare för avvikelser. Idag upphandlar Svenska Kraftnät 685 MW automatiska frekvensreserver för att hålla balans i systemet. Fem förslag som kan lösa effektfrågan 1.Energieffektivisering det första bränslet Förutom de ovanstående möjligheterna att tillföra kraft eller lagringskapacitet som kan balansera systemet finns gott om åtgärder som kan vara möjliga på användarsidan. För det första kan användarsidan bidra till att minska det totala behovet av elenergi, och därmed även minska det maximala effektbehovet, vilket gör att energieffektivisering är en viktig parameter även i att lösa effektfrågan. Sedan effektfrågan seglat upp som den viktigaste frågan i energidebatten har 13 Ibid. 14 Perspektivplan 2025 En utvecklingsplan för det svenska stamnätet, Svenska Kraftnät, Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion, delredovisning. Svenska Kraftnät 2015/929 3
4 diskussionen mer och mer lutat åt att energieffektivisering inte är intressant, utan att det viktiga är att använda energi smart. Det kan visserligen vara sant, men att slösa energi i onödan är sällan smart och internationellt lyfter många organisationer effektivisering som det första steget även i att hantera väderberoende elproduktion, eftersom storleken på problemet minskas och kostnaderna reduceras. Inte minst det internationella energiorganet IEA har på senare år vid flera tillfällen lyft energieffektivisering som the first fuel. 2.Biokraftvärme i ett flexibelt fjärrvärmesystem Biokraft börjar på många håll diskuteras som en lösning på den eventuella effektbrist som kan komma att uppstå. Biobränsle går att säsongslagra och transportera billigare än att lagra el direkt och biokraft är en planerbar form av kraftproduktion. Beroende på teknik kan även biokraft vara lätt att styra upp och ned och därmed användas som reglerkraft. Idag biokraft för 7 % av elproduktionen (10 TWh), 14 % av effektbehovet (4 000 MW) och 10 % av biobränsleanvändningen (14 TWh) 16. Det finns dock en stor potential att öka biokraftens bidrag, både genom att öka kraftproduktionen i fjärrvärmesystemet och i industrin. Tillgången på biomassa Enligt Svebio finns det potential att öka bioenergiuttaget från skogs- och jordbruk med 100 TWh. I ett underlag till FFF-utredningen gjordes bedömningen att uttaget kan öka med 90 TWh på lång sikt 17. Då antas visserligen att delar ska gå till biodrivmedel av detta, vilket gör att konkurrens skapas med biomassa för el- och värmeändamål. Vissa fraktioner som är tveksamma ur hållbarhetssynpunkt ingår också i den bedömningen, till exempel stubbar. Å andra sidan har utredningen antagit att ingen konkurrens får uppstå med jordbruk eller skogsindustrins produktion idag, vilket är ett märkligt antagandet när horisonten är mer än 30 år framåt i tiden! Om vi exempelvis äter mindre animaliska produkter frigörs jordbruksareal som kan användas till produktion av biomassa. Av det spannmål som redan odlas idag i Sverige går 68% till kött- och mjölkindustrin 18. Om papperskonsumtionen minskar frigörs dessutom fraktioner som idag används för massaved. Det finns också exempel på ineffektivt utnyttjande av befintlig biomassa för energiändamål i dagens system 19. Potential att öka biokraften i fjärrvärmesektorn Med en elverkningsgrad på 50 % i ett modernt biokraftverk med förgasning skulle ovanstående potential kunna ge TWh el per år. Även om potentialen inte realiseras eller har överskattats är det därmed troligtvis ändå inte tillgången på bränsle som är den största begränsningen för hur biokraften i Sverige kan utvecklas till Idag är den största begränsningen att ren biokraft inte är lönsam att bygga och biokraftens expansion är därför beroende av att befintligt fjärrvärmeunderlag utnyttjas för kraftvärmeproduktion. Många studier underskattar troligen 16 Sammanställning baserad på uppgifter från Svebios hemsida, samt presentation av Bengt-Göran Dahlman, IVAs Vägvalel-projekt 2015 samt rapporten Energiläget 2015 från Energimyndigheten 17 Presentation baserad på underlag av Pål Börjesson, Lunds Universitet 18 Rent mjöl i påsen, rapport från Naturskyddsföreningen Till exempel i Nyköping/Oxelösund, där spillvärme från SSAB skulle kunna användas i fjärrvärmenätet i Nyköping men kommunen valt att istället ha ett fliseldat kraftvärmeverk. I ett kraftvärmeverk är totalverkningsgraden högre än i ett kraftverk som bara producerar el, men om värmen egentligen inte behövs och eventuellt leder till att spillvärme från industrier i närheten får kylas bort är det ändå, ur systemperspektiv, en förlust. Med bättre systemsyn som kan ge högre grad av samutnyttjande av resurser mellan industrier och kommuner finns stora energieffektiviseringsvinster att hämta som kan frigöra resurser till andra ändamål. 4
