DAG: Onsdag 2 april 2008 TID: Kl PLATS: Aula Magna, Kungstenen FÖRSLAG TILL BESLUT

Transkript

1 Lärarutbildningskansliet Ulla Hammarstrand Kanslichef FÖREDRAGNINGSLISTA LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN DAG: Onsdag 2 april 2008 TID: Kl PLATS: Aula Magna, Kungstenen ÄRENDE FÖRSLAG TILL BESLUT 1 Protokolljusterare 2 Dagordning och närvarorätt 3 Information 4 Anmälan av protokoll från nämndens sammanträden och Anmälan av ordförandebeslut Bilaga 1 6 Förtydliganden i utbildningsplanen, punkt 14, för lärarprogrammet. Bilaga 2 7 Underlag till nationell fördelning av ULV-medel. Bilaga 3 8 Anvisningar ang kursplaner för lärarutbildningsprogram. Bilaga 4 9 Ny ordförande i profilrådet för naturvetenskap, matematik och lärande efter BO Molander som fått nytt forskningsuppdrag och begärt att få avgå. Bilaga 5 Beslutas införa föreslagna justeringar i utbildningsplanen för lärarprogrammet. Beslutas fördela medel enl.bilaga Beslutas lämna anvisningar för kursplaner enligt bilaga. Beslutas utse A som ny ordförande i profilrådet för naturvetenskap, matematik och lärande 10 Ny ordförande i profilrådet för fritid Beslutas utse B som ny ordförande i

2 idrott estetiska, tekniska lärprocesser efter Inga-Britt Skogh, som fått som uppdrag att leda en ny forskarskola och därför begärt att få avgå. Bilaga 6 11 Ordförande, vice ordf. och övriga ledamöter i KPU-rådet. Bilaga 7 profilrådet för fritid idrott estetiska, tekniska lärprocesser Beslutas att utse C till ordförande, D till vice ordf. samt E, F, och G till medlemmar i KPUrådet att verksamhetsrepresentanter ska utses av KSL och studentrepresentant av studentkåren. 12 Komplettering av programrådet för specialpedagogik 13 Utseende av arbetsgrupp för översyn av basgruppsdagarnas organisation och innehåll. Bilaga 8 14 Examensarbete på avancerad nivå för Lärande i förskolan och Fritidens pedagogik. Bilaga utsänds senare 15 Innehåll i ämnesrelaterad AUO. Bilaga utsänds senare 16 Variationer inom generella AUO. Bilaga 9a och b Beslutas utse Eva Borseman till medlem i programrådet för specialpedagogik Beslutas att tillsätta en arbetsgrupp för översyn av basgruppsdagarnas organisation och innehåll enligt bilaga Beslutas enligt förslag i bilagan Beslutas att bland innehållet i de ämnesrelaterade delarna av AUO ska återfinnas områden enligt bilaga. Beslutas att fortsätta planera för variationer av generella AUO 17 Övriga frågor

3 abibd^qflkp_bpirqommu Ñ~íí~ÇÉÉåäáÖíÄÉãóåÇáÖ~åÇÉ~îi ê~êìíäáäçåáåöëj å ãåçéåíáääçêçñ ê~åçélîáåéçêçñ ê~åçék ûêéåçé üíö êç NKríëÉÉåÇÉ~îêÉéêÉëÉåí~åíÉêái ê~êj ìíäáäçåáåöëå ãåçéåëê ÇKre OMMUJMNJPN c~ëíëí ääéëéåäáöíäáä~ö~nk OKvííê~åÇÉê ê~åçéñ êëä~öíáääóííê~åçé ~îëééåçéäéí åâ~åçéíòoéëìêëéêñ ê âî~äáíéíòeplrommtwunf EaåêprNMJMMMTJMUF OMMUJMOJOT i ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéåáåöéêóííê~åçé ÉåäáÖíÄáä~Ö~OK PKoÉãáëëî~êé _Éí åâ~åçéíqóçäáöçåü éééåóc êëä~öíáääéåñ êëí êâíìíäáäçåáåöëj áåëééâíáçåeplrommtwnmnf EaåêprJRMJMMMQJMUF OMMUJMOJOV i ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéåáåöéêóííê~åçé ÉåäáÖíÄáä~Ö~PK QKoÉãáëëî~êéc êëä~öíáääñ êñ~ííåáåöë åçj êáåö~îéñ~ãéåëäéëâêáîåáåöñ êëééåá~ää ê~êj Éñ~ãÉå EaåêprJRMJMPRPJMUF OMMUJMOJOV i ê~êìíäáäçåáåöëå ãåçéåáåöéêóííê~åçé ÉåäáÖíÄáä~Ö~QK RK^åë âåáåöçã åçê~çéäéü êáöüéíëâê~î Ñ êëíìçáéö åöéåj~íéã~íáâçåüå~íìêj îéíéåëâ~éñ êëâçä êrjvkh OMMUJMPJMQ _Éëäìí~ë åçê~ñê åcó_íáääcó^k

