Ett komplett system rör och rördelar med dragsäkra fogar. BSAB l1sfb lh1 2005

Transkript

1 Ett komplett system rör och rördelar med dragsäkra fogar. BAB l1fb lh1 2005

2 Råvaran till VR-rör och VR-rördelar är sorterat skrot. Järnskrotet smälts och uppstår i nya rör och rördelar som är färdiga att fullgöra sin uppgift i många långa år framåt. Om rörsystemet en gång i framtiden behöver bytas ut kan det på nytt användas som råmaterial och recirkuleras! Gustavsberg Rörsystem AB har en unik ställning i skandinavien när det gäller att utveckla och marknadsföra rörsystem av gjutjärn. Vi ligger i frontlinjen när det gäller systemlösningar för krävande förhållanden.

3 2005 BAB I1fB Ih1 I N N E H Å F Ö R T E C K N I N G VR-YTEMET 4 Produktsortiment Rör 5 8 Krokrör 8 11 T-rör 11 Förminsknings- / Förstoringsrör 12 Vårtrör 12 Propp 12 kjutmuff 13 Flänsmuff / Flänsända 13 Passrör 14 kyddsmuff av gummi 14 Förankringstillbehör mörjmedel 15 Allmänna tekniska data Tekniska data material MONTERING VR Vägledning vid projektering Transport och lagring 28 everansvillkor 28 ÄTTA BETÄCKNINGAR 29 Reservation amtliga uppgifter i denna katalog är gällande vid trycktillfället. Gustavsberg Rörsystem AB förbehåller sig rätten att när som helst och utan föregående meddelande göra förändringar i produktsortiment eller installationsanvisningar som anses nödvändiga i produktförbättrande syfte eller av andra skäl som myndighetsanvisningar och/eller standard- eller normkrav. 3

4 2005 BAB I1fB Ih1 VR- YTEMET ivslängd och totalekonomi För en kommun finns det få investeringar som är mer långsiktiga än VA-ledningar. chablonmässigt har man brukat tala om 50 år som den tidshorisont under vilken en ledning ska fungera innan underhållskostnader och ökade driftskostnader p.g.a. sämre funktion gör att ledningen måste bytas ut eller renoveras. enare års investeringar i utbyte och renovering av ledningsnätet har varit förhållandevis blygsamma, vilket gör att vi börjar se ett "underhållsberg" torna upp sig vid horisonten. Det innebär att kraven på ledningsmaterialen ställs allt högre vad gäller livslängd, kostnader under livstiden, total resursförbrukning vid produktion, återvinning eller destruktion. I vårt utvecklingsarbete har vi därför lagt stora resurser på att utveckla system som är resurssnåla, går att återvinna och som ska ha en längre ekonomisk livslängd än 50 år. VR-rör och rördelar tillverkas av upptill 93 % återvunnet material i form av stål- och gjutjärnsskrot. egjärn består av 5-15 % tackjärn, ca 50 % stålskrot, % gjutjärnsskrot och 1,5-2 % tillsatsämnen. VR-rör och rördelar kan återvinnas. Det finns väl etablerade kanaler, (skrothandeln), för omhändertagande av gjutjärnsskrot och stålskrot sedan lång tid tillbaka. krothandeln är i sin tur huvudleverantör av skrot till gjuterierna. VR-rör och rördelar kan smältas om och gjutas till nya produkter. Genom införandet av nya och förbättrade korrosionsskydd på VR-systemets rör och rördelar har vi tagit ett stort steg framåt mot ett rörsystem som kan leva betydligt längre än 50 år. 4

5 2005 BAB I1fB Ih1 RÖR VR Pro segjärnsrör Klass K9 enligt EN 545. Inv. betongbeläggning, utv. zink och PUR. Rörlängd 6 meter. Art.nr. Ansl d1 D t1 t2 s1 s2 Vikt, RK DN kg/m ,1 3,5 19, ,3 3,5 29, ,4 3,5 39, ,8 3,5 51, ,2 3,5 65, ,1 5 99, , ,2 D d1 t2 t1 s2 s1 V R - Y T E M 5

6 2005 BAB I1fB Ih1 VR ZM segjärnsrör Klass K9 enligt EN 545. Inv. betongbeläggning, utv. zink och betong. Rörlängd () 6 meter. Art.nr. Ansl d1 D t1 t2 s1 s2 s3 Vikt, RK DN kg/m s ,1 3,5 5,0 21, ,3 3,5 5,0 31, ,4 3,5 5,0 43, ,8 3,5 5,0 56, ,2 3,5 5,0 70, ,1 5 5,0 108, ,0 5 5,0 146,0 D d1 t2 t1 s2 s1 6

7 2005 BAB I1fB Ih1 TYTON N segjärnsrör Klass K9 enligt EN 545. Inv. betongbeläggning, utv. zink och bitumen. Rörlängd () 6 meter. Art.nr. Ansl d1 D t1 s1 s2 Vikt, RK DN kg/m ,1 3,5 17, ,3 3,5 26, ,4 3,5 36, ,8 3,5 48, ,2 3,5 60, ,1 5 94, , ,0 KANARÖR TYTON N segjärnsrör för avlopp Klass K8 enligt EN 598. Inv. betongbeläggning, utv. zink och bitumen. Rörlängd () 6 meter. D d1 t1 s2 s1 V R - Y T E M Art.nr. Ansl d1 D t1 s1 s2 Vikt, RK DN kg/m ,1 3,5 17, ,3 3,5 26, ,4 3,5 34, ,8 3,5 43, ,2 3,5 55, ,1 5 86, , ,0 D d1 t1 s2 s1 7