5 biokraftvärmens möjligheter att bidra till Sveriges energi- och effekt balans. Ett problem är att de utgår från dagens prisnivåer och incitament som gör värmepumpar billigare än fjärrvärme vilket påverkar de ekonomiska potentialerna för nytt fjärrvärmeunderlag. Även potentialen för att producera el från befintligt fjärrvärmeunderlag begränsas om dagens prisnivåer och incitament får styra. Energimyndighetens utredning Heltäckande bedömning av potentialen för högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla gjorde bedömningen att den tekniska potentialen var 26 TWh till 2030, exklusive industriellt mottryck. Då har man inte tagit med nya potentiella värmesänkor eller utbyggnad av kraftvärme där enbart värmeproduktion finns idag. Man har även antagit minskat värmebehov på grund av varmare klimat, vilket naturligtvis även skulle minska behovet av el och installerad effekt för att klara de nuvarande tioårsvintrarna. En ny rapport från projektet Biokraftplattformen menar att potentialen att öka biokraften är stor, alla dessa möjligheter sammantaget. Enligt rapporten kan biokraftens bidrag öka från MW (12 TWh/år) idag till MW (40 TWh/år) år Den tekniska potentialen är större än så, till exempel finns beräkningar som visar att dagens anläggningar skulle kunna producera 35 TWh el och ge MW effekt med ny teknik. Ytterligare 19 TWh, eller MW skulle kunna produceras genom att ersätta elvärme och småskalig biovärme med kraftvärme. 20 Det finns tekniskt sett flera olika möjligheter att öka biokraftproduktionen i fjärrvärmesektorn i Sverige: Bättre utnyttande av fjärrvärmeunderlaget för kraftproduktion. Idag är det endast 45 % av fjärrvärmen som produceras i kraftvärmeproduktion, 18,4 TWh ren värme produceras i befintliga nät 21. Utnyttjandetiden för befintliga kraftvärmeverk är kort och kan ökas. Genom mer flexibla kraftvärmeverk, som kan gå även i kondensdrift när värmeunderlag saknas, möjliggör man bättre flexibilitet i produktionen mellan el och värme och kan anpassa efter det aktuella behovet i systemet. På så sätt ökas möjligheten att använda biokraft som balanskraft. Ökad utbyggnad av fjärrvärmen skulle kunna öka möjligheten till elproduktion i kraftvärmeanläggningar. Potential för utbyggnad av ny fjärrvärme är 8 TWh till 2030 enligt en utredning som Energimyndigheten gjorde Detta underlag, som troligen är större på längre sikt och med andra incitament, kan användas för att bygga ny biokraftvärme som genererar el. Ny teknik med förgasning kan öka elutbytet betydligt i biokraftvärmen, från dagens 30 % till över 50 % och dessutom kunna användas för samproduktion av träkol, pellets eller drivmedel En beräkning av Bengt-Göran Dalman i IVAs projekt Vägval El visar att det i dagens kraftvärmeanläggningar (4000 MWel) teoretiskt går att producera minst 20 TWh el. Med ny teknik (sk Top Spool) skulle befintliga anläggningar kunna leverera 35 TWh el och 7000 MWel i effekt. Genom att ersätta 90 % av befintlig elvärme med småskalig biokraftvärme skulle ytterligare 10 TWh kunna produceras (2000 MWel effekt) samtidigt som ett effektbehov på 7000 MWel vintertid skulle försvinna. Ytterligare 9 TWh (1900 MWel) skulle kunna tillkomma genom att ersätta biovärme med småskalig kraftvärme. 21 Heltäckande bedömning av potentialen för att använda högeffektiv kraftvärme, fjärrvärme och fjärrkyla. Energimyndigheten Ibid 23 Biokraft år 2040, Biokraftplattformen,
6 3.Konvertera bort elvärme Att konvertera bort elvärme är både ett sätt att öka värmeunderlaget för kraftvärmeproduktion, men också en viktig åtgärd för att minska problemet med effekttoppar i elförbrukningen. Elvärme i hushåll och lokaler ökade från 5 TWh 1970 till 28 TWh Efter toppen i slutet av 1980-talet och under 1990-talet har användningen minskat. En viktig orsak till minskningen var att elpriserna tidigare var relativt höga vilket gav starka incitament för byte till värmepump, fjärrvärme och pellets. År 2013 användes 140 TWh el i Sverige, varav ca 19 TWh var elvärme 24. Elvärmen står således för ca 14 % av elanvändningen, men för en betydligt större del av det maximala effektbehovet eftersom användingen är koncentrerad till vinterhalvåret. Det är svårt att veta exakt hur stort effektbehovet för elvärmen är under topplastdygnen eftersom ingen tillgänglig statistik finns på det, men uppskattningar som gjorts tyder på att effektbehovet kan ligga runt MW 25, vilket är 25 % av det totala effektbehovet en så kallad tioårsvinter. Enligt beräkningar 26, skulle effektbalansen påverkas med MW genom att ersätta elvärme med fjärrvärme med kraftvärmeproduktion, vilket är mer än det totala bortfallet av effekt om kärnkraften ersätts med enbart vindkraft. Teoretiskt skulle alltså hela problemet med effektbrist kalla vinterdagar kunna lösas genom att konvertera elvärme till fjärrvärme. Även om det inte är möjligt att utnyttja hela potentialen är de tekniska förutsättningarna goda. Elvärmen används främst i småhus, och enligt en uppskattning ligger den största andelen av småhusen i tätbebyggda områden, men bara 18 % av småhusen har fjärrvärme idag 27. Teknikutvecklingen för småskalig kraftvärme går också framåt vilket möjliggör fjärrvärme och närvärme i mindre system. Även i små och medelstora industrier finns möjligheter att konvertera eluppvärmning till fjärrvärme. Forskning från Linköpings universitet visar att det finns betydande potentialer för konvertering av el som används för uppvärmning, torkning och i viss mån i processer Smarta nät och användare Smarta nät är ett begrepp som innefattar olika åtgärder både inom produktion, överföring, distribution och användning och som innebär större möjligheter att anpassa elkonsumtionen efter produktionen och på så sätt bidra till effektbalansen. Det kan innebära automatisk reglering i uppkopplade apparater eller möjlighet för kunder att göra aktiva val att flytta elanvändningen baserat på tydliga prissignaler. Smarta nät innebär att lastkurvorna kan jämnas ut framförallt över dygnet. Automatisk reglering i temperaturstyrda apparater är en av de möjliga lösningarna som har stor potential och som inte skulle kräva någon medveten insats från konsumenten. Om metoden används för frekvensreglering, och alltså flyttar last under mycket korta perioder, märks effekterna inte alls hos konsumenten. Svenska Kraftnät konstaterar i en analys att den minsta effekt som hushållen använder samtidigt i temperaturstyrda apparater är 3000 MW, vilket tyder på att frekvensreglering skulle kunna ske i betydligt högre grad på användarsidan än idag 29. Hur mycket av frekvensregleringen som kan ske på användarsidan i ett system med mycket sol- och vindkraft behöver utredas. Det finns även andra sätt att klara frekvensregleringen 30 som 24 Energiläget 2015, Energimyndigheten, samt Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler Beräkning av Bengt-Göran Dalman för IVA:s vägvalelprojekt 26 Se not 20 ovan. 27 Värmerapporten 2015, Svensk Fjärrvärme 28 Optimala fjärrvärmesystem i symbios med industri och samhälle för ett hållbart energisystem. Trygg et al 2009, Linköpings universitet 29 Perspektivplan 2025 En utvecklingsplan för det svenska stamnätet, Svenska Kraftnät, Reglering av ett framtida svenskt elsystem NEPP
7 generatorer som körs i tomgång, särskild elektronik som ger vindkraftverk liknande egenskaper som synkronmaskiner och växelströmsförbindelser till grannländer. En möjlighet som hushållen har att bidra till att jämna ut lastkurvan är att installera så kallade effektvakter som slår ifrån förbrukning när en maxeffekt nåtts och därmed kan kunden ha en lägre huvudsäkring. Nya, flexiblare, system för effektvakter är under utveckling. De skulle till exempel kunna innebära att effektvakten bara slår till om det är en bristsituation i elsystemet och att kunden kan få betalt för att gå med på att reducera sitt effektuttag i sådana situationer. 5.Lagring av el Batterilager i hushållen är en annan möjlighet att jämna ut lastkurvorna. Batteripriserna har sjunkit kraftigt de senaste åren och förväntas fortsätta göra så framöver med ny teknikutveckling 31. Priset på Teslas Powerwall var vid lanseringen 2015 redan ungefär samma som det förväntade batteripriset 2020 (250 dollar/kwh) 32. En beräkning från Power Circle 33 visar att det maximala effektuttaget från ett hushåll kan minska med 80 % med batterier. Om samtliga 5 miljoner hushåll skaffar ett batterilager för 6 timmar till 2030 kan det bidra till att jämna ut effektuttaget på dygnsbasis, göra att hushållen klarar avbrott i 6 timmar och att de tillhandahåller systemtjänster gratis genom att köpa el när det är billigt och sälja när det är dyrt 34. El kan även lagras genom att konverteras till andra energiformer och sedan tillbaks igen. Det kan vara ett alternativ som är energismart ur systemperspektiv, trots att det medför en energiförlust, om stora överskott av effekt uppstår under perioder med mycket intermittent elproduktion och samtidigt lågt behov i hela systemet. Då kan till