4 Stockholms universitet Bilaga 2 Lärarutbildningskansliet L-E Olofsson Lärarutbildningsnämnden Justeringar och klarlägganden till utbildningsplanebeslut, daterat Efter Lärarutbildningsnämndens beslut angående utbildningsplan för lärarprogrammet har några justeringar och klarlägganden diskuterats. Nämnden föreslås besluta om följande justeringar/klarlägganden: Under avsnitt 14 Kurser: Ingång A1 1. Profilområdeskurser: Lärande i förskolan, 120 hp byts mot Kurser inom profilområdet Lärande i förskolan, 120 hp Skälet till denna ändring är att den ursprungliga formuleringen har kunnat uppfattas som om Lärande i förskolan är en kurs och inte ett profilområde. 2. Efter Valbara kurser: 30 hp stryks AN. Om enbart kurser på avancerad nivå kan väljas blir det i princip omöjligt att välja kurser som innebär en breddning. En strykning av AN öppnar för kurser både på grundläggande och på avancerad nivå. 3. Sökbar profilområdeskurs byts mot Sökbar studiegång Jfr 1 ovan. Ingång A2 1. Profilområdeskurser. byts mot Kurser inom profilområdet.. 2. Efter Valbara kurser: 30 hp stryks AN. Jfr 2 ovan. 3. Sökbar profilområdeskurs byts mot Sökbara studiegångar Ingång A3 1. Profilområdeskurser byts mot Kurser 2. Sökbara profilområdeskurser byts mot Sökbara studiegångar Ingång A4 3. Profilområdeskurser byts mot Kurser 4. Sökbara profilområdeskurser byts mot Sökbara studiegångar Ingång A5 5. Profilområdeskurser byts mot Kurser 6. Sökbara profilområdeskurser byts mot Sökbara studiegångar

5 1(3) Dnr: Åsa Cornelius Lärarutbildningsnämnden Bilaga 3 Föreståndare Regionalt utvecklingscentrum, RUC Kompletterande utbildning för personer med utländsk lärarutbildning (ULV-projektet): information om projektet och något om medelsbegäran för vårterminen 2008 för medverkande lärosäten 1 Bakgrund Enligt regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende universitet och högskolor mm ska Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Örebro universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Malmö högskola anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk postgymnasial lärarutbildning. Utbildningen skulle anordnas för motsvarande 300 helårsstudenter per år under 2007 och Lärarhögskolan i Stockholm fick det nationella ansvaret att samordna utbildningsinsatserna vid lärosätena. Nationell samordnare för utbildningen blev Åsa Cornelius vid Lärarhögskolans Regionala utbildningscentrum (RUC). I och med samgåendet med Stockholms universitet ligger samordningsansvaret hos RUC, som utgör en del av Lärarutbildningskansliet. Projektet har i den senaste regleringsbrevsändringen för 2008 förlängts t om Detta beror på att det varit svårt att nå upp till ramen 300 helårsstudenter under 2007; samtidigt som projektet bedöms angeläget och det finns förutsättningar att nå målet genom en förlängning av projektet. ULV-projektet är således ett statligt uppdrag som gäller kompletterande utbildning för personer med utländsk postgymnasial lärarutbildning. Syftet är att sådana personer ska kunna få en svensk lärarexamen alternativ ett behörighetsbevis från Högskoleverket. Därmed kan dessa utländska lärare bli mera anställningsbara i svensk skola. Utbildningen vänder sig till den som har en avslutad eftergymnasial lärarutbildning fått hänvisning från Högskoleverket till introduktionsperiod behörighetsbevis i ett ämne och vill bredda kompetensen till ytterligare ett andra undervisningsämne Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Regionalt utvecklingscentrum Konradsbergsgatan 5 B Telefax: STOCKHOLM E-post: asa.corneliusd@ruc.su.se