8 2005 BAB I1fB Ih1 KANARÖR TYTON ZM segjärnsrör för avlopp Klass K9 enligt EN 598. Inv. betongbeläggning, utv. zink och betong. Rörlängd () 6 meter. Art.nr. Ansl d1 D t1 s1 s2 s3 Vikt, RK DN kg/m s ,1 3,5 5,0 21, ,3 3,5 5,0 31, ,4 3,5 5,0 41, ,8 3,5 5,0 52, ,2 3,5 5,0 65, ,1 5,0 5,0 100, ,0 5,0 5,0 135,0 D d1 t1 s2 s1 RÖRDEAR VR Krokrör 11,25 med 2 muffar Art.nr. Ansl B Vikt, RK DN kg/st * * * * *Enl. fabriksnorm. B B 8

9 2005 BAB I1fB Ih1 VR Krokrör 22,5 med 2 muffar Art.nr. Ansl B Vikt, RK DN kg/st * * B B *Enl. fabriksnorm. VR Krokrör 30 med 2 muffar Art.nr. Ansl B Vikt, RK DN kg/st * * *Enl. fabriksnorm. VR Krokrör 45 med 2 muffar Art.nr. Ansl B Vikt, RK DN kg/st * * B B B B V R - Y T E M *Enl. fabriksnorm. VR Krokrör 90 med 2 muffar Art.nr. Ansl B Vikt, RK DN kg/st B * *Enl. fabriksnorm. B 9

10 2005 BAB I1fB Ih1 VR Krokrör 11,25 med 1 muff Art.nr. Ansl B1 B2 Vikt, RK DN kg/st B1 B2 VR Krokrör 22,5 med 1 muff Art.nr. Ansl B1 B2 Vikt, RK DN kg/st B1 B2 VR Krokrör 30 med 1 muff Art.nr. Ansl B1 B2 Vikt, RK DN kg/st B B2 VR Krokrör 45 med 1 muff Art.nr. Ansl B1 B2 Vikt, RK DN kg/st B B2 10

11 2005 BAB I1fB Ih1 VR Krokrör 90 med 1 muff B1 Art.nr. Ansl B1 B2 Vikt, RK DN kg/st B2 VR T-rör med 3 muffar Enl. fabriksnorm. Art.nr. Ansl H Vikt, RK DN kg/st x x x x x x x x x x x x x x x 400* x 500* H V R - Y T E M VR T-rör med 2 muffar och flänsad avstickare Flänsen är borrad för PN10 som standard. Annan tryckklass kan tillverkas på begäran. Enl. fabriksnorm. Art.nr. Ansl H Vikt, RK DN kg/st H x x x x x x x x x x x x

12 2005 BAB I1fB Ih1 VR Förminskning/ Förstoringsrör med 2 muffar Art.nr. Ansl Vikt, RK DN kg/st * * *Enl. fabriksnorm. VR Vårtrör med 1 muff 2 Art.nr. Ansl 1 2 Vikt, RK DN kg/st x x x x x VR Vårtmuff med 2 muffar Art.nr. Ansl Vikt, RK DN kg/st x x x VR Propp med svetsvulst Med 50 mm gängat uttag. Art.nr. Ansl T-skruv Vikt, RK DN d kg/st x M x M x M x M x M

13 2005 BAB I1fB Ih1 VR kjutmuff med TYTON tätningsring Art.nr. Ansl B Vikt, RK DN kg/st * * * *Enl. fabriksnorm. B VR Flänsmuff Flänsen är borrad för PN10 som standard. Annan tryckklass kan tillverkas på begäran. Art.nr. Ansl 1 Vikt, RK DN kg/st * * *Enl. fabriksnorm. VR Flänsända Flänsen är borrad för PN10 som standard. Annan tryckklass kan tillverkas på begäran. Art.nr. Ansl Vikt, RK DN kg/st V R - Y T E M 13

14 DE 2005 BAB I1fB Ih1 VR Passrör med svetsvulst i vardera spetsända Art.nr. Ansl Vikt, RK DN kg/st , , , VR kyddsmuff av gummi Art.nr. Ansl DE mått Vikt, RK DN före montering kg/st , , , , , ,75 VR åselement evereras förpackade i kompletta satser. FÖRANKRINGTIBEHÖR Art.nr. Ansl Antal i Vikt, RK DN sats kg/st , , , , , , ,5 VR Klämring, typ TRM, inkl rostfri skruv Tillåtna arbetstryck se sidan?? Art.nr. Ansl Vikt, RK DN kg/st , , , ,0 14

15 2005 BAB I1fB Ih1 VR Klämring, typ GR, inkl rostfri skruv Förankring kan utföras på redan monterad VR-skarv. Tillåtna arbetstryck se sidan 18 Art.nr. Ansl Vikt, RK DN kg/st , , ,9 Förankringsboja 4701, smide gäller för VR-fog utan låselement eller klämring För rör och rördelar med max invändigt tryck enligt följande: mm max inv tryck 1,0 Mpa (10 bar) 350 mm max inv tryck 0,8 Mpa (8 bar) 400 mm max inv tryck 0,7 Mpa (7 bar) 500 mm max inv tryck 0,5 Mpa (5 bar) Krävs högre dragsäkerhet måste bojornas friktionsmotstånd ökas. Detta kan ske genom att ett extra svep monteras på rörets slätända mellan muff och ändsvep, eller att svetsvulst pålägges på röret som anhåll framför svepet. Bojsvepen är utförda med dubbla öron för montering av extra dragstänger. Montering skall ske enligt anvisning för boja Art.nr. Ansl Vikt, RK DN kg/st , , V R - Y T E M ANT UBRICANT UBRI VR smörjmedel Art.nr. RK Vikt, kg/st ,25 15

