DAG: Onsdag 12 mars 2008 TID: Kl PLATS: Aula Magna, Kungstenen FÖRSLAG TILL BESLUT

Transkript

1 Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 12 mars 2008 TID: Kl PLATS: Aula Magna, Kungstenen ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträde Anmälan av ordförandebeslut Bilaga 1 6 Utseende av vice ordförande till profilrådet för lärande i förskolan. Bilaga 2 Beslutas utse A till vice ordförande i profilrådet för lärande i förskolan. 7 Ytterligare ledamot i AUO-rådet Beslutas utse Maria Andrée som ytterligare ledamot i AUO rådet. 8 Utseende av vice ordförande i programrådet för yrkespedagogik samt vård- och hälsopedagogik. Bilaga utsänds senare. 9 KPU-rådets sammansättning. Bilaga utsänds senare. 10 LUNs ordförandes ställning i rektorskonseljen Beslutas utse B till vice ordförande i programrådet för yrkespedagogik samt vård- och hälsopedagogik. Beslutas utse C till ordförande och D till vice ordförande i KPU-rådet. Beslutas tillskriva rektor med önskemål om att LUNs ordförande ska ingå i

2 Bilaga 3 11 Ersättning till Pedagogiska institutionen för Anders Gustavssons arbete som ordförande i LUN. Bilaga 4 12 Förberedande diskussion inför budgetarbete för Utseende av budgetgrupp - Frågor kring fördelning av kurser mellan institutionerna Bilaga utsänds senare rektorskonseljen. Beslutas att i LUNs budget avsätta medel för ordförandes arbete i LUN motsvarande 75% av ordförandes lönekostnad att föras till Pedagogiska institutionen. Beslutas utse en grupp för arbete med budgetunderlag bestående av. 13 Övriga frågor

3 Bilaga 1 abibd^qflkp_bpirqommu Ñ~íí~ÇÉÉåäáÖíÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ~îi ê~êìíäáäçåáåöëj å ãåçéåíáääçêçñ ê~åçélîáåéçêçñ ê~åçék ûêéåçé NKríëÉÉåÇÉ~îêÉéêÉëÉåí~åíÉêái ê~êj ìíäáäçåáåöëå ãåçéåëê ÇKre OKvííê~åÇÉê ê~åçéñ êëä~öíáääóííê~åçé ~îëééåçéäéí åâ~åçéíòoéëìêëéêñ ê âî~äáíéíòeplrommtwunf EaåêprNMJMMMTJMUF PKoÉãáëëî~êé _Éí åâ~åçéíqóçäáöçåü éééåóc êëä~öíáääéåñ êëí êâíìíäáäçåáåöëj áåëééâíáçåeplrommtwnmnf EaåêprJRMJMMMQJMUF QKoÉãáëëî~êé c êëä~öíáääñ êñ~ííåáåöë åçj êáåö~îéñ~ãéåëäéëâêáîåáåöñ êëééåá~ää ê~êj Éñ~ãÉå EaåêprJRMJMPRPJMUF üíö êç OMMUJMNJPN c~ëíëí ääéëéåäáöíäáä~ö~nk OMMUJMOJOT i ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéåáåöéêóííê~åçé ÉåäáÖíÄáä~Ö~OK OMMUJMOJOV i ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéåáåöéêóííê~åçé ÉåäáÖíÄáä~Ö~PK OMMUJMOJOV i ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéåáåöéêóííê~åçé ÉåäáÖíÄáä~Ö~QK

4 YTTRANDE aåêprnmjmmmtjmu Lärarutbildningsnämnden Anders Gustavsson ordförande Rektor Yttrande rörande förslag till yttrande avseende betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) Lärarutbildningsnämnden har beretts tillfälle att yttra sig över det förslag till yttrande som tillställts nämnden. Nämndledamöterna har haft tillfälle att lämna synpunkter. Inga invändningar eller tillägg har framförts. Anders Gustavsson