6 2(3) Den kompletterande utbildningen kan variera i längd beroende på tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Den kan som mest omfatta 120 högskolepoäng. Utbildningen kan vara upplagd på olika sätt: helfart eller halvfart, på högskoleorten eller på distans. Hittills har två antagningsomgångar ägt rum. Till den första - med start ht 07- ansökte 380 personer varav 180 kunde antas vid något av de medverkande lärosätena. Lärarhögskolan i Stockholm kunde anta flest, 98 personer. Vid det andra antagningstillfället hade 280 personer sökt till utbildningen och 170 kunde antas. Till Stockholms universitet antogs 96 personer. Samtliga deltagare startar med kursen Att vara lärare i Sverige som ges på halvfart och distans. Därefter vidtar individuella studiegångar som görs upp för varje person utifrån personens tidigare utbildning och erfarenhet. Deltagarna har examen från ett mycket stort antal länder. Till den första utbildningsomgången antogs personer med examen från: Afghanistan, Algeriet, Azerbadjan, Bosnien, Brasilien, Bulgarien, Chile, Columbia, Dominikanska republiken, Egypten, Estland, Filippinerna, Frankrike, Ghana, Grekland, Irak, Iran, Japan, Jordanien, Jugoslavien, Kazakstan, Kina, Kosovo, Kuba, Lettland, Libanon, Litauen, Marocko, Mexico, Moldavien, Nederländerna, Norge, Peru, Polen, Rumänien, Ryssland, Serbien, Somalia, Sovjetunionen, Spanien, Sri Lanka, Syrien, Tjeckien, Tunisien, Turkiet, Turkmenistan, Ukraina, Ungern, Uruguay, USA, Uzbekistan, Vietnam, Vitryssland och Zimbabwe. RUC ansvarade för antagningen till projektet på Lärarhögskolan och har fått motsvarande delegation på SU. Nästa antagningsomgång sker 15 april Ekonomiska förutsättningar mm Ersättningen för ULV-projektet är kr/helårsstudent. I det nationella samordningsansvaret ligger bl a att två gånger per år redovisa verksamheten i projektet och utifrån antalet helårsstudenter begära ersättning hos departementet för aktuell verksamheten. I november 2007 lämnade Lärarhögskolan in medelsbegäran för höstterminen Vi begärde i samband med detta dels en förlängning av projektet till 2010 som vi nu fått dels att medel upp till 150 helårsstudenter skulle parkeras på Lärarhögskolan/Stockholms universitet för att användas senare i projektet. Förslaget bifölls och medel upp till 300 helårsstudenter parkerades på Stockholms universitet, totalt 20 milj kr. Det är nu dags att begära pengar för vårterminen Liksom tidigare utgår ersättning med kr/helårsstudent. Medelsbegäran ska lämnas in av Stockholms universitet utifrån de medverkande lärosätenas uppgifter varefter utbetalning av medel sker direkt till medverkande lärosäten. Utöver detta föreslås att universitetet också begär medel för den nationella samordningen, kr enligt samma princip som för samordningen av VALprojektet. RUC har begärt in uppgifter om antalet helårsstudenter till den 28 mars. Vid mötet med Lärarutbildningsnämnden den 2 april kan ärendet presenteras. Rektor måste skriva på

7 medelsbegäran för deltagande lärosäten den 10 april om ärendet ska kunna lämnas in till departementet till den 15 april. 3(3)

8 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 4 Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Kanslichef Anvisningar för kursplaner för kurser som avses ingå i lärarexamen Alla kursplaner ska godkännas på det sätt som beslutats inom varje fakultet. De ska därför skrivas på den mall och med de formuleringar och obligatoriska texter som respektive fakultet har beslutat. Efter godkännande ska kursplanen lämnas till respektive profilråd/auoråd/ KPUråd,/rådet för specialpedagogik/ rådet för yrkespedagogik samt vård- och hälsopedagogik, som efter granskning lämnar utlåtande om kursplanen till LUN. Det råden har att överväga är om kursen uppfyller de krav som ställs för att den ska bidra till utbildningen inom rådens område på det sätt som avses i beslutade studiegångar samt i utbildningsplanen för lärarprogrammet. För att råden ska kunna göra dessa överväganden måste det av kursplanen tydligt framgå placering och omfattning i högskolepoäng av Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Ämnesrelaterat/profilrelaterat allmänt utbildningsområde (AUO) Ämnesdidaktik Denna information lämnas lämpligen under punkt 16, Kursens innehåll och uppläggning, i kursplanemallen (SISU).

9 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 5 Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Kanslichef Utseende av ny ordförande i profilrådet för naturvetenskap, matematik och lärande Förslag har inkommit att utse universitetsadjunkt Martin de Rohn (UMN) till ordförande i rådet. Ytterligare nomineringar ska ha inkommit till kansliet senast den 1 april.

10 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 6 Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Kanslichef Utseende av ny ordförande i profilrådet för naturvetenskap fritid idrott estetiska, tekniska lärprocesser Förslag har inkommit att utse universitetsadjunkt Bengt Larsson (UTEP) till ordförande i rådet. Ytterligare nomineringar ska ha inkommit till kansliet senast den 1 april.

11 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 7 Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Kanslichef Utseende av ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter av KPUrådet Förslag har inkommit att utse universitetslektor Maria Janson (statsvetenskap) till ordförande i rådet, professor Anders Karlgren (Fysikum) till vice ordförande samt till övriga ledamöter Sture Löf, UTEP Jonas Gustavsson, PED Asa Juhlin UMN Arja Paulin,USOS (ej tillfrågad) Olle Bronäs, UHS Ingeger Ekendahl, UHS Anders Nordström, KOMBI (ej tillfrågad) Studentrepresentant utses av kåren Representant från kommuner/skolor utses av KSL Kansliperson Ytterligare nomineringar ska ha inkommit till kansliet senast den 1 april.