16 2005 BAB I1fB Ih1 Allmänna tekniska data egjärnsrör och rördelar produceras enligt den europeiska standarden EN Rörlängder Rörens standardlängd är 5 eller 6 meter med längdtolerans +/- 100 mm. Enligt gällande IO standard tillåts att max 10% av rören levereras i kortare längd. Tryckklasser, rör Vid beräkning av väggtjockleken för segjärnsrör och därmed också vilket invändigt tryck röret kommer att tåla, används för rör följande formel: T = K(0,5+0,001DN) där: T = Väggtjocklek ( Minimum väggtjocklek är 6 mm.) K = Klass, vald ur en serie heltal..8, 9, 10, 11 o.s.v. DN = Rörets nominella diameter tandardrör avsedda för distribution av dricksvatten levereras i klass K9 eller, i undantagsfall, i klass K10. Tillåten minustolerans för godstjockleken är (1,3+0,001DN). Det finns ingen begränsning vad gäller plustolerans. Tryckklasser, rördelar Ovanstående formel gäller även för rördelar. ( Minimum väggtjocklek är 7 mm.) Minustoleransen för godstjockleken dock får vara (2,3 + 0,001DN). Inte heller för rördelar finns någon begränsning vad gäller plustolerans. Vid behov av mer detaljerad information om viss rördels tryckklass, kontakta Gustavsberg Rörsystem AB. Tryckklasser, rör och rördelar DN Rör Rördelar Fysikaliska egenskaper, segjärn Rör Rördelar Dragbrottgräns (N/mm 2 ) Proportionalitetsgräns, 0,2-% gräns (N/mm 2 ) Förlängning (%) Min 10 Min 5 Hårdhet, brinell (HB) Max 230 Max 250 ängdutvidgning (mm/m C) 0,01 0,01 Provning av färdiga produkter Alla rör och rördelar provtrycks med vatten (rör) eller med luft i vatten (rördelar) innan de ytbehandlas. Provtryck i bar framgår av tabellen nedan Dimension, DN Rör Rördelar Min 60 bar Min 1 bar Min 50 bar Min 1 bar Tillverkningskontroll I samband med tillverkningen har rör och rördelar ingående kontrollerats beträffande materialanalys, mått och hållfasthet. Före godkännande har rör och rördelar, ventiler och brandposter även provtryckts, samt kontrollerats avseende in- och utvändig ytbehandling. Ytbehandling av rör och rördelar Utvändig ytbehandling, rör VR-rör tillverkas och levereras med flera olika utvändiga ytbehandlingar och därmed också med olika egenskaper. Vilken ytbehandling som bör väljas beror på mark- och läggningsförhållanden. För mer detaljerad information om respektive rörtyp se nedan under rubriken "Rörtyper", VR-Pro och VR-ZM. Gemensamt för samtliga rörtyper är att ett skikt av metallisk zink med renhetsgrad 99,99 % sprutas på rören. VR-rör har minimum 200g zink per m 2, (EN 545 kräver 130g /m 2 ). Invändig ytbehandling, rör Invändigt beläggs VR-rören som standard med ett skikt av sulfatbeständig betong, sk. Hochofenzement, enligt IO Denna betong är generellt sett lämplig om rören ska användas för distribution av dricksvatten. Andra betongkvaliteter, t.ex. betong lämplig för kommunalt avloppsvatten, kan levereras på beställning. Kontakta Gustavsberg Rörsystem AB för ytterligare information. Invändig betongbeläggning, tjocklek, mm.: DN Nominellt Minimum ,5 2, ,0 3,0 Ytbehandling av rördelar amtliga rördelar är ut- och invändigt belagda med livsmedelsgodkänd epoxifärg. Färgen sprutas elektrostatiskt på blästrad yta med skikttjocklek 250 µm utvändigt och 120 µm invändigt. 16