5 YTTRANDE U2007/7907/G 1(2) Dnr SU Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Kanslichef Utbildningsdepartementet Remissvar på Betänkandet Tydlig och öppen - Förslag till en förstärkt utbildningsinspektion (SOU 2007:101) Rektor har överlämnat rubricerade remiss till Lärarutbildningsnämnden och nedanstående synpunkter har sammanställts av professor Astrid Pettersson och universitetslektor Inger Eriksson. Förslaget har inspirerats av Högskoleverkets uppläggning av kvalitetsgranskning av universitet och högskolor. Stockholms universitet har stor erfarenhet av denna modell och anser att den i huvudsak fungerar bra. Arbetet med självvärdering är resurskrävande och för att den ska vara konstruktiv är det viktigt att den också tar upp de frågor som lärare och skolledare vill ha belysta. Dessutom bör den inte vara alltför omfattande. Det är viktigt att de granskningsprinciper och bedömningskriterier som tillämpas både är tydliga och väl kända av dem som ska inspekteras. Hela processen med inspektionen måste vara genomskinligt och tydlig. Utbildningsinspektionen ska enligt förslaget ha som sin primära uppgift att bedöma om en skola har ett fungerande kvalitetsarbete. Förslaget lyfter fram kvalitetsarbetets utvecklande syfte och därför är det av största vikt att inspektionen också präglas av inställningen granska för att främja verksamheten. Förslaget lyfter på ett föredömligt sätt fram vikten av att inte dra mer långtgående slutsatser än vad underlaget medger. Mot den bakgrunden ställer vi oss tveksamma till förslaget om granskning av undervisningens ändamålsenlighet och skrivningen om hur en god undervisning bör genomföras. Remissen uttrycker själv en viss tveksamhet till detta och vi instämmer i den tveksamheten. Vi har idag inte en tillräckligt utbyggd kunskapsbas vare sig för att kunna avgöra vilka pedagogiska verksamheter som främjar utvecklingen av de kunskapsmål som anges i olika styrdokument eller för att utforma kvalitativt robusta kriterier för att granska huruvida och i vilken utsträckning kunskapsuppdraget realiseras. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Lärarutbildningsnämnden Hus A, plan 5 Telefax: E -post: ulla.hammarstrand@adm.su.se

6 2(2) Det som saknas så gott som helt i förslaget är ett åtgärdsprogram för de skolor som inte alls håller måttet. I HSV:s utvärderingar kan en granskning resultera i att en examinationsrätt dras in. För skolans del finns inte motsvarande åtgärd, men någon åtgärd bör kunna vara möjligt att vidta. I förslaget skrivs fram att de nationella proven också ska bedömas av externa bedömare. Vilka konsekvenser, såväl positiva som negativa, det får är svårt att se. Om detta förslag kommer att genomföras är det nödvändigt att det blir som i förslaget en försöksverksamhet som noga utvärderas efter tre år. Betydelsen av att inspektionen är kompetent framhålls på flera ställen liksom att inspektionen ska kvalitetsgranskas kontinuerligt. Det är nödvändigt för såväl inspektionens legitimitet som för arbetets kvalitet. Kompetensen i och kvalitetsgranskningen av inspektionens arbete är också avgörande för om granskningen på olika skolor kommer att ha förutsättningar att vara likvärdig. Förslaget betonar vikten av att fokusera kunskapsuppdraget i de olika skolformerna. Denna förskjutning av skolinspektionens fokus bedömer vi som relevant. Den föreslagna inspektionsmodellen, speciellt med införande av betyg på skolornas verksamheter, kommer inte att erbjuda den typ av kunskap om de pedagogiska verksamheterna för att kunna utgöra underlag för en kunskapsfokuserad kvalitetsutveckling. Det är inte enbart en bristfällig kunskapsbas för betygssättningen som är problematiskt utan även de risker som finns för att skolor som får låga omdömen riskerar att enbart fokusera måluppfyllelse i betydelsen att alla elever ska bli godkända. Det kan leda till att lärarna/skolledarna/ kommunen kommer att försöka möta upp det som efterfrågas med risk för att en mera långsiktig kvalitetsutveckling får stå tillbaka. Inspektionerna kommer att få mycket stor betydelse vilket i sin tur kommer att få konsekvenser för skolutvecklingen Enligt aktuell forskning (Andrée, 2007, SOU 2005:102) och enligt riksrevisionens granskning organiserar den svenska skolan idag undervisningen utifrån en fokusering på målen att uppnå/betygskriterier för godkänt. Detta har bidragit till utvecklingen av undervisningspraktiker med mycket snävt och torftigt kunskapsinnehåll. Trots att den förnyade skolinspektionens syfte och ambitioner i stort är tilltalande måste idén med betygssättning ifrågasättas. Vidare framstår det som problematiskt att skolinspektörernas kompetensutveckling och därmed kvaliteten på inspektionen inte på ett tydligt sätt är kopplat till en satsning på forsknings- och utvecklingsarbete i anslutning till inspektionens uppgifter. Anders Gustavsson Ordförande Ulla Hammarstrand kanslichef