12 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 8 Lärarutbildningsnämnden Ulla Hammarstrand Kanslichef Basgruppsdagar I lärarutbildningen ingår s.k. basgruppsdagar. Arbetet i basgrupper ska medverka till att skapa kontinuitet i det kollegiala samtalet och progression i yrkesblivandet under utbildningen. Av dessa skäl finns obligatoriska dagar för möten och seminarier i basgrupperna schemalagda. Det ska framgå av studenternas examensbevis att de fullgjort arbete i basgrupper. Basgruppsdagarna är i den nuvarande utbildningen inte knutna till någon kurs och heller inte poängsatta. Fyra hela dagar per termin reserveras dock för obligatoriska basgruppsdagar inom det långa lärarprogrammet, vilket innebär att en ej försummbar del av studenternas tid används för dessa. Den reella tid vilken kan användas för undervisning på de i studierna ingående och poängsatta kurserna minskar på motsvarande sätt. En utredning behövs för att klargöra basgruppsdagarnas roll i utbildningen, deras omfattning samt för att föreslå hur de ska förläggas och organiseras. Förslag till beslut 1 En utredning tillsätts. I utredningen ska finnas representanter från AUOrådet, övriga lärare vid institutioner och utbildningar av olika typ, studeranderepresentanter och representanter för kommuner. Kansliperson från RUC knyts till gruppen. I utredningens uppdrag ingår att föreslå antal obligatoriska basgruppsdagar inom varje studiegång totala antalet poäng som ska reserveras för basgruppsdagar och inom vilken kurskategori poängen ska placeras innehåll och uppläggning av basgruppsdagarna inkl. dagarnas placering i tiden basgruppsdagar för studenter som inte läser det långa lärarprogrammet. Detta inkluderar även studenter som läser fristående kurser, utbytesstudenter och studenter som antas till senare del av lärarprogrammet. Förslag till grupp Björn Birgersson Ingrid Engdahl (ej tillfrågad) Studentrpresentant utses av kåren Representant från kommuner/skolor utses av KSL Kansliperson

13 LUN Bilaga 9a Anders Gustavsson Till Lärarutbildningsnämnden Principer för hur undervisningen i det allmänna utbildningsområdet ska organiseras i lärarprogrammets olika varianter Mot bakgrund av att ett antal frågor väckts i LUN om hur undervisningen inom det så kallade allmänna utbildningsområdet ska organiseras har en utredning initierats som utmynnar i förslag till ett antal principer. Förslaget har samordnats av LUN:s ordförande med utgångspunkt ifrån de synpunkter som lämnats av AUO-rådet och lärarutbildningskansliet. Eftersom det är särskilt bråttom att komma igång med planeringen av det allmänna utbildningsområdet inom den så kallade kompletteringsutbildningen (KPU), är ambitionen att fatta beslut om dessa delar vid LUN:s sammanträde 2/4. Tanken är att sedan sända ut förslaget i sin helhet på remiss till AUO- och KPU-råden och rådet för vård och yrkespedagogik och ta upp principerna till beslut vid ett senare sammanträde. Nuvarande statlig reglering Enligt Högskoleförordningens ska en utbildning som leder fram till lärarexamen omfatta tre integrerade delar: det så kallade allmänna utbildningsområdet (AUO) motsvarande 90hp, studier inom minst en inriktning mot ett ämne eller ämnesområde (60 hp) samt en specialisering (30 hp). Av det allmänna utbildningsområdet, ska minst 15 hp vara verksamhetsförlagda. Dessutom ska minst 15 hp av var och en av de valda inriktningarna vara verksamhetsförlagda. I den proposition (prop. 1999/2000) som låg till grund för den nuvarande lärarutbildningen (där det obligatoriska allmänna utbildningsområdet infördes) delas det allmänna utbildningsområdet upp i ett centralt kunskapsområde och tvärvetenskapliga studier. Det övergripande målet med AUO är, enligt propositionen, att binda ihop de blivande lärarnas ämnesstudier med den praktisk-pedagogiska utbildningen i en stark lärarprofessionalitet. Målet beskrivs med utgångspunkt i den kritik som hade riktats mot den tidigare lärarutbildningen: Av kritiken mot de befintliga lärarutbildningarna framgår att studenterna inte ser ett klart samband mellan sina studier och sin framtida yrkesroll. Denna kritik riktar sig såväl mot den tidigare praktisk-pedagogiska utbildningen som mot den ämnesteoretiska. Det är i detta sammanhang som det allmänna utbildningsområdet är av avgörande betydelse (prop. 1999/2000:135). Det centrala kunskapsområdet ska enligt propositionen ta upp tre viktiga teman: Ett av de centrala kunskapsområdena rör frågor om lärande, undervisning och specialpedagogik. Ett annat kunskapsområde behandlar frågor om socialisation, kulturfrågor och samhälle. Det kan gälla hur man arbetar för att barns och elevers känsla för demokrati, samhörighet och solidaritet utvecklas. Lärarstudenten måste därför förvärva kunskaper om barns och elevers livssituation och uppväxtvillkor och om vuxna