17 2005 BAB I1fB Ih1 Tätningsringar och andra gummidetaljer tandardtätningsringarna till VR-systemet tillverkas av EPDM-gummi enligt EN 681. Ringarna är godkända (av bl.a. Bundesanstalt für ebensmitteluntersuchung undforschung i Wien) för användning ihop med livsmedel, d.v.s. dricksvatten. Alla gummidetaljer i systemets ingående komponenter är tillverkade av EPDM-gummi i livsmedelsgodkänd kvalitet. Tätningsringar av EPDM är relativt okänsliga för solljus, men bör förvaras inomhus så de skyddas mot smuts och skador. Vid låga temperaturer blir tätningsringarna hårdare och sammanfogningskrafterna ökar. Förvara därför alltid tätningsringar i uppvärmda utrymmen vintertid. För användning i andra sammanhang än för dricksvatten kan tätningsringar av nitrilgummi (NBR) levereras. Nitrilgummi har bl.a. hög oljebeständighet. Rådfråga alltid Gustavsberg Rörsystem AB om andra medier än dricksvatten eller vanligt kommunalt avloppsvatten ska transporteras i rörsystemet. Byggvarudeklaration En komplett byggvarudeklaration enligt rekommendationerna från Byggsektorns Kretsloppsråd kan rekvireras från Gustavsberg Rörsystem AB. Den går också att läsa, skriva ut eller hämta som PDF-fil på vår hemsida Axialkraft och sidokraft I en rörledning med invändigt tryck uppstår förskjutningskrafter. Dessa måste tas upp antingen som axialkrafter i röret eller genom utvändiga stödblock. Detta gäller för alla tryckledningar oavsett i vilket rörmaterial ledningen är utförd. I VAV:s publikation P41 finns olika utföranden av förankringar beskrivna, samt även metod att beräkna erforderlig förankringslängd. Med dragsäkra rörsystem, typ VR är förankringen inbyggd i rörmuffen. För dessa rörsystem krävs inga ytterligare förankringsanordningar. Axialkraft P och sidokraft R i kn vid 10 bar invändigt vattentryck: Ansl. DN Axialkraft,P ido kraft,r ett koniskt förankringsspår med uttag på muffgaveln för låselement eller någon av systemets båda klämringar. Förankringsspåret är beläget utanför tätningsringsspåret. amtliga rör och rördelar med spetsända har en vulst som anhåll mot låselementen. På rördelar gjuts vulsten som en del av själva rördelen, medan den på rör görs genom svetsning (med automat i produktionslinjen). Muff med vulst och låselement åselement 2 vetsvulst 3 Tätningsring Vid behov kan även kapade rör förses med vulst genom svetsning på arbetsplatsen. Det finns för ändamålet anpassade hjälpmedel som gör arbetet enkelt. För detaljerade svetsinstruktioner och specifikation av lämpliga svetselektroder kontakta Gustavsberg Rörsystem AB. Vad klarar VR-fogen? Att hela rörsystemet är förankrat har stora praktiska fördelar: 1. Vid omläggning och renovering kan utbyggnad ske etappvis 2. Bottenbredden på rörgraven kan minskas då packning av kringfyllnad längs friktionsförankrad sträcka inte är aktuellt med VR-systemet 3. I mark med dålig bärighet kan rustbädd i många fall uteslutas 4. Vid grund förläggning kan behovet av sidostöd vid avvinklingar och dimensionsförändringar elimineras 5. jöledningar, fritt förlagda ledningar, ledningar i skyddsrör eller ledningar i branta lutningar kan byggas enklare och billigare med VR-systemet Inget gjutet rörsystem på marknaden är så komplett som VR-systemet när det gäller rör och rördelar med dragsäkra fogar. Inget gjutet rörsystem klarar heller så höga tryck som VR-systemet utan speciella åtgärder för förankring. Även VR-systemet har dock vissa begränsningar: Fritt förlagd ledning, t.ex. ledning på konsoler eller ledning i skyddsrör ska alltid förankras med låselement 3 V R - Y T E M VR-systemets unika egenskaper VR-rör och rördelar har en unik muffkonstruktion. Muffen är något längre än den välkända Tyton-muffen och har, förutom spåret för tätningsringen, Vid fritt förlagd ledning ska också det spel som finns i varje fog observeras. Det finns ett visst spel mellan låselementet och muffens stoppkant för att möjliggöra montering och underlätta avvinkling. När ledningen trycksätts kommer den 17

18 2005 BAB I1fB Ih1 att förlängas motsvarande spelet i varje fog gånger antalet fogar på ledningssträckan. pelet är 5-15 mm per fog, beroende på rördimension. Är ledningen förlagd på ett sådant sätt att totallängd eller avvinkling inte får förändras måste ledningen fixeras eller så måste samtliga fogar förspännas. Tillåten avvinkling VR-rör och rördelar förankrade med låselement eller klämring typ TRM kan avvinklas enligt tabellerna nedan. Att avvinkla i fogen äventyrar inte var sig täthet eller dragsäkerhet. Används klämring typ GR, blir avvinklingsmöjligheten något mindre. Ett 5-metersrör kan läggas med de radier och den riktningsändring som anges i tabellen nedan: Avvinkling 1, Radie, meter (Ca) Riktningsändring, meter pr rörlängd (Ca) 0,13 0,17 0,26 0,35 0,44 Tillåtna arbetstryck Tillåtet arbetstryck (i bar) för rör och rördelar förankrade med låselement: DN Tillåtet nominellt Maximalt tillåtet Tillåten tryck för rör, arbetstryck, avvinkling i klass K9 inkl tryckslag grader Klämring typ TRM: Tillåtet tryck i mark: DN 100 DN 350 DN 400 DN bar 10 bar Föutsättningar: a. Ej monterad i rördel 45 och 90, i slutända på ledning eller mot ventil/brandpost b. Ej friliggande ledning. Tillåtet tryck friliggande: Vid användning av klämringar typ TRM på friliggande ledning eller vid slutända på ledning skall skarven alltid tilläggssäkras med boja, dragstag eller stöd. Tillåtet arbetstryck (i bar) för rör och rördelar förankrade med klämring typ TRM är 10 bar när skarven är tilläggssäkrad. Klämring typ GR: Tillåtet tryck i mark: DN 100 DN 150 DN bar 16 bar 10 bar Om ledningen är friliggande skall skarven tilläggsäkras med boja, dragstag eller stöd. VR som sjöledning VR-rör kan även användas som sjöledning då kopplingen tål avvinkling enligt tabellerna ovan. jöförlagd ledning ska alltid förankras med låselement då rörfogen kommer att utsättas för lägesförändringar vid utdragning och sänkning. Överskrid aldrig tillåten avvinkling enligt tabellerna ovan. Kontakta alltid Gustavsberg Rörsystem vid projektering av sjöledningar för särskilda anvisningar. Propp vid täthetsprovning VR-propp, som finns i DN 100 till och med DN 300, är försedd med vulst som anhåll för låselement. Det är därför möjligt att använda proppen vid täthetsprovning och som tillfällig proppning vid ledningsrenovering. Proppen är försedd med ett excentriskt placerat hål med DN 50 gänga. Proppen har två öron med gänga som kan användas för att underlätta demontering. Kapbarhet rör egjärnsrör utförda enligt europastandard EN 545:1994 skall vara kapbara minst 2/3-delar av rörets längd från rörspets. För VR-rör innebär detta att rör kan kapas och användas vid inpassning mot rör- och rördel intill 1,7m från muffen. Kontrollera alltid rörets utvändiga diameter om det ska kapas nära muffen. Tabellen på sidan?? redovisar maximalt tillåten diameter och omkrets för att det ska vara möjligt att skjuta in ett kapat rör i en VR-muff. Förslag till utförande för att undvika klämring i rördel vid avvinkling. Om rördel med en muff och en spets används så vänds den kapade delen utan muff med svetsrillan in i rördelens muff. vetsrilla Kapat på arbetsplatsen A B C äggningsriktning B VR-rör spets med svetsrilla A VR-klämring spets utan svetsrilla C VR-låselement spets med svetsrilla VR-klämring spets utan svetsrilla VR-låselement spets med svetsrilla 18