exempel Power to gas kan bli lönsamt. I Sverige har ÅF gjort en utredning om Power to gas, som lokaliserat flera områden som är intresserade av att gå vidare med projekt 35. Det finns även andra sätt att lagra elenergi i större skala, till exempel att utnyttja pumpkraftverk för att öka reglermöjligheterna i vattenkraften. Incitamenten saknas Eftersom priset på koldioxid inte är korrekt i det europeiska handelssystemet har vi heller inte ett korrekt pris på el på den europeiska elmarknaden. Det är en av anledningarna till att det idag saknas incitament till att bygga ny kapacitet i systemet. En annan anledning är att ett överskott på den nordiska marknaden i kombination med begränsad transmissionskapacitet gör att det i nuläget inte, ur marknadens synvinkel, verkar behövas någon ny kraft. Dock vet vi att el och effekt kan komma att bli en bristvara när kärnkraften försvinner och eftersom investeringar i transmission och eltillförsel har långa ledtider behöver marknaden stimuleras till att börja producera. På användarsidan saknas också incitament på grund av de låga elpriserna, som dessutom inte varierar särskilt mycket för slutkunden. Idag betalar kunden både en elräkning och en räkning för nätabonnemang, ofta båda med höga fasta avgifter. Detta är ett problem eftersom det gör att 31 Presentation av Bo Normark, Powercircle, vid Energikommissionens seminarium om överföring, den 16/ Ibid. 33 Ibid 34 Kostnaden för detta skulle bli miljarder kronor med förväntade batteripriser. Finansieringen kan dessutom till stor del komma från hushållen själva enligt samma källa. 35 Presentation av Karin Byman, IVA, på Energikommissionens seminarium om tillförsel den 6/
8 elbesparingar sällan verkar så lönsamma eftersom det bara är på den rörliga delen av elräkningen som besparingen får effekt. Ofta är de fasta avgifterna för el och nät högre än bränslekostnaderna för alternativa uppvärmningsformer, vilket gör att det inte heller lönar sig att använda el då tillgången är god och priserna låga. Elforskrapporten Möjligheter och hinder för laststyrning 36 visade att det finns goda möjligheter till laststyrning i det svenska systemet, men håller med om att marknadsförutsättningarna måste ändras för att skapa incitament till dessa, till exempel genom dynamiska elpriser och effekttariffer/tidstariffer på nätabbonemang. Mer flexibla, helt rörliga, elpriser skulle alltså öka incitamentet för hushåll och mindre företag och organisationer att styra sin last till de tillfällen det är störst tillgång på el och alltså billigast. Genom att tillåta elpriset att variera mer ökas också lönsamheten för lagring. En annan idé som framförts är att ha differentierade elpriser, så att priset blir dyrare för den privatkund som går över en viss maximal elanvändning på årsbasis eller när en viss effektgräns överskrids. Ett förslag för att styra mot marknadslösningar som bidrar till att utjämna effekttoppar på tillförselssidan är att utveckla elcertifikatssystemet så att förnybar el som ger effekt när den behövs premieras. Det kan vara att föredra framför en regelrätt kapacitetsmarknad, eftersom en sådan kan komma att styra fel och ge incitament att fortsätta använda fossilbaserad kraft. Eftersom elvärmen har en nyckelroll för att lösa effektfrågan vintertid behöver el för uppvärmning bli dyrare. Differentierade elpriser skulle till exempel bidra till detta. Krav på energieffektivisering i exempelvis Boverkets byggregler behöver ta hänsyn även till effektbehovet i byggnaden och alltså inte bara räknas på köpt energi på årsbasis. Det är också möjligt att införa ett investeringsbidrag för att konvertera bort elvärme eller att designa Vita certifikat riktade mot att konvertera elvärme hos hushåll och eluppvärmda processer i industrin till fjärrvärme. Det är dags att blicka framåt! Sverige har goda förutsättningar att bli ett av de första länderna i världen som går mot ett 100 % förnybart elsystem och har därmed möjlighet att bli ett föregångsland som kan visa vägen mot en hållbar energiframtid. Vi har ovanligt goda förutsättningar med vattenkraften som reglerkraft och flera studier pekar mot att det borde räcka för ett elsystem med 100 % förnybart även utan stora åtgärder på användarsidan. Men även om så inte är fallet finns många alternativa lösningar för att klara effektbalansen som inte kräver utbyggnad av ny vattenkraft, med oåterkallelig skada på lokala miljöer och förlust av biologisk mångfald som resultat. Beslutsprocesser kring vattenkraft, inklusive behov av ökad reglerkraft, måste ställas mot alla tänkbara alternativa