14 studerandes livsvillkor. Ytterligare ett centralt kunskapsområde sätter frågor om yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund i fokus. Det innebär att lärarstudenterna måste analysera de grundläggande värderingarna ifråga om demokrati, etik, moral, jämställdhet och jämlikhet som samhället vilar på. Det berör såväl relationer mellan människor som människors förhållande till miljö och andra livsformer (prop. 1999/2000:135). De tvärvetenskapliga studierna ska, enligt propositionen, uppmärksamma olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap och samtidigt bidra till studenternas ämneskunskap (prop. 1999/2000:135). Sammanfattningsvis anges att ett mycket viktigt, övergripande mål med hela AUO är att Det allmänna utbildningsområdet bör organiseras så att studenter med olika inriktningar och specialiseringar möts i utbildningen och det bör fördelas över en längre period av lärarutbildningen. Med denna uppläggning ökar möjligheterna för ett naturligt samarbete mellan lärare med olika kompetens i den framtida yrkesutövningen (prop. 1999/2000:135). Önskemålen om att utveckla och differentiera undervisningen inom det allmänna utbildningsområdet Några av de frågor som väckts i LUN, och som har att göra med undervisningen inom det allmänna utbildningsområdet, rör mera specifikt möjligheterna till differentiering av undervisningen av studenter med olika ämnesinriktningar och framtida verksamhetsfält. En fråga har att göra med att lärarstudenter som exempelvis ska arbeta i förskolan och i gymnasiet kan ha olika intressen och delvis olika behov av framtida lärarkompetenser. En annan har att göra med hur man ska organisera undervisningen inom det allmänna utbildningsområdet i den korta lärarutbildning eller KPU. En av de huvudprinciper som föreslås (se nedan) för organiseringen av AUO i lärarprogrammets olika varianter vid Stockholms universitet är en successiv utveckling mot ökad differentiering. Det första steget i en differentiering av undervisningen inom det allmänna utbildningsområdet Ett första och mycket omfattande steg mot ökad differentiering tas från och med hösten 2008 (då den nya utbildningsplanen ska börja gälla) i och med att det allmänna utbildningsområdet delas upp i en generell del (45 hp), en del (30 hp) med relevans för den profil och den ämnesinriktning som studenten valt, samt ett examensarbete(15 hp). Idén med att avgränsa ett särskilt ämnes/profilrelevant AUO sammanhänger i sin tur med idén att dela in lärarprogrammets studiegångar i ett antal profilområden, där studiegångar med likartat ämnesinnehåll, och likartade framtida verksamheter, samlas i gemensamma organisatoriska enheter. Denna nyordning skapar således stora möjligheter att utforma undervisningen inom AUO på olika sätt inom de olika profilområdena. Visserligen finns det vissa saker som måste behandlas i alla ämnes/profilrelevanta AUO-kurser 1 men friheten för profilgrupperna är här trots allt stor. Denna första utveckling mot ökad differentiering planeras och genomförs från 1 En lista på obligatoriska teman som måste behandlas arbetas fram av LUK på basis av de tidigare förslag som presenterats bland annat av AUO-rådet och beslutas senare av LUN.