19 2005 BAB I1fB Ih1 Rörtyper VR Pro Allmänt VR-Pro är vårt standardrör, som har förstärkt korrosionsskydd genom en beläggning av PUR (Polyuretan) ovanpå det aktiva korrosionsskyddet, zink. Rörlängden är normalt 5 meter. På grund av produktionsförutsättningarna kan undantagsvis även längre eller kortare rör (6 meter eller 4 resp. 4,5 meter) förekomma. Tekniska data material Röret har följande uppbyggnad: Invändig betongbeläggning 2. egjärn 3. Termiskt sprutad zink enligt EN 545, min 200g/m 2 4. Utvändig PUR-beläggning, min 120 µm 2 Kapning av VR Pro Rör enligt EN 545 skall vara kapbara på minst 2/3-delar av längden räknat från spetsändan. För 5-meters VR-rör innebär detta att rör kan kapas intill 1,7 meter från muffen. Om det är behov för kortare rör så måste rörets diameter vid önskat kapställe mätas. Rörets diameter vid kapstället får inte överskrida mått på sidan 25. Observera att det i VR-systemet ingår kortrör (500 mm långa i DN DN 200, resp. 800 mm långa i DN DN 500) som med fördel kan användas tillsammans med skjutmuff. Passrör och skjutmuff har fördelen att de möjliggör förankring av skarven med låselement istället för klämring. 1 V R - Y T E M äggning, sammanfogning och återfyllning e generella anvisningar på sidorna

20 2005 BAB I1fB Ih1 VR ZM VR ZM är ett VR-rör som utvändigt har ett skyddsskikt av modifierad betong. Röret är avsett att användas i aggressiv mark (se även "Förläggning i aggressiv mark" nedan) samt på platser där man av miljö- eller kostnadsskäl vill undvika utbyte och transporter av schaktmassor. Rörlängd: 6 meter Observera att det i VR-systemet ingår kortrör (500 mm långa i DN DN 500,) som med fördel kan användas tillsammans med skjutmuff. Passrör och skjutmuff har fördelen att de möjliggör förankring av skarven med låselement istället för klämring. Instruktioner för kapning Röret har följande uppbyggnad: Invändig betongbeläggning 2. egjärn 3. Termiskt sprutad zink enligt EN 545, min 200g/m 2 4. Utvändig betongbeläggning av modifierad, pigmenterad betong, tjocklek nominellt = 5 mm enligt DIN Utvändig betongbeläggning Den utvändiga betongen är en modifierad, pigmenterad sk. Hochofenzement som förstärkts med ett "bandage" bestående av ett tunt polypropennät. Genom modifieringen kan betongen appliceras direkt på zinkskiktet med fullgod vidhäftning utan användning av primer. Betongen avger inga farliga ämnen till grundvattnet. Fullständiga begreppsdefinitioner, krav och metoder för utvändig betongbeläggning samt tekniska krav på den färdiga produkten finns redovisade i DIN Förläggning i aggressiv mark I den tyska standarden DIN del 3 specificeras och klassificeras jordarter i grupperna I till III. VR ZM kan användas i samtliga jordarter i grupp I till och med grupp III. Kontakta i tveksamma fall Gustavsberg Rörsystem AB för råd och anvisningar eller eventuell hjälp med undersökning av den mark där VR ZM ska användas. Markera runt om samt längs med röret den yta som skall friläggas. Följ nedanstående tabell vad gäller den längd på vilken betongen skall avlägsnas. Genom att knacka med en penhammare eller motsvarande kan betongen nu avlägsnas. Borsta rent den frilagda ytan med en kraftig stålborste. kär med vinkelslip alternativt använd vass plattmejsel för att knacka igenom betongen runt om samt längs med röret på den yta som skall friläggas. Kapa och fasa därefter röret med de verktyg och maskiner du normalt använder. Montera på vanligt sätt och glöm ej den utvändiga gummimanschetten eller krympslang. Kapning av VR ZM Genom att det utvändiga betongskiktet består av modifierad betong och därför är applicerat utan primer är kapning av VR ZM ett relativt enkel arbete. Generellt är rören kapbara intill 2 meter från muffen för DN 100-DN 300. Rör i DN DN 500 är kapbara endast om de är märkta med ett längsgående vitt streck. Kapbara rör i DN DN 500 kan levereras på beställning. DN ängd som ska friläggas mm mm mm mm mm mm mm 20