7 YTTRANDE U2008/577/UH 1(2) Dnr SU Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Kanslichef Utbildningsdepartementet Remissvar på Förslag till författningsändring av examensbeskrivning för speciallärarexamen Rektor har överlämnat rubricerade remiss till Lärarutbildningsnämnden och nedanstående synpunkter har sammanställts av universitetslektor Ingrid Hårsman, universitetslektor Margareta Ahlström och utbildningsledare Kerstin Stenberg. Rent generellt innebär de föreslagna förändringarna under rubriken Omfattning i den nya förordningstexten för speciallärarexamen ( Högskoleförordning1993:100) att det skulle bli möjligt att anta flera lärare med äldre examina till speciallärarprogrammet. Det är positivt men vi vill samtidigt mera specifikt peka på några av konsekvenser som förändringen kan få. I den nu gällande examensbeskrivningen för speciallärarexamen, som beslutades av regeringen 2007 genom förordning 2007: 638 om ändring i högskoleförordningen (1993: 100) anges under rubriken Omfattning att: Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen och uppnådd fördjupning om minst 60 högskolepoäng i ämnena svenska eller matematik inom ramen för lärarexamen eller på annat sätt uppnått sådan fördjupning. Det nya förslaget (U2008/577/UH) innebär ett förtydligande och vissa förändringar av de krav som bör ställas för speciallärarexamen och föreslås i förslaget ha följande lydelse: Speciallärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. Därtill ställs krav på annan avlagd lärarexamen med inriktning mot språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik eller annan lärarexamen kompletterad med motsvarande kunskaper. Som vi inledningsvis påpekade är vi positiva till förändringen eftersom den innebär att flera kan söka speciallärarprogrammet, genom att kravet på fördjupning (60hp) i svenska eller matematik tas bort och ersätts av ett vidare behörighetsk av: kunskaper inom språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling. Vi anser emellertid att formuleringen med inriktning mot är olyckligt vald eftersom termen inriktning har fått en specifik innebörd inom lärarprogrammet. En student väljer bland olika s k inriktningar inom ramen för sin lärarutbildning. Någon Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Lärarutbildningsnämnden Hus A, plan 5 Telefax: E -post: ulla.hammarstrand@adm.su.se

8 2(2) specifik inriktning mot språk-, skiv-, läs- eller matematikutveckling torde för närvarande inte finnas. För att undvika feltolkningar och missförstånd föreslås därför att den andra meningen i förslaget ändras genom att skriva:. med kunskaper inom områdena språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling, annan avlagd lärarexamen med svenska eller matematik eller annan avlagd lärarexamen kompletterat med motsvarande kunskaper. Vi vill också peka på att den föreslagna förändringen, där inga kvantitativa examenskrav ställs i fråga om svenska eller matematik och inte heller i förhållande till den föreslagna kunskapområdet med inriktning mot språk- skriv-, läs eller matematik innebär att stora variationer kan uppkomma mellan speciallärare som har examen från olika lärosäten. Som vi förstår förslaget är det upp till lärosätet att bestämma de exakta behörighetskraven. Detta kommer att ställa särskilda krav på den som ska anställa och bedöma en speciallärare att värdera vilken kompetens en examen med en viss typ av förkunskapskrav ger. Det mest problematiska med detta är sannolikt att det kan finnas en risk för att olika lärosäten kan frestas att lägga behörighetskraven lågt i syfte att locka många sökande till programmet. Vi menar att dessa konsekvenser noga bör övervägas. Anders Gustavsson Ordförande Ulla Hammarstrand kanslichef

9 Bilaga 2 LUN Till LUN angående profilrådet för LÄRANDE I FÖRSKOLAN Det råder fortfarande en del oklarheter kring vice-ordförandeskapet i profilrådet för lärande i förskolan som behöver klargöras. Prefekten för DOPA, Inger Eriksson, hade på uppmnaing av ordförande Anders Gustavsson, innan LUNmötet den januari föreslagit och kontaktat Lisa Björklund Boistrup som vice ordförande i profilrådet för lärande i förskolan. Lisa har lång erfarenhet av samarbete med förskolans lärarutbildare kring matematik och hon sågs därför som en viktig person i rådet. Hon avböjde dock eftersom hon skriver på sin doktorsavhandling. När hon avböjde tillfrågade prefekten Eva Blomdahl från UTEP. Hon var intresserad och tillfrågade prefekten på UTEP, som sa ja till hennes deltagande som ledamot i profilrådet. Inger Eriksson ringde på morgonen innan LUN-mötet till ordföranden, Anders Gustavsson, och meddelade på hans telefonsvarare att Eva Blomdahl var DOPAs förslag till vice ordförande i profilrådet. Vid mötet hade Anders Gustavsson inte lyssnat av sin telefonsvarare. Jag själv hade inte heller vetskap om att Eva Blomdahl tackat ja, vilket gjorde att jag vid LUN-mötet den januari inte kunde delge nämnden DOPAs förslag. Det innebar att jag, liksom övriga ledamöter i LUN, antog det förslag som Peg Lindstrand gav vid sittande nämndmöte, dvs Ingrid Olsson från BUV. Vid AU-mötet den 23:e januari togs den här frågan upp igen och AU ansåg då att DOPAs förslag borde gälla (eftersom det i anvisningarna från kansliet var den institution som är ägare av profilrådet som skulle föreslå ledamöter) och att det varit olyckligt att ta ett beslut vid sittande bord. Ärendet togs återigen upp vid nämndmötet den 6 februari och AU:s rekommendation att utse Eva Blomdahl togs då. Till AU har nu inkommit reaktioner från BUV-institutionen som anser att LUN utsett Ingrid Olsson. LUN behöver nu diskutera hur denna fråga bäst ska avgöras. Med hälsningar Gunilla Dahlberg