15 och med hösten Resultatet ser vi först under vårterminen 2008 och då kan har vi ett underlag för att avgöra hur differentieringsprocessen kan drivas vidare. Kompletteringsutbildningen Kompletteringsutbildningen om 90 hp, för lärarstudenter som redan är färdiga med sina ämnesteoretiska studier, kan delas in i en del där studenterna ska bli yrkeslärare och en annan där de blir lärare i andra, allmänna ämnen. Av yrkeslärarna har några inriktning mot vårdpedagogik. Även för KPU innebär den nya indelningen i en generell och en ämnes/profilrelevant del förutsättningar till differentiering. Det faller sig naturligt att ämnes/profilrelevant AUO för KPU-studenterna, med färdiga ämnesstudier inom exempelvis språk eller matematik, ska bestå i profil/ämnesrelevanta kurser som kan ges inom de profilområden där dessa ämnen hör hemma. På samma sätt som andra blivande lärare behöver KPU-studenterna naturligtvis också en generell kunskap som i hög grad sammanfaller med vad andra lärarstudenter får inom generellt AUO. När det gäller fördelningen mellan ämnes/profilrelevant respektive generellt AUO förefaller det naturligt att samma fördelning skulle gälla för KPU-studenter som för andra lärarstudenter. Samtidigt har särskilt yrkesvarianterna av KPU periodvis haft en mera profilanpassad utbildning. En viktig fråga i detta sammanhang är vilken kompetens som krävs hos de lärare/institutioner som ska ge de ämnes/profilrelevanta och de generella AUO-kurserna. För KPU innebär det dels att de profil/ämnesrelevanta kurserna bör ges på de institutioner där respektive profilområde har sin kunskapsbas, dels att generellt AOU läses vid de utbildningsvetenskapliga institutioner med den bästa kunskapsbasen för dessa kurser. För yrkes- och vårdlärare finns den bästa kunskapsbasen för profil/ämnesrelevant AUO sannolikt på den institution som har huvudansvar för dessa varianter av lärarprogrammet. Kunskapsbasen för de generella AUO-kurserna är sannolikt densamma för andra varianter av lärarprogrammet. Förslag till fördelningen av dessa uppdrag inför LUN:s beslut bör inhämtas såväl från AUO-rådet som från KPU-rådet och rådet för vård och yrkespedagogik. Ett förslag lämnas från det sistnämnda rådet i ett annat ärende på dagordningen till sammanträdet 2 april. Målet att ge lärarstudenter vid Stockholms universitet djupa och forskningsbaserade ämneskunskaper Både i målen för universitetets nya lärarutbildning och i direktiven till den arbetande lärarutbildningsutredningen betonas vikten av såväl fördjupade ämneskunskaper som den professionella lärarkompetensen. Lite förenklat kan man här tala om tre olika typer av ämneskompetens: ämnesteoretisk kompetens, i exempelvis historia eller matematik, utbildningsvetenskaplig ämnesdidaktisk kompetens (historiedidaktik, matematik med didaktisk inriktning) och ren utbildningsvetenskaplig kompetens. Vid Stockholms universitet finns sedan länge en stark ämnesteoretisk forskningsbas. Pedagogiska institutionen, med bland annat utbildningsvetenskaplig forskning, har också en 50-årig historia vid universitetet och tre nya institutioner (DoPa, BUV och Specped) med ren utbildningsvetenskaplig inriktning har skapats från och med sammanslagningen med Lärarhögskolans De övriga fyra utbildningsvetenskapliga institutionerna (UMN, USOS, UHS och UTEP) har olika ämnesdidaktiska profiler. De utbildningsvetenskapliga institutionerna har i varierande grad, genom forskning och beprövad erfarenhet i verksamhetskontakter, den starkaste kunskapsbasen för de blivande lärarnas professionalitet.

16 På sikt måste utrymmet för alla typerna av ämnesstudier öka men det viktiga när det gäller målet om ökat ämnesdjup under den allra närmaste tiden blir nog att stärka förankringen av undervisningen i lärarprogrammet i universitetets samlade forskning och beprövade erfarenhet. När det gäller ämnesstudier i betydelsen studier i historia, svenska eller matematik är det viktigt att utbildningen, så långt det går, integreras med den forskning som bedrivs i dessa ämnen. Det ökade ämnesdjupet på det ämnesdidaktiska kunskapsområdet utvecklas mest naturligt på de fyra nya institutionerna med dessa inriktningar. De har redan en viss kompetens på dessa områden men en fortsatt utveckling av forskningen inom respektive ämnesområde är också en viktig förutsättning för att denna kompetens vidareutvecklas. Detta blir en viktig uppgift för LUN. Universitetets organisation, där dessa institutioner integrerats i respektive fakulteter tillsammans med exempelvis historiska, matematiska institutionen och institutionerna för nordiska språk och litteraturvetenskap, bör också kunna positivt bidra till denna vidareutveckling. Ett viktigt ansvar för de ämnesdidaktiska institutionerna blir att, tillsammans med de rena ämnesinstitutionerna som historia och matematik, utveckla lämpliga ämnes/profilrelevanta AUO-kurser för KPU-studenter. De utbildningsvetenskapligt orienterade institutionerna som ligger på samhällsvetenskaplig fakultet har ett särskilt ansvar för att öka ämnesdjupet och forskningsanknytningen i generell AUO. Det är här universitetet har den starka forskningsbas som kan underbygga den professionella lärarkompetens som generell AUO ska leda till. Det innebär att det är lika viktigt att lärarstudenternas undervisning på detta område ges av lärare och institutioner där den starkaste kompetensen och forskningen på dessa områden finns som att ämneskunskaper inom exempelvis historia, matematik och svenska ges av institutioner som har en stark forskning i dessa ämnen. För att universitetets samla kunskap och kompetens på bästa sätt ska kunna tas tillvara i generellt AUO krävs emellertid också att kurser över institutions- och ämnesgränserna utvecklas. Det kan exempelvis innebära att undervisningen inom det kunskapsområde som behandlar frågor om socialisation, kulturfrågor och samhälle förstärks genom samarbete mellan någon av de utbildningsvetenskapliga institutionerna vid Samhällsvetenskaplig fakultet och Socialantropologiska institutionen, Sociologiska institutionen eller enheten för etnologi vid humanistisk fakultet. Vanligtvis saknar dessa institutioner tillräcklig kunskapsbas för att ensamma kunna ta ansvar för att forskningen om exempelvis samhälle och kultur sätts in i den professionella lärarkompetensens perspektiv och ett kurssamarbete med en utbildningsvetenskaplig institution torde därför ofta vara en bra lösning. Förslag Följande principer föreslås för hur undervisning inom det allmänna utbildningsområdet ska organiseras från och med hösten 2008, som tillägg till den utbildningsplan som beslutades 17 mars: Undervisning inom det allmänna utbildningsområdet anpassas successivt till studerandes framtida (skol) ämnes- och verksamhetsinriktningar Det första steget i denna anpassning består i att kurserna inom ämnes/profilrelevant AUO genomförs och dessa erfarenheter får sedan ligga till grund för nästa steg. Lärarutbildningsnämndens beställningar av kurser inom det allmänna utbildningsområdet bör styras av målet att kurserna ska ges där universitetets starkaste forskningskompetens på