21 2005 BAB I1fB Ih1 Reparation av skador i det utvändiga betongskiktet Var alltid noga med att kontrollera rören så att inga skador uppstått i betongskiktet. kulle skiktet vara skadat finns en speciell reparationssats för reparation av eventuella skador. Den innehåller: 1. and - cement blandning 2. Betongtillsats 3. Binda En av den utvändiga betongens stora fördelar är att återfyllning kan ske med befintliga massor i betydligt högre utsträckning än för vanliga VR-rör. Befintliga massor med stenstorlek upp till maximalt ca. 65 mm kan utan problem användas. Detta ger stora besparingar i form av mindre transporter av massor till och från arbetsplatsen samt lägre totalkostnad genom att behovet av ersättningsmassor till stora delar kan reduceras. Ytliga skador behöver endast bestrykas med bitumen. Djupare skador lagas med den blandade massan som ska spädas med vatten till den får en smidig konsistens (som spackel). törre skador, som en handflata eller större, ska efter att de reparerats dessutom täckas med den i reparationssatsen ingående bindan. Reparation av större skador på betongskiktet Rensa skadan från lössittande betong. Blanda och lägg på betong i och runt om skadan. Utjämna betongskiktet och låt det torka. Borsta rent med stålborste. ägg på bindan. äggning, montage och återfyllning äggning och montage av VR ZM sker på samma sätt som vanliga VR-rör (se anvisningar nedan). Muffen ska dock alltid förses med en utvändig gummimanschett alternativt en krympslang eller fettbinda för att det goda korrosionsskydd som den utvändiga betongen ger ska komma till sin rätt. Kom därför ihåg att trä på gummimanschetten eller krympslangen på rörets spetsända innan det skjuts in i nästa muff. Flänsade rördelar, mått Flänsar enligt EN Flänsar enl. denna standard kan anslutas till flänsar tillverkade enl. DIN 2501 Ansl. Tryck- Fläns klass DN PN DE ød a øk øg ø c antal bult hål dim M M M M ) M ) M M M M M ) M ) M M M M , M ) M ) M M M M M ) M ) M M M M M ) M ) M33 V R - Y T E M 21

22 2005 BAB I1fB Ih1 Rördelar Tillverkning av rördelar har kraven i EN 545 som minimikrav. om tryckklass är klass K14 standard för alla rördelar.(kraven i EN 545 är K14 för T-rör) Rördelarna är ytbehandlade med livmedelsgodkänd epoxi skikttjocklek utv. är 250 µm och inv. 120 µm. (Kraven i EN 545 är 70 µm ytbeläggning) Flänsarna på rördelarna är PN 10 som standard men andra tryckklasser kan levereras på beställning. Mått på flänsade rördelar visas i tabellen nedan. DE ø a øg øk ød c Ansl. Tryck- Fläns klass DN PN DE ød a øk øg ø c antal bult hål dim M M , M , M ) M ) M , M , M , M , M ) M ) M , M , M M M , M M M M , M , M , M M39 1) Mått enl. fabriksnorm. Anslutningsmått stämmer överens med EN och DIN

23 2005 BAB I1fB Ih1 MONTERING VR VR muff och rörspets VR-rör, rördelar, ventiler och brandposter har en förlängd muff med spår för tätningsring av EPDM-gummi, ett koniskt förankringsspår samt urtag på muffgaveln för låselement eller klämring. Rörets spetsända har svetsvulst som anhåll mot låselementet. Efter förankring med låselement har man en rörfog som är lika stark som röret och som tillåter avvinkling även efter förankring. åselement VR åselement användes när spetsändan har vulst. Två låselement för mm och fyra låselement för mm. åselementen skjuts in i urtaget i muffen och vrids in i förankringsspåret. I monteringssatsen ingår även en distans av gummi som skall pressas in mellan låselementen för att hindra att dessa faller ur förankringsspåret vid lägesförändring av rör eller rördel. e även sidan 25. Klämring Tätningsring Tätningsringen är tillverkad av EPDM-gummi. Ringarna skall förvaras mörkt och svalt och ej utsättas för direkt sol. Vid temperatur under 0 C blir tätningsringarna något hårdare och ökar hopskjutningskraften. Förvara därför ringarna vintertid i uppvärmd lokal, min 10 C, och lägg in tätningsringen i rörmuffen i samband med montering av skarven. Iläggning av tätningsring Muffens insida (spår för tätningsring och förankring) rengöras noggrant. Tätningsringen läggs in i inre muffspåret. För att underlätta iläggningen kan man låta ringen bilda en eller två bukter som pressas in en i taget. Tätningsringens kontaktyta mot röret smörjs med glidmedel. För att underlätta sammanfogningen bör även rörfas och rörspets smörjas. Vid montering vintertid bör smörjmedel anbringas på en längre del av slätändan, då glidverkan hos smörjmedlet är lägre i kyla. Kapning och fasning V R - Y T E M VR Klämring används när spetsändan är slät, dvs saknar svetsvulst. Klämringen finns i två utföranden. Dels ett utförande i dim mm som läggs in i förankringsspåret före montering av slätändan. Dels klämring i dim 100, 150 och 200 mm som skjuts in i urtaget i muffen efter montering av slätändan. För att nå eftersträvad dragsäkerhet är det är viktigt att montering av klämring sker enligt den instruktion som medföljer respektive klämringsutförande. Rörfog med klämring skall alltid tilläggssäkras om fogen kan utsättas för lägesförändring, eller mycket höga eller pulserande tryck. e även sidorna egjärnsrör kapas enklast med kaprondell. Kapning skall ske vinkelrätt och kanten fasas. Det är viktigt att fasningen av rörspetsen är riktig, ca 25, och att slipytorna är fria från grader som kan skada tätningsringen. Kontrollera alltid rörets utvändiga diameter om det ska kapas nära muffen. Tabellen nedan redovisar maximalt tillåten diameter och omkrets för att det ska vara möjligt att skjuta in ett kapat rör i en VR-muff. DN Max diameter Max omkrets ,0 373, ,0 536, ,0 700, ,0 863, ,0 1026, ,0 1350, ,0 1673,6 23