lösningar, inklusive ett möjligt minskat energibehov och åtgärder för effektreglering på användarsidan inom relevanta sektorer. Dessa alternativ måste vara förstahandsvalet. Det är samtidigt viktigt att poängtera att alla svenska reaktorer inte kan stängas av och ersättas rakt av med intermittent elproduktion utan att några andra förändringar i transmission och reglering görs. Sveriges kraftsystem idag är uppbyggt utifrån stora, centraliserade anläggningar och reglerkraften är anpassad till att balansera en jämnt producerande baskraft mot en ojämn elefterfrågan. Den reservkapacitet som finns är dessutom anpassad för att klara de stora, plötsliga bortfall av effekt som inträffar då en reaktor måste snabbstoppas. Det har inte heller funnits incitament historiskt att prioritera effektleveranser eller laststyrning. Denna situation måste 36 Möjlighet och hinder för laststyrning, Elforsk 2011 (11:70) 8
9 naturligtvis förändras så att transmission, distribution och reglerkraft anpassas till framtidens energilandskap. Det möjliga lösningarna på detta är som tur är många. I den här skriften har några förslag som finns på lösningar lyfts fram. Naturskyddsföreningen vill i nuläget inte rekommendera enskilda lösningar, utan att visa på att det finns många olika möjligheter och ge en signal till politikerna om vilka incitament som kan behövas för implementering. Power to gas, biogaskraft, ökad förmåga till effektstyrning i industrins elproduktion, pumpkraftverk, havsbaserad vindkraft är bara några tekniker som kan bidra till att öka effektleveransen vintertid. Men det behöver inte handla om dyra framtidstekniker eller investeringar i ny produktionskapacitet heller; bara att konvertera elvärme till kraftvärme kan teoretiskt lösa hela problemet med höga effekttoppar en så kallad tioårsvinter. På användarsidan finns det också flera andra intressanta lösningar med laststyrning och batterilagring för att jämna ut lastkurvan över timmar och dygn som förmodligen kommer att bli en viktig del av lösningen. Även om flera tekniker ensamt kunde lösa stora delar av problemen rent teoretiskt, är det troligare att det blir en kombination av tekniker på tillförsel- och användarsidan som blir mest robust. Utredningar behövs kring vilka tekniker som kan förväntas ha störst potential och lägst kostnader. Det är dock viktigt att ha ett systemperspektiv och inte bedöma kostnader och potentialer var för sig då det riskerar att leda till suboptimeringar. Det är också viktigt att vara ödmjuk inför att det är svårt att göra lönsamhetskalkyler för ett framtida energisystem och att dessa inte bara får baseras på historiska prisnivåer på tekniker som befinner sig i olika mognadsgrad idag och dessutom inte får begränsas av dagens styrmedel. Vi står inför ett helt nytt energilandskap i Sverige, med åldrande kärnkraft som ska bort och måste ersättas samtidigt som världen genomgår en Solrevolution, användarna tar över produktionen i länder som Tyskland och teknikutvecklingen går i rasande fart på förnybart, lagring av el och möjlighet till smart laststyrning på användarsidan. Prisbilden förändras också snabbt på både förnybar elproduktion och på lagringstekniker. Sannolikheten är stor att framtidens energisystem kommer att se helt annorlunda ut, med mer distribuerad produktion, fler möjligheter till flexibel användning, laststyrning och lagring. Med blicken flera decennier i framtiden är det inte heller orimligt att tänka sig att behovet kommer att se annorlunda ut jämfört med idag. De effekttoppar som idag förekommer vintertid kan komma att minska dels på grund av ett varmare klimat men även med tanke på att elvärme kan komma att ersättas med andra uppvärmningsformer på grund av stigande elpriser och ett högt värde på effekt i bristsituationer. En strukturomvandling i industrin mot mer IT-företag och större tjänstesektor skulle också kunna medföra att behovskurvan ändras över året då kylbehovet sommartid kan vara större än uppvärmningsbehovet vintertid för nya industrier. Möjligheterna har aldrig varit så goda som nu för hållbara energilösningar. Det är därför viktigt att politiken tänker långsiktigt, analyserar olika möjliga vägar framtidens energisystem kan utvecklas i och vågar ta beslut som styr systemet i önskvärd riktning. Annars finns en klar risk att vi överdimensionerar systemet och gör investeringar som leder in i fördyrande och försenande återvändsgränder baserade på lösningar som inte passar in i framtiden. Text: Anna Wolf, Sakkunnig energi, Naturskyddsföreningen 9
Vad ska vi göra när det inte blåser?