17 det aktuella ämnesområdet finns. Lika viktigt är emellertid att den kursgivande institutionen ska kunna ge de blivande lärarna en stark lärarprofessionalitet med beredskap att hantera alla de uppgifter en lärare ställs inför i framtidens svenska skola. Kurserna i generellt AUO om 45 hp är obligatoriska för alla lärarstudenter. Det gäller också de korta programmens kompletterande utbildning KPU, och dess speciella varianter med inriktning mot vård- och annan yrkespedagogik. För att kurserna för KPU-studenter ska uppfylla de kvalitetskrav som beskrivs ovan bör LUN:s beslut baseras på förslag till fördelningen av uppdragen för dessa kurser som inhämtas såväl från AUO-rådet som från KPU-rådet och rådet för vård och yrkespedagogik. Målet att det allmänna utbildningsområdet bör organiseras så att studenter med olika inriktningar och specialiseringar möts i utbildningen och härmed får förutsättningar för ett naturligt samarbete med lärare med annan kompetens tillgodoses genom att alla lärarstuderande gemensamt går kurser i AUO motsvarande minst 30 hp. Lärarutbildningsnämnden skriver till rektor och påtalar att den eventuella omfördelning av uppdrag inom lärarprogrammet som blir en följd av att lärarutbildningen successivt allt mera integreras i universitetets hela verksamhet kräver en beredskap för att anställningsansvaret för personal kan behöva flyttas mellan universitetets olika enheter och institutioner.

18 Malin Rohlin, UTEP Bilaga 9b Kompletterande pedagogisk utbildning, vårdlärare, 90 hp och Kompletterande pedagogisk utbildning, yrkeslärare, 90 hp samt Lärare i yrkesämnen för gymnasieskolan, 180 hp Allmänna utbildningsområdet inom vård- och yrkeslärarutbildningen. Av tradition erbjuds blivande vård- och yrkeslärare olika utbildningar. En tradition som bygger på att utbildningarna för inte så länge sedan var egna institutioner vid LHS. En tradition som resulterat i att utbildningarna har tydliga profiler och kompetensområden samt ett tydligt fokus på yrkesförberedande utbildning i gymnasieskola och vuxenutbildning. I nuläget är det synnerligen viktigt att vi synliggör den upparbetade ämnes- och områdes kunskap som finns inom avdelningen. En kunskap som både ger legitimitet och som är en form av inarbetat varumärke för vår målgrupp 1 och för omvärlden i form av olika avnämare och branschföreträdare. Under senare år har lärarutbildningen förändrats på olika sätt, varje förändring har tyvärr resulterat i färre studenter och just nu vore det synnerligen olämpligt att förändra inarbetade profiler och inriktningar. Enligt statistik från t.ex lärarförbundet borde vi utbilda c 800 yrkeslärare/år i Sverige, alltså behovet är att utbilda fler och inte färre. Vår erfarenhet är att sannolikheten att få och kunna behålla studenterna i utbildningen är att studenterna under utbildningens gång upplever att deras professionskunnande, deras beprövade erfarenhet tillvaratas och värderas ur olika aspekter samt utgör fundamentet för kunskapsutvecklingen inom den akademiska utbildningens ram. Vidare menar vi att en: - Värdinstitution fyller en viktig funktion genom att blivande lärarstudenter kan identifiera sig. - Värdinstitution kan garantera den röda tråden, befrämja ett helhetstänkande mellan olika kurser och moment integrerat med ett tydligt fokus på yrkesrollen och den nya professionen. - Värdinstitution kan integrera och synliggöra för området relevant vetenskaplig kompetens. - Värdinstitution för KPU-yrke/vård synliggör institutionens och avdelningens profil för våra studenter. Detta skall inte tolkas som att vi kan allt. Vi kommer naturligtvis att köpa in den kompetens vi inte har från andra institutioner, som t.ex. specialpedagogik, läroplansteorier etc. Målgruppen Gemensamt för dessa studenter är att de redan har en professionsutbildning och mångårig arbetslivserfarenhet inom sitt yrkesområde. En faktor som också påverkar utbildningen är att målgruppen studenter är äldre än genomsnittsstudenten vid universitet och högskolor. Innehåll och organisation Det som skiljer utbildningarna åt är innehåll, fokus, organisation och antagningkrav 2. Den organisatoriska skillnaden är f.n. att vårdlärarna läser på distans (både hel- och halvfart) och yrkeslärarna erbjuds s.k. campusförlagd utbildning i form av heltidsstudier. 1 För närvarande erbjuds lärarutbildning inom avdelningen Yrkeskunnande och lärande för 38 yrkes/ämnesinriktningar.