24 2005 BAB I1fB Ih1 Rikta ovala rör För att återställa rörets cirkulära form kan rörspetsen riktas med hjälp av ett bojsvep typ 4701 (se sidan 15). om regel räcker det att dra åt svepets bult så hårt som möjligt för att röret ska kunna gå att skjuta in i muffen. Kraften kan förstärkas genom att två mellanlägg av trä placeras mellan svepet och röret på den största diametern innan bultarna dras åt (se skiss). Vid mindre ovalitet kan röret rikta sig självt om fasningen av spetsändan är utförd på ett riktigt sätt (se skiss ovan). DN 25 b1 h b2 R3 DN b h ,5 5,5 5,5 6 6 b egjärn är svetsbart Allmänna regler 1. vetsning skall utföras endast på metalliskt rena ytor. Zink, rostskyddsmedel, glödskal och rost försvårar svetsningen och äventyrar resultatet. ådana beläggningar måste därför avlägsnas före svetsningen genom slipning eller filning. 2. För svetsning lämpar sig bågsvetsning i regel bäst. 3. vetsning bör utföras med förhållandevis låg svetsström, varför små lätta strömkällor kan användas. vetstransformatorer kapacitet A är tillräckligt stora. 4. Fullgoda svetsar i segjärnsrör erhålles lättast med elektroder vars svetsgods innehåller % nickel och % järn. (t.ex. Esab 9260 alt. 9218) För svetssträng rekommenderas 2,5 mm elektrod. 5. Innan svetsning bör godset förvärmas till ca 200 C ammanfogning ammanfogning sker enklast med några av de typer monteringsverktyg som finns i marknaden. För rör upp till 200 mm kan tillräcklig kraft uppnås med spett som pressas mot muffgaveln. För större dimensioner 400 och 500 mm bör spärrblock och wire användas. Det är viktigt att dragkraften fördelas kl 3 och 9 och att inskjutningen av rörspetsen sker rakt. All avvinkling i fogen skall ske efter att sammanfogning och iläggning av låselement eller klämring utförts. ker montering med grävmaskin måste muffen skyddas med träkloss och inskjutning av spetsändan ske långsamt och jämnt för att gummiringen skall få tid att formas. Ovala rör Om röret är större än DN 250 kan viss ovalitet förekomma. Detta är tillåtet enligt EN 545, men maximal omkrets får dock ej överskridas. Gränsområdet för ovalitet framgår av tabellen nedan: DN Max Max Min Min Gränsområde diameter omkrets diameter omkrets för ovalitet, max-min 80 99,0 310,8 95,7 300, ,0 373,7 115,2 361, ,0 536,9 167,1 524, ,0 700,2 219,0 687, ,0 863,0 270,9 850, ,0 1026,8 322,7 1013,3 330,3-319, ,0 1350,2 425,5 1336,1 434,3-421, ,0 1673,6 528,2 1658,5 538,3-522,9 24

25 2005 BAB I1fB Ih1 IÄGGNING AV TÄTNINGRING Muffens insida (spår för tätningsring och förankring) rengöras noggrant. Tätningsringen läggs in i inre muffspåret. För att underlätta iläggningen kan man låta ringen bilda en eller två bukter som pressas in en i taget. Tätningsringens kontaktyta mot röret smörjs med glidmedel. För att underlätta sammanfogningen bör även rörfas och rörspets smörjas. Vid montering vintertid bör smörjmedel anbringas på en längre del av slätändan, då glidverkan hos smörjmedlet är lägre i kyla. IÄGGNING AV ÅEEMENT VR-muffen har två urtag för låselement. För att underlätta iläggning av låselement vrid rör och urtag till klockan 12 för dim mm och till klockan 3-9 för dim mm Efter sammandragning av rörfogen skjut in låselementen och vrid dessa in i förankringsspåret i muffen. MONTERING AV KÄMRING TYP TRM Avsluta med att pressa in gummikutsen mellan låselementen för att hindra dessa från att falla ur förankringsspåret vid ev. lägesförändring av rör eller rördel. V R - Y T E M Vrid muffurtag till klockan 3-9. ägg in tätningsringen och smörj kontaktytan mot rörspetsen. Vinkla in klämringen i förankringsspåret i muffen och lossa muttrarna så att slätröret kan föras in utan hinder. kjut in rörspetsen i muffen. (Markera först inskjutningsmått på rörspetsen) 25 Växeldra de båda skruvarna kraftigt med fast nyckel. Åtdragningsmoment ca 60 Nm.

26 2005 BAB I1fB Ih1 MONTERING AV KÄMRING TYP GR Vrid muffurtag till klockan 3-9. ägg in tätningsring och skjut ihop rörfogen rakt. Montera ihop klämringshalvorna över röret och fäst skruv och mutter löst så att klämringen kan föras in i muffurtaget utan hinder. kjut in klämringen i urtagen och vrid klämringen 90 till mittläge. Drag tillbaka klämringen till den tar emot i muffkanten. Växeldra båda skruvarna kraftigt med fast nyckel. Åtdragningsmoment 80 Nm. FÖR VÄGEDNING OCH PROJEKTERING HÄNVIA TI MARK AMA 26

27 2005 BAB I1fB Ih1 Tillåtna fyllningshöjder. Rörledning i mark utsätts för utvändig belastning av ovanförliggande jord, trafiklaster och andra laster på markytan. Trafiklaster ger det största totala lastbidraget i de fall ledningen ligger nära markytan. Inverkan av trafiklaster avtar snabbt med tilltagande djup. Påkänningarna i rören är i hög grad beroende av kringfyllningens egenskaper och understoppningen. För segjärnsrör som understoppas och kringfylls med packat friktionsmaterial finns i praktiken ingen övre gräns för tillåtna fyllningshöjder. Även om inga krav ställs på kringfyllning och understoppning kan segjärnsrören läggas på de i praktiken förekommande läggningsdjup vid trafiklast 14 tons axeltryck och utan sidostöd enligt följande tabell: Ansl DN Minsta fyll- Tillåten fyllningshöjd, m ningshöjd, m 100 0, , , ,5 4, ,5 3, ,5 2, ,5 2 Grund rörläggning. om minsta fyllningshöjd för segjärnsrör rekommenderas 0,5 meter. Det är enbart av praktiska skäl t ex vid förläggning i isolerlåda. Men egentligen kan segjärnsrören läggas ännu grundare. Tack vare sin inbyggda förankring kan VR-rören läggas ovan jord, på konsol, i skyddsrör etc. V R - Y T E M MARKUNDERÖKNING Genom fältmätning eller jordprov som tas på representativa platser, kan man kontrollera jordmaterialets egenskaper. (e Gustavsbergs projekteringsanvisning samt anvisningar för markundersökning). Gustavsberg kan hjälpa till med markundersökningar. I undersökningen ingår resistivitetskontroll samt kontroll av ph och sulfidförekomst. Motsvarande undersökningar kan även utföras av Korrosionsinstitutet eller av VA-konsult i samband med den geotekniska undersökningen. 27