Vad ska vi göra när det inte blåser? Fem förslag som kan lösa effektfrågan Det råder inte längre något tvivel om att Sverige, på årsbasis, kan försörjas med 100 % förnybar el när dagens kärnkraft går i
Läs merVägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning
Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg
Läs merEtt robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?
Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,
Läs merVäxjö 2014. www.svebio.se
Växjö 2014 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växterna är naturens motor som ger föda och energi till människor och djur. Bioenergi i kretslopp,
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs merVattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga
1(9) Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga Ett framtidsscenario för vattenkraften i Skellefteälven Inspel till Energikommissionen 1. Sammanfattning Vattenkraften är en mycket
Läs mer100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar
100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges
Läs mer1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merSveriges framtida elproduktion
Sveriges framtida elproduktion En delrapport IVA-projektet Vägval el KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets
Läs merHandel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
Läs merSmart Energisystem. IVA Internet of Things 10 April 2013. Bo Normark
Smart Energisystem IVA Internet of Things 10 April 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles network
Läs mer6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:256 av Birger Lahti m.fl. (V) 100 procent förnybar energi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merPower to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23
Power to gas Karin Byman, ÅF 2014-10-23 Vad är power to gas? Integrerar energisystemen till Ett smart energisystem! ELSYSTEM - ELINFRASTRUKTUR Billig el BIOMASSA Elektrolys Rötning / Förgasning Gas O2
Läs merYttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015
2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation
Läs merTeknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -
Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2447 av Lars Hjälmered m.fl. (M) Energi Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha ett robust
Läs merSeminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Läs merhur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan
hur kan energiresursbehov och klimatpåverkan i befintlig bebyggelse minskas? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Vi måste bli mer energieffektiva På sikt är både vi i Sverige och resten
Läs merVATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR
VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR Jenny Larsson, Chef Vattenfall Värme Sverige Dagens Industri Värmedagen 2016-06-01 1 VATTENFALLS ROLL I DET FRAMTIDA ENERGISYSTEMET Elektrifiering av transporter
Läs merFörslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb
Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merVägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter
Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Energikommissionen - Tekniska museet 27 oktober 2015 Lennart
Läs merMJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:
MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in
Läs merMöjligheterna att balansera vindkraftens variationer
Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 18 december 2009 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft
Läs merSvensk Vindenergis svar på Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan 2016-2025
Till: Svenska Kraftnät 10-remiss@svk.se Er referens 2014/2346/3 Svensk Vindenergis svar på Svenska kraftnäts nätutvecklingsplan 2016-2025 Svensk Vindenergi har fått möjlighet att uttala sig om Svenska
Läs merRemissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion
26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merHållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära
Läs merUnderlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?
Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs merTable A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]
Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft
Läs merNy prissättning 2014. Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi
Ny prissättning 2014 Läs mer om vår nya prissättning som gör det lite mer rättvist. Fjärrvärme från Norrenergi Energi och hållbarhet Norrenergi är Solnas och Sundbybergs eget energibolag. Vårt uppdrag
Läs merEleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016
Eleffekt 100% förnybart SERO Årsmöte och Seminarium 2016 CCC Karlstad 22 april 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges elproduktion år 2015, Totalt 159 TWh, export: 22 TWh Vindkraft,
Läs merRemissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12
Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se
Läs merTemasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se
1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften
Läs merGer vindkraften någon nytta?
Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information
Läs merSvensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merFJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION
FJÄRRVÄRME OCH SOLEL EN OSLAGBAR KOMBINATION Sida 1 (21) Ordlista CO 2eq kwh MWh TWh Marginalel Nils Holgersson-huset Primärenergi Primärenergifaktor W p Fjärrvärme Kraftvärme Koldioxidekvivalenter. Ett
Läs merRemissvar avseende Boverkets byggregler
Borlänge 14 Jan 2011 Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Remissvar avseende Boverkets byggregler Revidering av avsnitt 9 Energihushållning och Regler om ändring av byggnad Inom projektet SWX-Energi har
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merTjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013
Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling NEPP-seminarium 21 november 2013 Exempel på påståenden och slutsatser Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller
Läs merVindkraft i Almedalsveckan 2016
Vindkraft i Almedalsveckan 2016 Sammanställning av Gotlandsnoden i Nätverket för vindbruk Måndag 4 juli 9:00-10:00 100% förnybart är det bara snack? Plats Mellangatan 9, Vattenfall Energihuset, hörnet
Läs merSmåskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet
Småskalig kraftvärme från biomassa - Sveriges första micro-förgasare på Emåmejeriet Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Sol, vind, vatten och bio kraftsamling sydost, 30 maj 2016 Med
Läs merBild 1. Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22
Bild 1 Lennart Asteberg IFLA HB Kyltekniska Föreningen 10.02.22 Bild 2 Mångfald Småskalighet Passivhus 0-energihus 2019 Befintlig bebyggelse 50 kwh / Kvm / år. Vi i Sverige har en kärlek till stora centrala
Läs merEnergisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion
Energisäkerhetsaspekter på förnybar, distribuerad och intermittent elproduktion Joakim Widén M.Sc., Ph.D. Engineering Sciences / Solid State Physics Uppsala University joakim.widen@angstrom.uu.se Energisäkerhet
Läs merSveriges framtida elnät
Sveriges framtida elnät En delrapport IVA-projektet Vägval el KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska och ekonomiska vetenskaper samt näringslivets
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merBSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Läs merEuropas påverkan på Sveriges elnät
Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor
Läs merVad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)
Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merSvensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk
Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om
Läs merHur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014
Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft
Läs merÖresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk
Öresundsverket Ett av världens effektivaste kraftverk En hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen Öresundsverket, som togs i drift hösten 2009, är en hörnpelare i den sydsvenska energiförsörjningen.
Läs merNordic Energy Perspectives
Nordic Energy Perspectives Utvecklingen av Sveriges och Nordens energisystem till 2030 Bo Rydén Profu Projektinriktad forskning och utveckling Profu etablerades 1987 och består idag av ca 20 personer.
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget
Läs merEn rapport från Villaägarnas Riksförbund
FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp
Läs merVeidekke. TellHus. klimatsmart boende
Veidekke TellHus klimatsmart boende Det ligger i luften Vi som står bakom Koldioxid syns inte, men den märks. De senaste 100 åren har koldioxidutsläppen ökat med 30 procent. Enligt FN:s klimatpanel måste
Läs mer100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME
100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME FRANK KRÖNERT 1 Utmaningar med 100% förnybart? Vilka utmaningar? Utmaningar i framtida kraftsystemet med en stor andel förnybart Tröghet Frekvensstabilitet
Läs merEnergiomställning i Sverige: Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Umeå Universitet 11 februari 2016
Energiomställning i Sverige: Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Umeå Universitet 11 februari 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Några utmaningar/lösningar
Läs merEtt energisystem med större andel vindkraft. Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S
Ett energisystem med större andel vindkraft Johnny Thomsen, Senior Vice President Product Management Vestas Wind Systems A/S October 1 Energikommissionen, 6 th 2015, Stockholm Vad är teknikläget för framtidens
Läs merPower Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft
Power Väst Västra Götalandsregionens utvecklingsnätverk för vindkraft Vindkraft Förnybar energikälla Inga utsläpp Nyttjar vinden som är en oändlig resurs Ger lokal och regional utveckling Mindre sårbar
Läs merVägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost
Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost 2016 11 10 Vad är IVA? En akademi som samlar kunskap och erfarenhet En gränsöverskridande mötesplats för beslutsfattare
Läs merDen elbaserade ekonomin 2050
Den elbaserade ekonomin 2050 w w w. de l ba 2 0 5 0. s e 2 delba2050.se Innehåll: Den elbaserade ekonomin 2050...3 Sammanfattning...5 Vision för den elbaserade ekonomin 2050...7 Inledning...9 Varför denna
Läs merVi bygger ut fjärrvärmen i Täby
E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika
Läs merVad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?
Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)
Läs mer2016-05-17. Referat. Energikommissionen
Referat 2016-05-17 Energikommissionen M 2015:01 Kansliet Electricity market design for the energy transition Seminarium arrangerat av Energikommissionen och Energiföretagen Sverige den 27 april 2016 Inledning
Läs merEn rapport från Villaägarnas Riksförbund
VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med
Läs merVindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?
Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten? ENERGIVÄRLDEN tema vind: Mot ett 100 procent förnybart elsystem - hur kan utbyggnad av produktion och tillgång på systemtjänster gå hand i hand?
Läs merBehöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016
Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet 25.2.2016 Konsekvenserna av det tyska energibeslutet Kärnkra(en avvecklas fram 0ll år 2022 och sam0digt skulle produk0onen med kolkra(verk minska
Läs merEtt lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen
Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn Energikommissionen 2015-12-07 2 Elsystemets utveckling > Elsystemet är inne i en mycket stor omställningsprocess > Planerbar produktion ersätts
Läs merHur kan elmarknaden komma att utvecklas?
Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.
Läs merKonkurrenskraft och Klimatmål
Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme
Läs merKlimat- bokslut 2010
K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret
Läs merFramtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011. Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation
Framtidens flexibla energisystem Städer som tillväxtmotorer 17 nov 2011 Birgitta Resvik Ansvarig för samhällskontakter Fortum Corporation 1 Norra Djurgårdsstaden ett framväxande miljöprofilområde och internationellt
Läs merReglering av ett framtida kraftsystem
Reglering av ett framtida kraftsystem ett seminarium om utmaningarna med en ökad andel vind- och solkraft och hur de kan hanteras 17 mars 2016, Norra Latin, Stockholm Professor Lennart Söder Effektfrågan
Läs merNEPP - North European Energy Perspectives Project
NEPP - North European Energy Perspectives Project Nordeuropeiska energiperspektiv EL F J Ä R R V Ä R M E I N D U S T R I Hela effektutmaningen www.nepp.se 2 Effektutmaningen En helhetsbild Hårda (tekniska)
Läs merEtt 100 procent förnybart elsystem till år 2040
Ett 100 procent förnybart elsystem till år 2040 Martin Johansson Power West 19 januari 2018 Hur når vi ett hållbart energisystem? Hur kan vi på bästa sätt nå ett 100 procent förnybart elsystem? Frågor
Läs mer1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?
1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER? VILLAÄGARNA STOCKHOLM DEN 7 OKTOBER 2011 Sweco Energuide AB Energy Markets 1 Rapporttitel: Hur har EU ETS påverkat kraftindustrins vinster? Beställare:
Läs merStöd för en förstärkning av energiforskningen REMISSVAR. 2016-03-23 Pär Hermerén
Remissvar avseende M2015/04264/Ee Teknikföretagens synpunkter på Energimyndighetens Dnr 2014-7709, Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet 2017-2020 Teknikföretagen
Läs merDetta kan marknaden klara!
Försörjningstryggheten i det nordiska elsystemet Thomas P. Tangerås www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi Energikommissionen den 27 oktober 2015 Ekonomisk teori kring energy-only marknader
Läs merFinansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter
PM 2013: RVI (Dnr 315-498/2013) Energimyndighetens rapport Implementering av art i- kel 7 i energieffektiviseringsdirektivet Energimyndighetens beräkningar och förslag till kompletteringar Finansdepartementets
Läs merEfterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet
Efterfrågeflexibilitet En outnyttjad resurs i kraftsystemet Energimarknadsinspektionen, Ei, har på uppdrag av regeringen tagit fram åtgärder som ska möjliggöra efterfrågeflexibilitet i Sverige. Vi har
Läs merSKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG
Delårsrapport januari - augusti 2008 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG Högt elpris och hög produktion höjer resultatet. Omsättningen har under årets två första tertial
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merKorttidsplanering av. mängder vindkraft
HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merUtmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn
Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn Vi har i NEPP introducerat en ny metod med vilken vi kan ange och utvärdera utmaningarna i klimatomställningen i olika scenarier.
Läs merKRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE
Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de
Läs merKarin Hammarlund. karin.hammarlund@ltj.slu.se
Karin Hammarlund karin.hammarlund@ltj.slu.se Vindkraft i människors Landskap Planeringsmålet Det nya planeringsmålet för vindkraft föreslår att öka produktionen av vindkraftsel betydligt från 10 TWh år
Läs merKan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden?
RAPPORT 1 (18) Kan baskraften möta utmaningarna på elmarknaden? En översiktlig belysning av tekniska och ekonomiska förutsättningar för gaskraft och kärnkraft på en framtida elmarknad. ÅF Infrastructure
Läs mernorth european power perspectives
north european power perspectives På väg mot en elförsörjning baserad på enbart förnybar el i Sverige En studie om behovet av reglerkraft Lennart Söder NEPP internal report 212 På väg mot en elförsörjning
Läs merDisposition. Åtgärder för ökad energieffektivisering. Globalt energibehov och -tillförsel. Arbetsgrupp:
Åtgärder för ökad energieffektivisering i bebyggelsen Globalt energibehov och -tillförsel Global energy S upply and demand Demand constant efficiency Underlagsrapport till Boverkets regeringsuppdrag beträffande
Läs merVärme som en del i framtidens energisystem
Värme som en del i framtidens energisystem Cecilia Hellner biträdande kanslichef, Dagens Industri Värmedagen Stockholm, 1 juni 2016 En ny världskarta Skifferrevolutionen EU:s 2030-mål Ökande energibehov
Läs mer