10 LUN Bilaga LUNs ordförandes ställning i rektorskonseljen Förslag: Lärarutbildningsnämnden tillskriver rektor med önskemål om att Lärarutbildningsnämndens ordförande ska ingå i rektorskonseljen. Som motivering för detta framförs följande: LUNs uppgifter och ansvar motsvarar i flera avseenden de uppgifter och ansvar som fakultetsnämnderna har LUNs ordförande kommer att ha kunskaper och information i ärenden på sätt som motsvara dekanernas LUNs orförande kommer att ha ett behov av samma information som dekanerna för att på ett fullgott sätt kunna fullgöra sina uppgifter Goda möjligheter till diskussioner mellan universitetsledning, fakultetsledning och LUNs ledning kommer att behövas för att undvika problem då gränsdragningar ska göras mellan delvis oklara ansvarsområden.

11 LUN Bilaga Ersättning och arvode för LUNs ordförande Rektor har beslutat att ett arvode om 14 tkr per månad ska utgå till LUNs ordförande Detta belastar LUNs budget med 168 tkr per år. Universitetets dekaner har 75% av sin arbetstid reserverad för dekanuppdraget. Ersättning utgår till dekanernas respektive institutioner och belastar fakulteternas budget. Rektor har uttalat att LUNs ordförande bör ha samma villkor som dekanerna då det gäller arbetstid och ersättning. 75% av lönekostnaden för Anders Gustavsson motsvarar ca 865 tkr/år Totalt för arvode samt ersättning till institution behövs därför tkr. I LUNs budget finns 500 tkr avsatt för arvode, ersättning till institution. En post på 100 tkr finns för oförutsedda utgifter. Flera av de övriga posterna i LUNs budget är sannolikt möjliga att minska. Förslag tillbeslut Ersättning motsvarande 75% av full arbetstid ska av LUN utbetalas till Pedagogiska institutionen som ersättning för den förlust av arbetstid vilken Anders Gustavssons uppdrag som ordförande i LUN innebär för institutionen. Utdrag ur Universitetsstyrelsens budgetbeslut , bilaga 2 ( Interimistiska organets förslag till resursfördelning). 3. Prioriterade satsningar mm Nämnden föreslår att följande belopp avsätts för prioriterade satsningar mm inom lärarutbildning samt utbildningsvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå: Ändamål Mottagare Belopp (tkr) Arv externa ledamöter LUN LUN 40 Möteskostnader LUN LUN 120 LUN:s beredningsgrupper LUN 100 Möten med prefekter, LUN 20 studierektorer, studievägledare, informatörer mm Resor, konferenser LUN 30 Tryck, information LUN 100 Övrigt, oförutsett LUN 100 Arvode LUN-ordförande LUN berörd institution 500 Koordinator på Gotland LUN 60 Språkresor i lärarprogrammet LUN berörd institution 650 Uppföljning/åtgärder efter LUN 300 HSV-granskning av lärarprogrammet Utveckling av och kvalitetssystem för LUN 300

12 lärarprogrammen Språkcentrum PA Sam fak Summa Några av de ovan angivna posterna med större belopp kommenteras kortfattat. I lärarprogrammet genomförs språkresor för blivande språklärare. Dessa har bedömts vara av stor betydelse för den blivande läraren. Särskilda medel har tillförts från de nämnder som genom åren haft ansvar för lärarutbildningen. Utan dessa extramedel har inte resorna kommit till stånd. Högskoleverket har granskat lärarutbildningen under 2007 och kommer med sin rapport under våren Rapporten kan innebära att en del åtgärder för att korrigera eventuella brister kan behöva vidtas redan inför hösten. Den stödverksamhet för studenterna som tidigare bedrivits vid Språkcentrum vid LHS kommer att fortsätta under 2008 vid institution 5PA. Denna avsättning gäller enbart under 2008 och centrets fortsatta verksamhet och finansiering bör utredas under året.