19 Inom KPU/UTEP tänker vi oss samordningsvinster genom att vissa kursmoment kan samläsas. Se kurser/kursordning i bilaga 1. Observera att dessa studenter inte varvar kurser/moment inom AUO med ämnesutbildning Fortsättning fotnot 2 För antagning till KPU 90 hp Yrkeslärarutbildningen krävs relevant högskoleutbildning inom ett yrkesområde, gymnasial yrkesutbildning eller motsvarande samt minst 4 års allsidig yrkesverksamhet på motsvarande heltid. Yrkesverksamheten ska i huvudsak ha legat inom den senaste tioårsperioden. För vissa yrkesområden kan ytterligare behörighetskrav tillkomma. För antagningen till Lärare i yrkesämnen för gymnasieskolan, 180 hp krävs Relevant yrkes- och/eller ämnesutbildning inom gymnasieskolan (motsvarande). Fyra års allsidig och relevant yrkesverksamhet på motsvarande heltid. Yrkesverksamheten ska i huvudsak ha legat inom den senaste tioårsperioden. För vissa yrkesområden kan ytterligare behörighetskrav tillkomma. 2 För antagning till KPU Vårdlärarutbildningen krävs högskoleutbildning om minst 120 hp inom ämnesområde relevant för undervisning inom gymnasieskolan samt minst 2 års yrkeslivserfarenhet.

20

21 STOCKHOLMS UNIVERSITET Bilaga 1 Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner (UTEP). Kompletterande pedagogisk utbildning, 90 hp (yrkesämnen) Ht 2008 GKP010, Yrkespedagogik- Introduktion, GN, 15 högskolepoäng GKP020, Yrkespedagogik- Fortsättning, GN, 15 högskolepoäng Vt 2009 (Generell - 30 hp) Specialpedagogik 7,5 hp (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen) Bedömning och betygssättning av yrkeskunnande 7,5 hp (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen) Pedagogik/Vuxenpedagogik 7,5 hp Individens socialisering/lärarens arbete (konflikthantering, yrkesetik) 7,5 hp (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen) HT 09 GKP070, Yrkeslärande i skola och arbetsliv, GN, 15 högskolepoäng (valbar) GKP080, Internationella perspektiv på yrkesutbildning, GN, 15 högskolepoäng (valbar) GKP090, Att leda projekt i skolan, GN, 15 högskolepoäng (valbar) EXAAUO, Examensarbete, GN, 15 högskolepoäng (generell-15 hp) (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen) Lärare i yrkesämnen för gymnasieskolan, 180 hp (förutom AUO 90 hp läser dessa studenter 90hp yrkesfördjupning på annat lärosäte) Ht 2008 GKP010, Yrkespedagogik- Introduktion, GN, 15 högskolepoäng GKP020, Yrkespedagogik- Fortsättning, GN, 15 högskolepoäng Vt 2009 (Generell - 30 hp) Specialpedagogik 7,5 hp (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen) Bedömning och betygssättning av yrkeskunnande 7,5 hp (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen) Pedagogik/Vuxenpedagogik 7,5 hp Individens socialisering/lärarens arbete (konflikthantering, yrkesetik) 7,5 hp (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen) HT 09 GKP070, Yrkeslärande i skola och arbetsliv, GN, 15 högskolepoäng (valbar) GKP080, Internationella perspektiv på yrkesutbildning, GN, 15 högskolepoäng (valbar) GKP090, Att leda projekt i skolan, GN, 15 högskolepoäng (valbar) EXAAUO, Examensarbete, GN, 15 högskolepoäng (generell -15 hp) (förslag - samläsning med vårdlärarutbildningen)