28 2005 BAB I1fB Ih1 Transport och hantering För att uppfylla kraven om livslängd och driftsäkerhet under rörens brukstid, förutsätts även en noggrann behandling av rörmaterialet vid transport, lossning och lagerläggning. Vid lyftning av rören och rördelarna skall alltid Iyftstroppar av textil användas, för att inte skada den utvändiga ytbehandlingen. Detta är särskilt viktigt vid hantering av lindade rör. På begäran kan vi lämna rekommendation på lämplig Iyftstropp. Kranhakar som sticks in i muff eller rörspets får ej användas till invändigt betongbelagda rör, då dessa kan skada det invändiga betongskiktet. kador på in- eller utvändig beläggning måste lagas före läggning av rör eller rördel. agring egjärnsrören skall alltid lagras på träreglar eller de lastmellanlägg som följer med leveransen. Rördelar, ventiler och brandposter bör alltid lagras på träpall. Rörmaterial som förvaras en längre tid på förråd eller arbetsplats bör skyddas med presenning eller liknande mot smuts eller skador. Rörändarna skall skyddas med proppar eller med folie. Villkor för VR-systemet everansvillkor: AA-VA 94 gäller. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser gäller även följande: Alla priser gäller fritt vårt lager. Frakt debiteras mottagaren eller så kan godset skickas med mottagarfrakt och med direkt debitering av mottagarens fraktkonto. Önskat förfarande ska avtalas. Vi förbehåller oss rätten att vid leverans av rör, leverera 10% av beställda kvantiteter i andra längder än standard. Emballage och pallbyte: Emballage enligt nedanstående lista debiteras vid leverans och krediteras vid retur med betald frakt med samma belopp, förutsatt att emballaget är i felfritt skick vid returen. astpall EU Pallkrage av trä Trämellanlägg för standard VR-rör och VR ZM rör Vid leverans av gods på lastpall enligt svensk standard , debiteras köparen av utsett näringslivsforum fastställt pallpris om inte annat avtalats. 28

29 2005 BAB I1fB Ih1 ÄTTA BETÄCKNINGAR A Brunnsbetäckning med sil Asfalterad B Art.nr. torleks- A B H Vikt RK beteckning mm mm mm mm kg/st H ,0 80 2, ,0 90 5, ,0 90 8, , , , , , ,8 Brunnsbetäckning med tätt lock Asfalterad Art.nr. torleks- A B H Vikt RK beteckning mm mm mm mm kg/st ,0 80 2, ,0 90 5, ,0 90 9, , , , , , ,1 eparat lock till betäckning Asfalterad Art.nr. torleksbeteckning Diameter Vikt RK kg/st H A B V R - Y T E M , , , , , ,0 eparat sil till betäckning Asfalterad Art.nr. torleksbeteckning Diameter Vikt RK kg/st , , , , , ,7 29

30 2005 BAB I1fB Ih1 Anteckningar 30

31 2005 BAB I1fB Ih1 Anteckningar V R - Y T E M 31

32 Ett komplett program VA-produkter från Gustavsberg Rörsystem Gjutjärn för lång livslängd och en bra miljö Gustavsberg Rörsystem AB är kandinaviens ledande organisation som verkar för att utveckla och marknadsföra rörsystem av gjutjärn. Genom vårt nära samarbete med de viktigaste skandinaviska gjuterierna som producerar VV- och VA-gjutgods har vi möjlighet att aktivt ta del i produktutvecklingen. Våra omfattande internationella nätverk hjälper oss att följa utvecklingen på de stora europeiska marknaderna. Vi investerar fortlöpande i produktionsutrustning, modeller och verktyg för nya och förbättrade rördelar och tillbehör till våra rörsystem. För att ge våra kunder en tillförlitlig service lagerhåller vi ca artiklar som alla ingår i våra kompletta gjutjärnsrörsystem för VV och VA. Våra rörsystem produceras med hjälp av den senaste gjuteriteknologin. De kan återvinnas till 100% utan dyrbara och komplicerade retursystem. Gjutjärnsrör är därmed en produkt som väl passar in i den nya tidens kretsloppstänkande. Är Du också miljömedveten väljer Du gjutjärnsrörsystem från Gustavsberg Rörsystem AB. Gustavsberg Rörsystem AB 2004 yrran & Jag, Oskar Brogren Gustavsberg Rörsystem AB, vetsaregatan 19, Halmstad, Tfn: , Fax: e-post: mail@gustavsberg-ror.se Gustavsberg Rörsystem AB, Odelbergs väg 11, Gustavsberg, Tfn: , Fax: e-post: mail@gustavsberg-ror.se Teknisk support / service Östhammar nesslingeberg 6023 Postnr Telefon: Telefax: Biltelefon: Växjö Odingatan 3 Postnr Telefon: Telefax: Biltelefon: Ödåkra Allerumsvägen 317 Postnr Telefon: Telefax: Biltelefon: Nyköping Ringvägen 33 A Postnr Telefon: Telefax: Biltelefon: Gustavsberg Odelbergs väg 11 Postnr Telefon: Telefax: Halmstad vetsaregatan 19 Postnr Telefon: Telefax: